9789144181363

MÖT TEXTEN – MÖT TIDEN 2

Elevpaket – Tryckt bok + Digital elevlicens 36 mån

LÄS

MÖT TEXTEN – MÖT TIDEN 2

Elevpaket – Tryckt bok + Digital elevlicens 36 mån

Möt texten – möt tiden 2: Från Villon till Wollstonecraft är den andra delen i en nyskriven läromedelsserie, framtagen för Gy25, med nedslag i litteraturhistorien. Denna andra del bygger på tio väl valda textutdrag som skrevs under renässansen och upplysningen.

ELEVBOK

Möt texten – möt tiden riktar sig till elever som läser svenska på gymnasienivå och kan användas i samtliga tre nivåer i ämnet. I serien ingår fyra elevpaket och fyra lärarpaket. Varje elevbok sträcker sig över en avgränsad tidsperiod och innehåller väl valda utdrag från den tidens litterära skatter.

DIGITALT LÄROMEDEL

Möt texten – möt tiden är ett mångsidigt läromedel som genomsyras av författarens stora entusiasm för undervisning om skönlitteratur och litteraturhistoria. På så sätt är Möt texten – möt tiden så mycket mer än bara ett läromedel med texter och övningar.

Fungerar på dator och surfplatta. klicka på bilden och prova

elevunderlag till seriens övningar

Från Villon till Wollstonecraft

Från Villon till Wollstonecraft

Möt texten – möt tiden: Översikt

Antiken

cirka 800 f.Kr.–500 e.Kr.

Medeltiden

cirka 500 e.Kr.–1400 e.Kr.

Renässansen

cirka 1400 e.Kr.–1600 e.Kr.

Upplysningen

cirka 1700-talet e.Kr.

Romantiken

cirka 1750–1830

Realismen och naturalismen

cirka 1830–1890

Modernismen

cirka 1890–1950

Odysséen av Homeros

”Fragment 31” av Sapfo

Agamemnon av Aischylos

Metamorfoser av Ovidius

Om livets korthet av Seneca

Rolandssången

Orsaker och botemedel av Hildegard av Bingen

Njals saga

Den gudomliga komedin av Dante Alighieri

Canterburysägner av Geoffrey Chaucer

”De hängdas ballad” av François Villon

Fursten av Niccolò Machiavelli

Sonetter av Gaspara Stampa

Macbeth av William Shakespeare

Leverne av Agneta Horn

Ett anspråkslöst förslag av Jonathan Swift

Candide av Voltaire

”Fredmans epistel N.o 23” av Carl Michael Bellman

”Den lilla tiggarflickan” av Anna Maria Lenngren

Brev från en resa i Sverige, Norge och Danmark av Mary Wollstonecraft

Vikingen av Erik Gustaf Geijer

Dikter av Erik Johan Stagnelius

Bröderna Grimms sagor av J. och W. Grimm

Frankenstein av Mary Shelley

Lélia av George Sand

Kappan av Nikolaj Gogol

Madame Bovary av Gustave Flaubert

Thérèse Raquin av Émile Zola

Ett dockhem av Henrik Ibsen

Pengar av Victoria Benedictsson

Dikter av Gustaf Fröding

Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf

Doktor Glas av Hjalmar Söderberg

Förvandlingen av Franz Kafka

Dikter av Edith Södergran

Mot fyren av Virginia Woolf

På västfronten intet nytt av E.M. Remarque

Mor gifter sig av Moa Martinson

Vredens druvor av John Steinbeck

Främlingen av Albert Camus

Årtalen ovan är uppskattningar. Epokerna kan ofta inte fastställas exakt, utan överlappar delvis varandra samtidigt som de äger rum vid olika tider i olika delar av Europa. Verken har valts i första hand för att de är intressanta, inte för att de nödvändigtvis är typiska för den epok som ägde rum när de skrevs.

elevunderlag till seriens övningar

TEXTEN MÖT

MÖT TIDEN 2

Från Villon till Wollstonecraft

CAMILLA LINDSKOUG

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus

Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 47244

ISBN 978-91-44-18136-3

Upplaga 1:1

© Författaren och Studentlitteratur 2025

Redaktör: Liza Greczanik, Henric Arfwidsson

Grafisk form: Johanna Szemenkar Remgard

Printed by Latgales Druka, Latvia 2025

1

Innehåll

Tiden – en översikt

Renässansen, 1400 e.Kr.–1600 e.Kr. • Upplysningen, 1700-talet e.Kr.

Renässansen

Redan på 1500-talet använde italienarna ordet rinascita (pånyttfödelse) för att beskriva det återuppväckta intresset för antikens kultur. Det var dock först på 1800-talet som begreppet blev allmänt vedertaget för att beskriva den epok som följer på medeltiden. En del forskare menar att termen bör begränsas till att gälla endast 1400-talets Italien, och andra menar att det är missvisande att prata om en återupptäckt av den antika kulturen efter som man redan på senmedeltiden läste vissa antika författare. Renässanskulturen infann sig dessutom inte samtidigt överallt utan den uppstod i Italien i början av 1400-talet för att sedan sprida sig över Europa under de följande 150 åren.

Humanismen

Kulturströmningen humanismen är central för renässansen och humanismen var i grund och botten en utbildningsrevolution. Ingen på den tiden kallade sig för humanist, utan man pratade om studia humanitatis, det vill säga studier av ämnen som latinsk och grekisk grammatik, poesi, retorik, historia och filosofi, med andra ord ämnen som varit viktiga under antiken. Från 1400-talet och framåt uppstod flera stora europeiska riken med en stark centralmakt. Dessa stora riken behövde en administration och därför uppstod ett behov av välutbildade ämbetsmän. Detta innebar att en ny grupp män nu kunde göra politisk karriär genom att utbilda sig istället för att det som tidigare

bara var deras familjebakgrund som styrde. Just individens möjligheter att lyfta sig själv genom bild ning är en av humanismens bärande idéer.

Boktryckarkonsten

Tysken Johann Gutenbergs (ca 1394–1468) tryckpress från 1455 orsakade på bara 50 år en av de största medierevolutionerna i västerländsk historia. Tekniken spreds och italienarna blev snabbt experter på området. I Italien fanns det gott om pengar och gott om humanister som ville bevara och sprida antikens kulturskatter. I Italien började man tillverka böcker i mindre format än tidigare, vilket gjorde att böcker helt plötsligt blev portabla på ett sätt de inte hade varit förut. Andra effekter av boktryckarkonsten var att stilen och innehållet i verk standardiserades. Plötsligt var alla versioner av ett verk identiska och möjligheten till spridning

gjorde att människor på olika platser hade tillgång till samma text. Tillgången, spridningen och det nya bildningsidealet gjorde att den läsande publiken växte. En annan konsekvens av den större spridningen av litteratur var uppkomsten av censur. Plötsligt räckte inte bokbål för att utplåna idéer som inte föll makthavarna på läppen.

Reformationen

Efter den dogmatiska högmedeltiden uppstod med renässansen en större kritik av kyrkan. Nyfikenheten på antikens mytologi, filosofi, historia och det humanistiska bildningsidealet öppnade upp för nya tankar och boktryckarkonsten gjorde det möjligt att sprida dessa tankar till en stor publik. I och med detta utmanades kyrkans bildningsmonopol och idévärld. Martin Luther (1483–1546) var en av dem som var kritisk

till kyrkans utveckling. Han menade att den ursprungliga kristendomen hade korrumperats av kyrkans makthavare. En sak han kritiserade var till exempel avlatsbreven, det vill säga möjlig heten att köpa sig fri från synd, något kyrkan tjänade stora pengar på. Martin Luther menade att endast Gud kunde ge syndernas förlåtelse och att människan uppnådde förlåtelse genom uppriktig ånger och bön – inte genom att köpa den. Med hjälp av boktryckarkonsten kunde

Luthers idéer spridas över Europa, som delades upp i två delar: den del som stöttade påven och katolicismen, och den del som övergav katolicismen för den reformerta, lutherska kyrkan. Denna uppdelning var inte smärtfri utan gav upphov till långvariga krig och religiös förföljelse.

Resorna

Under renässansen fick européerna tillgång till alltmer sofistikerade mätredskap. Med dessa undersöktes stjärnhimlen och himla kropparnas förhållande till varandra.

Saker som man hade tagit för givet – som att jorden befann sig i universums centrum –framstod plötsligt som tvivelaktiga eller till och med felaktiga. Med dessa nya redskap och frågor i bagaget begav sig européerna under de kommande århundradena ut på upptäcktsresor på världshaven. Nya kontinenter och mer effektiva resvägar till fjärran länder upptäcktes. Med de nya upptäckterna kom nya kunskaper och nya handelspartners, men också en intensiv exploatering av naturtillgångar och arbetskraft.

Renässanslitteraturen

Under senmedeltiden hade manuskript och böcker blivit relativt vanliga men fortfarande var boken en dyrbar och unik lyx produkt, oftast med anknytning till religion. Under renässansen utvecklades en ny sorts litteratur och en ny sorts läsare. Boken blev ett massmedium med en helt annan spridning än tidigare. Det nyfunna intresset för antiken formade både genre och innehåll. Teologi och riddarepos fick ge efter för lyrik, epik och dramatik i klassiskt format. Dessutom skrevs dessa nya verk i allt högre utsträckning på folkspråken istället för latin, vilket tillsammans med en mer spridd läskunnighet gjorde texterna tillgängliga för en vidare läsekrets.

Empirismen och förnuftet

I början av 1700-talet uppstod en rad idéer som skulle genomsyra hela århundradet och lämna tydliga avtryck ända in i vår tid. En sådan idé var empirismen, det vill säga uppfattningen att ny, viktig kunskap uppstod genom mänskliga erfarenheter i form av experiment och observationer av omvärlden som sedan tolkades på ett rationellt och förnuftigt sätt. Dessa nya metoder lade grunden för den naturvetenskapliga forskningen och används än idag. Kunskapssynen ledde till att många vedertagna sanningar om världen ifrågasattes och granskades på nytt. Med hjälp av förnuftet och vetenskapen ville man utplåna vidskeplighet och exponera osanningar som upprätthölls av kyrkan och statsmakten. All nyvunnen

kunskap och önskan att upplysa andra syntes inte bara i utgivningen av encyklopedier där man ville samla all tillgänglig kunskap, utan också i klubbar, sällskap, kaffehus, tidskrifter och tidningar, där ny kunskap och nya idéer spreds och diskuterades.

Friheten och jämlikheten

Även om man kanske inte egentligen tyckte att alla var födda helt lika, menade man ändå att jämlikhet var det som gynnade sam hället mest och ärvda privilegier ifrågasattes och debatterades. En persons egna kvaliteter och meriter skulle vara det som avgjorde en persons värde, inte stamtavlor och adelstitlar. Människor skulle vara fria att tänka och uttrycka sig vilket naturligtvis var en förutsättning för att ny kunskap skulle skapas och spridas i sann upplys-

ningsanda, och alla människor – höga som låga – skulle vara lika inför lagen. Dessa ideal hängde delvis samman med att borgerskapet fick en allt starkare roll i samhället. Gemensamt för många av borgarna var att de hade skaffat sig sina positioner med hjälp av hårt arbete och uppfinningsrikedom, i stället för att få dem till skänks av Gud eller kungen. Tron på förnuftet och människans möjlighet att vara sin egen lyckas smed ledde till en stark optimism och framtidstro.

Upplysningslitteraturen

Det samhälle som vi känner igen som föregångaren till dagens moderna samhälle blev synligt under upplysningen och samma sak skedde med litteraturen. Romanen blev det mest spännande formatet och tidens mest hängivna läsare av romaner var borgarna. Istället för att försöka härma och efterlikna den klassiska, antika litteraturen, använde man nu snarare de gamla mästarna för att få inspiration och sedan skapa något eget, unikt. Dessutom blev litteraturen ett viktigt redskap i den samhällsomvälvning som ägde rum. Genom både romaner och en ny tidningskultur spreds de nya idealen, ibland som giftig samhällskritisk satir.

De hängdas ballad av François Villon

Om tiden och platsen

François Villon (född 1431, död efter år 1463, oklart när) levde under hundraårskriget mellan England och Frankrike. Han föddes 1431 och under 1430-talet belägrades och ockuperades Paris av engelsmännen. När engelsmännen lämnade Paris i oktober 1436 var staden rå, förvildad och eländig med invånare märkta av svält och krig.

Om författaren

Villon föddes av fattiga föräldrar i Paris. Han lämnades till en fosterfar, Guillaume de Villon, som var präst i en kyrka i närheten av universitetet Sorbonne i samma stad. Fosterfadern tog den unge Villon under sina vingar och såg till att han fick en ordentlig utbildning. Villon uppnådde doktorsgrad

1452 och det var meningen att han skulle fortsätta vid universitetet och läsa kanonisk (kristen) rätt, men i stället inledde han ett utsvävande och kriminellt liv. Han satt fängslad i flera perioder och blev under en tid också förvisad från Paris. Under denna tid drev han omkring med ett förbrytargäng på landsbygden och fortsatte att komma i klammeri med rättvisan. Till slut benådades han och fick komma tillbaka till huvudstaden. År 1462 blev han dock inblandad i ett bråk där en notarie blev knivstucken. Efter tortyr dömdes han till döden genom hängning. Det var i fängelset inför sin avrättning som han skrev dikten ”De hängdas ballad”. Även denna gång lyckades dock Villon bli benådad och i stället för döden dömdes han till tio års förvisning från Paris. Efter det upphör spåren efter honom och det är därför osäkert när han dog.

Om verket

Balladen var en vanlig konstform under senmedeltiden och den utvecklades ur dansvisan. I Frankrike bestod den vanligtvis av tre åttaradiga strofer som var och en avslutas med en refräng. Den sista strofen består av en fyrradig envoi. Envoin fungerar som en avslutning på dikten i form av en sammanfattning eller en dedikation till den tilltänkte mottagaren. Villons dikter är framför allt kända för sina kontraster : förbrytarslang, provokationer och förtvivlan samsas med gudsförtröstan, humor och medkänsla.

De hängdas ballad

Epitafium i balladform

… som Villon skrev om sig och sina kamrater medan de väntade på att bli hängda

O bröder, ni som överlever oss, döm inte våra gärningar för hårt.

Gud har väl misskund just med er förstås -så visa misskund med oss och med vårt!

Fem, sex vi hänger, vi har straffats svårt, och köttet, som vi alltför mycket gött, har ruttnat bort och är ej längre kött. Av kroppens lust platt intet står oss åter.

Så skratta ej åt liv som är förött, men bed till Gud att alla han förlåter.

Begabba inte, bröder, denna bön och slå ej bort vår vädjan med förakt.

Vårt oförnuft till sist fått sin lön och rättvist lagen slog oss med sin makt, men bed till Jungfruns son om värn och vakt!

För all vår rädslas skull, böj knä, böj knä!

Vi dinglar liksom han på korsets trä i solens vita brand och regn som gråter. Den som är hängd blir själv så lätt disträ. men bed till Gud att alla han förlåter!

gärningar handlingar misskund medkänsla förött förstört begabba håna vädjan bön värn skydd disträ tankspridd

dyn leran, smutsen står oss åter finns kvar vittnesgill ett giltigt vittne

bespotta spotta på

Sol har oss bränt och regnet har oss blött, Så svartnar vi och möglar vi i hyn och korparna har slitit i vårt kött och hackat både skägg och ögonbryn.

För en gångs skull högt lyfta över dyn vi gungar oavlåtligt av och till och rasslar runt precis som vinden vill. Och intet mer än korpen står oss åter

-vår sista slamsa kött är vittnesgill.

Men bed till Gud att alla han förlåter!

ENVOI

Prins Jesus, du som över allting rår, var mild mot oss, så att helvetet ej får makt över oss till intet står oss åter.

Bespotta, mänska, ej vår lott så svår.

Men bed till Gud att alla han förlåter.

Översättning av Axel Österberg

Möt texten – möt tiden 2

Från Villon till Wollstonecraft

Möt texten – möt tiden är en läromedelsserie som tar dig med på en resa från antiken till idag. En resa fylld av spännande berättelser, oväntade möten och fascinerande insikter.

I del 2 av Möt texten – möt tiden får du bekanta dig med tio skönlitterära verk från renässansen och upplysningen där du bland annat träffar en hänsynslös furste, en mördare med samvetskval och en fattig flicka som försöker överleva på gatorna. I seriens lärarmaterial finns det övningar som knyts till det du har läst.

Du får arbeta med utdrag ur klassiska texter och fundera på vad de egentligen säger om människan och samhället – och ganska snart kommer du att upptäcka att litteratur aldrig uppstår i ett tomrum. Varje berättelse bär med sig tydliga spår av sin tid. Samtidigt kommer du att hitta spännande kopplingar mellan de gamla texterna och den tid vi lever i nu. Litteraturhistoria handlar med andra ord inte bara om det förflutna. Den ger också nya perspektiv på nuet – och kanske till och med på framtiden.

I elevpaketet ingår en tryckt bok och ett digitalt läromedel. Välkommen med på resan!