OM GEOGRAFI
DET GEOLOGISKA KRETSLOPPET
SANOMA UTBILDNING
Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm
Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se
Order/Läromedelsinformation
Telefon 08-587 642 10
Förläggare: Daniel Bastviken
r edaktör : Ingela Bengtsson, Sebastian Billebo
gra F isk F orm: Anna Björnström Form AB
i llustrationer : Anna Björnström
Bildredaktör : Anna Björnström
OM GEOGRAFI – Det geologiska kretsloppet
isBn: 978-91-523-6792-6
© 2026 Fredrik Ahlén, Johan Broman, Karin Franzén Boger, Charlotta Turegård Granath och Sanoma Utbildning AB, Stockholm
Första upplagan
Första tryckningen
Kopieringsförbud!
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
t ryck : GPSP Group, Slovenien 2026
FÖRORD
Om bokens början
Du kan säkert sedan tidigare något om de inre och yttre krafter som formar jordytan. Därför inleds boken med att du får fundera på vad du redan kan, vad du kan vänta dig av innehållet och vad du kommer att lära dig när du arbetar med materialet.
Om texterna
Vi vill att du som elev ska känna dig bekväm med att läsa texterna. De gånger som nya och viktiga saker nämns så anstränger vi oss extra mycket för att du ska förstå. Viktiga ord och begrepp kursiveras första gången de nämns i texten och förklaras därefter. Dessutom finns orden förklarade i ordlistan längst bak. Om du vill öva på ordens betydelse så kan du göra det på vår sajt övningsmästaren. Där finns även mycket annan färdighetsträning gjord för dig.
Om uppgifterna
Uppgifterna i boken hjälper dig att fördjupa dina kunskaper. Ibland behöver du fundera själv, diskutera med andra eller resonera dig fram till ett svar. Det finns också större uppgifter som övar dig på hela kapitlet. Vill du öva mer inför prov eller läxförhör, så fråga din lärare om extramaterial från lärarstödet eller gå in på övningsmästaren.se och gör våra quiz.
Om sammanfattningarna
Sammanfattningarna passar att använda för att repetera det du redan läst eller för att introducera en vuxen som vill hjälpa till med läxor.
Om kopplingen till kursplanen
Boken utgår från kursplanen i geografi (LGR22) och tränar dig specifikt på områdena som handlar om jordens endogena och exogena processer – det geologiska kretsloppet – och sårbara platser i världen.
Lycka till med studierna! / Författarna
OM DET GEOLOGISKA KRETSLOPPET
Föreställ dig att du glider fram genom kristallklart vatten, omgiven av klippväggar som reser sig på båda sidor. Under ytan ser du spåren av mäktiga krafter som formar vår planet.
Du befinner dig i sprickan mellan den nordamerikanska och eurasiska kontinentalplattan vid Silfra, i Thingvellir nationalpark, på Island. Det är en unik plats där jorden är i ständig förändring, eftersom plattorna rör sig åt varsitt håll.
Här under vattnet i Silfra startar vi vår geografiska resa och dyker ännu längre ner för att fördjupa våra kunskaper om det geologiska kretsloppet. Nu börjar vi!
KRAFTER SOM FORMAR
JORDEN
island är ett land med varma källor och gejsrar, källor som slungar ut hett vatten, stora glaciärer och hundratals vattenfall. Stormvindar från Atlanten slår upp vågor mot kusterna. När som helst kan en vulkan få ett utbrott och lavaflödet kan hota att förstöra städer och byar, som exempelvis staden Grindavík år 2024, eller bilda nya landområden, som ön Surtsey som kom till på 1960-talet. Trots det dramatiska landskapet bor många människor på Island.
Nu ska du få läsa om de krafter som påverkar vår jord, både de som verkar djupt under jordens yta och de som är mer synliga på ytan. Du kommer att få lära dig mer om vad som format och formar vår jord – från de mest dramatiska katastroferna till de långsamma, men kraftfulla, förändringarna som skapar det landskap som omger oss idag.
Det handlar om krafter som flyttar kontinenter, formar nya
Staden Grindavik på Island har evakuerats flera gånger sedan den vulkaniska aktiviteten ökat där under 2020-talet.
Jordens uppbyggnad
Jordskorpan är jordklotets yttersta lager. Den är ett hårt skal av berggrund över hela jordklotet, både på land och i haven. På land är jordskorpan tjockare. Allra tjockast är den under stora bergskedjor, som Himalaya. Jordskorpan under haven är tunnare. Den kallas oceanbottenskorpa
Under jordskorpan finns manteln. Det höga trycket och temperaturen i jordens inre gör att manteln inte smälter, utan den är till största delen seg och trögflytande. Kanaler av flytande magma, smält sten, strömmar genom manteln upp mot jordskorpan och tillbaka igen.
Längst in i jordklotet finns kärnan som mestadels består av järn och nickel.
Jordskorpan och oceanbottenskorpan har spruckit upp i cirka 15 större och mindre plattor som kallas tektoniska plattor. På några ställen kan man se plattgränserna, som till exempel på Island. Där syns sprickan tydligt mellan nordamerikanska plattan och eurasiska plattan.
I nationalparken
Thingvellir på Island syns tydligt hur de Nordamerikanska och Eurasiska tektoniska plattorna möts – avståndet mellan dem ökar lite grann hela tiden.
Strömmarna i manteln
Jorden är väldigt het inuti. I kärnan är temperaturen över 5 000 grader Celsius. Smält material, magma, som värmts upp är lättflytande och stiger mot ytan. När det heta materialet närmar sig jordskorpan, kallnar det och blir tyngre. Det sjunker då tillbaka ner i manteln. Det varma materialet som stiger och det kalla materialet som sjunker rör sig som strömmar i manteln. Dessa cirkulerande strömmar kallas konvektionsströmmar. Enligt en vanlig teori är det dessa konvektionsströmmar i manteln som får jordskorpans plattor att röra sig. Men plattorna rör sig långsamt, endast några centimeter per år. En annan förklaring till plattornas rörelser skulle kunna vara det som händer vid sprickorna mellan plattorna. När magma från manteln tränger fram och en plattkant sjunker ner i manteln drar den med sig resten av kontinentplattan.
Teorin om plattektonik har inte bara hjälpt oss förstå kontinentaldriften utan den har också hjälpt oss förstå varför vi har jordbävningar, vulkanutbrott och hur bergskedjor bildas. Plattektonikteorin har även haft en stor betydelse för att förklara jordens historia och utveckling.
kretslopp
YTTRE KRAFTER BRYTER NER
Nederbörd
Avdunstning
y ttre kra F ter kallas också exogena processer. De slipar ner jordytan och jämnar ut höjdskillnader. Vind och vatten, både rinnande vatten och is, är exempel på yttre krafter som formar landskapet. Denna process av yttre krafter kan kallas erosion.
Vattnets kretslopp drivs av solens energi. Det kretsloppet går mycket snabbare än bergarternas kretslopp. Solen värmer upp luft och vatten i hav, sjöar och floder så att det avdunstar och stiger upp i atmosfären som vattenånga. Vattenångan kondenserar och faller ner som regn eller snö. Vattnet i marken rinner tillbaka till havet som grundvatten eller via floder. Det kan också frysa och bilda glaciärer, som sedan smälter och smältvattnet fortsätter i kretsloppet igen. När vattnet rinner över marken bryter det ner berg och jord och transporterar material, så kallat sediment. Sediment blir nya bergarter genom bergarternas kretslopp.
Vi ska nu titta närmare på hur dessa yttre eller exogena krafter kan påverka landskapet på olika sätt.
Vattnets
drivs av solens energi.
HAV/VATTEN
FUNDERA
• Är vind, vatten och is starka eller svaga krafter? Varför?
• Har du hört uttrycket ”droppen urholkar stenen”? Vad betyder det?
Vittring
Vittring är processen där berg och sten sönderdelas och förändras. Alla berg på jordens yta kommer förr eller senare att vittra sönder till sten, grus och sand, men det tar mycket lång tid. Det finns två typer av vittring: mekanisk och kemisk. Mekanisk vittring är när berg och stenar bryts ner till mindre bitar utan att deras kemiska sammansättning förändras. Kemisk vittring innebär att stenen bryts ned genom kemiska reaktioner. Ämnen i mineralerna frigörs och kan till exempel sugas upp av växternas rötter eller följa med till grundvattnet.
Mekanisk vittring
Både kyla och värme kan orsaka mekanisk vittring. Tänk på vad som händer när du fryser en glasflaska med vatten. Den kan spricka eller till och med explodera eftersom isen tar mer plats än vattnet. På samma sätt utvidgar sig vatten som trängt in i sprickor och hål i berg och sten när det fryser. Det kallas frostsprängning när berg och sten spricker på grund av fruset vatten. Detta händer i kalla områden där
Har du sett spruckna stenblock? Det kan bero på mekanisk vittring där temperaturskillnader i luften fått stenen att spricka.
OM GEOGRAFI –
DET GEOLOGISKA KRETSLOPPET
Fredrik Ahlén, Johan Broman, Karin Franzén Boger, Charlotta Turegård Granath.
Vi tror att du som undervisar i SO för årskurs 7–9 vill ha ett flexibelt läromedel. På samma sätt tror vi att du som elev uppskattar en bok som hjälper dig att uppnå målen, och som är lätt att ta med hem efter skolan när du ska studera.
oM GE o Gra F i är det läromedlet.
oM-serien, som utgår från det centrala innehållet i Lgr22, är framtagen för att göra SO-undervisningen rolig och intressant både för lärare och elever. Den kommer i fristående delar uppdelad efter ämnesområden, sex delar per ämne. Använd en, flera eller alla – ni bestämmer! Och bestäm själva när ni vill använda dem och hur!
oM GE o Gra F i – Det geologiska kretsloppet tar avstamp i läsarens egna erfarenheter och bjuder in till tankar, samtal och reflektioner kring de inre och yttre krafter som formar vår jord. Boken tar bland annat upp de endogena och exogena processerna, plattektonik, vulkanism och sårbara platser.
Till varje ämnesområde finns:
• Lärarstöd+ ett digitalt lärarmaterial som stödjer läraren inför, under och efter lektioner.
• Övningsmästaren.se där du som elev kan öva mer.
• Alva en app där du enkelt kan komma åt bokens inlästa ljud när du vill.