Grammatiken i klassrummet
â en handbok för lĂ€rare i moderna sprĂ„k
Birgitta Hellqvist Nicolas Manuguerra
INNEHĂ LL
INLEDNING 6
Analogin pĂ„ omslaget â klĂ€der och sprĂ„k 7
Vad betyder detta för undervisningen? 8
Bokens struktur 10
VĂ€gledande principer 11
SprÄkundervisning i allmÀnhet 11
Grammatikundervisning i synnerhet 13
1. GRAMMATIK OCH EN KOMMUNIKATIV
SPRĂ KUNDERVISNING 15
En handlingsorienterad sprÄksyn och en kommunikativ sprÄkundervisning 16
Vad Àr grammatik? 18
Systemisk funktionell grammatik 18
Konstruktionsgrammatik 19
Kognitiv grammatik 20
Kommunikativ kompetens âsprĂ„kundervisningens mĂ„l 23
SprÄkliga kommunikativa kompetenser 24
Komplexitet, korrekthet och flyt 28
SprÄk- och grammatikundervisning genom Ären 33
Tidig sprÄkundervisning i Sverige 33
SprÄkanalys 34
SprÄkanvÀndning 35
SprÄkundervisningen i dag 36
Varför grammatikundervisning? 37
I huvudet pÄ en sprÄklÀrare 39
2. PLANERING FĂR GRAMMATIK I UNDERVISNINGEN 43
Planeringens utgÄngspunkt: konstruktiv lÀnkning 44
FrÄga 1: LÀrandemÄlen 46
Att formulera kommunikativa lÀrandemÄl 47
Olika mÄl för olika nivÄer av planering 49
Exempel pÄ en terminsplanering 50
FrÄga 2: LÀrandeaktiviteter 53
Vilka kunskaper kommer att behövas? 54
Planera lÀrandeaktiviteter 58
FrÄga 3: Bedömning 67
Den summativa bedömningen och grammatiken 67
Den formativa bedömningen och grammatiken 69
Att ge feedback pÄ processen 74
3. ATT UNDERVISA GRAMMATIK FĂR KOMMUNIKATION 76
GrundlÀggande perspektiv och ansatser 79
LĂ€rarens perspektiv: grammatik som produkt eller process 79
Fokus pÄ former eller fokus pÄ form? 80
Implicit och explicit grammatikundervisning 83
Deduktiv och induktiv ansats 89
Praktiska modeller och arbetssÀtt 96
Deduktiva arbetssÀtt i klassrummet 96
Induktiva arbetssÀtt i klassrummet 101
PPP-modellen â styrkor och svagheter 117
Uppgiftsstödd sprÄkundervisning 126
Att arbeta med formelstrukturer 152
ModersmÄlets roll i klassrummet 157
ĂversĂ€ttningar i klassrummet 157
ĂversĂ€ttningar för att vĂ€cka insikter âkontrastiv grammatik 160
Pedagogiskt transsprÄkande 163
4. GRAMMATIKEN I KOMMUNIKATIVA ARBETSOMRĂ DEN 170
Stöd och inspiration snarare Àn
fÀrdiga lektionsplaneringar 171
Styrdokument och GERS 172
GERS nivÄer i den svenska skolan 172
Grammatiken i styrdokumenten för grundskolan 173
Grundskolans Ă„rskurs 6 174
Grammatiken i styrdokumenten för Ärskurs 6 176
Ă rskurs 6: HĂ€lsa och presentera sig 177
Grundskolans Ă„rskurs 7, 8 och 9 190
Grammatiken i styrdokumenten för Ă„rskurs 7â9 190
Ă rskurs 7: En vanlig dag 192
à rskurs 8: Resor och klÀder 209
Ă rskurs 9: Intressen, Ă„sikter och engagemang 222
FortsÀttningskurser i gymnasieskolan 235
Grammatiken i styrdokumenten för fortsÀttningskurser i gymnasieskolan 235
FortsÀttningskurs, nivÄ 1: Mitt sprÄk i framtiden 237
FortsÀttningskurs, nivÄ 2: Turismens för- och nackdelar 251
TILL SIST: KONSTEN ATT KOMMA IGĂ NG ... 263
MÄnga bÀckar smÄ ... 263
Hitta din parhÀst! 264
Referenser 266
BildkÀllor 271
INLEDNING
Syftet med Grammatiken i klassrummet Àr att stimulera till diskussion om grammatikens roll och plats i sprÄkklassrummet samt att ge sprÄklÀrare verktyg för att fördjupa en handlingsorienterad syn pÄ sprÄk och ett kommunikativt arbetssÀtt.
MÄnga sprÄklÀrare delar vÄr passion för sprÄkens form och struktur. I mitt (lÀs Nicolas) tonÄrsrum tÀcktes vÀggarna av listor med tyska glosor, oregelbundna perfekt particip, lösryckta grammatiska regler, deklinationstabeller med genus och kasus och prepositioner som styr ackusativ och dativ. Bokhyllan var fylld med tyska grammatikor, övningshÀften och analoga flashcards med spÀnnande och obekanta ord.
Jag (lÀs Birgitta) vÀxte upp med en pappa som var flersprÄkig och hade rest i nÀstan hela vÀrlden. Skoldagens höjdpunkt var fransklektionerna som egentligen inte handlade om nÄgot annat Àr ord och grammatik; jag jobbade stenhÄrt och skrev vackra tabeller med tempusformer, konjunktiv och oregelbundna adjektiv för att lÀra mig grammatiken perfekt.
KÀrleken till sprÄk och förhoppningen att en gÄng kunna tala flera frÀmmande sprÄk triggades ocksÄ av fantastiska lÀrare som stimulerade den nyfikenhet som vi hade i oss: Hur sÀger man detta? FörstÄr dom om jag sÀger sÄ hÀr pÄ tyska? Va! Heter det sÄ pÄ franska?
I de skolsystem som formade oss var sprĂ„kundervisning detsamma som grammatik. SprĂ„klektionerna var oftast strukturerade utifrĂ„n teoretiska genomgĂ„ngar följda av systematiseringsövningar. Lektionerna stĂ€rkte vĂ„rt engagemang medan en del av vĂ„ra klasskamrater tappade motivationen. Deras förhoppningar om att nĂ„gonsin kunna anvĂ€nda sig av sprĂ„ket âpĂ„ riktigtâ blev inte lĂ„nglivade. Efter nĂ„gra Ă„rs teoretiska sprĂ„kstudier och utlandsvistelser blev vi bĂ„da sprĂ„klĂ€rare â ett yrke som fĂ„ av vĂ„ra klasskamrater valde. Vi undervisade, gick vidare till universitetet och doktorerade.
KÀrleken till grammatiken stÄr stark men undervisningserfarenheter och fördjupning i sprÄkdidaktisk forskning, svenska
styrdokument och EuroparĂ„dets referensram för sprĂ„k (GERS) har fĂ„tt oss att ta visst avstĂ„nd frĂ„n den undervisning vi sjĂ€lva fick â Ă€ven om den som sagt fungerade perfekt för oss. Vi har mĂ„nga gĂ„nger stĂ€llt oss frĂ„gan: Vem gynnas av den typ av undervisning som vi fick om mĂ„let inte Ă€r att bli sprĂ„klĂ€rare? De senaste decenniernas sprĂ„kdidaktiska forskning menar att den sprĂ„kundervisning som domineras av ordinlĂ€rning och grammatikförklaringar inte Ă€r optimal om vi vill utveckla elevernas kommunikativa kompetenser. Detta Ă€r en uppfattning som vi stödjer.
SprÄklÀrarens uppdrag har förÀndrats och undervisningen handlar inte lÀngre bara om ord och grammatik. VÄrt uppdrag Àr att bedriva en kommunikativ och handlingsorienterad sprÄkundervisning, vilket betyder att eleverna ska lÀra sig att anvÀnda sprÄket för att förstÄ, bli förstÄdda och kunna delta i interaktion pÄ mÄlsprÄket. Det Àr viktigt att lÀra sig grammatik för att utveckla sprÄklig komplexitet och korrekthet men teoretiska kunskaper mÄste omvandlas till talat och skrivet sprÄk för att vÄra elever ska ha nytta och glÀdje av dem.
Analogin pĂ„ omslaget â klĂ€der och sprĂ„k
Med en provdocka klÀdd i ord vill vi illustrera relationen mellan sprÄkets olika dimensioner funktion, betydelse och form. Vi vill ÄskÄdliggöra samverkan mellan dessa och vikten av att balansera dem i undervisningen.
Ett klĂ€desplaggs primĂ€ra funktion Ă€r att skydda mot regn, blĂ„st, kyla eller vĂ€rme beroende pĂ„ Ă„rstid. Det ska ocksĂ„ tĂ€cka vĂ„ra kroppar sĂ„ att vi kan fungera i sociala situationer. Reducerat till sin primĂ€ra funktion mĂ„ste ett plagg inte vara sĂ€rskilt snyggt, vĂ€lgjort eller anpassat till situationen, bara det tĂ€cker och skyddar tillrĂ€ckligt. Egentligen skulle en sopsĂ€ck kunna fylla denna funktion. SprĂ„kets primĂ€ra funktion Ă€r att hjĂ€lpa oss att kommunicera, vilket vi kan göra med vĂ€ldigt basala resurser sĂ„som ljud, gester och enkla ord: genom att peka pĂ„ magen och sĂ€ga âhambreâ, âfaimâ eller âHungerâ fĂ„r vi fram budskapet âjag Ă€r hungrigâ. Precis som sopsĂ€cken kan ljud, gester och enkla ord fylla sin funktion men de inbjuder kanske inte direkt till djupare kontakt i en specifik situation, eftersom det blir svĂ„rt att uttrycka mer komplexa tankar eller förstĂ„ andras.
KlÀder har betydelse. VÄrt val av klÀder förmedlar ett slags budskap om vÄr identitet, vÄr personlighet och vÄra estetiska preferenser. KlÀdvalet berÀttar ocksÄ nÄgot om det sammanhang vi vistas i och vilken bild av oss sjÀlva vi vill ge: att ha pÄ sig en kostym, en urringad tröja, badklÀder eller enkla jeans och en t-shirt sÀger en hel del om den som bÀr plaggen.
Ăven sprĂ„ket förmedlar budskap, betydelse. Men sprĂ„ket avslöjar ocksĂ„ â beroende pĂ„ val av Ă€mne, ord, fraser och uttryck â vĂ„ra vĂ€rderingar och vĂ„r kunskap om olika frĂ„gor. VĂ„rt sĂ€tt att anpassa sprĂ„ket i specifika situationer avslöjar ocksĂ„ vĂ„ra kunskaper om olika sociala sammanhang och kulturer. Funktion och betydelse Ă€r emellertid inte tillrĂ€ckligt, varken nĂ€r vi klĂ€r oss eller interagerar pĂ„ ett frĂ€mmande sprĂ„k. KlĂ€desplagget ska helst ocksĂ„ ha en form (design) som skyddar och tĂ€cker kroppen lagom mycket beroende pĂ„ situationen, och som gör plagget hĂ„llbart. Formen ska dessutom stĂ€mma överens med det budskap som vi eventuellt vill förmedla med vĂ„rt sĂ€tt att klĂ€ oss. SprĂ„kets form, det vill sĂ€ga fonetiken, grammatiken och ortografin, spelar stor roll för att vi ska förstĂ„, bli förstĂ„dda och utveckla kommunikativa kompetenser. Risken för missförstĂ„nd ökar om det finns formella brister i uttal, grammatik eller stavning. Redan hĂ€r bör vi emellertid stĂ€lla oss frĂ„gan om en perfekt form Ă€r nödvĂ€ndig eller om det kanske rĂ€cker med att plagget hĂ„ller vĂ€rmen och att budskapet gĂ„r fram. Funktion kan ibland prioriteras framför fullĂ€ndad form.
Vad betyder detta för undervisningen?
PÄ vilket sÀtt kan dÄ jÀmförelsen mellan sprÄket och ett klÀdesplagg bidra till diskussionen om vÄra didaktiska praktiker? Jo, vi har begrÀnsad tid i klassrummet och om vi ger alltför stort utrymme Ät formen, till exempel grammatiken, reducerar vi per automatik det utrymme som kan Àgnas Ät funktion och betydelse. För mycket fokus pÄ grammatik i undervisningen skulle kunna liknas vid att lÀraren hjÀlper eleverna att sy en vÀlskrÀddad kostym som visar sig vara oanvÀndbar eftersom de kanske hellre vill hÀnga med nÄgra kompisar, gÄ och bada eller spela fotboll.
Men inte heller den sprÄkundervisning som bara Àgnas Ät funktion, det vill sÀga att kommunicera, Àr effektiv. Om vi prioriterar funktion och betydelse pÄ formens bekostnad kan resultatet
i likhet med klÀder har sprÄket olika funktioner.
komma att likna en sopsÀck: kroppen Àr visserligen skyddad men det saknas en fungerande form och anpassning till sammanhanget
SprĂ„kets, och plaggets, tre dimensioner â funktion, betydelse och form â Ă€r tĂ€tt sammanvĂ€vda och behövs samtidigt. Utmaningen för oss som sprĂ„klĂ€rare Ă€r att hjĂ€lpa eleverna att utveckla sin kommunikativa kompetens, vilket Ă€r vĂ„rt uppdrag och huvudsyftet med vĂ„r undervisning. Inom ramen för de lektioner som Ă€gnas Ă„t kommunikativ och annan meningsfull verksamhet behöver vi förse vĂ„ra elever med tillrĂ€ckliga kunskaper om hur ord och grammatiska strukturer interagerar och skapar betydelse.
VÄr utgÄngspunkt i Grammatiken i klassrummet Àr inte ny. Den handlar helt enkelt om att grammatikkunskaper inte har nÄgon mening för (de flesta av) vÄra elever om de inte samtidigt fÄr utveckla övriga delar av den kommunikativa kompetensen i sprÄket. Genom hela boken föresprÄkar vi ett anvÀndande av grammatiken som ett stöd i en kommunikativ och handlingsorienterad undervisning pÄ vÀg mot kommunikativa mÄl.
en meningsfull sprĂ„kundervisning skapar förutsĂ€ttningar för eleverna att utveckla sprĂ„kets dimensioner â form, betydelse och funktion â jĂ€msides.
Bokens struktur
Med denna bok vill vi visa hur undervisningen om grammatik, det vill sÀga om sprÄkets form och struktur, inte behöver vara ett mÄl i sig utan i stÀllet ett medel för att eleverna ska uppnÄ en god nivÄ av kommunikativ kompetens. Kapitel 1 ger en teoretisk förankring och en fördjupad förstÄelse för grammatikens plats i en kommunikativ sprÄkundervisning. I kapitel 2 presenteras en vÀl etablerad planeringsmodell, konstruktiv lÀnkning, som gör det möjligt att planera för en sprÄk- och grammatikundervisning med kommunikativa mÄl i centrum.
Med övertygelsen om att man lÀr sig bÀst genom att anvÀnda sprÄket presenterar vi, i kapitel 3, flera olika metoder och modeller för att arbeta mot de kommunikativa mÄlen. PÄ sÄ sÀtt kan sÄ mÄnga lÀrare som möjligt hitta nÄgot som passar just dem och deras elevgrupp. Olika metoder reflekterar skilda sÀtt att nÀrma sig grammatiken och passar i olika grupper och sammanhang.
I kapitel 4 föreslÄr vi ett arbetsomrÄde för varje Ärskurs och visar hur lÀraren kan planera grammatikundervisningen mer i detalj för lÄngsiktiga och kortsiktiga mÄl samt hur de resurser som presenterats i kapitel 3 kan anvÀndas för att eleverna ska nÄ mÄlen.
k apitel 4: Grammatiken i kommunikativa arbetsomrÄden
k apitel 2: Planering för grammatik i undervisningen
k apitel 3: att undervisa grammatik för kommunikation
k apitel 1: Grammatik och en kommunikativ sprÄkundervisning
VĂ€gledande principer
HÀr presenterar vi de vÀgledande principer som boken stödjer sig pÄ och som utgör grunden för vÄr syn pÄ grammatikens plats och roll i undervisningen. Under rubriken SprÄkundervisning i allmÀnhet tar vi upp ett antal allmÀnna och grundlÀggande principer grupperade i tre teman: sprÄkanvÀndningen i centrum, kunskap- och fÀrdighetsutveckling samt bedömning. DÀrefter, under rubriken Grammatikundervisning i synnerhet, följer temana en kommunikativ ansats, grammatiken i ett sammanhang och varierande arbetssÀtt. Dessa principer grundar sig pÄ sprÄkdidaktisk forskning och vÄr egen mÄngÄriga erfarenhet av sprÄkundervisning i den svenska skolan.
SprÄkundervisning i allmÀnhet
SPRĂ KANVĂNDNINGEN I CENTRUM
⹠Kommunikativa mÄl, som syftar till att utveckla elevernas förmÄga att uttrycka sig och förstÄ andra i olika kontexter, stÄr i centrum för planering, genomförande och bedömning. Se kapitel 2.
⹠Undervisningen fokuserar pÄ utveckling av elevernas förmÄga att anvÀnda sprÄket i olika kommunikativa sammanhang. Eleverna behöver anvÀnda sprÄket, inte bara prata om det (Smith & Conti, 2016; EuroparÄdet, 2001/2009).
⹠Att ta till sig meningsfullt sprÄk Àr en grundlÀggande förutsÀttning för sprÄkinlÀrning. Eleverna ska arbeta med bÄde skriftliga och muntliga texter med ett för dem relevant och meningsfullt innehÄll (Lightbown & Spada, 2013).
âą MĂ„lsprĂ„ket anvĂ€nds â sĂ„ mycket som möjligt â som kommunikationssprĂ„k i klassrummet. Eleverna fĂ„r input pĂ„ mĂ„lsprĂ„ket under hela lektionen, inte bara frĂ„n undervisningsmaterial utan ocksĂ„ frĂ„n sin lĂ€rare och frĂ„n varandra (Hellqvist & Manuguerra, 2021).
KUNSKAPS- OCH FĂRDIGHETSUTVECKLING
⹠SprÄkundervisning omfattar begriplig och meningsfull input, möjligheter till meningsfullt sprÄkbruk (output), fokuserad och systematisk inlÀrning av sprÄkliga former samt trÀning i att anvÀnda sprÄket snabbt och flytande. En balanserad fördelning mellan dessa fyra aspekter Àr avgörande för att eleverna ska utveckla bÄde sprÄklig korrekthet, kommunikativ förmÄga och sprÄklig sÀkerhet (Nation, 2007).
⹠De lÀrandeaktiviteter som genomförs i undervisningen Àr funktionella och meningsfulla. De Àr valda för att utveckla elevernas olika kommunikativa fÀrdigheter (EuroparÄdet, 2001/2009 och 2020/2025).
⹠Elever lÀr sig ord och uttryck som de verkligen behöver (Nation, 2024). Högfrekventa och anvÀndbara ord och fraser prioriteras, med elevernas verklighet och intressen i Ätanke (Sevigny m.fl., 2024).
⹠Ord och fraser lÀrs inte in isolerat utan i meningsfulla och autentiska sammanhang dÄ eleverna faktiskt behöver anvÀnda dem i ett kommunikativt syfte (Snoder, 2022).
⹠MÄlsprÄkets regioner och kulturer behandlas utifrÄn ett interkulturellt perspektiv (EuroparÄdet, 2001/2009 och 2020/2025).
BEDĂMNING
⹠Elevernas fÀrdigheter och kunskaper utvÀrderas mot kommunikativa mÄl, inte utifrÄn deklarativ teoretisk kunskap om sprÄket. Se kapitel 2.
⹠Kontinuerlig formativ bedömning hjÀlper eleverna att förstÄ sina egna framsteg och vad de behöver arbeta mer med för att förbÀttra sina sprÄkliga fÀrdigheter (Wiliam & Leahy, 2015). DÀrför integreras bedömning kontinuerligt i undervisningen och eleverna fÄr feedback som stödjer deras sprÄkutveckling.
⹠Elevernas fÀrdigheter bedöms i aktiviteter, till exempel tasks, rollspel, projektarbeten, samtalsövningar och skrivuppgifter som frÀmjar verklig sprÄkanvÀndning och som Àr relevanta för deras dagliga liv och framtida anvÀndning av sprÄket. Se kapitel 3 och 4.
Grammatikundervisning i synnerhet
EN KOMMUNIKATIV ANSATS
⹠Grammatik betraktas i sprÄkundervisningen som en process snarare Àn som en produkt (Tornberg, 2020). Grammatiken Àr sÄledes inte huvudfokus i undervisningen utan ett medel för att uppnÄ kommunikativa mÄl och effektiv sprÄkanvÀndning.
⹠Undervisningen betonar sprÄklig form i ett bredare perspektiv, snarare Àn att fragmentera lÀrandet i isolerade grammatiska former (Long & Robinson, 1998).
⹠Grammatikundervisning integreras i kommunikativa aktiviteter eller uppgifter för att stödja kommunikationen pÄ mÄlsprÄket (Ellis, 2006).
⹠Undervisningen fokuserar tydligt pÄ de kommunikativa mÄlen med grammatiken som funktionellt stöd.
GRAMMATIKEN I ETT SAMMANHANG
⹠Grammatiken presenteras och förklaras nÀr eleverna behöver den. Om grammatiken presenteras som ett anvÀndbart verktyg för kommunikation blir grammatikundervisningen meningsfull (Tornberg, 2020).
⹠Induktiva strategier, det vill sÀga att eleverna upptÀcker grammatiska strukturer i autentiska texter, samtal och uppgifter som speglar verkliga situationer, bidrar till att göra grammatikundervisningen meningsfull (Ellis & Shintani, 2014).
⹠Ny grammatik introduceras helst explicit och induktivt och i en vÀlbekant sprÄklig kontext, det vill sÀga i en text med redan kÀnd vokabulÀr och kÀnda teman. Detta för att minska den kognitiva belastningen för eleverna (Smith & Conti, 2023).
Om grammatiken presenteras som ett anvÀndbart verktyg för kommunikation blir grammatikundervisningen meningsfull ( tornberg, 2020).
VARIERANDE ARBETSSĂTT
⹠Grammatikundervisning behöver inte vara detsamma som genomgÄngar (Smith & Conti, 2023). Med ett varierat arbetssÀtt fÄr eleverna olika ingÄngar till förstÄelse av sprÄkets former och strukturer. Induktiva och deduktiva metoder kombineras för att göra grammatik till ett verktyg för kommunikationen. Se kapitel 3 och 4.
⹠Explicit undervisning hjÀlper eleverna att utveckla medvetenhet om sprÄkliga strukturer och stödjer deras metakognitiva lÀrande (Myhill m.fl., 2011). Detta behöver emellertid inte vara detsamma som tidskrÀvande förklaringar.
âą Ett kontrastivt arbetssĂ€tt innebĂ€r att mĂ„lsprĂ„kets form och struktur jĂ€mförs med motsvarigheter, antingen inom mĂ„lsprĂ„ket sjĂ€lvt, det starkaste gemensamma sprĂ„ket, engelska eller andra sprĂ„k som eleverna behĂ€rskar. Detta gynnar förstĂ„else av grammatiska strukturer och fungerar som bĂ€st nĂ€r jĂ€mförelsen gör det möjligt att âbygga broarâ mellan modersmĂ„let och mĂ„lsprĂ„ket (Cook, 2010).
Genom att anamma ovanstÄende principer kan vi skapa situationer dÀr eleverna inte bara lÀr sig grammatiken teoretiskt utan ocksÄ upplever dess relevans och mening i verkliga kommunikativa sammanhang. Att bedriva en kommunikativ och handlingsorienterad sprÄkundervisning innebÀr sÄvÀl att skapa förutsÀttningar för att eleverna ska utveckla kunskap om sprÄkliga strukturer som att ge dem möjlighet att anvÀnda sprÄket pÄ riktigt.
I kapitel 2, 3 och 4 visar vi hur detta kan bli verklighet i konkreta klassrumssituationer. Vi presenterar ocksÄ verktyg och arbetssÀtt som kan omsÀtta dessa principer i praktiken och göra grammatikundervisningen bÄde engagerande och effektiv.
Grammatiken i klassrummet
â en handbok för lĂ€rare i moderna sprĂ„k
Grammatiken i klassrummet tar upp grammatikens roll i sprÄkundervisningen och hur lÀrare och elever kan arbeta mot kommunikativa mÄl och ökad sprÄkliga sÀkerhet.
Boken lyfter fram olika ansatser och arbetssÀtt med utgÄngspunkten att grammatiken Àr ett redskap för sprÄkanvÀndning. Genom dessa perspektiv blir grammatiken ett stöd för kommunikation, inte ett mÄl i sig. Med konkreta exempel visar boken hur lÀrare kan arbeta sÄ att elever pÄ olika nivÄer utvecklar sin sprÄkliga medvetenhet och sin förmÄga att anvÀnda sprÄket.
Birgitta Hellqvist, fil. Dr. i romanska sprÄk, gymnasielÀrare i franska och svenska, universitetslektor i didaktik vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi, Uppsala universitet.
Boken riktar sig frÀmst till sprÄklÀrare i grundskolan och pÄ gymnasiet samt till studenter pÄ lÀrarutbildningen. ISBN 978-91-27-46364-6
Input -serien inspirerar till nya arbetssÀtt och metoder i det dagliga skolarbetet.
Böckerna Àr avsedda att fungera som handböcker i den konkreta klassrumssituationen.
Fler Input-titlar hittar du pÄ nok.se/input.
Nicolas Manuguerra, fil. Dr. i romanska sprÄk, universitetslektor i didaktik med inriktning mot moderna sprÄk vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi, Uppsala universitet.