SLUTRAPPORT Sammanfattning Den fjärde fredagen i september är av EU-kommissionen utlyst som Researchers’ Night. I Sverige kallas denna dag för ForskarFredag och år 2011 anordnades evenemang på 23 orter. Flera hundra aktiviteter som visade hur spännande, vardagsnära och kul forskning är erbjöds. En av aktiviteterna var ett massexperiment med fokus på kylskåpsförvaring och livsmedelshantering som skolklasser från årskurs 2 och uppåt inbjöds att medverka i. Att lära känna sitt kylskåp är ett bra början för att undvika att kasta mat i onödan och i förlängningen kan det bidra till en bättre miljö. Förvaringstemperaturen har en avsevärd betydelse för bakteriers tillväxt. En korrekt och gärna lägre temperatur i kylskåpet ger livsmedel ökad hållbarhet och kan också göra att mat kan konsumeras långt efter det att bäst före-datumet har passerats. Totalt undersökte 1 812 elever temperaturen i sina kylskåp hemma och inventerade bäst före-/sista förbrukningsdatum på de livsmedel som förvarades där. Försöket syftade till att eleverna skulle lära sig mer om vilken temperatur det är i olika delar av kylskåpet, att ta reda på vilket utgångsdatum livsmedlen har och bedöma deras ätlighet. 67 skolor medverkade vilket gav mängder av data från stora delar av Sverige. I drygt hälften av klasserna genomfördes massexperimentet som en del av NO-undervisningen. De undersöka kylskåpen var kallast på mitthyllorna. En relativt stor andel livsmedel förvarades vid en högre temperatur än rekommenderat. Temperaturen på de hyllor där mejeriprodukter förvarades översteg rekommenderade 8°C i nästan en fjärdedel av fallen. Köttfärs var det livsmedel som i störst utsträckning (i tre fall av fyra) förvarades vid en högre temperatur än rekommenderat. Medeltemperaturen den förvarades i var 5,5°C. Sista förbrukningsdatum hade dessutom passerats i 30 procent av fallen, dock utan att eleverna klassade köttfärsen som oätlig. Köttbullar och korv förvarades varmare än 8°C i en fjärdedel av fallen. Eleverna tog hjälp av datummärkningen i större utsträckning än av förvaringstemperaturen när de bedömde huruvida livsmedlen var ätliga eller inte. Enligt lärarna bidrog massexperimentet till att såväl intresset för som kunskaperna om livsmedelshygien, livsmedelsförvaring, svinn och resurshushållning ökade bland eleverna. Bästföre-försöket utformades av forskarna Mattias Eriksson, Institutionen för energi och teknik vid Sveriges lantbruksuniversitet och Ingela Marklinder, Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet, i samarbete med Vetenskap & Allmänhet, VA, som samordnar ForskarFredag i Sverige. ForskarFredag och Bäst före-försöket genomfördes med stöd av EU-kommissionen, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vetenskapsrådet och VINNOVA.
Trevlig läsning! Lotta Tomasson Projektledare för ForskarFredag Sverige Vetenskap & Allmänhet, VA januari 2012