VTI aktuellt nr 3 2019

Tema Sjöfart

2019

aktuellt 3

VTI breddar verksamheten genom att gå på djupet Befintligt positioneringssystem en möjlig guldgruva för forskare Utmaningar i horisonten – två aktörer om sjöfartens framtid

NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

Med sjöfartens roll i fokus

Tomas Svensson Generaldirektör

”Hamnarna har en nyckelroll som noder där olika trafikslag ska knytas ihop till en fungerande logistisk kedja som ska fogas in ett större system.”

VTI aktuellt kommer ut fyra gånger per år. Varje nummer har ett tema som berör forskning inom transportsektorn.

I det här arbetet är det viktigt att sam­ verka mellan forskare, ansvariga myndig­ heter, organisationer, näringsliv och andra intressenter för att fånga de frågor och forskningsområden som ska prioriteras och som behöver hanteras i ljuset av sam­ hällsutmaningar och transportpolitiska mål. Systemperspektivet och integrationen mellan olika trafikslag behöver fokuseras. Sjöfarten behöver vara en tydlig del i ett effektivt, hållbart och väl fungerande transportsystem. Hamnarna har en nyckel­ roll som noder där olika trafikslag ska knytas ihop till en fungerande logistisk

ANSVARIG UTGIVARE Birgitta Sandstedt

UPPLAGA 4 500 ex

REDAKTÖR Catharina Arvidsson

ISSN 0347-9382

I REDAKTIONEN Eva-Mari Löfqvist Maria Elvåker LAYOUT/ORIGINAL Forma Viva, Linköping

TRYCK DanagårdLiTHO E-POST vtiaktuellt@vti.se

kedja som ska fogas in ett större system. En utvecklad kust- och inlandssjöfart kan ge stora effekter på det nationella trans­ portsystemets sätt att fungera. I det här numret av VTI aktuellt beskriver vi VTI:s forskning inom sjöfartsområdet och det arbete vi gör i samarbete med an­ dra aktörer för att identifiera och priorite­ ra forskningsbehov och driva forsknings-, innovations- och demonstrationsverksam­ heten framåt. För att det ska fungera bra behöver vi en långsiktig och bra dialog som möjliggör en ökad och ömsesidig för­ ståelse för forskningens förutsättningar och kunskap om forskningsbehov som kan utveckla sjöfarten i den riktning som samhällsutmaningarna anger.

PRENUMERATION www.vti.se/ prenumerera OMSLAGSBILD Motiv: Lastfartyg i Östersjön Foto: NS Photography/Most­ photos

ENMÄRK

Huvudkontor Linköping Telefon 013–20 40 00 www.vti.se VTI finns även i Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.

LEDNING SS RAT Y FIE

E

EM ST

N VA

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut

T

S

VTI är en statlig myndighet som lyder under regeringen och hör till Infrastrukturdepartementets verksamhets-/ansvarsområde. Institutet har som huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter.

resurser inom simulering och visualisering hittar också intressanta tillämpningar inom sjöfartsområdet.

CER TI

S

jöfarten har en central roll i trans­ portsystemet. Sjöfarten kan möta samhällsutmaningar och medverka till att nationella och internationella transportpolitiska målsättningar uppnås. Samtidigt är utmaningarna många och det är därför glädjande att utrymmet för samhällsmotiverad forskning som bidrar med kunskap som behövs för sektorns utveckling har ökat. VTI:s sjöfartsforsk­ ning har växt och rör områden som konkurrens och samverkan mellan trafikslagen, hamnarnas roll i transport­ systemet, utveckling av styrmedel för att uppnå de transportpolitiska målen samt den spännande och snabba utvecklingen inom sjöfartens digitalisering och automatisering. VTI:s kompetens och

Information om hur VTI behandlar personuppgifter finns på www.vti.se. 2

VTI AKTUELLT NR 3 2019

Miljömärkt trycksak 3041 0196

Ackred. nr 1132 Provning ISO/IEC 17025

ISO 9001 ISO 14001

Nr 3 2019

Tema Sjöfart

innehåll

7

7

Så påverkar klimatförändringarna svensk luft- och sjöfart

8

”Jag förväntar mig mycket ny kunskap som kan leda till god samhällsutveckling”

9

”Forskning kan ge beslutsfattare bättre förståelse för hamnarnas roll”

12

VTI växer inom sjöfartsforskningen

6 VTI sjösätter ny forskning

8

10

Sjöfartsforskning med stor potential

11

Ny studie kartlägger sjömäns psykiska hälsa

14

Kilometerskatt beräknas ha största miljöeffekt

14

Båtarna tas med i beräkningen

15

Två projekt med synergier

16

Kunskap från VTI bidrar till kommunutveckling

19

12

Alltid i VTI aktuellt

VTI:s värld

2 4 22 23 24

Ledare I korthet – notiser Ny kompetens Nya VTI-publikationer I huvudet på...

17

Internationellt arbete lönar sig – tre samarbeten inom ITF-OECD

19 20 21 21

Bilbarnstolar sätter VTI på kartan – i Sverige och världen Mer och säkrare cykling för äldre Ökat intresse för cykelturism men mer forskning behövs Välkommen till Transportforum 2020

VTI AKTUELLT NR 3 2019

3

Foto: Hillevi Ternström/VTI

Foto: Eva-Mari Löfqvist/VTI

I KORTHET

Inge Vierth, utredningsledare på VTI, (till vänster) medverkade i ett seminarium om hamnarnas roll, tillsammans med bland andra Pia Bergdahl från Trafikanalys.

VTI deltog under Almedalsveckan Även i år deltog VTI:are under Almedalsveckan i andra aktörers seminarier. Maria Börjesson, professor i natio­ nalekonomi på VTI, deltog i fem semina­ rier. Ett av seminarierna behandlade frå­ gan om framtida fordonsbeskattning när vi går över till fossilfri drift. Maria med­ verkade även i seminarier om transport­ sektorns klimatmål samt om styrmedel och effektivitet i transportsektorn. Inge Vierth, utredningsledare på VTI, in­ gick i en panel som diskuterade hamnen i det moderna transportsystemet.

VTI:are på Cykelkonferensen Varje år arrangerar Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Trafikverket en cykelkonferens i samarbete med den kommun där konferensen äger rum. Årets konferens var i Helsingborg 22–23 maj. Från VTI medverkade Jenny Eriksson, Jones Karlström och Anna Niska. Anna Niska talade om cykelvägars friktion och effekter av sopsaltning samt, tillsammans med Jones Karlström, om det gångna året med med det nationella kunskapscentrumet Cykelcentrum. Jenny Erikssons presentation handlade om cykelflödesmätningar på systemnivå. Anna Niska deltog dessutom i en panel­

4

VTI AKTUELLT NR 3 2019

diskussion om cykelns roll i ett framtida (autonomt) transportsystem. VTI tillhör­ de också utställarna med information speciellt om institutets cykelforskning. – Resultatet från dagarna kan vi se på lite längre sikt för Cykelcentrums del. Många intressanta samtal och kontakter kan mynna ut i ny spännande verksam­ het, säger Anna Niska, forskningsledare samt föreståndare för Cykelcentrum. Anna Niska och Jones Karlström del­ tog även i den internationella cykelkonfe­ rensen Velo-City 2019 som hölls i Dublin i slutet av juni. MER INFORMATION:

Anna Niska, anna.niska@vti.se LÄS MER: cykelcentrum.vti.se

Foto: hd-design/Mostphotos

Foto: Larm-Soderhamn/Mostphotos

I KORTHET

VTI-projekt vann pris för Årets innovation 2018 Projektet Prognosstyrd dynamisk vägdrift har tilldelats SBUF:s utmärkelse Årets innovation 2018. Priset ges till bästa utvecklingsprojekt inom bygg-, installationseller anläggningsområdet. Projektet drivs av Svevia tillsam­ mans med VTI och B&M systemutveck­ ling. Anna Arvidsson, senior forskare på VTI, deltar i projektet och var med när priset delades ut. – Det är kul att få ett erkännande för att vi har ett bra och intressant projekt. Vi hoppas kunna fortsätta att bidra till utvecklingen av vinterväghållningen ge­ nom att ytterligare förfina och bygga vi­ dare på det vi redan har utvecklat i pro­ jektet, säger Anna Arvidsson.

Motiveringen till utmärkelsen löd: ”Projektet Prognosstyrd dynamisk väg­ drift kombinerar väderprognoser med realtidsdata från fordon och väginfor­ mationssystem till ett beslutsstödsystem för driftledningspersonal och maskin­ förare. Genom optimering av både rut­ ter och åtgärder för halkbekämpning minskar totalkostnaden och miljö­ belastningen samtidigt som arbetsmiljön förbättras och trafiksäkerheten höjs. Projektet visar att modern teknik och digitalisering kan effektivisera även tra­ ditionella verksamheter som vinter­väg­ hållning. Förutom stora fördelar för vägtrafikanterna leder även projektet till hållbar tillväxt och bättre arbetsmiljö.” MER INFORMATION:

Anna Arvidsson, anna.arvidsson@vti.se

VTI är ny medlem i centrum för e-mobilitet Sedan juli är VTI medlem i SEC – Swedish Electromobility Centre – ett nationellt kompetenscentrum för forskning och utveckling av el- och hybridfordon och laddningsinfrastruktur. – Som medlem får man bland annat tillgång till centrumets doktorandkurser och seminarier. Inom SEC finns även många företag som vi får enklare att ­samverka med inom centrumet, men ­också i andra forskningssammanhang, säger Arne Nåbo, forskningschef och VTI:s representant i SEC. För VTI kommer arbetet inom SEC bland annat handla om elvägar och ­laddningsinfrastruktur men även om användar­aspekter och samhällets bered­ skap att ta emot elektromobilitet. MER INFORMATION:

Arne Nåbo, arne.nabo@vti.se LÄS MER: emobilitycentre.se/

Håll dig à jour

Adresserna till våra kanaler:

Facebook: @vtisweden LinkedIn: /company/vtisweden Twitter: @vtisweden Youtube: @vtisweden

VTI AKTUELLT NR 3 2019

5

TEMA SJÖFART

VTI sjösätter ny forskning VTI har ambitionen att bygga upp en sammanhållen sjöfartsforskning inom områden som transportekonomi, logistik, miljö, beteendevetenskap och framförande av fartyg. Ett aktuellt uppdrag handlar om att validera forskningen i ett stort internationellt projekt, Sea Traffic Management. VTI:s forskning om sjöfart har hit­ tills varit relativt blygsam, det har under senare tid främst rört sig om enstaka stu­ dier inom transportekonomi och logistik. Nu ska sjöfartsforskningen inom VTI öka och ska då bestå av både egna projekt och samarbeten med andra aktörer. Miljö och framförande av fartyg är två av de prioriterade forskningsområdena. – Här finns stora behov av forskning. Det kan handla om allt från bottenfärger, bränslen och plaster i hav och material. Men också till exempel anpassning av vaktscheman efter människans förutsätt­ ningar eller hur man lägger upp rutter över haven för att spara så mycket bränsle som möjligt, säger Joakim Dahlman, senior­forskare på VTI.

Forskat om sjösjuka Han har lång erfarenhet av sjöfartsforsk­ ning och har nu i uppdrag att utveckla den på VTI. Mycket av hans forskning har handlat om hur människor presterar under stress. På uppdrag av amerikanska marinen har han forskat på hur bland

6

VTI AKTUELLT NR 3 2019

annat sjösjuka, stress och olika läkemedel påverkar sjömännens prestationsförmåga. – Sjösjuka påverkar prestationsförmå­ gan långt innan man blir så illamående så att man kräks. Det är ett problem som amerikanska marinen tar på mycket större allvar än vi gör i Sverige.

Samarbete med Sjöfartsverket Joakim Dahlman vill fortsätta att forska på sitt område, framförande av fartyg. På VTI finns mycket kompetens som kan utnyttjas i sådan forskning. Det gäller bland annat kunskap om simulatorer som idag bara används för utbildning inom sjöfarten. – Ett av våra mål är att bygga upp sam­ arbeten med Sjöfartsverket inom bland ­annat simulering och plattformar för att testa ny teknik, säger han.

Viktigt uppdrag Möjligheterna att få pengar till sjöfarts­ forskning har ökat på senare år och VTI har redan fått flera olika uppdrag. Ett av dem handlar om att validera forskningen

inom STM, Sea Traffic Management, ett stort internationellt EU-projekt för att digitalisera sjöfarten och skapa bättre ­förutsättningar för kommunikation mellan fartyg, och mellan fartyg och land. Systemen ger mycket bättre möjligheter att till exempel övervaka sjötrafik, optimera rutter och underlätta logistik i hamnar. – Det är ju ingen idé att ett fartyg kör i full fart över Atlanten för att sedan ligga två dagar och vänta utanför Göteborg för att hamnen ska bli redo för att ta emot lasten. Med det nya systemet kan fartyget dra ner på farten, spara bränsle och kom­ ma fram vid precis den tid då all logistik finns på plats, säger Joakim Dahlman. I trånga farvatten kan fartygen dela ­information för att i god tid kunna för­ hålla sig till varandra, och se om det är nödvändigt att ändra kurs. – Vi gör en rent vetenskaplig utvärde­ ring av forskningen i STM-projektet. Det är ett viktigt uppdrag för VTI där vi kan göra stor nytta, säger Joakim Dahlman. Text: Johan Sievers/redakta Foto: Micke Ovesson/Mostphotos MER INFORMATION:

Joakim Dahlman, joakim.dahlman@vti.se LÄS MER om projektet Sea Traffic Management: www.stmvalidation.eu

TEMA SJÖFART

Så påverkar klimatförändringarna svensk luft- och sjöfart Effekterna av de pågående klimatförändringarna kan bli både större och mer oväntade än vad vi antar. Till exempel kommer flygtrafiken att kräva längre startsträckor eller fler flygningar med mindre plan på grund av varmare och därmed tunnare luft. Det är en av slutsatserna i en rap­ port som VTI genomfört på uppdrag av Transportstyrelsen. Syftet är att identifiera möjliga negativa effekter för svensk luftoch sjöfart, orsakade av de klimatföränd­ ringar som beskrivs av FN:s klimatpanel och SMHI. Mikael Johannesson är forskningschef på VTI och har skrivit rapporten tillsam­ mans med Yvonne Andersson-Sköld, pro­ fessor inom miljö på VTI. – Den innehåller flera ögonöppnare. Till exempel att flygets start- och landnings­ banor måste bli längre eftersom varmare luft får lägre täthet och sämre bärkraft, vilket innebär att planen måste ha högre hastighet för att lyfta. Alternativt mindre lastvikt, säger Mikael Johannesson. Detta problem existerar redan på platser där det är mycket varmt, till exempel i södra USA. Påverkan i Sverige förväntas bli måttlig men flyget är ett samman­ hängande system där störningar på ett ställe orsakar störningar på ett annat. De flesta konsekvenserna av klimat­ förändringar är av negativ art men det finns några undantag. Ett sådant är att ­högre temperaturer kommer att minska svenskt flygs behov av avisning, liksom ­behovet av halkbekämpning med salt på land- och startbanor. – Temperaturen kommer oftare att hamna­på plussidan vilket kräver mindre

insatser. Samtidigt kommer temperaturen oftare att pendla mellan plus och minus på ett mer oförutsägbart sätt än idag, vil­ ket kan innebära ökade halkbekämpnings­ problem vid vissa flygplatser. En annan av de lätträknade fördelarna med ett varmare klimat är att sjöfartens rutter kan kortas när tidigare frusna hav hålls öppna. Samtidigt riskerar den is som bildas att röra sig mera och mer oförut­ sägbart än tidigare. Det är därför inte sä­ kert att behovet av isbrytarhjälp minskar. Ett varmare klimat kommer för svensk del att innebära ökad nederbörd men även längre perioder av torka. Det kan leda till periodvis avdunstning i vattendrag, vilket kan påverka inlandssjöfarten och kräva båtar med mindre djupgående. För havssjöfarten kommer havsnivån att höjas. Hur mycket och hur snabbt går inte att säga säkert men enligt huvud­ scenarierna kommer havsytehöj­ ningen runt södra Sverige, där det inte längre pågår n ­ ågon land­ höjning, att vara en knapp ­meter detta sekel. I VTI:s rapport betonas att flertalet av de beräk­ nade förändringarna och effekterna på klimatet är osäkra. Det innebär att mycket större och snabbare förändringar, liksom allvar­ligare ­följder av dessa, kan ­inträffa. Flera av ­uppvärmningens konse­ kvenser får följder som i sig innebär snabbare uppvärm­ ning. Till exem­pel innebär varmare hav, förutom havs­ nivåhöjning, o ­ ckså en sämre

förmåga för havsvattnet att hålla kvar koldioxid. Enligt Mikael Johannesson borde sam­ hället ha en högre beredskap och bygga mer robusta system, till exempel trans­ portsystem, för oförutsedda och större konsekvenser av klimatförändringarna. – Båda transportslagen liksom samhället i stort kommer att påverkas mycket och vi har lite tid för att vidta åtgärder, både för att minska utsläppen och för att förebygga negativa effekter av klimatförändringarna. Text: Johan Granath/redakta Foto: Michael Steden/Mostphotos MER INFORMATION:

Mikael Johannesson, mikael.johannesson@vti.se LÄS MER: VTI rapport 960: Klimatförändringens påverkan på sjöfart och luftfart: översiktligt underlag för handlingsplan.

VTI AKTUELLT NR 3 2019

7

TEMA SJÖFART

Katarina Norén, ­generaldirektör Sjöfartsverket:

”Jag förväntar mig mycket ny kunskap som kan leda till god samhälls­ utveckling” De största utmaningarna för sjöfarten finns inom digitalisering, klimatanpassning och arbetsförhållanden. Forskning kan bidra med ny kunskap som kan leda till samhällsutveckling och konkurrensfördelar för Sverige. Det menar Katarina Norén, generaldirektör på Sjöfartsverket. Digitaliseringen inom sjöfarten har kommit en god bit på väg och skapat för­ utsättningar för effektivisering. Exempel på områden som Sjöfartsverket arbetar med är rapporteringsrutiner, navigerings­ stöd och identifiering av gods. Men stora utmaningar återstår. – Här krävs att vi, såväl inom sjöfarten som inom hela transportsystemet i övrigt, arbetar tillsammans. Genom att hitta effek­tiva digitaliseringslösningar kan vi till exempel skapa enklare beslutsprocesser och effektivare flöden säger Katarina Norén. Ett annat område som behöver utvecklas mer är hållbarhet. Sjöfarten i sig kan med­ verka till en minskning av koldioxidutsläp­ pen genom att fler godstransporter flyttas över från lastbilar till fartyg. Genom klimat­anpassning av fartyg, hamnar och farleder kan sjöfarten bidra ytterligare. Arbetsmiljö står också högt på listan över utmaningar. Sjöfarten globalt behöver

8

VTI AKTUELLT NR 3 2019

arbeta med att förbättra arbetsförhållan­ dena för de som arbetar inom näringen. Jämställdheteten måste också bli bättre. Idag är andelen kvinnor inom sjöfarten mycket låg. – Vi klarar helt enkelt inte kompetens­ försörjningen inom sjöfarten utan fler kvinnor. Dessutom ser vi att mer jäm­ ställda arbetsplatser bidrar till kreativitet och bättre resultat, säger Katarina Norén. Hur kan då forskningen stödja utveck­ lingen av sjöfarten i stort och av Sjöfarts­ verkets verksamhet? Här lyfter Katarina Norén fram behovet av demonstrations­ projekt, där nya och innovativa lösningar testas och utvärderas för att snabbt kunna införas i stor skala. Forskningen behövs också för utvärdering av och förslag på styrmedel för optimering av transport­ systemet. Hon välkomnar också forskning kring navigationsstöd och forskning som syftar till optimering av godsflöden mellan olika transportslag.

– Vi behöver hjälp med begripliga och tydliga slutsatser och rekommendationer som vi kan implementera i vår verksam­ het, framhåller Katarina Norén. Sjöfartsverket och VTI har nyligen kom­ mit överens om ett fördjupat samarbete kring kunskapsutbyte och forskning. Ett avtal har undertecknats av myndigheter­ nas båda generaldirektörer där gemensamt ansvar för forskning och innovation be­ tonas. Flera forskningsprojekt där både VTI och Sjöfartsverket medverkar pågår redan och tanken är att det ska bli fler. – VTI är starka inom till exempel forsk­ ning kring hållbara transporter, samhälls­ ekonomi och ekonomiska styrmedel men även inom andra forskningsområden som är viktiga för oss, säger Katarina Norén. Vad ser hon då att samarbetet med VTI kan leda till? – Jag tror på ett bra utbyte av kunskap mellan oss. Och jag förväntar mig mycket ny kunskap som kan leda till god sam­ hällsutveckling och konkurrensfördelar för Sverige. Text: Eva-Mari Löfqvist Foto: Sjöfartsverket

TEMA SJÖFART

Christine Hanefalk, ­branschchef Sveriges Hamnar:

”Forskning kan ge beslutsfattare ­bättre förståelse för hamnarnas roll” Mer forskning behövs kring hamnar och deras del av transportkedjan. Här kan VTI spela en viktig roll. Det säger Christine Hanefalk, branschchef för Sveriges Hamnar. Hamnarna har sedan långt tillbaka i historien varit avgörande för Sveriges handel världen över. Hit anländer gods och människor med fartyg för att flyttas över till andra trafikslag. Containrar och annan last flyttas från fartyg till lastbilar, tåg eller pråmar för vidare transport inom landet. Människor reser vidare med bil, tåg eller buss. Och vice versa. De svenska hamnarna har, liksom sjö­ farten som helhet, många utmaningar att hantera. Omställningen till nya bränslen och krav på snabba transporter genom ökad e-handel är exempel. – Handeln fortsätter att öka och ­människor reser mer. Det innebär att vi måste jobba mer med bland annat mins­ kad miljö­påverkan, effektivisering och opti­mering av handelskedjan, framhåller Christine Hanefalk, branschchef för Sveriges Hamnar. Trots sin betydelse för såväl sjöfart som handel och de utmaningar hamnarna står inför, finns det relativt lite forskning kring

hamnar i Sverige. Det är något Christine Hanefalk gärna vill ändra på. Det finns, anser hon, också ett glapp i beslutfattares kunskap om hur viktig sjöfarten inklusive hamnarna är. – För att beslutsfattare på både nationell och regional nivå ska förstå vad som krävs, till exempel i form av ny eller änd­ rad infrastruktur, avgiftsstrukturer, styr­ medel och incitament behöver de tillgång till kunskap som kommer ur oberoende forskning, framhåller Christine Hanefalk. Vilka områden är då viktiga att forska kring? Christine Hanefalk ser ett antal ­olika frågor där forskning skulle kunna tillföra kunskap som tillskott till hamnar­ nas erfarenhet och kunnande. Hamnlogistik är en sådan fråga. Här kan grundläggande forskning ge bra under­lag till exempelvis infrastruktur­ planering. Idag finns många flaskhalsar på vägen från hamnarna ut i landet. Kunskap och förståelse för vilka åtgärder som krävs för att underlätta logistiken behövs.

Miljö och hållbarhet är ytterligare ett område där hon ser att forskning skulle kunna bidra med värdefullt kunnande. – Omställningen till nya bränslen pågår och här vore mer forskning välkommen. Hon efterlyser också forskning om effekti­visering och optimering av handels­ kedjan. – I och med att sjöfarten funnits så länge finns en gedigen kunskap bland våra svenska hamnar om hur hamnar fungerar och kan utvecklas. Men vi behöver ändå ställa oss frågan; finns det något vi skulle kunna göra annorlunda om vi inte hade den kunskap vi har? Christine Hanefalk ser att VTI kan spela en viktig roll i forskning kring hamnarna och deras del i transportsystemet. – En stor fördel med VTI är den om­ fattande kompetens som institutet har inom transportforskning och intermodali­ tet, det vill säga transport av människor och gods mellan olika trafikslag. Det gör VTI till en mycket bra samarbetspartner för oss och andra aktörer inom sjöfarten. Text: Eva-Mari Löfqvist Foto: Pressbild/Transportföretagen

VTI AKTUELLT NR 3 2019

9

TEMA SJÖFART

Sjöfartsforskning med stor Sjöfartsverkets AIS-data utgör ett fantastiskt underlag för forskare som är intresserade av att analy­ sera vattenburna transporter. Det har VTI och finansiärerna Trafik­ verket och Lighthouse tagit fasta på. Två projekt inleddes under våren, och ett tredje startar nu i höst. AIS står för ”automatic identifica­ tion system” och är ett system som för­ medlar geografiska positionsdata över hur fartyg rör sig. GPS-data skickas med sekunders mellanrum regelbundet från ­fartygen till ett nät av landbaserade mot­ tagningsstationer. Systemet utvecklades för att kunna ge mer information om skepp i ett område än vad som kan ges via radar. Via AIS får man till exempel kännedom om fartygens identi­ tet, storlek och destination, och det gäller även för båtar som annars skulle befinna sig i radarskugga, bakom öar eller liknande. Kommersiella fartyg som är tyngre än 300 ton är tvingade att vara anslutna till systemet, men i dag är det relativt vanligt att även fritidsbåtar är uppkopplade. På nätet finns flera sajter som gör det möjligt för vem som helst att gå in och titta på var olika fartyg befinner sig i realtid. Svenska Sjöfartsverket har sparat AISdata från 2007 och framåt. – Jag är nationalekonom, och ett vanligt problem vi nationalekonomer stöter på är att det saknas underlag. Men här finns ett väldigt bra underlag, säger Cecilia Gustafsson, utredare på VTI i Stockholm, som innan hon kom till VTI arbetat som konsult med bland annat energi- och klimat­frågor. Forskarna ges i teorin hur många möjlig­heter som helst att analysera sjö­ farten, tack vare AIS. – Svårigheterna ligger i att hantera så mycket data, att hitta det som verkligen är relevant, fortsätter Cecilia Gustafsson. De första projekten strävar därför till stor del efter att komma igång med själva användningen av informationen. Forskarna, med projektledaren Cecilia Gustafsson i spetsen, ska försöka skapa modeller och metoder som de kan använ­ da i andra, kommande projekt. Potentialen är stor.

10

VTI AKTUELLT NR 3 2019

Vad som kan studeras i framtiden är avhängigt av hur fartygens AIS-information kan kopplas till andra datakällor. Men potentialen är enorm, menar Cecilia Gustafsson.

– AIS-data kan till exempel kopplas till kända infrastruktursatsningar och Transport­styrelsens olycksdatabas. På så vis kan vi ta reda på om breddningen av en fartygsled har påverkat olycksrisken. Kan man till och med se om vissa olyckor är kopplade till en viss typ av fartyg? Finns det olika konsekvenser vid olika ­typer av olyckor? Självklart finns det även ett miljöoch klimatfokus. (Här används SMHI:s och VTI:s beräkningar av fartygsutsläpp, samt EU:s beräkningar baserade på en ­särskild EU-förordning, i kombination med AIS-data.) Vad betyder en infrastruk­ tursatsning i det avseendet? Förändras fartygssamman­sättningen? Minskar eller ökar koldioxidutsläppen?

Sjöfartens konkurrenskraft är föremål för en egen studie. Här handlar det om att med hjälp av AIS-data i kombination med bland annat statistik över fartygs­ information och handelsstatistik studera hur policyförändringar, investeringar, tek­ nisk utveckling och mycket annat påver­ kar val av transportkedjor, fartygstyper, fartygsstorlekar, avgångsfrekvenser, hastig­ heter, hamnar, och så vidare. När den här artikeln skrivs ligger dess­ utom ett eget projekt om hamnar i start­ groparna, redo att sjösättas under hösten 2019. – Vilka hamnar väljs oftast respektive mest sällan? Hur lång tid tillbringar skep­ pen i hamnarna? Hur påverkar hamnarnas storlek och specialisering valet av hamn?

TEMA SJÖFART

potential

Ny studie kartlägger sjömäns psykiska hälsa Att arbeta till sjöss och vara ­hemifrån i långa perioder kan vara psykiskt påfrestande. I en förstudie ska forskare på VTI undersöka hur vanligt det är med psykisk ohälsa bland fartygs­personal i Sverige och hur r­ ederiernas förebyggande arbete fungerar. Fartyg är mycket speciella arbets­ platser där man i många fall tillbringar månader till sjöss avskild från familj och vänner. Arbetet och livet ombord kan innebära en stor psykisk påfrest­ ning. Men kunskapen om svenska sjömäns psykiska hälsa är dålig. För att erhålla och behålla olika certifikat genomgår de hälsoundersökningar, men de omfattar bara fysisk hälsa. Psykisk ohälsa är sällan­något man pratar om ombord. – Inom sjöfarten finns ofta en macho­ kultur som gör det svårt att berätta om man till exempel känner sig deprimerad, säger Joakim Dahlman, senior forskare på VTI.

Stort mörkertal

Säger det oss någonting? Går det att se mönster? Trafikverket finansierar två av projek­ ten, Lighthouse det tredje. Tanken är att samtliga projekt ska drivas parallellt och med ett ömsesidigt utbyte av resultat. Kan man kalla detta ett pionjärarbete? – Vi är inte de första som använder AIS-data, men vi känner inte till att någon ­tidigare satt ihop alla de olika datakällor vi planerar att använda, säger Cecilia Gustafsson. Och det är fortfarande ett ­begränsat antal studier som har gjorts. Jämfört med hur mycket forskning det finns när det gäller väg, järnväg och flyg så är sjöfartssidan eftersatt. Här finns ­oerhört mycket att göra, och det är en av anledningarna till att jag tycker att

det är så kul att arbeta med detta. När de första projekten är genomförda kommer Cecilia Gustafsson och hennes medforskare att föreslå ett antal forsk­ ningsprojekt att gå vidare med. – Redan nu har vi ganska många idéer, så många att jag inte tror att alla de stu­ dier vi föreslår kommer att genomföras. Text: Catarina Gisby/redakta Foto: Börje Svensson/Mostphotos MER INFORMATION:

Cecilia Gustafsson, cecilia.gustafsson@vti.se Fotnot: De tre projekten heter ”Modellering av sjöfartens konkurrenskraft – Analys av sjötransporter med AIS-data”, ”Effektsamband för sjöfart (trafiksäkerhet och miljö)” samt ”Storlek, specialisering och flexibilitet – Hamnarnas roll i ett hållbart transport­system”.

2014 visade en undersökning att den näst vanligaste sjukskrivningsorsaken bland personer med vissa typer av certi­ fikat var psykisk ohälsa. Det utgjorde också en växande andel av de problem som sjömännen sökte hjälp för. – Vi blev förvånade över att så många hade problem med psykisk ohälsa. Dessutom finns det förmodligen ett stort mörkertal, säger Joakim Dahlman. Nu leder han en förstudie för att under­söka omfattningen av psykisk ohälsa i en större grupp fartygsanställda och hur det förebyggande arbetet be­ drivs av rederierna och ombord i prakti­ ken. Den ska ligga till grund för en longitudinell studie där man bland ­annat ska följa det systematiska före­ byggande arbetet ombord. Text: Johan Sievers/redakta MER INFORMATION:

Joakim Dahlman, joakim.dahlman@vti.se

VTI AKTUELLT NR 3 2019

11

TEMA SJÖFART

VTI växer inom sjöfartsf VTI satsar allt mer på forskning inom sjöfartsområdet. Under s­ enare år har flera medarbetare med forsknings­ bakgrund inom sjöfart rekryterats och VTI har också börjat använda den ­kompetens inom andra trafikslag som finns på institutet för sjöfartsforskning. – Det är mycket som är gemensamt för de olika trafikslagen och mycket från annan forskning som går att föra över på sjöfarten. Vi har till exempel kompetens och erfarenhet av att använda simulatorer i forskningsprojekt och stor kunskap inom miljöfrågor och styrmedel, säger Inge Vierth, utred­ ningsledare på VTI med fokus på godstransporter och sjöfart. I höst stärks VTI:s kom­ petens ytterligare inom sjö­ fartsforskningen genom re­ Inge Vierth, VTI. kryteringen av Axel Merkel som har arbetat med forskning inom bland ­annat sjöfartsekonomi och hamnar. I september doktorerar han vid högskolan i Molde, Norge, med en avhandling om hamnpolitik i det euro­ peiska containersegmentet. I avhandlingen in­ går också en analys av de regional­ekonomiska

12

VTI AKTUELLT NR 3 2019

effekterna som f­öljer av farledsinvesteringar i stora europeiska container­hamnar. – Jag hoppas kunna bidra till en förstärkt forskningsförmåga inom sjöfart och godstran­ sporter. Givet min bakgrund inom hamn­forsk­ ning hoppas jag även kunna arbeta med att ut­ värdera åtgärder för att effektivisera använd­ ningen av infrastruktur inom svensk sjötran­ sport, säger Axel Merkel.

Ny medlem i Lighthouse Sedan förra året är VTI en av medlemmarna i det maritima kompetenscentret Light­house. Här samlas svenska aktörer inom maritim forskning, utveckling, innovation och demon­ stration. Verksamhetens syfte är dels att få den maritima sektorn inkluderad i redan pågående forsknings- och innovations­program (FoIprogram), dels att bidra till bildandet av specifi­ ka maritimt inriktade FoI-program. Light­house deltar också i arbetet att utforma de svenska inspelen till EU:s ram­forsknings­­program. Just nu arbetar VTI med två förstudier inom det tioåriga branschprogrammet Hållbar sjöfart som drivs av Lighthouse på uppdrag av Trafik­ verket. Inom den ena undersöker forskare ­omfattningen av psykisk ohälsa bland fartygs­ personal och det förebyggande arbetet hos ­rederierna. Förstudien beskrivs närmare i en ­artikel på sidan 11.

I den andra förstudien studeras hamnarnas roll som knutpunkt mellan sjö- och landbasera­ de transporter. Studien utförs i samarbete med Göteborgs universitet, Skogsindustrierna, Sveriges Hamnar, Sjöfartsverket, Svensk Sjöfart, Region Skåne samt Trafikverket. Målet är att under­söka om ett flexibelt system med fler ­mindre hamnar kan vara mer kost­nads­effektivt än få större hamnar. Ett sådant system skulle i större utsträckning kunna bidra till avlastning av land­infrastruktur och ett miljömässigt och ekonomiskt mer hållbart transport­system. – En förutsättning för att transportkedjor som innehåller sjöfart ska kunna konkurrera med direkta lastbils­transporter mellan avsända­ re och mottagare är e­ nkel, snabb och effektiv lastning och lossning av godset respektive last­ bärarna i hamnarna, säger Inge Vierth.

Samverkansavtal med Sjöfartsverket På VTI finns den nystartade Sjöfarts­gruppen. Gruppen leds av Inge Vierth och består av ett ­tiotal medarbetare som arbetar, delvis eller helt, i projekt kopplade till sjöfart. Syftet är att hålla varandra och andra kollegor informerade om vad som händer inom de olika projekten och inom nationell och internationell sjöfartsforskning. Under våren har gruppen arbetat fram ett samverkansavtal mellan VTI och Sjö­farts­verket. Syftet med ett formaliserat samarbete är att

TEMA SJÖFART

forskningen bättre utnyttja myndig­heternas kompletterande kompetenser för att genomföra olika projekt inom sjöfartsområdet. Avtalet är också ett led i att uppnå de transportpolitiska målen. – Samarbetet är värdefullt för oss. Sjöfarts­ verket har många intressanta fråge­ställningar som de måste lösa och vi vill gärna tillämpa våra vetenskapliga metoder och modeller. På så sätt kompletterar vi varandra, säger Inge Vierth. Sedan tidigare har VTI utfört flera p ­ rojekt tillsammans med Sjöfartsverket men i och med samverkansavtalet hoppas Inge på fler gemen­ samma projekt.

Både utmaningar och utvecklingsmöjligheter VTI har även samarbete inom sjöfartsforsk­ ningen med forskningsinstitut och universitet i andra delar av Europa. Det mest etablerade finns mellan VTI och forskare på norska TØI,

Transportøkonomisk institutt, där samarbete sker inom flera olika projekt. – Vi uppskattar att ha ett internationellt per­ spektiv i våra projekt och jobbar gärna ihop med våra kollegor i andra länder, säger Inge Vierth. Hur ser Inge Vierth på framtiden för sjöfarts­ forskningen inom VTI? – Det finns många spännande utmaningar och utvecklingsmöjligheter. Sjö­farten är energi­ effektiv, men har problem med till exempel ut­ släpp och buller, både under färd och i hamnar. Inge påpekar att sjöfarten ligger efter väg­ transporterna vad det gäller användning av för­ nybara bränslen, och regleringar för till exem­ pel motorer och användning av katalysatorer. En orsak till det senare är att regleringar som gäller den maritima sjöfarten i större utsträck­ ning kräver omfattande globala överens­ kommelser om regelverk. – Det finns också behov av att titta mer på

FAKTA: ETT URVAL AV VTI:S PÅGÅENDE PROJEKT INOM SJÖFARTSFORSKNING

• Effektsamband för sjöfart. Finansiär: Trafikverket. • ELINA – Energi- och klimat­ optimala godstransporter ur ett nationellt systemperspektiv. Finansiär: Energimyndigheten. • Morötter och piskor inom

sjöfarten för att uppnå miljökvalitetsmålen. Finansiärer: Trafikverket och Vinnova. • MOSEL – Modal shift for an environmental lift. Finansiär: Naturvårdsverket. • Sjöfartens konkurrenskraft. Finansiär: Trafikverket.

• Uddevallaprojektet: vidare­utveckling av h ­ amnen i Udde­valla. Finansiär: Avanoa AB. • WUM – Waterborne Urban Mobility. Finansiär: Stockholms läns landsting.

säkerheten. Om man till exempel gör en farled djupare och bredare, vad får det för effekter på säkerheten? Här kan simulatorer användas, tror Inge Vierth. Under året genomför VTI en vetenskaplig ut­ värdering av forskningen i Sjöfarts­verkets EUprojekt STM, Sea Traffic Manage­ment. Pro­jek­ tet handlar om att digi­talisera sjöfarten och att skapa bättre förutsättningar för att kommunice­ ra fartyg emellan och mellan fartyg och land. Projektet beskrivs närmare i artikeln på s­ idan 6. – Digitaliseringen och automatiseringen av hela transportsystemet, där sjöfarten utgör en del, är ett spännande område som också kan användas för att skapa ett mer hållbart trans­ portsystem. Det är viktigt att titta på hela trans­portkedjan, inklusive hamnar och anslu­ tande landtransporter. Har man inte effektiva hamnar, är det svårt att öka sjöfartens andel av det samlade transportarbetet. – Regeringen vill satsa mer på sjöfart och det finns en förhoppning att flytta över gods från väg till sjöfart för att lösa klimat- och miljö­problematiken. Men det finns en hel del att jobba med för att kunna integrera sjöfarten med de övriga delarna i godstransportsystemet, säger Inge Vierth. Text: Maria Elvåker Foto: Rickard Enlund/Mostphotos Foto: Hejdlösa Bilder

VTI AKTUELLT NR 3 2019

13

TEMA SJÖFART

Kilometerskatt beräknas ha största miljöeffekt Hur kan miljöstyrande avgifter och andra åtgärder minska gods­ transporternas miljöpåverkan? VTI har deltagit i ett forskningsprojekt som har undersökt just detta. Projektet har letts av IVL Svenska Miljöinstitutet, och har genomförts till­ sammans med Göteborgs universitet och Göteborgs Hamn, Trelleborgs Hamn samt Stockholms Hamnar. Man har bland annat studerat hur hamnar kan använda miljödifferentierade avgifter och incita­ ment i syfte att styra mot mer energi­ effektiva fartyg och lastbilar samt en ökad användning av förnybara bränslen. I VTI:s del av projektet har forskarna studerat hur högre farleds- och lotsavgif­ ter, högre banavgifter, högre hamnavgifter och en kilometerskatt (vägslitageskatt) för tunga lastbilar enskilt och i kombination

Göteborgs hamn är en av de hamnar som har studerats i projektet.

med varandra kan minska godstranspor­ ternas utsläpp.

Kostnaderna är avgörande Simuleringar med den nationella kostnads­ minimerande godsmodellen Samgods visar att den åtgärd som skulle ge den största minskningen av utsläpp är kilometer­ skatten. Beräkningar visar också att om

hamnavgifterna höjs i svenska hamnar skulle det i vissa fall innebära att fartyg angör grannländer hellre än Sverige. – Transportköpare styrs av kostnader i första hand. Även om miljöaspekten är viktig är det i slutändan transportkostna­ derna som avgör hur företagen väljer att frakta sitt gods, säger Inge Vierth, som till­ sammans med Rune Karlsson represente­ rade VTI i projektet. Projektet har finansierats av Vinnova. Resultaten från VTI:s delprojekt finns i artikeln” How to achieve less emissions from freight transport in Sweden”. Text: Maria Elvåker Foto: Magnus Fyhr/Mostphotos MER INFORMATION:

Inge Vierth, inge.vierth@vti.se PROJEKTETS SLUTRAPPORT: IVL report C365/2019: Environmentally differentiated port dues.

Båtarna tas med i beräkningen I ett projekt som heter Waterborne Urban Mobility arbetar Gunnar Flötteröd, senior forskare på VTI, med att implementera båttrafik i ett befintligt simuleringsprogram som kan användas för att planera kollektiv­trafik i Stockholm. I programmet fanns sedan tidigare många olika variabler som bussar, bilar och resenärer – var de bor och vart de reser och vid vilka ­tid­punkter under dygnet. – Tills nyligen dominerade program som bara innehöll modeller över flöden med fordon och individer, men i det här programmet kan vi modellera resor och rörelser ner på de enskilda individerna och fordonen. Vi kan också ändra indivi­ dernas resmönster över tid beroende på till exempel trängsel i transportsystemet,

14

VTI AKTUELLT NR 3 2019

Genom förbättrade och förfinade simuleringsprogram kan forskarna bidra med en mer verklighetstrogen bakgrund för planering av kollektivtrafiken. Båttrafik är en viktig variabel att ta med för områden där förutsättningar för den finns.

säger Gunnar Flötteröd. Det gör att det blir ett kraftfullt hjälpmedel om man vill se var efterfrågan på resor finns och hur den påverkas av saker som händer i syste­ met. Människorna och deras resbehov i mo­ dellen är gjorda med hjälp av uppgifter från olika källor, till exempel Trafikverket och Trafikanalys, som har satts samman för att så bra som möjligt representera verkligheten inom det geografiska område

som modellen täcker. Nu när programmet är uppdaterat med båtar som går i linje­ trafik kan man göra mer verklighetstrogna beräkningar av kollektivtrafikutbudet i Stockholm och också koppla ihop båtarna med dem som behöver resa för att se var båtlinjer behövs mest. Text: Hillevi Ternström Foto: Alexander Farnsworth/Mostphotos MER INFORMATION:

Gunnar Flötteröd, gunnar.flotterod@vti.se

TEMA SJÖFART

En överflyttning av godstransporter ­ till den energieffektiva sjöfarten­ skulle kunna vara ett led i att nå Sveriges miljöoch klimatmål.

Två projekt med synergier Flera utredningar föreslår en ­överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart, bland annat för att nå Sveriges miljö- och klimatmål. Sjöfarten är, jämfört med de andra trafikslagen, energieffektiv men använder mindre rena bränslen vilket medför mer utsläpp per förbrukad liter bränsle. Inge Vierth, utredningsledare på VTI, är projektledare för de två projekten Modal shift for an environmental lift, MOSEL, och Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå miljökvalitets­ målen. Inom MOSEL undersöks bland annat hinder och möjligheter för över­ flyttning. Morötter och piskor analyserar vilka styrmedel och åtgärder som är mest effektiva för att minska sjöfartens luft­ föroreningar och växthusgaser. – Det är en fördel att ha projekt som ligger nära varandra. Det finns synergier som vi kan dra nytta av, säger Inge Vierth. – Inom Morötter och piskor har vi bland annat utvärderat Sjöfartsverkets

miljödifferentierade farledsavgifter från 1998 fram till och med 2017. Nu tittar vi på miljöeffekterna av avgiftssystemet som Sjöfartsverket införde 1 januari 2018.

Omdiskuterade farledsavgifter – Avgiftssystemet som Sjöfartsverket in­förde 2018 innebär högre farleds­avgifter totalt och en bredare bas för miljödifferen­ tieringen. Systemet har fått en del kritik av redare och transportköpare, säger Inge Vierth. – Högre farledsavgifter missgynnar ­förstås överflyttningen från land till sjö. För att främja överflyttningen har ­regeringen beslutat att företag som flyttar över gods till sjöfart kan ansöka om en så kallad­ ekobonus. – Det gäller att balansera mellan olika mål. Ur ett överflyttningsperspektiv bör farledsavgifterna vara så låga som möjligt. Miljödifferentierade avgifter är dock på andra områden ett beprövat styrmedel för att främja användningen av nya bränslen med mera, säger Inge Vierth som tror att det överlag finns förutsättningar för en positiv utveckling av sjöfarten. – En fördel är att det finns gott om ­kapacitet i farlederna och hamnarna. Om

En fördel är att det finns gott om ­kapacitet i farlederna och h ­ amnarna. Om det krävs investeringar är dessa små jämfört med behoven inom järnväg och väg. det krävs investeringar, till exempel för att skapa djupare och bredare farleder, är dessa små jämfört med behoven som finns inom järnväg och väg. Båda projekten genomförs i samarbete med Göteborgs universitet. Morötter och piskor finansieras av Vinnova och Trafikverket och avslutas till årsskiftet 2019/2020. MOSEL finansieras av Naturvårdsverket och avslutas till års­ skiftet 2020/2021. Text: Maria Elvåker Foto: Bayberry/Mostphotos MER INFORMATION:

Inge Vierth, inge.vierth@vti.se

VTI AKTUELLT NR 3 2019

15

TEMA SJÖFART

Kunskap från VTI bidrar till kommunutveckling Uddevalla kommun och Uddevalla hamn har ambitionen att utveckla sitt hamnområde och anslutande kommunikationer – ett stort projekt med många möjligheter och ut­maningar. VTI bidrar med att ge kunskapsunderlag. Badöområdet, där hamnen finns idag, är ett område med kostsamma pro­ blem, som sättningar och föroreningar, och som därför ska avvecklas. Men en hamn behövs och tankar finns på att vidareutveckla Sörvik, som också är hamnområde idag, och även på en ny­etablering i Fröland, där kommunen äger mark. Som underkonsulter till Avanoa är VTI strategisk samarbetspartner till Uddevalla kommun. Uppdraget som helhet handlar om att bidra med affärsutvecklings- och finanserings­strategier inom områden som är viktiga för kommunen. Anders Brunberg är chef på tillväxt­ avdelningen på Uddevalla kommun. – Det känns mycket bra att arbeta nära VTI och Avanoa. För att få rätt utveckling skall hamnen fokusera på framtiden, och där behövs kompetens från dessa sam­ verkanspartner. VTI:s del i arbetet är bland annat att bi­ stå med kunskap inom strategisk infra­ strukturplanering, kapacitetsberäkningar och samhällsekonomiska analyser. – Det kan handla om att ta fram en nuläges­analys av godstransportsystemet. Det är viktigt att förstå hur transportefter­ frågan ser ut idag och framöver samt hur befintlig infrastruktur möter efterfrågan för att kunna analysera Uddevallas fram­ tida roll säger Linea Kjellsdotter Ivert, ­senior forskare på VTI. Kunskapen från VTI hjälper tjänstemän, politiker och samarbetspartner att få en samlad bild över möjligheter och ut­ maningar och ger dem underlag inför ­beslut om hamnområdet. – Vi ska inte gå ner i detalj och säga hur de ska göra, utan visa på var förutsätt­ ningarna finns och ge dem ett objektivt beslutsunderlag. Under ett möte i maj höll bland andra

16

VTI AKTUELLT NR 3 2019

Anders Brunberg (Uddevalla kommun), Linea Kjellsdotter Ivert (VTI), Ulf Stenberg (Uddevalla Hamnterminal AB), Elke Rosiers (Avanoa AB).

VTI en presentation för Uddevalla kom­ mun, kommunledningen, samhällsbygg­ nadsnämnden och hamnbolagets styrelse. – Vi illustrerade Uddevallas lokalisering i termer av närhet till europavägar, järn­ vägsstråk och farleder samt storlek och typ av varuflöden som transporteras i området. Vi berättade om trender inom automation, digitalisering och ny teknik samt presenterade forskningsresultat som har betydelse för val av hamn. Hon berättar att det är ett väldigt ­intressant uppdrag. Arbetet är behovsstyrt och hon vet inte exakt vad uppdrags­ givaren behöver konsultation om i förväg. – Det är skillnad mot att arbeta i forsknings­projekt, där det ofta är långa ledtider och ett smalt område som ska analyseras. Här är det korta deadlines där man växlar mellan att se de stora över­ gripande dragen på nationell nivå och att zooma in på d ­ etaljer. Samarbetet stannar inte vid hamnen. Uddevalla kommun har ambitioner att fortsätta utveckla järnväg, sjöfart och väg

för gods- såväl som persontransporter för att stärka förutsättningarna för tillväxt i regionen. – Det finns stor potential i att knyta ­samman arbetsmarknaderna i Oslo, Köpenhamn och Göteborg. Detta kräver snabba persontransporter, bra godstran­ sportinfrastruktur med bra kommunika­ tioner mellan sekundära och tertiära nät­ verk. Därför arbetar vi för en gemensam syn på hur regionen Bohuslän–Östfold kan stärkas genom att utveckla det trans­ europeiska transportnätverket TEN-T, ­säger Anders Brunberg. Det finns också gemensamma ambitio­ ner att hitta forskningsprojekt där Uddevalla kan vara fallstudie för att lära sig mer om utvecklingen av hamninfra­ strukturen i Sverige. Text: Annika Johansson Foto: Ella Lusack

MER INFORMATION:

Linea Kjellsdotter Ivert, linea.kjellsdotter@vti.se

VTI:S VÄRLD

Internationellt arbete lönar sig – tre samarbeten inom ITF-OECD Internationellt arbete är viktigt för svensk forskning. VTI deltar på olika sätt i arbetet inom ITF som administrativt sorterar under OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development). ITF (International Transport Forum) har 59 medlemsländer. Organisationen är ett forum för diskussioner kring trans­ portpolitik och ordnar ett årligt åter­ kommande toppmöte med medlems­ staternas transportministrar. Under ITF finns TRC, IRTAD och ITRD – tre sam­ arbeten där VTI deltar aktivt. – För VTI:s del ger engagemanget i ITF möjligheter att få del av internationell forskning, dela med oss av vår kunskap och bidra till andra länders arbete med till exempel trafiksäkerhet, där Sverige ligger långt framme, säger VTI:s generaldirektör Tomas Svensson.

TRC arbetar med transportforskning TRC (Transport Research Committee) är en kommitté för transportforskning där VTI:s generaldirektör Tomas Svensson ingår som representant för Sverige. TRC beslutar vartannat år om ett arbets­ program med olika arbetsgrupper och runda bords-diskussioner samt nominerar experter från sina respektive länder till programmets aktiviteter. Under 2018– 2019 har Sverige till exempel deltagit i arbetsgruppen strategisk infrastruktur­ planering och i runda bords-samtal

kring cykelsäkerhet och hur restider bör värderas.

IRTAD bidrar till att göra världens vägar säkrare IRTAD (International Traffic Safety Data and Analysis Group) är en permanent arbetsgrupp inom ITF med 80 medlemmar från mer än 40 länder. Här arbetar man för att öka kunskapen om trafiksäkerhet och bidra till att minska antalet trafik­ olyckor. Fundamentet i IRTAD är den olycksdatabas som bland annat Sverige och VTI tog initiativ till att bygga upp. Varje medlemsland levererar olycksdata till databasen. I Sverige är det Transport­ styrelsen som ansvarar för rapporteringen. VTI och Trafikverket är också med i IRTAD och bidrar på olika sätt. IRTAD:s årliga trafiksäkerhetsrapport är baserad på olycksdata som medlems­ länderna rapporterat in. Experter från medlemsländerna bidrar med analys och kommentarer. Anna Vadeby, senior forskare­på VTI, är en av de experter som deltar i arbetet. – IRTAD ger mig och VTI tillgång till ett värdefullt nätverk av experter världen över som vi kan nyttja i olika samman­

hang i vår egen forskning. Deltagandet ger också Sverige möjlighet att driva trafik­ säkerhetsutvecklingen internationellt, säger Anna Vadeby.

ITRD sprider forskningsinformation ITRD (International Transport Research Documentation) är ett samarbete mellan elva länder som gäller spridning av forsk­ ningsinformation i form av både publice­ rade forskningsresultat och pågående forskningsprojekt. Informationen samlas i databasen TRID, the TRIS and ITRD database som i sin tur är ett samarbete med Transportation Research Board (TRB) i USA. I TRID finns stora mängder information om tillämpad forskning och den är därför ett viktigt komplement till de databaser som främst innehåller artiklar från veten­ skapliga tidskrifter. – Informationen i TRID är värdefull till exempel vid ansökningar och kunskaps­ sammanställningar, för att identifiera vil­ ken forskning som redan är gjord, säger avdelningschef Birgitta Sandstedt som re­ presenterar VTI och Sverige i ITRD:s ope­ rativa kommitté Text: Eva-Mari Löfqvist Foto: clearstock/Mostphotos MER INFORMATION:

Tomas Svensson, tomas.svensson@vti.se

VTI AKTUELLT NR 3 2019

17

VTI:S VÄRLD

Bilbarnstolar sätter VTI på kartan VTI deltar aktivt i det internationella arbetet för säkrare bilbarnstolar. Laboratoriechef Tommy Pettersson har varit med på nästan hela resan – även om han bestämt betonar att det handlar om ett lagarbete. Många bloggare skriver om bilbarn­ stolar och de mest använda sökorden på vti.se handlar om bilbarnstolar. Tommy Pettersson är inte förvånad. En anledning torde vara forskningsinstitutets krock­ säker­hetslaboratorium och dess prototyp­ provning av bilbarnstolar. – Arbetet upphör aldrig. Det växer hela tiden upp nya barn och föräldrar. Det är en ”never ending story”. Sverige har alltid varit bra på att bygga säkra bilar och var bland de första att testa bilbarnstolar. På många sätt har Sverige och VTI bidragit till de höga internationella säkerhets­ kraven, säger Tommy Pettersson. Det var Thomas Turbell, den tidigare laboratorie­chefen, som drog igång hela ­arbetet med regelverken kring bilbarn­ stolar på VTI. Provningen av bilbarnstolar i Sverige började 1975 med standarden T-godkänd, där T stod för Trafik­säker­hets­ verket. Mycket av innehållet i den svenska T-standarden kom med i det europeiska reglementet för bilbarnstolar ECE-R44, skapat 1981 av Sverige tillsammans med Nederländerna, Tyskland, Storbritannien med flera. En konkret detalj som tillkom, tack vare Sverige, var stödbenet. Numera är de flesta bilbarnstolar utrustade med stödben efter­ som det gör dem betydligt säkrare. – Idén om ett stödben fanns redan på 1970-talet och var ett väldigt bra komp­ lement, upptäckte vi på VTI. Men i det gamla T-reglementet saknades beskrivning av ett golv att ställa den på. Så vi fick kon­ struera ett och då även definiera hur gol­ vet skulle riggas. Det blev en eller två sidor i ECE-R44, säger Tommy Pettersson. Den europeiska standarden är ett regel­ verk stadd i förändring. Av ECE-R44 finns numera en .04-version, en så kallad konso­ liderad version, och utöver det även en mängd tillägg, just nu är nummer 7 aktuell. – Så ser det ut – man blir aldrig färdig med att finslipa paragrafer. Det kommer

18

VTI AKTUELLT NR 3 2019

alltid upp ännu en tolkning som inte stäm­ mer med det ursprungliga syftet. Något fattas och nya idéer tillkommer genom in­ spel från olika grupper runtom organisa­ tionen. Bakom den europeiska förordningen står ytterst UNECE, FN:s ekonomiska kommission för Europa. Själva besluten tar WP.29, The UNECE World Forum for Harmonization of Vehicle Regulation. Förslagen bereder GRSP, Working Party on Passive Safety, med säte i Genève. GRSP representerar alla som förbundit sig att följa ECE-R44, numera omkring cirka 40 länder över hela världen. Representant är den myndighet som skö­ ter regelskrivningen i respektive land, det vill säga föreskrivande myndighet, för Sveriges del Transportstyrelsen. – Transportstyrelsen har folk som är mycket bra på regelskrivning men de har inte så djupa kunskaper tekniskt. Därför blir VTI ofta inkallat för att stötta. Vi hjäl­ per varandra hela tiden, säger Tommy. Sättet att samarbeta över nations­ gränserna ger också mycket, inte minst att få dela den kompetens om bilbarnstolar som är på absolut spetsnivå. Utöver myndigheterna finns två branschorganisationer som levererar syn­ punkter och förslag till GRSP. Dels är det fordonstillverkarnas OICA, International Organization of Motor Vehicle Manu­ facturers, dels underleverantörernas CLEPA, European Association of Automotive Suppliers. Det finns flera nationella forum som också påverkar processerna. Tommy Pettersson nämner SIS TK 242, en under­ grupp till ISO. Där ingår en grupp med bilbarnstolsexperter i Sverige, till exempel tillverkare som Volvo. Ett annat inflöde till GRSP kommer från TSG, Technical Service Group. Gruppen består av olika laboratorier som är utföra­ re av bilbarnstolsprovningar. Här sker en samtolkning av regelverken, ofta med hjälp av det tillverkarna av bilbarnstolar reagerar på. – Gruppen har inga stadgar, inget med­ lemskap och inget register, men alla labo­ ratorier som testar bilbarnstolar har en ständig invit om att vara med. Vi vill ha med så många laboratorier som möjligt. Det är en väl fungerande grupp, säger han.

Trots att gruppen inte existerar rent for­ mellt är den ett remissorgan till GRSP och har en viss påverkan. ECE-R44-regelverket används av många länder, fastän de inte är medlemmar. – De sätter eget namn på standarden ­istället. Det är bra eftersom det är ett bra regelverk, tycker Tommy Pettersson.

VTI:S VÄRLD

– i Sverige och världen Transportstyrelsen har folk som är mycket bra på regelskrivning men de har inte så djupa kunskaper tekniskt. Därför blir VTI ofta inkallat för att stötta.

Det behövs nya provdockor om Sverige ska kunna följa EU:s nya regle­mente. Varje ny docka k ­ ostar omkring en m ­ iljon kronor att köpa.

GRSP-möten hålls två gånger om året, i maj och december. Nu är det nästan fär­ digt med ett rejält omtag, det största sedan starten vilket innebär att det blir ett helt nytt reglemente för bilbarnstolar. – Det är intressant och en fråga som jag brinner för. Här finns stor möjlighet att på­ verka. Att se över reglementet för bilbarn­

stolar är en grannlaga uppgift och kräver ett grävande djupt nere i teknikaliteter. Ter­ minologin är svårbegriplig, ett riktigt fikon­ språk, lite som lagtexter. Men det måste vara så, annars blir det väldigt otydligt. Frankrike har varit drivande som ord­ förande, och det nya reglementet har hit­ tills krävt 66 möten under fyra år.

– Jag är egentligen inte vän av möten där man måste prata igenom allt i detalj. Jag är egentligen en ”doer”. Men här är det både och, såväl tillämpad forskning som att ta in och skriva regelverk. Det finns stora förutsättningar att göra något bra. Namnet på det nya reglementet finns ­sedan 2013. Det heter UNECE R129 och har redan en .05-version. – Vi i Sverige är inte ackrediterade för det. Vi har inte hunnit, det är oerhört dyrt och mycket att styra med, till exempel kräver det nya fullutrustade krockdockor. Tack vare att Sverige ligger långt fram­ me när det gäller forskning och regelverk kring bilbarnstolar, så finns ett grund­ murat gott rykte. Därför blir Tommy Pettersson ofta inbjuden att tala på temat, till exempel i Kina och nu senast i Polen. Och så var det detta med bloggarna. När olika företag anlitar VTI för olika event brukar företagen passa på att bjuda in även bloggare. – Givetvis har bloggarna en oerhörd genom­slagskraft. Därför är det också oer­ hört viktigt att det kommer fram relevant information, säger han. Det brukar vara uppskattat att på plats få uppleva en krock med egna ögon och öron, både ljudet och miljön. Efter en så­ dan upplevelse ger Tommy Pettersson en föreläsning och passar på att avliva några myter, till exempel om hur hårt barnet ska spännas fast i bilbarnstolen och hur tyg­ klädseln ska vara beskaffad. Text: Gunilla Rech Foto: Jan Wenäll/VTI MER INFORMATION:

Tommy Pettersson, tommy.pettersson@vti.se

VTI AKTUELLT NR 3 2019

19

VTI:S VÄRLD

Funktionärer från NTF Väst gav instruktioner till övningarna.

Mer och säkrare cykling för äldre Att cykla är bra både för hälsa och miljö. Det kan ge frihet och möjlighet att ta sig ut, inte minst för äldre. Men med åldern kan tröskeln för att ta cykeln istället för bilen bli högre. Kanske har orken och balansen försämrats, eller så har man blivit rädd efter ett fall. Helena Selander, senior forskare på VTI, leder ett projekt för ökad säker cyk­ ling bland äldre. – Vi sökte deltagare till projektet via pensionärs­organisationer och fick ett mycket positivt gensvar. Deltagarna, 24 stycken, var i åldern 67–81 år. Gruppen bestod av både kvin­ nor och män, och av vana cyklister och de som sällan cyklar. NTF:s trafikövnings­ plats vid Stora Holm i Göteborg erbjöd en säker miljö där deltagarna fick prova en vanlig damcykel utan växlar, en elcykel och en trehjulig elcykel i olika moment. – Med hjälp av övningar fick de testa, utifrån deras egna förmågor och erfarenhe­ ter som cyklister, hur de upplevde att cyk­ larna fungerade för att styra, bromsa och cykla i olika hastigheter. De fick även testa

20

VTI AKTUELLT NR 3 2019

att ha en tyngre last som skulle motsvara att de hade åkt till affären och handlat. Många av deltagarna tyckte att cykel­ hjälm var viktigt. En del hade ramlat och därför blivit rädda för att cykla. Under ­dagen hade de möjlighet att få informa­ tion om och prova cykelhjälmar i NTF Västs utställningslokal. Efter cykelaktiviteterna fick deltagarna utvärdera cyklarna utifrån hur väl de tyckte­att de hade fungerat för dem, som hur det var att stiga av och på cyklarna, hålla balansen och att ha en tyngre last. – En gruppdiskussion kring cykling gjordes också, där de fick berätta om hur de cyklar idag eller, om de inte cyklar idag, vad anledningen är till det. Vad skulle kunna göra att de börjar eller cyklar mer? Helena Selander berättar att många var intresserade av elcyklar. De hade inte testat tidigare, men hade funderat lite på om det kunde vara något för dem. – Kanske går det till exempel bra att ta sig till affären men om de sedan har en jobbig backe hem och matkassar i cykel­ korgen, så blir det för tungt. Då kan el­ cykeln vara till stor hjälp för att orka hela vägen. Hon tror inte att det skulle vara svårt

att rekrytera deltagare till liknande aktivi­ teter. – Det är nog många som skulle upp­ skatta att få testa att cykla med en elcykel för första gången under säkra förhållan­ den och att få opartisk information innan man slår till och köper. När du står där i cykelaffären är det skönt att veta lite om till exempel fördelar och nackdelar med olika batterier och var motorn sitter. Vilken kvalitet det är på cykeln har ju också betydelse. Erfarenheterna från projektet kommer att användas som konsumentinformation för att hjälpa äldre att hitta en cykel som passar deras behov och vad som kan vara bra att tänka på för att kunna fortsätta cykla på äldre dagar. Informationen kom­ mer finnas på NTF:s hemsida och ska även spridas till relevanta organisationer. Projektet, som pågår fram till i höst, ­finansieras av Skyltfonden (Trafikverket) och är ett samarbete mellan VTI, Cycleurope, SAFER, Trivector och NTF. Text: Annika Johansson Foto: Anna Swedestam/NTF Väst MER INFORMATION:

Helena Selander, helena.selander@vti.se

VTI:S VÄRLD

Cykling på Prins Bertils stig mellan Halmstad och Tylösand.

Ökat intresse för cykelturism men mer forskning behövs Att turista med cykel är en ökande trend. Men det finns mer behov av vetenskaplig forskning om hur insatser som görs för att främja cykelturismen kan mätas och följas upp. Det visar en litteratursammanställning och omvärldsanalys som forskare på VTI har gjort. I rapporten konstateras att många utredningar har gjorts på området under lång tid, men att relativt lite har föränd­ rats. Förslag på åtgärder har lagts fram och cykelturism spås ha en god framtids­ utsikt. Men vetenskapligt väl upplagda studier saknas. – Det behöver utvecklas mätinstrument för att statistiskt kunna följa upp de åtgär­ der som görs. Dessutom behöver cykel­

turisternas behov och önskemål förstås ­ytterligare för att kunna utveckla fram­ gångsrika destinationer, säger Christina Stave, forskare på VTI och en av författar­ na till rapporten.

Behov av ökad kunskap Mycket av litteraturen pekar på behov av ökad kunskap hos beslutsfattare om cykel­ turismens nuläge och ekonomiska möjlig­ heter. Det behövs också en tydlig ansvars­ fördelning och medel för de aktörer som har uppdrag inom cykelturismen. Rapporten påpekar bland annat bristen på större sammanhängande cykelleder och att standarden, servicen och säkerheten behöver förbättras. Att det dessutom finns begränsade möjligheter för turister att ta med cykel i kollektivtrafiken försvårar för den som vill resa hållbart och miljömedve­

tet. Det behövs också fler bilfria leder, ­särskilt i norra delen av Sverige där större ­vägar med tung trafik är dominerande. Även om det finns mycket kvar att göra för att förbättra cykelturismens förutsätt­ ningar finns ett ökande intresse att turista med cykel. Cykelturismen är stor i delar av Europa och även i Sverige ökar intresset. – Jag tror det kommer bli ett ökat ­intresse för inhemsk turism och då kan cykel­turism vara ett intressant alternativ, säger Christina Stave. Text: Maria Elvåker Foto: Jan Andersson/VTI MER INFORMATION:

Christina Stave, christina.stave@vti.se Jan Andersson, jan.andersson@vti.se LÄS MER: VTI rapport 1014: Cykelturism – en litteratursammanställning och omvärldsanalys

Välkommen till Transportforum 2020 VTI arrangerar Transportforum 8–9 januari 2020 i Linköping Konsert & Kongress. Konferensen vänder sig till aktörer inom transport och infrastruktur i Sverige. Under två dagar erbjuds deltagarna flera hundra presentationer och workshoppar med ny kunskap inom transportområdet. Tema för årets inledande session: Ny teknik räcker inte för att nå klimatmålen.

Vi behöver förändra på vilket sätt och hur mycket vi reser och transporterar till det transporteffektiva samhället. Under inlednings­sessionen diskuteras frågor med anknytning till det. Anmälan öppnar 1 oktober. Text: Eva-Mari Löfqvist Foto: Hejdlösa Bilder MER INFORMATION:

www.vti.se/transportforum

VTI:s generaldirektör Tomas Svensson inledningstalar vid Transportforum 2019.

VTI AKTUELLT NR 3 2019

21

VTI:S VÄRLD

ny kompetens VTI välkomnar nya medarbetare Ivan Postigo

Ajsuna Rushid

Ivan Postigo är ny forsknings­ assistent. Han är också doktorand vid Linköpings universitet. Hans forskningsområde är mikrosimulering av självkörande fordon och deras interaktion med fordon som körs manuellt. Han har examen som civilingenjör samt en mastersexamen i kommunikations- och transportsystem.

Ajsuna Rushid är anställd som forskningsassistent. Hon arbetar inom Shift2Rail-projektet Impact II. Hennes arbete innebär att modellera sambanden mellan hur banavgifter påverkar biljettpriserna på tåg. Ajsuna är civilekonom med nationalekonomisk inriktning med examen från Linnéuniversitetet.

Lina Trosvik

Delilah Lithner

Lina Trosvik är ny forskningsassistent. Hon har en mastersexamen i nationalekonomi med miljö­ ekonomisk inriktning från Göteborgs universitet. På VTI kommer hon bland annat att arbeta i projektet Triple F där hon ska delta i arbetet med att ta fram och sammanställa indikatorer samt identifiera och analysera styrmedel för att kunna följa upp utvecklingen mot ett fossiloberoende godstransportsystem.

Delilah Lithner är anställd som forskare. Hon är ekotoxikolog och miljövetare och har disputerat med en avhandling om miljö- och hälso­ faror med kemikalier i plast. På VTI kommer Delilah bland annat att arbeta med regeringsuppdraget om mikroplast från vägtrafiken. Hon har tidigare arbetat som vatten­samordnare samt med miljö­ relaterade uppdrag på COWI och på Göteborgs miljöförvaltning.

Abderrahman Ait Ali

Emanuel Broman

Abderrahman Ait Ali är anställd som forskningsassistent. Han är också doktorand vid Linköpings universitet. Hans doktorandstudier handlar om optimering och samhällsekonomiska beräkningar för att hitta en effektiv balans mellan fjärrtåg och pendeltåg vid till­ delningen av tåglägen på spåret. Abderrahman har en civilingenjörsexamen i tillämpad matematik samt en mastersexamen i optimeringslära.

Emanuel Broman är anställd som forskningsassistent. Han är också doktorand vid Linköpings universitet. Han arbetar med att undersöka dynamiken på en avreglerad tågtrafikmarknad utifrån en spelteoretisk ansats och utforska vilka beteenden man kan förvänta sig av trafikoperatörerna när det gäller till exempel prissättning och utbud av avgångar. Emanuel har en civil­ ingenjörsexamen i industriell ekonomi.

Nina Svensson Nina Svensson är anställd som forskare. Hennes forskningsområde är luftföroreningar där arbetet kan bestå i att mäta och modellera olika typer av luftföroreningar och meteorologiska variabler eller att utveckla modeller för emissioner och hur de sprider sig. På VTI ska Nina börja i ett projekt om korsningars påverkan på partikelhalter i luften jämfört med körning på väg utan stopp. Hon har disputerat med en avhandling om vindmönster över hav och hur de påverkar havsbaserad vindkraft.

22

VTI AKTUELLT NR 3 2019

VTI:S VÄRLD

Nya VTI-publikationer Från 2019-05-03 till 2019-08-26 VTI rapporter Kontroll och uppföljning av entreprenader – del 2, tillståndsutveckling, mätfel och risker: vägytemätning med mätbil. VTI rapport 1018. Författare: Thomas Lundberg, Olle Eriksson, Christian Glantz. Kontroll och uppföljning av entreprenader – del 1, dagens krav och metoder: vägytemätning med mätbil. VTI rapport 1017. Författare: Thomas Lundberg, Christian Glantz, Nils-Gunnar Göransson. Upptäcktsavstånd till oskyddade ­trafikanter i mörkertrafik: resultat från en fältstudie i stadsmiljö. VTI rapport 1015. Författare: Sara Nygårdhs. Cykelturism – en litteratursamman­ ställning och omvärldsanalys. VTI rapport 1014. Författare: Christina Stave, Jan Andersson. GoMate – diversifierad elfordonspool för den förtätade staden: slutrapport. VTI rapport 1013. Författare: Åsa Aretun, Jessica Berg, Malin Henriksson, Per Henriksson, Jonas Ihlström, Sara Janhäll, Eric Sjögren, Therese Silvander. Sopsaltningens effekt på cykeltrafiken: en analys av cykelflöden och olyckor i Stockholm. VTI rapport 1012. Författare: Anna Niska, Jenny Eriksson, Ellen Taavo. Kostnadsöverskridande i Trafikverkets entreprenadkontrakt. VTI rapport 1011. Författare: Jan-Eric Nilsson, Johan Nyström, Johan Salomonsson. Prognosmetoder för spårdjup och IRI: vägytedata 1997–2016. VTI rapport 1010. Författare: Olle Eriksson, Peter Andrén. Uppkörda spårväxlar – orsak och konsekvens. VTI rapport 1009. Författare: Ragnar Hedström, Tomas Rosberg.

Indikatorer för ökad punktlighet på järnväg: slutrapport inom projektet Nypunkt. VTI rapport 1008. Författare: Ida Kristoffersson. Varför väljer cyklister att cykla alkoholpåverkade?: En enkätstudie. VTI rapport 999. Författare: Henriette Wallén Warner, Gunilla Sörensen.

VTI notat Digitalt utbildningsprotokoll: en pilot­studie av ett verktyg vid privat övningskörning. VTI notat 11–2019. Författare: Sonja Forward, Per Henriksson. Nordic certification system for roadmarking materials: Version 6:2019. VTI notat 10A-2019. Författare: Carina Fors, Trond Cato Johansen Method description – assessment of road marking materials used in contracts: Version 2:2019 Nordic certification system for road marking materials. VTI notat 9A-2019. Författare: Trond Cato Johansen, Carina Fors. Energisnåla beläggningar: uppföljning av riksväg 95 objekt Varuträsk – Boliden. VTI notat 7–2019. Författare: Andreas Waldemarson, Henrik Bjurström. Utvärdering av gummiasfalt: provväg E22 Mönsterås: etapp 1. VTI notat 6–2019. Författare: Abubeker Ahmed, Håkan Carlsson, Thomas Lundberg. Den svenska marknaden för gods­ transporter på järnväg: en analys av dominerande ställning. VTI notat 5–2019. Författare: Cecilia Gustafsson, Johan Nyström.

?

Finns det redan en lösning?

Fråga oss! VTI:s bibliotek är en nationell resurs för trafik- och transportforskningen.

VI HJÄLPER DIG MED: • Biblioteksservice

• Utveckling av webbplatser och databaser • Spridning av forskningsresultat • Informationssökning • Omvärldsbevakning

BESÖK OSS vti.se/bibliotek transportportal.se

KONTAKT bibliotek@vti.se 013-20 40 00

LADDA NED VTI-PUBLIKATIONER Publikationer laddas ned via VTI:s webbplats: www.vti.se/publikationer

VTI AKTUELLT NR 3 2019

23

Posttidning B PORTO

VTI

BETALT

581 95 LINKÖPING

I HUVUDET PÅ

Joakim Dahlman

PORT PAYÈ

Ett skepp kommer lastat!

V

ilken forskare som helst kan ­förmodligen utrycka sin kärlek till sitt forsknings­område på sätt som bara andra forskare förstår och beskriva små fenomen och egenskaper som för en lekman blir helt obegripliga. Jag fascineras av människor som så envist och troget, i med- och motvind, fördjupar sina kunskaper i det som andra uppfattar som detaljer men som för den enskilde forskaren är centralt och alldeles avgörande.

”En sluten och insyns­ skyddad värld till havs ­kunde få ­hållas utan att samhället såg de ­problem och utmaningar som fanns.”

För 20 år sedan kom jag för första gången till VTI som ung, oerfaren och full av förväntan. På VTI möttes jag av människor som hade stor erfarenhet, mycket kunskaper och inte minst en vilja att dela med sig. Det blev en snabb inskol­ ning och raskt in i projekt men alltid med en trygghet i form av alla de duktiga kollegor som inte ville annat än dela med sig av sina kunska­ per och försöka plantera det där intresset hos oss nya som sedan skulle komma att bli den kärlek man har till sitt forskningsområde. Så här i efterhand har jag insett hur mycket den perioden präglade mig i min fortsatta yrkes­ utövning. I mitt fall fanns havet, fartygen och båtarna redan då och ganska snabbt förstod jag att VTI hade mycket men saknade något: Var fanns sjöfarten och hur hade man kunnat und­ vika att ett så stort och viktigt transportslag inte var ett lika naturligt inslag i verksamheten som landtransporter? Då inbillade jag mig att hela svaret på den ­frågan låg i beslut från VTI:s sida eller av brist på kompetenser inom området. Sedermera har jag insett att den största förklaringen låg hos sjö­farten själv. Branschen signalerade inte sina

behov och en sluten och insynsskyddad värld till havs kunde få hållas utan att samhället såg de problem och utmaningar som fanns. Jag har ett väldigt tydligt minne från min tid på då­ varande FOA (senare FOI) när en högt uppsatt marinofficer kom fram till mig efter en presen­ tation och la sin hand på min axel och sa: ”Joakim, det är bra det du gör för oss men förändring är svårt i en värld som präglats av mässing och mahogny.” Han menade väl men jag minns att jag blev lite upprörd men samtidigt motiverad. Ett fartyg är som ett samhälle i miniatyr där man ofta är avskuren från fastlandets tillgångar under långa perioder. Uppstår problem, och det gör det, måste de lösas med de medel som finns till förfogande. Med kreativitet, kompetens och erfarenhet löser man det mesta och tar fartyget säkert fram men det innebär också att man ­befäster just den kultur som den högt uppsatte ­officeren försökte beskriva för mig. Idag är VTI annorlunda, idag är vi betydligt mer etablerade och sjöfartens behov ligger tyd­ liga framför oss. Branschen har öppnat sig och utvecklingen inte minst inom teknikområdet är i det närmaste revolutionär. Informations­tekno­ logi och samverkan mellan fartyg och mellan fartyg och land är idag en förutsättning för att logistik ska fungera och besättningar ska må bra och kunna utvecklas i en hållbar sjöfart. VTI står idag starka och vi finns representerade inom de flesta av sjöfartens o ­ mråden och vi har något som gör oss unika i att vi besitter just det som sjöfarten behöver, nämligen transportslags­ övergripande perspektiv, erfarenheter och kun­ skaper från hela transportområdet. Fair winds and following seas!

www.vti.se

Nästa nummer kommer i DECEMBER