Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
t ryck : GPSP Group, Slovenien 2026
FÖRORD
Om bokens början
Du kan säkert något om religion och andra livsåskådningar sedan tidigare. Därför inleds boken med att du får fundera på vad du redan kan, vad du kan vänta dig av innehållet och vad du kommer att lära dig när du arbetar med materialet.
Om texterna
Vi vill att du som elev ska känna dig bekväm med att läsa texterna. De gånger som nya och viktiga saker nämns så anstränger vi oss extra mycket för att du ska förstå. Viktiga ord och begrepp kursiveras första gången de nämns i texten och förklaras därefter. Dessutom finns orden förklarade i ordlistan längst bak. På vår sajt övningsmästaren.se kan du öva på ordens betydelse om du vill. Där finns även mycket annan färdighetsträning gjord för dig.
Om uppgifterna
Uppgifterna i boken hjälper dig att fördjupa dina kunskaper. Ibland behöver du fundera själv, diskutera med andra eller resonera dig fram till ett svar. Det finns också större uppgifter som övar dig på hela kapitlet. Vill du öva mer inför prov eller läxförhör, så fråga din lärare om extramaterial från lärarstödet eller gå in på övningsmästaren.se och gör våra quiz.
Om sammanfattningarna
Sammanfattningarna passar att använda för att repetera det du redan läst eller för att introducera en vuxen som vill hjälpa till med läxor.
Om kopplingen till kursplanen
Boken utgår från kursplanen i religionskunskap (LGR22) och tränar dig specifikt på området om religion och livsåskådningar.
Lycka till med studierna! / Författarna
OM RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGAR
I många länder är en av grundpelarna religionsfrihet, frihet att tro på vilken religion man vill. Eller inte tro på någon religion alls. Religiösa traditioner förändras med samhället över tid och ibland är det svårt att bestämma vad som är religiöst och inte. Hur är det till exempel med Lucia? Var kommer den traditionen ifrån?
För att förstå världen och varandra behöver vi förstå religionens betydelse i människors liv både nu och förr. Hur kan vi leva tillsammans i ett samhälle när alla tror på olika saker? Vad tror du på? Nu börjar vi!
RELIGION: MENING, IDENTITET OCH GEMENSKAP
du är en människa. Så klart! Det innebär att du på vissa sätt är precis som alla andra djur och behöver vissa saker för att överleva. Du måste äta och dricka, sova och hålla dig varm, andas och umgås. Men kanske sticker det sista ordet, ”umgås”, ut lite? Behöver du verkligen umgås för att kunna överleva? Det är inte lika akut viktigt som att andas, för om du inte andas dör du inom ett par minuter, men du behöver nog umgås med andra människor för att kunna leva.
Människor har genom alla tider funderat över hur världen hänger ihop och hur man lever sitt liv på bästa sätt. Har du funderat över vad som är viktigt i ditt liv? Som människa kan du föreställa dig en framtid, du kan tro, hoppas och vilja saker som ännu inte finns i verkligheten. Utifrån vad du vet, vill och varit med om kan du forma ditt liv.
Polyteistiska religioner – många gudar
Ordet polyteistisk kan verka krångligt, men bygger på två gamla grekiska ord, ”poly” som betyder ”många” och ”teos” som betyder ”gud”. En polyteistisk religion har alltså många olika gudar och inte bara en. Hur många dessa gudar
är varierar över tid och mellan olika religioner, och dessutom mellan olika personer som tror på religionen. Bara för att en religion har hundratals gudar
är det långt ifrån säkert att de som tillhör religionen tillber alla dessa.
Pallas Athena, vishetens och krigets gudinna i grekisk mytologi.
DISKUTERA
• Är det möjligt att tro på hundratals gudar, eller behöver människan välja ut några att tro på lite extra?
I en polyteistisk religion har de olika gudarna oftast olika ansvarsområden, saker som de bestämmer över. Detta är kopplat till vad som är viktigt för människorna i det samhälle där religionen finns. Det är vanligt att solen, havet eller vädret har en gud, eftersom naturfenomen genom historien har haft stor påverkan på livet för alla människor. Ibland har även vissa yrken en särskild gud som skyddar dem som arbetar med det.
FUNDERA
• Vilka delar av tillvaron har påverkat människor i alla tider, och skulle kunna ha en ansvarig gud?
DISKUTERA
• Om vi i tanken skapar en ny polyteistisk religion i dagens Sverige, vilka gudar skulle kunna finnas utifrån vad som är viktigt för oss människor idag?
Genom historien har de flesta människor trott på religioner som är polyteistiska. Kända exempel är de forntida egyptiska gudarna, de antika grekiska och romerska, eller vikingarnas asagudar. Många av dessa gamla religioner räknas idag som utdöda eftersom det inte längre finns någon som tror på dem, men de spelar fortfarande en stor roll inom exempelvis litteraturen och historieforskning. Många gudar från äldre religioner passar också bra att använda i böcker, filmer och TV-serier. Genom att ta reda på saker om utdöda religioner så lär vi oss också mycket om de samhällen där de kom till.
DISKUTERA
• Känner du till några exempel på när äldre religioners gudar används i litteraturen, som i exempelvis superhjältefilmer?
FUNDERA
• Hur kan en religion ”dö ut” eller försvinna? Vad kan det bero på?
Gudarna Tor och Loke som Lego-figurer.
Kristendomens utveckling
En kör sjunger gospelsånger under en gudstjänst i First Corinthian Baptist Church i Harlem New York.
Jesus är den person kring vilken kristendomen utvecklades. Här målad som ”den gode herden” på en vägg i katakomberna i Rom, på 200-talet.
Kristendomen grundades under det första århundradet efter Jesus död, omkring år 30 e.Kr. i dagens Israel och Palestina. Det är en monoteistisk religion. Religionen spreds snabbt inom romarriket som var ett stort rike runt Medelhavet. På 300-talet blev kristendomen statsreligion i romarriket. Med tiden spreds kristendomen till alla länder i Europa. Eftersom flera europeiska stater koloniserade stora delar av världen från 1500-talet och framåt spreds kristendomen över hela världen. Bland annat till Sydamerika, Nordamerika, Afrika och delar av Asien.
RESONERA
• Vad har världsreligionerna gemensamt när det gäller hur de har uppstått? Finns det några skillnader?
• Finns det några likheter eller skillnader mellan hur världsreligioner har spridit sig?
TIDSLINJE VÄRLDSRELIGIONERNA
Religioner växer och försvinner
En majoritet av alla människor i världen tillhör alltså en av världsreligionerna. Kanske har du funderat över varför några få religioner kan samla så många anhängare? Ett skäl är att världsreligionerna ger något som väldigt många människor söker efter i sina liv. Det handlar bland annat om mening, identitet, gemenskap och förståelse av omvärlden, som du läst om tidigare. Finns det fler förklaringar?
Religionen är ofta en stor del av människors identitet och du ärver ofta din religiösa övertygelse från dina föräldrar eller din familj. Men religionernas budskap har också fått stor sprid ning genom religiösa texter och via religiösa förespråkare, alltså troende människor, som munkar, profeter eller präster, genom historien. Mäktiga tempel och heliga platser har erbjudit folk rum för bön och möjlighet att delta i ritualer. Om inte härskare och politiska ledare hade lyft fram religionen hade världsreligionerna förmodligen inte spridits på samma sätt. Gemensamt för världsreligionerna är att mäktiga riken, stater och länder har haft nytta av religionen. Religionen har fungerat som ett sätt att hålla ihop samhällen. Religionen har förenat människor och byggt gemenskap.
Kejsarparet Justinus och Teodora var några av de mäktiga personer som påverkade kristendomens utveckling. Mosaik från basilikan San Vitale i Ravenna, Italien.
OM RELIGION – RELIGION OCH
LIVSÅSKÅDNINGAR
Fredrik Ahlén, Johan Broman, Karin Franzén Boger, Charlotta Turegård Granath.
Vi tror att du som undervisar i SO för årskurs 7–9 vill ha ett flexibelt läromedel. På samma sätt tror vi att du som elev uppskattar en bok som hjälper dig att uppnå målen, och som är lätt att ta med hem efter skolan när du ska studera.
oM r EL iGioN är det läromedlet.
oM-serien, som utgår från det centrala innehållet i Lgr22, är framtagen för att göra SO-undervisningen rolig och intressant både för lärare och elever. Den kommer i fristående delar uppdelad efter ämnesområden, sex delar per ämne. Använd en, flera eller alla – ni bestämmer! Och bestäm själva när ni vill använda dem och hur!
oM r EL iGioN – Religion och livsåskådningar tar avstamp i läsarens egna erfarenheter och bjuder in till tankar, samtal och reflektioner kring religion och andra livsåskådningar. Boken tar upp vad religion är och vilken betydelse den kan ha för människor, följt av en utblick över olika religioners utbredning i världen. Därefter presenteras exempel på sekulära livsåskådningar och livshållningar och eleven ges möjlighet att ta egen ställning.
Till varje ämnesområde finns:
• Lärarstöd+ ett digitalt lärarmaterial som stödjer läraren inför, under och efter lektioner.
• Övningsmästaren.se där du som elev kan öva mer.
• Alva en app där du enkelt kan komma åt bokens inlästa ljud när du vill.
