Att andas under vatten
För min del började detta med intresset för havet och att jag tog dykarcertifikat. Dessutom låg dyk-utrustningsföretaget Poseidon tursamt nog i Göteborg. Naturligtvis sökte jag uppdrag där. En spännande värld. Människan har i alla tider summit och dykt i havet. Men inte förrän på senare tid har begränsningarna reducerats till ett minimum. Länge har man till exempel fridykt efter tvättsvampar och pärlor, utan annan hjälp än kanske en sten som tyngd och någon uppsamlingskorg. Aristoteles beskrev runt 300 f.Kr. hur upp- och nervända kittlar användes som dykarklockor för undervattensarbeten. Till och med ubåtar uppfanns, som det lufttäta ekfat från år 1715 med hål för armarna, tittfönster, signallina och frisk luft som pumpades in. Den var nere på mer än 20 meters djup.
Från början av 1800-talet kom sedan olika lösningar på ”klassiska” tungdykardräkter. Från och med 1900-talet började det också komma olika andningsanordningar med luft sparad i cylindrar. Som den Jacques Cousteau och Emile Gagnan uppfann år 1943 med ventil som styrde den mängd luft dykaren behövde, en s.k. demandventil. Denna Aqua-Lung fick stor spridning. Jacques Cousteau är också känd för sina fascinerande undervattensfilmer. Internationellt används ordet Scuba-dyk för sådan dykning där dykaren har med sig andningsluften i behållare (SCUBA: Self Contained Underwater Breathing Apparatus).
Tio år senare experimenterade Ingvar Elfström pionjären inom svensk dykning, med dykapparater, hemmabyggen men fullt fungerande. Till skillnad mot Aqua-Lungs två slangar, ville han placera dykarregulatorns utandnings- och inandningsventiler framtill vid munnen. Då behövde man bara en enda slang från lufttuben och demandventilen mätte och doserade luften efter ett mera korrekt vattentryck. Tillsammans
med Rolf Tistrand tog de fram dykarregulatorn Cyklon, år 1958. Vidareutvecklad finns den kvar på marknaden än idag. Företaget grundades 1958 under namnet Aqua-Sport. Namnet ändrades senare till Poseidon. På förfrågan från svenska marinen på 1960-talet tog företaget fram en luft, vatten och värmeisolerande torrdräkt med gastät dragkedja, Unisuit.
Intresset för sportdykning ökade i Sverige. Efter att ha tagit dykarcertifikat 1981 sökte jag alltså designuppdrag hos Poseidon. Det blev design av uppföljaren till Cyklon tillsammans med Rolf Tistrand som konstruerade dykarregulatorn med förnämliga prestanda. Den fick namnet Maximum ochefteruppdateringnamnetJetstream. Liksom Cyklon ligger även den idag fortfarande i topp prestandamässigt på marknaden.
En karta för blinda
Bakgrund
Säkert har du varit framme vid den och tryckt på knappen för att få grön gubbe.
I Sverige hade föregångarna till moderna signal-lådor för övergångsställen tillverkats sedan 1960-talet av bland annat Ericsson. Det tickande ljudet alstrades då för tiden mekaniskt och krävde mycket service och belysningen med glödlampor behövde bytas ofta. Under 1980-talet utvecklade Ericsson, i samarbete med ett företag i Gävletrakten, en signallåda med bullerstyrning av ett elektroniskt tickljud. År 1987 köpte Prisma Teknik AB detta och startade sin verksamhet.
Företaget Prisma Teknik AB hittade jag när jag sökte efter designuppdrag runt om i Sverige. De behövde hjälp med design av en signallåda för övergångsställen. Den skulle ge stora fördelar för blinda och synsvaga och dessutom vara lättanvänd och hållbar.
De tekniska funktionerna var givna. Förutom dessa skulle det på lådan finnas en karta som gav blinda och synsvaga en bild i relief över platsen för övergångsstället. Detta önskemål hade kommit från Synskadades Riksförbund.
YouTube:
YouTube-filmTittagärnaocksåpåLinusBomans internationellaomkartsymbolernaochde kopplingarna.
- synas bra i gatumiljön,
- tåla utemiljön, både klimat och vandalisering,
- inga springor som kunde släppa in minsta lilla insekt,
- inte ha skarpa hörn som kunde skada förbipasserande,
- se gedigen och nätt ut för att ge en känsla av god kvalité,
- ha plats för elektronik, ljudkanal, ventilation,
- passa för montering på stolpe och underlätta montering och service,
- vara ekonomisk att tillverka, inledningsvis i korta serier.
Hur skulle jag göra så att apparaten fungerade för användarna? Hur skulle kartan se ut? Hur skulle man få till rätt utseende, de tekniska komponenterna på plats och till ett vettigt pris? Mitt designarbete kom att följa två spår, dels utformningen av lådan och dels kartan.
Kartan
Någon standard för hur en översiktskarta på övergångsställen skulle se ut fanns inte, så detta fick utarbetas från grunden.
Tiden kommer ikapp
Hasselblads första kamera lanserades 1948. Med utbytbara objektiv och filmmagasin för 6x6 cm bilder gjorde den succé USA. Det blev också stor uppmärksamhet på 1960-talet och fram mot millennieskiftet i och med att NASA valde att använda Hasselbladkameran för att dokumentera sina rymdresor och även månlandningen. Vid Hasselblads satsning på kameran i slutet av 1940-talet hade Sixten Sason engagerats, designern av bilen Saab 99. Längre fram i tiden, i slutet av 1960-talet, hade Hasselblad istället en anställd designer, den nyutexaminerade Hans Skillius, som efter ett par år flyttade till Hammarplast.
Som designer kom jag in i bilden ganska
med tre skissmodeller för att underlätta beslutet: en skissmodell som anslöt till Hasselblads profil (i storlek och med de egenskaper som hade satts upp), en i stil med de traditionella projektorer som fanns på marknaden och en modell på en projektor som stack ut genom en lite mera aktiv, dynamisk form. Designarbetet gick vidare med mer noggranna modeller på Hasselbladvarianten. Mitt designarbete pågick under flera år fram till 1981, med perioder då jag inväntade företagets interna arbete.
Som diamagasin hade Hasselblad tänkt att köpa licens på Kodaks karusellmagasin. Men den ansåg jag hade en stor nackdel. Föreläsare glömde nämligen ofta kvar sista diabilden i
Contents
topic
Contents
Designaffectsandreflectsitsera
Designbackground
Designintoday'sSweden
Designsketchingtechniques
Designvalues
Designpendulum
Sowhatisdesign?
business
Digitizingshops Trinics
Datatransfer Microwave Lamps WasoVerken/Ledu
LimitAdvisor IMITA
FetalSTAnalyser Cinventa
Designwithcare AF
Industrialwashingmachine Langed
PersonalRapidTransit
HDK
Techthatstandsoutfromthecrowd REAC
Achangingworkspace Kinnarps
Timecatchesup
Hasselblad
Amapforblindpeople PrismaTeknik
Design–anexampleofteamwork Silentia
Thefirstmouseseldomgetsthecheese Telexmedica
Innovator’sdilemma Egocut
Supersubstance Mölnlycke/SCA
Newmodelsfornewmarkets Turnils
Climatecontrol Regin
Fromthegroceryshoptotoday'ssupermarket Antonson-Atech-UBI
Breathingunderwater
PoseidonDivingSystems
Qualityoflifeasabusinessidea RFSU-Rehab/Etac
Elevators Kalea
Firefightingmonitors SvenskaSkum
Paymentterminal
EntrySystems
G30 Aplicator
Non-slipdevice ICA-PublishingCo
Stationhouse BRIO
MY32
MYAB
