Inledning
Välkommen till Juridik nivå 1
–
ett modernt och aktuellt läromedel
Läromedlet Juridik nivå 1 bygger på ämnesplanen för Juridik nivå 1 för gymnasieskolan och dess betygskriterier. Därför har både faktatexten och uppgifterna ett rikligt mått av både praktiska tillämpningar, rättsfall, lagtexter och annat aktuellt material. Att behärska det juridiska språket är nyckeln till framgång, och därför har vi valt att bryta ut centrala begrepp och låta dem stå (tillsammans med förklaringar) i sidornas marginal.
När du arbetar med Juridik nivå 1 finns det ett omfattande material att välja på. Därför kan undervisningen utformas efter lärarens och gruppens intressen utan att du som lärare riskerar att stå utan material.
Lärarhandledningen lotsar dig genom arbetet med läromedlet och har följande stöd till dig som lärare:
W Lärarhandledningen förtydligar faktatexten genom kapitelvisa kommentarer och ger fördjupad förståelse inom de olika juridiska frågorna med ytterligare beskrivningar och förklaringar, kopplade till Powerpoint-bilder med korta sammanfattningar.
W Lärarhandledningen ger pedagogiska tips och råd för hur du som lärare kan utforma bra övningar i klassrummet.
W I lärarhandledningen finns också ett extraavsnitt om straffrätt om du vill ta upp detta under Juridik nivå 1.
W Lärarhandledningen innehåller kommentarer och lösningar till uppgifterna i fakta- och uppgiftsboken.
Serien Juridik nivå 1 har följande komponenter:
W En kombinerad fakta- och uppgiftsbok (både tryckt och som onlinebok)
W En lärarhandledning (nedladdningsbar)
Faktadelens upplägg
Faktadelen i Juridik nivå 1 är fyllig och tar upp ämnets olika aspekter på ett intressant och elevnära sätt, exempelvis genom aktuella och relevanta exempel som eleverna känner igen. Denna del har följande upplägg:
W Varje kapitel inleds med ett autentiskt fall eller annan händelse med anknytning till kapitlets innehåll. I anslutning till detta finns också ett antal frågor som läsaren ska fundera på för att testa sin förförståelse av ämnet och som fungerar som en ingång till kapitlet.
W Efter den intresseväckande inledningen följer en presentation av kapitlets innehåll.
W Faktainnehållet i kapitlet stöttas av exempel och utdrag ur lagtexter och rättsfall.
W I slutet på varje kapitel finns en sammanfattning. Den kan eleverna använda för att repetera innehållet i kapitlet innan de tar sig an uppgiftsdelen.
Uppgiftsdelens upplägg
Juridik nivå 1 har många och varierande uppgifter som eleverna kan lösa både enskilt och i grupp. Uppgiftsdelen är indelad i tre kategorier efter de förmågor som eleverna ska utveckla i nivå 1:
W Visa kunskaper och redogör är en uppgiftskategori som börjar med en repetitionsuppgift som tränar förmågan att beskriva och redogöra för kapitlets centrala begrepp och innehåll. Denna uppgift gör eleverna lämpligast direkt i anslutning till att ha läst kapitlet. Därefter följer en uppgift där eleverna får fundera och resonera kring juridiska frågor utifrån sin förförståelse. Dessa uppgifter kan eleverna med fördel göra parvis eller i mindre grupper. Sedan följer uppgifter som tränar förmågan att beskriva och redogöra för juridiska frågor och begrepp. Denna kategori dominerar uppgiftsdelen tillsammans med ”Lös juridiska problem”. Att förstå och kunna förklara centrala frågor och begrepp är mycket viktigt och av den anledningen bör eleverna ges många möjligheter att öva på denna förmåga.
W Lös juridiska problem innehåller uppgifter där förmågan att tillämpa och genomföra de juridiska kunskaperna tränas. Dessa praktiska uppgifter kan både vara relativt enkla men också förhållandevis omfattande.
W Rättsfall och undersökningar innehåller uppgifter som är mer omfattande och som integrerar kunskaperna från hela kapitlet och som går på djupet.
OBS!
Uppgifterna under respektive rubrik är strukturerade efter faktadelens innehåll.
Uppgifternas märkning
För att underlätta för eleverna (och den undervisande läraren) så är alla uppgifter märkta utifrån vilka betygsnivåer som är rimliga att uppnå i den specifika uppgiften. Vi förespråkar naturligtvis inte att du som lärare ska bedöma enskilda uppgifter, utan använda informationen för att exempelvis göra ett urval. Betygskriteriernas förmågor bedöms utifrån de tre angivna betygskriterierna E, C och A.
Uppgifterna är märkta på följande sätt efter vilka betygssteg som går att uppnå i respektive uppgift:
E-nivå C-nivå A-nivå
Olika sätt att använda Juridik nivå 1
Libers och författarnas tanke är att detta ska vara ett flexibelt läromedel som ska fungera oavsett hur du som lärare vill bedriva din undervisning. Det finns därför ett stort utbud av uppgifter som kan användas på många olika sätt. Vi författare vill redan nu påpeka att det inte är realistiskt att hinna med alla uppgifter i fakta- och uppgiftsboken. Därför behöver du göra ett urval och välja ut de uppgifter som passar just din elevgrupp. I detta urval är märkningen till hjälp så att du vet, när du väljer uppgifter, vilken betygsnivå som eleverna kan uppnå i respektive uppgift. Denna nivå indikerar även hur pass omfattande uppgiften förväntas vara och hur mycket tid den kan tänkas ta i anspråk. Nedan följer några förslag på hur läromedlet kan användas.
Alternativ 1: Utgå ifrån uppgifterna
Flertalet elevgrupper kommer sannolikt att arbeta med läromedlet med utgångspunkt i dess uppgifter. Det blir därmed naturligt att arbeta med läromedlets olika uppgiftstyper för att täcka in samtliga betygskriterier i ämnesplanen. Rubrikerna ”Visa kunskaper och redogör” och ”Lös juridiska problem” täcker in de olika delarna i betygskriterierna. För att nå de högsta betygen behöver eleverna även arbeta med uppgifterna under rubriken ”Rättsfall och undersökningar”.
I ”Visa kunskaper och redogör” finns flera uppgifter som eleverna kan lösa utan att ta fram relevant lagrum, men som blir bättre och djupare om eleverna lägger tid på att studera lagtexten. Uppgifterna i ”Lös juridiska problem” kräver normalt sett tillgång till lagtext. I ”Rättsfall och undersökningar” krävs det oftast att eleverna, förutom att söka i lagtext, också letar i alternativa rättskällor – vilket gör att dessa uppgifter ofta är tidskrävande.
Alternativ 2: Bygg undervisningen kring rättsfallen
Ett annat sätt att arbeta är att utgå från läromedlets många rättsfall. Till många av läromedlets kapitel finns det nämligen ett eller flera rättsfall i uppgiftskategorin ”Rättsfall och undersökningar” som eleverna ska studera och ta ställning till med hjälp av olika rättskällor. Vill du som lärare gå ett steg längre än vad läromedlet gör så kan ni arbeta med rättsfall som du själv inhämtar och som belyser alla läromedlets kapitel. På det sättet får eleverna en fördjupad kunskap om juridiken som annars är svår att nå. När eleverna arbetar med rättsfall stöter de ofta på begrepp som de har svårt att förstå. Ett förslag är att låta eleverna läsa rättsfallet hemma eller i skolan och samtidigt skriva upp begrepp eller ord som de inte förstår. De kan sedan slå upp orden i fakta- och uppgiftsboken eller i ordböcker (förslagsvis på internet) och på så vis få hjälp med att förstå och behärska begreppen i rättsfallen. Ett annat tips är att låta eleverna arbeta med rättsfallen parvis eller i mindre grupper så att de har någon eller några att diskutera med under arbetets gång.
Arbeta med resurser på nätet
Juridik är ett ämne som engagerar och därför finns också en hel del material på internet som går att använda i undervisningen. Dock spänner det material som finns inte över hela kursen Juridik nivå 1, utan det är delar av kursen som är lättast att finna material till. Nedan följer några exempel.
UR
UR har flera serier om juridik med flera filmer. Några av dessa är:
W Justitia som fokuserar på straffrätt. Det ingår inte i ämnet juridik nivå 1, men om ni väljer att ta upp straffrätt kan dessa vara en bra utgångspunkt.
W Lex Lapidus är något bredare än Justitia och har program om rättssystem och rättsstatens principer som går att använda när ni arbetar med kapitel 1 och 2.
Andra källor
Det finns flera informationskällor på nätet för den juridikintresserade. Några av dessa är:
W De allmänna domstolarna (https://www.domstol.se)
W Lagrummet (https://lagrummet.se)
W Brå (https://bra.se/kunskapsstod/skolmaterial) har material om brottslighet.
W Tidskriften Lag & Avtal (www.lag-avtal.se) som behandlar arbetsrätt.
W Lagtext med kommentarer och länkar till rättsfall (https://lagen.nu/)
W En bra frågespalt finns på Lawline (www.lawline.se).
Tips på ”Vem vet mest?”
Ett roligt sätt att träna elevernas kunskaper är att göra tävlingar av typen ”Vem vet mest?”. Det kan användas som ett avslutande inslag i ett moment eller som en repetition inför ett provtillfälle. Ett sätt att göra det på är så här:
W Börja med att dela in gruppen i smågrupper, helst fyra stycken.
W Låt varje grupp göra ett antal frågor på kapitlet ni arbetar med. Grupperna ska också göra lösningar till sina frågor.
W Sätt alla grupperna så att de kan se varandra. Dela ut fyra pappmuggar per grupp (eller något annat som kan fungera som poängmarkörer, antalet föremål anpassas efter hur lång tid tävlingen får ta).
W Lotta vilken grupp som ska börja. Den gruppen väljer själv vilken grupp som ska svara på deras frågor.
W Första gruppen ställer sin fråga. Gruppen som svarar får maximalt 1,5 minuters betänketid och väljer vem i gruppen som ska svara. Betänketiden kan anpassas under tävlingens gång.
W Svarar hen rätt går uppgiften över till gruppen att ställa en ny fråga och välja vilken grupp som ska svara.
W Svarar hen fel lämnar gruppen ifrån sig en pappmugg (till läraren) och den första gruppen fortsätter att ställa frågan till en valfri grupp.
W Den grupp som inte har några frågor kvar att ställa åker ut ur spelet. Den som inte har några muggar kvar åker också ut ur spelet.
W Den grupp som är sist kvar vinner.
Utvärdering av elevens eget lärande
I fakta- och uppgiftsboken finns det ingen instruktion för utvärdering av det egna lärandet. I detta läromedel finns den i stället som en instruktion i slutet av Powerpoint-presentationen till de olika kapitlen. Denna går förstås också bra att dela ut till eleverna.
Vilka delar i ämnesplanen hanterar de olika kapitlen?
Ämnesplanen för Juridik nivå 1 kräver att undervisningen ska behandla följande centrala innehåll:
1. Konstitutionell rätt
1. De svenska grundlagarna med särskild betoning på fördelning av makt, befogenheter och ansvar bland offentliga organ samt riksdagens lagstiftningsmakt.
2. Civilrätt
2. Familjerätt och arvsrätt, däribland regler som rör par- och familjerelationer samt arv, testamente och bodelning.
3. Konsumenträtt och köprätt, däribland regler som rör köp mellan konsument och näringsidkare, konsumentkrediter samt köp mellan privatpersoner.
4. Arbetsrätt, däribland arbetstagarens rättigheter och skyldigheter.
5. Skadeståndsrätt, däribland regler som rör ersättningsskyldighet för den som har orsakat en skada.
3. Juridisk metod
6. Introduktion till juridisk metod och problemlösning i rättsliga sammanhang. Att orientera sig i, hänvisa till och tolka given rättskälla. Att formulera frågeställningar, strukturera och analysera juridiska problem samt formulera lösningsförslag med stöd i given rättskälla. Läsning av juridiska texter med relevans för valda juridiska problem. Tillämpning av juridisk metod och problemlösning utifrån fallbeskrivningar.
7. Juridiska begrepp som är relevanta för juridisk problemlösning.
4. Allmän rättslära
8. Olika rättsteoretiska och rättsfilosofiska teorier.
9. Rättsreglernas funktion i samhället.
Följande matris tydliggör vilka delar av det centrala innehållet i ämnesplanen som de olika kapitlen behandlar:
Centralt innehåll
Kapitelnamn 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Kapitel 1: Den konstitutionella rätten X X
Kapitel 2: Rättsfilosofi och juridisk metod X X X X
Kapitel 3: Att leva tillsammans X X
Kapitel 4: Föräldrar och barn X X
Kapitel 5: Arvsrätt X X
Kapitel 6: Avtalsrätt X X
Kapitel 7: Köp- och konsumenträtt X X
Kapitel 8: Konsumentkrediter X X
Kapitel 9: Anställningsvillkor X X
Kapitel 10: Arbetsmiljö X X
Kapitel 11: Skadeståndsrätt X X
Kapitel 12: Boende (fördjupning) X
OBS!
Notera att kapitel 12 är ett extrakapitel, precis som kapitlet om straffrätten i denna lärarhandledning. Dessa båda kapitel saknas därför i examinationsfrågorna.
Lärarhandledningens innehåll
I lärarhandledningen finns:
W kapitelvisa kommentarer till fakta- och uppgiftsboken
W PPT-bilder sorterade kapitelvis
W ett extrakapitel om straffrätt
W en samlad lista med samtliga begrepp i respektive kapitel
W kommentarer och lösningar till uppgifterna i fakta- och uppgiftsboken
W förslag på examinationsfrågor samt tillhörande lösningar i Word-format.
1 Den konstitutionella rätten
Om faktainnehållet
Läromedlets första kapitel inleds med rubriken ”Den senaste grundlagsändringen i Sverige”. Ingressen till kapitlet tar upp den senaste ändringen av grundlagen för att förbjuda deltagande i terroristorganisation. Det är en inskränkning av föreningsfriheten, vilken kräver en grundlagsändring. Föreningsfriheten är en del av regeringsformen som är en grundlag, och tanken med ingressen är att ge exempel på en sådan som ändrats och att tala om att det krävs två likalydande beslut med ett riksdagsval emellan för att ändra en grundlag.
Därefter följer en kort inledning som beskriver att Sverige är en demokrati och vad som tas upp i kapitlet (PPT 1:1).
Sedan följer en genomgång av rättsreglerna och de olika begreppens innebörd och betydelse (PPT 1:2). Därefter tas rättsordningen upp och förklaras (PPT 1:3). I texten förklaras sedan vad den konstitutionella rätten är för något och den viktiga funktion som grundlagarna har för samhällssystemet (PPT 1:4).
Sedan följer en genomgång av de olika grundlagarna med fokus på regeringsformen (RF) (PPT 1:5). Den inleds med meningen ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”. Vad det innebär, samt demokratibegreppet, beskrivs. Regeringsformens uppdelning av makten kommer därefter (PPT 1:6). RF:s andra kapitel inleds med de så kallade fri- och rättigheterna, som räknas upp och förklaras (PPT 1:7). Sedan följer lite kort om successionsordningen (PPT 1:8). Tryckfrihetsförordningen ges lite mer utrymme i texten, eftersom den innehåller några av de principer som är mycket betydelsefulla för det demokratiska samhället, till exempel offentlighetsprincipen (PPT 1:9). Avsnittet om grundlagarna avslutas med ett textstycke om yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) (PPT 1:10) samt några av de viktigaste begränsningarna av yttrandefriheten som finns i svensk rätt (PPT 1:11).
Vad en lag är, och den indelning som görs i offentligrättsliga regler och civilrättsliga regler, beskrivs i nästa avsnitt (PPT 1:12). Här finns även en kort kommentar om vad balkindelningen betyder. Det är viktigt att
tydliggöra skillnaden mellan tvingande och dispositiva regler och lagar för att eleverna ska få en förståelse för hur lagtexterna är formulerade inom olika områden (PPT 1:13).
De övriga författningsslagen, det vill säga förordning och föreskrift, förklaras sedan (PPT 1:14).
TIPS!
Här kan du som lärare gärna börja med att förklara en lag, till exempel skollagen, och sedan välja en förordning (gymnasieförordningen) och därefter titta på myndigheten Skolverkets webbplats och välja ut någon av dess föreskrifter. På det sättet går det att konkretisera för eleverna att det råder en hierarki mellan de olika författningstexterna.
Nästa avsnitt handlar om hur nya lagar stiftas. Lagstiftningsprocessen beskrivs mycket kortfattat i en punktlista (PPT 1:15). Det fortsätter med förklaringar av vissa delar i den processen, till exempel vad en utredning är, vad ett betänkande är samt vad en remiss och en proposition är (PPT 1:16). Sedan beskrivs hur myndigheterna verkställer riksdagens beslut, med hjälp av medel som regeringen avsätter (PPT 1:17).
Sista ämnet i kapitlet är domstolarna där de allmänna domstolarna presenteras (PPT 1:18). De grundläggande reglerna för de allmänna domstolarna presenteras kortfattat (PPT 1:19). Sedan presenteras förvaltningsdomstolarna (PPT 1:20). Slutligen presenteras specialdomstolarna (PPT 1:21). Notera att endast två av dessa är ”riktiga domstolar”, medan de andra är delar av andra domstolar. I dagligt tal brukar alla benämnas specialdomstolar. På den sista PPT-bilden, Utvärdera ditt arbete, uppmanas eleven att fundera över sin arbetsinsats i arbetet med kapitlet (PPT 1:22).
PPT-bilder
Om uppgifterna
Nr Uppgiftsnamn
Visa kunskaper och redogör
1 Repetera
2 Varför behöver grundlagarna skyddas?
3 Rätt eller fel?
4 Rättsordningen
5 Regeringsformen
6 Tryckfrihetsförordningen
7 Begränsning av yttrandefriheten
8 Två statliga myndigheter
9 Ordningen på lagstiftningsprocessen
10 Olika rättsområden
11 Förklara de grundläggande principerna
Lös juridiska problem
12 Granska deklarationer på rätt sätt
13 Vem blir nästa statschef?
14 Medborgarförslag mot demonstrationer
15 En intressant utredning
16 Facebook-förbud för lärare
17 Norrlands befrielsefront
18 Grundlagarna kan behöva ändras
19 Vid vilken domstol?
Högsta möjliga betygssteg (E, C, A)
20 Otack är världens lön A
21 Tillträdesförbud i handeln A
Rättsfall och undersökningar
22 Gå på djupet inom konstitutionell rätt (gruppuppgift) A
Visa kunskaper och redogör
Kapitlet inleds med ”Visa kunskaper och redogör”, som är en uppgiftskategori där centrala begrepp och grundläggande förståelse testas.
I uppgift 1 (Repetera) tas centrala begrepp upp och grundläggande förståelse testas.
TIPS!
Testa dessa begrepp vid flera tillfällen (i inledningen, halvvägs och på slutet) under arbetet med kapitlet för att kunna se en progression.
I uppgift 2 (Varför behöver grundlagarna skyddas?) ska eleverna tänka kritiskt och fundera över vad som kan hända med en demokrati om grundlagarna ändras. Uppgiften kan leda till bra diskussioner om demokratiska värden.
I uppgift 3 (Rätt eller fel?) finns det påståenden som antingen är sanna eller falska. Eleven ska ta ställning till påståendet och huruvida det är rätt eller fel.
TIPS!
Be eleverna komplettera sina svar med svaret på frågan ”varför?” om de anser att påståendet är fel. Genom att be eleverna motivera sina svar kan uppgiftens betygsnivå höjas från E till C. Dela ut frågorna slumpvis mellan eleverna, använd lappar, stickor eller slumpgenerator av den typ som finns på wordwall.net.
Uppgift 4 (Rättsordningen) handlar om normer och regler samt om rättsordningen.
Uppgift 5 (Regeringsformen) testar elevernas kunskaper om densamma. Det är rena kunskapsfrågor.
Tryckfrihetsförordningen och begränsningarna i yttrandefriheten är ämnet för uppgift 6 (Tryckfrihetsförordningen) och uppgift 7 (Begränsning av yttrandefriheten).
Uppgift 8 (Två statliga myndigheter) däremot kräver att eleverna har tillgång till internet, så att de kan söka upp två statliga myndigheters webbplatser och sedan beskriva deras verksamheter. Okunskapen om vad olika myndigheter gör har allmänt visat sig vara stor, och därför bör denna uppgift prioriteras.
TIPS!
I samband med uppgift 8 kan du med fördel ta upp en diskussion om skattefinansierad verksamhet eller starta en diskussion om vad det innebär för extra ansvar att vara anställd på en myndighet (ämbetsmannaansvar).
Uppgift 9 (Ordningen på lagstiftningsprocessen) ska bidra till att ge eleverna kunskap om de olika stegen i lagstiftningsprocessen.
Uppgift 10 (Olika rättsområden) handlar om vad civilrättsliga lagar har för innehåll jämfört med de offentligrättsliga lagarna. Lagstiftningstekniken kan jämföras. De offentligrättsliga lagarna är ofta ramlagar som anger ramarna för reglerna, sedan är det tänkt att praxis ska visa hur reglerna ska tolkas.
Sista uppgiften i denna kategori är uppgift 11 (Förklara de grundläggande principerna). Det är en uppgift om grundläggande principer i allmänna domstolar.
Lös juridiska
problem
OBS!
Lagtext finns i lösningarna till de uppgifter där det är lämpligt och möjligt att använda den.
TIPS!
Läs upp lagtexten i några uppgifter efter det att eleverna löst dem.
I uppgift 12 (Granska deklarationer på rätt sätt) tydliggörs likhetsprincipen på ett enkelt sätt. Alla är lika inför lagen och ingen person ska särbehandlas på grund av yrke, inkomst eller liknande.
Uppgift 13 (Vem blir nästa statschef ?) handlar om successionsordningen och dess tillämpning i praktiken.
Uppgift 14 (Medborgarförslag mot demonstrationer) handlar om de demokratiska fri- och rättigheterna i regeringsformens andra kapitel. Det är en grundlagsskyddad rättighet att demonstrera, och det som krävs är ett demonstrationstillstånd av Polismyndigheten. Uppgift B utgår ifrån att eleverna vet att en kommuns beslut om en föreskrift inte får strida mot grundlagen. Det är en konsekvens av en rättsgrundsats som innebär att regler med lägre dignitet inte får strida mot regler av högre dignitet. Offentlighetsprincipen och reglerna om allmän handling illustreras i uppgift 15 (En intressant utredning). För C-uppgiften kan eleverna ägna en stund åt att leta på internet efter något lämpligt exempel.
Uppgift 16 (Facebook-förbud för lärare) behandlar något så viktigt som yttrandefrihet och meddelarfrihet.
I uppgift 17 (Norrlands befrielsefront) måste eleverna diskutera och studera regeringsformens andra kapitel. B-uppgiften passar utmärkt att genomföra i mindre grupper för att sedan diskutera lösningen i hela gruppen.
Det är lätt för oss som lever i en demokrati att ta dessa rättigheter för givna. Meddelarfriheten, som innebär en rättighet för en person som är anställd på en myndighet att berätta om missförhållanden, är en unik rättighet som finns i ett fåtal länder, bland annat Sverige, vilket är viktigt att nämna.
Även uppgift 18 (Grundlagarna kan behöva ändras ibland) kräver elevernas engagemang och diskussionslust. Det förekommer nu och då diskussioner i media om att grundlagarna kan ändras för lätt, alternativt att det är för svårt att ändra dem och att det därmed finns risk för att bland annat de demokratiska systemen som byggts i samhället blir otidsenliga eller omoderna. Uppgiften kan vara mer eller mindre aktuell beroende på om det pågår en diskussion i samhället om sådana frågor när lektionen äger rum.
Uppgift 19 (Vid vilken domstol?) är en uppgift där eleverna ska avgöra vilken domstol som ska hantera några olika ärenden.
Uppgift 20 (Otack är världens lön) handlar om en kvinna som förlorade sin bil när hon lånat ut den till en skuldsatt kompis.
Uppgift 21 (Tillträdesförbud i handeln) inbjuder till reflektion av hur långt samhället ska gå när det gäller att stifta lagar mot beteenden som inte kan accepteras. Är det rimligt med besöksförbud i butiker, hur ska det skötas och av vem? Det finns många aspekter att diskutera i den här uppgiften.
Rättsfall och undersökningar
I uppgift 22 (Gå på djupet inom konstitutionell rätt [gruppuppgift]) kan eleverna välja ett eller flera områden som de är intresserade av att undersöka. Sedan får de presentera detta för resten av kursgruppen eller i mindre grupper.
