Issuu

2013

aktuellt 2

Tema Turism Bristfällig skyltning gömmer turistmål Semesterresa med kollektivtrafik? Cykelturister skapar lönsamhet

NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

Vi reser allt mer – på gott och ont

Jonas Bjelfvenstam Generaldirektör

”Jag är dock säker på att många med mig njuter av att gå upp i turistrollen till 100 procent, inte minst under sommarsemestern.”

venska Akademiens ordlista har ett drygt femtiotal ord med ”turist” som förstavelse. Turistinvasion, turistfälla eller turistmagnet, för att nämna några. Turism brukar definieras som människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år. Det kan vara för fritid, affärer eller andra syften. Även tjänsteresor inne fattas i denna definition och kopplingen till resandet och därmed transporter är uppenbar. Skyltning av vägar, betalning av trängselskatt för utländska fordon eller att inrätta särskilt attraktiva turiststråk är exempel. Tillväxtverket uppger att turismens totala omsättning i Sverige år 2011 var 264 miljarder kronor. Av den siffran står svenska fritidsresenärer för cirka 45

VTI aktuellt kommer ut fyra gånger per år. Varje nummer har ett tema som berör forskning inom transportsektorn. VTI är en statlig myndighet som lyder under regeringen och hör till Näringsdepartementets verksamhets-/ansvarsområde. Institutet har som huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter.

VTI AKTUELLT NR 2 2013

rocent, svenska affärsresenärer för drygt p 17 procent och resenärer från utlandet för drygt 37 procent. Tillväxtverket säger vidare att turismens exportvärde – om man mäter det som utländska besökares konsumtion i Sverige – var 98,8 miljarder kronor under 2011, vilket skulle vara dubbelt så mycket som den svenska personbilsexporten. Oavsett exaktheten i sådana siffror kan man konstatera att människors resande i arbete och på fritid ökar. Möjligheter och friheten att se främmande delar av världen delas av allt fler. Vad som tidigare var för behållet ett fåtal är nu tillgängligt för långt fler. Även om oerhört mycket positivt är förknippat med turism och turister finns det också avigsidor. Sambandet mellan ökat resande och miljöpåverkan, tuffa ekonomiska villkor för turistföretagare,

underbetalda säsongsarbeten osv har knappast passerat obemärkt. Turistfrågorna är också ett exempel på hur gärna vi kategoriserar företeelser och individer för att underlätta förståelsen av mer komplexa sammanhang. På gott och ont. Turister, bilister, fotgängare eller kanske affärsresenärer är säkert väl fungerande begrepp för statistiska under lag och kunskapssammanställningar. Men låt för all del inte kategoriseringen skymma helheten, att vi kan vara både fotgängare och bilister, ena dagen tåg luffare, nästa dag affärsresenärer. Jag är dock säker på att många med mig njuter av att gå upp i turistrollen till 100 procent, inte minst under sommarsemestern. Så trevlig sommar – med eller utan t uristresor!

ANSVARIG UTGIVARE Helena Sederström

UPPLAGA 6 500 ex

E-POST vtiaktuellt@vti.se

REDAKTÖR Karin Andersson

ISSN 0347-9382

OMSLAGSBILDEN Hejdlösa Bilder

I REDAKTIONEN Marika Lund Katarina Nestor Andreas Schander Eva Åström LAYOUT/ORIGINAL Forma Viva, Linköping

TRYCK AB Danagårds Grafiska

PRENUMERATION www.vti.se/prenumerera order@vti.se

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Huvudkontor Linköping Telefon 013–20 40 00 www.vti.se VTI finns även i Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.

Nr 2 2013 Tema Turism

innehåll

Transportsystemet används för många olika sorters resor, i arbetet såväl som på fritiden. Detta nummer har fokus på turism i Sverige. Hur planeras transportsystemet utefter våra turistresor och hur väljer folk att resa? Resultat från några av VTI:s senaste forskningsprojekt på detta område presenteras i detta nummer.

Hitta stenen – lycka till... – Dåligt skyltat till svenska sevärdheter

Nytt koncept för svenska turistvägar önskas – med Norge som förebild 10 Turista med kollektivtrafik?

Forskare har undersökt hinder och möjligheter

Svårt att förena semester med miljövänligt resande 13 Så mycket är cykelturismen värd

Alltid i VTI aktuellt

VTI:s värld

2 4 14 23 24

17 Regeringen vänder sig till VTI för kunskap om trafikens kostnader 18 Ny krockdocka minskar risken för nackskador hos kvinnor 20 Landets flygplatser är i bra kondition 21 Bedömning av körförmågan vid synfältsbortfall 21 Ny bok: jämställdhet i transportplanering 22 VTI välkomnar nya medarbetare

Ledare I korthet – notiser Rapporter i korthet VTI-publikationer I huvudet på Hans Antonson

VTI AKTUELLT NR 2 2013

KUNSKAP OCH KOMPETENS FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK

Barn, Liv och Trafik 2013 Mer än 200 personer från hela Sverige samt våra grannländer Norge och Danmark slöt upp den 5 mars när NTF Väst för andra året i rad arrangerade hel dagskonferensen Barn, Liv och Trafik. Konferensen riktar sig till alla som på olika sätt jobbar med frågor som rör trafikmiljö, stadsbyggnad och folkhälsoarbete. Tre av talarna på årets konferens var från VTI. Anna Niska pratade om orsaker till singelolyckor på cykel och konstatera de att väghållaren har ett stort ansvar för cyklisters säkerhet. Christina Stave höll en föreläsning om resultaten från sin kvalitativa u tvärdering av utbildningen för mopedkörkort som infördes 2009. Hennes rekommendationer är att trafik skolorna inför en mer elevorienterad undervisning och lägger lite mindre fokus på teoriprovet. Nils-Peter Gregersen pratade också om barn och trafikutbild ning i sitt föredrag ”Skola, liv och trafik – åt vilket håll ska vi gå?” LÄS MER:

Alla presentationer går att finna på NTF:s hemsida http://bit.ly/10Zhlri

Foto: Lindholmen Science Park

Foto:Eva Åström

I KORTHET

Arbetet är igång VTI samverkar med framtidens kring fordons-IT kollektivtrafik Det nya forskningscentrumet K2, som är ett samarbete mellan Lunds universitet, Malmö högskola och VTI, har startat sin verksamhet på kontoret i Lund. Målet med denna nationella forskningssatsning är att göra Sverige till ett internationellt föredöme när det gäller kollektivtrafik som medel för utveckling av hållbara och attraktiva storstadsområden. I april hölls en inle dande workshop där 18 konkreta förslag för framtidens kollektivtrafik arbetades fram med hjälp av aktörer och forskare som är aktiva inom områdena kollektiv trafik och hållbar samhällsutveckling. – Det var underbart att så många från olika bakgrunder kom till vår workshop för att tillsammans definiera de forsk ningsfrågor och forskningsaktiviteter som de tror är viktigt för oss att jobba vidare med, för att förbättra kollektivtrafiken i Sverige, säger Tom Rye, professor i trafik planering och trafikpolicy på LTH samt K2:s föreståndare. LÄS MER:

VTI har nyligen gått med som part ner i en nationell satsning på samverkan för att vässa svensk fordonsindustri inom området fordons-IT. Satsningen heter Vehicle ICT Arena och det handlar om en bred samverkan mellan näringsliv, akademi och samhälle. Kraven på kompetens, snabb produkt utveckling och hög innovationstakt driver branschen att söka bred samverkan och skapa nya allianser för att nå framgångar i en allt hårdare global konkurrens. Lindholmen Science Park, där VTI:s kontor i Göteborg ligger, agerar värd för samarbetet och erbjuder även ett labb för tidig modellering och test av nya innova tioner. Genom att skapa en öppen innova tionsmiljö för fordons-IT är det meningen att satsningen ska bidra till säker och hållbar mobilitet. Genom mer samverkan vill man öka innovationstakten och föra forskningsresultat hela vägen fram till industrialiseringsprojekt. LÄS MER:

www.lindholmen.se/vehicle

Anmäl dig till nyhetsbrevet och hitta mer information på: www.k2centrum.se

Håll dig à jour

Youtube: www.youtube.com/vtisweden Adresserna till våra kanaler: Twitter: www.twitter.com/vtisweden Mynewsdesk: www.mynewsdesk.com/se/pressroom/vti

VTI AKTUELLT NR 2 2013

Foto: Kent Gustafson

Foto: Karin Andersson

I KORTHET

Road Safety on Nya samarbeten Intresse för Four Continents har tecknats väg- och banför VTI i Asien infrastruktur?

Den 15-17 maj hölls den interna tionella konferensen Road Safety on Four Continents i Peking, Kina. Ett hundratal forskare och intressenter inom området var på plats för att dela med sig av erfa renheter och forskningsresultat inom trafiksäkerhet. Konferensen anordnades av VTI i samarbete med den kinesiska motsvarigheten Research Institute of Highway (RIOH) samt Beijing University of Technology. – Det här var den 16:e konferensen i denna trafiksäkerhetsserie som VTI arrangerat sedan 1987 och intresset var ännu en gång mycket stort från interna tionella trafiksäkerhetsorganisationer och forskare inom området. Det var s ärskilt glädjande att vi denna gång k unde organisera konferensen i Kina, ett land som intagit förstaplatsen när det g äller produktion såväl som försäljning av bilar. Samtidigt har trafiksäkerhetsutvecklingen blivit ett stort problem i Kina och kun skapsunderlag behövs för att k lara fram tida utmaningar, säger Kent Gustafson som är och projektledare för RS4C på VTI.

Efter trafiksäkerhetskonferensen Road Safety on Four Continents som hölls i Peking 15-17 maj tecknade VTI ett MoU (Memorandum of Under standing) med organisationer i Kina och Sydkorea. I Kina är det Research Institute of Highway, Ministry of Transport och VTI som har tecknat ett avtal om framtida samarbeten. I Syd korea är det Korea Transportation Safety Authority och Korea Transport Institute som VTI nu har skrivit MoU med. – Om vi vill vara med som ett fram stående forskningsinstitut även i ett globalt sammanhang, måste vi också ha samarbeten utanför Europa, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på VTI.

Nu kan du prenumerera på yhetsbrev per e-post från BVFF, n branschprogrammet inom väg- och baninfrastruktur, som koordineras av VTI. Registrera din prenumeration och håll dig uppdaterad om våra evenemang och vad som händer på området! LÄS MER:

www.bvff.se

LÄS MER:

www.vti.se/rs4c

VTI AKTUELLT NR 2 2013

TEMA TURISM

Skylt vid en av de många hällristningarna i Bohuslän. Hällristningen ligger i Åbrott någon mil från de mer berömda ristningarna i världsarvsristningarna i Tanum.

VTI AKTUELLT NR 2 2013

TEMA TURISM

Hitta stenen – lycka till... Dåligt skyltat till svenska sevärdheter – VTI-projekt kan leda till förbättrad tillgänglighet Utmed Sveriges större vägar och turiststråk finns ett stort antal forn lämningar, utsiktsplatser, kultur historiskt intressanta byggnader, naturområden och naturnära rast platser. Dessa vägplatser förvaltas av Trafikverket, kommuner, läns styrelser eller av andra ansvariga för att besökare skall kunna njuta av dem. Men alla sevärdheter är inte är alltid så enkla att hitta eller ta sig fram till. I ett projekt som leds av Anders Genell på VTI kommer några utvalda platser längs dessa vägar undersökas för att se hur tillgängliga olika sevärdheter och rastplatser är. Projektet utförs i sam arbete med Annika Jägerbrand, VTI och Mikael Jägerbrand, arkeolog och rese reporter (bror till Annika). – Tillgänglighet används här i en vid bemärkelse och innefattar bland annat säkerhet, synlighet och upplevelse. Exem pel på tillgänglighet kan vara hur säkert det är att stanna och parkera intill platsen, hur omgivningen ser ut och ifall upplevel sen störs t.ex. av buller från närliggande väg. Vårt huvudfokus är att se om det finns möjligheter att förbättra skyltningen och tillgängligheten. Besök till sevärdheter är inte alltid planerade i förväg och därför behöver man skylta tydligt och i god tid. Synligheten måste också vägas mot att en trafikerad väg kan störa upplevelsen av platsen, menar Anders Genell.

Fältbesök Urvalskriterier för vägplatserna baseras på kultur-, natur- och historiska värden. Målet är att ta fram kriterier som kan användas för att beskriva kvaliteten på intressanta platser längs svenska vägar, för att i förlängningen kunna göra det svenska kulturlandskapet tillgängligt för en större allmänhet. – Under uppstartsfasen i projektet gjorde vi fältbesök längs sevärda platser på kust

vägen i Bohuslän under en dag. Vid fält besöken testade vi protokollet med krite rier för att bedöma sevärdheternas till gänglighet och kvalitet. Vi inventerade ett trettiotal olika vägplatser så som historis ka platser, naturreservat och turistplatser, fortsätter Anders Genell.

Brist på eftersyn Resultaten från inventeringen är upp seendeväckande ur flera aspekter och tyder på att eftersyn och tanke bakom skylt ningen ofta brister. Till de flesta platserna är skyltar placerade endast ett par meter innan man måste svänga in och syns ibland inte alls bakom buskage som s kymmer sik ten. Detta är förstås en trafiksäkerhetsrisk och minskar möjligheten att spontant besöka platsen.

Vi inventerade ett trettiotal olika vägplatser så som historiska platser, naturreservat och turistplatser.” – Parkeringsplatserna saknar ofta en tyd lig skylt med platsens namn och det är där för svårt att veta att man kommit till rätt plats. Många gånger saknas dessutom skyl tar med regler för parkeringen. Det blir då oklart ifall man kan stanna en längre stund, exempelvis för att besöka vand ringslederna, menar Mikael Jägerbrand.

Språkförbistring I förstudien visade det sig också att det är stor skillnad när det gäller vilka språk som används på informationstavlor. Vid natur reservat finns enbart texter på svenska trots ett stort antal engelska och tyska besökare. Man fann dessutom att det saknas hänvisning till ny teknik. – QR-koder, som besökare kan scanna in med mobiltelefon för att öppna en webbsida med mer information, har vi bara hittat på en plats och den länkades

till kommunens hemsida och inte till en sida som specifikt handlade om sevärd heten. Vi ska därför i kartläggningen också undersöka var det finns information om och vägbeskrivningar till sevärdheter na, som exempelvis på Facebook och i geotag-system såsom Foursquare, berättar Annika Jägerbrand.

Besök och enkät Under 2013 kommer man i projektet att besöka ett tiotal platser av varje typ av sevärdhet: naturområden, fornlämningar, kulturplatser, badplatser, utsiktsplatser, mindre museum och hembygdsgårdar och även populära platser med stora mängder besökare där information och skyltning fungerar bra. Därefter görs en kartlägg ning som visar vilka platser som sticker ut, vad de har gemensamt och vilka vägplat ser som är bra respektive dåliga i tillgäng lighet. Slutsatserna av kartläggningen kommer att presenteras i en rapport där man tar fram en lista med förbättringsför slag som kommer att kunna användas av kommuner, organisationer och privata intressenter. – Vi kommer att komplettera med en enkätundersökning bland ansvariga för tillgängligheten av sevärda vägplatser, t.ex. hos länsstyrelser, utvalda kommuner och hembygdsföreningar. Värmdö kommun har under 2012 visat intresse för att bli pilotkommun som testar några av de för bättringsförslag vi tar fram. Ett konkret exempel på förslag om förnyelse i enlighet med tidens anda är att kommunen kan lägga ut ljudfiler med fakta om platsen så att besökare har möjlighet att få muntlig information inför eller under besöket via dator eller mobiltelefon, förklarar Annika Jägerbrand. Projektet som startade 2012 och avslu tas under 2014 är finansierat av Stiftelsen Fredrik Bachmans Minnesfond. Text: Eva Åström Foto: Mikael Jägerbrand KONTAKT:

Anders Genell, anders.genell@vti.se

VTI AKTUELLT NR 2 2013

TEMA TURISM

Vy vid Åkerby vägskäl längs med turistvägen i Glasriket.

Nytt koncept för svenska turistvägar önskas – med Norge som förebild Turismen har blivit en allt viktigare inkomstkälla för Sverige. Många turister färdas på de svenska vägarna året runt. För snart 20 år sedan inrättades konceptet med officiella turistvägar. I dag finns det 18 stycken. I Norge har man lika många. För första gången har forskare nu i ett omfattande projekt analyserat hur processen för etablering och förvaltning av turist vägarna fungerar i praktiken i de båda länderna. Med analysen i bagaget är det meningen att ett nytt koncept för de svenska turistvägarna ska tas fram. – Vår analys visar på ganska ned slående resultat för Sverige. Norge får anses vara ett föregångsland som vi i det här sammanhanget kan lära mycket av, säger Hans Antonson, forskare på VTI som lett projektet på uppdrag av Trafikverket. – Framförallt kan vi konstater att Sverige saknar en tydlig strategi och idé, både om vad man vill visa upp längs turistvägarna och hur det ska gå till, till exempel vad gäller resurser.

VTI AKTUELLT NR 2 2013

Det görs i dag inte heller några konti nuerliga uppföljningar av turistvägarna och hur satsningarna faller ut. Något som Hans Antonson menar är en av de delar som måste förändras.

Nationell styrning i Norge – regional i Sverige Sverige och Norge har överlag mycket lika planeringsstrategier inom offentlig förvalt ning. Men när det kommer till planering

av turistvägar visar forskarnas analys att det är mycket som skiljer sig åt. I Norge tog man tidigt ett helhetsgrepp om plane ringen. Tydliga kriterier för vad som skulle utmärka en turistväg togs fram. Man kan säga att det handlar om toppstyrning från en och samma huvudman. I Sverige har planeringen istället ett underifrånperspek tiv och är regionalt styrd med många aktörer involverade. Det innebär bland annat att vem som helst kan ansöka om att inrätta en turistväg. Samtidigt menar forskarna att planeringsprocessen i Sverige till viss del kan anses toppstyrd då den innehåller få inslag av samråd med såväl berörd allmänhet som näringsidkare. En annan väsentlig skillnad de båda länderna emellan är budgetering och finansiering. I Norge finns en särskild post i statsbudgeten för planering, skötsel och uppföljning av turistvägarna. I Sverige

TEMA TURISM

kan man inte se vad turistvägarna kostar då de ingår i samma budget som den för byggande, drift och underhåll av alla van liga vägar. – Norge verkar helt enkelt ha hittat en lyckosam organisation och ett bra koncept för etablering, förvaltning och uppföljning, säger Hans Antonson. Han hoppas nu att Trafikverket, som enligt analysen anses vara den bäst lämpa de huvudmannen för arbetet med turist vägar i Sverige, med Norge som förebild tar fram ett nytt turistvägskoncept.

Brister i marknadsföring Förutom att analysera processen för eta blering och förvaltning av turistvägarna studerade forskarna också hur Sverige marknadsför turistvägarna. – Vi ser stora brister när det handlar om marknadsföringen, säger Hans Antonson. I Norge verkar man ha en medveten stra tegi om att marknadsföring är viktigt. Man kan inte konkret visa på att turist vägssatsningarna kan räknas hem men det är så man tänker och resonerar. Närings idkare längs de norska turistvägarna ver kar uppleva det som väldigt positivt att finnas just där. I projektet studerade man hur de två turistvägarna Höga kusten respektive Glasriket förekom och framställdes i ett tjugotal utländska guideböcker om Sverige. Studien visar på att vägarna är relativt okända. Bara några av böckerna tar upp värdet av en avstickare för till exempel shopping eller goda förutsätt ningar för cykelturism. Likadant såg det ut när forskarna under sökte broschyrer och kartor som svenska turistbyråer ger ut till besökande och turis ter. Turistvägarna var utmärkta på karta men inte omnämnda i broschyrer. Någon webbplats eller officiell förteckning på internet över de svenska turistvägarna finns inte heller i dagsläget.

Turisterna i Norge mer medvetna och nöjda Genom en enkätstudie riktad till turister längs turistvägarna Glasriket respektive Höga kusten har forskarna också jämfört Sverige med Norge när det gäller turisters upplevelser och åsikter. De norska resulta ten kommer från turister som rest längs Sognefjellsvägen. I Sverige visade det sig att turistvägarna framförallt användes av svenska turister. I Norge var andelen utländska besökare högre. I Glasriket vis ste mindre än hälften av de intervjuade att

Fiskeläget Bönhamn, som hittas längs med turistvägen vid Höga Kusten.

de reste på en turistväg. Andelen perso ner som skulle övernatta längs den aktu ella vägen var dubbelt så hög i Sognefjell som i Glasriket. Turisterna på de båda svenska vägarna gav också ett sämre betyg avseende faciliteter som till exem pel toaletter och parkering än de i Norge. Forskningsprojektet beställdes av Trafikverket och leddes av VTI i sam arbete med norska Transportøkonomisk institutt (TØI), Sveriges lantbruksuniver sitet (SLU) och Luleå tekniska universitet. Fem olika studier genomfördes inom projektet: 1. Intervjustudie med turistvägsplanera re i Sverige och Norge om hur de går tillväga 2. Studie om hur svenska turistvägar omnämns i ett tjugotal utländska guideböcker 3. Studie om hur två svenska turist vägar omnämns i broschyrer och kartor som svenska turistbyråer ger ut 4. Studie av grunderna till att en speci fik svensk valdes ut som turistväg 5. Enkätstudie riktad till turister längs två svenska turistvägar. Text: Katarina Nestor Foto: AB Glasriket, Höga Kusten Turism AB

Sveriges 18 officiella turistvägar Humleslingan, Skåne län Stenvägen, Skåne län Linnéleden, Kronoberg län Mönsterås, Kalmar län Påskallavik, Kalmar län Norra udden Öland, Kalmar län Glasriket, Kalmar län. Hallands kustväg, Hallands län. Kustvägen Bohuslän, Västra Götalands län Gränna-Omberg/Tåkern, Jönköpings län Tre sjöars väg, Örebro län Tidövägen, Västmanlands län Tällberg, Dalarnas län Södra Höga kusten, Västernorrlands län Grönsöö turistväg, Uppsala län Hälsingårdsvägen, Gävelborgs län Taxinge-Gripsholm, Södermanlands län Klarälvsbanan, Värmlands län.

KONTAKT:

Hans Antonson, hans.antonson@vti.se

VTI AKTUELLT NR 2 2013

TEMA TURISM

Turista med kollektivtrafik?

Forskare har undersökt hinder och möjligheter för buss och tåg För att få ett mer miljömässigt håll bart transportsystem behöver man få kollektivtrafiken att bli ett mer tilltalande färdsätt för turister i Sverige. Vad turisterna och turist näringen anser om förutsättningar na för turistresor med kollektiv trafik skiljer sig dock åt. – Man behöver fånga upp vad man ska erbjuda för att kunna locka fler att åka tåg eller buss, säger Kerstin Robertson, forskare på VTI. En ny studie från VTI har undersökt vilka hinder och möjligheter som finns med tåg och buss vid turistresor. – Vi ville generellt titta på hur man ska minska resandet med egen bil och istället styra över det till tåg och buss, säger Kerstin Robertson som forskar inom om rådet miljö- och trafikanalys.

Tre slags turister valdes ut För att lättare kunna undersöka olika behov hos resenärer vid turistresor valdes tre vanligt förekommande grupper av rese närer ut med hjälp från turistnäringen. Dessa grupper var barnfamiljer (två vuxna och två barn), ett par över 45 år som reser utan barn samt ett kompisgäng (fyra kom pisar i åldern 20-30 år). Åre Fem Byar och Funäsdalen fick representera populära res mål vintertid i fallstudien och Glasriket, Öland samt Astrid Lindgens värld valdes som sommarresmål. Olika avreseorter användes för att göra ekonomiska pris jämförelser gällande biljett- och bränsle kostnader samt transporttid för de olika turistgrupperna. Resmöjligheter, restider och reskostnader räknades ut med hjälp av information via internet, på samma vis som resenärerna själva har möjlighet att söka fram information. Resenärer på res målen intervjuades, fokusgrupper genom fördes och intervjuer gjordes även med personer som specifikt hade rest med tåg och buss till de utvalda resmålen. – Turisterna hade en hel del synpunkter och den samlade synen är att det är krång

VTI AKTUELLT NR 2 2013

ligt att boka, i synnerhet när man ska boka både resa och boende och samordna dessa två och samtidigt. Framförallt är det svårt att få en bra överblick när man vill minimera priset på båda.

Olika behov beroende på årstid Det framkom också att behoven på vinter resmål och sommarresmål var väldigt oli ka. Vid resor på sommaren ville resenärer kunna vara mer flexibla och stanna på spontanbesök längs vägen. Man hade mycket packning med sig och många ansåg att det generellt var mer lättillgäng ligt att färdas med bil. Intresset för att färdas med allmänna kommunikationer sommartid var mycket litet bland de inter vjuade. Möjligheterna till kollektivtrafik resor på sommarresmålen var också begränsade. På Öland trafikerades till exempel bussarna glest och gick inte till alla utflyktsmål som barnfamiljer och äldre kan ha intresse för.

Det är bra att ha ett ”hela resan”-perspektiv, för som resenär ska man ta sig från dörren hemma till dörren på resmålet.” Många av de intervjuade på vinterres målen åkte bil dit, men resenärerna i Åre hade en mer positiv inställning till att åka kollektivt. Tågförbindelserna till Åre är bra och det är enkelt att transportera sig inom orten. Behovet att röra sig inom orten kan handla om att ta sig till skid liften, mataffären, utflykter, afterski eller till någon restaurang. Att resa kollektivt till Funäsdalen innebär en kombination av faktorer som krånglar till resan, bland annat flera byten, väntetider och flera olika transportslag längs vägen. Även om det är möjligt att åka kollek tivt till de populära resmål som valts ut i studien, skiljer sig förutsättningarna

mycket åt mellan orterna. Restider med tåg och buss behöver inte vara mycket längre än resa med bil. Om avreseorten är en mindre ort och resans mål inte ligger i närheten av en tåglinje kan en kollektiv resa dock kräva många byten och ta lång tid, vilket kan göra bilen till ett mer attrak tivt val. Att välja tåg och buss ligger allt som oftast kostnadsmässigt i nivå med kostnaden för resa med bil, men det kan också ligga på en betydligt högre summa.

Möjligheter till åtgärder finns Studien har resulterat i olika förbättrings förslag för att öka det kollektiva resandet. Åtgärder för att öka resandet till själva resmålet kan vara att tillhandahålla paket resor och att ha ett gemensamt biljettsys tem. På plats på resmålet kan man förbätt ra genom lånecykelsystem, skyttelservice mellan olika platser på orten samt buss prioriterade sträckor och filer. Dörr-tilldörr-service för bagage, matservice och gratis kollektivtrafikkort vid hotellvistelse är andra förslag på åtgärder som stödjer kollektivtrafiken på själva resmålet. Resenärerna uttryckte i intervjuerna att man gärna ville ha bekvämlighet och ett mervärde från den kollektiva resan. – Det är bra att ha ett ”hela resan”- perspektiv, för som resenär ska man ta sig från dörren hemma till dörren på resmålet. Det är inte bara den långa transporten som är viktig, utan anslutningsresorna också, säger Kerstin Robertson.

Bredare perspektiv behövs Företag inom turistnäringen har deltagit i intervjuer och deras syn på hur man ska öka resandet med tåg och buss handlar mycket om att öka turtätheten, minska restiden samt utöka infrastrukturen och se till att den håller god kvalitet. Men det finns även viss insikt om att mer samord ning behövs. Turistföretagen konstaterar bland annat att avstånden är längre i norra Sverige och att det behövs en mer utbyggd kollektivtrafik för att tillgodose resenärers behov. På detta vis skulle man även kunna locka nya målgrupper. – När vi har pratat med företag så ville

TEMA TURISM

de gärna öka den totala volymen resenärer. Att bara förändra de befintliga resenärer nas transportval är inte så stor drivkraft för just dem. Där tänker forskare och före tag lite olika, berättar Kerstin Robertson. För att vidareutveckla hållbara turist resor behövs ett bredare perspektiv och tydliga planeringsstrategier. En fördel kan

vara att samordna olika aktörer genom en gemensam målbild. – Det är inte helt lätt att åstadkomma det här eftersom många olika företag, aktörer och myndigheter måste vara in blandade, konstaterar Kerstin Robertson.

KONTAKT:

Kerstin Robertson, kerstin.robertson@vti.se MER INFORMATION:

Hållbara turistresor inom Sverige. R782

Text: Karin Andersson Foto: Photos.com

VTI AKTUELLT NR 2 2013

TEMA TURISM

Svårt att förena semester med miljövänligt resande Att resa och samtidigt göra det på ett miljövänligt och hållbart sätt är en ekvation som är svår att få ihop för många. Med hjälp av underlaget i Emmy Dahls pågående avhandling vill hon synliggöra och belysa de konflikter och hinder som finns när det gäller val av m iljömässigt håll bara transporter. Tolv fokusgrupper, bestående av eltagare med olika livssituation och o d lika gemensamma nämnare, har fått diskutera resande i relation till miljön. Deltagarna har utgått från sina och andras inrikes- och utrikesresor samt reflekterat över o lika miljö frågor och vilka associationer de väcker. Många diskuterade bilresor och dess påverkan på miljön, troligen för att det är lätt att relatera till och nära i vardagen. När utlandsresor kom på tal pekades flygresor ut som en stor miljöbelastning och uppfattades av deltagarna som svårare att påverka än bilkörning. Trots detta var det många som reste eller ville resa på semester utomlands. Semesterresor i ut landet värderades högt och a nsågs vara värdefulla upplevelser som man bar med sig länge efteråt. Att ha rest och sett många platser uppfattades som en del av ens iden titet eftersom det gav status och man blev inkluderad i ett s ocialt sammanhang. – Frågan kring utlandsresor blir laddad för många och det är mycket som står på spel när flygresorna utomlands blir ifråga satta ur miljösynpunkt. Perspektiven är ganska svåra att förena v ilket skapar en väldigt stor konflikt m ellan dem, berättar Emmy Dahl.

Hierarisk indelning I försök att förena de två synsätten resone rade några personer genom att skilja på berättigade och oberättigade resor. De ska pade en hierarki mellan olika sorters resor, vilket gav vissa rätten att belasta miljön med flygresor medan andra inte hade den rätten. Berättigade resor kunde innebära att man lärde sig något eller utvecklades under resan, inte bara att resan var till för sol

VTI AKTUELLT NR 2 2013

Frågan kring utlandsresor blir laddad för många.” och bad. Det fanns också de som valde bort resande med flyg helt och antingen semestrade i Sverige eller åkte tåg vid längre resor. Dessa personer lyfte gärna fram att man upplever mer av resan om man gör den med exempelvis tåg, samtidigt som man inte påverkar miljön i lika stor utsträckning. – För personer som värdesätter miljön mycket kunde långa utlandsresor upplevas som väldigt socialt problematiska. De kunde uppleva att man inte blev förstådd av andra när man avstod från utlandsresor, för att det är så pass n ormaliserat och värdefullt för många, säger Emmy Dahl.

Misstro till myndigheter Emmy Dahl fann det intressant att obe roende av hur stort engagemang personer na i fokusgrupper hade för miljöfrågorna vid transportval så kände många att de i viss utsträckning borde dra sitt strå till stacken. Från underlaget går det att skönja att det finns en ganska stor misstro till poli tiker och förvaltningar att de ”inte gör det de ska”, vilket bidrar till att individerna själva inte heller kände att de behövde göra de miljömässigt bästa valen. – Individernas perspektiv på det här visar på att det finns ett problem i r elationen mellan den politiska, statliga och kommunala nivån och individers upplevelse av att hur det är att försöka hantera detta i sin vardag. Kanske behövs det bättre incitament och mer stöd från samhället för att hjälpa folk på traven, men ännu är inte alla slutsatser i avhandlingen färdiga. Disputationen är beräknad att hållas i januari 2014 och en hel del arbete återstår, konstaterar Emmy. Text: Karin Andersson Foto: Photos.com KONTAKT:

Emmy Dahl, emmy.dahl@vti.se

TEMA TURISM

Så mycket är cykelturismen värd VTI samlar kunskap om cyklingens betydelse för samhällsekonomin Två större satsningar för att locka cykelturister i Sverige just nu är Kattegattleden och Sydostleden, där båda beräknas vara färdig ställda 2015 och kommer att erbjuda många mil med bilfri cykling. Att utveckla och investera i just cykelleder ses av många länder som en viktig strategi för att främja sin turistindustri.

Resultatet av enkätundersökningar på plats i Varberg och Gotland visar att varje gästnatt genererar per person och dygn mellan 466 kr och 1233 kr. De spenderade pengarna kan härledas till olika konsum tionskategorier, exempelvis boende, cykel och resor. Av denna segmenterade informa tion framgår det till exempel att de cykel turister som bor på hotell samt bed and breakfast är de som spenderar mest pengar på sitt boende men även i övrig konsum tion.

I ett nyligen avslutat projekt från VTI har man undersökt en metod för att uppskatta en cykelturistisk effekt i relation till en samhällsekonomisk analys och även exemplifierat detta i en studie med data insamling i två populära turistområden, Varberg och Gotland. Med hjälp av ett ”stated preference”-scenario har cykel turister även bidragit till informations insamling gällande viktiga faktorer vid val av sin destination på cykelsemestern.

Kartläggning av konsumtionsmönster

Nettovinst för samhället Ökade satsningar på cykelleder kan ge till följd att ett ökat antal svenskar väljer att cykelturista inom landets gränser samt att antalet utländska turister kan bli fler. Till sammans skapar de en nettovinst för sam hället tack vare sin konsumtion under sin vistelse. Men hur mycket konsumerar egentligen en cykelturist?

Att ha kunskap om vilken typ av cykel turist och deras konsumtionsmönster som besöker området – inte bara antalet besökare – kan därför vara av stor vikt. För att få en totalbild över den cykelturis tiska effekten måste man multiplicera genomsnittsbeloppet för konsumtionen med genomsnittlig vistelselängd och det totala antalet cykelturister inom varje turistsegment. En svår nöt att knäcka, konstaterar Tobias Heldt, som utfört studien tillsammans med Gunnar Isacsson och Viktoria Liss på VTI. – För en mer precis uppskattning av den regionalekonomiska effekten behöver man också ta hänsyn till att cykelturisten kan spendera sina pengar i geografin i takt med att denne förflyttar sig till nya platser under sin cykling, förklarar han. I ”stated preference”-scenariot ställdes

respondenterna inför två olika val gällan de en veckas cykelsemester och skulle välja vilket alternativ de föredrog. Variationerna i de olika alternativen bestod exempelvis av längre eller kortare sträcka på cykelled, fler eller färre aktiviteter längs vägen samt skillnader i pris för de olika alternativen. Utifrån detta skapades modeller för att beräkna cykelturisternas betalningsvilja för de förändrade förutsättningarna. Resultatet av detta visar att turisterna föredrar längre cykelleder framför korta samt har betalningsvilja på cirka 50 öre per person och kilometer för ökad längd på cykelleden. Att ha ett utbud av aktivite ter att göra i samband med cykelturen värderades högre än att ha tillgång till ett mer varierat utbud av restauranger. Det fanns dock betalningsvilja hos responden terna för att utöka eller förbättra även denna omständighet. Med andra ord är det ett flertal faktorer värda att uppmärk samma som gör en cykelled till ett attrak tivt val för turisterna. – Systematisk kunskapsuppbyggnad kring cykelfrågor är viktigt i sig. Det ska bli särskilt spännande att om några år följa upp och se vilka effekter de två nationella satsningarna på cykelleder har gett, säger Tobias Heldt. Text: Karin Andersson Foto: Photos.com KONTAKT:

Gunnar Isacsson, gunnar.isacsson@vti.se

VTI AKTUELLT NR 2 2013

RAPPORTER I KORTHET

Möjlighet till förändrat beteende med Smadit

Smadit-metoden innebär att polisen erbjuder misstänkta rattfyllerister att så snabbt som möjligt komma i kontakt med socialtjänst och/eller beroende vård om de vill ha hjälp med att komma till rätta med sitt missbruk. En enkätundersök ning till samtliga 21 polismyn digheter visar att mindre än hälften av alla misstänkta ratt fyllerister erbjuds hjälp genom Smadit. Av de som erbjuds

hjälp tackar ungefär en fjärde del ja till ett samtal med social tjänst eller beroendevård. Informanternas berättelser visar att polisens bemötande är mycket viktigt eftersom de flesta upplevde att de befann sig i en skambelagd situation. Därför var polisens vänlighet och förståelse betydelsefull och kan möjligen ha bidragit till att man tackade ja till polisens erbjudande om samtal med socialtjänst/beroendevård. Det finns även andra faktorer som kan ha påverkat detta beslut. Det gäller framför allt infor mantens alkoholvanor, där det i flertalet fall handlar om ett mer eller mindre långvarigt alkoholmissbruk, och där man upplever att man genom Smadit får en chans att göra en vändpunkt i livet och ta tag i sina problem.

Foto: Hejdlösa Bilder

rapport 773 Smadit, sam verkan mot alkohol och droger i trafiken, är en metod med syf te att minska antalet återfall i rattfylleribrott. I studien har 14 misstänkta alkoholrattfyllerister djupintervjuats om sin uppfatt ning och e rfarenhet av Smadit. Sammantaget tycker informan terna att detta är en bra metod i arbetet att förhindra onykter körning.

I studien framkommer några förslag som skulle kunna inne bära en förbättring av Smaditmetoden. Det handlar bland annat om att polisen a lltid ska ge tillräcklig och k orrekt muntlig information samt överlämna den skriftliga infor mationsfoldern med kontakt uppgifter till lokal socialtjänst/ beroendevård. Foldern kan ge den misstänkte rattfylleristen en chans att eventuellt själv ta kontakt med socialtjänst/bero endevård och bör därför ges även till de personer som vid

bevisprovtagningen frias från misstanke om rattfylleri. Det framkommer även att det är viktigt att en person som har svarat nej till Smadit blir till frågad ytterligare en gång vid ett annat tillfälle. TITEL:

SMADIT ur den misstänkte rattfylle ristens perspektiv. En intervjustudie R773. FÖRFATTARE:

Susanne Gustafsson, Jonna Nyberg, Inger Forsberg

rapport 768 I rapporten redovisas resultatet av ett forskningsprojekt angående jämställdhet och genus i järn vägsplaneringen. I rapporten ges också ett förslag på hur olika transportmyndigheter systematiskt skulle kunna arbeta med att integrera jäm ställdhet i infrastrukturplane ringen.

Utmärkande för mycket av den tidigare svenska forskning en om genus och transporter är att kvinnor och män fram ställs som relativt homogena grupper. Det får till konsekvens att skillnader i mäns och kvin nors resmönster överbetonas och likheter underbetonas, nå got som exempelvis leder till problem när mäns respektive

VTI AKTUELLT NR 2 2013

kvinnors transportbehov ska formuleras. En annan konse kvens är att utsatta grupper av kvinnor och män med avseende på tillgång till trans porter riskerar att osynlig göras. Män och kvinnor utgör inte homogena befolkningsgrup per utan skiljer sig åt avseen de ålder, yrke, inkomst, livsfas och hushållssammansättning – något som reflekteras i deras transportvillkor och aktivitets mönster. Föreliggande rapport knyter an till Sveriges nationel la jämställdhetsmål och till den internationella forskning som hanterar sociala konsekvens bedömningar. En slutsats i rapporten är att även om Trafikverket har initierat ett

Foto: Hejdlösa Bilder

Jämställdhet och genus i infrastrukturplanering

arbete med jämställdhetsmål i transportplaneringen, behöver man arbeta mer med att ut veckla både policy och plane ringsverktyg. De båda nivåerna policy och planering behöver tydligt knytas samman så att det framgår hur det som står i policy också genomförs i praktiken.

TITEL:

Jämställdhet och genus i infrastrukturplanering – en studie av tillämpningen inom järnvägs planeringen. R768 FÖRFATTARE:

Charlotta Faith-Ell, Lena Levin

RAPPORTER I KORTHET

Drift och underhåll för tillgänglighet året om

Syftet med projektet som redovisas i denna rapport har varit att identifiera svårigheter na med att sköta drift och underhåll av trafiksäkerhetsoch tillgänglighetsåtgärder och att hitta möjliga lösningar på problemen. Fokus har varit på utformning i tätort samt med tyngdpunkt på tillgänglighets åtgärder för oskyddade trafi kanter, framförallt de med funktionshinder. För att kunna upprätthålla

tillgänglighet och trafiksäker het vid alla förhållanden, behöver driftfrågorna beaktas i planerings- och projekte ringsskedet och driftrutiner och metoder behöver anpas sas för de nya utformnings detaljerna. Det behövs mer detaljerade beskrivningar vid upphandling och en bättre uppföljning. Det finns också ett behov av mer utbildning av utförare och väghållare. Projektet har omfattat litte raturstudier, intervjuer och medföljandestudier med kommunal drifts- och plane ringspersonal, expertsemina rier samt en enkätundersök ning bland landets alla kom muner. Utifrån dessa studier kan konstateras att det finns all anledning att ur ett driftoch underhållsperspektiv se över detaljutformningen av främst övergångsställen.

Foto:Hejdlösa Bilder

rapport 776 Det som är till gängligt för alla under bar marksförhållanden är inte till gängligt för alla under vintern. Det finns därför anledning att se över detaljutformningen av framförallt övergångsställen för att kunna sköta driftoch underhåll på ett tillfredsställan de sätt under hela året. Utformning som kräver manuell sköt sel bör undvikas.

TITEL:

Svårigheten ligger i att hitta en balans mellan olika mål och intressen som trafiksäkerhet, tillgänglighet och estetik samt praktiskt utförande och kost nader.

Drift och underhåll av tillgänglig hetsåtgärder i tätort. För ökad till gänglighet och bibehållen säkerhet året om. R776. FÖRFATTARE:

Anna Niska, Charlotta Johansson, Karin Caesar

rapport 780 Vägbeläggning ar av betong har vissa fördelar gentemot vanlig asfalt. Slitage, buller och bränsleförbrukning liksom underhållskostnader är mindre. Dock är betong dyrare att anlägga. Då slitaget gene rellt är lägre på betong skulle man kunna förvänta sig att även bildningen av inandnings bara slitagepartiklar (PM10) är lägre. En pilotstudie på befint lig beläggning på E4 utanför Uppsala indikerade att denna hypotes kunde stämma.

För att undersöka detta vidare har VTI studerat såväl slitage som bildning av inandnings bara partiklar från en betong

beläggning och en betong beläggning med inblandad titandioxid (TiOmix) samt från en referensasfalt under kontrollerade förhållanden i VTI:s provvägsmaskin. Resultaten visar att partikel bildningen var högre från betongen än från asfalten, trots lägre slitage. Grundäm nesanalys visar att inandnings bara slitagepartiklar från betong innehåller betydligt mer kalcium än de från asfalt, vilket tyder på att cementen i betongen är en viktig partikel källa. Denna hypotes styrks även av att slitagepartiklar från TiOmix innehåller betydligt

Foto: Mats Gustafson

Slitage av och partikel emissioner från betongbeläggning

mer titan än från betong och asfalt. Ultrafina partiklar emit teras i mindre omfattning från betong och TiOmix än från asfalt. Dessa partiklars bild ningssätt är oklart, men är kopplade till förekomsten av dubbar i däcken. En hypotes är att partiklarna bildas i kontakten mellan bitumen och dubbar, men denna har inte kunnat styrkas i försöken. Det finns fortsatt oklarheter kring exempelvis skillnaderna

mellan resultat från fält- och laboratoriestudier och effekter na på emissioner av ultrafina partiklar, som bör utredas vidare.

TITEL:

Slitage av och partikelemissioner från betongbeläggning. R780. FÖRFATTARE:

Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Bengt-Åke Hultqvist

VTI AKTUELLT NR 2 2013

RAPPORTER I KORTHET

Det finns inga tydliga riktlinjer för hur oskyddade trafikanters situation skall hanteras i sam band med ombyggnad av be fintliga vägar till 2+1-vägar. I den inledande planeringsfasen

beaktas inte gång- och cykel trafikanternas situation i den utsträckning som vore önskvärt vilket ofta leder till mindre bra lösningar i efterhand. Kostna derna för att anlägga GClösningar längs större vägar beror av de förutsättningar som gäller för det aktuella objektet och kan diskuteras i termer av geografiska förhål landen och standarden på den GC-lösning som väljs. En annan aspekt när det gäller kostnaderna för anlägg ning, drift och underhåll av GC-lösningar, längs och tvärs större vägar, är att dessa ofta inte särredovisas utan istället inkluderas i det totala vägpro jektet. För att öka möjligheten att skapa attraktiva och kost nadseffektiva GC-lösningar bör fortsatt kunskapsuppbygg nad bland annat fokusera på hur gång- och cykelobjekt skall

Svårt att rättfärdiga bra tillstånd för lågtrafikerade vägar rapport 775 Rapportens litteraturstudie ämnar ligga till grund för ett projektförslag med syfte att ta fram förutsätt ningar för nya verktyg för att skapa ett modernt lågtrafikerat vägnät, anpassat efter morgon dagens krav. Med lågtrafikera de vägar avses vägar med en trafikmängd upp till 1 000 fordon per dygn.

Lågtrafikerade vägar har för visso låga trafikflöden men det är ofta samma människor som använder vägen och drar på sig ökade driftkostnader och

VTI AKTUELLT NR 2 2013

hanteras i den inledande plane ringsprocessen. Det är även viktigt att göra systematiska uppföljningar av genomförda GC-objekt längs större vägar bland annat för att få en bättre uppfattning om kostnaderna för anläggning, drift och underhåll.

TITEL:

Cykling och gående vid större vägar. Några aspekter på anläggning, drift och underhåll samt kostnader för GC-lösningar vid större vägar. R777. FÖRFATTARE:

Ragnar Hedström

Foto: Hejdlösa Bilder

rapport 777 Syftet med stu dien i denna rapport är att re dovisa några aspekter rörande anläggning, drift och underhåll samt kostnader för gång- och cykellösningar (GC-lösningar) längs större vägar, med eller utan mitträcke, där gällande hastighet för biltrafiken ligger i intervallet 70–90 km/tim. Ombyggnad av befintliga vägar till vägar med mitträcke görs i första hand för att för bättra trafiksäkerheten för bilisterna. En annan effekt av dessa ombyggnader är att situationen ofta förändras för gående och cyklister, både när det gäller att färdas längs vägen och att korsa vägen.

Foto: Katja Kircher

Anläggning, drift samt underhåll av gång- och cykellösningar

sämre komfort. Ofta är dessa användare helt beroende av vägen. På de belagda lågtra fikerade vägarna besväras användarna mest av slaghål, ojämnheter och dåliga lagning ar. På grusvägar är motsvaran de skadetyper potthål, tjälska dor och korrugeringar.

faktum att flera parametrar, s åsom åldring, beständighet och klimat i större grad påver kar. Genom att se hur vägarna skadas i dagens klimat och vid dagens extremväder kan man förutspå hur de kommer att reagera på de framtida klimat förändringarna.

Nedbrytning av lågtrafikerade vägar är mer komplex än på det högtrafikerade vägnätet där trafiken utgör den väsent ligaste parametern. På det låg trafikerade vägnätet är tidsper spektivet längre liksom det

När det handlar om lågtrafike rade vägar är det mycket svårt att finna samhällsekonomiska motiv för att rättfärdiga bra tillstånd på vägarna. Komplett erande metoder och modeller behövs för att rättfärdiga en

bra standard också på låg trafikerade vägar. De måste ha en lägsta acceptabel standard, en s.k. ”skamgräns”, som åt minstone möjliggör att folk tar sig till och från hemmet på ett säkert sätt.

TITEL:

Lågtrafikerade vägar – en litteraturstudie utifrån nytta, standard, t illstånd, drift och underhåll. R775. FÖRFATTARE:

Karin Edvardsson

Foto: Katja Kircher

VTI:S VÄRLD

Regeringen vänder sig till VTI för kunskap om trafikens kostnader Vad kostar trafiken samhället? Vilka fordonstyper sliter mest på infrastrukturen och vem bär kost nadsansvaret? Det är några av frågeställningarna som regeringen behöver få svar på för att kunna bygga ett starkt och hållbart trans portsystem med en rättvis och effektiv prissättning. Uppdraget har gått till VTI som nu arbetar för att räta ut frågetecknen. Det var i december 2012 som VTI fick hedersuppdraget från regeringen att samla kunskap om trafikens samhällseko nomiska kostnader. Uppdraget omfattar alla trafikslag och innefattar även att beskriva om kostnaderna skiljer sig åt mellan olika delar av landet. – VTI har kompetensen, är väletablera de och oberoende och har forskare som den politiska ledningen har stort förtroen de för. Därför föll det sig naturligt att vända oss dit. Arbetet är även viktigt ur ett europeiskt perspektiv och VTI kan ge oss de kvalitetssäkrade underlag som kommissionen kräver, säger Marina

Fransson på Näringsdepartementets trans portenhet.

Först handlar det om att samla kunskap Under våren samlades ett 30-tal represen tanter från myndigheter och andra organi sationer på VTI:s Stockholmkontor för att höra om det preliminära upplägget för arbetet. – I det första skedet är insamlingen av kunskap det viktiga. Vi kommer i nuläget inte att komma med eller analysera några förslag på åtgärder, säger Jan-Eric Nilsson, professor i transportekonomi på VTI.

Många faktorer att ta hänsyn till Uppdraget handlar bland annat om att samla kunskap om hur slitaget på vägar och järnvägar ser ut för olika fordonstyper. I ett delprojekt, som VTI har föreslagit, spelar institutets simulator för tung trafik en viktig roll. Här kan man mäta hur vägar påverkas av tung fordonstrafik. Ett annat delprojekt som föreslagits handlar om att analysera slitagekostnader för järn väg. – Men det finns fler faktorer som är viktiga att ta hänsyn till för att åstadkom ma en mer rättvis kostnadsfördelning.

Till exempel buller, olyckskostnader, över gödning och luftföroreningar kopplade till hälsa, fortsätter Jan-Eric. När man sedan kommer till delen som handlar om själva prissättningen ingår även i uppdraget som VTI fått att sam manställa relevant forskning som pågår i andra länder, samt att ta fram information om Sveriges geografiska förutsättningar – till exempel om hur näringslivets kostna der påverkar prissättningen. – Vårt uppdrag handlar om att ge en samlad bild av hur den totala samhälls kostnaden ser ut för olika typer av fordon, både vad gäller slitage, kostnader för olyckor och miljöpåverkan. Med detta som grund är det möjligt att överväga hur en samhällsekonomiskt effektiv och rättvis prissättning kan utformas. Förhoppningsvis kan en sådan i förläng ningen ge incitament för fordonsägare/ operatörer att byta till bättre fordon. Men där är vi inte ännu, avslutar Jan-Eric. VTI ska redovisa uppdraget till Rege ringskansliet senast den 1 november 2014. Text: Marika Lund KONTAKT:

Anna Johansson, anna.johansson@vti.se

VTI AKTUELLT NR 2 2013

VTI:S VÄRLD

Datormodellerna BioRID (blå, representerar en genomsnittlig man) och EvaRID (röd, representerar en genomsnittlig kvinna, utvecklad i Adseat). Modellerna används för att virtuellt utföra krockprov.

Ill: Humanetics

Den virituella prototypen EvaRID.

Ny krockdocka minskar risken för nackskador hos kvinnor Kvinnor är överrepresenterade i statistiken över whiplashskador och de flesta anti-whiplash-system som finns i personbilar i dag utgör större nytta för män än för kvinnor. Därför föddes idén med att skapa världens första kvinnliga krockdocka. – Alla sammanställningar från 1960-talet och framåt visar att kvinnor drabbas hårdast av whiplashskador, säger Astrid Linder, forskare på VTI. Det rapporteras 30 000 fall av whip lashskador varje år, bara i Sverige. Mellan 55 och 60 procent av dessa är kvinnor. Kostnaderna beräknas ligga på fyra mil jarder kronor årligen. I EU uppskattas kostnaderna till tio miljarder euro varje år, motsvarande 83,5 miljarder kronor.

Bara manliga krockdockor I dagsläget finns det bara krockdockor som är skapade efter mäns anatomi. Astrid Linder födde idén med att skapa

VTI AKTUELLT NR 2 2013

en krockdocka som kan skapa ett bättre skydd även för kvinnor. Men branschen är tungrodd och det tog tio år att få den finansiering till projektet som behövdes för att ta fram en modell av en genom snittslig kvinna. Det finns många olika whiplashskydd i dagens bilar, dessa skyddar dock män och kvinnor olika. Som exempel kan krock skydd minska risken för permanenta pisk snärtskador med 60 procent för män, men endast med 45 procent för kvinnor. För att förbättra säkerheten och minska antalet pisksnärtskador för både manliga och kvinnliga bilförare och passagerare i personbil startades EU-projektet Adseat (Adaptive seat to reduce neck injuries for female and male occupants). Ett projekt som startades i oktober 2009 och som nyligen avslutades. Tolv olika organisationer inom EU har varit delaktiga i projektet Adseat. Astrid Linder på VTI har koordinerat projektet som hade en budget på 3,45 miljoner euro, motsvarande 28,6 miljoner kronor.

– Antalet skadade och därmed kostna derna uppskattas kunna halveras om de bäst fungerade stolarna och skyddssystem fanns i alla bilar i dag. Ett steg i den rikt ningen är att i provning visa vilka stolar som ger det bästa skyddet för både män och kvinnor och tydligt driva utvecklingen ditåt, säger Astrid Linder.

Gynnar även män Huvudsyftet med projektet har varit att ta fram riktlinjer för hur säkerhetssystemen när det gäller bilsäten bör utvärderas i framtiden. Det finns flera skillnader m ellan män och kvinnor så som massfördelning, geometri och muskelstyrka som kan påverka hur kroppen samverkar med stolen under en så kallad upphinnandekollision (påkörning bakifrån). En del i projektet var därför att ta fram en virituell krockdocka som motsvarar en genomsnittlig kvinna. Nu är den framtagen och är världens första i sitt slag. Med en sådan modell kan incitament skapas för att minska skador på kvinnor. Det gynnar

VTI:S VÄRLD

Uppkommer vid låga h astigheter Whiplashskador är ett stort problem för både individer som drabbas och av sam hället. Skadorna uppkommer vid låga hastigheter på mellan tio och 25 kilometer i timmen. Whiplashskador uppkommer vid alla krockriktningar men är vanligast vid påkörningar bakifrån. Av de 30 000 rapporterade fall i Sverige varje år klassificeras 1 500 av dem till en invalidiseringsgrad på mer än tio procent. Foto: Älvstranden Utveckling

Tolv parter medverkar

– Antalet skadade och därmed kostnaderna uppskattas kunna halveras om de bäst fungerade stolarna och skyddssystem fanns i alla bilar i dag, säger Astrid Linder på VTI som har koordinerat projektet.

även männen som får ett ännu bättre skydd på köpet. I projektet har även biologiska tester gjorts för att undersöka skillnader i rörel semönster mellan män och kvinnor vid en upphinnandekollision. En testsläde för acceleration där man har möjlighet att röntgenfilma i hög hastighet har använts vid krocktester. Även tröskelvärden för kvinnor för de skadekriterier som används för att bedöma skyddet mot whiplash skador har formulerats.

Kraftigare rekyl framåt En prototyp av en krockdocka represente rande en genomsnittlig kvinna har kon struerats. Denna docka har använts till sammans med dockan av den genomsnitt liga mannen i krockprovning av fyra olika bilsäten. Proven visar stora skillnader bero ende på om provet körs med en modell av en man eller en kvinna. I simuleringar har modellen av mannen och kvinnan använts, simuleringar som visar hur olika kompo nenter i stolen kan samspela på olika sätt

med modellen av den åkande beroende på om modellen representerar kvinnor eller män.

Skador kan minskas med hälften Inom Adseat-projektet har även fältstudier gjorts, som visar att det finns stor variation i hur människor sitter i bilen, exempelvis hur huvudet är placerat mot nackskyddet. Detta kan påverka vad som händer med kroppen vid en krock. Projektet Adseat var en kraftsamling som har resulterar i en rad konkreta resultat som har flyttat fram kunskapsbasen inom provning för att utvärdera skydd mot w hiplashskador. Men än återstår ett v iktigt arbete. -– Än så länge finns bara en virituell modell av en genomsnittlig kvinna samt en prototyp och nästa steg är att använda den i provning och utvärdering samt till verkningen av en fysisk docka. Nu finns kunskapen, säger Astrid Linder.

Svenska parter har utöver VTI varit Volvo, Chalmers Universitet och Folksam. Från Europa har München Universitet i Tyskland, Graz Universitet i Österike, AGU i Schweiz, Strasbourg Universitet i Frankrike, Loughborough Universitet i England, docktillverkaren Humanetics i Tyskland, bilsätestillverkaren Faurecia i Frankrike och provningslaboratoriet Cidaut i Spanien. Dessutom har en referensgrupp med representanter från tysk och japansk bilindustri, forskningsinstitut i Japan, försäkringsbolag och transportansvarig myndighet i USA samt försäkringsbolag från Spanien varit en resurs under hela projektet. MER INFORMATION:

www.adseat.eu

Text: Andreas Schander

VTI AKTUELLT NR 2 2013

Foto: Hejdlösa Bilder

VTI:S VÄRLD

Granskade flygplatser får gott betyg VTI har kontrollerat flygfältsbanorna på Arlanda och Bromma Start- och landningsanorna på Arlanda och Bromma får gott betyg i de mätningar som VTI genomfört. Mätningarna görs kontinuerligt och anledningen är att följa upp bärig heten på flygfältsbanorna och för att se hur den påverkas av alla flygplan som trafikerar dem. – Syftet är att kontrollera bärighe ten på bansystemen som en del av den uppföljnings- och underhållsplan som finns på flygplatserna och att säkerställa att banorna har tillräcklig bärighet för de flygplan som trafikerar dem, säger Håkan Carlsson, laboratoriechef på VTI. VTI:s mätningar av den här typen görs på uppdrag av bland annat Swedavia som driver flertalet av Sveriges flygplatser. Det rör sig om så kallad provbelastning med fallviktsapparat. Den metod som används i klassificeringsberäkningarna är en standardmetod som har använts i Sverige under flertalet år för att bärighets klassificera både civila och militära flyg fältsbanor. För asfaltsbeläggning en är det dragtöj ning i underkant på beläggningslagret som är den kritiska punkten när flygplanen be

VTI AKTUELLT NR 2 2013

lastar banorna och då främst där planen trafikerar i samma hjulspår. När det gäller Arlanda och Bromma flygplats, där VTI har gjort de senaste mätningarna, så är det flygplatser med hög trafikintensitet. Vid bärighetsanalysen av flygfältsbanor tas hänsyn till ett flertal parametrar. För utom resultaten från provbelastningen med fallviktsapparaten tas hänsyn till bland annat beläggningstemperatur vid mättillfället, banornas lageruppbyggnad och kondition samt fältets geografiska läge med hänsyn till klimatet. Mätningarna på Arlanda flygplats visar på en väldigt hög styvhet och VTI föreslår

De flesta flygplatserna i Sverige har hög bärighet på sina b ansystem.” att bärigheten ska klassas som hög. På de banavsnitt som mätningarna gjordes på Arlanda består uppbyggnaden av fyra lager, underst ett lager med grus och sand, sedan 150 till 180 millimeter förstärk ningslagergrus. Det näst översta lagret består av 150 millimeter bärlagergrus och överst ligger en ny 220 millimeter tjock asfaltsbeläggning.

På Bromma flygplats gjordes mätningar på ett liknande sätt med samma mät instrument och med samma syfte, att klassificera bärigheten på bansystemet. Mätningarna visar att konditionen är god och att det inte kunde påvisas några strukturella skador så som sprickor i asfaltsbeläggningen. Bromma flygplats är också en flygplats som är högt trafikerad med många flyg plansrörelser och bärighetsklassificeringen har gjorts med hänsyn till detta på samma sätt som andra högtrafikerade flygplatser, som ovan nämnda Arlanda men också på Landvetter i Göteborg. Vid mätningarna på Bromma finns det en viss osäkerhet kring exakta lagertjocklekar på uppbygg naden och på vissa delar varierar också tjockleken på asfaltsbeläggningen längs rullbanan. Det beror bland annat på att beläggningsarbeten gjordes på rullbanan 2011 med avsikt att ändra banans höjd profil. Men osäkerheten kring tjockleken är enligt VTI ändå inte avgörande för slut satsen för bärigheten på bansystemet. – Resultaten visar att Arlanda och Bromma generellt har en hög bärighet på sina bansystem, precis som de flesta flygplatser har i Sverige, säger Håkan Carlsson. Text: Andreas Schander

VTI:S VÄRLD

Cirka 7000 personer per år i Sverige får sitt körkort indraget på grund av medicinska skäl, en del av dessa är personer med synfältsbortfall orsakade av exempelvis diabetes eller stroke. Transportstyrelsen vill nu ta fram en tillförlitlig metod att bedöma körförmågan hos personer med denna funktionsnedsättning och VTI är i färd med att utveckla en simulatorbaserad testmetod. För att ta del av kunskap från andra länder och diskutera vilken praxis Sverige ska ha när det gäller bedömningen av syn fältsbortfall ordnade VTI i mars en semi nariedag. Runt femtio deltagare bestående

av experter inom området, läkare och for skare såväl som privatpersoner och repre sentanter från olika intresseorganisationer samlades i Göteborg. Experter från Sve rige, Holland, Belgien, USA och Kanada berättade om sina erfarenheter från länder med olika regler och skilda metoder. – Test i simulator kan vara en säker och tillförlitlig metod eftersom körtester på väg inte är ett alternativ i Sverige. VTI har de resurser i form av avancerade simulatorer och mätutrustning som krävs och är beredda att jobba vidare med att utveckla en metod när finansieringen är löst, berättar initiativtagare Björn Peters, VTI, som är nöjd med dagen.

Foto: Eva Åström

Metod behövs för att bedöma körförmågan hos bilförare med synfältsbortfall

PhD Jamie Dow delar med sig av sina erfarenheter från Quebec.

Text: Eva Åström

Lena Levin på VTI är medförfattare till en bok som ska vägleda och inspirera till arbete med jämställd het i transportplaneringen. Boken ”Kön i trafiken – jämställd het i kommunal transportplanering” är en skrift om en vägledning och inspiration till arbete med jämställdhet i transportpla neringen på lokal och regional nivå. Den har tagits fram för att ge en vägledning till hur man systematiskt kan arbeta med att integrera jämställdhet i planeringen. Skriften vänder sig framförallt till tjänste män och politiker i kommuner och regio ner som arbetar med transportplanering. Boken är finansierad av FoU-gruppen för transportsystemet som administreras av SKL och skriven av Lena Levin på VTI samt Charlotta Faith-Ell på WSP.

Jämställdhetsintegrering ska ofta ses som en strategi i det vardagliga arbetet inom kommuner, landsting och regioner. Men det finns få praktiskt tillämpbara metoder för systematisk analys och k on- sekvensbedömning av jämställdhet. Vid planering av ny kollektivtrafik och järnväg inom transportsektorn saknas det ofta effektiva metoder för att genomföra jäm ställdhetsintegrering. Detta trots att det under mer än ett decennium funnits ett jämställdhetsmål inskrivet i de transport politiska målen. Den här boken är ett försök att bringa större klarhet i hur man kan göra jäm ställdhetsintegreringen effektivare inom planeringen. Härmed uppmuntras alla till att våga satsa på att arbeta med integre ring av jämställdhet i planeringen.

Foto: Katarina Ljungdahl

Ny bok om jämställdhet i transportplanering ska inspirera och vägleda

Lena Levin, VTI, är medförfattare till en ny skrift om jämställdhet i transport planeringen på lokal och regional nivå.

Text: Andreas Schander

VTI AKTUELLT NR 2 2013

VTI:S VÄRLD

ny kompetens VTI välkomnar nya medarbetare

Med Tim Richardson förstärks VTI:s forskning om transporter och miljö Ny tjänst tillsatt med välmeriterad professor

– Det är riktigt spännande att till sammans med kollegorna på VTI arbeta för att utveckla ny tvärvetenskaplig forsk ning och på så sätt ta itu med våra mest akuta transport- och miljömässiga utma ningar. Jag har också ambitionen att vara med och stärka effekterna av VTI:s forsk ning i den internationella vetenskapliga debatten, säger Tim Richardson. Innan Tim Richardson kom till VTI var han anställd som professor i ”Urban and mobility studies” vid Aalborgs universitet i Danmark. Han har ett långt och gediget

cv och har, förutom i sitt hemland Eng land, varit yrkesverksam i ett flertal länder och vid många olika universitet och insti tutioner. Tim Richardson utbildade sig under 1990-talet vid Sheffield Hallam University i England. Han tog sin doktorsexamen år 2000. Tillsättningen av professorstjänsten inom transporter och miljöpolicy på VTI har skett i samverkan med Linköpings universitet. VTI har sedan tidigare tre professorer anställda. Jan-Eric Nilsson är professor i nationalekonomi med inriktning mot transporter. Sigurdur Erlingsson är pro fessor i väg- och banteknik och Jane Summerton är professor i teknik och social förändring med inriktning mot trafiksäkerhet. Text: Katarina Nestor

Foto: Karin Andersson

VTI har sedan några år tillbaka velat satsa ännu mer på forskning kring transporter och miljöpolicy. I april började Tim Richardson en ny p rofessorstjänst med just denna inriktning.

Joen Dahlberg

Anna Johansson

Joen Dahlberg har börjat som forskningsassistent på VTI. Han har tidigare dels studerat till civilingenjör vid KTH, dels läst till gymnasielärare vid Stockholms universitet och därefter läst lite mer matematik, även det vid Stockholms universitet. Joen Dahlberg är samtidigt doktorand inom ämnet citylogistik.

Anna Johansson är ny på tjänsten som utredare och kommer att samordna olika delprojekt inom det regeringsuppdrag som VTI har fått. Tidigare har hon arbetat som granskare av infrastrukturpolitiken på Riksrevisionen och utredare på Statens institut för kommunikationsanalys. I grunden har hon en examen från matematiklinjen med inriktning nationalekonomi på Karlstads universitet.

VTI AKTUELLT NR 2 2013

VTI:S VÄRLD

Senaste publikationerna från VTI 2013-01-23 till och med 2013-04-08 Tillståndsmätningar av vägmarkering ars funktion år 2012 – sammanfattande resultat från Sverige N5-2013

Jämställdhet och genus i infrastruktur planering – en studie av tillämpningen inom järnvägsplaneringen R768

Drift och underhåll av tillgänglighets åtgärder i tätort. För ökad tillgänglighet och bibehållen säkerhet året om R776

Godstransporter och samhälls ekonomiska kalkyler Johan Nyström, Inge Vierth N3-2013

Cyklisters singelolyckor. Analys av olycks- och skadedata samt djup intervjuer R779

Cykling och gående vid större vägar. Några aspekter på anläggning, drift och underhåll samt kostnader för GC-lösningar vid större vägar R777

Differentierade marginalkostnader inom järnvägen N6-2013 Slitage av och partikelemissioner från betongbeläggning R780 Bältesanvändning i Sverige 2012 N7-2013

Metod för beräkning av fördröjningar på vägavsnitt utan omkörningsmöjlighet N2-2013 Lågtrafikerade vägar – en litteratur studie utifrån nytta, standard, tillstånd, drift och underhåll R775

Frivilliga klimatåtgärder på den svenska godstransportmarknaden – en intervjustudie R778

Marknadsöppning – och sen? Samhällsekonomisk analys av förutsättningarna för en stärkt kollektivtrafik R772

Invånarnas syn på den framtida trafiken i Lidköpings stadskärna – resultat från en enkätundersökning N4-2013

Validering av hastighet och uppfattning om vägytor i VTI simulator III R745A

SMADIT ur den misstänkte rattfylleris tens perspektiv. En intervjustudie. R773

Fungerar godstransportmarknaden effektivt? Ekonomisk analys av energi effektivisering av godstransporter N39-2012

BESTÄLL PUBLIKATIONER Publikationer beställs enklast via e-post eller VTI:s webbplats:

Finns det redan en lösning

på problemet?

Svaret på frågan kan avgöra om det behövs ny forskning eller om det fi nns resultat att dra nytta av. VTI:s Bibliotek och informationscenter (BIC) erbjuder professionell omvärldsbevakning som hjälper dig att styra resurserna till de områden där de verkligen behövs. Med strukturerad och skräddarsydd information kan du dessutom hålla dig uppdaterad inom ett visst ämnesområde eller fördjupa dig i en specifi k fråga. BIC hjälper dig också att hitta samarbetspartners, skaffa litteratur med mera.

BIC har tillgång till omfattande och väletablerade nätverk både nationellt och internationellt där ett stort antal personer och en stor mängd information ingår. Sökning och urval görs av specialister och resultatet levereras på det sätt du önskar: kanske via e-post eller varför inte som en presentation? BIC har det nationella ansvaret för trafi k- och transportforskningens informationsförsörjning och resultatspridning, Bibliotekets samlingar är bland de största i världen inom området.

order@vti.se www.vti.se/publikationer Du kan även kontakta: Monica Lomark, 013-20 43 21 Priserna på VTI:s publikationer är 80–300 kronor exklusive moms.

LÄS MER www.vti.se/bic www.transguide.org

KONTAKT bic@vti.se 013–20 43 31

Publikationer på www.vti.se VTI-publikationer från 2001 och framåt är tillgängliga som pdf-filer på VTI:s webbplats www.vti.se/publikationer, de flesta i fulltext. På webbplatsen finns även en del äldre och efterfrågade rapporter.

VTI AKTUELLT NR 2 2013

Posttidning B VTI 581 95 LINKÖPING

PORTO BETALT PORT PAYÈ

I HUVUDET PÅ

Hans Antonson

Svenska turistvägar behöver få ett uppsving Vi måste lära oss se på vårt unika landskap med turistens ögon och lotsa dem rätt

KONTAKT: Hans Antonson Hans.antonson@vti.se

”Är det fel på själva landskapet? Ointressant, småtrist? Visar vi rent av upp fel landskap?”

de som kör på de svenska turistvägarna är alltid medvetna om att de färdas på en utvald sträckning. Turistvägarna utelämnas ofta i internationella guideböcker.

Men tänker andra som jag? Tillväxtverkets sammanställning från 2011 är entydig, turism industrin växer så det knakar och är mycket viktig för Sverige. Men är landskapet viktigt för turisten och för turismindustrin?

Är det fel på själva landskapet? Ointressant, småtrist? Visar vi rent av upp fel landskap? Jag hör ofta att Sverige inte har samma fina värden som i exempelvis Norge. Det är riktigt att vi inte har samma dramatiska fjordlandskap, men vi har så mycket annat! I en intervju 2010 nämnde norska turistvägsplanerare speciellt skärgårdar, slott och herresäten som givna markörer längs en turistväg. Just sådant som Sverige har ett överflöd av. Guideböckerna uppehåller sig särskilt vid rödmålade torp, fiskebyar, vidsträckta vyer, världsmästarkrogar med lokala råvaror. Allt nåbart med bil.

I turismens vagga var landskapet allt. Den första inhemska turismen inleddes vid 1870- talet i västra Jämtland. Välbärgade storstadsbor reste med tåg för att konsumera vackra vyer, andas stärkande fjälluft. Nu är det annorlunda. Vi åker helst i den egna bilen till kulinariska matupplevelser eller hyperbillig shopping.

Frågan är därför inte om vi har något intressant att visa upp utan hur vi väljer ut och paketerar det som finns rakt framför våra ögon. Jag tror att det krävs mer inlevelseförmåga. Vi måste bli bättre på att förstå vad turisterna vill se, att lotsa dem rätt och informera om de fantastiska landskap som finns utmed våra riksvägar.

Idag finns särskilt utpekade vägar som är turistiskt intressanta. Turistvägar är ett interna tionellt koncept med många namn. Sverige har 18 officiella. Vårt grannland Norge har också 18 officiella turistvägar, som rönt betydligt större internationell uppmärksamhet. Man har satsat på modern arkitektur på rastplatser och konstverk spektakulärt placerade i landskapet. Norska turistvägar har fått tre TV-program i SVT. När svenska vägar kommer på tal handlar det mest om olyckor eller snökaos. Inte ens

Men framförallt, vi måste lära oss att se på vårt unika landskap med turistens ögon. Det är inget som görs i en handvändning. Det krävs ny kunskap, olika aktörer med nya idéer, vare sig det handlar om att leda våra bilgäster till den svenska tystnaden eller till Melins konditori i Sävsjö. Bli inte förvånad om det står en flak moppe utanför som knäpper lite i metallen när den långsamt svalnar.

ag har en flakmoppe från 1963, en blå, Crescent, treväxlad. Jag turistar med den på landsvägarna i Småland. För mig är närheten till landskapet viktigt, att kunna stanna precis var som helst och avnjuta en termos rykande het java och bullar från ett lokalt konditori. Småland är fint. Öppna fläckar med röda små trähus i ett hav av skog. Sjöar överallt som vem som helst får bada i. Tystnad, inget trafikbuller, bara skogens sång. Jag tror att detta kan vara intressant för andra att uppleva.

www.vti.se

Nästa nummer kommer i september