ÖVA PRÖVA
INNEHÅLL
SLUMP ELLER VAL?
Nudging – möjligheter och
fallgropar när vi knuffas till rätt beslut
forskning.se
En fluga på insidan av en pissoar får män att inte kissa bredvid och målade fotspår på en trottoar som visar vägen till en papperskorg minskar nedskräpning. Båda två är exempel på när beslutsfattare påverkar människors beteende i en viss riktning med så kallad nudging. Rätt använd kan metoden vara mycket verkningsfull men det finns fallgropar som kan leda till helt fel beteenden.
Nudging är enkelt uttryckt en mental knuff i en riktning som gör att en person väljer ett alternativ framför ett annat. En av teorierna bakom begreppet är att vi människor oftast vet vad som är rätt eller bäst att göra. Men vi fattar inte alltid rationella och genomtänkta beslut utan låter många av våra beslut gå på rutin och av gammal vana. Människor har ofta problem med självkontroll, faller för frestelser, skjuter upp saker eller gör som alla andra.
Hjälp att fatta rätt beslut
Ofta talas det om nudging i positiva termer eftersom man kan använda det till att leda människor till att göra val som är bra för dem och/eller samhället. Det kan vara att placera frukt vid kassalinjen för att få människor att välja ett äpple framför godis eller att måla fotsteg på trottoaren mot en papperskorg för att minska nedskräpning. Nudging kan också användas för att hjälpa människor att ändra beteenden, som till exempel att försvåra rökning genom att hänvisa till rökrutor eller servera mat på mindre tallrikar för att lura ögat att man äter mer än man gör. Exemplet med en liten fluga målad i pissoarer blev viralt när den nederländska flygplatsen Schiphol kunde visa att bredvidkissandet minskade med 80 procent när männen hade något att sikta på när de kissade. Experimentet blev också upptakten till det som sedan kom att benämnas som nudging när två amerikanska forskare bestämde sig för att undersöka varför flugan hade en så stor effekt.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
Nobelprisbelönad teori
Termen nudging har sitt ursprung i en amerikansk bok från 2008: Nudge: Improving decisions about health, wealth, and happiness. Där lanserar beteendeekonomen Richard Thaler och juridikprofessorn Cass Sunstein teorin om hur vi alla kan bli bättre människor och fatta klokare beslut om vi bara får en knuff. Richard Thaler belönades med Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2017, bland annat för sina teorier om nudging.
Risker och möjligheter med nudging
Bland beslutsfattare i Sverige ställer allt fler sina förhoppningar till nudging som en metod för att få medborgarna att fatta bra beslut, exempelvis kring miljö. Men det är en balansgång mellan att få en knuff och att känna sig manipulerad. Detta har William Hagman vid
Linköpings universitet visat när han i sin avhandling undersökt vilka faktorer det är som gör att vi accepterar en statlig intervention, i form av en nudge, eller inte gör det.
– För att nudgar ska kunna användas effektivt av beslutsfattare är det viktigt att förstå hur de ska utformas och varför folk tycker att de är acceptabla eller inte. De nudgar som inte har fungerat har gett ordentliga bakslag, säger William Hagman, avdelningen för psykologi och en del av det beteende- och neuroekonomiska forskningslabbet
JEDI Lab vid Linköpings universitet.
Ingen vill känna sig manipulerad
Ett exempel på en statlig styrning som inte fungerat är Chiles ändring av reglerna för att få fler organdonationer. Istället för att invånarna skulle ge sitt medgivande till organdonation blev utgångsläget att alla invånares organ går till donation när de dör, om de inte aktivt avböjer. Men istället för att få fler organdonationer, minskade antalet. Människor upplevde att staten försökte ”ta” deras organ och fler skrev ut sig från registret än som tidigare skrivit in sig.
– Om människor uppfattar en nudge som manipulation, har den misslyckats. Den får inte vara vilseledande. Mitt bidrag med avhandlingen är en modell som kan fungera som en checklista när en nudge designas. Vad som gör att den fungerar och om den accepteras, säger William Hagman.
Mål och avsändare är avgörande
William Hagmans avhandling visar att det som påverkar vår acceptans av en nudge styrs av vilket mål den har. Om vi sympatiserar med tanken på en bättre miljö då accepterar vi att sopsortera, exempelvis. Men, acceptansen påverkas också av vem som drar fördel av nudgen. Tjänar vi själva på den är det troligare att vi accepterar den än om samhället tjänar på den. Nudgar som ger individuella fördelar anses också vara mindre inskränkande på det fria valet.
En annan lärdom är att attityderna mot den som står bakom nudgen spelar roll för hur människor bedömer den. Exempelvis är det mer troligt att vi finner en nudge acceptabel om idén till den kommer från ett parti man gillar än om den föreslås av något annat politiskt
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
parti. Miljöpartister gillar exempelvis klimatkompensering bättre om förslaget kommer från det egna partiet än om samma förslag kommer från SD, visar Hagman i sin studie.
Avhandlingen:
When are nudges acceptable?: Influences of beneficiaries, techniques, alternatives and choice architects, William Hagman (2018), Institutionen för beteendevetenskap och lärande, psykologi, Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.
forskning.se, 2019-01-24.
Texten bygger på ett pressmeddelande från Linköpings universitet.
UPPGIFTER
1. Varför minskade bredvidkissandet när man hade målat en fluga i pissoaren?
2. Vad är nudging?
3. Ge exempel från texten som visar att nudging både kan vara verkningsfullt och kan leda till oönskade beteenden.
4. Ge två exempel ur texten på sådant som kan öka chansen att en människa accepterar en nudge.
5. Vilket påstående stämmer bäst in på det som står om William Hagmans avhandling?
A I avhandlingen undersöks vad som ligger bakom framgångsrik nudging och hur den kan utformas.
B I avhandlingen undersöks olika människors inställning till organdonationer.
C I avhandlingen undersöks hur vi människor kan fatta klokare beslut om vi får en knuff i rätt riktning.
D I avhandlingen undersöks för- och nackdelar med manipulerande nudging.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
6. Vilket påstående stämmer bäst in på slutsatserna i Hagmans avhandling?
A Acceptansen för en nugde ökar om den får oss att tänka utifrån nya perspektiv.
B Nudging kan missbrukas och vara skadligt både för oss individer och för samhället.
C Vi accepterar oftare en nudge om vi upplever att vi tjänar på den.
D Om ett företag avslöjar att något är en nudge avvisar vi det direkt.
7. Hur är texten skriven?
A Texten är skriven med avancerade begrepp som inte förklaras. Den riktar sig till andra forskare, alltså till en slags expertpublik.
B Texten är skriven på ett kritiskt granskande sätt och två forskningsstudier ställs mot varandra. Textens syfte är att kritisera studier som gjorts inom området.
C Texten är skriven på ett informativt och vetenskapligt sätt, med konkreta och relaterbara exempel. Den riktar sig till en allmän publik, alltså inte bara till andra forskare inom ämnet.
D Texten är skriven med en berättande struktur som innehåller personliga erfarenheter av nudging. Textens syfte är både att provocera och underhålla läsaren.
8. I texten finns tecken på att den som skrivit försöker skapa närhet till läsaren. Ge ett exempel där det framgår.
9. I texten refereras till olika studier om nudging. Vilka forskare vid sidan av William Hagman nämns i texten?
ÖVA & PRÖVA
LÄSFÖRSTÅELSE FÖR SVENSKA OCH SVA NIVÅ 1
Öva & pröva testar fyra olika läsförståelseprocesser:
❋ uppmärksamma och återge explicit uttryckt information
❋ dra enkla slutsatser
❋ tolka och integrera idéer och information
❋ granska och värdera innehåll, språk och textelement.
Uppgifterna består av flervalsfrågor och öppna frågor.
I Öva & pröva finns både skönlitterära texter och sakprosa.
Texterna är indelade i tre allmänmänskliga teman med tillhörande illustrationer som väcker intresse och skapar förförståelse för texternas innehåll.
Facit, ljudfiler samt lärarstöd finns på nok.se/ovaochprovagy
ISBN 978-91-27-47275-4