Detta verk Àr skyddat av lagen om upphovsrÀtt. Kopiering utöver lÀrares rÀtt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, Àr förbjuden. SÄdant avtal tecknas mellan upphovsrÀttsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hÀnvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrÀtt kan Ätalas av allmÀn Äklagare och dömas till böter eller fÀngelse i upp till tvÄ Är samt bli skyldig att erlÀgga ersÀttning till upphovsman/rÀttsinnehavare.
t ryck : GPSP Group, Slovenien 2026
FĂRORD
Om bokens början
Du kan sÀkert nÄgot om religion och andra livsÄskÄdningar sedan tidigare. DÀrför inleds boken med att du fÄr fundera pÄ vad du redan kan, vad du kan vÀnta dig av innehÄllet och vad du kommer att lÀra dig nÀr du arbetar med materialet.
Om texterna
Vi vill att du som elev ska kÀnna dig bekvÀm med att lÀsa texterna. De gÄnger som nya och viktiga saker nÀmns sÄ anstrÀnger vi oss extra mycket för att du ska förstÄ. Viktiga ord och begrepp kursiveras första gÄngen de nÀmns i texten och förklaras dÀrefter. Dessutom finns orden förklarade i ordlistan lÀngst bak. PÄ vÄr sajt övningsmÀstaren.se kan du öva pÄ ordens betydelse om du vill. DÀr finns Àven mycket annan fÀrdighetstrÀning gjord för dig.
Om uppgifterna
Uppgifterna i boken hjÀlper dig att fördjupa dina kunskaper. Ibland behöver du fundera sjÀlv, diskutera med andra eller resonera dig fram till ett svar. Det finns ocksÄ större uppgifter som övar dig pÄ hela kapitlet. Vill du öva mer inför prov eller lÀxförhör, sÄ frÄga din lÀrare om extramaterial frÄn lÀrarstödet eller gÄ in pÄ övningsmÀstaren.se och gör vÄra quiz.
Om sammanfattningarna
Sammanfattningarna passar att anvÀnda för att repetera det du redan lÀst eller för att introducera en vuxen som vill hjÀlpa till med lÀxor.
Om kopplingen till kursplanen
Boken utgÄr frÄn kursplanen i religionskunskap (LGR22) och trÀnar dig specifikt pÄ omrÄdet om religion och livsÄskÄdningar.
Lycka till med studierna! / Författarna
OM RELIGION OCH LIVSĂ SKĂ DNINGAR
I mÄnga lÀnder Àr en av grundpelarna religionsfrihet, frihet att tro pÄ vilken religion man vill. Eller inte tro pÄ nÄgon religion alls. Religiösa traditioner förÀndras med samhÀllet över tid och ibland Àr det svÄrt att bestÀmma vad som Àr religiöst och inte. Hur Àr det till exempel med Lucia? Var kommer den traditionen ifrÄn?
För att förstÄ vÀrlden och varandra behöver vi förstÄ religionens betydelse i mÀnniskors liv bÄde nu och förr. Hur kan vi leva tillsammans i ett samhÀlle nÀr alla tror pÄ olika saker? Vad tror du pÄ? Nu börjar vi!
RELIGION: MENING, IDENTITET OCH GEMENSKAP
du Ă€r en mĂ€nniska. SĂ„ klart! Det innebĂ€r att du pĂ„ vissa sĂ€tt Ă€r precis som alla andra djur och behöver vissa saker för att överleva. Du mĂ„ste Ă€ta och dricka, sova och hĂ„lla dig varm, andas och umgĂ„s. Men kanske sticker det sista ordet, âumgĂ„sâ, ut lite? Behöver du verkligen umgĂ„s för att kunna överleva? Det Ă€r inte lika akut viktigt som att andas, för om du inte andas dör du inom ett par minuter, men du behöver nog umgĂ„s med andra mĂ€nniskor för att kunna leva.
MÀnniskor har genom alla tider funderat över hur vÀrlden hÀnger ihop och hur man lever sitt liv pÄ bÀsta sÀtt. Har du funderat över vad som Àr viktigt i ditt liv? Som mÀnniska kan du förestÀlla dig en framtid, du kan tro, hoppas och vilja saker som Ànnu inte finns i verkligheten. UtifrÄn vad du vet, vill och varit med om kan du forma ditt liv.
Polyteistiska religioner â mĂ„nga gudar
Ordet polyteistisk kan verka krĂ„ngligt, men bygger pĂ„ tvĂ„ gamla grekiska ord, âpolyâ som betyder âmĂ„ngaâ och âteosâ som betyder âgudâ. En polyteistisk religion har alltsĂ„ mĂ„nga olika gudar och inte bara en. Hur mĂ„nga dessa gudar
Àr varierar över tid och mellan olika religioner, och dessutom mellan olika personer som tror pÄ religionen. Bara för att en religion har hundratals gudar
Àr det lÄngt ifrÄn sÀkert att de som tillhör religionen tillber alla dessa.
Pallas Athena, vishetens och krigets gudinna i grekisk mytologi.
DISKUTERA
âą Ăr det möjligt att tro pĂ„ hundratals gudar, eller behöver mĂ€nniskan vĂ€lja ut nĂ„gra att tro pĂ„ lite extra?
I en polyteistisk religion har de olika gudarna oftast olika ansvarsomrÄden, saker som de bestÀmmer över. Detta Àr kopplat till vad som Àr viktigt för mÀnniskorna i det samhÀlle dÀr religionen finns. Det Àr vanligt att solen, havet eller vÀdret har en gud, eftersom naturfenomen genom historien har haft stor pÄverkan pÄ livet för alla mÀnniskor. Ibland har Àven vissa yrken en sÀrskild gud som skyddar dem som arbetar med det.
FUNDERA
⹠Vilka delar av tillvaron har pÄverkat mÀnniskor i alla tider, och skulle kunna ha en ansvarig gud?
DISKUTERA
⹠Om vi i tanken skapar en ny polyteistisk religion i dagens Sverige, vilka gudar skulle kunna finnas utifrÄn vad som Àr viktigt för oss mÀnniskor idag?
Genom historien har de flesta mÀnniskor trott pÄ religioner som Àr polyteistiska. KÀnda exempel Àr de forntida egyptiska gudarna, de antika grekiska och romerska, eller vikingarnas asagudar. MÄnga av dessa gamla religioner rÀknas idag som utdöda eftersom det inte lÀngre finns nÄgon som tror pÄ dem, men de spelar fortfarande en stor roll inom exempelvis litteraturen och historieforskning. MÄnga gudar frÄn Àldre religioner passar ocksÄ bra att anvÀnda i böcker, filmer och TV-serier. Genom att ta reda pÄ saker om utdöda religioner sÄ lÀr vi oss ocksÄ mycket om de samhÀllen dÀr de kom till.
DISKUTERA
⹠KÀnner du till nÄgra exempel pÄ nÀr Àldre religioners gudar anvÀnds i litteraturen, som i exempelvis superhjÀltefilmer?
FUNDERA
âą Hur kan en religion âdö utâ eller försvinna? Vad kan det bero pĂ„?
Gudarna Tor och Loke som Lego-figurer.
Kristendomens utveckling
En kör sjunger gospelsÄnger under en gudstjÀnst i First Corinthian Baptist Church i Harlem New York.
Jesus Ă€r den person kring vilken kristendomen utvecklades. HĂ€r mĂ„lad som âden gode herdenâ pĂ„ en vĂ€gg i katakomberna i Rom, pĂ„ 200-talet.
Kristendomen grundades under det första Ärhundradet efter Jesus död, omkring Är 30 e.Kr. i dagens Israel och Palestina. Det Àr en monoteistisk religion. Religionen spreds snabbt inom romarriket som var ett stort rike runt Medelhavet. PÄ 300-talet blev kristendomen statsreligion i romarriket. Med tiden spreds kristendomen till alla lÀnder i Europa. Eftersom flera europeiska stater koloniserade stora delar av vÀrlden frÄn 1500-talet och framÄt spreds kristendomen över hela vÀrlden. Bland annat till Sydamerika, Nordamerika, Afrika och delar av Asien.
RESONERA
⹠Vad har vÀrldsreligionerna gemensamt nÀr det gÀller hur de har uppstÄtt? Finns det nÄgra skillnader?
⹠Finns det nÄgra likheter eller skillnader mellan hur vÀrldsreligioner har spridit sig?
TIDSLINJE VĂRLDSRELIGIONERNA
Religioner vÀxer och försvinner
En majoritet av alla mÀnniskor i vÀrlden tillhör alltsÄ en av vÀrldsreligionerna. Kanske har du funderat över varför nÄgra fÄ religioner kan samla sÄ mÄnga anhÀngare? Ett skÀl Àr att vÀrldsreligionerna ger nÄgot som vÀldigt mÄnga mÀnniskor söker efter i sina liv. Det handlar bland annat om mening, identitet, gemenskap och förstÄelse av omvÀrlden, som du lÀst om tidigare. Finns det fler förklaringar?
Religionen Àr ofta en stor del av mÀnniskors identitet och du Àrver ofta din religiösa övertygelse frÄn dina förÀldrar eller din familj. Men religionernas budskap har ocksÄ fÄtt stor sprid ning genom religiösa texter och via religiösa föresprÄkare, alltsÄ troende mÀnniskor, som munkar, profeter eller prÀster, genom historien. MÀktiga tempel och heliga platser har erbjudit folk rum för bön och möjlighet att delta i ritualer. Om inte hÀrskare och politiska ledare hade lyft fram religionen hade vÀrldsreligionerna förmodligen inte spridits pÄ samma sÀtt. Gemensamt för vÀrldsreligionerna Àr att mÀktiga riken, stater och lÀnder har haft nytta av religionen. Religionen har fungerat som ett sÀtt att hÄlla ihop samhÀllen. Religionen har förenat mÀnniskor och byggt gemenskap.
Kejsarparet Justinus och Teodora var nÄgra av de mÀktiga personer som pÄverkade kristendomens utveckling. Mosaik frÄn basilikan San Vitale i Ravenna, Italien.
Vi tror att du som undervisar i SO för Ă„rskurs 7â9 vill ha ett flexibelt lĂ€romedel. PĂ„ samma sĂ€tt tror vi att du som elev uppskattar en bok som hjĂ€lper dig att uppnĂ„ mĂ„len, och som Ă€r lĂ€tt att ta med hem efter skolan nĂ€r du ska studera.
oM r EL iGioN Àr det lÀromedlet.
oM-serien, som utgĂ„r frĂ„n det centrala innehĂ„llet i Lgr22, Ă€r framtagen för att göra SO-undervisningen rolig och intressant bĂ„de för lĂ€rare och elever. Den kommer i fristĂ„ende delar uppdelad efter Ă€mnesomrĂ„den, sex delar per Ă€mne. AnvĂ€nd en, flera eller alla â ni bestĂ€mmer! Och bestĂ€m sjĂ€lva nĂ€r ni vill anvĂ€nda dem och hur!
oM r EL iGioN â Religion och livsĂ„skĂ„dningar tar avstamp i lĂ€sarens egna erfarenheter och bjuder in till tankar, samtal och reflektioner kring religion och andra livsĂ„skĂ„dningar. Boken tar upp vad religion Ă€r och vilken betydelse den kan ha för mĂ€nniskor, följt av en utblick över olika religioners utbredning i vĂ€rlden. DĂ€refter presenteras exempel pĂ„ sekulĂ€ra livsĂ„skĂ„dningar och livshĂ„llningar och eleven ges möjlighet att ta egen stĂ€llning.
Till varje ÀmnesomrÄde finns:
⹠LÀrarstöd+ ett digitalt lÀrarmaterial som stödjer lÀraren inför, under och efter lektioner.
âą ĂvningsmĂ€staren.se dĂ€r du som elev kan öva mer.
⹠Alva en app dÀr du enkelt kan komma Ät bokens inlÀsta ljud nÀr du vill.
