9789151115818

SOCIALT ARBETE

Nivå 2

Gy25

INNEHÅLL

4.

4

Lagar och regler

I det här kapitlet får du en repetition av de lagar och andra styrdokument som reglerar det sociala arbetet. Du får också fördjupade kunskaper om den fysiska och psykiska arbetsmiljö som förekommer i sociala verksamheter. Kapitlet innehåller följande avsnitt:

o Lagar som styr det sociala arbetet

o Anmälningsplikt

o Internationella överenskommelser

o Arbetsmiljö och yrkesetik

Centralt innehåll:

• Lagar och andra bestämmelser samt riktlinjer för sociala verksamheter, däribland socialtjänstlagen samt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter.

• Anmälningsplikten och dess process.

• Bestämmelser och praxis när det gäller arbetsmiljö och säkerhet samt yrkesetik inom sociala verksamheter.

Edonis är 30 år och arbetar som kurator på en mellanstadieskola. Han brinner för sitt arbete kämpar aktivt för barns rättighet till en trygg uppväxt. Ett par gånger har han märkt att Adam i 4C har blåmärken och verkar lite aggressiv. När Edonis försiktigt frågar om vad som hänt rycker Adam på axlarna och säger att det inte är något. På lunchrasten passar Edonis på att prata med sin kollega Anders, som också är Adams mentor.

– Det är nog inget att oroa sig för, skrattar Anders. Jag känner familjen litegrann och de är helt normala. Barnen är dock helgalna, så det är säkert någon lek som har gått för vilt till.

– Aha, okej, säger Edonis. Det var skönt att höra.

Men Edonis känner att något inte stämmer och nästa gång Adam kommer till skolan med blåmärken pratar han med Anders igen.

– Jag tänker göra en orosanmälan, säger han. Vi har ju ändå anmälningsplikt.

– Aj då, säger Anders. Det blir ju lite stelt nästa gång jag träffar hans farsa…

Vad hade du gjort om du var Edonis?

styrdokument –dokument med lagar eller regler som styr en verksamhet

Lagar som styr det sociala arbetet

Samhällets arbete med hälsa, sjukvård och socialt arbete styrs av ett omfattande regelverk. Det finns lagar som anger hur olika typer av arbete ska utföras, men också vem som ansvarar för vad och vilka rättigheter man har som klient eller vårdtagare.

Om man arbetar inom hälso- och sjukvård eller social omsorg är det viktigt att känna till de lagar som finns och att vara väl insatt i de styrdokument som reglererar den verksamhet man själv arbetar i.

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är den lag som reglerar den svenska hälso- och sjukvården. Den består av fem avdelningar som bland annat reglerar vilka ansvarsområden som ligger på regionerna och vilka som ligger på kommunerna. Lagen ger ramar för vad hälso- och sjukvården ska innehålla, men den lämnar stor frihet till kommuner och regioner att utforma den.

I lagens andra avdelning, Bestämmelser för all hälso- och sjukvård, kan man bland annat läsa följande läsa i 5 kap 1 §:

Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Det innebär att vården särskilt ska

1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard,

2. tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet,

3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,

4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, och

5. vara lätt tillgänglig.

LOV är en lag som ger medborgaren rätt att själv bestämma vilken vårdgivare de vill anlita.

Lagen om valfrihet (LOV)

Lagen om valfrihet är en lag som ger medborgaren rätt att själv bestämma vilken vårdgivare de vill anlita. Sedan 2010 är alla regioner skyldiga att erbjuda valfrihet när det gäller primärvård. Det betyder att du själv kan bestämma vilken vårdcentral du vill tillhöra samt att du kan välja mellan offentliga och privata alternativ. Utöver det kan kommuner införa valfrihetssystem även inom andra områden, exempelvis inom sociala tjänster.

Lagen om valfrihet gör det möjligt för företag och föreningar att starta upp privata alternativ inom vård- och omsorgsområdet. Det gör också att kommuner och regioner kan köpa in tjänster från privata aktörer, till exempel privatpraktiserande specialistläkare till ett regionsjukhus. Exempel på tjänster som omfattas av LOV är:

▶ primärvård, dvs vårdcentraler

▶ äldreomsorg

▶ omsorg om personer med funktionsnedsättning

▶ socialt arbete

Socialtjänstlagen (SoL)

Socialtjänstlagen är grunden för socialtjänstens verksamhet. Lagen trädde i kraft år 1982 och ersatte då de tidigare lagarna Barnavårdslagen, Nykterhetsvårdslagen och Socialhjälpslagen. En uppdatering av SoL träder i kraft 2025 och den syftar till att göra lagen mer lättillgänglig, men också mer förebyggande och kunskapsbaserad.

Socialtjänstlagen är en ramlag, vilket innebär att den ger ramar för kommunens sociala arbete. Den innehåller alltså ingen detaljstyrning. Varje kommun har därför stora möjligheter att utforma socialtjänstens verksamhet på sitt sätt, så länge man håller sig inom SoL:s ramar. Nedan följer en kort sammanfattning av lagens innehåll.

▶ Kapitel 1 inleds med socialtjänstens grundläggande mål, nämligen att ”Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

• ekonomiska och sociala tr ygghet

• jämlikhet i levnadsvillkor

• aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.”

Det första kapitlet förklarar också att åtgärder som rör barn alltid ska ta hänsyn till barnets bästa. Vidare kan man läsa att Socialtjänstlagen aldrig ger kommunen rätt till tvångsåtgärder. Eventuellt tvång sker med stöd i andra lagar, som LVM (Lag om vård av missbrukare i vissa fall) och LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga).

▶ Kapitel 2 anger att det alltid är vistelsekommunen (alltså den kommun man vistas i) som har ansvaret för sociala åtgärder.

▶ Kapitel 3 anger Socialnämndens uppgifter, vilket bland annat är att socialnämndens politiker ska vara väl insatta i kommuninvånarnas levnadsförhållanden, att de ska delta aktivt i samhällsplaneringen och att de ska svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det.

▶ Kapitel 4 reglerar rätten till ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd och bistånd för livsföringen i övrigt. Biståndet ska tillförsäkra att individen kan ha en skälig levnadsnivå.

▶ Kapitel 5 innehåller särskilda bestämmelser för olika grupper. Här anges vissa ramar och regler för åtgärder som rör barn och unga, äldre människor, människor med funktionsnedsättning, missbrukare, personer som vårdar eller stödjer anhöriga samt brottsoffer.

▶ Kapitel 6 reglerar boende i familjehem och i hem för vård och boende. Här finns särskilda bestämmelser för mottagande av barn samt vissa regler för internationella adoptioner.

▶ Kapitel 7 innehåller föreskrifter om enskilda verksamheter inom det sociala området.

▶ Kapitel 8 anger för vilka verksamheter som kommunen har rätt att ta ut avgifter från den som tar emot stödet. Det gäller t.ex. hemtjänst, daglig verksamhet och missbruksvård.

▶ Kapitel 9 handlar om kommunens rätt att återkräva ersättningar, exempelvis om någon fått ekonomiskt bistånd utan att ha varit berättigad.

▶ Kapitel 10 handlar om Socialnämndens organisation och beslutsfattande.

▶ Kapitel 11 anger regler för hur socialtjänsten ska handlägga ärenden, t.ex. hur utredningar, beslut, uppföljningar och dokumentation ska gå till.

▶ Kapitel 12 innehåller regler för hantering och behandling av uppgifter t.ex. hur och hur länge dokumentation kring enskilda ärenden ska förvaras.

▶ Kapitel 13 anger hur tillsyn av socialtjänstens verksamhet ska gå till. Tillsyn görs fr.o.m. 2013 av den statliga myndigheten Inspektionen för vård och omsorg.

▶ Kapitel 14 innehåller regler för anmälningsplikt. Här anges bland annat att alla som yrkesmässigt arbetar i verksamheter som berör barn och unga är skyldiga att anmäla till socialtjänst eller polis om de misstänker att ett barn far illa.

▶ Kapitel 15 anger regler för tystnadsplikt.

▶ Kapitel 16 anger övriga bestämmelser.

Föräldrabalken

Föräldrabalken är en lag som reglerar förhållandet mellan föräldrar och deras barn. Här kan man bland annat läsa om fastställande av faderskap, adoption av barn och vårdnad av barn. Enligt huvudregeln i kapitel 6 har föräldrarna gemensam vårdnad. Vid beslut om delad vårdnad och ensam vårdnad ska barnets bästa alltid vara avgörande. Att ha vårdnad om ett barn innebär att man har det juridiska ansvaret för barnet.

Föräldrabalken behandlar även ämnen som underhållsskyldighet, omyndighet samt regler kring god man, förvaltarskap och förmyndarskap.

underhållsskyldighet – biologisk förälders skyldighet att bidra till barnets välfärd

En mysig gemensam eftermiddag på ett LSS-boende. Kan du se din framtida arbetsplats här?

LSS

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en lag som beskriver rätt till stödinsatser för personer med funktionsnedsättning. Syftet med LSS är att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett liv som andra. Det är kommunerna som ansvarar för dessa insatser och som i samråd med personer med funktionsnedsättning ska utreda vilka behov som finns. För att få rätt till insatser enligt LSS ska man tillhöra en av följande tre personkretsar:

▶ Personkrets 1: personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd.

▶ Personkrets 2: personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter en hjärnskada i vuxen ålder som har orsakats av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

▶ Personkrets 3: personer som har andra stora varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att man har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring som att klä på sig, laga mat, förflytta sig eller kommunicera med omgivningen.

DE INSATSER SOM ERBJUDS ENLIGT LSS ÄR TIO TILL ANTALET:

1. Rådgivning och annat personligt stöd – kan bland annat ges av kurator, psykolog, dietist, sjukgymnast, logoped eller arbetsterapeut genom regionen.

2. Personlig assistans – ges personer med funktionsnedsättningar som gör att de behöver stöd med exempelvis förflyttning, måltider, hygien och personlig service.

3. Ledsagarservice – innebär att man får hjälp med att röra sig och skapa kontakter ute i samhället, till exempel när man behöver ta sig till vårdcentralen eller till en fritidsaktivitet.

4. Kontaktperson – en person som med jämna mellanrum hjälper till och ger stöd, exempelvis vid fritidsaktiviteter eller kontakt med myndigheter.

5. Avlösarservice i hemmet – ger tillfällig avlastning för anhöriga eller familjehemsföräldrar så att de får tid för sig själva.

6. Korttidsvistelse utanför hemmet – möjlighet för person med funktionsnedsättning att vistas på exempelvis korttidshem eller läger under några dagar för miljöombyte.

7. Korttidstillsyn för ungdomar över tolv år – ger korttidstillsyn utanför hemmet för ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar efter skolans slut samt under lov.

8. Anpassat boende för barn och ungdomar – särskilt boende i gruppboende eller familjehem för barn och ungdomar med så stora stödbehov att de inte kan bo hemma.

9. Anpassat boende för vuxna – rätt till boende i egen, anpassad bostad, servicebostad eller gruppbostad för vuxna med funktionsnedsättningar.

10. Daglig verksamhet för den som är i yrkesverksam ålder – rätt till sysselsättning på daglig verksamhet eller annan arbetsplats.

Planering, utvärdering och dokumentation

Att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera insatser är centrala arbetsuppgifter inom olika typer av socialt arbete. Samtliga av dessa steg är viktiga för att säkerställa kvalitet i verksamheten. De utförs alltid med ett yrkesetiskt förhållningssätt, vilket innebär att de visar respekt för individens integritet, autonomi och rättigheter.

Vikten av ett yrkesetiskt förhållningssätt

Ett yrkesetiskt förhållningssätt är grundläggande i allt socialt arbete. Det innebär att den som arbetar med att ge stöd, vård och omsorg ska göra det med respekt, empati och en medvetenhet om klientens behov och situation. Det skulle kunna vara att du ger en klient som känner sig maktlös möjlighet att vara delaktig i beslut som rör deras liv, exempelvis vid val av vårdgivare eller fritidsaktivitet.

Det etiska arbetet regleras delvis av styrdokument, som till exempel Socialtjänstlagen (SoL) och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Till stor del handlar det dock om att du i din yrkesroll och i din medmänsklighet alltid utgår ifrån en inre kompass som grundar sig på ett yrkesetiskt förhållningssätt.

Planering av insatser

Planeringen av en insats börjar med en behovsbedömning, där man kartlägger klientens situation och identifierar vilka resurser som behövs. Det kan innefatta samtal med klienten, anhöriga och andra yrkesgrupper. Här är det mycket viktigt att lyssna på klienten och se till att denne har möjlighet att kommunicera sina önskemål. Det kan exempelvis handla om färdigheter som man vill utveckla, men också instruktioner om hur man vill eller inte vill att en viss typ av service ska utföras. En tydlig plan upprättas, ofta i form av en genomförandeplan.

Genomförandeplan

En genomförandeplan är en överenskommelse mellan vårdgivare och klient. Den här typen av plan är vanlig inom många sociala verksamheter, exempelvis personlig assistans, äldreomsorg och hemvård, men också för boende på HVB-hem och andra institutioner.

Planen baseras vanligtvis på beslut av handläggare, exempelvis inom socialtjänsten. Den ska beskriva:

▶ Vilket eller vilka mål som ska uppfyllas

▶ Vilka insatser som ska användas för att nå målet eller målen

▶ Vilka aktiviteter som ska ingå i insatsen och hur de ska genomföras i praktiken

▶ Vem som ska ansvara för att aktiviteterna genomförs

▶ Hur olika instanser ska samverka kring insatsen, exempelvis skola och socialtjänst

▶ Individens deltagande i upprättandet av planen samt eventuella önskemål från denne

▶ När planen har fastställts och vilka som var deltagande

▶ När och hur insatsen och planen ska följas upp

När man genomför insatser i hemmet är det viktigt att respektera klientens personliga sfär.

Genomförande av insatser

Genomförandet av insatsen är det praktiska steget där planerade aktiviteter genomförs. Personal ansvarar för att utföra arbetet enligt planen och följa upp hur det fungerar för klienten. Det är viktigt att hålla sig flexibel och kunna anpassa insatsen ifall det skulle uppstå några förändringar, exempelvis i klientens behov

Genomförandet handlar också om att skapa en trygg miljö för klienten. Vid genomförande av insatser i grupp, som till exempel stödgrupper eller fritidsaktiviteter, är det viktigt att skapa en inkluderande atmosfär där deltagarna känner sig sedda och hörda. Vid insatser som sker i hemmet, till exempel inom hemtjänst eller personlig assistans, måste man respektera klientens integritet och personliga sfär. Det handlar om att utföra arbetsuppgifter på ett sätt som känns tryggt och bekvämt för klienten. Man bör alltid kommunicera tydligt och stämma av med klienten hur de vill att olika moment ska genomföras.

En annan viktig del av genomförandet är att försäkra sig om att klienten förstår vad som sker och känner sig delaktig. Det kan till exempel vara att man kontinuerligt förklarar vad man gör och vad som kommer att ske härnäst, men också att skapa utrymme för frågor och återkoppling.

Socialt arbete i praktiken

Dokumentation

Dokumentationen är viktig för att se till att insatserna genomförs enligt plan. Enligt svensk lagstiftning är sociala verksamheter skyldiga att dokumentera beslut, genomförda insatser och uppföljningar på ett sätt som är sakligt, korrekt och begripligt. Det är dessutom viktigt att dokumentationen skyddar klientens integritet och bara innehåller information som är relevant.

Att dokumentera beslut, insaser och uppföljningar är en central del i det sociala arbetet och ett användbart verktyg för alla som samarbetar kring en individ med stödbehov. Genom att ha en tydlig och strukturerad dokumentation kan insatserna följas upp på ett effektivt sätt, vilket bidrar till att målen nås. Dokumentationen är också en sorts rättssäkerhet för klienten på så sätt att det går att kontrollera om arbetet utförs enligt de lagar och riktlinjer som gäller.

Saklighet och sekretess

Vid dokumentation är det viktigt att hålla sig neutral och saklig. Personal ska undvika att uttrycka personliga åsikter eller gissningar och istället fokusera på att beskriva fakta och observationer. På så sätt skapas en trovärdig och professionell dokumentation som kan användas som underlag för beslut och utvärderingar.

Ett annat viktigt inslag i dokumentationsarbetet är att försäkra sig om att informationen hanteras med hög sekretess och att endast behörig personal har tillgång till den. Genom att följa dataskyddslagar och interna rutiner kan personal bidra till att skydda klientens integritet

Digitala verktyg spelar en allt större roll i dokumentation på många olika typer av arbetsplatser, inte minst inom vård, omsorg och socialt arbete. Journalsystem och digitala arkiv underlättar insamling, lagring och framplockning av information. Man ska dock alltid vara medveten om att tekniken ska användas på ett säkert sätt och enligt gällande lagstiftning.

Utvärdering av insatser

Utvärderingen är ett sätt att kontrollera om insatsen har uppnått sina mål och om klientens situation har förbättrats. Den kan utföras på olika sätt, exempelvis genom samtal med klienten, mätning av resultat eller feedback från andra yrkesgrupper.

Utvärderingen hjälper också till att upptäcka om det finns behov av förändringar eller ytterligare stöd.

Ett exempel kan vara att man följer upp en klient som lider av ensamhet och som i sin plan har som mål att delta i fler sociala aktiviteter. I ett utvärderingssamtal kan man ta reda på om klienten har utvecklat nya sociala kontakter eller deltagit i fler aktiviteter och vad detta i så fall har haft för effekt på klientens välmående.

Reflektion och diskussion

Reflektion är ett viktigt inslag i det socialt arbetet. Genom att kontinuerligt reflektera över ditt eget arbetssätt och sina beslut kan du som personal utvecklas i din yrkesroll. Ibland kan det kännas bra att skriva ner sina tankar för att göra dem lättare att överblicka och därför också komma med nya takar och perspektiv. Att diskutera arbetet med sina kollegor är för många en naturlig del av vardagen och ett sätt att vädra sina tankar och jämföra upplevelser. Det är också mycket givande att ha mer strukturerade samtal med kollegorna, exempelvis om ett specifikt dilemma.

Handledning och vidareutbildning är andra bra sätt att fördjupa kunskaper och förbättra insatserna. Arbetsgivaren bör uppmuntra de anställda att regelbundet delta i fortbildning för att stärka sin yrkeskompetens.

diskutera · fundera på

1. Hur kan man hjälpa en person som saknar språk att uttrycka vilket stöd de vill ha?

2. Varför är det viktigt att göra en genomförandeplan?

3. Hur kan stämma av med klienter att de är nöjda med de insatser de får? Hur gör man med personer som saknar språk eller har en allvarlig intellektuell funktionsnedsättning?

4. Ge exempel på områden som kan vara bra att diskutera i arbetslaget inom exempelvis äldrevård eller hemtjänst.

CENTRALA BEGREPP

Det är viktigt att du förstår och kan använda de centrala begreppen. Du kan bli mer säker på begreppen genom att söka på internet samt genom att formulera egna meningar där begreppen ingår på ett naturligt sätt. Använd begreppen i prov och andra uppgifter för att visa att du kan hantera dem.

Tips!

Skriv en lista med alla begrepp och använd texten i boken för att skriva dina egna förklaringar. Gå sedan igenom ord för ord, täck över förklaringen och förhör dig själv.

> Yrkesidentitet (s 140)

> Ledarskap (s 142)

> Lyhördhet (s 145)

> Social utveckling (s 147)

> Motivation (s 156)

> Samtalsteknik (s 159)

> Psykoterapi (s 160)

> KBT, DBT (s 161)

> Psykoanalys (s 162)

> Internetpsykiatri (s 166)

> Genomförandeplan (s 168)

> Dokumentation (s 170)

SOCIALT ARBETE

Tove Phillips

Nivå 2

Socialt arbete 2 är en del av Gleerups barn och fritid. Våra läromedel hjälper dig som läsare att utvecklas så att du kan stötta andra i deras utveckling. Materialet täcker nivå 2 i ämnet och är utformat efter ämnesplanen för Gy25. Läromedel som hör till Gleerups barn och fritid innehåller flera inslag som hjälper läsaren att ta till sig kunskapen och göra den till sin egen: Tillgängligt språk, engagerande texter, centrala begrepp som lyfts fram och förtydligas, frågor för att diskutera och reflektera, fallbeskrivningar som sätter kunskapen i ett vardagligt sammanhang, instuderingsfrågor för att testa sin egen baskunskap, visste-du-att-rutor som ger fördjupning, övningar som får läsaren att praktiskt prova och testa sin kunskap.

Socialt arbete 2 är anpassad för socialt arbete nivå 2 enligt Gy25. Socialt arbete 2 har samma uppbyggnad som Socialt arbete 1 för att tydligt visa progressionen och kopplingen mellan nivåerna. Läromedlet ger dig som läsare god kännedom om pedagogik ur olika aspekter.

Läromedlet behandlar frågor som: Varför behövs det socialpolitik och vad är dess grunder? Hur fungerar samspelet mellan privata och offentliga aktörer i socialt arbete? Hur påverkar missbruk individen och samhället? Vilka etiska frågor dyker upp i socialt arbete?

Tove Phillips, lärare i barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.