Idag passerar tusentals människor genom Svappavaara på väg till Gällivare, Vittangi eller Kiruna. För dessa förbipasserande är byn endast ett obekant namn på en vägskylt. Även de som säger sig ha ”varit” i Svappavaara har ofta inte egentligen besökt den by som planerades och byggdes på 1960-talet: Ralph Erskines Svappavaara.
Något som dock satte Svappavaara på kartan var baren och caféet Texas som stängde under 70-talet.
FRAGMENTS & FIGURES
av Texas Laserskannat material visar på använda byggnadsdelar av Erskine
ALVA FUREMAN
Axonometri
Bild av den ursprungliga baren Texas
Källa: Svappavaara Hembygdsgård
TEXAS
Baren och caféet Texas var under femtio år en välkänd mötesplats i Svappavaara, som tjänade både bybor och resenärer. Resan mellan Gällivare och Kiruna bröts ofta av med ett stopp längs vägen; vid trevägskorsningen mellan Sofia Lindmarksvägen och Kirunavägen stod det vita huset som hälsade besökare välkomna – och tog farväl.
Det blev tydligt att denna plats gjort ett starkt intryck på byn och fungerat som bakgrund till många minnen bland invånarna. Huset skiljde sig från resten av bebyggelsen i Svappavaara – det byggdes av en man som återvänt från USA och tagit med sig influenser från Texas.
FRAGMENTS & FIGURES
& FIGURES
Texas
Övervåning
FRAGMENTS & FIGURES
Sektion A-A
Sektion B-B
Trämodell i 1:30
FÖRSLAG
Genom att kombinera fragment av Erskines utopiska vision för Svappavaara vill vi skapa en ny version av Texas – med inspiration från dess arv och arkitektoniska kvaliteter. En plats som strävar efter varaktighet, som kan möta både förbipasserande och boende.
Genom att använda redan existerande fragment ställde vi oss frågan: Kan uttrycket i att omstrukturera och återmontera fragment från dåtid och nutid skapa en mer sammanhållen byggd struktur?
FRAGMENTS & FIGURES
Stillbilder ur vår film om ”Texas”
Har du varit på Texas?
Den fanns här när jag kom hit -74 Han hette farbror Hjalmar tror jag han hade varit på besök i USA och jag vet inte varför han for till USA det är jag inte riktigt insatt i men när han kom därifrån att bygga det där texas-huset det såg ut som en saloon det var då när jag kom till byn eller dricka en öl för det gjorde man i Texas man drack öl men jag själv har aldrig varit mycket för öl
men det blev ju ett ställe dit gubbarna gick efter jobbet och tog en bärs kanske nåt annat också jag vet inte
det är rivet det är rivet
Varför?
Det blev så gammalt Nästan att det föll ihop Jag minns det när jag kom till Svappavaara då mina föräldrar skickade paket till mig för bussen stannade alltid där
När stängde den?
Ojojoj Inte långt efter jag kom Nåt år bara De gick ju bort Farbror Hjalmar var ju gammal Hur såg huset ut?
även på väggarna jag tror den var gråbrun sån där riktig saloon texas
Inredningen?
Allt var som amerikaniserat då när farbrorn kom eller han var ju här redan när jag kom till byn
FILM SOM METOD
Have you been to Texas?
It was here when I arrived in ’74. His name was Uncle Hjalmar, I think. He had visited the USA, and I don’t know why he went to the USA — if it was to meet some relatives.
I’m not really sure about that, but when he returned, he got the idea to build that Texas house. It looked like a saloon. That was when I arrived in the village. have a beer.
Because that’s what they did in Texas — they drank beer. But I never cared much for beer.
But it became a place where the men went after work to have a beer, maybe something else, too.
I don’t know.
It’s not there anymore. It’s been torn down. It’s been torn down.
Why?
It got so old. It was nearly falling apart. I remember it when I came to Svappavaara. My parents sent me packages, and I would pick them up at that saloon because the bus always stopped there.
When did it close?
Oh dear, not long after I arrived. Only a year or so. They passed away. Uncle Hjalmar was old.
What did the house look like? There must be a picture of it, even on the walls.
I think it was gray-brown — a real saloon, Texas style.
The interior?
alla och alla…
och så är det också några kvinnor härifrån so
Om Ormen Långe Jag kan tycka det är det är väl någon charm i hela den här då men på något sätt vill man ju att den ska vara som fulsnygg kanske eller hur ska man säga ja tycker inte historien bakom och liksom något speciellt och de som vuxit upp här kanske har mer känner mer för huset än vad jag
Den är lång idag, men längre har den varit
Men det är väl liksom en ja
Ormen Långe och Svappavaara det hör som ihop.
Hur många elever går på skolan?
Vi har bara 10 elever, just nu.
Bor du här i Svappavaara?
där bor Ella, och vi bor framför och hon bor
lan
Var leker ni?
Vi gör armgång, vi spelar fotboll, och sen vi åker rutschkana och gungar där på dem båda Där är skolan, det här är våran skola. Vem ha pekar på en klottrad blomma på fasaden, var
Pratar om att de infödda svappavaara-bor positivt inställda till gruvan
De jobbar ju här dem, att det är för mycket damm, men man får ju t en har man en by som lever, eller inte. Så tyc det är min personliga åsikt.
Hur mycket har förändrats, efter 50 år i b
det tycker jag är bra. För vi som bor här, vi rä till. Man får ta folk utifrån. Men det tycker ja
Utdrag av intervjuer
Genom att fotografera och filma inuti vår modell i skala 1:30, skapade vi en kort film om vårt projekt i Svappavaara. Vi parade ihop materialet med intervjuer och inlägg ur Svappavaaras Facebook-grupp, som handlade om människors relation till denna plats. Minnen och endast levande myter började att flyta samman.
Dessa berättelser låg grund för vår gestaltningsprocess.
ALVA FUREMAN
Ritning i skala 1:50
Detalj av Ormen Långe, Svappavaara
ARKIVET
ÅR 4
Laserskannade fragment av Ralph Erskines byggda arv i Svappavaara
45 kilometer söder om Kiruna ligger Svappavaara, en by med många årsringar. På 1970-talet fick arkitekt Ralph Erskine möjlighet att förverkliga sina visioner kring bostadsbygge i arktiskt klimat. Ralph Erskines stadsplan för Svappavaara realiserades dock aldrig i sin helhet; endast en bråkdel av planen byggdes.
Laserskannade fragment av Svappavaara sammansatta med Ral Erskines ritade vision för byn.
METOD
Laserskannad trappa i Ormen Långe, Svappavaara
Genom att samla in laserskannat material från Svappavaara och para ihop det med intervjuer med invånare i Svappavaara har vi samlat in olika slags fragment.
Vi studerade resterna av bostadshuset Ormen Långe och 22 stycken enfamiljshus för att utforska en alternativ framtid för dessa, samt fråga oss själva:
Har fragmenten mindre betydelse än den möjliga helheten?
Kan vi förstå de enskilda fragmenten var för sig – eller ska vi istället betrakta dem som en helhet?
1.ESTÖ IP
2. SVANDAMMSSKOLAN
3. GRÖNDALSSKOLAN
4. VILLAN FRITIDSGÅRD
5. HANDLAR’N
Situationsplan av Estö IP, Nynäshamn
ALVA FUREMAN
ESTÖ IP KANDIDATARBETE
Illustration av förslag
Det här projektet handlar om en container som slagit rot på en idrottsplats i södra Nynäshamn. Om Estö IP, som sjuder av liv men inte har någon rygg att luta sig mot.
Projektet har handlat om att bejaka den aktivitet som redan finns på denna plats och ge det en starkare ram, samt förutsättningar att fortgå under årets alla månader.
Estö IP ligger ett stenkast bort från pendeltågsstationen Gröndalsviken, strax söder om Nynäshamn centrum. Fritidsverksamheten i Nynäshamn har låtit uppföra en container på platsen, fylld med sportutrustning och fika. Mitt projekt har handlat om att skapa en byggnad som kompletterar, eller kanske förkroppsligar, containern.
IP
ESTÖ
1.Film- & tvspelsrum
2. Pysselrum
3. Ungdomskök
4. Replokal, studio
5. Studiebalkong,”biblioteket”
6. Studieplatser, flexyta
7. Skapande verkstad
1. Teknikutrymme
2. Personalkök
3. Vaktmästeri
4. Mötesrum
5. Kontor
6. Kontor
7. Skapande verkstad
8. Flexyta; utställning, skulptur eller rita på stora papper - välj du
PASSAGE
ESTÖ AKTIVITETSHUS
1.SAMLINGSLOKAL: 200
ESTÖ UNGDOMSGÅRD
6. SKAPANDE VERKSTAD: 80 + 90
OFFENTLIGT INTERNT
2. GYMPASAL: 144
3. SPEGELSAL: 60
4. OMKLÄDNINGSRUM & DUSCH: 90
5. KAFETERIA: 85
UNGDOMSGÅRD
7. FILM- & TV-SPELSRUM: 30
8. STUDIEBALKONG: 70
9. STUDIERUM: 80
10. REPLOKAL: 70
11. DIGITAL VERKSTAD: 100
12. UNGDOMSKÖK: 67
INTERNA YTOR
13. KÖK: 35
14. FÖRRÅD / SOPRUM: 30
15. LOGE: 40
16. PERSONALKÖK: 60
17. MÖTESRUM: 100
18. KONTOR: 100
19. TEKNIKUTRYMME: 75
Programmet har utformats efter redan existerande aktivitet på platsen: Ungdomarnas önskan om en basketplan resulterade i en gympasal inomhus, som också bildar en samlingslokal för allmänheten. Den populära loppis som här anordnas varje sommar kan nu få ta plats oavsett väder.
BJÄLKLAG: HÅLDÄCK BETONG
BÄRANDE: BETONGPELARE
400 x 400 mm
GRUND: PLATTA PÅ MARK INNERVÄGG: PREFAB BETONG
FASAD: GLAS I STÅLRAMVERK
Byggnadens utformning tar avstamp i det enkla och modulära: en stomme av pelare och skivor i prefabbetong som landar lätt på grusplanen bakom skateparken. Fasaden får sitt uttryck av variationen av rumshöjd innanför och bryts av med balkonger som vetter ut mot idrottsplatsen.
Balkongerna vilar på balkar som kommer ut i fasaden. Glasrutorna sitter i ett ramverk av stål. Interiört kläs installationsväggar in med plywood och rum delas upp av gardiner och vikväggar. Tanken är att strukturens enkelhet ska inbjuda till ommöblering och flexibilitet.
En idrottsplats präglas av blickar: vem är betraktare och vem är utövare?
Att ge sig upp i skateparken för första gången kräver mod och att först få tillåtas vara en betraktare kan vara behövligt. I utformandet av ungdomsgården har samma princip applicerats.
Dubbel- eller trippelhöga atrium skapar in och utblickar från ungdomsgården: läxläsning på studiebalkongen överblickar ett band som repar i samlingslokalen. På andra sidan byggnaden trär några pärlhalsband med utsikt över gympasalens liv och rörelse.
På markplan blir passagen ett dubbelhögt uterum vars fasader är ett skyltfönster för verksamheten ovanför.
HAFENPLATZ
HAFENPYRAMIDE
I samarbete med Mathias Vang Christenssen
Hafenplatz ligger i stadsdelen Friedrichshain-Kreuzberg i Berlin och är ett pyramidformat bostadskomplex som byggdes mellan 1971 och 1973. Komplexet, som ursprungligen utformades för att cirka 400 bostäder för både studenter och vanliga invånare, utmärker sig genom sin terrasserade utformning och koppling till grönområden.
Idag står Hafenplatz i centrum för en debatt om områdets framtid. Medan vissa ombyggnadsplaner föreslår partiell eller fullständig rivning, förespråkar samhällsledda initiativ dess bevarande och hållbara renovering.
HAFENPLATZ
ORIGINAL
FÖRSLAG
TRANSFORMATION
Vår transformation av Hapenplatz fokuserar på sammankopplade lägenheter för många olika boendegemenskaper och konstellationer.
Vårt projekt utforskar hur arkitektur kan främja förbindelser och omsorg, inte genom ökad komplexitet, utan genom flexibilitet.Vi har utvecklat ett rumsligt ramverk som kan anpassas till flera olika boendekonstellationer: familjer med flera generationer, grupper av vänner eller till och med främlingar.
HAFENPLATZ
non-traditional family
couple + sningle-parent with shared child friend common
family + grandparent
family of 2 parents and 2 children
family + home nursery
family of 2 parents and 1 child
nursery of 3 kids common
REPRODUKTIVT ARBETE
Hur skulle våra bostadsområden se ut om vi skulle kollektivisera aspekter av reproduktivt arbete? Denna fråga stod i fokus för vårt designförslag.
Reproduktivt arbete omfattar allt arbete som är nödvändigt för att upprätthålla mänskligt liv och, i förlängningen, samhället som helhet. Omsorg, städning, matlagning,
Fotografi modell 1:25 HAFENPLATZ
ALVA FUREMAN
Fotografi, modell 1:25 HAFENPLATZ
ROTVÄLTA
ÅR 2
Rotvälta; rötter som rycks upp, en irreversibel händelse. Med associationer till både släktband, förändring och platsens kontext ger det namn åt mitt förslag för ett begravningsceremonirum på Strandkyrkogården i södra Stockholm.
Den södra delen av kyrkogården präglas av en tätare skog än övriga delar och en förändring i Tomten innehåller idag en minneslund och meditationsplats, som dock saknar någon tydlig gräns. Min vilja var att försöka rama in dessa platser och skapa en byggnad som både riktar sig mot skogen i norr och solen i syd.
ROTVÄLTA
En integrerad taklanternin släpper in söderljuset och värmer den främre väggen i ceremonirummet. Rummet är kvadratiskt och saknar tydlig riktning och besökaren träder igenom detta ljusinsläpp på väg in till ceremonin. Detta i en vilja att undvika för stark regi eller tradition. Byggnadens norra del riktar sig mot skogen och besökare som ska ta avsked av en avliden person gör detta med skogen precis utanför.
Hela byggnaden är murad i engelsk korsbindning av hårdbränt tegel. Taken bärs upp av limträbalkar som är synliga i ceremonirummet och täckta av plywood i övriga rum.
ALVA FUREMAN
SOLID TIMBER
I samarbete med Egil Simes Teknikkurs år 2.
Teknisk modell 1:10 av St. Peter’s School i Schweiz Arkitekt Conradin Clavuot.
SOLID TIMBER
ISBN: 978-915-199-07-74
I samarbete med Theo Paperin Rostovzev.
Formgivning av antologi med texter av författarskolan Jakobsberg år 2024
