9789151111667

TOVE PHILLIPS MALIN ARNBERG

LÄRARHANDLEDNING

INNEHÅLL

1. Utveckling och lärande 13

Till dig som undervisar 14

3. Pedagogiskt ledarskap 63

4.

Pedagogisk teori

Introduktion

Det här kapitlet handlar om kunskap och hur vi tar till oss kunskap. Det beskriver grunderna i pedagogik och ger exempel på pedagogiska teorier och förhållningssätt. Eleven får också läsa om hur synen på kunskap, lärande och utbildning har förändrats genom tiderna. Kapitlet innehåller följande avsnitt:

o Kunskap och lärande

o Undervisning och utbildning

o Pedagogik

o Pedagogiska teorier

o Stöd och stimulans för lärande

CENTRALT INNEHÅLL

• Hur synen på kunskap, lärande, undervisning och utbildning har varierat över tid.

• Orientering om begreppen kunskap, lärande, undervisning och utbildning.

• Samband mellan pedagogiska förhållningssätt, arbetssätt och lärande.

• Introduktion till pedagogiska begrepp, teorier och teoretiska perspektiv.

• Stöd och stimulans för människors lärande, växande och deltagande i olika situationer.

TILL DIG SOM UNDERVISAR

Pedagogik nivå 1, kapitel 2 – Pedagogisk teori

Kapitel 2 beskriver pedagogisk teori och i Pedagogik nivå 1 tar den upp de viktigaste aspekterna av grundläggande pedagogik. Det behandlar kunskapssyn, basala termer och sätt att se på pedagogik, redogör för de pedagogiska teorier som har haft störst påverkan idag samt visar på många olika sätt som man kan stötta inlärning och förmedla kunskap. Allt detta är sådant som alla elever, oavsett förväntad framtida yrkesroll, kommer ha stor nytta av. Trots det är många exempel hämtade från skolans värld eller kopplade till yngre barn – du kan behöva påtala för eleverna hur de kan använda informationen i andra yrkesutgångar.

Kapitlet börjar med att ta upp grundläggande och nödvändig information om vad kunskap är och olika aspekter på kunskap, förmågor och färdigheter.

Kapitlet visar tydligt hur kunskap och lärande är nära kopplat med fostran och därför påverkas av vilka värderingar eller trender som finns under olika tidsperioder. För elever som inte brukar problematisera sin egen kunskapssyn så kan det här vara knepigt. Här kan det vara enklast för eleverna att föreställa sig olika extrema versioner av tidsåldrar för att förstå att det också påverkar vad man tycker att barnen ska lära sig – exempelvis vilken stor skillnad det skulle vara på vad barn förväntar lära sig eller kunna om de växer upp i ett jordbrukssamhälle under 1800-talet jämfört med i ett kollektiv med hippieföräldrar under 1970-talet. Med hjälp av sådana ”överdrivna” exempel kan eleverna sedan lättare se att det skiljer sig åt även från 1970-talet och nu.

Kapitlet gör även en grundläggande beskrivning av pedagogiska teorier. Dessa kommer tillbaka i Pedagogik nivå 3 och där går man igenom dem mer utförligt. Men det är viktigt att eleverna, redan i nivå 1, känner till att det finns olika pedagogiska teorier samt kortfattat kan redogöra för vad de innehåller. Detta kommer att underlätta under deras APL och skapa en ökad förståelse för pedagogiska verksamheter.

Sist tar kapitlet upp flera olika sätt att stötta och stimulera lärande på. Det är oftast detta som eleverna tänker på när de tänker ”pedagogik” så de känner ofta att nu har man kommit till det väsentliga och är motiverade att lära sig om detta.

Pedagogik nivå 2, kapitel 2 – Pedagogisk teori

Kapitlet om pedagogisk teori i Pedagogik nivå 2 har tydligt fokus på skola samt till viss del förskola och fritidshem.

Kapitlet börjar med att visa att alla arbetssätt och metoder som används i skola ska vara vetenskapligt beprövade. Samtidigt visar kapitlet också flera olika metoder som har använts och hur det går trender även i pedagogik. Här kan du som lärare poängtera för eleverna att de också kommer att få uppleva trender och att det som lyfts fram som nyskapande och revolutionerande i starten av deras karriär kanske kommer anses gammalmodigt efter några år. Det är därför extra viktigt att de förstår just vetenskapligheten och hur man värderar nya arbetssätt och metoder.

Lärmiljöer är ett viktigt ämne i detta kapitel och det är något som alla elever kan relatera till oavsett sin tänkta yrkesroll. Uppmana eleverna att fundera på hur de kan förstå, analysera och påverka miljöer som de kommer arbeta i framöver så att de blir bra lärmiljöer.

Texten om förskolan innehåller historik som beskriver hur den allmänna förskolan har vuxit fram, rutiner som är gemensamma och återkommande varje dag i förskolans vardag, hur man jobbar med olika kunskapsområden samt olika aspekter på lek och lärande.

Rubrikerna om förskoleklass och grundskola beskriver olika arbetsformer som projekt, grupparbete, katederundervisning osv. Här har eleverna mycket egen erfarenhet som du som lärare kan bygga på det. Men det är även viktigt att utmana den bilden så att de inte tror att det är den enda och självklara sanningen.

Pedagogik nivå 3, kapitel 2 – Pedagogisk teori

Här fördjupas kunskapen och eleverna möter de stora pedagogiska teorierna och teoretikerna. Här blir du som lärare en viktig guide eftersom resonemangen är komplicerade och teorierna är skapade i en tid och miljö som eleverna inte känner så väl till. En del elever tycker att det är överflödigt att förstå personerna bakom teorin medan det för andra elever gör teorin och pedagogiken mer levande och ger den ett sammanhang. Använd gärna elevernas egna erfarenheter av olika pedagogiker – har de själva gått i en montessoriförskola eller praktiserat på reggio emilia? För de elever som har andra yrkesmål än att arbeta i barngrupp kan du som lärare behöva tydligt visa dem att de kan använda delar av pedagogiken i sin framtida yrkesroll också.

Utmaningen för dig som undervisar blir att få eleverna intresserade av alla olika teorier och hjälpa dem att hålla isär teorierna. Det kan vara bra att försöka göra dessa abstrakta resonemang till mer konkreta när det fungerar – fördjupa er gärna i de specifika materialen och hur lärmiljöer byggs enligt de olika teorierna. Ett annat sätt är att få eleverna att förstå den pedagogiska teorins människosyn och resonera kring teorins syfte. Det kan de göra genom att fundera över vilken typ av idealperson som pedagogiken vill bygga, dvs vad är den specifika pedagogikens mål?

Varje pedagogisk teori har mött kritik och delar av denna kritik beskrivs i slutet av texten om varje pedagogisk teori. Det är ett mycket viktigt stycke att ta upp eftersom eleverna behöver ha en helhetsförståelse för varje teori.

SAMMANFATTNING

▶ Kunskap och kompetens är två begrepp som går hand i hand. Kunskap handlar övervägande om teoretisk kunskap, fakta och information medan kompetens handlar om att använda kunskapen och ha en känsla för hur saker genomförs på bästa sätt.

▶ I dagens föränderliga och snabbt utvecklande samhälle ställs det krav på en ny sorts kunskap som innefattar att kunna inhämta, bearbeta och använda ny information. Arbetsmarknaden efterfrågar inte människor som har omfattande faktakunskaper utan människor som har ett analytiskt tänkande, flexibilitet, problemlösningsförmåga och social kompetens.

▶ Fostran och lärande är också två tätt sammankopplade begrepp som båda handlar om hur en individ övertar kunskaper, normer och värderingar från föräldrar, skola och samhälle.

▶ En stor del av barns fostran handlar om att de ska lära sig sådant som anses viktigt och användbart i samhället och en stor del av detta lärande sker genom utbildning och undervisning i skolan.

▶ Dagens svenska skola kan ses som en kombination av två olika synsätt på lärande vilket innebär att man betonar vikten av struktur, men också att man ska försöka nå alla elever genom variation och anpassning.

▶ Pedagogik handlar om vetande och metoder som används i uppfostran och undervisning. Pedagogik brukar delas in i två underbegrepp, didaktik och metodik. Didaktik handlar om hur inlärning går till och hur undervisningen ska anpassas efter detta, medan metodik handlar om metoder för lärande och olika arbetssätt i praktiken. Det har i grunden att göra med om eleven är en passiv eller aktiv mottagare av information, vilka som är de bästa metoderna för lärande och vilken typ av kunskap som är viktig.

▶ Det finns en mängd pedagogiska teorier som har olika modeller för att förklara hur människor lär sig och hur man bäst ska utforma undervisningen. Dessa bygger ofta på forskning och studier, men även på vilken syn man har på lärandet och individen.

▶ Några av de största pedagogiska teorierna är kunskapsutveckling i samspel, aktivitetspedagogik, Montessoripedagogik, Reggio Emilia och Waldorfpedagogik.

▶ Att ge stöd och stimulans innebär att man skapar goda förutsättningar för lärande, men också att man aktivt handleder, peppar, utmanar och hjälper. Vissa insatser gynnar alla, som till exempel tydlighet och struktur. Andra typer av stöd kan vara riktade till vissa individer som man vet har behov av särskilt stöd. Stöd och stimulans finns i pedagogernas agerande, men det finns också i valet av arbetssätt, lärmiljöer, verktyg och material. Utöver tydlighet och struktur kan stöd och stimulans till exempel bestå av aktivt lärande med flera sinnen, att arbeta med berättande, att förklara så att barn förstår och att återkoppla och ge bekräftelse på det barnet gör.

LÖSNINGSFÖRSLAG

1. Hur kan man märka att samhällets syn på kunskap har förändrats?

Synen på kunskap förändras i takt med att samhället förändras. Tidigare gick barn inte till skolan för att lära sig läsa och skriva, det gör de idag. Eftersom forskningen var begränsad så tog det lång tid för information och nyheter att nå fram. Idag sker utvecklingen betydligt fortare, vilket i sin tur ställer krav på en ny sorts kunskap.

2. Ge exempel på hur olika samhällen har olika syn på kunskap. I västvärlden värderas akademisk kunskap medan andra samhällen och kulturer värderar kunskap inom jordbruk och odlande.

3. Vad innebär auktoritär, demokratisk och fri uppfostran?

Auktoritär uppfostran är när föräldern befinner sig i maktposition. Barnet förväntas lyda utan att ifrågasätta. I en demokratisk uppfostran sker det en dialog mellan barn och förälder. Det finns gränser men barnet har utrymme att påverka. Fri uppfostran innebär att barnet har fått stor frihet att själv utforma regler.

4. Vad ansågs vara viktigt att barn lärde sig i Sverige för cirka 300 år sedan? För 300 år sedan lärde man i Sverige barn den kunskap och de färdigheter som krävdes i hemmet och i jordbruksarbetet. Barnen lärde sig även kristna värderingar, vilka regler som gäller familjen och samhället, samt grundläggande läs­ och skrivkunskaper.

5. Vad var ”Folkhemmet”?

Folkhemmet var en samhällsidé som bygger på socialdemokratiska värderingar om en stark stat och ett gemensamt ansvar. Idén var att alla svenska medborgare skulle ha samma möjligheter till välfärd och att detta skulle ske bland annat genom att staten tog över ansvaret för skola, vård och omsorg.

6. Vilka förändringar skedde i synen på fostran och lärande på 1960- och 70-talet? Under 1960­ och 1970­talet började det bli viktigt att kämpa mot sociala orättvisor och traditioner som ansågs förtrycka människor. Detta ledde till att synen på uppfostran förändrades. Bland annat förespråkades fri uppfostran, där det ansågs att föräldrar inte skulle dölja någonting för barnen och att barnen skulle få följa med på det mesta.

7. Traditionell undervisning sker ofta genom förmedlingspedagogik. Vad innebär det?

Förmedlingspedagogik innebär att elever lär sig genom att lyssna på föreläsningar och pluggar in kunskap för att kunna svara på förhör. Detta kallas även för korvstoppning eftersom eleven ska ta till sig kunskap utan att resonera eller bearbeta informationen, huvudet stoppas med information likt en korv.

ORD ATT ÖVA PÅ

(kursivt – nämns även i ett annat kapitel)

Agerande – Ett sätt att handla eller reagera i en situation.

Aktivitetshjul – En metod eller modell för att planera och organisera aktiviteter över tid.

Administration – Planering, organisering och hantering av administrativa uppgifter i en verksamhet.

Anhängare – En person som stödjer eller följer en viss idé, ledare eller rörelse.

Ansvar – Skyldighet att ta hand om något eller någon, eller att ta konsekvenser av sina handlingar.

Auktoritär ledare – En ledare som styr genom makt, order och kontroll utan att ta hänsyn till andras åsikter.

Coachande ledarskap – Ett ledarskap där ledaren fungerar som en mentor och hjälper medarbetare att utvecklas genom vägledning.

Coachande – Handledande, vägledande.

Delegerande ledarskap – Ett ledarskap där beslutsfattande och ansvar fördelas till medarbetare.

Delegera – Att lämna ifrån sig makt och beslutsfattande till andra.

Delaktighet – Att aktivt delta i en grupp eller process och ha inflytande.

Den demokratiska ledaren – En ledare som involverar gruppen i beslutsfattande och värderar samarbete.

Den auktoritära ledaren – En ledare som styr genom makt och kontroll utan att ta hänsyn till andras åsikter.

Drivkraft – En inre motivation eller anledning till att agera och sträva efter mål.

Empati – Förmågan att förstå och känna med andra människors känslor och situation.

Engagemang – Aktivt intresse och delaktighet i en uppgift eller fråga.

Entusiasm – Iver, hänförelse.

Entusiasmera – Att inspirera eller motivera andra genom sitt engagemang.

Finplanering – Detaljerad planering av aktiviteter eller projekt.

Formella krav – Regler eller kriterier som måste uppfyllas enligt lagar eller policyer.

Förebygga – Att vidta åtgärder för att förhindra problem eller svårigheter innan de uppstår.

Grovplanering – Övergripande planering av verksamhet eller projekt innan detaljerna fastställs.

Hierarki – Ett system där personer eller grupper är rangordnade i olika nivåer av makt och status.

Hierarkisk organisation – En organisation där makt och ansvar är tydligt uppdelade i olika nivåer.

UPPGIFTER

Mina lärare

Eleverna ska arbeta enskilt. Deras uppgift är att skriva en sammanfattning om de lärare som haft stor betydelse under deras skolgång. De får gärna hitta på andra namn på lärarna. Sammanfattningen ska beskriva:

▶ lärarens roll (klassföreståndare, mattelärare, assistent eller dylikt)

▶ vad eleven tyckte var positivt/negativt med läraren

▶ vad eleven hade för relation med läraren

▶ hur eleven tror att läraren/relationen med läraren påverkat både sig själv och läraren.

Syftet är att eleven själv ska reflektera över hur lärar-elev-relationen kan påverka elevens lärande och utveckling.

Tysta raden

Gruppen ska vara helt tyst under övningen. Deras uppgift är att ställa sig på en rad och sortera sig själva utifrån en viss egenskap. Gäller det exempelvis höjd, så ska den längsta personen stå i ena ändan och den kortaste i den andra. Sorteringen ska göras så tyst, snabbt och effektivt som möjligt.

Sortering kan också ske utifrån:

▶ hur mörka ögon man har (kräver mycket ögonkontakt)

▶ alfabetiskt (förnamn)

▶ hårfärg

▶ ålder

Ledaregenskaper

Dela in klassen i fyra grupper. En grupp ska intervjua förskolebarn, en grupp ska intervjua barn i 10–12-årsåldern, en grupp ska intervjua gymnasieelever och en grupp ska intervjua vuxna.

Varje grupp ska intervjua 20–30 personer i sin åldersgrupp om vilka egenskaper de tycker är viktigast hos en bra ledare. De får ange hur många egenskaper de vill. De små barnen kan man fråga vilka fröknar de tycker bäst om och varför.

På var sin poster skriver grupperna sedan upp de egenskaper som ansågs vara viktigast för deras åldersgrupp. Postrarna sätts upp på väggen och varje grupp får berätta om sina resultat.

Avsluta med en diskussion om hur våra behov och förväntningar på ledaren förändras genom livet. Kan eleverna dra några slutsatser om vilka krav det kommer att ställa på dem i sina framtida yrkesroller inom pedagogik, fritid, hälsa, funktionsstöd och säkerhet?

Pedagogiska teorier och ledarskap

Dela in klassen i fem grupper och låt varje grupp arbeta med varsin av de pedagogiska teorierna i kapitel 2 under rubriken Pedagogiska teorier, dvs. kunskapsutveckling i samspel enligt Vygotskij, aktivitetspedagogik, montessoripedagogik, reggio emilia-pedagogik, waldorfpedagogik. Gruppen ska diskutera ledarskap utifrån sin teori genom följande frågor:

▶ Hur stor betydelse har ledaren enligt den här teorin?

▶ Vad är ledarens roll?

▶ Hur bör en ledare vara som arbetar utifrån den här teorin?

▶ Hur bör ledaren absolut inte vara?

Avsluta med att låta varje grupp berätta om sin diskussion och hur ledarskap ser ut inom teorin.

Ledarstilens betydelse

Vilken betydelse har det egentligen vilken ledarstil ledaren har? I den här uppgiften ska klassen diskutera vilka typer av deltagare som skapas av auktoritära, demokratiska och låtgå-ledare.

Skriv ”auktoritärt ledarskap” på tavlan. Låt eleverna i smågrupper diskutera hur de tror att ett auktoritärt ledarskap påverkar gruppen, dels deras arbete, dels deras trivsel och välmående. Ge grupperna fem minuter att diskutera och låt sedan grupperna berätta vad de kommit fram till.

Gör sedan likadant med demokratiskt ledarskap och låt-gå-ledarskap.

ÖVNINGAR

Studiebesök hos en intresseorganisation

En intresseorganisation är en organisation med ett visst mål som ofta handlar om att påverka saker i samhället. Ni ska nu arbeta i mindre grupper. Er uppgift är att göra ett studiebesök hos en valfri intresseorganisation och lära er mer om deras verksamhet. Ta reda på följande:

▶ Organisationens historia.

▶ Organisationens syfte och mål (be gärna om skriftligt informationsmaterial).

▶ Hur man arbetar för att påverka.

▶ Hur bra man lyckas med sina försök att påverka.

Varje grupp redovisar sin organisation genom en muntlig presentation i klassen. Exempel på organisationer är:

▶ partipolitiska organisationer

▶ religiösa organisationer

▶ organisationer med miljö- eller djurskyddsinriktning

▶ organisationer med andra politiska eller gemensamma intressen som inom funktionsrörelsen.

Läroplanen för förskolan

Arbeta enskilt. Låna ett exemplar av Läroplan för förskolan (Lpfö 18) och läs igenom noggrant. Gör en egen, kort sammanfattning av varje kapitel så att du känner till och förstår grunddragen i innehållet.

Välj ut 20 viktiga ord som du tycker representerar innehållet i läroplanen. Skriv ut dem och klipp ut dem. Sitt tillsammans med en kamrat som också valt ut 20 ord. Turas om och berätta för varandra om era ord och vad de har för innebörd i läroplanen.

Politik och utbildning

Arbeta i grupper. Varje grupp går in på ett politiskt partis hemsida och tar reda på hur de ställer sig i olika utbildningsfrågor. Vad har de till exempel för syn på friskolor, betygssystem, valfrihet, kunskapskrav, disciplin, lärartäthet? Gå igenom vad ni har hittat inom gruppen så att alla vet ert partis åsikter.

Skapa sedan tvärgrupper med en medlem från varje partigrupp. Låt alla redovisa de olika partiernas synpunkter i olika frågor som rör skola och utbildning.

LEKTIONSFÖRSLAG

Ungas medievanor

Tidsåtgång: 60–90 minuter

Material: Lärobok, dator med tillgång till internet

Börja eventuellt med att låta eleverna läsa kapitel 5 om Mediekulturer i läroboken. Fråga eleverna hur och när de först kom i kontakt med digitala medier. Hur har barns medievanor förändrats sedan de själva var barn?

Nu ska eleverna enskilt surfa runt på Mediemyndigheten (tidigare Statens medieråd) och läsa nyheter, artiklar och forskningsrapporter som de tycker verkar intressanta. Låt dem tillbringa 20–30 minuter med detta.

När det återstår 15 minuter av lektionen ska eleverna samlas i grupper om 4–5 personer och berätta för varandra om vad de läst. Gå runt bland grupperna och lyssna och ställ frågor.

Aktiv läsning i grupp

Tidsåtgång: 30–90 minuter

Material: Lärobok, whiteboardpennor, alternativt dator och tillgång till program för digital presentation, t.ex. powerpoint.

Den här metoden kan användas för valfritt avsnitt i boken.

Börja med att skriva avsnittets rubrik på tavlan och låt eleverna brainstorma och associera fritt kring rubriken. Berätta sedan kortfattat vad avsnittet handlar om.

Dela in klassen i lika många grupper som det finns underrubriker och låt varje grupp ta hand om en underrubrik. Deras uppgift är att tillsammans läsa på stycket och sedan redovisa det för klassen och hålla en kort diskussion kring innehållet. Till sin hjälp får de whiteboardpennor alternativt dator och tillgång till powerpoint eller annat program för digitala presentationer.

Är lektionen kort behöver de bara använda sig av boken och sina egna tankar. Är lektionen lång kan eleverna komplettera bokens innehåll med relevant information som de hittar i biblioteket eller på internet.

Reflektion

Min kommunikation

Fundera på frågorna nedan, diskutera eller skriv ner.

• Hur ser mitt kroppsspråk ut?

• Hur är jag som lyssnare?

• Hur är det att prata med mig när jag är glad?

• Vad gör mig glad? (Vad säger det om mig?)

• Hur är det att prata med mig när jag är ledsen?

• Vad gör mig ledsen? (Vad säger det om mig?)

• Hur är jag när någon vill prata om känsliga saker med mig?

• Hur är det att prata med mig när jag är arg?

• Vad gör mig arg? (Vad säger det om mig?)

• Hur gör jag när jag möter någon som är arg?

• Hur är det att prata med mig när jag känner mig hotad/trängd?

• Vad gör att jag känner mig hotad? (Vad säger det om mig?)

• Hur beter jag mig när jag ljuger?

• Hur gör jag när jag möter främmande människor som jag vill få kontakt med?

• Hur gör jag när jag möter främmande människor som jag vill undvika?

• Vad gör andra som gör att de lyckas få kontakt med mig?

• Hur beter jag mig i större grupper, t.ex. i klassen?

• Hur beter jag mig bland goda vänner eller i familjen?

• Vad kan jag lära mig genom att fundera kring dessa frågor?

PEDAGOGIK Nivå 1

TOVE PHILLIPS MALIN ARNBERG

LÄRARHANDLEDNING

Pedagogik nivå 1, lärarhandledning, Gy25, innehåller material som underlättar din planering och varierar din undervisning. Denna lärarhandledning följer elevbokens kapitel så att du enkelt kan hitta material att komplettera din undervisning med.

Till varje kapitel finns följande material:

• Beskrivning av kapitlet och dess koppling till ämnesplanen

• Information om varje kapitels karaktär och hur kapitlet förhåller sig till övriga nivåer i ämnet

• Sammanfattning som kan användas för att introducera eller avsluta kapitlet

• Ord att öva på i form av en lista av yrkesord och andra viktiga ord

• Lösningsförslag till elevbokens instuderingsfrågor

• Förslag på uppgifter samt övningar för enskilt arbete och grupparbeten

• Förslag på lektionsupplägg

• Kopieringsunderlag att använda i klassrummet.