Issuu

OM SAMHÄLLE

SÅ STYRS SVERIGE

SANOMA UTBILDNING

Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm

Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se

Order/Läromedelsinformation

Telefon 08-587 642 10

Förläggare: Daniel Bastviken

r edaktör : Sebastian Billebo

gra F isk F orm: Anna Björnström Form AB

i llustrationer : Anna Björnström

Bildredaktör : Anna Björnström

OM SAMHÄLLE – Så styrs Sverige

isBn: 978-91-523-6789-6

Första upplagan

Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

t ryck : GPSP Group, Slovenien 2026

FÖRORD

Om bokens början

Du kan säkert något om hur Sverige styrs sedan tidigare. Därför inleds boken med att du får fundera på vad du redan kan, vad du kan vänta dig av innehållet och vad du kommer att lära dig när du arbetar med materialet.

Om texterna

Vi vill att du som elev ska känna dig bekväm med att läsa texterna. De gånger som nya och viktiga saker nämns så anstränger vi oss extra mycket för att du ska förstå. Viktiga ord och begrepp kursiveras första gången de nämns i texten och förklaras därefter. Dessutom finns orden förklarade i ordlistan längst bak. På vår sajt övningsmästaren.se kan du öva på ordens betydelse om du vill. Där finns även mycket annan färdighetsträning gjord för dig.

Om uppgifterna

Uppgifterna i boken hjälper dig att fördjupa dina kunskaper. Ibland behöver du fundera själv, diskutera med andra eller resonera dig fram till ett svar. Det finns också större uppgifter som övar dig på hela kapitlet. Vill du öva mer inför prov eller läxförhör, så fråga din lärare om extramaterial från lärarstödet eller gå in på övningsmästaren.se och gör våra quiz.

Om sammanfattningarna

Sammanfattningarna passar att använda för att repetera det du redan läst eller för att introducera en vuxen som vill hjälpa till med läxor.

Om kopplingen till kursplanen

Boken utgår från kursplanen i samhällskunskap (LGR22) och tränar dig specifikt på området om hur Sverige styrs.

Lycka till med studierna!

/ Författarna

OM SÅ STYRS SVERIGE

Vart fjärde år väljer Sveriges befolkning vem som ska styra landet i riksdagsvalet. Då får alla svenska medborgare rösta på det politiska parti som de tycker är bäst. Samma dag hålls också val till regioner och kommuner. Där kan man rösta på samma parti – eller kanske på ett annat. Eftersom Sverige är med i Europeiska unionen (EU) får medborgarna vart femte år även rösta i EU-valet.

Alla valen är en del av ett större politiskt system som kallas för demokrati. Det är ett sätt att rösta på men också ett sätt att tänka och se på samhället. Låt oss undersöka vad det är och varför vi har just det systemet! Nu börjar vi!

DEMOKRATI, PARTIER OCH VAL

Vem är det egentligen som bestämmer i Sverige? Förr i tiden var det kungen eller drottningen men idag har de ingen politisk makt. Idag kan vi i stället säga att vi bestämmer tillsammans, alla vi som bor i Sverige. Det betyder inte att alla människor har precis lika mycket att säga till om. Det är till exempel bara vuxna över 18 år som får rösta i allmänna val. Det politiska system vi har idag har vuxit fram under flera hundra år. Att alla vuxna medborgare i Sverige har rösträtt var ingenting som hände över en natt.

Demokratin växer fram

År 1866 fick en liten del av Sveriges befolkning börja rösta till riksdagen, där de viktigaste politiska besluten fattas i Sverige. Bara män som ägde mark och hade mycket pengar fick rösta. Inga kvinnor hade rösträtt.

I slutet av 1800-talet började fler och fler tycka att alla vuxna män, eller kanske till och med alla vuxna, i Sverige borde ha rösträtt. Åren 1907–1909 förändrades därför det politiska systemet i Sverige så att alla män över 24 år som genomfört värnplikt, alltså militärtjänst, och betalade skatt fick rösta.

Första världskriget, som pågick 1914–1918, var en stor kris för hela Europa. Under kriget hade både kvinnor och män kämpat hårt för det svenska samhället. Starka kvinnorörelser drev frågan om att rösträtten skulle gälla alla. Dessutom förändrades det politiska systemet i länder som Ryssland och Tyskland. För att undvika en revolution i Sverige behövde något hända även här. År 1921 fick alla vuxna kvinnor i Sverige rösta för första gången. I samband med det fick Sverige allmän rösträtt och tog ett stort steg mot att bli den demokrati vi är idag. Efter det har rösträttsåldern sänkts ytterligare, till 18 år, vilket gör att cirka 74 procent av landets befolkning har rätt att rösta i riksdagsvalen.

De vanliga partierna vill ha politik som handlar om hela samhället – om ekonomi, skola, sjukvård, polis, miljö och mycket mer. Enfrågerörelser har inte det målet. Då kan det vara svårt för väljarna att veta vilken politik det partiet skulle driva i andra frågor.

FÖRKLARA

• Vad är skillnaden mellan en enfrågerörelse och ett vanligt politiskt parti?

• Hur kan en enfrågerörelse påverka större partier?

De politiska ideologierna

En politisk ideologi är en samling idéer om hur samhället borde fungera och hur det ska bli bättre. Det finns olika sätt att tänka om vad som är ett bra samhälle, och därför finns det flera ideologier. Här kommer du att få lära dig om några ideologier som har haft stort inflytande på dagens partier.

Liberalism

Liberalismen är en av de äldsta politiska ideologierna och växte fram på 1700-talet. På den tiden blev yttrandefrihet och religionsfrihet viktiga frågor. Många liberaler kämpade också för tryckfrihet, att böcker och tidningar skulle kunna ges ut utan censur. Censur, att staten bestämmer vad som fick stå i en bok och inte, var vanligt på 1700- och 1800-talet. De franska och amerikanska revolutionerna på 1700-talet är exempel på stora samhällsförändringar som till stor del byggde på liberala idéer.

Senare började liberaler också prata mer om marknadsekonomi. Det innebär att varor och tjänster ska få säljas fritt och att människor själva får välja vad de vill köpa.

Den klassiska liberalismen tycker att staten ska bestämma så lite som möjligt. Skatterna ska vara låga och människor ska själva betala för saker som skola, vård och bostad. Den som jobbar hårt och är duktig ska kunna lyckas.

Socialliberalismen håller med om att företag och människor ska få handla fritt med varandra i en marknadsekonomi, men tycker också att staten ska hjälpa till så att alla får samma chans. Till exempel ska staten se till att alla får gå i skolan och ha en grundläggande trygghet. Då avgörs inte lika mycket av vilka dina föräldrar är och alla har en mer rättvis chans att lyckas. Samhället blir då friare enligt socialliberaler.

Inom liberalismen är det viktigaste att varje människa ska vara fri. Liberalismen menar att alla människor bör få bestämma över sina egna liv och egendomar så länge de inte kränker någon annans friheter eller rättigheter. Därför vill liberalismen ha tydliga lagar som skyddar människors fri- och rättigheter.

FÖRKLARA

• Vilka friheter var viktiga för liberalerna på 1700-talet?

• Vad innebär begreppet marknadsekonomi?

DISKUTERA

• Varför tror du att liberalismen växte fram just under 1700-talet?

• Hur hänger tanken om frihet ihop med behovet av lagar, enligt liberalismen?

Konservatism

I den konservativa ideologin är traditioner viktiga. Konservativa tycker att samhällsförändringar inte får gå för snabbt. Kungahuset, militären, kyrkan och religionen har funnits länge och är viktiga att bevara enligt konservatismen. Där liberaler gärna ser snabba förändringar menar konservativa snarare att vi ska ”skynda långsamt”. Vi vet vad vi har men inte vad vi får, och det är inte alls säkert att en förändring alltid är till det bättre.

Högvakten vid Kungliga slottet i Stockholm.

• Fri rörlighet För tjänster. Denna frihet fungerar på samma sätt som för varor. Det går att köpa tjänster från andra EU-länder utan tullar. Några tjänster som det handlas mycket med inom EU är transporter och olika digitala tjänster som datalagring.

• Fri rörlighet För personer. När du reser inom EU märker du denna frihet tydligt. Inga visum behövs för den som är medborgare i ett EU-land för att resa in i ett annat av unionens länder. Du får också alltid bo och studera i de olika medlemsländerna i tre månader, men ska du stanna längre behöver du bland annat kunna visa att du kan försörja dig.

• Fri rörlighet För kapital. Både företag och medborgare ska kunna göra betalningar och överföra pengar i EU:s olika medlemsländer.

Dessa friheter får inget land ta bort. I många andra frågor bestämmer varje medlemsland själv, till exempel i frågor om skolan och sjukvården. Att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt kallas närhetsprincipen.

Hur kan vi påverka EU:s beslut?

Det finns olika typer av lagar och beslut inom EU, några gäller direkt i alla medlemsländer, andra måste varje land se till att föra in i sina egna lagar. När EU ska fatta beslut är både medborgarna med och påverkar via sina representanter i Europaparlamentet och alla länders regeringar via Ministerrådet.

FRÅN FÖRSLAG TILL LAG I EU

FÖRKLARA

• Hur länge har Sverige varit med i EU?

• Vad är och vad gör Europeiska kommissionen, Europaparlamentet, Ministerrådet och Europeiska rådet?

• Vilka är de fyra friheterna inom EU?

DISKUTERA

• Hur kan du som bor inom EU märka de fyra friheterna? Fundera ut så många exempel du kan. Diskutera hur det skulle vara om de olika friheterna inte fanns.

OM SAMHÄLLE –SÅ STYRS SVERIGE

Fredrik Ahlén, Johan Broman, Karin Franzén Boger, Tove Helander, Charlotta Turegård Granath.

Vi tror att du som undervisar i SO för årskurs 7–9 vill ha ett flexibelt läromedel. På samma sätt tror vi att du som elev uppskattar en bok som hjälper dig att uppnå målen, och som är lätt att ta med hem efter skolan när du ska studera.

oM Sa Mhälle är det läromedlet.

oM-serien, som utgår från det centrala innehållet i Lgr22, är framtagen för att göra SO-undervisningen rolig och intressant både för lärare och elever. Den kommer i fristående delar uppdelad efter ämnesområden, sex delar per ämne. Använd en, flera eller alla – ni bestämmer! Och bestäm själva när ni vill använda dem och hur!

oM Sa Mhälle – Så styrs Sverige tar avstamp i läsarens egna erfarenheter och bjuder in till tankar, samtal och reflektioner kring hur Sveriges politiska system fungerar. Boken tar också upp hur demokratiskt beslutsfattande i praktiken går till.

Till varje ämnesområde finns:

• Lärarstöd+ ett digitalt lärarmaterial som stödjer läraren inför, under och efter lektioner.

• Övningsmästaren.se där du som elev kan öva mer.

• Alva en app där du enkelt kan komma åt bokens inlästa ljud när du vill.

ISBN: 978-91-523-6789-6