Issuu

Kartläggning av civilsamhället

Inledning

Vetenskap & Allmänhet, VA, har fått i uppdrag av VINNOVA att göra en kartläggning av civilsamhällets aktörer. Kartläggningens syfte är att vara ett underlag för myndigheten när den ska utforma sitt informationsuppdrag till denna för forskningen allt viktigare grupp. Civilsamhällets deltagande i EU:s tidigare ramprogram har varit begränsat och det är statsmakternas ambition att deltagandet ska öka i det nuvarande ramprogrammet Horisont 2020. VINNOVA har det nationella informationsuppdraget för samtliga potentiella svenska deltagare i Horisont 2020 och strävar efter att genom relevant och målgruppsanpassad information möta den ambitionen.

VA, själv en del av civilsamhället som ideell förening och medlem i paraplyorganisationen Ideell Arena, är en förening som verkar för ökad dialog mellan forskarsamhället och det omgivande samhället. VAs uppdrag från VINNOVA innebär dels att presentera en sammanställning av relevanta organisationer inom civilsamhället, dels att redovisa resultat utifrån intervjuer med företrädare för centrala paraplyorganisationer, den statliga utredningen om ett stärkt civilsamhälle, forskare vars forskning är inriktad mot civilsamhället, och någon utvald organisation ur civilsamhället som tidigare tagit emot projektbidrag från VINNOVA.

Sammanställningen tar upp de mest centrala paraplyorganisationerna och organisationer som är nationellt verksamma, inklusive ett par områdesspecifika organisationer som vi bedömt vara av intresse. Vi har valt att fokusera sammanställningen på nationella organisationer, då vi bedömer att de har goda förutsättningar att nå ut till en stor del av de organisationer som kan vara intresserade av att delta i forsknings- och innovationsprojekt. Civilsamhället består uppskattningsvis av 200 000 organisationer och en fullständig kartläggning är därför inte möjlig inom projektets ramar. De svenska forskare med inriktning på civilsamhället som har nämnts under intervjuerna redovisas i en lista för VINNOVAs information och orientering, liksom de organisationer som omnämnts som möjliga kontaktpunkter och samarbetspartners.

Detta dokument utgör VAs slutredovisning av projektet till VINNOVA.

Kartläggningens syfte och mål

Syftet med kartläggningen är att kartlägga och identifiera aktörer inom civilsamhället så att VINNOVA sedan kan utforma och anpassa sitt informationsuppdrag till, och ta relevanta kontakter med, den målgruppen.

Det kortsiktiga målet, som denna kartläggning omfattar, är att samla information om och kontaktuppgifter till så många relevanta aktörer i civilsamhället som möjligt. Det mer långsiktiga målet är att betydligt fler organisationer inom civilsamhället än hittills ska vara med i projekt finansierade genom EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020.

Definitioner

I kartläggningen har vi vägletts av de definitioner av det civila samhället som officiellt används av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, och som anges i direktiven (Direktiv 2014:40) för den statliga utredningen Ett stärkt civilsamhälle (U 2014:04).

Alla typer av sammanslutningar av människor som inte är staten, marknaden eller enskilda hushåll. Man kan också tala om den ideella sektorn eller föreningslivet, när människor organiserar sig tillsammans för att de har ett gemensamt mål, ideal eller intresse av något slag (MUCF)

Med det civila samhällets organisationer avses här bl.a. allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund samt organisationer inom den ideella sektorn och den kooperativa rörelsen som generellt har någon form av mer oegennyttigt uppdrag, utan att vara statliga eller kommunala. De är självstyrande och bedrivs ofta med en ideologisk medvetenhet. Till det civila samhällets organisationer hör även sociala företag och aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (Direktiv 2014:40)

Tillsammans ger dessa två beskrivningar en bra avgränsning av vad som är det civila samhället. Organisationsformen i sig är inte det enda som avgör om en organisation tillhör det civila samhället, vilket även påpekats i de intervjuer vi genomfört. Inriktningen på verksamheten för organisationen (till exempel om den är skild från marknaden eller inte) är lika viktig. Exempelvis brukar inte marknadsnära föreningar ses som en del av civilsamhället trots att de är föreningar. Inte heller akademiska stiftelser brukar anses ingå.

I den översiktliga kartläggningen identifierades en kategori ideella föreningar som bedriver en forsknings- och innovationstillvänd verksamhet, ofta med en medlemsbas bestående av representanter från näringsliv, akademi, myndigheter och föreningar. I enlighet med definitionen som kartläggningen baseras på, har vi exkluderat dessa från närmare analyser eller intervjuer. Dock har vi bifogat några exempel i slutet av Excel-listan, för kännedom och referens

Civilsamhällets roll i samhället

Civilsamhället har spelat en avgörande roll för utvecklingen av den svenska demokratin. Under 1800talets andra hälft växte folkrörelser, som exempelvis frikyrkor och arbetarrörelser, nykterhetsorganisationer och folkbildningsrörelser, fram på bred front i Sverige. Svenska Nykterhetssällskapet, exempelvis, hade i mitten av 1800-talet över 100 000 medlemmar. Rösträttsrörelsen, som startade under 1800-talets slut, i en strävan efter allmän och lika rösträtt, är ett viktigt exempel som samlade flera organisationer i en och samma fråga.

Folkrörelserna utvecklade demokratin som organisationsform, och hade en viktig inverkan på den politiska demokratin tack vare att politiskt aktiva individer hade sin bas och bakgrund inom folkrörelserna.

I slutet av första världskriget var var fjärde vuxen svensk medlem i antingen någon frikyrko-, nykterhets- eller arbetarrörelse, som vardera hade drygt en kvarts miljon medlemmar.

Med tiden inleddes samarbete mellan folkrörelserna och staten, och rörelserna blev en del i den officiella politiska beslutsprocessen när det gällde exempelvis arbete och jordbruk. År 2001 inrättades folkrörelsepolitiken som ett eget politikområde, bland annat med ansvar för frågan om hur formerna för samverkan och samråd med civilsamhället kan utvecklas och stärkas. En nyligen publicerad avhandling (Lundberg 2014) visar hur svenska regeringar under senare halvan av 1900-talet har uppmuntrat ett allt större antal organisationer ur civilsamhället att delta i kommitté- och remissarbete, med representation av en mängd olika intresseområden och organisationsstorlekar. Dock skönjes även tecken på att kommitté- och remissarbetets politiska roll har försvagats sedan 1960-talet, till följd av andra arbetssätt i beredningen av ärenden.

I dag är det civila samhället i Sverige mycket utbrett och heterogent. Det beräknas finnas över 200 000 organisationer – allt från små lokalföreningar som drivs helt ideellt till stora nationella

paraplyorganisationer med omfattande kanslier. Enligt direktiven till den statliga utredning som för närvarande genomförs för att stärka civilsamhället, Ett stärkt och självständigt civilsamhälle (U 2014:4), redovisar 77 000 av organisationerna viss ekonomisk verksamhet och sysselsätter 142 000 personer, varav 60 procent är kvinnor. De totala intäkterna uppgår till 217 miljarder kronor och de totala utgifterna uppgår till 207 miljarder kronor (Direktiv 2014:40 (2014)).

En stor del av arbetet som utförs inom det civila samhället är dock oavlönat. Enligt en beräkning från 2009 (Proposition 2009/10:55 (2009)) motsvarade de oavlönade arbetsinsatserna inom det svenska civilsamhället cirka 400 000 heltidstjänster.

I Proposition 2009/10:55 identifieras tre olika huvudfunktioner som organisationer i civilsamhället fyller:

1. De är röstbärande och opinionsbildande. Genom denna roll ger civilsamhället röst åt behov, värderingar och intressen hos olika grupper, och kan härigenom påverka den politiska maktutövningen. Organisationerna inom civilsamhället utgör även en ”demokratiskola” där medlemmar får erfarenhet av bland annat påverkansarbete och demokratiskt beslutsfattande.

2. De ger service till sina medlemmar och/eller till allmänheten (här avses service som inte utförs mot full ersättning).

3. De är utförare och leverantörer av tjänster (här avses tjänster som görs mot full ersättning).

I Sverige finansierar civilsamhället sig självt i högre grad än det europeiska genomsnittet: 29 procent av intäkterna i svenska civilsamhället är bidrag från offentlig sektor, 62 procent utgörs av medlemsavgifter och försäljning, och 9 procent är i form av gåvor. De motsvarande europeiska siffrorna är 58 procent, 35 procent respektive 7 procent.

Arbetsmetoder

Sammanställning av relevanta organisationer

Det civila samhället i Sverige är mycket utbrett och heterogent. Att sammanställa alla organisationer i civilsamhället i en lista som underlag till VINNOVA vore inte önskvärt utifrån det mycket stora antalet, och inte heller realistiskt med tanke på projektets omfattning och tidsram. I stället har vi valt att lägga fokus på organisationer verksamma på riksnivå, samt vissa områdesspecifika organisationer som vi ansett relevanta.

Initialt har vi utgått från de organisationer som varit remissinstanser till regeringen vid propositionen om en politik för civilsamhället 2009 (Proposition 2009/10:55), samt de organisationer som i dag utgör expertoch referensgrupp åt regeringens utredning om ett stärkt civilsamhälle. Därtill har vi utökat och förfinat listan genom intervjuer, och genom att studera relevanta sammanställningar av organisationer. Genom intervjuer har vi också fått råd om vilka organisationer som bör vara intresserade av forskningsnära arbete. Vi har studerat en stor del av organisationernas webbplatser och där även sökt efter kontaktuppgifter. Organisationerna är listade i en Excelfil som bifogas. Utifrån tidsramen för projektet har det dock inte varit möjligt att intervjua alla organisationerna eller att i detalj gå igenom organisationernas webbplatser och informationsmaterial.

I den bifogade Excel-filen listas organisationerna med uppgift om namn, typ av verksamhet, kontaktuppgifter, känt intresse för FoU samt känt arbete med forskningsprojekt. Vissa organisationer åtföljs även av kortare kommentarer och vi har indikerat vilka organisationer som kan vara värda att kontakta i första hand.

Det har varit mycket svårt att avgöra om organisationerna deltagit i FoU-projekt. Ett tillförlitligt resultat skulle kräva individuella kontakter med i princip varje organisation, och det har inte varit möjligt inom projektets tidsram.

Intervjuer

Några utvalda och centrala paraplyorganisationer som organiserar olika delar av civilsamhället har intervjuats. Dessa är Ideell arena, ett nätverk som bland annat främjar forskning om civilsamhället, LSU – Sveriges ungdomsorganisationer och Forum – Idéburna organisationer med social inriktning.

En forskare med stor erfarenhet av forskning med och på civilsamhället, en av sekreterarna för den pågående statliga utredningen Ett stärkt civilsamhälle (U 2014:04) har också intervjuats, samt ett par handläggare vid Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, däribland en av de utredare som arbetar med forskning.

Samtliga personer som kontaktats listas i slutet av dokumentet.

Statistik

I kartläggningen har också ingått att studera befintlig statistik från VINNOVA om ”icke vinstdrivande” organisationers deltagande i tidigare ramprogram. En representant för tidigare

bidragstagare har också kontaktats: Svenska islandshästförbundet, som fått bidrag för projektet Horsegene inom sjunde ramprogrammet (FP7-SME-2013). Valet föll på en organisation som åtminstone vid första anblick inte framstår som så FoU-orienterad, jämfört med t.ex. SIPRI. Vår bedömning var att det torde gynna VINNOVAs uppdrag att få kännedom om en mindre organisations erfarenheter. Trots flera kontakter per telefon och epost har intervjun tyvärr inte kunnat genomföras.

Civilsamhället som forskningspartner

Vad har civilsamhället att vinna på ett ökat deltagande i forskningsprojekt?

Det svenska civilsamhället beskrivs av en intervjuad forskare som en brokig samling organisationer och perspektiv, där det generellt finns en stor ovana att se värdet av forskning, liksom av att interagera med forskare. Samtidigt pågår en professionalisering av det svenska civilsamhället. Där en position som ombudsman tidigare samlade ett antal funktioner i en och samma position (ofta rekryterad på gräsrotsnivå), besätter man nu kanslier med rekryteringar av högskoleutbildade jurister, ekonomer, m.m. Detta leder till en större mognad hos organisationerna, och en ökad mottaglighet för forskning.

De främsta fördelarna för organisationer från civilsamhället med att delta i forskningsprojekt ses i utvecklingen av kunskap, möjligheten att lära av forskningen och andra organisationer, och nätverksaspekter. Detta förutsätter dock att projektdeltagarna från forskningens sida är lyhörda för de förutsättningar och behov civilsamhällets organisationer har med avseende på kunskapsproduktion och kunskapskonsumtion. Det är med andra ord centralt för forskare att ta hänsyn till hur de kommunicerar med de ideella organisationer som deltar i forskningsprojekten.

Organisationer ur civilsamhället kan vara intresserade av forskningsprojekt dels utifrån sina specifika sakfrågor, dels utifrån mer generella aspekter, såsom företagsekonomiska eller statsvetenskapliga frågeställningar. Många i civilsamhället vill ha mer kunskap om sitt område och är väl insatta i forskningsfrågorna som bör ställas. Paraplyorganisationer som arbetar med att stärka civilsamhället har en önskan att ta fram mer kunskap, och bör vara intresserade av forskningsmedel. Det bör även finnas intresse för deltagande hos en majoritet av de nationella organisationerna i Sveriges civilsamhälle.

Bland framgångsfaktorerna nämns även civilsamhällets vana av att skriva rapporter, vilket bör underlätta arbetet med ansökan och rapportering i EU-finansierade projekt. Att först delta i en mindre

roll kan härvidlag gynna organisationers förmåga och intresse att i senare projekt axla en tyngre roll i ansökningsarbetet.

Vad har forskningen att vinna på att involvera civilsamhället i forskningsprojekt?

För forskningen och kunskapsutvecklingen finns det stora vinster att göra i ett ökat samarbete med civilsamhället i forskningsprojekt, enligt intervjuerna. Samarbetet kan i bästa fall innebära ett ömsesidigt givande och tagande, där spridning och dialog kring forskningsresultat med civilsamhället ger återkoppling som i sin tur genererar nya forskningsfrågor till forskarna.

Forskare bör dock vara medvetna om att samarbetet kan ställa stora krav gällande deras egen legitimitet och integritet med avseende på hur de som forskare håller distans och hanterar forskningssamarbetet med ideella organisationer som vill driva sin egen agenda.

Det finns tillfällen när organisationer ur civilsamhället kan ha svårt att hantera den kunskap som kommer ut från forskningsprojekt. Den bakomliggande anledningen återfinns i en viss rädsla för hur kunskapen kan komma att påverka den egna organisationen. Detta gäller i synnerhet vid samfinansiering av projekt, där det kan råda en viss osäkerhet kring skillnaden mellan forskare och konsulter, med avseende på hur resultaten går att påverka/styra i önskad riktning.

Civilsamhällets behov

Våra kontakter med representanter från civilsamhället har tydligt visat att det behövs informationsinsatser riktade till denna grupp. Ingen av dem vi pratat med har haft kännedom om finansieringsmöjligheter för civilsamhället inom Horisont 2020.

En återkommande synpunkt vid intervjuerna med både representanter från civilsamhället och forskningen är ett grundläggande behov av tydlig information riktad mot civilsamhället om att och hur det är möjligt att delta i Horisont 2020. Horisont 2020 behöver här brytas ned till att bli relevant för föreningarnas vardagliga verksamhet. Målen behöver konkretiseras så att en praktiker kan förstå hur forskningen kan hjälpa till att lösa problem relevanta för föreningen. Sådan information bör även ge en fingervisning om vilka arbetsprogram som erbjuder bäst möjligheter för finansiering och gärna inkludera information om hur goda förutsättningarna är att erhålla finansiering. Denna grundläggande information kan förslagsvis presenteras på en webbplats om Horisont 2020, särskilt anpassad för civilsamhället, så att det finns en tydlig ingång för organisationerna som kanske inte är bekanta med

VINNOVA. Innan informationsmaterial distribueras bör det lämpligen testas på personer ur den avsedda målgruppen för att säkerställa att det är förståeligt och relevant för mottagaren.

VINNOVAs första steg bör inte vara att bjuda in till ett informationsmöte. Risken är att möjligheten att söka forskningsmedel ses som något som inte är prioriterat utifrån civilsamhällets ordinarie verksamhet. Däremot välkomnas ett riktat utskick (”Det finns pengar att söka för forskningsprojekt som rör er verksamhet”) till relevanta organisationer och kontaktpersoner, förslagsvis ställt till generalsekreterare, verksamhetschefer eller liknande ansvariga, när målgruppsanpassad information väl finns. Det är då av yttersta vikt att utskicket formuleras så att det uppfattas som relevant för en organisation i civilsamhället (se ovanstående stycke). Ett informationsmöte kan sedan vara ett andra steg, efter att intresse väckts.

Det finns också en efterfrågan på mycket konkret stöd. Exempel som har nämnts är möjligheten att kunna ringa VINNOVA för att få mer information eller bolla idéer, en dedikerad kontaktperson med koppling till både forskning och civilsamhälle, eller att anordna ”skrivarstugor” eller workshops om ansökningsskrivande. Seminarieserier samarrangerade med en större paraplyorganisation, t.ex. Forum, har föreslagits.

Myndigheten MUCF har flera gånger nämnts som en bra ingång till civilsamhället för VINNOVA. MUCF har för övrigt i november 2014 lanserat webbplatsen CivSam.se, som samlar vetenskapligt grundad kunskap om det civila samhället i Sverige. Ett annat bra forum för kontakt är Ideell Arenas årliga så kallade LedarskapsArena (www.ideellarena.se/motesplatser/ledarskapsarenan/). Flera paraplyorganisationer har även nyhetsbrev som kan vara intressanta och effektiva kanaler till civilsamhället. Civilsamhällets idétidskrift Kurage (www.tidskriftenkurage.se) har därutöver nämnts som en viktig kanal för att nå ut, t.ex. genom annonsering.

Det bör skapas möjligheter för aktörer att hitta varandra. Det kan ske via en webbplattform, s.k. brokerage events och/eller via lärosäten. Civilsamhällets deltagande i Horisont 2020 skulle rimligen underlättas av att andra aktörer enkelt kunde finna relevanta partners bland den stora mängd ideella organisationer som finns, och inte bara det omvända förhållandet. Eftersom de flesta projekt av relevans för Horisont 2020 med största sannolikhet kommer att initieras av akademi eller näringsliv, är det viktigt att informera dessa grupper om fördelar med att involvera organisationer från civilsamhället som projektpartners. Häri kan gärna ingå exempel från framgångsrika forskningsprojekt där

civilsamhällets kompetens och kapacitet har tagits tillvara. VINNOVA kan här fylla en viktig roll i att hjälpa forskare att knyta kontakt med relevanta organisationer ur civilsamhället. Ur civilsamhällets synpunkt behöver de hjälp att hitta forskare och frågeställningar. En funktion som kan arbeta både gentemot forskning och civilsamhälle, och som kan både ta frågor och koppla samman – exempelvis genom att sammanföra mindre organisationer för att utöka deras kapacitet – har nämnts som mycket önskvärd.

Vikten av tillräckliga kansliresurser för att kunna hantera arbetet med en ramprogramsansökan har lyfts fram av flera av de intervjuade. Därför är det främst organisationer av en viss storlek som klarar att ta en ledande roll som koordinator i projektansökningar inom Horisont 2020. Till dessa hör främst de nationella organisationerna inom civilsamhället: dels paraplyorganisationer, dels sakfrågeorganisationer. Däremot är det fullt rimligt att även mindre organisationer kan ha en mer avgränsad roll i EU-projekt. Det är rentav så att det för de allra flesta organisationer vore en fördel att få kontakt med personer och organisationer som har tidigare erfarenhet av EU-projekt, i så motto att det är enklare att vara projektpartner än att koordinera ett projekt. Civilsamhällets aktörer kan därmed involveras i frågor som de har expertis inom, vilket kan öka intresset för och färdigheterna i att söka EU-medel. Detta framhålls i den franska stiftelsen Sciences citoyennes handbok (Fondation Sciences citoyennes 2014) för civilsamhällsaktörers deltagande i Horisont 2020, och har också bekräftats i de intervjuer vi gjort. Ett flertal organisationer inom civilsamhället har tillräckligt med resurser för att teoretiskt sett kunna delta i och hantera delar av en ansökan till ramprogrammet. Det finns också redan i dag organisationer som samarbetar med forskare, till exempel genom att ha finansierat forskare via ett lärosäte för att beforska ett område eller genom att ha anlitat forskare för att ta fram forskningsöversikter.

Det kunde vara värdefullt för VINNOVA att ta kontakt med ansvarig handläggare för Vetenskapsrådets utlysningar om projektbidrag för forskning om det civila samhället; de forskare som fått eller sökt medel har sannolikt god kännedom om civilsamhällets aktörer. Likaså kan de organisationer som fått projektbidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, för att debattera EU:s framtid vara intresserade av att delta i Horisont 2020 (se bifogad Excelfil där det finns en kommentar vid dessa organisationer).

Referenser

Direktiv 2014:40 (2014), Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. Stockholm: Regeringskansliet.

Lundberg, Erik (2014): A Pluralist State? Civil Society Organizations’ Access to the Swedish Policy Process 1964–2009. Avhandling. Örebro: Örebro Studies in Political Science 38.

Fondation Sciences Citoyennes, Why and how to participate in the European Research and Innovation Framework Programme Horizon 2020? Manual for Civil Society Organisations. http://sciencescitoyennes.org/wp-content/uploads/2014/9/Manual_H2020_NGOs_Sept_2014.pdf (Hämtad 2014-10-16)

Prentell, Rebecka (2014), Det nya civilsamhället, Stockholm: Forum.

Proposition 2009/10:55 (2009), En politik för det civila samhället. Stockholm: Regeringskansliet.

Wijkström, Filip (red.) (2014), Civilsamhället i samhällskontraktet. En antologi om vad som står på spel.

Stockholm: European Civil Society Press.

Förteckning över intervjuade

personer

Anna Ardin, projektledare, Forum (tidigare vid Sektor3)

Emmy Bornemark, handläggare, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF

Johan Hvenmark, ekonomie dr, Institutionen för socialvetenskap, Ersta Sköndal högskola

Fredrik Kron, verksamhetschef, Ideell arena

Kristina Larfors, utredningssekreterare, Utredningen för ett stärkt civilsamhälle U 2014:4

Göran Montan, ordförande Svenska islandshästförbundet (kontaktad, intervjun kunde inte genomföras)

Rebecka Prentell, vice ordförande LSU, ordförande Sverok, samt författare till boken Det nya civilsamhället (se referens ovan)

Daniel Wohlgemuth, forskningsansvarig utredare, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF

Bilaga

Intervjukommentarer om organisationer

Ett antal organisationer omnämndes under intervjuerna som möjliga kontaktpunkter för VINNOVA i det vidare arbetet kring myndighetens informationsinsatser till civilsamhället. Nedan anges samlade kommentarer från intervjuerna.

Kraft och intresse för medverkan i EU-projekt kan finnas hos paraplyorganisationer såsom Famna, Forum, LSU, Folkbildningen, Svenska Kyrkan, fackförbund, Hyresgästföreningen, Riksidrottsförbundet, välgörenhetsorganisationerna, handikapporganisationerna, tankesmedjorna. De organisationer med ett kansli på 40–50 personer eller omsättning omkring 100 miljoner bör ha kapaciteten som behövs för att axla en större roll. Om deltagandet gäller medverkan i referens- eller expertgrupper kan även mindre organisationer klara belastningen. Här bör VINNOVA vinnlägga sig om att nå ut med information även till små föreningar.

Organisationen Ideell Arena vill främja forskning och kan hjälpa till att föra ut informationen. De tar gärna emot kontakt från VINNOVA (kontaktperson Fredrik Kron).

Samarbete med MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) föreslås. MUCF arbetar med forskningsstöd om det civila samhället, med fokus på ”användbar” forskning. Myndigheten ser gärna en samverkan mellan forskare och andra aktörer från exempelvis civilsamhälle eller offentlig sektor (kontaktperson Daniel Wohlgemuth). Se också den nyligen lanserade webbplatsen CivSam.se.

När det gäller föreningar med säte i Stockholm kan det vara bra att engagera Stockholms universitet och KTH i kontakterna.

För nätverk involverande akademi och civilsamhälle har organisationer som Ideell Arena, Famna, Ersta-Sköndal högskola och LSU goda förbindelser.

Förteckning över forskare

Forskning om det civila samhället pågår vid ett antal svenska lärosäten. Vid intervjuerna nämndes ett antal forskare vars vetenskapliga arbete fokuserar på olika aspekter av civilsamhället, och som kan vara av intresse för VINNOVA att känna till för eventuella framtida samarbeten eller konsultationer.

Ersta Sköndal högskola

Johan von Essen, Inst för socialvetenskap

Johan Hvenmark, Inst för socialvetenskap

Victor Pestoff, Inst för socialvetenskap

Ola Segnestam Larsson, Inst för socialvetenskapLars Svedberg, Inst för socialvetenskap

Lars Trägårdh, Inst för socialvetenskap

Göteborgs universitet

Marie Demker, Statsvetenskapliga institutionen

Staffan Johansson, Inst för socialt arbete

Handelshögskolan, Stockholm

Torbjörn Einarsson, Stockholm Center for Civil Society Studies

Filip Wijkström, Stockholm Center for Civil Society Studies

Lunds universitet

Anna Meeuwisse, Socialhögskolan

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Emmy Bornemark

Gerhard Holmgren

Södertörns högskola

Malin Gawell, Inst för samhällsvetenskaper

Apastolis Papakostas, Inst för samhällsvetenskaper

Stockholms universitet

Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen

Uppsala universitet

Martha Midlemiss Lé Mon, Centrum för forskning om religion och samhälle

Per-Ola Öberg, Statsvetenskapliga institutionen

Vetenskapsrådet

Johan Fanger

Örebro universitet

Erik Amnå, Inst för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Förteckning över relevanta aktörer inom civilsamhället

Nedan följer den Excelfil som bifogades slutrapporten. Den version som sändes in till VINNOVA var mer detaljerad, på de följande sidorna listas enbart organisationsnamn och ev. inriktning.

Namn

Nationella samlingsorganisationer som ingår i expertoch referensgruppen för den statliga utredningen

"Ett stärkt och självständigt civilsamhälle"

Civos

Famna – Riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg

Forum - Idéburna organisationer med social inriktning

Handikappförbunden

Hela Sverige ska leva

Ideell kulturallians

LSU - Sveriges Ungdomsorganisationer

NÄTVERKET - Idéburen sektor Skåne

Riksidrottsförbundet

Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS)

Beskrivning/inriktning

"Vill stärka civilsamhällets och idéburna organisationers gemensamma intressen."

"Famna verkar för att regering och riksdag utvecklar en samlad politik för den idéburna vård- och omsorgssektorn i syfte att stimulera dess utveckling och tillväxt."

"Forum är en paraplyorganisation för civilsamhällets organisationer med social inriktning."

"Handikappförbunden är en organisation som består av en rad rikstäckande funktionshindersförbund. Uppdraget är att vara funktionshindersrörelsens enade röst mot regering, riksdag och centrala myndigheter."

"Riksorganisationen Hela Sverige ska leva företräder cirka 5 000 lokala utvecklingsgrupper som finns runt om i landet. De kan ha olika namn, som byalag, samhällsförening eller intresseförening.

Gemensamt är att de består av människor som gått samman och bestämt sig för att forma sin bygds eller sitt närområdes framtid. Oftast hittas en lokal utvecklingsgrupp på landsbygden eller i små samhällen, men de finns även här och var i storstäderna."

"I Ideell kulturallians samlas det ideella kulturlivet för att främja och utveckla ideella kulturorganisationers samhällsroll genom politiskt inflytande i samspel med varandra och kulturlivet."

"LSU är en ideell organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, av och för ungdomsorganisationer. Vi är en mötesplats för unga och ungdomsorganisationer där de kan skaffa kunskap, kontakter och erfarenheter."

"NÄTVERKET - Idéburen sektor Skåne är en intresseorganisation för den idéburna sektorn i Skåne. Genom omvärldsbevakning, kunskapsutveckling och påverkansarbete skapar vi förutsättningar för idéburna organisationer att tillsammans med den offentliga sektorn, näringslivet, akademin och enskilda engagerade medborgare kunna verka för en ekonomisk, ekologisk och social hållbar samhällsutveckling i regionen."

"Riksidrottsförbundet är svensk idrotts samlande organisation med uppgift att stödja, företräda och leda rörelsen i gemensamma frågor, såväl nationellt som internationellt."

"Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige är en idéell förening som är partipolitiskt och religöst obunden. SIOS består av frivilliga sammanslutningar av erkända och icke erkända minoriteter som i samarbete med alla demokratiska krafter i Sverige vill verka för ett mångkulturellt samhälle med uppgift att driva språk-, kutlur-, utbildnings- och andra minoritetspolitiska frågor som är gemensamma för medlemmarna. SIOS förverkligar sina målsättningar bl.a genom opinionsbildning, skrivelser och yttranden, utbildnings-, informations- och projektverksamhet m.m. Samarbetet i SIOS sker genom en vald styrelse med representanter från medlemsförbunden och med hjälp av ett sekretariat med säte i Stockholm. SIOS har 21 medlemsförbund vilka har ca 350 lokalföreningar och drygt 75 000 medlemmar spridda runtom i Sverige."

SKOOPI

Streetgäris

Svenska Röda Korset

Svenskt Friluftsliv

Sveriges föreningar

Sveriges Kristna Råd

Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund

Ung Cancer

Civilsamhällesorganisationer som listades som remissinstanser för propositionen "En politik för det civila samhället" 2009

Bygdegårdarnas Riksförbund

Centrum mot rasism

Coompanion

"Föreningen SKOOPI är en nationell intresse- och nätverksorganisation som arbetar med stöd och utbildning till sociala arbetsintegrerande sociala företag. SKOOPI arbetar även med opinionsbildning för att påverka förutsättningarna för att starta och driva sociala arbetsintegrerande sociala företag.

SKOOPI har i dag ca 140 arbetsintegrerande sociala företag som medlemmar."

"StreetGäris är ett nätverk som välkomnar alla kvinnor som delar samma värdegrund och som vill vara en del av en plattform som arbetar för syster-och mentorskap. StreetGäris är för alla kvinnor som vill stötta, inspirera och skapa kontakt med varandra."

"Svenska delen av "världens främsta katastroforganisation""

"Svenskt Friluftsliv verkar för att skapa de bästa förutsättningarna för friluftslivet i Sverige. Vi är friluftslivets talesman och företräder 24 ideella friluftsorganisationer, som tillsammans har närmare 2 miljoner medlemskap. Uppgiften är att stärka friluftslivet genom att värna allemansrätten, stärka den långsiktiga finansieringen för friluftsorganisationerna samt höja friluftslivets status i samhället. Målet är att fler människor ska ha möjlighet att utöva ett aktivt friluftsliv, idag och i framtiden."

"Sveriges Föreningar har till ändamål att stödja och stärka de lokala paraplyorganisationerna samt påverka och vara en röst nationellt i frågor som berör det lokala föreningslivet."

"Sveriges kristna råd (SKR) är en mötesplats för 25 medlemskyrkor vilket representerar en stor del av Sveriges befolkning. Hit kommer varje kyrka med sin speciella identitet för att dela erfarenheter och att samordna gemensamma projekt. Syftet med arbetet är att arbeta för kristen enhet."

"Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, samlar över 120 av landets kvinnojourer, tjejjourer och andra idéburna stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld."

"Ung Cancers uppgift är att förbättra unga vuxna cancerdrabbades levnadsvillkor. Med det menar vi att unga vuxna cancerpatienter inte bara ska överleva, utan även ha ett riktigt bra liv. Vi jobbar för att skapa bästa möjliga förutsättningar för unga cancerdrabbade både under och efter sjukdomstiden. Vi arbetar också för att unga vuxna anhöriga till cancerdrabbade ska få bästa möjliga stöd och hjälp.

Våra tre huvudområden är att: - skapa mötesplatser - informera och utbilda - debattera"

"Bygdegårdarnas Riksförbund organiserar över 1400 föreningsdrivna samlingslokaler – bygdegårdar, bystugor och liknande."

"Centrum mot rasism är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell paraplyorganisation som arbetar mot rasism.

Vi startade 2003 på uppdrag av regeringen efter att frivilligorganisationer länge hade sett ett behov av en central organisation som samlade det antirasistiska arbetet."

"Coompanion är företagsrådgivaren för alla som vill starta kooperativa företag.Vi erbjuder personlig rådgivning – även online. Vi finns på 25 platser i hela landet – i stort sett ett Coompanion i varje län.

Coompanion Sverige är de 25 regionala Coompanions paraplyorganisation. Uppdraget är att på nationell nivå främja kooperativt företagande och arbeta med opinionsbildning för kooperation och social ekonomi. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa utvecklingssystemet och riksdag, regering samt andra nationella organ."

Diakonia

Folkbildningsförbundet

Folkbildningsrådet

Folkets Hus och Parker

"Diakonia är en biståndsorganisation som bärs av kristna värderingar och arbetar tillsammans med lokala samarbetsorganisationer för en varaktig förändring för de mest utsatta människorna i världen."

"Folkbildningsförbundet är de tio studieförbundens intresseorganisation.

Tio studieförbund med 374 medlems- och samverkansorganisationer, närmare 280 000 studiecirklar och nästan 341 000 kulturprogram per år samlas i Folkbildningsförbundet för att stärka folkbildningens idé och dess ställning i samhället."

"Folkbildningsrådets uppgift är att fördela och följa upp statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund.

Folkbildningsrådet är en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag givna av riksdagen och regeringen.

Folkbildningsrådet fördelar statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor, lämnar budgetunderlag och årsredovisningar till regeringen samt följer upp och utvärderar folkbildningens verksamhet."

"Människor vill träffas och uppleva saker tillsammans. Folkets Hus och Parker är en folkrörelse med närmare 600 medlemsföreningar som driver Folkets Hus, folkparker och festivaler i hela landet – alla viktiga och uppskattade mötesplatser och kulturbärare."

Forum Syd "Forum Syd är en politiskt och religiöst obunden biståndsorganisation som består av 158 medlemsorganisationer. Vi ser brist på utveckling som brist på rättigheter. Att nå långsiktiga resultat bygger därför på att människor blir medvetna om sina rättigheter och skyldigheter. Forum Syd stödjer människor i utsatta länder att göra just detta."

Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII)

"FRII är en branschorganisation som genom kvalitetsarbete, kompetensutveckling, opinionsbildning samt stöd och råd i insamlingsfrågor vill öka förtroendet och förutsättningarna för insamling till goda ändamål."

Friluftsorganisationer i samverkan (FRISAM) Existerar inte längre

Fritidsforum Riksförbundet för Sveriges fritids- och hemgårdar.

"Medlemmar är föreningar som driver mötesplatser och lokala ungdomsföreningar som har säte på medlemsansluten mötesplats (dvs. fritidsgårdar, hemgårdar, ungdomens hus, allaktivitets hus, kulturhus eller liknande). Mötesplatser som inte är föreningsdrivna är associerade."

Fritidsodlingens Riksorganisation

Hela Människan

Hyresgästföreningen

Idea

Ideell Arena

"FOR är ett samarbetsorgan för rikstäckande ideella föreningar som huvudsakligen organiserar fritidsodlare. Det finns en medlemsförening i FOR för alla som har intresse för odling och trädgård."

"Hela Människan är en del av Svenska kyrkans och de traditionella frikyrkornas sociala arbete. Vi vill ge stöd till människor som befinner sig i en utsatt livssituation och vill vara resurs, både operativt och förebyggande. Hela Människans lokala arbete bedrivs av självständiga enheter på uppdrag av församlingar och finns på ett 90-tal orter i Sverige."

"Hyresgästföreningen är en demokratisk medlemsorganisation för hyresgäster. Vi arbetar för att alla ska ha rätt till en god bostad till rimlig kostnad. Vår vision är ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Över en halv miljon hushåll är med i Hyresgästföreningen."

"IDEA - Arbetsgivarförbundet för ideella organisationer är en fristående arbetsgivarorganisation. Gemensamt för alla medlemmar är att de bedriver ideell och idéburen verksamhet utan primärt vinstsyfte."

"Samarbetet i IDEELL ARENA har till syfte att:

Initiera och utveckla högkvalitativa utvecklingsprogram för ledande förtroendevalda och tjänstemän inom den ideella sektorn för att stärka dess ledarskap; Främja kunskapsutveckling kring den ideella sektorn och dess ledarskap genom att initiera forsknings- och utvecklingsprojekt och verka för ökat samarbete mellan forskare, universitet, högskolor, folkbildning och de ideella organisationerna; Utgöra en mötesplats för erfarenhetsutbyte mellan ledande förtroendevalda och tjänstemän inom ideell sektor."

Ideellt forum

Internationella programkontoret för utbildningsområdet

IOGT-NTO

KFUK-KFUM

Kontaktnätet – Riksorganisation för ideella kulturföreningar

Kooperativa institutet (Koopi)

"Ideellt forum är ett nätverk för erfarenhetsutbyte, inspiration, kunskapsutveckling, samarbete och opinionsbildning kring delaktighet och engagemang. En öppen mötesplats dit alla människor och organisationer med vilja att stärka frivilligarbetet i Svenska kyrkans inbjuds att medverka."

Numera en del av myndigheten Universitets- och högskolerådet.

"IOGT-NTO bedriver ett intensivt påverkansarbete för att långsiktigt minska den totala alkoholkonsumtionen och uppnå varaktig förändring på samhällsnivå. Samtidigt genomför vi konkreta insatser som syftar till att stötta och stärka individer här och nu. IOGT-NTO:s arbete är uppdelat i tre olika verksamhetsområden: Alkohol- och narkotikapolitik, Förebyggande arbete och Socialt arbete."

"Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan utvecklas till sin fulla potential. Vi utgår ifrån en helhetssyn på människan och möter unga människors aktuella behov. Det viktiga är egentligen inte vad vi gör, utan varför och hur. Därför kan man hitta alla tänkbara olika aktiviteter inom KFUM.

K:et i KFUM står för kristlig och är en del av vår värdegrund sedan vår ungdomsrörelse startade i Sverige 1884. K:et betyder att vi ska visa varandra medmänsklighet och respekt, att agera med kärlek och förlåtelse. K:et betyder också att alla är välkomna, oavsett vem man är eller vilken bakgrund man har."

"Kontaktnätet är en riksorganisation för ideella kulturföreningar och har medlemsföreningar över hela landet. De allra flesta av dessa är kulturföreningar och merparten av håller på med arrangerande verksamhet. Det kan vara allt från konserter, teaterföreställningar och filmvisningar, men också helt andra saker som t.ex att se till att medlemmarna har någonstans att repa, fika eller framkalla film."

"gemensamt utvecklingsorgan för de konsumentkooperativa företagen Folksam, Fonus, HSB, Kooperativa förbundet (KF), Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO), OK och Riksbyggen. "

Arbetsgivarföreningen KFO (f.d. Kooperativa Förhandlingsorganisationen) "KFO är arbetsgivarföreningen för kooperativa och idéburna företag och organisationer."

Lantbrukarnas Riksförbund

Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation (MIP)

Nätverket SIP – Samhällsförändring i Praktiken

Pensionärernas Riksorganisation (PRO)

Riksbankens Jubileumsfond

Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (f.d. Riksförbundet sexuellt likaberättigande, RFSL)

"Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för människor och företag inom de gröna näringarna. LRFs drygt 170 000 medlemmar driver tillsammans 90 000 företag och de gröna näringarna står för 8 procent av Sveriges BNP."

Lokalorganisation

Inte aktivt?

"PRO är Sveriges största pensionärsorganisation med närmare 400 000 pensionärer."

Bör ej ses som en ideell organisation utan en stiftelsefinansiär.

"RFSL bildades 1950 och är därmed en av världens äldsta organisationer av sitt slag. RFSL har 33 lokala avdelningar runtom i landet och cirka 6 000 medlemmar (maj 2014). 2007 bytte förbundet utläsningen av sitt namn från Riksförbundet för sexuellt likaberättigande till RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. 2014 gjordes ett tillägg i utläsningen, till att förbundet heter RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter."

Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare

Romernas riksförbund

"RFS består av cirka 85 lokalföreningar med cirka 7 000 medlemmar som har uppdrag som lekmannaövervakare, partnerkontaktperson, förtroendeman, kontaktperson, kontaktfamilj, stödfamilj, stödperson, god man, förvaltare, särskilt förordnad vårdnadshavare och som är besökare på häkten och anstalter. RFS arbetar för att alla brukare, klienter, patienter och huvudmän som är i behov av stöd från frivilliga samhällsarbetare ska få en rättssäker insats med god kvalitet."

Finns ej. Finns många nationella organisationer istället http:// arkiv.minoritet.se/romadelegationen/ www.romadelegationen.se/extra/pod/index1884.html? id=38&module_instance=1&action=pod_show&navid=38

Rädda Barnen

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO)

"Rädda Barnen är en barnrättsorganisation som arbetar för att alla barn ska få sina rättigheter tillgodosedda och vår verksamhet grundar sig på Barnkonventionen."

Nätverket SIP – Samhällsförändring i Praktiken

Svenska institutet för social och offentlig ekonomi (SISE)

SISU Idrottsutbildarna

"RIO är intresseorganisation för de 107 folkrörelse-, organisations-, stiftelse- och föreningsägda folkhögskolorna i Sverige

RIO har till uppgift att bevaka, främja och tillvarata medlemmarnas, de rörelseägda folkhögskolornas intressen. Med sin förankring i det civila samhällets organisationer bidrar de folkrörelseägda folkhögskolorna till demokratiutvecklingen i samhället."

Nätverk som bytt inriktning

Del av högskola

"SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund. Vi arbetar med bildning och utbildning inom idrotten. Att stimulera människors lärande är en viktig uppgift för oss.

SISU Idrottsutbildarna består av tre delar: ett studieförbundet, ett förlag och en idrottsfolkhögskola. Tillsammans och var för sig driver vi på och stödjer utveckling inom svensk idrott."

Stiftelsen Kvinnoforum I konkurs?

Svenska Byrån för Mindre Använda Språk (SWEBLUL)

Svenska kyrkan

Svenska Naturskyddsföreningen

Svenska Samernas riksförbund

Svenska Scoutförbundet

Sveriges Civilförsvarsförbund

Sveriges Hembygdsförbund

Sveriges Konsumenter

Sveriges Konsumenter i Samverkan

Sveriges Kvinnolobby

Sveriges Muslimska råd

Nedstängd

Svenska statskyrkan

"Vi är en ideell förening som startade för över hundra år sedan av en grupp vetenskapsmän. Konstnärer som Anders Zorn och författare som Selma Lagerlöf anslöt sig, och med tiden växte vi till 203 000 medlemmar. Idag är vi Sveriges största miljöorganisation."

"SSR är en sammanslutning av svenska samebyar och sameföreningar med uppgift att tillvarataga och främja de svenska samernas ekonomiska, sociala, rättsliga, administrativa och kulturella intressen med särskild hänsyn till renskötselns och dess binäringars fortbestånd och sunda utveckling."

Nu del av Scouterna

"Vi är en frivillig försvarsorganisation med siktet inställt på säkerhet både till vardags och vid kriser i samhället. Civilförsvarsförbundet deltar i samhällsdebatten och är engagerat i flera organisationer för att på bästa sätt bidra till säkerheten och tryggheten. Några exempel: Forum –Idéburna organisationer med social inriktning, Hela Sverige ska leva, Brandskyddsföreningen, Svenska rådet för hjärtlungräddning, Svenska förstahjälpen-rådet och NTF (Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande)."

"Sveriges Hembygdsförbund ger stöd och service till lokala hembygdsföreningar och regionala hembygdsförbund i arbetet med kulturarvet. Vi företräder också hembygdsrörelsens intressen i kontakter med myndigheter och beslutsfattare och samarbetar med andra folkrörelser."

"Sveriges Konsumenter bildades 1992 och har sedan dess representerat konsumenterna i olika sammanhang, både i Sverige och internationellt. Vi är en partipolitiskt obunden, ideell paraplyorganisation med närmare trettio medlemsorganisationer plus enskilda medlemmar. Vi ger ut tidningen Råd & Rön, Sveriges enda renodlade konsumenttidning sedan mer än femtio år. Till oss hör också KonsumentCentrum, som bedriver konsumentvägledning i Stockholmsområdet på uppdrag av olika stadsdelsnämnder och kommuner."

Numera konsumentforum?

"Sveriges Kvinnolobby är en partipolitiskt obunden och ideellt verksam paraplyorganisation för svensk kvinnorörelse. Under paraplyet finns 44 medlemsorganisationer som arbetar för att stärka kvinnors position i samhället."

Hemsida hackad? Information ej tillgänglig.

Sveriges Olympiska Kommitté (SOK)

Sveriges Pensionärsförbund (SPF)

Sveriges roll- och konfliktspelsförbund (Sverok)

Vuxenstuderandes intresseorganisation (VIO)

Våra Gårdar

Amatörkulturens Samrådsgrupp (Ax)

Arbetsgivaralliansen

IOGT-NTO Juniorförbund

Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF)

Områdesgruppen för forskning om civilsamhället vid Riksbankens Jubileumsfond

Personskadeförbundet RTP (tidigare Riks- föreningen för Trafik- och Polioskadade)

Prostatacancerförbundet

Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU)

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa

Riksorganisationen Fritid i Förening (FIF)

"SOK:s uppdrag är att förbereda och leda det svenska deltagandet i OS och att bidra till konkurrenskraftiga OStrupper.

Med detta uppdrag som grund ska SOK verka för att: Ge aktiva möjlighet att utvecklas inom sin idrott oavsett bakgrund, kön och ekonomi Inspirera fler att utvecklas inom idrott Sprida de olympiska värderingarna om vänskap, respekt och strävan efter utveckling Bevaka Sveriges intressen inom idrottens utveckling i världen."

"SPF, Sveriges Pensionärsförbund är en medlemsorganisation för alla som har rätt till pension oavsett ålder och är politiskt och religiöst obundet. SPF har idag cirka 270 000 medlemmar, drygt 830 föreningar och 27 distrikt."

"Sverok är Sveriges största ungdomsförbund. 80 000 medlemmar i 1 200 föreningar över hela landet samlar, utvecklar och sprider spelhobbyn. I Sverok startar och driver ungdomar sina egna föreningar på egna villkor och skapar verksamhet tillsammans."

Inte aktiv längre

"Våra Gårdar ger service till uppåt 600 medlemslokaler inom nykterhetsrörelsen och andra organisationer och föreningar som värnar om alkoholfria mötesplatser. För att få våra hus att bli levande mötesplatser för en mängd olika verksamheter som sträcker sig från föreningsmöten till digitala livesändningar av opera behövs eldsjälar, ideella och anställda. Dessa tusentals människor möjliggör att våra lokaler blir demokratiska mötesplatser, kulturupplevelser, bildningscenter, nöjen och kreativt skapande.

Riksföreningen Våra Gårdar bildades redan 1942 och har sitt ursprung i att nykterhetsorganisationerna IOGT och NTO behövde samla fastighetsägarna och skapa en stark organisation som kunde tillvarata fastighetsägarnas intressen."

"ax, som bildades 1996, är ett samarbetsorgan för i Sverige verksamma, rikstäckande amatörkulturella organisationer. ax ska verka som ett samrådsorgan mellan dessa organisationer och företräda svensk amatörkulturverksamhet i frågor som är av gemensamt intresse för medlemmarna gentemot myndigheter, institutioner och organisationer."

"Arbetsgivaralliansen är en fristående arbetsgivarorganisation för ideella och idéburna organisationer. Vi bidrar med professionell arbetsgivarkompetens i alla frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel i arbetsrätt, arbetsmiljö, ledarskap och lönebildning."

Kontakta riksförbundet

"NTF är en fri, självständig och idéburen organisation som arbetar för en säker trafik.

NTF arbetar på ideell och demokratisk grund genom folkrörelser, organisationer, samhällsinstitutioner, företag och enskilda."

Inte del av civilsamhället

"Personskadeförbundet RTP är en medborgarrättsorganisation. Förkortningen RTP står för rehabilitering, tillgänglighet och påverkan."

"Prostatacancerförbundet är en riksorganisation med regionala och lokala patientföreningar som verkar för ökad kunskap om prostatacancer och bedriver stödverksamhet för drabbade och närstående."

"Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, är en ideell organisation för sexualupplysning och sexualpolitik, som har funnits sedan 1933. RFSU-förbundet äger RFSU AB.

Förbundets högsta beslutande organ är kongressen. Vi är en medlemsorganisation med runt 20 lokalföreningar/grupper runt om i landet."

"RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, arbetar för att människor med psykisk ohälsa ska ges förutsättningar att komma tillbaka till ett gott liv."

Inte aktivt längre

Sociala Missionen

Studieförbundet Vuxenskolan

Svenska OCD-förbundet ANANKE

Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor (SLAN)

Övriga organisationer som är medlem i Ideell Arena

Amnesty

Astma och allergiförbundet

Bilda

Bris

Cancerfonden

Concord

Djurskyddet

EFS

Fackförbundet Akademikerförbundet SSR

Friluftsfrämjandet

Förbundet S:t Lukas

Föreningen Furuboda

Föreningen Norden

Hemslöjden

Hjärt och lungfonden

Jagvillhabostad.nu

Korpen

Kungliga sällskapet pro patria

Kvinna till kvinna

Lika unika

Mag- och tarmförbundet

MHF

Neuroförbundet

NVB

Reumatikerförbundet

Riksförbundet unga musikanter

Scouterna

Sensus

SKR - Sveriges kvinno och tjejjourers riksförbund

SRF - Synskadades riksförbund

Stockholms ungdom

Svensk sjuksköterskeföreningen

Svenska FN-förbundet

Svenska fotbollförbundet

Svenska golfförbundet

Svenska gymnastikförbundet

Svenska turistföreningen

"Sociala Missionen är en allmännyttig ideell förening med social och diakonal inriktning. Sedan starten 1917 har vi arbetat med att bekämpa orättvisor, ge råd och stöd och driva opinionsarbete utifrån en kristen och humanistisk människosyn.

Sociala Missionen driver idag verksamheterna socialjuridisk rådgivning / psykosocialt stöd och migration. Vi driver också gymnasieskolan Futurum, med inriktning handel och service. Inom ramen för LSS-verksamhet har vi även ett gruppboende för personer med utvecklingsstörning, Lunden."

"Vi vill vara en engagerad lokal kraft för utveckling av föreningsliv, kultur och samhälle i hela landet. Ingen annan arrangör av studiecirklar och kurser finns på så många platser som SV. Från Kiruna i norr till Trelleborg i söder, har SV fler än 200 lokala kontor. Dessa drivs av 32 lokala avdelningar."

"Svenska OCD-förbundet Ananke är en rikstäckande ideell förening som grundades 1989 med uppgift att stödja människor med tvångssyndrom (OCD) och närliggande diagnoser som Tourettes syndrom, trichotillomani (tvångsmässigt håravryckande), hoarding (tvångsmässigt samlande) och dysmorfofobi (BDD) och deras anhöriga."

"Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor - S.L.A.N - är en sammanslutning av organisationer som vill verka för en solidarisk och restriktiv alkoholpolitik samt för ett narkotikafritt samhälle. "

Studieförbund

"Cancerfonden är en fristående, ideell insamlingsorganisation som arbetar för att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer. Våra insamlade medel går till forskningsfinansiering, kunskapsspridning och påverkansarbete. Sedan Cancerfonden grundades 1951 har vi delat ut närmare 8 miljarder kronor till svensk cancerforskning."

Studieförbund

"Synskadades Riksförbund är en ideell intresseorganisation för synskadade. Vi arbetar i tre plan, i lokalföreningar, i distrikt och som riksförbund. Vi bedriver ett aktivt internationellt samarbete i Norden, Europa och globalt."

Sveriges akademiska idrottsförbund

Sveriges förenade studentkårer

Sveriges motorcyklister

Trygghetsrådet TRR

Trygghetsrådet TRS

Vetenskap & Allmänhet

Vårdförbundet

Övriga organisationer

Brukarorganisationer

Cognito

Djurens rätt

Entreprenörsskapsforum

Fairtrade

Fonden för mänskliga rättigheter

FORES

Friskolornas riksförbund

Föreningen Arena

Föreningen för cooperativa studier

Föreningen för folkbildningsforskning

Föreningen för samhällsplanering - FFS

Föreningen för utvecklingsfrågor

Föreningen IKED

Greenpeace

Hjärtebarnsförbundet/föreningarna

Klimataktion

Koloniträdgårdsförbundet

KRAV ekonomisk förening

KRIS - Kriminellas Revansch i Samhället

Kyrkohistoriska föreningen

Lärarförbundet

Miljöförbundet jordens vänner

Motormännens riksförbund

Mötesplats social innovation

Plan

Politiska partier med ungdomsförbund Riksförbundet svensk trädgård

SABO

SACO

SNS

Stöldskyddsföreningen

SUHF

Svenska hästavelsförbundet Sveriges 4H Sveriges antidiskrimineringbyråer

Svänska islandshästförbundet

Swedish civil rights defenders Tankesmedjan Tiden

TCO

Timbro

Utrikespolitiska institutet

Vision

Villaägarna

"FFS är en civilsamhällesorganisation inom samhällsplanering, men rör även frågor som arbete, infrastruktur, miljö, lokal- och regional utveckling och stadsbygnad. Ger ut tidskriften PLAN där forskare och praktiker medverkar."

Kriminellas Revansch I Samhället, KRIS, är en ideell förening där före detta kriminella och missbrukare hjälper varandra tillbaka in i samhället.

"SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är en oberoende ideell förening som genom forskning, möten och utbildning bidrar till att ledande beslutsfattare i näringsliv, politik och offentlig förvaltning kan fatta välgrundade beslut baserade på vetenskap och saklig analys."

SSF verkar genom brottsförebyggande arbete, informationsspridning och opinionsbildning.

Timbro är en tankesmedja som finansieras av Stiftelsen Fritt Näringsliv, som 2003 bildades av Svenskt Näringsliv och Näringslivets Fond.

We effect WWF

Älgskadefondföreningen

Övriga fackförbund

Älgskadefondsföreningen arbetar för att minska viltolyckor främst genom ett omfattande informationsarbete till trafikanter.

Exempel på forskningstillvända ideella organisationer bestående av medlemmar från näringsliv, offentlig sektor, akademi

Agroöst (www.agroost.se)

SIS (www.sis.se)

Stormvarning Sverige (stormvarning.org)

Viskans vattenråd (www.viskan.nu)

Värme- och kraftföreningen (www.vok.nu)

Vätgas Sverige (www.vatgas.se)

FINANSIERING FÖR FORSKNING FINNES – vad behöver civilsamhället för att kunna delta?

FINANSIERING FÖR

FORSKNING FINNES – vad behöver civilsamhället för att kunna delta?