9789127469877

Historia

åk 4 –6

Lärarhandledning med lärarwebb

träningTillarbetsbokenfinnssjälvrättandewebbövningarförytterligare avordochbegrepp–loggainpånok.se. PULS4_6_Historiaarbetsbok3omslag.indd

åk4–6 Historia

Arbetsbok 2 med

Arbetsbok 3 medwebbövningar ISBN

Innehåll

Inledning

Komponenter i PULS Historia 4

PULS Historia och kursplanens centrala innehåll 6

Bedömningstabell historia 7

Så här kan du arbeta med PULS Historia 8

Metoder för språk- och kunskapsutvecklande undervisning i historia 14

Maria Johansson och Patrik Johansson: Historiebruk 22

Vad är historia? 26

Vikingatiden 36

Medeltiden 70

Vasatiden 128

Stormaktstiden 156

1700-talet 196

1800-talet 226

Så här kan du arbeta med PULS Historia

Grovplanering

PULS Historia för årskurs 4–6 består av sju kapitel. Det första är väldigt kort och passar att läsa vid upprepade tillfällen. Ett naturligt sätt att planera stoffet är att läsa boken kronologiskt och arbeta med två kapitel och en arbetsbok per läsår, enligt följande:

1 Vad är historia? åk 4

2 Vikingatiden åk 4

3 Medeltiden åk 4

4 Vasatiden åk 5

5 Stormaktstiden åk 5

6 1700-talet åk 6

7 1800-talet åk 6

Introducera ett nytt kapitel

När ni ska börja arbetet med ett nytt kapitel vill du väcka elevernas intresse och skapa nyfikenhet. Boken är strukturerad så att det fungerar att börja på samma sätt vid varje nytt kapitel. På varje kapitels introduktionsuppslag i grundboken finns en illustration som berättar något om tidsperioden. I lärarhandledningen finns samtalsfrågor att använda med introduktionsbilden som utgångspunkt. Samma bild finns även på lärarwebben för visning på storskärm. Tanken är att diskussionen ska aktivera elevernas förförståelse och ge dem motivation och inspiration inför arbetet med kapitlet. Bilden kan också väcka tankar under och efter läsningen.

När du har lyssnat in elevernas tankar om bilden kan du berätta något om den eller om tidsperioden ni ska arbeta med. I lärarhandledningen finns mer information om bilden och perioden.

När eleverna är förberedda kan de ta upp sina egna grundböcker och ni kan tillsammans läsa introduktionstexten och presentationerna av de två barnen högt. Visa gärna bilden av barnen på storskärm (finns på lärarwebben med förslag på samtalsfrågor) och låt eleverna dela med sig av sina tankar om barnen.

Introduktionsuppslag ur grundboken.

Stormaktstiden

I början av 1600-talet var Sverige underutvecklat jämfört med många andra länder. Här fanns nästan inga skolor, få städer och knappt ens vägar. Men hundra år senare hade Sverige allt det och mycket annat som behövs i ett land. I mitten av 1600-talet var Sverige större till ytan än det någonsin varit och kontrollerade handeln på Östersjön. Därför kallas den här perioden för stormaktstiden. Det var en tid när nästan allt handlade om krig, och krigen berörde alla. Hundratusentals män dog och till slut fanns nästan inga män kvar i byarna.

Bild som berättar något om tidsperioden

Varje kapitel startar med en bild som berättar något om tidsperioden.

Barn ur historiska källor

Till varje kapitelstart presenteras två barn som levde under tidsperioden och finns dokumenterade i historiska källor.

Uppslag ur lärarhandledningen, kapitelstart

Varför är tidsperioden en viktig del av vår historia?

Här sammanfattas det mest centrala under tidsperioden som är bra för dig som lärare att ha med dig när du arbetar med kapitlet tillsammans med eleverna.

Lgr22

Här visas de utdrag ur kursplanens syftesdel och centrala innehåll som är aktuella för kapitlet.

Vikingatiden

Eleverna har läst om vikingatiden på lågstadiet eftersom perioden hör till järnåldern, men den hör samtidigt till Europas medeltid rent tidsmässigt. Det var under vikingatiden som kristendomen började etableras i Norden och nordborna därmed sakta började ingå det vi idag kallar Europa. Så vikingatiden är en övergångsperiod som hör

hemma både forntid och historisk tid.

Kapitlet är tänkt att ge eleverna förståelse för den mytomspunna period som sedan 1800-talet har kallats vikingatiden. Tack vare ett stort utbud av historiska källor från vikingatiden lär vi oss även en del om hur livet var i Norden under övriga järnåldern.

Varför är vikingatiden en viktig del av vår historia?

• Befolkningen norden kom i kontakt med många avlägsna kulturer, vilket bidrog till att kulturen norden utvecklades både idémässigt och materiellt. Mötena med kulturer där skriftspråket var mer utvecklat ledde till att vi idag vet mer om vikingatiden än om andra förhistoriska perioder norden.

• grunden lades till det som under medeltiden kom att utvecklas till kungarikena Sverige, norge och danmark.

• Vikingatiden bidrog till att öka omvärldens kunskap om Sverige och till att de första kristna missionärerna kom till Sverige.

Handelsplatser som kom att likna städer utvecklades i norden, bland annat Birka Uppland. slutet av vikingatiden grundades Sigtuna, Lödöse vid göta älv och Lund.

36 Vikingatiden

Syfte i ämnet historia

Lgr22

Undervisningen ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla: kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer

• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa

• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas olika sammanhang och för olika syften.

Centralt innehåll

Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500 nordens kulturmöten med andra delar av världen genom vikingars resor och medeltidens handelssystem.

• Statsbildning och kristendomens etablerande norden samt konsekvenser av dessa förändringar.

• Likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män under tidsperioden. Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, texter, muntliga berättelser och digitalt material, och hur de kan användas för att ge kunskaper om det förflutna.

• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur vikingar framställs i populärkulturen.

Introducera ett kapitel

Här finns förslag på frågeställningar att använda när du ska påbörja arbetet med ett kapitel.

Begrepp

Här listas begrepp från uppslaget som du kan behöva vara uppmärksam på under läsningen.

Introduktionsuppslag s. 10–11

Frågeställningar

• Vad ser du på bilden?

Hur känner man igen ett vikingaskepp?

• Vad användes vikingaskeppen till? Vad tänker du på när du hör ordet viking?

• Vad tror du människor kände om de såg en grupp vikingaskepp komma seglande mot sin by?

• Vad är det för svarta fåglar som flyger framför skeppen, tror du?

Tips! när ni börjar med detta arbetsområde kan du påminna eleverna om att de läste om forntiden årskurs 3. Förklara att vikingatiden är sista perioden av forntiden innan den historiska tiden börjar. Forntiden kallas också förhistorisk tid. Samarbeta med slöjd­ eller bildämnet och låt eleverna skapa vikingaskepp. avsluta med en utställning där eleverna berättar om det de har lärt sig om vikingatiden för vårdnadshavare eller andra elever på skolan.

Vikingatiden

Begrepp järnåldern vikingatiden nordbor köpmän rövade storman runsten

Kapitlets inledningsbild Bilden föreställer fyra vikingaskepp med vind seglen på öppet hav. denna skeppstyp kallades snäcka. Snäckan var en mindre typ av skepp jämfört med de mer kända långskeppen. Snäckan var bredare och kunde användas både för handel och i strid. Vi vet inte vart dessa vikingar är på väg men vi kan tänka oss att de har krigsguden Oden med sig då två korpar flyger framför skeppen. korpen var ett mytomspunnet djur och Odens korpar var allvetande. de flög över världen och förmedlade sin kunskap till Oden. Vikingar kunde ta med sig fåglar på långa seglatser på öppet hav för att släppa ut dem när de ville veta om de började närma sig land. Om det var långt till land kom fåglarna tillbaka till skeppet, annars stannade de på land.

Vikingatiden 37

Kapitlets inledningsbild

Här finns information om bilden på introduktionsuppslaget.

Vad är historia?

Det här kapitlet är tänkt att hjälpa eleverna att utveckla en förståelse för begreppet historia och få en uppfattning om sin egen koppling till det förflutna. Tidslinjerna, den stora på insidan av bokens pärm samt tidslinjen med generationerna på sidan 7, syftar till att underlätta förståelsen för olika tidsrymder. Kapitlet förklarar även begreppet källor och hur historiker arbetar för att ta reda på vad som hänt i historisk och förhistorisk tid.

Vad är viktigt i kapitlet?

• Vad historia är och hur vi som lever idag har koppling till det som är historia.

• Hur historiker och arkeologer gör för att ta reda på hur det var förr i tiden.

• Vad historiska källor är, olika typer av källor och hur man kan resonera om källornas trovärdighet.

Syfte i ämnet historia

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer

• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa

• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Centralt innehåll

Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500

• Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, texter, muntliga berättelser och digitalt material, och hur de kan användas för att ge kunskaper om det förflutna.

Vad är historia?

Historia är allt som skrivits och berättats om det som hände förr i tiden. Det som hände när du var liten är historia och det som hände när din mamma var liten. Det som hände när hennes pappa, alltså din morfar, var liten är också historia.

Historikerna har räknat ut att på 100 år går det i genomsnitt tre generationer.

Du är en generation. Du, dina föräldrar och deras föräldrar blir alltså tre generationer. Om vi går tillbaka tre generationer hamnar vi vid den tid när Sverige blev en demokrati. Det är ungefär där som den här boken slutar.

Boken börjar med vikingatiden.

Från vikingatiden till idag

Tidslinje från vikingatiden till 2000-talet. Människorna skulle kunna vara dina förfäder och förmödrar, alltså dina släktingar som levde före dig. På hundra år levde ungefär tre generationer.

Introduktionsuppslag s. 6–7

Aktiviteter

Gestalta generationer

Låt hela klassen ställa upp sig på en lång rad och förklara att varje elev representerar en generation. Den elev som står längst fram föreställer sin generation som idag är i 10­årsåldern. Ge eleven en lapp där hen får skriva ett namn som symboliserar dagens 10­åringar. Den elev som står efter representerar föräldragenerationen och skriver ”mamma” eller ”pappa” på en lapp. Säg till elev nummer tre att ”nu är du XX:s farmor/morfar och du var 10 år för 66 år sedan”. Den fjärde eleven var därmed barn för 100 år sedan. Förklara vidare att de tre första eleverna representerar 100 år av tid. Hur många decennier tillbaka i tiden når klassen? Kommer ni ner till vikingatiden för 1 000 år sedan? Låt alla elever skriva ner vilken generation de tillhör (kanske ”mormors farfars far”) samt vilket århundrade de var 10 år, och hålla upp lappen, så att ni ser var ni är i tiden.

Vilka människor känner du i tidigare generationer?

Visa tidslinjen med generationerna från sidan 7 i grundboken på storskärm (finns på lärarwebben). Låt eleverna föreställa sig att de människor de ser i bilden är människor i deras egen släkt, ett antal generationer bakåt. Vad vet eleverna om dessa människor?

Förslag på frågor att utgå från:

f Var bodde dessa människor?

f När föddes de?

f Hade de familj eller levde de ensamma?

f Vet du något mer om dessa människor? Vad?

När eleverna har funderat och skrivit en stund ber du några berätta hur många generationer bakåt de kom och nämna sin koppling till människorna i dessa generationer.

Begrepp

generation – släktled, grupp av individer som är ungefär lika gamla demokrati – politisk styrelseform där befolkningen har makten tidslinje – utveckling över tid, i den här boken en illustration av tidens gång förfäder – anfäder, generationer pappor som levt tidigare i en släkt förmödrar – anmödrar, generationer mammor som levt tidigare i en släkt släktingar – de individer som har samma förfäder och förmödrar

Tidslinjen på pärmens insida

Tidslinjer av olika slag kan vara ett bra stöd för att ge eleverna en tydligare uppfattning om tid. Tidslinjen på pärmens insida i grundboken kan tydligt visa i vilken ordning stora händelser har ägt rum. Påminn gärna eleverna om att ofta återvända till den. Den finns även på lärarwebben att visa på storskärm och den går också bra att skriva ut. Skriv i så fall ut den på A3­papper och sätt upp på väggen. Eleverna kan på tidslinjen sätta upp små bilder som får symbolisera händelser eller personer de har läst om. Det går också att beställa den fem meter långa tidslinjen med tillhörande bilder på nok.se. Den är gjord för att sättas upp på väggen i klassrummet.

Båda dessa tidslinjer spänner över de historiska epoker som eleverna läser om på mellanstadiet. Vi har valt att färgsätta perioderna i samma färg som bokens kapitel, för att underlätta för eleverna att orientera sig. I slutet av varje kapitel, på uppslaget som sammanfattar kapitlet, finns även en tidslinje för just den epoken. I arbetsböckerna får eleverna möjlighet att färglägga och arbeta mer med tidslinjen.

I början av ett nytt arbetsområde kan det vara bra att ägna en gemensam stund åt tidslinjen. Då får eleverna repetera vad de lärde sig i förra kapitlet och får samtidigt upp ögonen för det som de ska få läsa om i nästa kapitel. Samtidigt får du en uppfattning om elevernas förkunskaper. Tänk på att prata både om tidsperiodernas namn och årtusenden/ århundraden, så att eleverna lär sig att hänga upp sin historia på olika sätt. Säkerställ också att eleverna förstår vad som menas med historiska epoker och västvärldens tideräkning (se rutor).

Historiska epoker

Historikerna delar det förflutna i olika tidsperioder som kallas epoker. Här i PULS Historia använder vi begreppet tidsperiod. Indelningen i epoker görs för att skapa en slags ordning i det förflutna, som annars skulle bli oöverskådligt. Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns några ”naturliga” epoker utan de är skapade av historiker, ofta långt i efterhand. Det betyder exempelvis att människorna som levde på 1000-talet inte hade en aning om att de levde under vikingatiden, eftersom denna benämning skapades långt senare.

Västvärldens tideräkning

På medeltiden räknade teologer ut hur lång tid det hade gått sedan Jesus Kristus föddes och denna uträkning ligger till grund för den tideräkning som västvärlden använder än idag. Första året efter Kristi födelse kallades för år 1 efter Kristus, och förkortas år 1 e.Kr. Året innan Kristi födelse räknas baklänges (som minusgraderna på en termometer) och markeras med före Kristus och förkortas år 1 f.Kr. I vissa sammanhang har man frångått Kristus och skriver i stället f.v.t och e.v.t, vilket betyder före vår tideräkning och efter vår tideräkning

Frågeställningar

• Var på tidslinjen befinner vi oss idag?

• Känner du till något om någon tidsperiod i vår historia? Vilken? Vad kan du berätta om den?

• Varför heter tidsperioderna som de heter? Kan du förklara någon periods namn?

• Vad tror du att vår tid kommer att heta i framtiden?

• Vad heter den längsta perioden på tidslinjen?

• Vad heter den kortaste?

• Varför är perioderna olika långa?

• Bilder vid tidslinjen visar typiska saker under varje period. Vad tänker du när du ser alla bilder?

Aktivitet

Ämnesrelaterade begrepp

tideräkning – det sätt som människor i en kultur har kommit överens om att räkna och benämna tiden på

f.Kr. – före Kristi födelse

e.Kr. – efter Kristi födelse ord – förklaring

vikingatiden – sista delen av Nordens järnålder, är mest känd eftersom nordmän reste mycket och väldigt långt då medeltiden – den långa period då kristendomen kom och Nordens riken bildades med stöd av katolska kyrkan (medeltiden i övriga Europa började långt tidigare)

Vasatiden – perioden i Sveriges historia då Gustav Vasa och sedan några av hans söner regerade över Sverige, som då var självständigt från unionen med Danmark

stormaktstiden – perioden då Sveriges kungar bedrev många krig och erövrade betydelsefulla landområden, vilket gjorde Sverige till en stormakt frihetstiden – perioden då Sverige var fritt från enväldig kungamakt, och riksdag och riksråd regerade i riket i stället Gustavianska tiden – perioden då alla Sveriges kungar hette Gustav

Egen tidslinje

Låt eleverna rita en egen tidslinje som sammanfattar deras liv. De väljer då ut några viktiga händelser och perioder i sina liv fram tills nu. I tidlslinjen skriver de in rubriker till händelserna samt årtalen. De kan också rita några teckningar som symboliserar händelserna.

Hur kan vi veta hur det var förr?

Forskare som arbetar med att undersöka historien kallas historiker.

En historiker letar noga efter spår och bevis på vad som har hänt och varför det har hänt, nästan som en detektiv. Sådana spår och bevis kallas historiska källor.

Arkeologer gräver efter föremål

Ju längre tillbaka i tiden vi letar, desto färre texter finns det. När det inte finns texter frågar historikerna ofta en arkeolog.

Arkeologer är forskare som undersöker gravar, rester av hus och annat som de hittar i jorden. Sedan får arkeologerna och historikerna lägga ihop sina kunskaper och försöka tolka vad som har hänt. Deras tolkningar kallas teorier. Hittar arkeologer ett skelett kan det undersökas av en expert på skelett. Skelettexperten kan ta reda på den dödas ålder, längd, kön och om personen åt näringsrik mat i sitt liv. Ibland kan experten se hur personen dog.

Arkeologerna gräver försiktigt fram resterna av en människa en mycket gammal grav.

Olika historiska källor

Det finns olika sorters historiska källor:

• Saker man kan ta på, föremål som vapen och verktyg, som arkeologer hittar vid utgrävningar av gamla gravar och boplatser.

• Skriftliga källor, till exempel brev, kartor och dagböcker. Eller stenar med text.

• Berättelser som berättats muntligt, kanske i århundraden, innan de skrevs ner.

Sagor är också källor

På 1200-talet skrevs massor med berättelser om vikingatidens krig, gudar och kungar ned på Island. De berättelserna kallas de isländska sagorna. Men sagorna hittades inte på då, utan de kom till på vikingatiden. Sedan berättade nordborna dem om och om igen för varandra och sina barn. Ordet saga betydde inte samma sak som nu för tiden. Det betydde bara något som är sagt. Historikerna har fått veta mycket om vikingatiden i de isländska sagorna. Men sagorna skrevs ner över 100 år efter vikingatiden och allt är kanske inte helt sant. Ibland har historikerna en teori som de hittar stöd för både i arkeologernas fynd och i de isländska sagorna. Då stämmer troligen teorin.

Hur kan vi veta hur det var förr? s. 8–9

Ordet historia kan betyda flera olika saker. Det kan användas som synonym till det förflutna eller som benämning på den vetenskap som sysslar med att undersöka det som en gång hänt. Det förflutna är borta och kan aldrig återskapas helt. Men en del av det som hänt och de människor som har levt tidigare har lämnat spår efter sig. Dessa spår kallar vi källor och det är det material som historikerna använder sig av när de skriver historia.

Källorna talar inte för sig själva utan måste fogas samman till berättelser. Olika historiker väljer att tolka källorna och foga samman dem på olika sätt. Därför förändras våra tolkningar av det förflutna ständigt. Man skulle kunna likna historikernas arbete vid ett husbygge. Källorna blir de tegelstenar som huset ska byggas av och teorierna blir de ritningar som bestämmer hur huset ska se ut. Olika ritningar leder till olika hus liksom olika teorier leder till olika berättelser om det förflutna. Historia och det förflutna är alltså inte samma sak. Det förflutna är det som en gång verkligen inträffat och historia är våra berättelser om det förflutna som bygger på de spår som det förflutna lämnat efter sig.

Historien skrivs alltså ständigt om. Detsamma gäller när fysiska fynd analyseras. Den långa delen av historien som inte lämnat efter sig skriftligt källmaterial kallar vi förhistoria och för att ta reda på hur

En sida ur en isländsk saga, från 1200-talet.

Arabiska silvermynt har hittats många skattgömmor från vikingatiden.

människor levde då är arkeologin central. Nya fynd kan göra att vår kunskap om det förflutna förändras i grunden. Numera vet vi exempelvis att kristendomen inte kom till Sverige genom missionärer utan genom de kontakter som svenskarna genom handel hade med kristen kultur på kontinenten.

För arkeologin har den nya DNA­tekniken varit revolutionerande. Med DNA­teknik kunde man konstatera att befolkningen som funnits i Norden sedan istiden inte självmant började odla och ha tamboskap, som arkeologerna trott, utan det var invandrare som förde med sig det nya sättet att leva för 6 000 år sedan. Grundboken ger flera exempel på vad DNA­teknik har kunnat bevisa av det som tidigare varit osäkra teorier.

Det händer även att arkeologerna använder sig av skriftligt källmaterial. De isländska sagorna betyder till exempel mycket för vår kunskap om vikingatiden. Vi ska inte blanda ihop det fornnordiska ordet saga med meningen ”något påhittat”. Saga betydde ”det sagda”, alltså det som ”muntlig tradition berättar” och var något man hade respekt för när man traderade berättelser vidare.

Ämnesrelaterade begrepp

historiker – person som har till yrke att forska om och sprida kunskap om historia

historiska källor – de källor som historiker hämtar information från, avser ofta skriftliga källor arkeolog – person som har till yrke att forska om historien med hjälp av föremål från en specifik tidsperiod, arbetar ofta med förhistorisk tid (forntiden) från vilken det inte finns så många skriftliga källor

skriftliga källor – källor som består av texter från en tidsperiod, t.ex. brev, lagtexter, kontrakt och dagboksanteckningar

Ämnesneutrala begrepp

detektiv teori näringsrik

Frågeställning

• Varifrån har vi fått all information om hur människor levde förr i tiden?

Aktiviteter

På spaning efter det förflutna

Vilka spår från förr finns där ni bor? Ta med eleverna till en plats i närområdet där de kan reflektera över platsens historia – varför den ser ut som den gör och hur människor levde där förr i tiden. Kanske finns det forngravar eller byggnader som skvallrar om hur det har varit förr? Kanske delar av samhällsplaneringen är märkbart påverkad av historisk aktivitet.

Historiska källor

Diskutera vad en källa är och återkoppla till frågeställningen ovan. Låt eleverna komma med förslag på var man kan få information om hur det var förr i tiden och skriv upp dem på tavlan. Skriv svaren i tre spalter, utan rubriker. När förslag som skelett och vapen (saker man kan ta på) kommer upp samlar du dem i en spalt. När förslag som brev och kartor (skriftliga källor) nämns samlar du dem i den andra spalten. Förslag som berättelser och sånger (muntliga källor) skrivs i den tredje spalten. Sammanfatta tillsammans att källor är något som ger oss ledtrådar eller fakta. Förklara att du har skapat tre spalter eftersom de olika källorna är exempel på tre olika typer av historiska källor. Låt elever diskutera i par vad som förenar förslagen i varje spalt och sedan sammanfatta sina resonemang så att ni kan enas om en rubrik till varje spalt.

Saker man kan ta på Skriftliga källor Muntliga källor skelett vapen och verktyg byggnader och husgrunder gravar och gravgåvor skepp på havsbottnar brev, lagar och kontrakt böcker kartor runstenar reseskildringar och dagböcker isländska sagor

ortsnamn och lokala namn på platser ord och talesätt sånger traditioner och sedvänjor intervjuer med gamla människor

Titta tillsammans på de olika typerna av källor och diskutera vilka av dem som har gett information om vikingatiden. Några av exemplen på källor som nämns i grundboken (brev och kartor) existerade inte i Norden.

Vikingatiden

Eleverna har läst om vikingatiden på lågstadiet eftersom perioden hör till järnåldern, men den hör samtidigt till Europas medeltid rent tidsmässigt. Det var under vikingatiden som kristendomen började etableras i Norden och nordborna därmed sakta började ingå i det vi idag kallar Europa. Så vikingatiden är en övergångsperiod som hör hemma både i forntid och historisk tid.

Kapitlet är tänkt att ge eleverna förståelse för den mytomspunna period som sedan 1800-talet har kallats vikingatiden. Tack vare ett stort utbud av historiska källor från vikingatiden lär vi oss även en del om hur livet var i Norden under övriga järnåldern.

Syfte i ämnet historia

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

Lgr22

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer

Varför är vikingatiden en viktig del av vår historia?

• Befolkningen i Norden kom i kontakt med många avlägsna kulturer, vilket bidrog till att kulturen i Norden utvecklades både idémässigt och materiellt.

• Mötena med kulturer där skriftspråket var mer utvecklat ledde till att vi idag vet mer om vikingatiden än om andra förhistoriska perioder i Norden.

• Grunden lades till det som under medeltiden kom att utvecklas till kungarikena Sverige, Norge och Danmark.

• Vikingatiden bidrog till att öka omvärldens kunskap om Sverige och till att de första kristna missionärerna kom till Sverige.

• Handelsplatser som kom att likna städer utvecklades i Norden, bland annat Birka i Uppland. I slutet av vikingatiden grundades Sigtuna, Lödöse vid Göta älv och Lund.

• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa

• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Centralt innehåll

Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500

• Nordens kulturmöten med andra delar av världen genom vikingars resor och medeltidens handelssystem.

• Statsbildning och kristendomens etablerande i Norden samt konsekvenser av dessa förändringar.

• Likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män under tidsperioden.

• Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, texter, muntliga berättelser och digitalt material, och hur de kan användas för att ge kunskaper om det förflutna.

• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur vikingar framställs i populärkulturen.

Introduktionsuppslag s. 10–11

Frågeställningar

• Vad ser du på bilden?

• Hur känner man igen ett vikingaskepp?

• Vad användes vikingaskeppen till?

• Vad tänker du på när du hör ordet viking?

• Vad tror du människor kände om de såg en grupp vikingaskepp komma seglande mot sin by?

• Vad är det för svarta fåglar som flyger framför skeppen, tror du?

Tips!

• När ni börjar med detta arbetsområde kan du påminna eleverna om att de läste om forntiden i årskurs 3. Förklara att vikingatiden är sista perioden av forntiden innan den historiska tiden börjar. Forntiden kallas också förhistorisk tid.

• Samarbeta med slöjd- eller bildämnet och låt eleverna skapa vikingaskepp. Avsluta med en utställning där eleverna berättar om det de har lärt sig om vikingatiden för vårdnadshavare eller andra elever på skolan.

Begrepp

Vikingatiden

Den sista delen av järnåldern kallas för vikingatiden. Historiker brukar säga att den pågick nästan 300 år. Under flera hundra år hade nordbor tagit sig fram i välbyggda båtar och besökt byar och städer långt hemifrån. De hade uppträtt som trevliga köpmän och bytt bort sina varor mot silver och vackra föremål. Men slutet på 700-talet ändrade nordborna sitt beteende. Då började många av dem anfalla andra folk. De förstörde, stal, dödade och rövade med sig människor. Vikingatiden hade börjat.

Ulf i Borresta Troligen född runt år 965 i Vallentuna Uppland. Hans far var storman och det finns mångar runstenar efter hans släktingar.

Estrid Sigfastsdotter Född runt år 1010 på gården Snåttsta i Uppland. Hennes far var storman och vän med kungen. Som tonåring giftes Estrid bort och fick flytta till sin makes gård.

järnåldern vikingatiden nordbor köpmän rövade storman

runsten

Kapitlets inledningsbild

Bilden föreställer fyra vikingaskepp med vind i seglen på öppet hav. Denna skeppstyp kallades snäcka. Snäckan var en mindre typ av skepp jämfört med de mer kända långskeppen. Snäckan var bredare och kunde användas både för handel och i strid. Vi vet inte vart dessa vikingar är på väg men vi kan tänka oss att de har krigsguden Oden med sig då två korpar flyger framför skeppen. Korpen var ett mytomspunnet djur och Odens korpar var allvetande. De flög över världen och förmedlade sin kunskap till Oden. Vikingar kunde ta med sig fåglar på långa seglatser på öppet hav för att släppa ut dem när de ville veta om de började närma sig land. Om det var långt till land kom fåglarna tillbaka till skeppet, annars stannade de på land.

Läs gärna in dig på denna text så att du kan högläsa den med inlevelse eller återberätta den. Visa samtidigt bilden på vövlvestaven på storskärm (finns på lärarwebben).

Gåtan med den mäktiga graven

Vad hon hette och vem hon var i livet vet vi inte. Kanske var hon en vikingadrottning eller en viktig prästinna som begravdes på Öland den där dagen för mer än 1 000 år sedan. Alla dyrbarheter som hon fick med sig i graven talar för att det var en rik och mäktig kvinna som människorna i trakten förberedde för livet efter detta. Att det fanns ett liv efter döden trodde alla och att det liknade det liv som människorna levde på jorden trodde man också. Det var därför de döda fick med sig sådana saker som de kunde tänkas behöva för att klara sig i livet på andra sidan.

På en höjd alldeles i närheten av havet, på en plats som idag heter Köpingsvik, samlades människor för att ta farväl av den döda. De hade kommit från när och fjärran för att få vara med om den högtidliga begravningen. Befolkningen hade byggt ett stort bål av ved och grenar och på bålet hade man placerat en stor båt. I båten låg ett skinn från en björn och på björnfällen placerades den döda kvinnans kropp. Bredvid henne låg en man som skulle följa med henne över till andra sidan. Vem han var vet vi inte. Kanske var han hennes man eller en tjänare? Vi vet heller inte om han hade dött en naturlig död eller dödats i samband med begravningen för att kunna göra kvinnan sällskap. På bålet lades också hästar, grisar, kor, katter och hundar liksom rönnbär och hasselnötter. Allt det som kvinnan hade omgett sig med i livet skulle följa henne i döden.

Alla förberedelser gjordes under dagen och nu väntade folket på att mörkret skulle sänka sig över havet. När det var tillräckligt mörkt tändes bålet och den flammande elden syntes på långt håll. Långsamt förtärde lågorna kvinnans, mannens och djurens kroppar. Tidigt på morgonen efter, när elden brunnit ut, tog människorna hand om de brända benen från kvinnan och mannen, för att begrava dem i två gravhögar bredvid varandra.

Kvinnans brända ben placerades i en keramikkruka som sattes ner i en grop. Bredvid krukan lades en nyslaktad höna. Därefter bar man fram alla dyrbarheter som hon skulle få med sig till livet efter döden. Föremålen berättar för oss om makt, rikedom, status och långväga kontakter. Det var mängder av pärlor i kristall och glas, en bronskanna från Orienten, islamiska silvermynt, vapen och rustningar. Hon fick också med sig föremål som speglade hennes religion. Hit hörde fyra små avgjutningar av Tors hammare, ett silverhänge föreställande Oden och en kopparplatta med inristade runor som har tolkats som en magisk formel.

När alla föremål var nedlagda täcktes graven med jord och aska. Högst upp placerades en lång metallstav. Kanske var det drottningens spira som fungerade som en härskarsymbol. Eller också var det en ceremonistav, en sådan som de fornnordiska sagorna berättar att völvorna använde för att sejda, alltså spå framtiden och trolla. Ordet völva betydde just stavbärerska. Slutligen lades ett sexkantigt lock av lera över graven, som täcktes med resterna av bålet.

Kvinnograven från Köpingsvik på Öland är den rikaste grav som påträffats från vikingatiden. Var hon en mäktig drottning? De fornnordiska sagorna berättar ofta om kungar men sällan om regerande drottningar. I stället berättar sagorna om völvor, kvinnor som man hade respekt för då de ansågs kunna trolla och spå om framtiden. Kanske var vissa völvor lika mäktiga som kungar. även om kvinnans grav är en gåta för oss kan den berätta en hel del om den här tiden för de som vet hur föremålen och ritualerna ska tolkas. I mer än 1 000 år var graven bortglömd innan den påträffades av arkeologer i vår tid. Fortfarande finns det många liknande fynd kvar att upptäcka.

Ett besök i vikingabyn

trots att vi är i Sverige. Föreställ dig att du går genom skogen. Vinden mellan träden luktar lite brandrök. Snart hör du hammarslag, en hund som skäller och röster. Du är på väg in en by. Nu ser du var hammarslagen kommer ifrån. Alla byn verkar hålla på med något hantverk: laga en grind, göra en plog, baka bröd. Någon står vid en eld och bankar på järn för att få det till en yxa eller kanske ett

svärd. Nästan allt byborna behöver tillverkar de själva. Kläderna de har, maten de äter och huset de bor i – allt har de tillverkat.

Självhushållning kallas det.

Ibland kanske man tänker att folk inte visste eller kunde så mycket förr i tiden. Men är det inte tvärtom? De var tvungna att kunna väldigt mycket.

Långa hus men ingen skola

Ser du skolan då? Nej, såklart inte. Det finns ingen skola för allt är en skola. Allt som barnen behöver kunna får de lära sig när de hjälper de vuxna med arbetet: mjölka, snickra, så, skörda och sy. Det finns inga läroböcker att läsa och inga pennor att skriva med. Men leken kurragömma är säkert uppfunnen. Husen är väldigt långa. I början av vikingatiden kunde en hel by bo ett och samma långhus. Kor, hästar och grisar också. Ofräscht kan vi tycka, men djuren hjälpte till att hålla värmen på vintern, och de bodde en särskild del av huset. Nu är vi lite längre fram på vikingatiden och man har särskilda hus för vissa saker: smedja, förråd och ladugård. Det är flera långhus i byn nu också. varje långhus bor säkert en hel släkt –syskon, kusiner, farbröder och farmor under samma tak.

På höjden ligger en befästning med en vall av stora stenar och ett träplank.

Ett besök i vikingabyn s. 12–13

Vikingatiden var en orolig tid. Byborna kunde när som helst bli attackerade av krigare från andra bygder. Därför var det bra om byn låg nära en höjd, eller ett berg, varifrån byborna kunde turas om att spana efter fiender. Tidigare under järnåldern byggdes många enkla borgar uppe på sådana berg. Byborna drog ihop stenar till en vall och byggde palissader av stockar.

Om fiender kom tog byborna skydd i borgen med sina djur. För att varna sina grannbyar tände de eld på sin vårdkase, som alltid var förberedd. Vårdkasen bestod av massor med torr ved och stora uppresta trädstammar så att elden blev hög och stor, och kunde ses på långt håll. Ni kan se vårdkasen på bilden. Vissa borgar var permanent bebodda under perioder. Ett exempel på en bebodd borg är Eketorp på Öland.

Under vikingatiden levde människorna av jordbruk och boskapsskötsel. Den största delen av sina liv tillbringade de hemma i sina byar. Den typiska nordbon på vikingatiden var alltså inte en sjökrigare utan en bonde.

Texten på uppslaget är mer berättande till sin form men förmedlar ändå historiska fakta. Bilden finns, utan text, på lärarwebben och passar därmed att projicera på storskärm medan ni läser.

Så här kunde en by se ut på vikingatiden. Staket skyddar odlingarna från betande djur. Om fiender närmar sig på vattnet kan byborna ta skydd befästningen på höjden. De kan tända en stor eld för att varna folk inåt land.

VIKINGATIDEN 13

Ämnesrelaterade begrepp

självhushållning – att själv framställa mat, kläder och allt annat som behövs för att leva långhus – typ av hus som var vanliga i Norden under bronsåldern och järnåldern smedja – verkstad där smeden arbetar med att bearbeta järn till föremål befästning – anläggning som skyddar mot fiender, kan vara t.ex. en mur, ett torn eller en borg

Ämnesneutrala begrepp

knotiga hammarslag hantverk plog mjölka snickra så skörda förråd ladugård vall

Frågeställningar

• Vad ser du på bilden?

• Varför ryker det ur så många av husen?

• Vilken nytta har människorna av att byn ligger vid vattnet, tror du?

• Vad ligger mitt i byn och vad ligger i utkanten av den?

• Vad kan det vara för båt som är på väg in i sundet? Var har den varit?

• Vad är det vi ser på höjden i förgrunden? Varför har det placerats just där?

Aktivitet

VÖL-schema om vikingatiden

Rita upp ett VÖL­schema med tre spalter på tavlan eller ett blädderblock (för att kunna spara till senare). Ovanför den första spalten skriver du rubriken ”VET”, i den andra spalten skriver du ”ÖNSKAR VETA” och i den tredje spalten skriver du ”LÄRT

OSS”. Fråga eleverna vad de vet sedan tidigare om vikingatiden och anteckna det i den första spalten. Be dem sedan att enskilt fundera ut något som de undrar över och skulle vilja veta om vikingatiden. Samla ihop (några av) elevernas frågor och anteckna dem i den andra spalten. Den tredje spalten sparar ni och fyller i när ni är klara med arbetsområdet. Läs mer om VÖL­scheman på sidan 15 här i lärarhandledningen.

Arbetsbok 1, s. 4–5

1 Eleven parar ihop begrepp med förklaring.

2–5 Eleven repeterar och befäster sina kunskaper om vikingabyn.

6 Fördjupande uppgift. Eleven reflekterar över vem en person som lever i vikingabyn kan vara och vad personen kan vara med om.

Tips!

• Ta reda på om det finns en fornborg, ett gravfält eller något annat fornminne i närheten av er skola genom att gå in på riksantikvarieämbetets söktjänst ”Fornsök” och söka på ”fornborg”. Du hittar den på raa.se.

• Läs en skönlitterär berättelse om vikingarna, exempelvis Drakskeppet av Maj Bylock. Om samarbete sker med svenskämnet kan ett fördjupande läsförståelsearbete läggas upp. Läsförståelseuppgifter till just Drakskeppet finns i lärarhandledningen På, mellan och bortom raderna av Emma Frey-Skött.

Livet i bondbyn

Under vikingatiden levde i stort sett alla på bondgård.

På en bondgård bodde husbonden, husfrun och deras barn. Ofta bodde även några äldre släktingar på gården, kanske en farmor och en moster. Husbonden och husfrun på ansvaret för arbetet på gården och alla som bodde där hjälpte till i arbetet.

Mat och dryck

I en kedja på husfruns dräkt hängde nycklarna till gårdens olika hus och förråd. Nycklarna visade att det var hon som bestämde över maten. Maten under vikingatiden bestod av det som människorna kunde få från gården och naturen. På åkrarna odlades korn, råg och havre. Djuren på gården gav kött, mjölk och ägg. I skogen jagade och plockade man bär och annat ätbart. Till maten drack man vatten eller öl. Ibland drack man även mjöd, som är ett slags vin.

Maten måste bevaras

Under somrarna skulle alla förråd fyllas på med mat som skulle räcka hela vintern. Det fanns ingen kyl eller frys, men det fanns andra sätt att bevara maten: Mjölk kunde bli till smör och ost. Kött och fisk kunde saltas, torkas, rökas eller gravas. När man gravade maten grävde man ner den i kall jord. Man kunde också syra maten och göra till exempel surströmming. Under vintern måste husfrun fördela maten extra noga, förråden skulle ju räcka i flera månader.

Ibland bytte man varor

Då och då tog man sig till närmaste handelsplats för att byta sina varor med människor från andra byar. De kunde också byta varor med varandra på gårdarna. Smeder tillverkade föremål av järn, som vapen och verktyg. Deras verkstäder fanns vid handelsplatserna och på de större gårdarna.

Att vara träl

På gården bodde också trälar som skötte en stor del av arbetet. Trälar var slavar som ägdes av bondfamiljen. Både kvinnor och män kunde vara trälar. Även trälarnas barn blev trälar, och husbonden kunde sälja eller ge bort dem som han ville. En klok husfru och husbonde var förmodligen rädda om sina trälar eftersom en frisk och stark träl var värdefull. Men trälarna hade sämre sovplatser än bondfamiljen och om det var ont om mat var det trälarna som fick minst.

Det mesta tyder på att samhället på vikingatiden var patriarkalt. Så när arkeologer hittar fynd i kvinnogravar som visar att en kvinna varit mäktig, så tyder det på att just den kvinnan var betydelsefull. Det betyder inte att kvinnor och män generellt var jämställda på det sätt vi är vana vid i Sverige nu för tiden.

Om vi vill förstå vikingatidens människor måste vi inse att de såg på världen på ett helt annat sätt än vi gör. Till exempel såg de inte på människovärdet på samma sätt som vi gör idag. En människa kunde offras till gudarna och en träl behövde inte vara mer värd än en fin häst. Vikingatidens ordning vilade på våld och styrka. Den som var rik kunde anlita krigare och utöva makt över andra. Kvinnor kunde rövas för att ägas. En stor del av rikedomarna som vikingarnas resor gav kom från handeln med slavar, i vilken kvinnliga sexslavar kan ha varit en betydande del.

Att kvinnor ofta fick med sig en nyckel i graven tyder på att gårdens husfru hade status och ansvar. Detta kan för oss verka som en slags begränsning, som om kvinnor hade utrymme i hemmet i stället för i samhället. Men så enkelt ska man inte se det, eftersom gården var själva centrum i den vikingatida människans världsbild. Och på gården var husfrun

viktig för att livet skulle fungera. Det var hon som bestämde över det viktigaste som fanns: maten och tyget. Tyget var livsviktigt för tillverkning av kläder i det kalla klimatet och började under vikingatiden även att tillverkas i stor skala för att bli till segel. Det var kvinnans roll att tillverka tyg av fårens ull och det odlade linet, vilket tog tid och krävde stor skicklighet. Tillgången till tyg var därför begränsad.

Ämnesrelaterade begrepp

husbonde – man som bestämde över gårdens försvar och samarbetet med andra gårdar

husfru – kvinna som bestämde över produktion och ransonering av mat och kläder handelsplats – plats där människor från olika håll samlas för att köpa, sälja eller byta varor med varandra

träl – slav i Norden under järnåldern och den äldre delen av medeltiden

spinna – tillverka garn genom att tvinna ull, ragg eller lin

Ämnesneutrala begrepp

åker korn råg

havre ätbart saltas torkas rökas gravas syra mat varor föremål verkstad slav ont om mat plöja

Frågeställningar

• Vilka stora skillnader mellan livet i en vikingatida bondby och ditt eget liv ser du när du läser texten?

• På vilket sätt förvarades/bevarades maten annorlunda på vikingatiden, jämfört med idag?

• Vad hade du uppskattat med att leva i en bondby på vikingatiden?

• Vilka uppgifter hade du gärna utfört i bondbyn?

• Vad hade du saknat om du levt i en bondby på vikingatiden?

• Vilka orättvisor fanns i bondbyn, tänker du?

Aktivitet

Jämförelser mellan vikingatiden och idag Låt eleverna jämföra vikingatidens samhälle med dagens. De kan visa likheter och skillnader genom att fylla i venn­diagrammet på kopieringsunderlag K3 (sidan 66). Vad finns i ett samhälle idag och vad fanns på vikingatiden? Eleverna kan jobba enskilt eller i par, innan ni i helklass går igenom elevernas förslag och kommer överens om några saker som bör vara med och vad som inte ska vara med. Exempel på hur venn­diagrammet kan fyllas i ser du nedan. Läs mer om venn­diagram på sidan 17 här i lärarhandledningen.

Vikingatiden Idag

egna odlingar skyddsanläggning/ befästning eldar

hamn bostäder/hus begravningsplatser

gator/vägar affärer skolor

Bilden på gårdens nycklar

Den vänstra nyckeln är tillverkad av brons och hittad i Vallåkra, nära

Kalmar i Småland. Den är ungefär 6,5

cm lång. Den högra är en kroknyckel av brons, hittad i Simunde nära Bara ödekyrka på Gotland. Den är ungefär 8 cm lång. Båda nycklarna är daterade till vikingatiden. Nycklar hade en symbo lisk betydelse och visade vem som hade makt och ansvar i hushållet, till exempel över värdefulla förråd. De flesta gravar som man har hittat nycklar i har varit gravar som tillhörde kvinnor.

Livetibondbyn Undervikingatidenlevdeistortsettallapåbondgård. Påenbondgårdboddehusbonden,husfrunochderasbarn. Oftaboddeävennågraäldresläktingarpågården,kanske enfarmorochenmoster.Husbondenochhusfrun påansvaretförarbetetpågårdenochallasomboddedär hjälptetilliarbetet. Matochdryck Ienkedjapåhusfrunsdräkthängdenycklarnatillgårdens olikahusochförråd.Nycklarnavisadeattdetvarhonsom bestämdeövermaten.Matenundervikingatidenbestodav detsommänniskornakundefåfrångårdenochnaturen. Pååkrarnaodladeskorn,rågochhavre.Djurenpågården gavkött,mjölkochägg.Iskogenjagadeochplockademan bärochannatätbart.Tillmatendrackmanvattenelleröl. Iblanddrackmanävenmjöd,somärettslagsvin.

Arbetsbok 1, s.

2 Eleven fyller i begrepp i en lucktext.

Gårdensnycklar barsavhusfrun. keramikfrånvikingatiden.

1 Eleven parar ihop början och slutet på meningar.

3 Eleven repeterar och befäster sina kunskaper om livet i bondbyn genom att skriva färdigt meningar.

Barnenienbondfamiljlyssnar påsagoromgudarnasom avdeäldreihusetberättar.

4 Eleven reflekterar över jämlikhet och ojämlikhet på vikingatiden och beskriver hur olika människor behandlades.

PULSHistoria_4_6_Del1_NY.indd 14

5 Fördjupande uppgift. Eleven reflekterar över hur det hade varit att leva på vikingatiden. 14 VIKINGATIDEN

PULS Historia täcker kursplanens centrala innehåll i historia för årskurserna 4–6 i läroplanen Lgr22.

Lärarhandledningen innehåller faktabakgrunder, frågeställningar och ord- och begreppsförklaringar till grundbokens texter. Den ger dig stöd för att aktivera elevernas tänkande, arbeta språk- och kunskapsutvecklande samt följa upp arbetet.

På den tillhörande lärarwebben finns material för digital visning i klassrummet samt kunskapstester som ger dig underlag för bedömning.

PULS Historia består av:

• Grundbok, tryckt och digital

• Arbetsbok 1–3 med elevwebb

Historia

Historia

Historia

• Lärarhandledning med lärarwebb Grundbok

Historia

Arbetsbok 1–3 med elevwebb

PULS stadieböcker finns i ämnena:

Geografi, Historia, Religion, Samhälle

Biologi, Fysik, Kemi, Teknik

Boken fortsätter på webben

Lärarhandledning med lärarwebb