LĂ€rarhandledning
Kemi 1
Kemi 2
Kemi 3
Studentlitteratur AB
141
00 LUND
Besöksadress: à kergrÀnden 1 Telefon 046-31 20 00
studentlitteratur.se
TEFY Kemi LÀrarhandledning ges numera ut av Studentlitteratur AB. Produkten har tidigare givits ut som LÀrarpÀrm Kemi Fakta av Tefy Förlag.
Denna utgÄva innehÄller inga förÀndringar av innehÄllet jÀmfört med tidigare utgÄva.
Kopieringsförbud
Detta verk Àr skyddat av upphovsrÀttslagen. Kopiering, utöver lÀrares begrÀnsade rÀtt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, Àr förbjuden. Kopieringsunderlag fÄr dock kopieras under förutsÀttning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hÀnvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, Àr e-boken kopieringsskyddad.
AnvÀndning av detta verk för text- och datautvinningsÀndamÄl medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrÀtt kan Ätalas av allmÀn Äklagare och dömas till böter eller fÀngelse i upp till tvÄ Är samt bli skyldig att erlÀgga ersÀttning till upphovsman eller rÀttsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker Àr miljöanpassade, bÄde nÀr det gÀller papper och tryckprocess.
Art.nr 48507
ISBN 978-91-44-20165-8
Upplaga 3:1
© Författarna och Studentlitteratur 2026
Printed by Eurographic Group, Poland 2026
Kemi 1â3 och Kemi Fakta
TEFY Kemi Ă€r ett inarbetat pedagogiskt lĂ€romedel med fokus pĂ„ fakta, förstĂ„else och goda Ă€mneskunskaper. LĂ€rarhandledningen tĂ€cker de tre böckerna Kemi 1, Kemi 2 och Kemi 3 samt Kemi Fakta. Sist i lĂ€rarhandledningen finns laborationerna för respektive Ă„rskurs, samtliga laborationer till Kemi Fakta Ă€r desamma som i Kemi 1â3
Digital lÀrarresurs
Till lÀrarhandledningen finns en digital lÀrarresurs. DÀr finns bland annat alla studieuppgifter, ca 600 st (redigerbara), eleveböckernas laborationer (att visa pÄ tavlan och skriva ut) och facit.
Att demonstrera och diskutera
Under denna rubrik finns ytterligare lÀrardemonstrationer och elevförsök.
Kommentarer till laborationerna
HÀr finns kortfattade rÄd och tips som komplement till laborationsanvisningarna.
Vad betyder â i laborationerna?
Eleverna ska ofta svara pĂ„ frĂ„gor av typen âvilken slutsats kan du dra av detta försök?â Andra frĂ„gor anknyter till laborationen men svaret kan inte direkt utlĂ€sas av resultatet av försöket. Denna typ av frĂ„gor har markerats med en blĂ„ stjĂ€rna: â Eleven ska försöka svara pĂ„ frĂ„gan, och i andra hand söka svaret i faktaboken. Vissa uppgifter krĂ€ver dessutom att lĂ€raren hjĂ€lper till att reda ut begreppen.
Egna laborationsrapporter
Till vissa försök, som lÀraren vÀljer ut, kan eleverna skriva egna redogörelser.
Dessa bör innehÄlla:
âą Uppgiftsbeskrivning
âą Eventuell hypotes
âą Materielbehov
⹠Genomförande
âą Slutsatser
âą Kontroll mot hypotes
Studieuppgifter
Till varje kapitel i lÀrarhandledningen finns ett stort antal studieuppgifter som kan anvÀndas som prov, diagnostiska prov eller för repetition. Uppgifterna Àr grupperade i tre svÄrighetsgrader:
â Uppgifter som har karaktĂ€ren av grundkurs, det Ă€r uppgifter som de flesta elever bör kunna lösa.
â â NĂ„got svĂ„rare uppgifter dĂ€r svaren inte alltid kan utlĂ€sas av faktadelen.
â â â SvĂ„righetsgraden har skruvats upp ytterligare. Dessa uppgifter stĂ€ller betydligt högre krav pĂ„ eleven.
Vid ett provtillfÀlle vÀljer lÀraren ut ett lÀmpligt antal uppgifter ur varje kategori. Val av uppgifter, liksom graderingen i olika svÄrighetsgrader ska endast betraktas som förslag. Om en uppgift Àr lÀtt eller svÄr beror i hög grad pÄ vilken vikt som lÀraren lagt pÄ olika moment i undervisningen. Det Àr dÀrför endast lÀraren som kan göra den riktiga bedömningen.
Systematiska undersökningar
I skolans naturvetenskapliga undervisning Àr det undersökande arbetet en vÀsentlig grund. Det Àr viktigt för att förstÄ hur vetenskaplig kunskap tas fram. Vetenskap bygger pÄ mÄnga undersökningar, observationer och upprepade experiment som ger liknande resultat gÄng pÄ gÄng. En enda mÀtning Àr aldrig tillrÀcklig. Forskare Àr ocksÄ tydliga med att ingenting Àr 100 % sÀkert, utan talar i stÀllet om sannolikheter. Genom laborationer, demonstrationer och observationer fÄr eleverna öva pÄ att undersöka, dra slutsatser och se hur kemins modeller vÀxer fram. Ett undersökande arbetssÀtt hjÀlper dem att förstÄ ÀmnesinnehÄllet och skapa en mer intuitiv bild av Àmnesspecifika frÄgor, men ocksÄ av hur kunskaperna kan vara anvÀndbara i livet. I takt med teknikens utveckling och ökad tillgÀnglighet har digitala resurser blivit en allt viktigare del av de systematiska undersökningarna. De gör det enklare för lÀrare och elever att dokumentera, analysera resultat och skapa tydliga visualiseringar som stÀrker förstÄelsen.
Formulera vetenskapliga frÄgor
Att kunna formulera undersökningsbara frÄgor Àr ofta en avgörande, men ocksÄ svÄr del, i kemiarbetet. En bra vetenskaplig frÄga ska vara objektiv och testbar. Den bör inte vara alltför bred utan fokusera pÄ en variabel i taget, sÄ att undersökningen kan genomföras systematiskt. NÀr elever fÄr öva pÄ att precisera sÄdana frÄgor utvecklar de sin förstÄelse för vad som skiljer vetenskapliga resonemang frÄn vardagliga funderingar, men Àven hur vardagliga funderingar kan omvandlas till vetenskapliga frÄgor. Att arbeta med sjÀlva frÄgorna synliggör ocksÄ hur modeller och slutsatser inom kemi bygger pÄ tydliga avgrÀnsningar, mÀtbara fenomen och kontrollerade jÀmförelser.
För att trĂ€na detta kan man lĂ„ta eleverna utgĂ„ frĂ„n vardagsnĂ€ra fenomen. Till exempel genom frĂ„gan âVad pĂ„verkar hur snabbt ett Ă€mne löser sig i vatten?â
Eleverna Ă€r i regel vĂ€l medvetna om att högre temperatur medför att Ă€mnen löser sig fortare, och kan undersöka hur olika temperaturer pĂ„verkar lösningshastigheten. Ett annat exempel Ă€r âVad pĂ„verkar hur snabbt en spik rostar?â genom att undersöka hur olika vĂ€tskor och/eller saltkoncentrationer pĂ„verkar processen. Man kan ocksĂ„ skriva upp flera frĂ„gor pĂ„ tavlan, nĂ„gra som Ă€r objektiva och testbara och nĂ„gra som inte Ă€r det. Exempelvis âVilket rengöringsmedel Ă€r bĂ€st?â
Det Ă€r en relevant frĂ„ga, men den Ă€r för stor och har för mĂ„nga okontrollerbara variabler för att kunna undersökas praktiskt i klassrummet, Ă€ven om den gĂ„r att resonera om teoretiskt. En annan frĂ„ga Ă€r âVilken lukt Ă€r obehagligast?â Den Ă€r varken objektiv eller testbar eftersom den bygger pĂ„ personliga upplevelser. Eleverna kan dĂ€refter diskutera vilka frĂ„gor som Ă€r vetenskapliga och varför samt öva pĂ„ att omformulera dem till vetenskapliga frĂ„gor.
Observationer och experiment
Till alla arbetsomrÄden i TEFY:s elevböcker finns laborationer. I lÀrarhandledningen finns bÄde förklaringar till dessa och praktiska tips till genomförandet. I lÀrarhandledningen finns Àven förslag till fler lÀrarledda demonstrationer för att visa kemikaliska principer i klassrummet. Dessa laborationer och observationer Àr en central del i elevernas kunskapsinhÀmtning. Med hjÀlp av dessa fÄr eleverna pröva hypoteser, kontrollera samband och se hur modeller vÀxer fram.
Laborationer i TEFY genomförs med analoga verktyg, men kan gĂ€rna kompletteras med digitala. SĂ€rskilt dĂ„ fenomenen Ă€r för snabba, för stora eller för smĂ„ för att observera i klassrummet. Ett anvĂ€ndbart gratisverktyg Ă€r PhET (https://phet. colorado.edu/ ), som Ă€r en samling interaktiva simuleringar i naturvetenskap och matematik. I PhET finns simuleringar av mĂ„nga olika slag, frĂ„n fasövergĂ„ngar till att lĂ€ra sig balansera kemiska reaktioner eller studera pH ÂvĂ€rdet hos olika syror och baser. Ett annat gratisverktyg Ă€r Molview (https://app.molview.com/ ), dĂ€r eleverna kan bygga sina egna molekyler. Fungerar bĂ„de enskilt och i helklass.
Analysera och dokumentera resultat
Eleverna behöver trÀnas i att dokumentera och analysera resultat frÄn de laborationer de genomför. De ska lÀra sig att se mönster, jÀmföra mÀtvÀrden samt reflektera över dem och deras rimlighet. Det Àr viktigt att göra eleverna medvetna om felkÀllor och mÀtvÀrdens osÀkerhet. De behöver förstÄ varför naturvetenskapliga slutsatser inte bara bygger pÄ resultatet av en undersökning utan ocksÄ pÄ hur resultaten tolkas.
För att stödja deras dokumentation kan man lÄta eleverna bearbeta sin data i exempelvis Excel. DÀr kan de skapa tabeller och diagram till sina laborationsrapporter, en del av att öva att kommunicera naturvetenskapligt. I de högre Ärskurserna kan eleverna Àven berÀkna medelvÀrde och anvÀnda trendlinjer. Ett praktiskt sÀtt att koppla ihop kemi med matematik.
Granskning av information och kÀllkritik
Varje dag möts barn och unga av mĂ€ngder av information frĂ„n olika kĂ€llor. All information Ă€r inte sann eller pĂ„litlig och eleverna behöver redskap för att kunna bedöma dess trovĂ€rdighet. Genom att arbeta med informationssökning, kĂ€llkritik och argumentation utvecklar eleverna ett kĂ€llkritiskt förhĂ„llningssĂ€tt. De behöver kunna reagera nĂ€r nĂ„got âsticker utâ och veta nĂ€r de behöver ta reda pĂ„ mer. Utan nĂ„gra kunskaper alls Ă€r det svĂ„rt att vara kĂ€llkritisk. Det kan ocksĂ„ göra dem mer delaktiga i viktiga samhĂ€llsfrĂ„gor som rör energi, teknik och miljö. Det krĂ€vs övning för att bli bra pĂ„ kĂ€llkritik. Det kan vara svĂ„rt att skilja mellan vad som Ă€r sant, vad som Ă€r lite sant men kraftigt överdrivet och vad som Ă€r helt felaktigt. Ett sĂ€tt att öva Ă€r att stĂ€lla kritiska frĂ„gor.
1. Vem? Ăr det en myndighet, ett företag, en organisation eller forskare som Ă€r kĂ€llan? Ăr det nĂ„gon som kan Ă€mnet?
2. Varför? Ăr det för att informera, göra reklam, tjĂ€na pengar eller fĂ„ andra att tycka samma sak? Kan innehĂ„llet vara skapat av AI för att sprida falsk information? Finns det nĂ„gon som tjĂ€nar pĂ„ att jag tror pĂ„ detta?
3. NĂ€r och var? Ăr kĂ€llan ny eller gammal? Var finns informationen? HĂ€nvisar den till andra kĂ€llor?
4. Andra kÀllor? Kan samma information hittas hos andra kÀllor? StÀmmer informationen överens med vetenskapligt förankrad kunskap?
Inom kemiÀmnen kan man utgÄ frÄn aktuella kemirelaterade frÄgor, exempelvis om mikroplaster, livsmedelstillsatser eller olika förpackningsmaterial. Som nÀsta steg fÄr eleverna inhÀmta information via olika kÀllor för att dÀrefter vÀrdera den utifrÄn kÀllkritiska frÄgor. Alternativt kan man ge eleverna fÀrdiga texter med brister, dÀr de ska analysera om kÀllan Àr trovÀrdig, baserat pÄ samma kriterier och dÄ kunna identifiera de brister som finns i texten.
Argumentation
NÀr eleverna har samlat information kan nÀsta steg vara att trÀna dem i att anvÀnda den i diskussioner. Det kan göras genom korta muntliga övningar eller skrivuppgifter dÀr eleverna fÄr ta stÀllning i frÄgor, till exempel om framtidens energikÀllor. Som lÀrare kan du lÄta vissa elever argumentera för fossila brÀnslen och andra för förnybara alternativ, dÀr de fÄr lyfta fram fördelar med sitt alternativ och bemöta motargument pÄ ett sakligt sÀtt. PÄ sÄ vis trÀnas eleverna i att anvÀnda naturvetenskaplig information och i att förstÄ hur olika perspektiv vÀgs mot varandra i komplexa frÄgor.
Alfred Sjögren, NO  lÀrare, Emmaboda
L07. LÀrardemonstration / Elevförsök
Legering
Materiel:Trefot, brĂ€nnare, plĂ„t av aluminium eller koppar (minst 2mm tjock) med lĂ€tt uppböjda kanter . Ăvrigt:SmĂ„ bitar av tenn, bly och lödtenn (utan flussmedel).
Se upp för smÀlt metall som kan rinna av plÄten! Flytande metall kan ge svÄra brÀnnskador. PlÄten kan vara varm en lÄng stund efter att lÄgan slÀckts!
1.LÀgg en liten bit tenn, bly och lödtenn nÀra varandra mitt pÄ plÄten.
Placera brÀnnaren sÄ att lÄgan trÀffar plÄten mitt emellan metallbitarna
Justera snabbt lÄgan sÄ att den precis rör vid plÄten.
I vilken ordning smÀlter metallbitarna?
* 2.En av bitarna Àr en legering. Vad heter legeringen och vad bestÄr den av?
Hur Àr smÀltpunkten för denna legering jÀmfört med smÀltpunkten för metallerna som ingÄr?
L08. LÀrardemonstration / Elevförsök
Osynlig skrift
Materiel:BrÀnnare, degeltÄng, tÀndsticka, 5 numrerade bÀgare med lösningar vars innehÄll anges i lÀrarhandledningen.
1.Doppa en tÀndsticka i lösningen i bÀgare 1 och skriv nÄgra ord pÄ ett vitt papper.
Gör likadant med lösningarna i bÀgare 2 och 3 (pÄ olika papper). LÄt skriften torka tills den blivit osynlig.
2.Skriften kan sedan "framkallas" genom att försiktigt fukta den med en bit hushÄllspapper som du först doppat i nÄgon av lösningarna i bÀgare 4 och 5.
Undersök vilken framkallningsvÀtska som fungerar ihop med texten du skrivit pÄ pappersarken.
3.Pröva ocksÄ om texten blir synlig om du hÄller papperet med en degeltÄng och försiktigt vÀrmer det över en lÄga.
Redogör för dina resultat:
L09. LÀrardemonstration /Elevförsök
Att rena vatten
Materiel:Stor (vid) skÄl, degel, tunn plastfolie. (Eventuellt brÀnnare, trefot och trÄdnÀt)
1.HÀll lite vatten (cirka 1cm) i skÄlen.
TillsÀtt lite jord och salt. Rör om sÄ att saltet löser sig ordentligt.
StÀll ner en degel mitt i skÄlen.
2.LÀgg en tunn plastfolie över skÄlen och vik över kanten sÄ att folien sluter tÀtt.
LÀgg ett litet föremÄl (t.ex. ett mynt) mitt pÄ folien sÄ att folien buktar ner en aning precis ovanför degeln.
3.StÀll undan skÄlen pÄ en varm plats.
Vad har hÀnt efter nÄgra dagar?
Hur smakar innehÄllet i degeln?
* Försök förklara
Processen gÄr fortare om du i stÀllet placerar skÄlen pÄ en trefot med trÄdnÀt och vÀrmer mycket svagt
L10.Elevförsök Vilka fÀrger finns i kulspetspennan?
Materiel:BÀgare (250 ml), sax, filtrerpapper, nÄgra kulspetspennor av olika fabrikat. Kemikalie: T-röd.
Du ska nu undersöka fÀrgen i nÄgra kulspetspennor av olika fabrikat.
Pennorna bör ge ungefÀr samma fÀrgnyans nÀr du skriver pÄ ett papper,
1.HÀll vatten till ungefÀr 1cm höjd i en bÀgare.
HÀll dÀrefter lika mycket T-röd i bÀgaren.
2.Klipp ut en cirka 15 cm lÄng remsa av ett filtrerpapper.
Rita ett kort, kraftigt streck med varje kulspetspenna en bit frÄn papperets ena kant.
3.Vik papperet och hÀng det över en blyertspenna sÄ att det precis doppar ner i vÀtskan.
Strecken du ritat fÄr inte doppa ner i vÀtskan!
Beskriv vad som hÀnder:
* Förklara varför det blir sÄ:
4.VÀnd ryggen till och lÄt en kamrat vÀlja en av de pennor du anvÀnt för att rita ett kraftigt streck pÄ en ny pappersremsa. Hur kan du ta reda pÄ vilken penna kamraten har anvÀnt?
Diskutera i klassen vilken nytta polisen kan ha av denna metod!
L11.Elevförsök Destillering
Materiel:2bÀgare (250ml), sked, glasstav, destillationskolv, gummislang, provrör, brÀnnare, stativ. Kemikalie: Koksalt.
1.HÀll 100ml vatten i en bÀgare.
TillsÀtt 2teskedar salt och rör om med glasstaven tills allt salt löst sig.
2.Montera materielen som i figuren.
Lösningen i bÀgaren ska du nu hÀlla över i kolven.
3.VÀrm kolven försiktigt tills vattnet börjar koka.
LĂ„t vattnet koka en stund.
Viktigt! Innan du stÀnger brÀnnaren, mÄste slangen tas upp ur provröret!
OBS! Slangen Àr mycket varm!
4.Vad har samlats i provröret?
* Försök förklara vad som hÀnt under försöket:
* Vad kallas vÀtskan som finns i provröret?
studentlitteratur.se