SIDAN 8: KÖPA SKOG –
SIDAN 4: JORD OCH SKOG
Har du rätt att använda grannens (brunn/väg/brygga)?
Då kan det vara hög tid att förnya servitutet om avtalet är skrivet före 1 juli 1968.
Julbord varje dag mellan 17/11 och 21/12
Vardagar 12.00 329:Kvällar & helger 429:-
Barn 1–12 år, 20 kr/födelseår
Varmt välkomna att njuta av vår vällagade julmat på Tabergstoppen.
Bokning & info 036-641 11 www.tabergstoppen.se
Tiden börjar rinna ut för dig som ännu inte ansökt om förnyelse av avtalsservitut eller nyttjanderätter som du har. Senast 31 december måstes du ansöka om förnyelse för att inte riskera att förlora dina tidigare ”självklara” rättigheter. Lantmäteriet räknar med att cirka 300 000 fast-
Traditionellt svenskt Julbord förstärkt med grekiska delikatesser.
Boka till litet eller stort sällskap. Pallas Atena upp till 400 personer Rigoletto upp till 700 personer. Start 24/11-22/12
För info och bokning ring 036-300 555
Den fastighetsägare som vill ha kvar uppgifterna i registret måste själv begära att de förnyas och det är hög tid att göra det nu, säger
Olof Unger, fastighetsrättslig expert på Lantmäteriet. Gamla nyttjanderätter och avtalsservitut som inte längre fyller någon funktion ligger ofta kvar och skräpar i Lantmäteriets arkiv, fastän de är inaktuella för länge sedan. För att råda bot på detta infördes 2013 en ny lag i Sverige, ”Lag om förnyelse av vissa inskrivningar i fastighetsregistret”. I och med denna beslutade riksdagen att avtalsrättigheter som skrivits in i fastighetsregistret före 1 juli 1968 ska tas bort om ingen begär förnyelse innan årsskiftet. Kännedomen om den så kallade ”förnyelselagen” är inte särskilt stor, men den
kan få stora konsekvenser. För även om ett avtal fortfarande är giltigt, trots att det rensats ut ur fastighetsregistret, riskerar rättigheten att gå förlorad om fastigheten exempelvis säljs eller om det sker en expropriation eller fastighetsreglering.
Om det fysiska avtalet är förkommet och varken köpare eller säljare känner till att det kanske finns ett avtalsservitut eller en nyttjanderätt som berör fastigheten, rinner det helt enkelt ut i sanden om det inte syns i fastighetsregistret.
Det gäller även om den belastade fastighetens ägare känner till avtalet. Det är nämligen alltid den som
har rättigheten som måste se till att den förnyas. Enligt Lantmäteriet innebär upprensningen i arkiven att myndigheten sparar tid vid lantmäteriförrättningar. Det finns många oriktiga, missvisande och inaktuella inskrivningar av servitut och nyttjanderätter i dag. Detta kan leda till att onödiga problem uppstår, till exempel när en fastighet ska säljas. Ett uppdaterat fastighetsregister spar både tid och pengar för alla parter. Satsningen kan dessutom komma att minska kostnaderna för lantmäteriförrättningar, av- slutar Olof Unger.
Ett avtalsservitut är ett avtal mellan två fastighetsägare om att den ene får lov att använda något specifikt på den andres fastighet, till exempel en brunn, en väg eller en brygga.
En nyttjanderätt är ett avtal där den ene fastighetsägaren får nyttja den andres fastighet på ett visst sätt, till exempel nyttja en hästhage. Det löper ut automatiskt efter 50 år om inget annat skrivits i avtalet.
En avkomsträtt är en förmånsrätt på en fastighet. Avkomsträtt följer med fastigheten även vid försäljning. Ett exempel är det som förr i tiden kallades undantag, att föräldrarna garanterades att bo kvar på gården när barnen tog över och även fick viss försörjning från gården så länge de levde.
Behovet av att förnya avtalsservitut och nyttjanderätter tycks variera stort. I januari hade bara 8% förnyats i Västra Götaland och 10% i Jönköpings län, medan 19% hade förnyats i Kronobergs län.
På Lantmäteriets webbplats kan du som är fastighetsägare se vilka servitut som är kopplade till din fastighet och där kan du också anmäla förnyelse av de servitut och nyttjanderätter som du vill ha kvar.
NATURBRUKSPROGRAM
- Unghästutbildning riksrekryterandeutbildning
- Häst med NA- alt SA-kurser
- Lantbruk
- Lantbruk med NA-kurser
YRKESINTRODUKTION
- Växtodling, - Djur eller -Häst
GYMNASIESÄRSKOLA
26 jan 4 maj Välkommen
- Lantbruk, -Park eller -Djur läs mer på: www.bollerup.se
KARLA TRÄ AB Ert lokala sågverk.
KARLA TRÄ AB Ert lokala sågverk.
KARLA TRÄ AB Ert lokala sågverk.
• Leveranstimmer
Leveranstimmer Avverkningsuppdrag, slutavverkning & gallring
• Avverkningsuppdrag, slutavverkning & gallring
Skog på rot
Leveranstimmer Avverkningsuppdrag, slutavverkning & gallring
• Skog på rot
Skog på rot
Kontakta Karla Trä AB Bottnaryd vid försäljning av skogsprodukter. Tel: 036 - 250 56, www.karlatra.se
Kontakta Karla Trä AB Bottnaryd vid försäljning av skogsprodukter. Tel: 036 - 250 56, www.karlatra.se
Kontakta Karla Trä AB Bottnaryd vid försäljning av skogsprodukter. Tel: 036 - 250 56, www.karlatra.se
Kesla skogsvagnar
I sortimentet ingår huggarvagnar, kranar, flishugg och stegmatare. Just nu extra bra priser på ett antal skogsekipage.
VETLANDA
Nya Valtra A är lätt och smidig med utmärkt markgrepp och massor av effekt för olika redskap.
Just nu extra bra priser på ett antal skogsekipage. Finns för omedelbar leverans och avhämtning.
Betalningsfritt till september 2019
Vi erbjuder ränte- och amorteringsfri kredit fram till september 2019. Erbjudandet gäller alla nya maskiner i vårt lager, både traktorer, skördetröskor och redskap. Lägsta kreditbelopp är 100.000:-. Köp nu, betala efter nästa höstskörd!
Reservation för eventuella tryckfel. För kampanjvillkor, se vår hemsida: www.lantmannenmaskin.se eller kontakta din säljare.
Hans Swahn 0702-03 02 23 | Thomas Rydén 0703-75 21 56
JÖNKÖPING
Thomas Rydén 0703-75 21 56 | Mats Ihregren 0706-36 75 23
VÄRNAMO
Markus Neikter 0730-71 46 37 www.lantmannenmaskin.se
Lämna dina skördemaskiner för service till förmånliga villkor under lågsäsong, så är de startklara i god tid inför kommande säsong. Våra mekaniker står redo –alltid nära!
Boka senast 31/12 så behöver du inte betala förrän 30/4 2019.
Med Agrols smörjmedel, speciellt utvecklade för svenskt lantbruk, ökar du livslängden på dina maskiner. Gedigen kunskap om olja och lång erfarenhet av Agrol – Lantmännens eget oljemärke –ger oss de allra bästa förutsättningarna för att hjälpa dig att välja rätt olja till din maskin.
JÖNKÖPING, Fordonsvägen 1
Reservdelar 010-556 17 30
Verkstad 010-556 40 49
VETLANDA, Nydalavägen 2
Reservdelar 010-556 14 30
Verkstad 010-556 14 30
VÄRNAMO, Fabriksgatan 3
Reservdelar 010-556 15 60
Verkstad 010-556 20 56
Höstens oljekampanj pågår 24/9 – 21/10 2018.
www.lantmannenmaskin.se
Datorskärmar av papper, solceller av cellulosa eller kompositmaterial till bilkarosser av hampa - framtidens material kommer från både jord och skog. Det pågår mycket forskning inom området hos såväl privata företag som offentliga institutioner. Målet är att få fram hållbara, smarta material med nya egenskaper eller nya kombinationer av egenskaper.
Mitt önskematerial är trä i grunden. Det ska vara hårt, formbeständigt, röttåligt, närodlat och det får inte spricka – dessutom skulle det gå att genomfärga i en viss färg...
Så svarar Joel Enhörning, vd för Byarums Bruk på frågan om vilka egenskaper han skulle vilja se hos ett material om han fick önska fritt.
Byarums grundmaterial är åtevunnen aluminium, men när det gäller soffor och bänkar är det för närvarande träsits som gäller. I dag är det framför allt norr-
ländsk fur och europeisk ek som är de huvudmaterial man arbetar med. Men det händer otroligt mycket, det räcker att man backar tillbaka fyra år så hade vi inte alls de träsorter som man talar mycket om nu, accoya till exempel, säger Joel. Accoya framställs av ett snabbväxande barrträd –montereytall – vars virke vakuumimpregneras med ättiksyraanhydrid. Det gör veden rakt igenom konserverad, samtidigt som den blir formstabil. Men det är en sak att förädla proces-
ser eller introducera nya träslag, en annan att uppfinna helt nya typer av material. Inom skogsbranschen tror man mycket på nanocellulosa, ett extremt starkt och lätt material som framställs ur träfibrer. Förutom att det är förnybart och superstarkt kan det även leda ström, vilket öppnar upp för mängder av spännande produkter. Inom jordbrukssektorn pågår också en mängd intressanta försök. Ofta handlar det om konventionella grödor som processas på nya sätt.
Vi arbetar till exempel
mycket med både vete och potatis, avslöjar professor
Eva Johansson, vid institutionen för växtförädling vid
SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. Det vi undersöker är hur de olika proteinerna, till exempel gluten-protein, kan sättas samman till polymerer.
Det fina med proteinerna är att de har ett nästan oändligt antal kombinationsmöjligheter. Kruxet är att de just därför är lite svåra att arbeta med. Dessutom är protein viktigt ur livsmedelssynpunkt, påpekar Eva. Vi måste ju ha
Professor Eva Johansson med några olika sorters plast som utvunnits ur vete. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU
mat också. Därför försöker vi jobba mycket med sidoströmmar. När det handlar om exempelvis sallad, broccoli och kål räknar man med att hälften blir svinn som inte används. Kan man använda det svinnet för att producera till exempel ett superabsorberande material är mycket vunnet!
Det har hänt väldigt mycket på materialsidan när det gäller trä på bara några år, enligt Joel Enhörning, vd på Byarums Bruk. Foto: Byarums Bruk
Invigning och öppet hus Ramkvilla kl. 10-14 kl. 10.00 Invigning av vårt nya lokalkontor (vid Puttes lanthandel)
•Invigning och presentation av Värendskogs verksamhet, Lars Erik Frisk och Ove Hördegård •Tipspromenad – vinn en dags röjning
•Skoglig information
Vårt nya lokalkontor i
En bänk i offentlig miljö måste tåla både väder och vind och tidens tand. Grålackerad fur, oljad mahogny eller oljad ek är standardutförande för bänken Haga, men det går att få även andra färger och träslag i sitsen. Foto: Byarums Bruk
•POTAB, Skog & Lantbruk samt Skogsbränsle Småland medverkar Vi bjuder på enklare förtäring från Puttes Present till alla deltagare!
Alla är hjärtligt välkomna!
Olika träslag har olika egenskaper. Bänken Block har i standardutförande grålackerad fur, oljad mahogny eller oljad ek i sitsen Foto: Per Ranung, Byarums Bruk
Passa på!
Kontakta oss när du vill ha hjälp i skogen! Skogsåtgärder, skogsbruksplaner eller avverkning.
Din skogliga kontaktman på Värendskog: Lars-Erik Frisk 0703-42 84 40 lars-erik@varendskog.se Anders Löndahl 0703-82 12 60 anders@varendskog.se Lars Alvarsson 0706-24 88 37 lars@varendskog.se
obebyggd skogsegendom med övervägande mycket lätt tillgänglig produktionsskog om totalt 55 ha, varav 49.5 ha produktiv skogsmark. Virkesförråd om ca 13 500 m3sk, varav ca 9 480 m3sk i huggningsklasserna G2-S2. Bonitet ca 8.3 m3sk/ha.
Lokal förankring och personliga möten är viktigt för oss.
Per-Erik Johansson, skogsmästare, reg fastighetsmäklare Tel 070-517 27 28 • info@skillingskog.se • www.hemnet.se
Trico till specialpris! Ett företag inom ATA-koncernen
– Ett företag inom ATA-koncernen
Klas Sandberg 0766-77 56 91 klas@varendskog.se Joakim Gustafsson 0766-77 56 92 joakim@varendskog.se Leif Edvardsson 0703-00 03 26 leif@varendskog.se
Administration/ekonomi: Kerstin Svensson 0705-431 215 kerstin@varendskog.se
processen från projektering till nyckelfärdig solcellsanläggning.
Tingsgatan 5, Lenhovda Tel kontor 0474-312 60 www.varendskog.se
Vi har tid för skogsägarna både i skogen och på kontoren. Vi ses!
Tel kontor 0474-312 60 Adress: Tingsgatan 5, Lenhovda Epost: info@varendskog.se Webbsida: www.varendskog.se
Tel kontor 0474-312 60 Adress: Tingsgatan 5, Lenhovda Epost: info@varendskog.se Webbsida: www.varendskog.se
I socknarna Korsberga, Ramkvilla, Södra Solberga, Bäckaby med omnejd ansvarar Leif Edvardsson på Värendskog för råvaruanskaffningen. Fredrik Rosells ansvarsområde berör socknarna: Ökna, Alseda, Karlstorp, Nye, Skirö, Stenberga, Lemnhult, Näshult, Virserum och Järeda, helt eller delvis.
Har du leveransvirke eller skog på rot? Vi köper samtliga sortiment.
Lokal förankring och personliga möten är viktigt för oss!
Välkommen till hemmalaget, du också!
Besök vårt kontor i Lenhovda, eller ring oss på telefon 0474-312 60.
• Höjda timmerpriser
ATA-gruppen är en grupp av företag som är verksamma i södra Sverige. Vi är aktiva inom förädling av sågade trävaror, BCTMP pappersmassa produktion samt inköp och skogsskötsel. ATA Timber AB grundades 1945 och har under åren växt genom starka och kontinuerliga investeringar och strategiska uppköp.
Vi har produktionsenheter i: Widtsköfle, Eneryda, Åboda, Moheda, Rörvik, Sandsjöfors och Vaggeryd.
• Nytt, intressant kubbsortiment
• Viltskyddsmedel TRICO i lager
Välkommen till Värendskog
– Ditt naturliga förstahandsval i skogsbruket.
När två ledande aktörer på den skandinaviska bioenergimarknaden valde att slå ihop sina påsar påbörjades en skarp utveckling mot en framtida och förnybar energimix. Idag går verksamheten under namnet Scandbio och är störst i Sverige inom fasta förädlade trädbränslen.
Verksamheten vilar på bioenergi från skandinaviska skogar. I skogs- och sågverksindustrin uppstår biprodukter under tillverkningsprocessen, såsom olika typer av spån. För Scandbio är det inte en biprodukt, utan en grundförutsättning för företagets alla produkter.
– Det finns en outnyttjad potential i att använda restprodukter från skogen. Eftersom förnybar energi är nyckeln i klimatomställningen är
det positivt att det finns ett brett stöd bland svenska politiker för att låta skogen bidra till mer hållbar energi, säger Scandbios vd Peter Granborn.
Riksdagen beslutade ifjol att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. För att klara utmaningen krävs en omställning till förnybara energikällor. I dag avverkas 75 procent av svensk skogs årliga tillväxt. Trädbränsle är en sådan hundraprocentig förnybar energikälla som ingår i det naturliga kretsloppet. På så sätt bidrar det inte till att belasta miljön. När trädbränslen förbränns avges motsvarande mängd koldioxid som trädet bundit under sin uppväxt. När ett nytt träd återväxer binds motsvarande mängd koldioxid på nytt.
– Att använda restprodukter från skogs- och träindustrin ger verklig miljönytta. Det är att utnyttja jordens
resurser och ekosystem på ett hållbart sätt. Scandbio gör träpellets, stallpellets, träpulver och briketter av restprodukter från svensk skog. Det är en långsiktigt hållbar energilösning, säger Scandbios vd Peter Granborn.
Scandbio har sitt huvudkontor i Jönköping och med en marknad som sträcker sig över Sverige, Lettland och Danmark. Bland kunderna finns privata hushåll, små och stora industrier, samt kommunala och statliga verksamheter.
Anläggningar är i Norberg, Ulricehamn, Malmbäck, Vaggeryd, Främlingshem, Forsnäs och Talsi i Lettland. På orterna Norberg och Ulricehamn får alla fjärrvärmekunderna sin värme från Scandbios pelletsanläggning. Detta tack vare spillvärme som tas om hand – energi som annars skulle gå förlorad ut i luften. Hela processen börjar med spån
från närliggande sågverk. – Eftersom vår produktion är konstant dygnet runt, årets alla dagar, så är vår leverans såpass tillförlitlig att endast en procent av det totala fjärrvärmebehovet tryggas på annat sätt, upplyser Hans Persson Fabrikschef på Scandbios fabrik i Ulricehamn.
Utvecklingen och användningen av biobränslen startade i Sverige långt innan den ens var påtänkt i andra länder. Det ger Scandbio ett försprång när fler marknader har vaknat och intresset växer internationellt.
– En allt mer miljömedveten omvärld skapar goda förutsättningar för expansion
och vi siktar bland annat på Danmark och Tyskland i närtid. Det är marknader som har mycket gemensamt med den svenska och vi bedömer att vi kan öka vår försäljning avsevärt mot dessa, menar Peter Granborn.
GÖRAN BARD
Hur kommer den nya tekniken med sensorer, robotik och digital teknik att påverka lantbruket de närmaste åren? Svaret på den frågan ventileras under Elmia Lantbruk den 24–26 oktober.
Mässan har således ett spännande fokus mot framtiden där allt färre jobbar i branschen samtidigt som det blir fler munnar att mätta både i Sverige och globalt. Det gör att utbildning och
kompetens blir allt viktigare. Men inte bara det. Det är också viktigt att investera i bra maskiner och rätt teknik. Den nya tekniken gör att man kan ha större besättningar med bättre djurskydd och djurhållning.
– Nya innovationer hör inte bara framtiden till. De finns här redan nu. Vi kommer under det tre dagarna att visa flera av dem i olika forum, säger Maria Lindsäth, mässansvarig.
Lantbrukare har under många år varit duktiga på att hitta nya vägar. En mjölkbonde är ofta mångsysslare.
Det kan handla om att äga skog, syssla med entreprenader eller hitta tjänster inom olika områden. De är också skickliga affärsmän.
– Inom branschen har man varit snabb på att ta till sig nyheter. Det beror på att den fått ta sig an flera utmaningar de senaste tjugo åren. Därför blir den här mässan extra intressant, säger hon. Invigningen visar vägen direkt mot framtiden med en intressant paneldiskussion. Den har temat Digitaliseringen och framtidens mat. Panelen tar upp hur den digitala revolutionen påverkar framtidens konsumtion.
Landshövding och tidigare LRF ordförande Helena Jonsson är moderator. De som medverkar i diskussionen är Åsa Zetterberg, Sveriges digitaliseringschef, Karin Brynell, dagligvaruhandelns VD och Palle Borgström, LRF ordförande.
Många företag har deltagit på Elmia Lantbruk genom åren. Den här gången är det premiär för stora koncerner som IBM, Ericsson och ABB. De arbetar med digitaliseringen, artificiell intelligens inom lantbruket, autonoma fordon och robotar på åkrarna.
– Utomlands finns det lantgårdar som i forskningssyfte helt använt sig av robotar och den senaste tekniken. Dit
har vi inte kommit i Sverige än, säger Maria Lindsäth.
Smart Arena är ett annat forum där 15 företag som ligger i framkant visar sina produkter. En del av dem finns redan på marknaden, men de flesta är i projektstadiet och på väg att lanseras. De pekar också ut vart branschen är på väg med sensorer, digitalteknik, robotar och allt smartare artificiell intelligens.
Teknik i alla ära, men vad vore en lantbruksmässa utan djuren. 300 kor och tjurar finns på plats och de ska bland annat tävla om den åtråvärda titeln Best in show.
2016 hade Elmia Lantbruk 18000 besökare och nu hoppas arrangören på liknande siffror. Mässan har på senare år utvecklats till en professionell mötesplats där affärer görs och kontakter knyts. Det är under de tre dagarna många programpunkter, aktiviteter, föreläsningar, guidade vandringar. – Många väljer att gå in på vår mässapp så att de kan förbereda sig och på så sätt få ut så mycket som möjligt av besöket på vår mässa, säger Maria Lindsäth.
Många har fått upp ögonen för skog som en investering. Men vad ska man egentligen tänka på när man köper skog? Och måste jag vara skogsproffs för att våga köpa?
Det gäller att ha bra stöd runt omkring sig och att förankra köpet både bland sina närmaste och hos sin bankkontakt, säger Daniel Nordin, jägmästare och fastighetsmäklare på Areal i Ljungby. Skog är en långsiktig och trygg investering som ger stabil avkastning, men är knappast något för den som vill göra snabba klipp. Och du kommer att tillbringa mycket tid i skogen!
Enligt Daniel är det bra att ta hjälp om man känner sig osäker. Ställ frågor till mäklaren, prata med virkesinkö-
pare, åk ut och se själv hur det ser ut i skogen, gärna tillsammans med någon som kan skog. Det gäller att ha ett genuint intresse för skogen, säger Daniel. Alla dagar är inte glamorösa. Det är till exempel inte så roligt efter en storm, att se hur det ser ut och ge sig ut och röja vindfällen. Det går upp och ner. Värdet på olika skogsfastigheter varierar. Det beror förstås på vad skogen kan ge i avkastning, men också på hur fastigheten ser ut. Vattendrag eller en liten sjö ökar värdet, liksom möjligheter till jakt och rekreation. Men även praktiska saker som vägar kan vara avgörande. Så var det till exempel för Niklas Ohlsson, som köpte sin första skogsfastighet via Areal för ungefär ett år sedan. Jag hade tittat på många fastigheter tidigare i flera års tid, berättar han. Men
den här var lite extra charmig med lite bäckar och så. Fast det var nog vägen som löper rakt igenom som avgjorde. Jag kommer till exempel att röja mycket själv och då är det praktiskt med vägen, man slipper gå flera kilometer in i skogen. Niklas bor på Österlen, men valde att investera i småländsk skog. Hans långsiktiga plan är att sönerna ska kunna göra avverkningar på fastigheten när de börjar närma sig pensionsåldern och på så vis kunna trappa ner tidigare. Men fram till dess njuter han av att äga sin egen skog. I mitt arbete har jag människor runt omkring mig hela tiden. Då är det skönt att emellanåt komma upp till skogen och bara vara i lugnet och få röra på kroppen. Det känns inte som jobb, det är snarare rogivande med träden som susar, en porlande bäck –
Välutrustad samt med gamla skatteregler.
Ett fåtal kvar!! Nu 310.000:-
Ord pris 374.000:-
Låt Ranger göra jobbet. Med imponerande effekt och bränselförbrukning, hög nyttolastkapacitet, och kollosalt lasturymme är Ranger byggd för att arbeta. Nu även med SYNC 3 (8”) så att du kan jobba smartare.
Läs mer på Ford.se
livskvalitet helt enkelt!
Niklas har också god kontakt med den tidigare ägaren. Det innebär – förutom trevliga samtal – att han har fått god kännedom om sin fastighet, inte bara när det handlar om skogen i sig. Han har till exempel berättat mycket om ett sågverk som legat där, där många av hans släktingar tidigare varit engagerade. På fastigheten finns rester kvar av sågverket och där har funnits en vattendriven kvarn också. Det sägs till och med att självaste drottning Kristina red på vägen en gång! I och med att jag fått med mig berättelserna så kan jag bevara lite grand kulturhistoria, som annars lätt glömts bort, det ger också en härlig känsla!
vet vad som är viktigt när man ska köpa en skogsfastighet. Boniteten, skötselstatusen, arronderingen, träslagsfördelningen och avverkningsmöjligheter är bara några av sakerna man ska tänka på. Foto: Jenny Nordin
Vid den här tiden på året sänker sig mörkret allt snabbare och kvällarna blir kortare, fastän det många gånger finns lika mycket – om inte mer –att göra som under den ljusa årstiden. Men med rätt belysning kan du trots mörkret hinna med flera timmars jobb varje kväll och dessutom komma igång tidigt på morgonen innan det ljusnar.
Nya maskiner och bilar har oftast bra standardbelysning och det har blivit bättre, säger Tony Falk på Tony´s bilshop i Markaryd. Men generellt sett behövs ändå mer ljus om man ska kunna arbeta ordentligt i mörkret.
Vare sig det handlar om en skördare i skogen, en traktor eller lantbruksmaskin, finns det ramper och extraljus som kan göra stor skillnad. Dem kan man antingen montera själv eller lämna in och få hjälp med allt. Vad man ska välja beror lite på ändamålet, säger Tony. Vill man ha starkt ljus inom ett litet område, till exempel om man jobbar med skördare, eller ljus som lyser upp en lång sträcka, om man färdas fram och tillbaka med traktor eller terränggående bil?
Med dagens ramper och extraljus får man som regel så mycket om en lux på en halv kilometers avstånd från ljuskällan. Det motsvarar så starkt ljus att du kan läsa en dagstidning i det. Men det finns belysning som klarar att lysa upp dubbla sträckan med samma effekt.
Utvecklingen på området går
Ljusramp till vanlig personbil får enbart användas tillsammans med helljus.
Tänk på att inte montera extrabelysningen så att du skymmer luftintag eller givare, t.ex. avståndsmätare i skördaren.
Ju fler ljusdioder, desto mer ljusflöde har du.
Både xenonlampor och LED har blivit allt billigare. En arbetslampa kostar från cirka 200 kronor och uppåt, en ljusramp från ungefär en tusenlapp och uppåt.
Är du osäker på monteringen, ta hjälp! I bästa fall kan felaktig montering leda till att belysningen inte fungerar, i sämsta fall kan reläboxar och andra komponenter gå sönder med dyra reparationskostnader till följd.
väldigt snabbt. I dag finns till exempel LED-teknik som minimerar strömförbrukningen. Men ska man satsa på extraljus gäller det att hålla koll på reläerna så att de inte överbelastas, säger Tony.
En investering i bättre belysning kan snabbt löna sig. Har man en värdefull maskin kan några extra timmars jobb varje kväll göra mycket för lönsamheten.
Men man måste se till syftet innan man väljer belysning, säger Tony. Vi diskuterar oss fram med kunderna till den bästa lösningen. Varje bil och maskin är unik.
& energived köpes!
Med utökade bioenergileveranser och ett verksamhetsområde i HELA Småland söker vi fler samarbetspartner och leverantörer. Vi flisar HELA året, både med lastbil- och skotarhugg, beroende på tillgänglighet. Vi utför även skotning av ris.
Vi kommer med nöje ut och tittar på DITT skogsbränsle!
Fredrik SamuelssonPeter Johnsson 0706-012921 0708-609389
Tel 0474-294 74 www.skogsbransle.se -närproducerad flis som värmer!
Gallring i rätt tid, på rätt sätt och med utgångspunkt från beståndets egna förutsättningar ökar värdet på din skog. Genom Södras gallring får du dessutom en tidigare intäkt och motståndskraftig skog med hög virkeskvalitet. Kontakta din lokala skogsinspektor eller ring 0470-890 00 för mer information.
Agneta och Mats Helge har under många år utökat mångfalden av träd på sina arealer Sännås och Ilabäck utanför Smålandsstenar. Det lockade Smålands Skogsvårdsförbund att förlägga en skogsexkursion dit.
– Det är väldigt bra att vara med på träffar av den här karaktären. Jag äger skog i Gislaved och det här området är likt mitt. Därför kan jag snappa upp tips och idéer som jag kan ta med mig till min egen skogsskötsel, säger Magnus Natzén, Staffanstorp.
Smålands Skogsvårdsförbund genomför varje år en skogsexkursion under hösten hos någon markägare. I samband med dagen anordnas även förbundets årsmöte.
Den här gången gick besöket till den lokala profilen i Smålandsstenatrakten som i folkmun kallas Mats på Höjden. Han och frun Agneta köpte gården Sännås Höjden år 1989 och Ilabäck fem år senare.
Gården har 50 hektar mark där basen i skogen består av granträd, men där man på vissa områden även ställt om med lövträd.
– Gran är bra för det ger en god ekonomi. Det är en stor efterfrågan på det till
bärande konstruktioner på den internationella marknaden. Vi vill dock ha en skog med mångfald. Fler lövträdslag ger även riskspridning i framtiden. Vi värnar även om miljön för bär, insekter, fåglar, lavar, djur och skalbaggar, säger Mats Helge. Dagen började med flera stationer runt parets nya fina villa. Stationerna visar solceller och ett tömningsfritt bio-avlopp. Efteråt passade många på att njuta av det härliga soliga höstvädret över en fika innan det bar av ut i skogen.
Ett sjuttiotal medlemmar från förbundet tog del av träffen. Medelåldern var hög och de flesta var män. Det fanns dock undantag. Lina Sund-
berg arbetar på Skogens Datacentral i Jönköping där man samlar in all data som berör virkesaffärer. Nu kom hon till Sännås med sina föräldrar.
– Jag försöker vara med på träffar av det här slaget. Man skaffar sig kontakter och kan bygga nätverk som man har nytta av. Mina föräldrar är skogsägare så det är bra att ta del av hur andra gör med sin skog, säger Lina Sundberg.
Gruppen åkte sen ut i skogen i kolon och tittade på flera olika platser. Mats Helge och Rune Ahlander, ordförande i Smålands Skogsvårdsförbund, ledsagade alla och blandade allvar med humor i en härlig cocktail. Det kryd-
dades av flera frågor och infallsvinklar av den alerta åhörarskaran.
Duon berättade bland annat om planteringen och hur den drivits upp i olika hägn för att hindra rådjur och älgar att komma åt plantorna. Mats Helge tog även upp om askan som hämtats från värmeverken och som sprids ut i skogen. Den kommer sedan marken till del genom att bidra med flera nyttiga mikronäringsämnen.
På eftermiddagen knöts dagen ihop med ett besök på företaget Stolab. Gruppen guidades genom lokalerna av nya ägaren Martin Johansson. Företaget har gjort fina möbler sen 1907.
Besöket knöt på ett fint sätt
ihop dagen med exkursionen i lövskogen och de fina kvalitetsmöblerna i trä på företaget.
GÖRAN BARD
Verklighetsbaserat lärande, undervisning så nära verkligheten som möjligt, gäller alla Nifsarpsskolans yrkesutbildningar.
Hans Andersson: Hans Andersson, skogslärare på Nifsarpsskolan.
Eleverna i årskurs 1 på Nifsarpsskolans naturbruksprogram introduceras tidigt i maskinkörning. Här är det Olle Fritzell och Albin Andersson i NB18 som får instruktioner av skogsläraren Hans Andersson. Foto: Maria Hedenberg
Det är brist på duktiga maskinförare i den svenska skogen.
Därför drog Nifsarspsskolan i Eksjö igång sin naturbruksinriktning skog för två år sedan. Redan ett år innan utbildningen är slut, har de flesta eleverna fått jobb.
Arbetsmarknaden ser jätteljus ut för våra elever, säger Hans Andersson, som är lärare i skogsbruk på skolan. Arbetsgivarna är redan och rycker i dem och de flesta har varit inne och jobbat redan.
När sommaren nalkas går de första eleverna ut. Ett par av dem har valt inriktning mot skogsvård, som är mer fokuserad på manuellt skogsbruk med motorsåg och röjsåg. Övriga har gått inriktningen mot maskinförare, där det framför allt handlar om att behärska skördare och skotare.
Det är brist på yrkesarbetare inom båda dessa områden, men också på timmerbilsförare till exempel, berättar Hans.
Varför bristen på kunniga yrkesarbetare i skogen har uppstått är inte helt lätt
att förklara. Delvis beror det på stora pensionsavgångar, men också på att det tidigare har varit svårt att rekrytera.
En tydlig skillnad mellan att jobba i skogen och på exempelvis ett vägbygge som maskinförare är att du har mer folk omkring dig på vägbygget. I skogen arbetar du mycket på egen hand. Dessutom har du inte så mycket skiftarbete på anläggningssidan, funderar Hans.
Skolans mål är att korta steget mellan skolan och yrkesrollen. Därför har varje inriktning ett programråd som består av representanter för branschen och som träffas var tredje eller var fjärde månad.
Det händer mycket inom varje yrkesområde och det gäller att hålla sig uppdaterad och få med sig de dagsaktuella kraven som ställs, menar Hans. Våra elever ska veta vad det innebär att lägga på band och kedja till exempel, men de ska också behärska datatekniken som dagens moderna maskiner är utrustade med.
Lucas Samuelsson går sista året på Nifsarpsskolans naturbruksinriktning skog och har redan under studietiden två jobb. Han är uppvuxen i Skavarp nära naturen och ser fram emot att ha sin arbetsplats i det fria.
Många i släkten jobbar i skogen och jag tycker det är kul med ny teknik och att lära mig stora maski-
ner, säger Lucas. Men jag jobbar lite manuellt också och i framtiden vill jag göra båda delar, för att få omväxling och inte bara sitta stilla hela dagarna.
De flesta i Lucas klass har redan fått jobb eller löfte om jobb. Lucas har själv jobbat i grannens företag varje onsdag sedan två år tillbaka, efter att ha gjort sin första praktik där. Efter en skogsmässa träffade han en äldre kompis som behövde hjälp i sitt maskinföretag, så sedan drygt ett år tillbaka jobbar Lucas där också, så mycket han hinner. Tanken är att bli fast anställd på maskinjobbet och så ströjobba hos grannen, säger Lucas, som inte ser det självständiga jobbet i skogen som någon nackdel – tvärt om!
Jag tycker det är rätt skönt att få jobba själv, det är ett fritt jobb. Visst innebär det stort ansvar med värdefulla maskiner och stora virkesvärden som man arbetar med, men det lär man sig hantera.
återförsäljare
