Lärarpaket – Tryckt bok + Digital lärarlicens 36 mån
MÖT TEXTEN – MÖT TIDEN 2
Lärarpaket – Tryckt bok + Digital lärarlicens 36 mån
Möt texten – möt tiden 2 är andra delen i en nyskriven serie med nedslag i litteraturhistorien. Varje del i serien består av en elevbok och ett lärarmaterial. I serien serveras färdiga lektionsupplägg till några av litteraturhistoriens största berättelser – från antiken till idag. Allt som behövs är inkluderat: textutdrag, epoköversikter, övningar, uppsatsämnen, ordlistor, facit med mera.
LÄRARHANDLEDNING
Till elevboken Möt texten – möt tiden 2 finns detta lärarmaterial som är fullmatat med övningar i form av kopieringsunderlag. Övningarna är omväxlande och kreativa – och täcker in många olika delar av ämnesplanen, inte bara de som handlar om läsförståelse och litteraturhistoria. Här får eleverna arbeta med alltifrån ordkunskap och kreativt skrivande till muntliga framföranden och jämförande textanalyser.
DIGITALA
RESURSER
Lärarpaketet ger dig tillgång till alla de digitala resurserna, såsom övningar och facit. Möt texten – möt tiden är ett mångsidigt läromedel som genomsyras av författarens stora entusiasm för undervisning om skönlitteratur och litteraturhistoria. På så sätt är
Möt texten – möt tiden så mycket mer än bara ett läromedel med texter och övningar.
I lärarpaketet ingår digitala resurser, till exempel kopieringsblad till din undervisning och lärarhandledningen som e-bok.
Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon.
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00
studentlitteratur.se
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Redaktör: Henric Arfwidsson, Liza Greczanik Grafisk form: Johanna Szemenkar Remgard
Printed by Eurographic Group, Poland 2025
Innehåll
– Fyra olika metoder
1 De hängdas ballad av François Villon
läraren
A. Skapa förståelse – Enkel analysmodell
B. Stildrag i Villons ballad
C. Kontraster i De hängdas ballad
Motsatser i Villons diktning
F. Utveckla dina resonemang
G. En studie i empati
H. Uppgift: Berätta om en ballad
2 Fursten av Niccolò Machiavelli
A. Skapa förståelse –Reciprok undervisning (lärarexemplar)
B. Machiavelli på Bildningsbyrån
C. Machiavelli och AI
D. Argumentera – helgar ändamålen medlen?
E. Fursten – svår eller lätt?
F. Machiavelli och moderna machiavelliska ledare
G. Uppgift: Använd en analysmodell
Sonetter av Gaspara Stampa
A. Skapa förståelse – Att skugga intrigen
B. Vem beskrivs?
C. Skriv frågor
D.
8 Fredmans epistel n:o 23 av Carl Michael Bellman 92
A. Skapa förståelse – Enkel analysmodell
B. Skriv frågor till texten
C. Hitta belägg!
D. Språkhistoria med Bellman
9 Den lilla tiggarflickan av Anna Maria Lenngren .
A. Skapa förståelse – Enkel analysmodell
Diktens viktigaste ord
C. Upplysningsidealen 105
D. Flash fiction med Lenngren 106
E. Ordkunskap med Lenngren 107
F. Barnfattigdom då och nu
G. Uppgift: Komparativ analys
10 Brev från en resa … av Mary Wollstonecraft 111
Till läraren 111
A. Skapa förståelse – Reciprok undervisning (lärarexemplar) 113
B. Träna satslösning 115
C. Reseskildringens särdrag
D. Stilfigur: besjälning
118
119
E. Textens tio viktigaste ord 120
F. Bilden av Sverige 121
G. Wollstonecraft idag 122
H. Uppgift: Skriv en reseskildring 123
FACIT
1. De hängdas ballad av François Villon 126
2. Fursten av Niccolò Machiavelli 128
3. Sonetter av Gaspara Stampa
4. Macbeth av William Shakespeare .
130
132
5. Leverne av Agneta Horn 135
6. Ett anspråkslöst förslag av Jonathan Swift 137
7. Candide av Voltaire 140
8. Fredmans epistel n:o 23 av Carl Michael Bellman 142
9. Den lilla tiggarflickan av Anna Maria Lenngren . 144
10. Brev från en resa … av Mary Wollstonecraft 147
Symbolförklaringar
Läsförståelse
Kreativt skrivande
Svenskämnet utanför litteraturen
Läroplanen/Ämnesövergripande
Svenskämnet – litteraturen
Koppling till idag
Förord
A meeting of minds. Detta engelska idiom betyder att två eller flera personer delar en åsikt men för också tankarna till något mer djupsinnigt: Två intellekt som får tillträde till varandras världar; Ett medvetande som speglar sig i ett annat eller förändras när världen ses ur den andres perspektiv.
Så vackra möten skapas tyvärr inte när elever skummar en bit ur någon gammal klassiker och svarar på ett par frågor efteråt, men i de juveler världslitteraturen erbjuder finns potentialen till sådana möten. En text utgör en sorts magisk hålighet i tiden där en människas tankar, idéer, drömmar, och berättelser kan sparas – intakta – för oss som kommer efter.
Tyvärr är många ungdomar motvilliga läsare och äldre litteratur brukar inte mötas av klang och jubel. Men, med rätt förberedelser och ingångar kan undervisningen skapa aha-upplevelser, insikter och intresse som eleverna bär med sig i livet. Seneca skriver i Om livets korthet : ”När nu tingens natur tillåter oss att bli delaktiga av varje tids tankar, varför skulle vi ej … vända oss med hela vår håg till detta oändliga och eviga, som förenar oss med tidernas yppersta andar?”
Jag vill att mitt läromedel ska ge inget mindre än detta: vägar till meningsfulla möten med tidernas yppersta andar.
Camilla Lindskoug
De hängdas ballad av François Villon
A. Skapa förståelse - Enkel analysmodell s. 12
Instruktioner för hur analysmodellen för lyrik används finns på s. 9 i kopieringsunderlaget.
B. Stildrag i Villons ballad s. 13
Syftet med den här övningen är att göra eleverna medvetna om vilka medel författaren kan använda för att få texten att låta vacker. I samband med att man arbetar med den här övningen är det viktigt att läraren tränar på att läsa upp balladen på ett sätt som gör att det framgår att den låter vackert. Uppmana eleverna att smaka på ljuden när de på egen hand ska leta upp rim, allit terationer och assonans i dikten.
C. Kontraster i De hängdas ballad s. 14–15
Övningens syfte är dels att lyfta fram att ord kan vara värdeladdade, dels att värdeladdade ord kan användas i poesi för att skapa kontrast. Det är viktigt att uppgiften blir lustfylld snarare än en fråga om rätt och fel.
En god idé är att samla några av orden på tavlan efter övningen tillsammans med de associationer eleverna har kommit på. Detta tjänar flera syften. Det visar både att olika personer har olika associationer och att vissa associationer är gemensamma för många i en grupp. När poeter skriver behöver de naturligtvis tänka på vilka associationer de vill att läsaren ska få snarare än att framhäva egna, udda kopplingar till ord som skulle kunna göra dikten svår att förstå.
Något att arbeta vidare med är hur man använder ordet kontrast i språket (stå i kontrast till, kontrast mellan) och vilka andra betydelser ordet kan ha (inom sjukvården, eller fotografi). Tänk på att övningen löper över två sidor så att du inte missar den sista när du skriver ut övningen till eleverna.
D.
Språkens släktskap s. 16–17
I den här övningen får eleverna arbeta med det franska originalet av dikten (de behöver inte ha några kunskaper i franska för att lösa uppgifterna). Syftet är att visa hur ordförrådet avslöjar vilka släktskap det finns mellan olika språk. Särskilt på fråga 4 behöver man gemensamt titta på elevernas svar för att se samband och skillnader. Gör en enkel tabell på tavlan. Överst skriver du de språk som finns representerade i klassen. Skriv gärna språken i en ordning från de som ligger närmast Sverige till de som ligger längst bort. Vertikalt till vänster skriver du de fem ord som eleverna har ombetts att översätta. Fyll i elevernas svar. Om elevernas svar innehåller ett annat
alfabet, be dem gärna skriva ordet på sitt eget alfabet, men gör också en ljudenlig version med vårt latinska alfabet så att man kan jämföra hur orden låter. Peka ut likheter och skillnader.
E. Motsatser i Villons diktning s. 18–19
Om eleverna inte har ett välutvecklat ordförråd är det bra att gå igenom citaten tillsammans innan man låter dem börja med övningen. På så sätt vet alla vad citaten betyder. På fråga 4 är det lämpligt att särskilt lyfta fram kopplingen mellan verket och dess samtid, eftersom elever kan ha svårt att få syn på den kronologiska kontexten och hur den påverkar innehållet i verket och läsarens upplevelse av texten.
F. Utveckla dina resonemang s. 20–21
I den här övningen är syftet att visa eleverna hur man kan använda nyfikna och kritiska frågor för att utveckla sina resonemang. Efter exemplet uppmanas eleverna att läsa en annan dikt, samla idéer och träna sig på att utveckla dem. Vill man att eleverna ska arbeta vidare med Villons diktning kan ”Balladen om Tjocka Margot” (dikten finns med i övning E: ”Motsatser i Villons diktning”) vara en tänkbar fortsättning.
G. En studie i empati s. 22
De här diskussionsfrågorna har fokus på empati. De kan användas som ingrediens i samtal kring brott och straff. Övningen passar också bra att använda som förberedelse till övning H: ”Uppgift: Berätta om en ballad”. En av frågorna uppmanar eleverna att leta information om Villon på nätet, vilket är ett ett bra tillfälle att repetera informationssökning. De källor eleverna hittar kan antecknas på tavlan och man kan jämföra dem för att se vilka som är mest trovärdiga.
H. Uppgift: Berätta om en ballad s. 23
I den här uppgiften får eleverna jämföra ”De hängdas ballad” med en modern ballad som de väljer själva. Uppgiften kan göras muntligt eller skriftligt. Själv har jag gjort den muntligt vid flera tillfällen och det brukar vara ett bra tillfälle för eleverna att träna på muntligt framförande. Innan man ger eleverna den här uppgiften kan man använda övning G: ”En studie i empati” för att väcka idéer och tankar kring empati och förlåtelse. Man kan också använda övning F: ”Utveckla dina resonemang” för att visa eleverna hur de kan utveckla sina tankar utifrån en idé. Om du vill kan du hjälpa eleverna att välja låtar genom att sammanställa en lista med förslag. En enkel internetsökning på temat ” ballads/songs about forgiveness” ger bra träffar. En del elever använder AI för att göra jämförelsen. Vill man undvika detta behöver man skriva ut elevernas låtval och ge dem möjlighet att arbeta på lektionstid med uppgiften.
I instruktionen uppmanas eleven att tillämpa den analysmodell som används i övning A: ”Skapa förståelse – enkel analysmodell”. Uppgiftens innehåll bygger på samma modell och därför är det viktigt att påminna eleverna om denna övning och att se till att de har tillgång till frågorna där.
Skapa förståelse – Enkel analysmodell A
När man arbetar med texter är det förstås viktigt att man först förstår dem. Därför ska vi studera Villons dikt lite närmare. Följ stegen nedan och glöm inte att koppla dina observationer till dikten.
1. Beskriv textens innehåll och form utifrån punkterna nedan.
a. Vem handlar dikten om?
b. Vad händer i dikten? Vilken är konflikten?
c. Från vems perspektiv berättas dikten?
d. Hur är diktens innehåll strukturerat (antal strofer, versrader, rim)?
e. Hur ser språket ut? Vilka stilfigurer hittar du?
2. Tolka och dra slutsatser med hjälp av de observationer du har gjort.
a. Vad vill balladen förmedla?
b. Hur har författaren gjort för att få fram sitt budskap?
3. Perspektivera texten genom att sätta den i ett sammanhang. Ballader skrivs än idag och brukar avse låtar om hjärta och smärta i ett lite långsammare tempo. Vilka likheter och skillnader finns det mellan ”De hängdas ballad” och moderna ballader?
4. Upplev dikten.
a. Vad i dikten tilltalar dig?
b. Vilka känslor väcker den hos dig?
En samtida illustration till Villons dikt.
Stildrag i Villons ballad
När man läser lyrik lägger man snart märke till att stilen skiljer sig från prosa. En tydlig skillnad är att poeter ofta formulerar sig så att det ska låta vackert, inte bara när det gäller träffande metaforer och liknelser utan även ljudmässigt. För att åstadkomma detta använder sig poeten av stilfigurer kopplade till ljud. Vi ska titta på följande stilfigurer i Villons ballad: rim, allitteration och assonans.
Rim
Om du tittar på versraderna till höger ser du att de rimmar med varandra enligt ett särskilt mönster. Man brukar använda bokstäver för att beskriva det rimschema som följs. Här ser du hur rimschemat ser ut i den första strofen i ”De hängdas ballad”. Tänk på att det är ljudet och inte stavningen som räknas!
Allitteration
Allitteration innebär att ord som följer efter varandra börjar med samma ljud. Orden kan komma direkt efter varandra eller ibland med ett kort ord emellan. Allitterationer finns det gott om i ”De hängdas ballad”. Till exempel börjar ”straffats svårt ” båda på s-ljud. Det är viktigt att komma ihåg att det är hur ljuden låter, inte deras stavning, som är det viktiga.
Assonans
Idag kan vi med teknikens hjälp skapa bilder av ljud.
O bröder, ni som överlever oss, A döm inte våra gärningar för hårt. B
Gud har väl misskund just med er förstås, A
– så visa misskund med oss och med vårt! B
Fem, sex dagar vi hänger, vi har straffats svårt, B och köttet, som vi alltför mycket gött, C har ruttnat bort och är ej längre kött C
Av kroppens lust platt intet står oss åter D
Så skratta ej åt liv som är förött, C men bed till Gud att alla han förlåter D
Assonans är ett slags ofullständigt rim där det finns ljudlikheter inne i orden. Man kan behöva titta noggrant för att hitta dem eftersom de inte syns lika tydligt som de andra rimmen. I raden ”Av kroppens lust platt intet står oss åter ” har både lust och platt och står och åter ljud som liknar varandra. Dessa likheter syns tydligare när de stryks under. På egen hand är kanske inte assonans lika effektfullt som rim och allitterationer, men tillsammans med dessa stilfigurer bidrar de till en välljudande helhet.
Uppgift
Exemplen ovan kommer från den första strofen i ”De hängdas ballad”. Gå nu igenom resten av balladen.
1. Kontrollera rimschemat. Ser det likadant ut i de tre sista stroferna som i den första?
2. Stryk under alla allitterationer du kan hitta och ringa in alla assonanser.
Kontraster i De hängdas ballad C
Ord kan vara värdeladdade eller neutrala. Neutrala ord väcker sällan några särskilda känslor eller associationer hos mottagaren. Exempel på sådana ord är stol och gå. Ord som är värdeladdade framstår däremot som positiva eller negativa och väcker mer konkreta associationer hos mottagaren. Medan stol är ett neutralt ord, kan kanske ordet solstol väcka tankar på sommar, sol och kluckande vågor. För de flesta är ordet solstol positivt laddat eftersom man förknippar det med sommar och semester.
I ”De hängdas ballad” finns det gott om värdeladdade ord och du ska få ge dig ut på jakt efter dem! Fyll i tabellen här nedanför. Skriv ner fem ord med positiv laddning och fem ord med negativ laddning. Du har fått två exempel som hjälp på traven. Svara därefter på frågorna på nästa sida.
Ord Laddning Association
ruttnad –Det får mig att tänka på döden eller äckliga saker som gammal mat, något som stinker.
misskund + Medkänsla är något fint, något mänskligt som finns i en god värld.
Kontrasterna i dikten
Ordet kontrast betyder ungefär motsats eller framträdande olikhet. Natt och dag, sorg och glädje, himmel och helvete är alla exempel på ord som står i kontrast till varandra. Titta nu på de ord du har valt.
1. Finns det något gemensamt tema för de negativt laddade orden?
2. Finns det något gemensamt tema för de positivt laddade orden?
3. Finns det några ord som som står i kontrast till varandra?
4. Vad tror du Villon vill framhäva genom sina ordval?
För de flesta av oss förknippas solstolar med vackert väder och lata dagar vid stranden.
England och Frankrike må ligga på var sin sida om Engelska kanalen men språket har en gemensam historia.
Språkens släktskap
Villon skrev naturligtvis sin dikt på sitt modersmål, franska. Både franska och svenska är indoeuropeiska språk, men de tillhör olika grenar på det stora språkträdet. Svenska är ett germanskt språk medan franska är ett romanskt (latinskt) språk. Utöver att språken har gemensamma rötter är det också så att svenskan under 1700-talet lånade många ord från franskan, eftersom Frankrike då ansågs vara världens mest fantastiska land! På nästa sida ser du ”De hängdas ballad” i franskans original. Nu ska vi undersöka om man kan se att det finns ett släktskap mellan språken. Men oroa dig inte – du behöver inte kunna franska för att lösa uppgiften! Börja med att lägga din svenska översättning bredvid det franska originalet och försök sedan svara på frågorna nedan:
1. Vilka ord i det franska originalet är väldigt lika ord som finns i den svenska översättningen?
2. Vilka ord liknar ord som finns i engelskan?
3. Engelska är också ett germanskt språk. Ta reda på varför det finns så många inslag av franska ord i engelskan.
4. Vilka språk kan du förutom svenska och engelska? Översätt orden nedan till de språk du kan. Hur nära släkt tror du att dessa språk är med svenska och franska?
a. Gud
b. fem
c. skratta
d. solen
e. bröder
L'Ephitaphe de Villon
Frères humains qui aprés nous vivez
N'ayez les coeurs contre nous endurciz, Car, ce pitié de nous pauvres avez,
Dieu en aura plus tost de vous merciz.
Vous nous voyez ci, attachés cinq, six
Quant de la chair, que trop avons nourrie,
Elle est piéca devorée et pourrie,
Et nous les os, devenons cendre et pouldre.
De nostre mal personne ne s'en rie:
Mais priez Dieu que tous nous veuille absouldre!
Se fréres vous clamons, pas n'en devez
Avoir desdain, quoy que fusmes occiz
Par justice. Toutefois, vous savez
Que tous hommes n'ont pas le sens rassiz;
Excusez nous, puis que sommes transsis, Envers le filz de la Vierge Marie, Que sa grâce ne soit pour nous tarie,
Nous préservant de l'infernale fouldre
Nous sommes mors, ame ne nous harie;
Mais priez Dieu que tous nous vueille absouldre!
La pluye nous a débuez et lavez, Et le soleil desséchez et noirciz:
Pies, corbeaulx nous ont les yeulx cavez
Et arraché la barbe et le sourciz. Jamais nul temps nous ne sommes assis; Puis ca, puis là, comme le vent varie,
A son plaisir sans cesser nous charie, Plus becquetez d'oiseaulx que dez à couldre.
Ne soyez donc de nostre confrarie;
Mais priez Dieu que tous nous vueille absouldre!
ENVOI
Prince Jhésus, qui sur tous a maistrie, Garde qu'Enfer n'ait de nous seigneurie:
A luy n'avons que faire ne que souldre. Hommes icy n'a point de mocquerie;
Mais priez Dieu que tous nous vueille absouldre!
Motsatser i Villons diktning
Nedan kan du läsa ett par olika citat om Villons diktning. Det citaten har gemensamt är att de beskriver hur det i Villons diktning finns motsatser mellan olika stilar och innehåll.
”Villons diktning pendlar gärna mellan förbrytarslang och psalm, provokation och gudsförtröstan” (Franzén och Möller, 2021)
”I hans poesi står förtvivlan och humor, syndaånger och självmedvetenhet, grov satir och fin medkänsla, oförmedlat vid sidan av varandra” (Olsson och Algulin, 1995)
”Han slår öfver från tårar till skratt, från djupaste allvar till fräck cynism” ( Nordisk familjebok, 1921)
På nästa sida ser du en annan dikt Villon har skrivit. Även den är en ballad men tonen är en helt annan. Vi ska ta och jämföra dikterna. Försäkra dig först om att du förstår orden i citaten ovan och svara sedan på frågorna nedan.
1. Välj ut citat från ”De hängdas ballad” som är exempel på: gudsförtröstan, förtvivlan, syndaånger och djupaste allvar.
2. Välj ut citat från ”Balladen om Tjocka Margot ” som visar att den är grov, humoristisk och provocerande.
3. Finns det exempel på något provocerande och/eller humoristiskt i ”De hängdas ballad” ?
4. Prostitution ansågs vara syndigt och fult under senmedeltiden, men främst för att den stod i strid med religionen. Idag har vi andra skäl att se negativt på prostitution.
a. Vilka skäl har vi idag?
b. Hur skulle en sådan här dikt uppfattas om den skrevs idag?
I Villons diktning ryms både komedi och drama.
Balladen om Tjocka Margot
Om jag vill famna denna sköna nu skall jag då kallas galen eller dum!
Hon har behag som räcker till för sju, hos varje hallick har hon hjärterum.
Men kommer kunder står min rygg i krum.
Jag hämtar vatten, vin och frukt och bröd, och har de lödigt mynt i överflöd jag säger – när jag snappar själv ett krus–:
Kom snart igen till lust och kärleksglöd här i bordellen, där vi håller hus!
Dock hotar oss ibland en svår misär när gratis går i sängen min Margot.
Det tål jag inte. Död min kärlek är.
Men hennes schal och bälte tar jag då om detta till förtäring kan förslå. Och om hon dristar sig till en protest så vet jag nog hur detta botas bäst.
Jag tar min käpp. Hon får en sinkadus så hennes näsa minns det till härnäst här i bordellen där vi håller hus.
Sen älskar vi. Hon släpper ut en fjärt så mäktig, svullen och förgiftat rå.
Hon tar min topp som reser på sig tvärt. Då skrattar hon och kallar mig Gogo.
Sen snarkar vi i fyllan båda två.
Hon vaknar upp när hon får magbesvär och lägger sig på mig så stor hon är.
Jag kvider, platt och klämd liksom en lus.
Jag blir fördärvad av Margots begär här i bordellen där vi håller hus.
V ind, hagel, frost – det angår inte mig
I brånad går jag kättjans hala stig.
L iderlig? Visst är jag liderlig!
L åt dålig katt få ta en dålig mus
O ch dygden med sin kyskhet roa sig
N är själv i brunst du vill förnöja dig här i bordellen där vi håller hus.
i krum böjd lödigt mynt mynt i värdefulla metaller i överflöd gott om förslå duga, vara tillräcklig dristar sig vågar sig på sinkadus örfil härnäst nästa gång fjärt fis topp ollon kvider piper i brånad kåt kättjans kåthetens liderlig sexuellt utsvävande dygden moralen kyskhet sexuell återhållsamhet i brunst när man är upphetsad ENVOI
Översättning av Axel Österberg
Utveckla dina resonemang F
Kanske har du någon gång fått feedback från din lärare om att du ska utveckla dina svar mer. Det kan vara klurigt att förstå vad det innebär, och dessutom svårt att komma på något om det är en examinerande skriv- eller samtalssituation. I den här övningen kommer du att få lära dig vad ett utvecklat svar innebär rent konkret. Sedan får du möjlighet att träna på att formulera ett sådant.
Att utveckla, det vill säga att veckla ut någonting, innebär ju att man öppnar upp någonting så att fler sidor av saken blir synliga. På bilden nedan ser du en liten knopp som sedan blommar ut. När rosen är helt öppen synliggörs många olika blad. Ungefär så kan du tänka på ditt svar. Ett kort och enkelt svar på en fråga är som en liten knopp, och ibland räcker det, men på vissa frågor behöver du se till att det lilla knoppsvaret vecklar ut sig i full blom.
Låt oss säga att du får följande frågor av din lärare:
◆ Under vilket århundrade levde Villon?
◆ I vilket syfte tror du att Villon skrev sin dikt ”De hängdas ballad” ?
Första frågan är en typisk faktafråga. Svaret är: 1400-talet. Mycket mer finns det inte att säga om det. Den andra frågan ser också rätt så enkel ut och du vill kanske svara: För att människor ska be för hans själ! Svaret är rätt, men det är ett litet knoppsvar som kan vecklas ut till en blommande ros och troligtvis kommer din lärare att ge dig feedbacken: Tänk på att utveckla dina svar!
Det du behöver göra för att utveckla dina svar är att ställa nyfikna och kritiska följdfrågor till dina egna idéer. Det här är ett sätt att tänka som du har nytta av i alla situationer där du funderar över saker som kan ha mer komplexa svar.
1. Läs exemplet med följdfrågor och ett utvecklat svar på nästa sida.
2. Läs sedan en annan dikt och svara på samma fråga: ”I vilket syfte tror du att författaren skrev dikten? ” Utveckla dina idéer med hjälp av följdfrågor och försök sedan skriva ett utvecklat svar.
I vilket syfte tror du att författaren skrev dikten?
Idé: För att människorna ska be för hans själ!
Fråga: Ja, m e n hu r vet d u d et d å?
Svar: Jo, för att han avslutar ju varje strof med ”bed till Gud att alla han förlåter” och han vänder sig direkt till människorna när han säger: ”o bröder ... döm inte våra gärningar för hårt” och ”Begabba oss inte bröder denna bön och slå ej bort vår vädjan”.
Svar: Jo, kanske lite. I sista strofen vänder han sig knappt alls till sina medmänniskor utan diktar mest om kroppens förruttnelse. Och i den sista strofen vänder han sig inte bara till med människorna utan även direkt till Jesus.
Svar: Hm ... i andra strofen nämner han att han är rädd, och sedan kommer han in på det här med förruttnelsen i mer detalj: ”korparna har slitit i vårt kött/ och hackat både skägg och ögonbryn”. Han vill kanske påminna om hur förintande döden kan kännas för att väcka medkänsla. Sedan kommer det här med Jesus. Han kanske hade velat fråga honom direkt men inte vågat och det är först när han är alldeles desperat som han vågar vända sig direkt till honom.
Fråga: Ja, men nns d et i nte sa ke r s o m t yd e r på at t ha ns syfte ä r någo t a n n at?
Fråga: O c h va rfö r gö r ha n d et d å?
Utvecklat svar: Jag tror att det viktigaste syftet med balladen är att Villon vill få sina medmänniskor att be för hans själ. Man ser att han vänder sig till dem för att första och andra strofen börjar med: ”O bröder ni som överlever oss” och ”Begabba inte bröder denna bön och slå ej bort vår vädjan” Dessutom avslutas alla stroferna med raden: ”men bed till Gud att alla han förlåter ”. Det finns dock ett par saker som visar på andra tolkningsmöjligheter. I andra strofen nämner han att han är rädd och i den tredje strofen fokuserar han mest på sin sönderfallande kropp: ”korparna har slitit i vårt kött / och hackat både skägg och ögonbryn”. Han vill kanske påminna oss om hur förintande döden kan kännas för att väcka medkänsla. I den sista strofen vänder han sig också direkt till Jesus: ”var mild mot oss, så att helvetet ej får …”. Han kanske har velat men inte vågat vända sig till Jesus innan, men desperationen han känner i tredje strofen gör att han till sist vågar det. Hans syfte är alltså att både människorna och Jesus ska rädda hans själ, men ett ytterligare syfte är kanske också att väcka medkänsla.
G En studie i empati
Vår förmåga att dela andras känslor kallas empati. Med hjälp av frågorna nedan ska du diskutera empati ur ett par olika perspektiv.
1. Vem vänder sig Villon till i sin ballad?
2. Hur gör Villon för att väcka medkänsla?
3. Tycker du att han lyckas? Varför/Varför inte?
4. Vad skulle få dig att känna empati med en människa som har begått brott?
5. Borde det finnas gränser för vår empati? Varför/Varför inte?
6. De brott Villon begick var till exempel rån, inbrott och dråp. Hur påverkar den kunskapen din förmåga att känna empati med honom?
7. Tror du att en persons ålder påverkar hens förmåga att känna empati med andra? Motivera ditt svar.
8. Villon ber både sina medmänniskor och Jesus om medkänsla. Vem av dem tycker ni att han ska kunna förvänta sig mest empati från och varför?
9. Idag är många människor ateister. Hur tror du att det skulle det ha påverkat Villons dikt om han var ateist?
H Uppgift: Berätta om en ballad
Syfte
Villons ballad är en vädjan om förlåtelse. Även idag skrivs ballader på exakt samma tema Din uppgift är att hitta en modern ballad som handlar om någon som betett sig illa och ber om förlåtelse, och sedan berätta om den. Syftet med uppgiften är att du ska få träna dig på att göra en lyrikanalys och presentera den i tal eller skrift. Du ska använda analysmodellen på s. 12 för att lösa uppgiften.
Checklista för uppgiften:
Du beskriver låttexten.
Du tolkar låttexten och drar slutsatser.
Du jämför låttexten med Villons ”De hängdas ballad”.
Du gör en värdering av låttexten.
Du källhänvisar till låttexten och Villons ballad.
Du använder lämpliga berättartekniska begrepp.
Du stödjer dina påståenden och resonemang med exempel från texterna.
Du har en lämplig inledning och avslutning.
Innehållet är organiserat i logiska delar.
Din presentation ska vara ord/minuter lång.
Följ den här planen:
1. Använd analysmodellen på s. 12 för att analysera låttexten. Svaren använder du till de första fyra punkterna i checklistan ovan.
2. Ta anteckningar med hjälp av en tankekarta.
3. Skriv din text. / Planera din presentation.
4. Redigera din text. / Träna på din presentation.
5. Lämna in din text. / Håll din presentation.
Camilla Lindskoug har i 25 år varit verksam som lärare i svenska och engelska. Sedan 2014 är hon också förstelärare med särskild inriktning på språkutveckling. Hon arbetar på Pauliskolan i Malmö och 2022 tilldelades hon Malmö pedagogpris.
Möt texten – möt tiden 2
Från Villon till
Wollstonecraft
Litteraturhistoria skulle på många sätt kunna beskrivas som svenskämnets hjärta. Det är ett kunskapsområde som fungerar utmärkt som utgångspunkt för arbete med ämnets alla delar – såväl praktiska som teoretiska.
Möt texten – möt tiden är en läromedelsserie med fokus på litteraturhistoria, framtagen för Gy25. I serien ingår fyra elevböcker med tillhörande lärarmaterial. Här finns färdiga lektionsupplägg till några av litteraturens största berättelser – från antiken till idag.
Möt texten – möt tiden kan användas i samtliga tre nivåer i ämnet svenska.
Delarna i serien är:
Möt texten – möt tiden 1: Från Homeros till Chaucer
Möt texten – möt tiden 2: Från Villon till Wollstonecraft
Möt texten – möt tiden 3: Från Geijer till Benedictsson
Möt texten – möt tiden 4: Från Fröding till Camus
I elevböckerna finns epoköversikter, textutdrag med tillhörande presentationer och ordlistor, samt ett avslutande avsnitt med förklaringar till viktiga termer och begrepp.
Lärarmaterialet är utformat för att ge dig som lärare både stöd och inspiration i undervisningen. Till varje verk finns ett rikt urval av övningar i form av praktiska kopieringsunderlag, vilket gör det enkelt för dig att anpassa innehållet till din undervisning och dina elever. Till övningarna finns lärarhandledning och facit. I lärarpaketet ingår ett tryckt lärarmaterial och en digital resurs.
Möt texten – möt tiden 2: Från Villon till Wollstonecraft är den andra delen i serien. Den bygger på tio väl valda textutdrag som skrevs under renässansen och upplysningen.
