Issuu

Nylands förbunds publikationer A 45 - 2021 ISBN 978-952-448-565-4 ISSN 2342-3781 Utgivare: Uudenmaan liitto Illustrationer: Jukka Pylväs Layout: Anni Levonen Helsinki 12/2021 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Helsinki-Uusimaa Regional Council Esterinportti 2 B • 00240 Helsinki • Finland +358 9 4767 411 • toimisto@uudenmaanliitto.fi • uudenmaanliitto.fi

Innehåll Presentationsblad.................................................................................................................... 4 Förord..........................................................................................................................................5 Visionen för Nyland: Rejält före............................................................................................. 6 Förändringar som skapar möjligheter....................................................................................7 Förändringar som skapar möjligheter................................................................................... 8 Uudenmaan tunnuslukuja.................................................................................................................... 10 Prioriteringar och mål............................................................................................................. 12 Prioritering 1: Ett miljösmart Nyland................................................................................................16 Mål 1.1 Klimatneutrala samhällen.................................................................................................. 17 Mål 1.2 En livskraftig natur..............................................................................................................19 Mål 1.3 Resurssmarta lösningar.....................................................................................................21 Prioritering 2: Ett framgångsrikt Nyland........................................................................................ 23 Mål 2.1 Främjande av investeringar och innovationer .........................................................24 Mål 2.2 Tillväxt med hjälp av teknologier och tjänster....................................................... 25 Mål 2.3 Ny kompetens och kunniga människor...................................................................... 27 Prioritering 3: Ett lyckligt Nyland.................................................................................................... 30 Mål 3.1 Kulturell mångfald och delaktighet .............................................................................31 Mål 3.2 Stöd för bildning, utbildning och arbete.................................................................... 32 Mål 3.3 En smidig vardag................................................................................................................34 Genomförande och uppföljning ........................................................................................... 36 Programmets genomförande.............................................................................................................36 Uppföljning och mätare ......................................................................................................................36 Bilagor...................................................................................................................................... 38 Bilaga 1. Sammanfattning av de nyländska kommunernas strategier ................................38 Bilaga 2. Beredningen av Nylandsprogrammet............................................................................39 Bilaga 3. Finansieringskällor för genomförande av programmet......................................... 40 Bilaga 4. Sammanfattning av strategin för smart specialisering ..........................................41 Bilaga 5. Sammanfattning av miljörapporten ..............................................................................42

Presentationsblad Publikation Rejält före – Nylandsprogrammet 2022–2025 Utgivare Nylands förbund

Författare Nylands förbund

Seriens namn och nummer Nylands förbunds publikationer A 45

Utgivningsdatum 12/2021

ISBN 978-952-448-565-4

ISSN 2342-3781

Språk svenska

Sidor 43

Sammanfattning Nylandsprogrammet 2022–2025 är ett landskapsprogram som innehåller landskapets vision fram till år 2030 samt prioriteringar, mål och åtgärder gällande utvecklingen åren 2022–2025. Programmet har utformats i flera workshoppar tillsammans med Nylands förbunds centrala samarbetspartner, det vill säga NTMcentralen i Nyland, kommunerna, utbildnings- och forskningsanstalter samt organisationer. I beredningen har man beaktat väsentliga utvecklingslinjer och strategier allt från den globala nivån till kommunnivån. Programmet stöder uppfyllandet av FN:s mål för hållbar utveckling i Nyland. De nyländska kommunernas strategier och målsättningar har beaktats i beredningen av programmet. Nylandsprogrammet 2022–2025 innehåller också en beskrivning av centrala förändringskrafter och en komprimerad statistisk översikt över landskapet, något som ligger till grund för utvecklingsprioriteringarna och -målen. Programmets vision för 2030 är ”Rejält före”. Det betyder att Nyland år 2030 ska ligga rejält före: •

i dämpandet av klimatförändringen. Vårt mål är ett klimatneutralt landskap år 2030.

•

i ekonomisk konkurrenskraft. Vårt mål är att höja de nyländska FUI-utgifterna till 5 procent av landskapets bruttonationalprodukt.

•

i välfärd. Vårt mål är att Nyland före slutet av år 2030 ska uppnå 80 procents sysselsättningsgrad.

Programmets prioriteringar är: Ett miljösmart Nyland, Ett framgångsrikt Nyland och Ett lyckligt Nyland. Under varje prioritering sorterar tre mål som ska uppfyllas med hjälp av åtgärdshelheter. Programmet genomförs av utvecklingsaktörer i Nyland, framför allt genom projekt. Som stöd för genomförandet har granskats olika finansieringsinstruments kompabilitet med programmets mål och åtgärder. Genomförandet av programmet följs upp med mätare för de olika prioriteringarna. Programmet innehåller också en sammanfattning av den separata strategin för smart specialisering där forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten behandlas. Nylandsprogrammets miljökonsekvenser har bedömts i en separat miljörapport vars sammanfattning ingår som bilaga till programmet. Nyckelord (ämnesord): landskap, landskapsprogram, Nyland, regionutveckling, vision, strategi

Övriga uppgifter Publikationen finns i pdf-version på vår webbplats www.uudenmaanliitto.fi/julkaisut.

Förord Målet för Nylandsprogrammet är att utveckla Nylands livskraft och välfärd på ett hållbart sätt. Programmet har gjorts för nylänningarna. Nyckelordet är partnerskap. Arbetet har gjorts i samarbete med landskapets aktörer: kommuner, högskolor, läroanstalter på andra stadiet, organisationer och andra utvecklingsaktörer. Landskapsförbundets uppgift är att samla alla viljor och att bedriva allt intensivare samarbete för att uppnå de mål som fastställs i programmet. Genom Nylandsprogrammet för vi vidare landskapets gemensamma budskap både inom landskapet och från oss till andra. I framtiden finns det ett allt större behov av detta då Nyland genom reformen av den offentliga förvaltningen indelas i fem välfärdsområden.

Markku Markkula

Ett mångprofessionellt samarbete över bransch- och förvaltningsgränserna är i nyckelställning när det gäller att genomföra programmet. Genom gemensamt utvecklingsarbete kan vi svara på komplicerade utmaningar och skapa nytt, men uppnåendet av de gemensamma målen förutsätter också starkt engagemang. Ett samarbete som fungerar väl förutsätter förtroende, vilket vi med detta program vill stärka. Vi skapar Nylands framtid tillsammans. Markku Markkula, landskapsstyrelsens ordförande Ossi Savolainen, landskapsdirektören

Ossi Savolainen

Visionen för Nyland: Rejält före Fastän vårt landskap täcker endast tre procent av Finlands areal är Nyland den största befolkningskoncentrationen och den största arbetsplats- och ekonomiregionen i Finland och producerar en femtedel av Finlands klimatutsläpp. Nyland är också Finlands mest internationella landskap både när det gäller antalet invandrare och i fråga om företagens internationella verksamhet. På grund av vår internationella ställning är samarbete och nätverk speciellt inom EU och med andra metropoler inom Östersjöområdet mycket viktiga för oss. Nyland är motorn för Finlands internationella konkurrenskraft och sysselsättningsutveckling. Enligt vår vision ligger Nyland år 2030 långt före. Det betyder att vi förutom det drivande landskapet i Finland också är en aktiv och initiativrik föregångare i den internationella verksamhetsmiljön. Vi är långt före: I dämpandet av klimatförändringen. Vårt mål är att vara ett klimatneutralt landskap år 2030. Detta ambitiösa och ansvarsfulla mål främjar vi genom att stödja olika aktörers samarbete, nätverkande samt forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Genom att utveckla nya slag av lösningar för att dämpa

klimatförändringen är vi en vägvisare som är större än vår storlek och bygger upp möjligheter också på global skala. I ekonomisk konkurrenskraft. Vårt mål är att vara den mest innovativa regionen inom EU och höja forskningsoch utvecklingsutgifternas andel i Nyland till fem procent av landskapets bruttonationalprodukt fram till 2030. Nyland är redan nu enligt internationella jämförelser den bästa miljön för utländska investeringar. Vår konkurrenskraft bygger på internationella partnerskap, kompetens och nätverk, högteknologi och lösningar som stöder grön tillväxt samt på internationellt sett mycket trivsamma stadsmiljöer, välfärdstjänster och den nyländska naturen. I Nyland har koncentrerats kompetens och arbetsplatser som på grund av särdragen i landskapets verksamhetsmiljö i praktiken inte kunde finnas någon annanstans i Finland. I välfärd. Nyland erbjuder sina invånare de bästa möjligheterna för ett bra och tryggt liv. Då vi klarar av coronakrisen stärker vi alla nylänningars delaktighet och jämlikhet genom att stödja välfärdssamhällets strukturer, satsa på utbildningen och förebygga sociala problem. Vårt

mål är att i Nyland uppnå en sysselsättningsgrad på 80 procent fram till 2030. Nyland tryggar sina invånares välfärd inom ramen för naturens bärkraft. Genom att utveckla välfärden på ett ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbart sätt genomför vi också FN:s mål för hållbar utveckling. Rejält före betyder att vi vill utveckla Nyland till gagn för hela Finland och genom vår framgång skapa välfärd för hela Finland och internationellt. I detta är vi ett landskap som är rejält större än vår storlek. För att vi ska kunna lösa komplicerade problem såsom att dämpa klimatförändringen och klara av coronakrisen krävs att vi riktar våra blickar bortom den egna regionen och det egna verksamhetsfältet.

Förändringar som skapar möjligheter Den globala utvecklingsgången, såsom klimatförändringen och den ekologiska hållbarhetskrisen, den åldrande befolkningen i västländerna, digitaliseringen och coronapandemin är förändringskrafter som oundvikligen reflekteras också i det finländska samhällets strukturer och i nylänningarnas vardag. Dessa förändringskrafter granskas också i det separata scenarioarbete som utgör en bakgrund till programmet. I det har vi tagit fram visioner för hur Nyland ser ut år 2050 i ljuset av tre olika alternativ. Landskapets framtid på lång sikt behandlas också i verket Framtidsboken för Nyland – Stigar mot år 2050, som sammanställts av Nyland förbund. Genom programmet vill vi svara mot de förändringar som orsakas av dessa megatrender och fenomen: Coronapandemin har skakat om samhället och hushållen på ett nytt sätt. Genom krisen har resiliensens, dvs. motståndskraftens, anpassnings- och förnyelseförmågans, betydelse blivit tydlig på både samhälls- och individnivå. I Finland har följderna av coronapandemin varit överlägset störst just i Nyland. Det är därför naturligt att vägen ut ur pandemin, återuppbyggnaden och ny tillväxt är utgångspunkten för

programmet. Att trygga välfärdssamhället och förnya ekonomin är särskilt viktigt då utgångssituationen är utmanande. Med tanke på stävjandet av klimatförändringen och den ekologiska hållbarhetskrisen bör de viktigaste avgörandena och kursändringen ske på 2020-talet för att uppvärmningen av klimatet ska kunna dämpas tillräckligt. Detta förutsätter att vi övergår till mera hållbara verksamhetssätt och ett nytt sätt att producera och använda energi. Också anpassningen till klimatförändringen bör främjas på det lokala planet. Som nylänningar erkänner vi vårt landskaps ansvar för att skapa nya lösningar för oss och för den övriga världen. De viktigaste förändringarna i befolkningsstrukturen är en betydande nedgång i nativiteten och en förlängning av livslängden. I Finland minskar antalet personer i arbetsför ålder och antalet barn samtidigt som antalet äldre ökar. I Nyland baserar sig befolkningsökningen i allt högre grad på invandring i stället för på naturlig befolkningstillväxt. Samtidigt skapar den starka förändringen i åldersstrukturen utmaningar för flera kommuners livskraft och för att ordna service på ett sätt som är ekonomiskt hållbart.

Den teknologiska utvecklingen och digitaliseringen förnyar sätten att arbeta och samhällets strukturer i ett vidare perspektiv. Nya idéer, innovationer och investeringar höjer produktiviteten och fungerar som de viktigaste källorna för ekonomisk tillväxt. Samtidigt som gamla yrken försvinner uppkommer helt nya branscher och sätt att arbeta. Omvälvningen i arbetet framhäver behovet av kontinuerligt lärande och omskolning. Automation och artificiell intelligens lappar på bristen på arbetskraft och ersätter alltmer komplicerade arbetsuppgifter men kan ännu inte ersätta kreativitet, innovativitet och problemlösning. Smart trafik, nya färdtjänster och ökning av distansarbetet har redan nu en betydande inverkan på vilka färdsätt vi väljer och på trafikströmmarna. Tillväxten i näthandeln skapar nya behov av logistik och utmaningar för att trygga leveranskedjorna. Med tanke på hela Finland har Nyland en central roll i hur vi anpassar oss och svarar på de utmaningar som globala förändringskrafter för med sig. Kriser skapar också nya möjligheter för ekonomin och samhället. Exempelvis digitaliseringen har under coronapandemin tagit stora steg framåt. Dessa möjligheter måste vi gripa för att vi ska lyckas upprätthålla välfärden också i framtiden.

Förändringar som skapar möjligheter I Nyland bor över 1,7 miljoner människor, vilket är en tredjedel av hela landets befolkning. Helsingfors med omnejd är i detta nu en av de stadsregioner som växer snabbast i Europa och utgör Finlands enda storstadsregion. Liksom i övriga Finland har också i Nyland befolkningsstrukturen åldrats klart under de senaste åren. För närvarande är var femte nylänning över 65 år. Åldrandet i befolkningsstrukturen och försvagningen av den demografiska försörjningskvoten dämpas av en ökande invandring. Mer än hälften av alla personer med ett främmande språk som modersmål bor redan nu i Nyland, största delen av dem i huvudstadsregionen. Det finns dock stora skillnader mellan olika kommuner och regioner i Nyland både när det gäller befolkningsökningen och åldersstrukturen. I huvudstadsregionen är utmaningen när det gäller befolkningsutvecklingen att kontrollera tillväxten på ett hållbart sätt medan utmaningarna i landskapets randområden gäller bevarandet av livskraften. Även om landets friskaste befolkning som lever längst bor i Nyland har det också här uppkommit klyftor mellan människors välmående. Särskilt inom de stora städerna är de socioekonomiska skillnaderna och skillnaderna i välmående stora.

Ingenstans i övriga Finland finns ett så omfattande nätverk av vägar, järnvägar, dataförbindelser, högskolor, ämbetsverk, produktionsanläggningar, utvecklings- och forskningsenheter samt kulturinstitutioner som i Nyland.” ur Sami Moisios artikel i Uudenmaan tulevaisuuskirja, 2021.

Näringslivets struktur i Nyland är starkt servicedominerad. Av alla Finlands arbetsplatser finns cirka en tredjedel i Nyland. Kännetecknande för Nylands näringsliv är stark internationalitet och att företagen är exportdrivna. Ekonomins livskraft stärks av att företagsbeståndet är yngre än i medeltal samt av det stora antalet startup- och tillväxtföretag. Till Nylands styrkor hör dessutom att arbetsplatserna inom kunskapsintensiv service och högteknologi står för en stor andel av näringsstrukturen. Nyland är en knutpunkt för trafiken och logistiken i Finland. Här finns landets mest betydelsefulla internationella flygplats och flera stora hamnar. Dessutom korsas flera huvudleder inom väg- och spårtrafiknätet i Nyland.

I Europeiska kommissionens jämförelse av social utveckling (SPI-index) placerade sig Nyland 2020 som andra bland regionerna i Europa. Enligt indexet är Nylands styrkor bl.a. invånarnas tillit till sina rättigheter och tolerans mot andra människor. Också i den jämförelse som mäter regional innovationsförmåga och regionernas motivationssystems prestationsförmåga (Regional Innovation Scoreboard 2021, Regionala resultattavlan för innovation) placerade sig Nyland som andra bland de europeiska regionerna. I det index som mäter de europeiska regionernas konkurrenskraft (RCI-index) placerade vi oss som tionde. Där var våra största styrkor en högt utbildad befolkning och dess förutsättningar för kontinuerligt lärande.

I Nyland bor landets högst utbildade befolkning. Den höga utbildningsnivån baserar sig på regionens mångsidiga utbildningsmöjligheter och på en arbetsmarknad som lockar högt utbildad befolkning till landskapet. Befolkningens höga utbildnings- och kompetensnivå garanterar goda förutsättningar för forskningsoch utvecklingsverksamhet och för uppkomsten av nya innovationer. Nylands FoU-utgifters andel är hälften av hela landets FoU-utgifter och 3,5 procent av landskapets BNP.

Utanför stadsområdena finns i den nyländska miljön omväxlande skogsområden, odlad mark och tätorter. Också ådalar, sjöar och ett vidsträckt kustområde med sin skärgård ger Nyland sin särprägel. Kärnområdena i naturen utgör 13 procent av landskapets areal, och skogarna utgör landskapets mest betydande kolsänkepotential. Nylands andel av alla Finlands klimatutsläpp är 20 procent. Landskapets växthusgasutsläpp per invånare har år 2005–2020 minskat med 38 och de totala utsläppen med 27 procent.

Nyland ligger på topp i Europa och också i hela världen i många internationella jämförelser där egenskaper som gäller välfärd, konkurrenskraft samt kompetenspotential och innovationer mäts.

Nyländska nyckeltal

1,7 miljoner invånare

26 kommuner

31 % av hela Finlands befolkning

Befolkningsökning i medeltal efter år 2010 17 000 invånare per år

Högfors

Raseborg

Ingå

Kyrkslätt

Män

Kvinnor

Naturbruk 0,6 % Byggande 11,1 % Industri 12,9 %

Övrig service 36,5 %

Lappträsk

Handel 16,5 %

Askola

Kunskapsintensiva servicebranscher 22,4 %

Lovisa Borgå

Vanda

Av Finlands tillväxtföretag finns

Grankulla

Huvudstadsregionen • Befolkning: 1 187 138 • Befolkningstäthet: 1 542 personer/km² • Den demografiska försörjningskvoten: 47,9 % • Andel med främmande språk som modersmål: 17,4 %

främmande språk

7,7 % svenskspråkiga

42 % i Nyland 10 % av personalen i företag i Nyland arbetar i tillväxtföretag

BNP per invånare:

Av befolkningen är 14,7 % något

90 -

Nylands branschprofil

Sibbo

Kuuma-regionen • Befolkning: 324 199 • Befolkningstäthet: 111 personer/km² • Den demografiska försörjningskvoten: 58,0 % • Andel med främmande språk som modersmål: 6,5 %

Nylands befolkning åldersgrupp 2020 Uudenmaan väestöper ikäluokittain 2020

70 - 79

Kervo

Mörskom

Helsingfors

Sjundeå

Hangö

80 - 89

Nurmijärvi Tusby

Vichtis

Lojo

Pukkila

Borgnäs Träskända

Esbo

Västra Nyland • Befolkning: 101 945 • Befolkningstäthet: 34 personer/km² • Den demografiska försörjningskvoten: 69,6 % • Andel med främmande språk som modersmål: 4,7 %

Mänsälä

Hyvinge

Enligt befolkningsprognosen invånare år 2040 1,9 miljoner

Östra Nyland • Befolkning: 76 443 • Befolkningstäthet: 32 personer/km² • Den demografiska försörjningskvoten: 65,3 % • Andel med främmande språk som modersmål: 6,0 %

77,6 %

Nyland 56 500 € Finland 43 600 €

Nylands andel av hela Finland 39 %

EU 31 200 €

finskspråkiga

60 - 69 50 - 59 40 - 49 30 - 39

Av alla personer i Finland som har ett främmande språk som modersmål bor

20 - 29 10 - 19 0-9

150000 000 100 000 150 100 000

50 50 000 000 Miehet

0 0

50 50 000 000 Naiset

100 100 000 000

150 150 000 000

58 % i Nyland

Av nya utländska

företag finns över 60 % i Nyland

3,4

3,9 %

3,3

3,8 %

3,2

3,7 %

3,1

3,6 %

3,0

3,5 %

2,9

3,4 %

2,8

3,3 %

2,7

3,2 %

2,6

3,1 %

2014

2015

2016

FoU-utgifter

2017

2018

2019

Trafik och tillgänglighet 25

Helsingfors-Vanda flygpassagerare

Miljoner passagerare

Miljarder euro

Nylands utgifter för forskningsoch utvecklingsverksamhet

Båtpassagerare

Över 50 %

5 0

av turismen från utlandet har Nyland som resmål 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

i förhållande till BNP

Nylands andel av Finlands FoU-utgifter

50 %

EU:s näst främsta välfärdsregion

EU:s tionde mest konkurrenskraftiga region

(Regional social progress index 2020)

(Regional competitiveness index 2019)

Styrkor:

tillit till sina egna rättigheter och tolerans mot andra människor, attraktiv miljö, förutsättningar för lärande och högskoleutbildning

EU:s näst mest innovativa region

Utsläpp per invånare år 2020

(EU regional innovation scoreboard 2021)

Nylänningarna har Finlands högsta utbildningsnivå 1/3 av befolkningen har avlagt högskoleexamen

Nyland 3,9 ton CO₂e/inv. Hela Finland 5,9 ton CO₂e/inv. Förändring i totala utsläpp i Nyland från år 2005

–27 %

högt utbildad befolkning, aktörernas innovationsförmåga, teknologiska framsteg

Fördelningen av utsläppen i Nyland Avfallshantering 3,7 % Industri 0,8 % Jordbruk 3,8 % F-gaser 4,5 % Arbetsmaskiner 5,6 %

Fjärrvärme 26,7 %

Konsumtions- elektricitet 11,4 % Spårtrafik 0,3 % Sjötrafik 1,5 % Vägtrafik 30,5 %

Oljeuppvärmning 4 % Eluppvärmning 3,5 % Andra uppvärmnings former 3,7 %

Prioritering 2: Ett framgångsrikt Nyland

Prioriteringar och mål

Mål 2.1 Främjande av investeringar och innovationer 13. Stärkande av regionens gemensamma varumärke och synlighet ska locka investeringar 14. Stöd för innovationsverksamheten samt stärkande av internationellt samarbete 15. Stärkande av Nylands internationella tillgänglighet Mål 2.2 Tillväxt med hjälp av teknologier och tjänster 16. Stöd för grön tillväxt och hållbara innovationer 17. Ökande av företags och offentliga organisationers digitala kompetens och utnyttjande av digitaliseringen 18. Etablering, nätverkande, förnyande och internationalisering av företag stärks genom utveckling av företagstjänster och verksamhetsmodeller

Nylandsprogrammet har tre prioriterade områden: Ett miljösmart Nyland, Ett framgångsrikt Nyland och Ett lyckligt Nyland. Dessa prioriteringar och mål stöder genomförandet av Nylands vision ”Rejält före”. Under respektive mål presenteras numrerade åtgärdshelheter genom vilka målsättningarna ska omsättas i praktiken.

19. Stöd för en förnyelse av de nyländska kultur- och turistbranscherna Mål 2.3 Ny kompetens och kunniga människor 20. Främjande av möjligheterna till kontinuerligt lärande och utbildning, särskilt med beaktande av de underrepresenterade grupperna 21. Höjning av utbildningsnivån genom ökning av antalet högskoleutbildade 22. Bättre matchning och utvecklande av prognoserna för kompetensbehovet i samarbete mellan utbildningen och arbetsgivarna 23. Ökad invandring och effektivare sysselsättande av invandrare

Tabell 1. Programmets prioriteringar, mål och åtgärder

Prioritering 1: Ett miljösmart Nyland Mål 1.1 Klimatneutrala samhällen

Prioritering 3: Ett lyckligt Nyland Mål 3.1 Kulturell mångfald och delaktighet

1. Utarbetande av en plan för anpassning till klimatförändringen och inledande av genomförandet

25. Främjande av delaktighet och förebyggande av diskriminering inom offentliga tjänster, i skolor och på arbetsplatser

2. Främjande av nya hållbara energilösningar

26. Främjande av tvåvägsintegration i samarbete mellan den offentliga och den tredje sektorn

3. Effektivisering av bebyggelsestrukturen och bromsande av byggandets inverkan på klimatet

27. Stärkande av nätverk som stöder delaktighet och deltagande och av medborgarorganisationernas verksamhet

4. Främjande av hållbar mobilitet 5. Stärkande av kolsänkor Mål 1.2 En livskraftig natur

28. Utvecklande av den digitala jämlikheten genom stärkande av det digitala kunnandet och de digitala tjänsternas tillgänglighet Mål 3.2 Stöd för bildning, utbildning och arbete

6. Ökning av naturens mångfald och stärkande av ekologiska nätverk

29. Tryggande av allmänbildningen genom högklassig och jämlik utbildning

7. Utvecklande av bedömningen av miljökonsekvenser och beaktande av dem som helhet

30. Utvecklande av handlednings- och rådgivningstjänsterna för ungdomar

8. Naturbaserade och hållbara lösningar för mångbruk av skogarna

31. Främjande av tjänster som stöder familjer och mångprofessionellt samarbete inom barnskyddet

9. Förbättrande av Östersjöns och vattendragens tillstånd och utnyttjande av de möjligheter som närheten till havet ger

32. Förbättrande av sysselsättningen och ökad jämlikhet i arbetslivet

Mål 1.3 Resurssmarta lösningar 10. Stärkande av Nylands roll som föregångare inom hållbar cirkulär ekonomi i kompetens och skapande av innovationer 11. Utvecklande av cirkulär ekonomi i livsmedelssystemet och minskning av matsvinnet i livsmedelskedjans olika skeden

24. Att locka internationella sakkunniga och bättre marknadsföring av regionen

12. Miljöfostran samt sporrande och handledning till konsumtion med miljöansvar

Mål 3.3 En smidig vardag 33. Minskning av segregeringen av områden samt ökning av växelverkan mellan landsbygd och stad 34. Snabba bredbandsförbindelser i hela landskapet 35. Utvecklande av kultur- och fritidsverksamhet som en del av främjandet av välfärd och hälsa 36. Förbättrande av attraktiva kulturmiljöer samt natur- och rekreationsområdenas service och tillgänglighet

Ett miljösmart Nyland:

Ett framgångsrikt Nyland:

Ett lyckligt Nyland:

Målet är att Nyland är Europas miljösmartaste landskap. Målet uppnås genom utveckling av en hållbar region- och bebyggelsestruktur och tryggande av naturens mångfald. Vi har en central roll i att Finland uppnår sitt mål för klimatneutralitet. Vi skapar rejäla och resurssmarta lösningar för allt från lokala till globala utmaningar med klimatförändringen och stärker samtidigt välfärden. Tack vare de miljösmarta åtgärderna förblir Nyland rent och trivsamt med en mångsidig natur.

Målet är att Nyland är Europas mest innovativa landskap där nätverk i många branscher tillsammans skapar innovationer i världsklass och framgångsrik affärsverksamhet. Våra företag och högskolor är i internationell toppklass och vårt landskap är känt för sina innovativa försöks- och innovationsmiljöer. Nyland är en attraktiv placeringsplats för internationella experter, företag och investeringar. Vår region är en knutpunkt i den internationella trafiken, som tryggar inte bara Nylands utan hela Finlands tillgänglighet och internationella konkurrenskraft.

Målet är att Ett lyckligt Nyland erbjuder sina invånare de bästa möjligheterna till ett gott liv. Det mångkulturella Nyland tar väl emot nya inflyttare. Det är en trygg plats att bo på och erbjuder sina invånare högklassiga bostäder till skäligt pris för olika behov. Vi svarar för jämlikhet och delaktighet genom att satsa på jämlik utbildning och stödja särskilt de unga. Alla nylänningar har tillgång till utmärkta rekreations- och hobbymöjligheter, kulturutbud och naturmål.

Toppmål

Nyland är klimatneutralt år 2030.

Toppmål:

Nylands utgifter för FoU-verksamhet har stigit till fem procent av landskapets BNP fram till år 2030.

Toppmål:

Nylands sysselsättningsgrad har stigit till 80 procent fram till år 2030.

FN:s mål för hållbar utveckling Enligt ett index som mäter genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling är Finland på första plats i en jämförelse mellan 150 länder. Genom Nylandsprogrammet strävar vi efter att påverka genomförandet av målen för hållbar utveckling och genom åtgärderna skapa nationella och internationella verkningar. Alla målen för hållbar utveckling har beaktats i programmet. Vid varje prioritering har de presenterats som man speciellt vill påverka via programmet. När det gäller mål 17: genomförande och globalt partnerskap, är samarbete och partnerskap av synnerlig betydelse för oss, eftersom det föreligger en speciell strävan att via programmet stärka nätverk både innanför landskapet och med internationella aktörer. Därför är mål 17 programmets tvärgående mål.

Figur 1. FN:s mål för hållbar utveckling är en central utgångspunkt för Nylandsprogrammet.

Ett miljösmart Nyland

Prioritering 1: Ett miljösmart Nyland Det är bråttom med att dämpa klimatförändringen. Klimatförändringen berör varje nylänning och det är inte bara nödvändigt att bromsa klimatförändringen utan det är också till nytta för nylänningarna. Enligt de senaste uppgifterna fortskrider uppvärmningen av klimatet snabbare än man tidigare trott och vi bör för egen del begränsa den genom att minska utsläppen med en snabb tidtabell. Nylands växthusgasutsläpp motsvarar ungefär en femtedel av Finlands kommuners totala utsläpp (6,6 miljoner ton CO2 år 2020). Hur effektivt klimatarbetet i Nyland påverkar landskapets utsläpp, samt företags och andra aktörers innovationer och lösningar i anslutning till det, är av betydelse för hela Finland. Vårt mål att vara rejält före betyder att det är vår plikt att fungera som exempel också när det gäller minskning av utsläpp. Med klimatneutralitet avses en situation då ett område producerar endast så stora koldioxidutsläpp i atmosfären som det kan binda utsläpp i atmosfären. Nyland skärper sitt mål för klimatneutralitet genom att ställa upp som mål att vara klimatneutralt före år 2030. Nylands klimatfärdplan, som siktar på att landskapet ska vara klimatneutralt år 2035, uppdateras så att den motsvarar det nya målet. Avsikten med det ambitiösa klimatmålet är att garantera att nylänningarna också i framtiden har en trivsam och ren livsmiljö samt att uppmuntra aktörerna inom landskapet

att vara föregångare inom det internationella klimatarbetet. Att naturens mångfald utarmas är vid sidan av klimatförändringen en av vår tids största utmaningar. I Finland påverkas mångfalden mest av skogs- och lantbruket, byggandet samt av föroreningar. Dessutom försnabbar klimatförändringen i sig förändringarna i naturen. Områden med växtlighet upprätthåller koldioxidlager, fungerar som kolsänkor, tryggar naturens processer och hjälper på så sätt till med att dämpa klimatförändringen och anpassningen till den. En förändring är möjlig men det förutsätter att naturen beaktas i beslutsfattandet. Naturen är en oskiljaktig del av hälsan, välfärden och ekonomin. Markanvändningen, byggnaderna, trafiken och infrastrukturen är i nyckelställning på vägen mot ett klimatneutralt samhälle. Värdet på rent vatten kommer i framtiden att växa ytterligare. Att förbättra Östersjöns tillstånd är fortfarande en utmaning, men närheten till havet ger också Nyland många möjligheter, bl.a. när det gäller trafik, service och rekreation. Hållbar cirkulär ekonomi är en central lösning på anpassningen av produktionen och konsumtionen. Den beaktar gränserna för naturresurserna förmåga att förnya sig och utnyttjar möjligheterna till återvinning. I en fungerande cirkulär ekonomi uppkommer värdestegringen utan betydande olägenheter för miljön. Cirkulär ekonomi och bioekonomi samt tryggande av naturens mångfald stöder varandra

om de genomförs rätt och de skapar ny affärsverksamhet. Hållbar och ansvarsfull konsumtion och delningsekonomi spelar en viktig roll i ett miljösmart Nyland. För att vi ska kunna utveckla och genomföra klimatgärningar krävs samarbete och partnerskap mellan den offentliga, privata och tredje sektorn.

Tillräckligt omfattande, sammanhängande och mångsidiga grönområden upprätthåller naturens motståndskraft och hjälper den att anpassa sig till omständigheter i förändring, såsom klimatförändring och sjukdomar. Det är allt viktigare att i framtiden trygga resiliensen i den byggda miljön.” ur Riina Känkänens artikel i Uudenmaan tulevaisuuskirja, 2021.

Mål 1.1 Klimatneutrala samhällen

FN:s mål för hållbar utveckling med speciell fokusering inom prioriteringen Ett miljösmart Nyland

12: Garantera hållbara konsumtions- och produktionssätt.

13: Utan dröjsmål agera för att bekämpa klimatförändringen och dess inverkan.

14: Bevara och nyttja haven och marina resurser på hållbart sätt.

15: Skydda, återställa och uppmuntra till hållbar användning av ekosystemen på land, hantera skogen hållbart, bekämpa ökenspridning, stoppa och återställa landdegradering och stoppa förlusten av biologisk mångfald.

1. Utarbetande av en plan för anpassningen till klimatförändringen och inledande av genomförandet Syftet med anpassningen till klimatförändringen är att prognostisera klimatförändringens direkta och indirekta konsekvenser för landskapets välmående och skapa en grund för anpassningsåtgärder på kommunnivå. Förutom den nationella planen för anpassningen till klimatförändringen behövs samordning av de regionala anpassningsåtgärderna. Genom att göra upp Nylands anpassningsplan på landskapsnivå kan vi förbättra regionens reaktionsförmåga med avseende på fenomen och processer som överskrider kommungränserna, men också stödja små och medelstora kommuner som inte ensamma har resurser för det. Vi måste bättre än tidigare kunna beakta de ökande regnmängderna, de allt längre perioderna med hetta och perioderna med torka, de översvämningar i städerna som orsakas av häftiga regn samt de översvämningar vid kusten som orsakas av stormar samt andra situationer med plötsliga störningar både vid planeringen av nya områden och i normalt underhåll och förnyande av gamla fastigheter och infrastrukturer. 2. Främjande av nya hållbara energilösningar Tyngdpunkten inom energiproduktionen förskjuts alltmer mot förnybara energikällor. Samtidigt elektrifieras samhället starkt och i och med digitaliseringen ökar behovet av energi. I framtiden

Vi måste avstå från energi- och konsumtionslösningar som är ohållbara ur klimatsynvinkel. Just nu är det modigt att skapa en boendemiljö som är klimathållbar, socialt rättvis och hälsosam.” ur Maaria Parrys artikel i Uudenmaan tulevaisuuskirja, 2021.

beräknas Nylands energisjälvförsörjning minska i jämförelse med övriga Finland. Därför är det viktigt att garantera kontinuerlig, störningsfri tillgång på energi och ett skäligt pris både med tanke på stabiliteten i samhället och på konkurrenskraften. Särskilt på grund av det nordliga läget är energibehovet i Finland och i Nyland betydande redan med tanke på uppvärmningen av byggnaderna. Avskaffandet av fossila bränslen ökar i framtiden betydligt efterfrågan på grön energi och förutsätter nya sätt att producera, överföra och lagra energi. Förnybar energi fås förutom från vind, vatten, biomassa och solen också från miljövärme, såsom landvärme och havet. Man kan balansera elproduktionen så att den svarar mot konsumtionsbehovet genom att kombinera olika energiformer så att de stöder varandra. De källor för

förnybar energi som har mest potential i Nyland är geotermisk energi, solenergi och bioenergi. Också utnyttjande av överloppsenergi från samhällen och industri skapar möjligheter. Genom biogas som produceras av biomassa kan fossil energi ersättas inom trafiken, industrin och lantbruket. 3. Effektivisering av bebyggelsestruktur och bromsande av byggandets inverkan på klimatet Markanvändningens och byggandets klimatkonsekvenser dämpas med en sammanhållen bebyggelsestruktur och genom att optimera användningen av fastigheter och deras energiförbrukning. Särskilt stadscentras och andra service- och arbetsplatskoncentrationers tillgänglighet genom gång, cykling och kollektivtrafik stöder förutsättningarna för en smidig och hållbar vardag. Dessa förutsättningar har stärkts också

genom landskapsplanläggningen. När det gäller nybyggande och renovering fås de största effekterna inom tillverkningen av byggnadsmaterial, byggande och återanvändning, samt genom förebyggande av uppkomsten av byggavfall och genom återvinning. Byggande i trä ger möjligheter till ny affärsverksamhet och export, också med tanke på kompetensen, och projektverksamhet kan sätta fart på dem. Byggande genererar alltid i någon mån utsläpp. Ur utsläppssynvinkel är det också av betydelse var och hur mycket man bygger. Kompletteringsbyggande innebär i vissa fall att obebyggda områden med växtlighet minskar. Från hållbarhetsperspektiv är det en bättre lösning att effektivera den byggda miljön på områden med god servicenivå inom kollektivtrafiken än att utvidga den bebyggda zonen till naturområden där förutsättningarna för hållbara färdsätt är svaga. På bebyggda områden kan naturens mångfald och områdets trivsamhet förbättras genom att man på ett kontrollerat sätt minskar skötseln av parker och rekreationsområden, genom valet av växter för anläggande av grönområden, genom naturenlig behandling av dagvatten, genom att vattendrag görs naturenliga och genom att växtlighet integreras som en del av den byggda miljön, exempelvis genom gröna tak. 4. Främjande av hållbar mobilitet I de klimatlösningar som gäller trafiken är det viktigt att beakta de regionala skillnaderna i förhållandena när det gäller färdsätt och sträva

efter en rättvis övergång så att alla invånare i Nyland framdeles har möjlighet att träffa hållbara val i fråga om transport och mobilitet. Trafiksystemet bör förnyas bl.a. med hjälp av digitalisering, utveckling av kollektivtrafiken samt genom att samordna förutsättningarna för att röra sig och markanvändningen. Med tanke på minskandet av utsläpp är främjande av cykling, gång och kollektivtrafik samt övergång till utsläppssnåla bilar av central betydelse. Utvecklandet av elbilar och batteriteknologi samt laddningsinfrastrukturen påverkar snabbast personbils- och kollektivtrafikens koldioxidutsläpp. Inom logistiken är effektiv kombination av transporter och optimering av trafikkedjor viktiga åtgärder. På längre sikt får man utsläppsminskningar också genom att påverka mobilitetsbehoven, förbättra tillgängligheten till service samt genom mera hållbara färdsätt och fungerande resekedjor. På lång sikt får man också till stånd utsläppsminskningar genom att minska transportbehovet, genom att förbättra servicens tillgänglighet med hjälp av hållbara färdsätt samt genom att utveckla förutsättningarna för också i övrigt hållbara färdsätt och genom välfungerande resekedjor. Dessa målsättningar och åtgärder har beaktats också i de landskapsplaner och trafiksystemplaner som utarbetats för Nyland. 5. Stärkande av kolsänkor Skogarna har betydande potential som kolsänkor i Nyland, och bevarandet av dem påverkas av

byggande och skogsvård. De nyländska skogarnas kalkylerade kolsänka är för närvarande mycket liten, varför man bör fästa särskild uppmärksamhet vid att skogsarealen bevaras och vid att skogen används på ett hållbart sätt. Man bör också sträva efter att utveckla och uppskala tekniska lösningar i anknytning till kolbindning. Inom lantbruket varierar bindningen av koldioxid till jordmånen beroende på jordmånens egenskaper och odlingspraxis. Förbättringen av jordmånens koldioxidbalans är också kopplad till mål för att främja lantbrukets hållbarhet, såsom produktion av ekologisk och närproducerad mat samt gynnande av säsongens produkter. Det behövs branschövergripande forskning och experiment som samtidigt främjar också andra värden med anknytning till skog och jordmån.

Mål 1.2 En livskraftig natur 6. Ökning av naturens mångfald och stärkande av sambanden mellan livsmiljöer Utarmningen av naturens mångfald är ett globalt fenomen och för att lösa det behövs internationellt samarbete. Mångfalden är dock också en lokal och regional fråga. Hotet om utrotning av arter är störst i södra Finland, där det påverkas av långvarig och stark belastning av behoven av naturanvändning. Inom så gott som alla organismgrupper är utgångspunkten att antalet arter är större i söder än i norr. Naturskyddsområdena är i sydligaste Finland för det mesta små och ofta isolerade från varandra, vilket leder till att

Naturens mångfald bibehålls inte enbart för att vi önskar oss det. Till en stor del tryggas mångfaldigheten genom vardagliga val som var och en av oss gör.” ur Petri Ahlroths artikel i Uudenmaan tulevaisuuskirja, 2021.

utarmningen av artrikedomen fortsätter också inom en del av de skyddade områdena. För att öka den biologiska mångfalden behövs det forskning om olika slags åtgärders verkningsfullhet och sporrande exempel på tillämpningen av åtgärderna på olika områden. Också inrättande av nya skyddsområden är påkallat. 7. Utvecklande av bedömningen av miljökonsekvenser och beaktande av dem som helhet Orsakerna till att naturtyper och arter blir utrotningshotade är i stor utsträckning kopplade till markanvändningen. Träproduktion, dikning, röjande av åkrar, byggande samt övergödning och nedsmutsning av vattendrag har försvagat

naturtyperna. Inom stadsregionerna orsakas förlusten av biologisk mångfald särskilt av byggandet. Det är av största vikt att styra markanvändningen så att inte grönområden som är viktiga med tanke på mångfalden splittras och de ekologiska sambanden mellan dem försvagas eller bryts. Bedömningen av miljökonsekvenserna och dess betydelse inom beslutsfattandet bör ytterligare stärkas både med tanke på naturens värde i sig och den nytta vi har av naturen. 8. Naturbaserade och hållbara lösningar för mångbruk av skogarna Genom att öka bindningen och lagren av koldioxid i växtligheten och jordmånen kan man samtidigt trygga naturens mångfald. Primärproduktionen har en central roll i detta – över 80 procent av Nylands landareal är skogs- eller lantbruksmark. Skogarna och odlings- och betesmarkerna är livsmiljöer för många utsatta och utrotningshotade arter. Målet med mångbruk av skogarna är att samordna de behov som är kopplade till skogen på en begränsad skogsareal. I mångbruk strävar man efter att beakta virkesproduktionen, rekreationsanvändningen, turismen, tryggandet av mångfalden samt bevarandet eller t.o.m. ökandet av kolsänkor. Det behövs mera forskning om förhållandet mellan klimatförändringen och biodiversiteten.

9. Förbättrande av Östersjöns och vattendragens tillstånd och utnyttjande av de möjligheter som närheten till havet ger Närheten till havet är en av Nylands stora möjligheter att skapa nya jobb och välmående och samtidigt förbättra havets tillstånd. För att bevara mångfalden i Östersjön och havsmiljön behövs nya lösningar för att minska utsläppen samt brett samarbete mellan olika aktörer, också över statsgränserna. Målet är att samtidigt få till stånd hållbar blå tillväxt. Med blå tillväxt avses bl.a. hållbart utnyttjande av naturresurser, havsindustri och havslogistik, fiskerihushållning och turism. I Finska vikens kustvatten finns en brokig mångfald av livsmiljöer som ger livsrum för talrika växter och djur. Som en följd av mänsklig verksamhet är Östersjön fortfarande svårt förorenad och övergödd även om det redan vidtagits åtgärder för att förbättra Östersjöns tillstånd. Älvarna för med sig näringsämnen och avloppsvattenutsläpp från industrin, hushållen och lantbruket från ett område som är fyra gånger så stort som Östersjöns areal. Också havstransporter och sjöfart, muddring och vattenbyggande, främmande arter, fiske, nedskräpning och buller under vattenytan medför risker för vattenekosystemen. Genom åtgärder inom lantbruket och skogsbruket kan mängderna näringsämnen som kommer ut i vattendragen effektivt minskas. Företagen och övriga aktörer har mångsidiga möjligheter att förbättra Östersjöns tillstånd som en del av sina maritima projekt.

Mål 1.3 Resurssmarta lösningar 10. Stärkande av Nylands roll som föregångare inom cirkulär ekonomi i kompetens och skapande av innovationer Cirkulär ekonomi är ett tanke- och verksamhetssätt där material utnyttjas effektivt och uppkomsten av avfall minimeras. Tanken är att man i stället för att det uppstår avfall ska utnyttja material så effektivt som möjligt, och materialet och dess värde ska cirkulera så länge som möjligt. Samtidigt bör man sträva efter att totalt sett minska förbrukningen av jungfruliga naturresurser. Cirkulär ekonomi är en stor möjlighet för Nyland både med tanke på hållbar utveckling och på affärsverksamhet, eftersom största delen av materialströmmarna i Finland uppkommer här. Exempelvis inom industrin och produktionen uppstår mycket sido- och avfallsströmmar, vilkas hållbara utnyttjande på ett sätt som medför minimal skada på miljön är av central betydelse i den cirkulära ekonomin. Till cirkulär ekonomi hör också främjande av delningsekonomi och servitisering. Tjänster bör utvecklas så att de baserar sig på delning, hyrning och återvinning. Tillväxten i den cirkulära ekonomin stöds av samarbets- och experimentplattformer som samlar företag och andra aktörer och där nya verksamhetsmodeller, försök och lösningar utvecklas. Exempelvis helheten ”den nyländska dalen för cirkulär ekonomi” är ett omfattande projekt som samlar olika aktörer och fungerar

som mötesplats för olika aktörer samt som utvecklingsplattform inom cirkulär ekonomi. 11. Utvecklande av cirkulär ekonomi i livsmedelssystemet och minskning av matsvinnet i livsmedelskedjans olika skeden Produktionen och konsumtionen av mat har en betydande inverkan på miljön. Det är en del av den cirkulära ekonomin att försöka minska matsvinnet och utnyttja avfall och matproduktionens sidoströmmar effektivt. Nyland har gedigen kompetens inom livsmedelsbranschen, ett exempel är de innovationer som utnyttjar växtprotein. Svinn uppstår både i livsmedelsindustrin, medräknat produktionen och förpackandet av mat, och i hushållen. Man kan sätta fart på den cirkulära ekonomin när det gäller mat genom forskningsoch utvecklingsverksamhet och minska matsvinnet också genom att påverka konsumenternas val. 12. Miljöfostran samt sporrande och handledning till konsumtion med miljöansvar De val som gäller människors boende, färdsätt, mat och fritid formar konsumtionskulturen och de har en stor inverkan på vilka slags produkter och tjänster som erbjuds. Att minska konsumtionen, minimera svinnet, använda tjänster i stället för att äga varor samt att i konsumtionsval satsa på hållbarhet och på att saker ska kunna repareras är centrala metoder att minska belastningen på miljön. Det bör göras lätt, förmånligt och attraktivt att konsumera ansvarsfullt i alla situationer oberoende av inkomstnivå. Här är gemensamt

utvecklande tillsammans med olika aktörer i nyckelställning. Tjänster bör utvecklas så att de baserar sig på delning, hyrning och återvinning. Det är också viktigt att stödja barns och ungas förhållande till naturen och miljöfostran, för att förhållandet till miljön och konsumtionen ska bli hållbart. Konst och konstfostran är goda sätt stärka förhållandet till naturen. Med hjälp av kultur och konst är det möjligt att visualisera klimatförändringen, att skriva ord och berättelser till den samt därigenom att i stor omfattning nå ut till olika grupper av människor och få dem att förstå konsumtionens och de individuella valens betydelse.

Ett framgångsrikt Nyland

Prioritering 2: Ett framgångsrikt Nyland Utgångspunkten för Ett framgångsrikt Nyland är ekonomisk hållbarhet: att trygga välfärden genom ekonomisk tillväxt på ett involverande sätt och inom de ekologiska gränserna. Enligt Nylands regionala innovationsstrategi, dvs. strategin för smart specialisering, vill vi sätta fart på landskapets hållbara tillväxt och på att ta fram nya resurssmarta lösningar som framtidens konkurrenskraft bygger på. Samarbete och förmåga att utnyttja internationella nätverk är centrala framgångsfaktorer för vårt landskap. Vårt landskaps roll som motor för hela Finlands innovationsverksamhet är central. I Nyland finns redan fungerande försöksmiljöer och innovationsplattformar för högskolor och städer som för samman aktörer och genererar forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Det är viktigt att stärka dessa plattformars verksamhetsförutsättningar samt skapa nya forum för dialog och samarbete. Detta är också ett centralt mål för verkställandet av Nylands strategi för smart specialisering. Ett framgångsrikt näringsliv skapar grunden för välfärd och ekonomi. I Nyland ska företag av alla storlekar och olika ålder ha möjligheter till framgång på den inhemska och den internationella

marknaden. Företagens förnyelse, tillväxt och internationalisering stimuleras genom mångsidiga företagstjänster som täcker företagens hela livscykel, från deras grundande ända till tillväxt och lyckade ägarbyten. Coronapandemin har påskyndat omvälvningen av arbetet. För att man ska få arbete krävs allt högre utbildning samtidigt som många branscher redan har brist på arbetskraft. I Nyland är tillgången på kompetent arbetskraft en betydande flaskhals för företagens tillväxt, vilket också kommer fram i en internationell jämförelse. Arbetskraftssituationen kan förbättras genom ökad invandring och genom att det görs lättare för internationella sakkunniga att flytta till och bosätta sig i landet. Det är nödvändigt att höja utbildningsnivån, både ur arbetstagarens och ur arbetsgivarens synvinkel. Också matchningen på arbetsmarknaden måste förbättras genom att stärka dialogen om kompetensbehoven mellan arbetslivet och utbildningen. Också distansarbetet och multilokaliteten inom landskapet har ökat, näthandelns betydelse har ökat och automationen har gått framåt när man varit tvungen att minska kontakterna mellan människor. Detta har stor inverkan inte endast på arbetet utan också på hela samhället; utbildningen. näringslivet, bebyggelsestrukturen och mobiliteten.

FN:s mål för hållbar utveckling med speciell fokusering inom prioriteringen Ett framgångsrikt Nyland

7: Garantera tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla.

8: Främja en fortsatt inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, fullt och produktivt arbete och anständiga jobb.

9: Bygga upp en hållbar infrastruktur samt främja hållbar industrialisering och innovation.

Mål 2.1 Främjande av investeringar och innovationer 13. Stärkande av regionens gemensamma varumärke och synlighet ska locka investeringar Trots att de internationella investeringar som gjorts i Finland ligger efter de övriga nordiska länderna placerar sig Nyland i flera jämförelser i topp som Europas bästa investerings- och lokaliseringsmiljö av medelstorlek. Nylands attraktionsfaktorer är bl.a. stabilitet och trygghet samt befolkningens höga utbildningsnivå, teknologiska kunnande och innovationsförmåga. Nylands attraktion som investeringsmiljö bör stärkas genom att man skapar en så sporrande och möjliggörande verksamhetsmiljö som möjligt för företag, sakkunniga och andra aktörer. För detta krävs en stark gemensam vilja, samarbete mellan den offentliga och privata sektorn inom Nyland samt nationellt och internationellt nätverkande. 14. Stöd för innovationsverksamheten samt stärkande av internationellt samarbete Genom forskningsoch utvecklingsverksamhet skapas innovationer som fungerar som de viktigaste källorna för förnyelse och ny tillväxt. Regeringen har ställt som mål att öka Finlands forsknings-, utvecklings- och innovationsutgifters (FUI) andel av bruttonationalprodukten från nuvarande 2,7 procent till fyra procent fram till 2030. För att detta mål ska uppnås borde Nylands FUI-utgifter

vara fem procent. För att målet ska uppnås krävs satsningar både från den privata och från den offentliga sektorn. Offentliga investeringar som görs i rätt tid och allokeras ändamålsenligt ökar både den nationella och den internationella privata investeringsvilligheten. I Nyland har det skapats forskningsbaserade innovationsmiljöer i samband med regionens högskolor och forskningsinstitut och i dem är också företag och städer aktiva parter. De befintliga nätverkens verksamhetsförutsättningar bör stärkas och med smart specialisering som grund bör det skapas nya, där man tillsammans skapar ett nytt slags kunnande och innovationer. Innovationsverksamhet som bygger på internationellt konkurrenskraftig, mångsidig kompetens som snabbt förnyas uppkommer som en del av ett tillräckligt branschöverskridande, långsiktigt och experimentbaserat innovationssystem. Med hjälp av nätverkssamarbete kan man snabbt reagera på den föränderliga marknaden och de systemiska utmaningarna, som det är svårt för enskilda aktörer att lösa. Innovationer och en fungerande marknad främjas också genom blandad stads- och regionstruktur som stöder möten mellan aktörer. I utvecklingsprojekt fungerar kommunerna och städerna i Nyland som försöksmiljöer och -plattformar för olika nya lösningar, där företag, invånare och användare har en viktig roll. Det är viktigt

De bästa utvecklingsåtgärderna är lösningar och initiativ som man kan ta till för att mera omfattande främja regional funktionsduglighet via kommunöverskridande verksamhetsmodeller och tjänster, som man kan skala för olika miljöer.” ur Kaisa Spillings artikel i Uudenmaan tulevaisuuskirja, 2021.

Vi måste alltså fråga oss själva: vad gör vi med teknologi som inte förbättrar människans liv och inte heller stärker samhällen? Och svara: ingenting. Vi måste alltså få teknologin att betjäna de olika dimensionerna i vårt liv, eftersom den oundvikligen påverkar dem alla.” ur Maija Mattilas artikel i Uudenmaan tulevaisuuskirja, 2021.

att stärka dessa försöksmiljöer, eftersom man i dem kan testa innovationer och stärka medborgarnas delaktighet. Försöksmiljöer och innovativa offentliga anskaffningar stöds bl.a. genom avtalet mellan staten och huvudstadsregionen om ekosystem för innovationsverksamhet. 15. Stärkande av Nylands internationella tillgänglighet Det är nödvändigt att förbättra Nylands tillgänglighet när man vill förbättra hela Finlands dragningskraft med tanke på internationella investeringar och kompetens. Nyland är Europas port till Asien: den snabbaste flygrutten från Europa till Asien går via Finland. Förbättringen av förbindelserna förutsätter att Nylands interna och internationella trafikförbindelser förbättras samt ett intensivt samarbete med olika aktörer över landskapsgränserna. Den nordliga tillväxtzonen och Finlands tillväxtkorridor är nätverk genom vilka Nyland kan främja nätverkande och hållbar tillgänglighet för stadsregionerna i södra Finlands tillsammans med de andra landskapen och de största städerna. Den internationella tillgängligheten förbättras också genom korridorerna i det transeuropeiska transportnätverket TEN-T som korsar varandra i Nyland. När det gäller att förbättra tillgängligheten är också datatrafikförbindelserna viktiga och de digitala lösningarnas betydelse ökar fortfarande.

Mål 2.2 Tillväxt med hjälp av teknologier och tjänster 16. Stöd för grön tillväxt och hållbara innovationer Nylands framgång avgörs i hög grad av våra företags förmåga att förnyas då verksamhetsmiljön förändras. Den teknologiska utvecklingen förändrar människors och företags sätt att fungera och då gamla yrken försvinner uppkommer helt nya sätt att arbeta. I Nyland finns företagens nyckelkompetens inom kunskapsintensiva branscher, såsom högteknologiindustrin och affärslivets tjänster. Det finns en betydande potential för ekonomisk tillväxt i ekosystem som stärker kreativt kunnande och som för samman till exempel teknisk och konstnärlig kunskap. Också i framtiden baserar sig framgången för landskapets företag alltmer på branscher som producerar produkter och tjänster med högt mervärde. Företag av olika storlek och ålder i vårt landskap har goda möjligheter att fungera som föregångare i utvecklingen av nya innovationer och teknologier för dessa branscher. Nylands viktiga tillväxt- och fokusbranscher, som vi vill utveckla ytterligare, har identifierats i strategin för smart specialisering med dess fokus särskilt på forskningsoch innovationssamarbete. Till dessa branscher hör branscher som stöder målen för klimatneutralitet (cirkulär ekonomi, nya energilösningar, innovationer inom

bioekonomi och nya material), branscher som stöder människoorienterad stadsutveckling samt branscher som ansluter sig till industri som förnyas och innovativa tjänster. Omställningen till en klimatneutral och grön ekonomi kräver investeringar i ren teknologi. Målet är att ersätta fossila material som inte förnyas med förnybara naturmaterial och samtidigt utveckla nya, mera ekologiska produktions- och behandlingssätt. Övergång till grön energi betyder en minskning av energikonsumtionen, konsumtion av tjänster i stället för varor samt minskning av metallberoendet inom energiproduktion och -lagring. Elektrifieringen av mobiliteten och produktion av energi på ett förnybart sätt ökar efterfrågan på metaller. Den knappa tillgången på vissa metaller kan i själva verket försvaga dämpandet av klimatförändringen om produktionen av dem ökar utsläppen på kort sikt eller deras sällsynthet bromsar upp batteriproduktionen. Genom att satsa på att uppnå klimat- och energimålen, på nya teknologier och digitalisering samt på att lösa globala utmaningar möjliggör vi både vår egen framgång på den hållbara tillväxtens väg och kan också erbjuda lösningar för hela världen. En grön omställning kräver också kompetens, och man bör sörja för att det finns tillräckligt med utbildning i miljösektorn både på andra stadiet och eftergymnasialt.

17. Ökande av företags och offentliga organisationers digitala kompetens och utnyttjande av digitaliseringen De nya teknologierna och digitaliseringen förändrar arbetslivet. Samtidigt ökar också de nya teknologierna och produktionsmetoderna arbetets produktivitet och är en viktig delfaktor i landskapets internationella konkurrenskraft. Finland är framgångsrikt i digitaliseringen, men till exempel när det gäller näthandeln ligger vi efter de andra nordiska länderna. Det förutspås att näthandeln fortsätter att växa kraftigt och den kommer också i Nyland att ha betydande inverkan på både människors och varors trafikströmmar. Det är viktigt att stödja den offentliga sektorns, företagens samt universitetens och forskningsinstitutens gemensamma satsningar på att utveckla teknologierna. Man bör utöka utnyttjandet av artificiell intelligens och big data. 18. Etablering, nätverkande, förnyande och internationalisering av företag stärks genom utveckling av företagstjänster och verksamhetsmodeller Innovationsekosystemen mellan forskningen och näringslivet utgör en bra plattform för utveckling av nya lösningar och affärsverksamhet i Nyland. Kompetens- och teknologinätverken i vår region främjar spridningen av företagens kompetens och identifieringen av tillväxtbranscher som är på väg uppåt. Det är speciellt viktigt att stärka nätverken för regionens små och medelstora företag, som sällan har möjlighet till omfattande

forskningsoch utvecklingsverksamhet. Med tanke på framtiden är det viktigt att skapa och stärka verksamhetsmiljöer som är konkurrenskraftiga för tillväxtföretagande, startup-ekosystemet. Tillväxtföretagen har stor betydelse för uppkomsten av nya arbetsplatser, teknologier och kompetens. Också de offentliga företagstjänsterna och företagsacceleratorer spelar en viktig roll med tanke på företagens tillväxt, förnyelse och nätverkande.

19. Stöd för en förnyelse av de nyländska kultur- och turistbranscherna Nyland har nationellt och internationellt betydande utbildning och kompetens inom kulturen, de kreativa branscherna och turismen. Kultur-, konstoch evenemangsutbudet samt urvalet av turistmål och ‑tjänster är omfattande. Det kreativa kunnandet är starkt i Nyland och det har mycket att ge hela näringslivet med tanke på innovativiteten. Turismen är för Nyland en viktig och sysselsättande bransch, som behöver mycket arbetskraft. Av hela den utländska turismen till Finland går över

hälften till Nyland. Coronapandemin har försatt både kultur- och turistbranschen i en mycket besvärlig situation. Pandemin har tvingat de företag som verkar i dessa branscher att förnya sin affärsverksamhet och att skapa nya, ofta digitala affärsmodeller. Digitalisering möjliggör också expansion av serviceutbudet till nya kundgrupper oberoende av plats. Genom att stödja företagens förnyelse och utveckling av deras kunnande, särskilt i fråga om digitala färdigheter och tjänsteutformning, kan man främja kultur- och turistbranschernas återhämtning efter coronapandemin.

Mål 2.3 Ny kompetens och kunniga människor 20. Främjande av möjligheterna till kontinuerligt lärande och utbildning, särskilt med beaktande av de underrepresenterade grupperna Arbetet är en viktig del av människans identitet, välmående och delaktighet. På grund av den snabba förändringen av arbetet, bl.a. digitaliseringen, samt den stigande livslängden och den allt längre tiden i arbetslivet bör kunnandet utvecklas under hela yrkeskarriären. Kontinuerligt lärande är en trygghet då arbetslivet och samhället förändras. För att utveckla kompetensen behövs både kompletterande fortbildning och vuxenutbildning som utbildar för nya branscher. I arbetslivet behövs i första hand kunnande, inte examina i vissa branscher, och utbildningssystemet bör smidigt kunna anpassa sig till nya kompetensbehov. Flexibilitet

och samarbete behövs också mellan den grundläggande utbildningen och andra stadiet samt mellan andra stadiet och högskoleutbildningen. Också identifiering och erkännande av kunskap som studerande förvärvat tidigare bör göras flexibel. Kunnandet bör alltmer bygga på individens behov med hjälp av lämpliga utbildningsvägar. Digitala inlärningslösningar bör stödja lärandet och öppna nya möjligheter. Att reformen av TE-tjänsterna lyckas och att överföringen av sysselsättningstjänsterna till kommunerna sker smidigt är sådant som spelar en viktig roll i arbetet med att förbättra tillgången på arbetskraft. Kompletteringsutbildningen når för närvarande dem som redan är högt utbildade, vilka inte nödvändigtvis är de som skulle ha mest nytta av utbildningen. Arbetssöknings- och utbildnings- och rådgivningstjänster bör riktas till de grupper som är underrepresenterade inom kompletteringsutbildningen. Till dem hör bl.a. de som har en svag färdighetsnivå, arbetslösa, åldrande, lågavlönade, småföretagare och invandrare. Kontinuerligt lärande är viktigt för äldre arbetstagare med tanke på en förlängning av tiden i arbetslivet. Det finns ett växande behov av rådgivning också i djungeln av olika utbildningsmöjligheter och på grund av att det blir vanligare med arbetskarriärer som inte är sammanhängande. Det är viktigt att stödja både arbetsgivarnas möjligheter att erbjuda kompletteringsutbildning och arbetstagarnas möjligheter att uppdatera sitt kunnande under karriärens gång samt att vid behov utbilda sig för en ny bransch.

21. Höjning av utbildningsnivån genom ökning av antalet högskoleutbildade För att man ska få en arbetsplats krävs allt högre utbildningsnivå, minst utbildning på andra stadiet. Nyland ligger i en internationell jämförelse efter i andelen högt utbildad arbetskraft. Enligt bedömningar behöver över hälften av de nya arbetstagarna högskoleutbildning och på de nya arbetsplatserna behöver över 75 procent av arbetstagarna högskoleutbildning år 2035. Uppnåendet av detta mål främjas delvis av att läropliktsåldern höjs, och det är viktigt att följa upp genomförandet av denna reform. Särskilt inom yrkesutbildningen på andra stadiet är avbrytande av studierna ett problem. Det kan minskas genom att stärkande av studiehandledningen och stöd för flexibla studievägar.

boende har på tillgången på arbetskraft bör beaktas.

22. Bättre matchning och utvecklande av prognoserna för kompetensbehovet i samarbete mellan utbildningen och arbetsgivarna För att svara på arbetskraftsbristen och lösa problemen med brist på kunnig arbetskraft behövs information om framtidens kompetensbehov. För bättre matchning av arbetssökandenas och arbetsgivarnas behov bör dialogen om kompetensbehoven öka mellan utbildningsanordnarna på andra stadiet, högskolorna och arbetsgivarna. Det behövs information om vilken typ av kompetens det finns behov av så att utbildningsutbudet kan reagera flexibelt på arbetsmarknadens behov. Också den inverkan som multilokalt arbete och

För att kompetensen ska stärkas bör invandringen ökas. Det bör göras lättare för utländska studerande och forskare att flytta till landet och stanna här. En kanal för invandrare att få jobb är egen företagsverksamhet, vilket också fortfarande bör stödjas.

23. Ökad invandring och effektivare sysselsättande av invandrare Utbildning och kompetens är en central grund för vår välfärd och för våra resurser i den internationella konkurrensen. Tillgången på kunnig arbetskraft, både högt utbildade och personer med yrkesutbildning, har för företagen redan länge varit ett av de viktigaste hindren för tillväxt. Nyland har Finlands mest utbildade befolkning, men vi ligger efter jämförbara regioner i Norden när det gäller de högskoleutbildades andel. Den åldrande befolkningen och den sjunkande nativiteten förvärrar ytterligare bristen på kompetent arbetskraft.

24. Att locka internationella sakkunniga och bättre marknadsföring av regionen Nyland ligger efter jämförbara regioner när det gäller nettoinflyttningen och lyckad integrering av invandrare. Det är viktigt att Nyland marknadsför sig för internationella sakkunniga och görs mera känt för att Nyland ska fungera och utåt, både av sakkunniga och arbetsgivare, ska ses som en

enhetlig region över kommungränserna samt för att olika aktörers överlappande verksamhet ska undvikas. Det behövs samarbete eftersom Nyland, i synnerhet huvudstadsregionen, har flera aktörer som arbetar med internationell sakkunnigverksamhet: städer, läroanstalter på andra stadiet och högskolor. Den offentliga sektorn, särskilt kommuner och städer, bör stödja företagens internationella rekryteringar. Under de närmaste åren kan begränsningen av den internationella mobiliteten på grund av coronapandemin föra med sig nya slags utmaningar.

Ett lyckligt Nyland

Prioritering 3: Ett lyckligt Nyland Genom Nylandsprogrammet strävar vi efter att stärka den sociala och kulturella hållbarheten. Det betyder framför allt delaktighet, utbildning och bildning som grund för välfärden. Coronapandemin har prövat vårt välmående, men den sociala hållbarheten i Nyland är ändå på en god nivå i internationell jämförelse. Nyland är inkluderande: ett landskap som inkluderar och är öppen för alla oberoende av bakgrund, ett landskap där allas delaktighet är viktig. En mångstämmig och multiprofessionell dialog stöder partnerskap mellan aktörer och förbättrar jämlikheten. Ett fungerande samarbete mellan olika sektorer samt samhällelig tillit är nödvändiga förutsättningar för att vi ska komma ut ur coronapandemin. Ett centralt mål för Nylandsprogrammet är att höja sysselsättningsgraden. För att uppnå detta krävs framför allt åtgärder för att förebygga arbetslöshet, i brett samarbete över sektorsgränserna. Att välfärdsområdesreformen liksom också reformen av TE-tjänsterna lyckas samt att samarbetet mellan kommunerna och statsförvaltningen fungerar väl spelar en avgörande roll för strävandena att öka sysselsättningen och välfärden i Nyland. Nylands förbund kan fungera som ett forum som för samman olika instanser. De ungas välmående och framtidstro har kraftigt försvagats på grund av följderna av

coronapandemin: den ökade ungdomsarbetslösheten, skolgången på distans, avbrotten i många hobbyverksamheter och begränsningen av sociala kontakter. Pandemin har befarats bli en generationserfarenhet vars konsekvenser syns ännu i åratal efteråt. Isoleringen på grund av coronapandemin kan ha ökat ensamheten bland människor i olika åldrar och sätter den mentala hälsan på prov samt försvagar i synnerhet de äldres funktionsoch rörelseförmåga. Under återhämtningen från coronakrisen är vi i ett slags brytningspunkt, där marginaliseringen, differentieringen och otryggheten hotar att växa om vi inte tar hand om dem som är i svagare ställning. I denna situation är det särskilt viktigt att stärka de olika elementen i nylänningarnas välmående samt tilliten och framtidstron. Distansarbetet, som ökat under coronapandemin, har ökat oberoendet av platsen, och betydelsen av tillgång till närservice har ökat. Då multilokalt arbete blivit vanligare och digitaliseringen gått framåt har välfungerande dataförbindelser blivit allt viktigare. Kultur och rekreation har stor betydelse för välfärden och hälsan. Då vi går ut ur coronakrisen måste vi sköta om också tillgången på kultur- och fritidstjänster samt på tillgängligheten till och utvecklandet av natur- och rekreationsområden. Genom jämlikt utvecklande av bostadsområdena förebyggs differentiering av områden.

FN:s mål för hållbar utveckling med speciell fokusering inom prioriteringen Ett lyckligt Nyland

4: Garantera en inkluderande, rättvis utbildning av god kvalitet och möjligheter till livslångt lärande för alla.

5: Uppnå jämställdhet och förstärka alla kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter.

8: Främja en fortsatt inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, fullt och produktivt arbete och anständiga jobb.

11: Garantera trygga och hållbara städer och bosättningar.

Mål 3.1 Kulturell mångfald och delaktighet

Den viktigaste utgångspunkten för att skapa Ett lyckligt Nyland är att ta hand om dem, som löper risk att bli olyckliga.” ur Frank Martelas artikel i Uudenmaan tulevaisuuskirja, 2021.

25. Främjande av delaktighet och förebyggande av diskriminering inom offentliga tjänster, i skolor och på arbetsplatser Nyland är Finlands mest internationella och mångkulturella landskap. Kännetecknande för det nyländska är i stället för en stark landskapsidentitet en mångfald av kulturer och språk. Flerspråkighet är speciellt ett drag som är kännetecknande för Nyland, och dess betydelse växer då invandringen ökar. De språkliga rättigheterna bör beaktas också i offentlig service. Nyland är också ett tvåspråkigt landskap där det är viktigt att se till att det finns tillgång också på svensk service. Kulturell mångfald betyder inte bara etnisk bakgrund utan innefattar olika identiteter, kön, sexuell läggning, fysiska egenskaper, socioekonomisk bakgrund, politiska åsikter, ideologier, värden, levnadssätt. Dessa skillnader beaktas och de respekteras i Nyland i en trygg och positiv atmosfär. Konst- och kulturbranscherna spelar en viktig roll i främjandet av mångfald och delaktighet. Ökar man mötena mellan företrädare för minoriteter och majoritetsbefolkningen både i arbetslivet och i anslutning till hobbyer, minskar man fördomarna och förebygger man motsättningar mellan befolkningsgrupper. Jämlikheten tryggas förutom genom lagstiftningen också genom attitydpåverkan, beaktande av

mångfald vid rekrytering och på arbetsplatser och genom aktivt främjande av en tolerant atmosfär. Det främjar man genom att stödja acceptans för pluralism på arbetsplatserna och genom att stödja det att arbetsgivarna anpassar sig till pluralism. Genom ett kultursensitivt arbetssätt ser man till att den offentliga servicen kan möta också invandrare. Offren för människohandel är ofta invandrare. För att eliminera människohandeln krävs mångprofessionellt och sektorövergripande samarbete. Kommunerna och den offentliga sektorn har här en viktig roll. 26. Främjande av tvåvägsintegration i samarbete mellan den offentliga och den tredje sektorn Invandrarna anpassar sig till samhället samtidigt som samhället förändras då befolkningen blir mångfaldigare. Vi främjar integration i båda riktningarna: växelverkan mellan invandraren och samhället, genom stöd för olika integrationsåtgärder, handledning, rådgivning och utbildning. Centrala element i lyckad integration av invandrare är att lära sig språket, höra till en gemenskap och ha sociala kontakter samt vara med i arbetslivet. Det är viktigt att beakta invandrarfamiljernas välmående som helhet, inkluderande kvinnor och barn. 27. Stärkande av nätverk som stöder delaktighet och deltagande och av medborgarorganisationernas verksamhet Delaktighet innebär att man är med och att man får ta del av det välmående som byggts upp

tillsammans, och genom det förebygger man marginalisering och ökar jämlikheten. Genom delaktighet ökar välfärden och den ömsesidiga til�liten samt stabiliteten och tryggheten i samhället. Demokratin fungerar inte utan delaktighet. Därför måste invånarnas intresse för att påverka och delta i det demokratiska beslutsfattandet genom att rösta i val ökas. Det finns stora skillnader i röstningsaktivitet mellan olika områden också i städerna, och i välmående områden är röstningsprocenten högre. Genom att se till att människor är delaktiga ser man också till att skillnaderna mellan olika områden i valdeltagande inte ökar. Tillit är nödvändigt för samarbete, utan den kan vi inte tillsammans skapa nytt och förbinda oss vid gemensamma mål, såsom förebyggande av marginalisering eller dämpande av klimatförändringen. Deltagande och påverkan betyder bl.a. medborgaraktivitet, frivilligverksamhet, deltagande i medborgarorganisationernas verksamhet och demokratiskt beslutsfattande, men delaktighet är också frihet att uttrycka sin åsikt och att höra till en gemenskap.

28. Utvecklande av den digitala jämlikheten genom förbättrande av det digitala kunnandet och de digitala tjänsternas tillgänglighet De offentliga tjänsterna digitaliseras och under coronapandemin har distansarbete och distansstudier blivit mycket vanligare. Digitala färdigheter har blivit en nödvändig medborgarfärdighet då tjänster digitaliseras. Alla har dock inte tillräckligt kunnande, utrustning eller nätförbindelser för att smidigt kunna använda digitala tjänster. Det bör erbjudas stöd för att förebygga marginalisering i den digitala världen, och fungerande dataförbindelser i hela landskapet är en nödvändig förutsättning för digital jämlikhet.

Mål 3.2 Stöd för bildning, utbildning och arbete 29. Tryggande av allmänbildningen genom högklassig och jämlik utbildning Utbildade och bildade invånare är grunden för ett utvecklat samhälle. Allmänbildning möjliggör jämlikt deltagande i samhället både för en själv och för andra. Den vidgar världsbilden, skyddar mot fördomar mot det som är annorlunda och gör det möjligt att bedöma information objektivt i stället för att ta till sig falsk information. Då mängden tillgänglig information och data ökar får medieläskunnigheten en allt viktigare roll. Med tanke på demokratin är det viktigt att stoppa hatretorik som riktar sig mot människors egenskaper i den offentliga debatten. Samtidigt måste man ändå slå vakt om yttrandefriheten. En tillräcklig allmänbildning är en förutsättning för att människor ska kunna hantera och förstå information och känna igen falsk information och bluffar som finns på nätet. Allmänbildningen har stor betydelse också då arbetet förändras.

Allmänbildningen är också grunden för problemlösningsförmågan, som är svår att ersätta med artificiell intelligens och automation. Allmänbildning förebygger också fördomar som beror på okunnighet mot invandrare och minoriteter, vilket är en förutsättning för att samhällsordningen ska bevaras. 30. Utvecklande av handlednings- och rådgivningstjänster för unga Jämlikhet är målet för utbildning och lärande. En fjärdedel av grundskoleeleverna i huvudstadsregionen har något annat modersmål än finska eller svenska. På andra stadiet ökar inom yrkesutbildningen antalet studerande med invandrarbakgrund i hela Nyland. För alla barn och unga i Nyland måste vi se till att det inte finns några hinder för skolgång och studier, oberoende av deras bakgrund. Ett nytt slags jämlikhetsfråga som uppstått inom utbildningen är pojkars sämre inlärningsresultat och lägre utbildningsnivå, vilket också är en risk för marginalisering. En låg utbildningsnivå och ett främmande språk som modersmål koncentreras allt tydligare till vissa bostadsområden inom de stora städerna. Coronapandemin har försvagat särskilt de ungas välbefinnande och sysselsättning, trots att samtidigt största delen av de unga fortfarande mår bra. Det är viktigt att åtgärda de luckor i inlärningen som uppkommit under coronakrisen med tanke på kunnandet och sysselsättningen i framtiden. Skillnaderna i utbildning mellan könen och mellan

olika områden bör stoppas och vi bör hålla fast vid en utbildning som ger alla lika möjligheter. Det är viktigt att ingripa i och förebygga mobbning i skolorna och garantera en trygg studiemiljö. Dessa utmaningar bör beaktas både i den grundläggande utbildningen och i utbildningen på andra stadiet. 31. Främjande av tjänster som stöder familjer och mångprofessionellt samarbete inom barnskyddet I förebyggandet av marginalisering är tidigt ingripande, stöd för familjer genom tjänster, säkerställande av en god barndom och skolgång samt förbättrande av ungas utbildnings- och sysselsättningsmöjligheter i en central ställning. Särskilt i Nyland finns det behov av att utveckla det förebyggande familjearbetet. Det är viktigt att öka barnskyddets resurser och utveckla det mångprofessionella samarbetet för att man ska nå de familjer, barn och unga som är i behov av stöd, åtgärda vårdskulden och de skador som uppkommit samt förhindra att problemen förvärras. Både inom ungdoms- och familjearbetet behövs en förstärkning av den mångkulturella kompetensen för att man ska kunna beakta de språkliga och kulturella skillnaderna. I framtiden är det viktigt att beakta de olika i landskapet genomförda utvecklingsåtgärdernas påverkan på barn och unga genom att utvärdera effekterna på barn. 32. Förbättrande av sysselsättningen och ökad jämlikhet i arbetslivet Arbete är en viktig del av människans identitet,

välbefinnande och delaktighet, och på motsvarande sätt är det en risk för marginalisering att stå utanför arbetslivet. Sysselsättningsgraden i Nyland är låg i internationell jämförelse. För de unga kan övergången till arbetslivet ha fördröjts på grund av begränsningarna under coronapandemin. Finlands regering har som mål att uppnå en sysselsättning på 75 procent. För att detta ska lyckas i praktiken förutsätter det att sysselsättningsgraden i Nyland är högre. För att vi ska lyckas höja sysselsättningsgraden krävs bl.a. att sysselsättningen förbättras för personer som är delvis arbetsföra och svåra att sysselsätta samt för äldre, och dessutom behövs invandring. Sysselsättningen stöds genom identifiering av långtidsarbetslöshetens risker och förebyggande av faktorer som leder till arbetslöshet. Sysselsättningen främjas genom handlednings- och rådgivningstjänster, genom stöd för olika arbetsformer, utvecklande av kompetensen, företagande och självsysselsättning. Ungdomsarbetslösheten kan bäst åtgärdas med hjälp av utbildning. Också reformen av TE-tjänsterna har en avgörande inverkan på förbättringen av sysselsättningen. För att den ska lyckas krävs ett smidigt samarbete mellan kommunerna, staten och övriga intressentgrupper samt att kommunerna har tillräckliga resurser för sysselsättningstjänsterna. Också samarbetet mellan kommunerna är viktigt, bl.a. för att trygga arbetskraftens rörlighet, särskilt då det gäller små kommuner som har små resurser. I huvudstadsregionen bör man i och med reformen

rikta in resurser framför allt på tjänster för arbetslösa med invandrarbakgrund, vars andel av de arbetslösa är stor. En höjning av sysselsättningsgraden förutsätter ett längre arbetsliv både i karriärens början och slut men också i mitten. Arbetslivets längd påverkas av utbildningsnivån, och en höjning av utbildningsnivån är mycket riktigt ett medel både för att öka sysselsättningen och att förlänga arbetslivet. Då man sörjer för arbetshälsan hindrar man arbetsoförmåga, underlättar man för de äldre att orka jobba och förlänger man arbetslivet. Förlängt arbetsliv i mitten betyder bl.a. att partiellt arbetsföra mera än hittills deltar i arbetslivet. Sysselsättning av partiellt arbetsföra personer kräver en attitydförändring på arbetsplatserna och ökad kunskap om stöd och tjänster som tillhandahålls för att underlätta anställning av partiellt arbetsföra. Arbetskraftspotentialen borde utnyttjas även hos dem som redan får ålderspension, men vill vara med i arbetslivet. Både utbildningsområdena och arbetsmarknaden i Finland är i en internationell jämförelse starkt könsindelade. Den könsindelade utbildningen och arbetsmarknaden är ett hinder för flexibilitet, mångfald, jämställdhet och förnyelse på arbetsmarknaden. Förutom den branschvisa segregeringen är också den vertikala segregeringen stark: en betydligt mindre andel kvinnor än män arbetar i ledande uppgifter. Segregeringen på arbetsmarknaden har endast minskat lite på arbetsmarknaden

under senare år. Strävan bör vara att avveckla segregationen ända från grundskolenivå bl.a. genom att förändra den könsindelade föreställningen om olika yrken.

Mål 3.3 En smidig vardag 33. Minskning av segregeringen av områden samt ökning av växelverkan mellan landsbygd och stad Befolkningsökningen och arbetskraftsbehovet i Nyland medför ett växande behov av bostäder. Boendebehoven förändras på olika sätt genom att allt fler bor ensamma, familjestorleken minskar, av att befolkningen åldras samt av invandringen. Genom bostadsbyggandet bör bebyggelsestrukturens hållbarhet främjas både ur miljö-, ekonomiskt och socialt perspektiv. Trots att segregeringen av områden i Nyland ännu i internationellt perspektiv är liten hopas utslagningen, dvs. låga inkomster, arbetslöshet och låg utbildningsnivå ändå allt tydligare på samma områden. Bostadslösheten koncentrerar sig i Finland till huvudstadsregionen. Bostadslösheten är en av de betydande faktorerna inom utvecklingen mot utslagning, och aktiva åtgärder för att förebygga utslagning har påbörjats genom att först erbjuda en bostad till dem som är i den svagaste ställningen. Med modellen ”Bostad först” har man i Finland som det enda landet i Europa lyckats minska på bostadslösheten. Bostadsutbudet bör utvecklas jämlikt i olika delar av landskapet genom social blandning, dvs. genom

produktion med olika former av bostadsägande. Med hjälp av nybyggnad och kompletteringsbyggande kan områdenas befolkningsstruktur balanseras och segregationen av områden förhindras. Man kan också förhindra segregation av områden genom att sörja för miljöns kvalitet, trivsamhet och dragningskraft. Genom att stödja den lokala samhörigheten och genom att invånarna blir fästa vid sin bostadsmiljö kan man också förbättra tryggheten i boendemiljön.

Platsoberoende arbete och boende har blivit vanligare under coronapandemin. Urbaniseringen fortsätter, men en flyttningsrörelse sker också till mera glest bebodda områden, såsom landsbygden eller fritidsbostäder. På grund av distansarbetet kan man tillbringa mera tid på sitt bostadsområde än på arbetsplatsen. I Nyland kan detta betyda till exempel att uppskattningen av små kommuner och förorter stiger och att efterfrågan på närservice därför ökar och för med sig möjligheter till affärsverksamhet för företagarna. Man kan öka växelverkan mellan stad och landsbygd genom att uppmuntra kommuner, företag, föreningar och invånare att tillsammans engagera sig för utveckling lokalt och regionalt. Platsoberoende arbete utgör samtidigt en utmaning för hållbar mobilitet och för planeringen av markanvändningen. Välfungerande centrum stöder invånarnas möjligheter att sköta sina dagliga ärenden i närmaste centrum eller använda kollektivtrafiken då de behöver åka till ett annat centrum på grund av arbete eller ärenden. Om invånarantalet inte möjliggör traditionell kollektivtrafik kan färdmöjligheterna göras mångsidigare exempelvis genom anropsstyrd kollektivtrafik eller servicelinjer. 34. Snabba bredbandsförbindelser i hela landskapet Digitaliseringen för med sig ett helt nytt element till tillgängligheten, mobiliteten och flexibiliteten i vardagen när det räcker med en nätförbindelse

för att sköta ärenden. Den digitala teknologin ändrar vårt sätt att leva, arbeta och kommunicera. Coronapandemin har försnabbat den digitala övergången och behovet av bredbandsförbindelser har utvidgats till hemmen och andra ställen där vi arbetar på distans. En kritisk faktor inte endast för en smidig vardag utan också för hela samhällets funktion är bredbandsförbindelsernas täckning och snabbhet. Bredbandsförbindelserna bör fungera lika bra i hela Nyland. 35. Utvecklande av kultur- och fritidsverksamhet som en del av främjandet av välfärd och hälsa Upplevelse och utövande av kultur, hobbyverksamhet och motion har stor betydelse för välfärden och hälsan. Välfärdstjänster har stor betydelse som en del av servicen inom social- och hälsovården. Motionsplatser som finns nära, frilufts- och rekreationsområden samt närliggande natur har fått ett stort värde. Hobbyverksamhet förebygger marginalisering, därför är det viktigt att stödja allas möjligheter till en hobby, genom att erbjuda användarna avgiftsfria hobbymöjligheter. Särskilt de ungas hobbymöjligheter bör stödjas. Coronarestriktionerna har drabbat särskilt kultur- och konstbranscherna och människor har inte blivit delaktiga av kulturens hälsofrämjande inverkan. För återhämtningen från coronakrisen har rekreation, återupplivandet av hobbyverksamheten, motion, konst och kultur en viktig roll.

36. Förbättrande av attraktiva kulturmiljöer samt natur- och rekreationsområdenas service och tillgänglighet Nylands särdrag är att naturen är nära också i de stora städerna. Nyland har förutom stora städer också mycket landsbygd och flera rekreations-, kulturmiljö- och naturturistmål i världsklass, av vilka nationalparkerna, de gamla trähusstäderna vid kusten och skärgården som helhet är de mest lockande. Naturturismen är en källa till växande inkomster och sysselsättning för Nyland. För att utjämna förslitnings- och användningsbelastningen bör hållbar tillgänglighet till naturmålen förbättras i hela Nyland, och i synnerhet nära de stora bosättningskoncentrationerna. Såväl attraktiva rekreationsområden som områden med värdefulla landskap och kulturmiljöer med en mångsidig bebyggelse bör kunna nås också utan egen bil eller båt. Också tillgängligheten, de alltmer differentierade behoven av rekreationsanvändning samt klimatförändringens konsekvenser för naturen bör beaktas vid utvecklandet av rekreationsmål och inrättandet av nya rekreationsområden.

Genomförande och uppföljning Programmets genomförande Nylandsprogrammets mål och åtgärder är ambitiösa. En del av dem kan genomföras med de resurser som landskapet har till sitt förfogande, men programmet utgör å andra sidan också en referensram för åtgärder som det är viktigt att genomföra med hjälp av en mångsidig partnerskapsverksamhet, framför allt tillsammans med kommunerna och staten. Programmet genomförs bl.a. genom olika projekt. Projekten finansieras med olika finansieringsprogram, av vilka de viktigaste presenteras i bilaga 3. Nylandsprogrammets åtgärder genomförs enligt partnerskapsprincipen i samarbete med EU och staten, kommunerna, högskolorna och forskningsanstalterna, företag och andra aktörer. Förutom den finansiering för regional utveckling som riktas till Nyland utnyttjas EU-finansieringsprogrammens möjligheter. En ökning av beloppet av den EU-finansiering som riktas till Nyland förutsätter aktiv intressebevakning av den offentliga sektorn, men framför allt gedigna kunskaper om hur man söker finansiering av dem som genomför projekten. Landskapsprogrammet genomförs också genom förbundets andra processer, såsom arbetet med

landskapsplanen och trafiksystemarbetet. Landskapsprogrammet kompletterar bl.a. strategin för smart specialisering och Färdplan för ett klimatneutralt Nyland 2035, med hjälp av vilka målen för utvecklandet av landskapet förs framåt. Nylands förbund strävar efter att stärka ett arbete baserat på nätverk och partnerskap mellan landskapets aktörer. Utgångspunkten för genomförandet är att svara mot landskapets gemensamma utmaningar utgående från fenomen, inte utgående från dokument, tillsammans med aktörerna i landskapet. Landskapets samarbetsgrupp (MYR) spelar en central roll i uppföljningen av genomförandet av Nylandsprogrammet. Dess medlemmar representerar medlemskommunerna, statsförvaltningen, högskolorna samt arbetsmarknads- och näringslivsorganisationerna. Samarbetsgruppen är ett diskussionsforum i landskapets alla utvecklingsfrågor. Den underbygger den nyländska intressebevakningen och styr in kommunala resurser samt fastställer de regionutvecklingsprojekt och de linjedragningar som man ska förhandla om med statsförvaltningen. Programmet omsätts i handling också genom strategin för smart specialisering, i synnerhet

de målsättningar som ingår i prioriteringen Ett framgångsrikt Nyland. Strategin för smart specialisering har en styrgrupp genom vilken näringslivet kan framföra sina synpunkter på strategin och dess genomförande. Styrgruppen stöder och följer hur arbetet med strategin framskrider. Meningen med den är att göra det lättare att nå strategins målsättningar på en nivå som omfattar hela landskapet, främja förankringen av strategin bland regionens aktörer och att styra den strategiska linjen. I styrgruppen ingår representanter från företag, forskningsanstalter, offentlig sektor och högskolor.

Uppföljning och mätare Hur genomförandet av Nylandsprogrammet framskrider uppföljs också genom årliga regionutvecklingssamtal mellan landskapet och staten och genom en lägesbild om regionutvecklingen. Som landskapsförbund diskuterar vi med aktörerna i landskapet hur de centrala utvecklingsåtgärderna och det gemensamma budskapet ska förmedlas till staten. Vid fastställandet av de mera detaljerade åtgärderna i programmet för vi separata diskussioner med landskapets aktörer.

Varje prioritering i programmet följs upp som helhet med hjälp av valda statistiska mätare. Genom mätarna strävar vi efter att beskriva hur målen utvecklats genom att ställa landskapet Nyland i relation till det övriga Finland samt till internationella, i huvudsak europeiska jämförelseregioner. De statistiska mätarna kan inte direkt ge svar på om landskapsprogrammets mål uppnåtts, utan beskriver indirekt i vilken riktning utvecklingen av dem går. Som mätare har i mån av möjlighet valts uppgifter som uppdateras snabbt, med cirka ett års mellanrum, på grund av programperiodens korta tidsspann. Mätarna preciseras och uppdateras under hela programperioden med de färskaste uppgifter som finns att tillgå. Mätarna presenteras mera ingående via Nylands förbunds webbplats. Förutom de numeriska mätarna utnyttjas vid uppföljningen av hur målen uppfylls också kvalitativt uppföljningsmaterial. Nylandsprogrammets mätare utvecklas också samt kompletteras vid behov under programperioden. Programmets mätare används också vid uppföljningen av strategin för smart specialisering. Mätarna gäller följande ämnesområden:

Ett miljösmart Nyland:

Ett lyckligt Nyland:

•

Växthusgasutsläpp per sektor

•

Sysselsättningsgraden

•

Affärsverksamhet inom cirkulär ekonomi

•

De ungas delaktighet (NEET)

•

Befolkningens upplevda välmående

•

Naturskyddsområden

•

Befolkningsmängd i zoner med hållbar mobilitet

Andelen med risk för fattigdom och marginalisering

•

Invandrarnas delaktighet (deltagande på arbetsmarknaden)

•

Kollektivtrafikens och rekreationsområdenas tillgänglighet

•

Dataförbindelsernas täckning och tillgänglighet

•

Elektrifiering av trafiken

•

Andelen förnybar energi

•

Vattendragens tillstånd

•

Kolsänkornas utveckling

Ett framgångsrikt Nyland: •

FoU-utgifter

•

Utbildningsnivå och antalet högskoleutbildade

•

Placeringen av utländska företag och examensstuderande i Nyland

•

Branschstrukturen och dess utveckling (kunskapsintensiva branscher)

•

Tillgänglighet (flyg-, båt- och tågtrafik)

•

Företagsdynamik (förnyelse av företagsstrukturen)

•

European Innovation Scoreboard

Förutom mätarna för uppföljning av programmet följs landskapets utveckling också med andra mätare som beskriver vår verksamhetsmiljö. Granskningsperspektivet är bl.a. ekonomin, arbetsmarknaden, befolkningsstrukturen, välfärden, utbildningen, boendet och miljön. Utvecklingen av dessa samt de mätare som definierats särskilt för programmet kan följas upp på Nylands förbunds webbplats www.uudenmaanliitto.fi.

Bilagor Bilaga 1. Sammanfattning av de nyländska kommunernas strategier

yli 100 000 inv. Helsingfors, Esbo, Vanda

40 001–100 000 inv.

De mest centrala målen och prioriteringarna i de nyländska kommunernas kommunstrategier indelade enligt invånarantal.

5 001–20 000 inv.

20 001–40 000 inv. Mäntsälä, Sibbo, Raseborg, Vichtis, Kervo, Tusby

Borgnäs, Ingå, Sjundeå, Hangö, Högfors, Grankulla, Lovisa

Under 5000 inv.

•

Pukkila, Mörskom, Lappträsk, Askola

• •

• • • • • • • •

Utveckling av basservicen Förbättrande av tryggheten Utvecklande av kultur- och motionstjänster Stöd för företag Ökande av sysselsättningen Utvecklande av boendet Ökat samarbete Ökande av kändheten

• • • • • • • • • • •

Satsningar på fostran Utvecklande av småbarnspedagogiiken Kontinuerligt lärande Stöd för företag Turismtjänster Digitalisering Förbättrande av dragningskraften Minskande och förebyggande av hälsoskillnader Lösningar inom hållbar utveckling Mål för minskade utsläpp Skydd av naturens mångfald Ökar samarbete Trygghet

Kyrkslätt, Nurmijärvi, Träskända, Lojo, Hyvinge, Borgå

• • • • • • • • • • • • • • • •

Innovativt utbildningssystem Jämlikhet och jämställdhet Digitaliering Kontinuerligt lärande Ny slags service Turistservice Stöd för företag Lösningar inom hållbar utveckling Ambitiösa utsläppsmål Nya modeller för att arbeta Värnande om kulturarvet Klimatneutralitet Energi- och miljölösningar Resurssmarthet Nya trafiklösningar Utvecklande av kollektivtrafiken

• • • • • • • • • • • •

Dragningskraft och uppbyggande av ett varumärke Tillgång och tillgänglighet Delaktighet Jämlikhet Förbättrande av attraktionsfaktorer Nya teknologier Omfattande kulturtjänster Självförverkligande Mångsidigare näringsstruktur Smart specialisering Nya modeller för att arbeta Cirkulär ekonomi Ambitiösa miljömål

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Internationalitet Nya teknologier Resurssmarthet Klimatneutralitet Utsläppsminskningar Ambitiösa miljömål Utvecklande av välfärden på bred bas Förebyggande av skillnader i välfärd Tjänster för mental hälsa Kontinuerligt lärande Lockande av investeringar Innovationer Arbetskraftsinvandring Global konkurrens Vara föregångare Skydd av naturens mångfald Digitalisering Startup-verksamhet Trygghet Omfattande kulturtjänster

Bilaga 2. Beredningen av Nylandsprogrammet Vid beredningen av programmet utnyttjades den kollegiala bedömning av fyra landskapsprogram som gjordes 2020 och rekommendationerna från den. I den kollegiala bedömningen deltog Tavastlands, Kymmenedalens, Nylands och Egentliga Finlands förbund. Det ansågs enligt bedömningen att Nylandsprogrammet 2.0, som är i kraft åren 2018–2021, väl beaktar den omfattande, internationella verksamhetsmiljön och att det till stilen är människonära och för dialog med läsaren. Som utvecklingsförslag rekommenderades att programmet ska komprimeras och att mera vikt ska fästas vid prognostisering och framtidsarbete. Dessutom borde de samarbetspartner med vilka programmet utarbetas bättre föra fram och beakta också regionstrukturen. På dessa utvecklingsförslag har vi försökt svara i detta program. Nyckelordet vid beredningen av Nylandsprogrammet har varit partnerskap. Arbetet gjordes i nära samarbete med landskapets aktörer; kommuner, högskolor, läroanstalter på andra stadiet, organisationer och andra utvecklingsaktörer. Som stöd för beredningen arrangerade förbundet under våren och hösten cirka 15 workshoppar för olika intressentgrupper. Programmet har presenterats i flera av Nylands förbunds expertgrupper. Det är också möjligt att följa med och kommentera beredningen av programmet på Nylands förbunds

webbplats, där det regelbundet informeras om hur beredningen, och senare om hur genomförandet, framskrider genom nyheter och blogginlägg. För det egentliga programarbetet tillsattes en styrgrupp som består av ledningen för Nylands förbund och NTM-centralerna. Tabell 2. Tidsschema för beredningen av Nylandsprogrammet

2020 September– december

Kollegial bedömning av landskapsprogrammen Genomförande av scenarioarbetet

2021 Januari

Landskapsstyrelsen

Februari-april Maj

Godkännande av arbetsprogrammet, planen för deltagande och bedömning Workshoppar för intressentgrupper

Landskapsfullmäktige

Juni–augusti

Lägesöversikt över beredningen Workshoppar för intressentgrupper Workshoppar för intressentgrupper

September

Landskapets samarbetsgrupp Landskapsstyrelsen

Presentation av programmet Programmet godkänns för att sändas på remiss och framläggas offentligt

Oktober

Offentligt framlagt Landskapsfullmäktige

Tid för remissvar och framläggande Presentation av programmet för kännedom

November

Nya landskapsstyrelsen

Behandlingen av och kommentarer till programmet, sammanfattning av remissutlåtandena för kännedom

December

Nya landskapsfullmäktige

Godkännande av programmet

Ett lyckligt Nyland

Ett framgångsrikt Nyland

Ett miljösmart Nyland

Mål

40 Resurssmarta lösningar

x x

Främjande av investeringar och innovationer

x x

Tillväxt med hjälp av teknologier och tjänster

x x x

Ny kompetens och kunniga människor

x x

x x x x x

x x x x

x x x

Kulturell mångfald och delaktighet

x x x

Stöd för bildning, utbildning och arbete

x x x

En smidig vardag

x x x x x x

x x x

x x

Health for Europe

European Urban Initiative

Kreativa Europa

Erasmus+

LIFE+

Digitala Europa

x x x x

x x

x x x

Finlands program för hållbar tillväxt

NTM-centralen och Business Finland

Utvecklingsfinansiering för företag -

Global Europe

Invest EU

Connecting Europe Facility CEF

Horisont Europa

Europeiska havs- och fiskerifonden

Europeiska lantbruksfonden för utveckling av landsbygden

Sydöstra Finland- Ryssland CBC

En livskraftig natur Interreg Europe

Baltic Sea Region Interreg

Central Baltic Interreg

Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027 program för regional- och strukturpolitik

Klimatneutrala samhällen Anslag för hållbar tillväxt och livskraft i regionerna (AKKE)

Finansieringskällor

Bilaga 3. Finansieringskällor för genomförande av programmet

Tabell 3. Möjliga finansieringsprogram för genomförande av Nylandsprogrammets målsättningar

Bilaga 4. Sammanfattning av strategin för smart specialisering

•

Fokuseringen Människornas stad innehåller funktioner, som stöder stadsutvecklingen, människornas smidiga vardag och välfärd. Ärendehelheter som ansluter sig till temat kan vara exempelvis färdsätt, boende, stadsplanering eller hälsovård.

•

Fokuseringen Förnyelse i industrin och innovativa serviceformer innehåller funktioner som stöder förnyelse inom olika branscher. Ärendehelheter som ansluter sig till temat kan exempelvis vara nya industriprocesser, välfärdsteknologier, robotik eller turism.

Nylands strategi för smart specialisering (RIS) – Resurssmart Nyland Strategier för smart specialisering är regionala innovations- och forskningsstrategier där det regionala samarbetet står i fokus. Genomförandet av strategin är en gemensam kraftansträngning för alla aktörer i regionen. Det har varit viktigt att näringslivet, forskningsoch utbildningsorganisationer, den offentliga sektorn samt medborgarsamhället på ett jämlikt sätt deltagit i arbetet under olika skeden av beredningen, verkställandet och bedömningen av strategin. Strategin Resurssmart Nyland godkändes av landskapsstyrelsen våren 2020. Nyligen har hållbarhet lagts till som ett element i smart specialisering. Från Smart Specialisation Strategy (S3) har man övergått till Smart Specialisation Strategies for Sustainability (S4). Under strategins övergripande tema sorterar tre strategiska fokuseringar: •

Fokuseringen Klimatneutralitet innehåller verksamhet som stöder Nylands mål för klimatneutralitet. Ärendehelheter som ansluter sig till temat kan exempelvis vara lösningar inom cirkulär ekonomi, nya energiformer, innovationer inom bioekonomi eller nya material.

I de strategiska fokuseringarnas gränssnitt och skärningspunkter finns det helheter som kombinerar olika teman. Genom att öppna upp möjligheter i branschernas gränssnitt svarar vi på de omvälvningar som berör dem och vill frångå den silobildning som konstaterats. Exempel på sådant som förenar olika teman är byggande, trafik, mat och informationshantering. Nylands innovationsverksamhet är stark, även inom de av EU fastställda strategiska värdekedjornas branscher. Sådana är bl.a. självstyrande fordon, smart hälsa, koldioxidsnål industri, väteteknologier, industriellt internet och cybersäkerhet. Kompetens stöder och förenar alla strategiska fokuseringar. Den nyländska utbildningssektorn är stark och mångsidig. Att svara på resurssmarta

mål förutsätter att kompetens utnyttjas omfattande och effektivt inom alla fokuseringar. En aktiv framsyn ska finnas för efterfrågan på och utbud av kompetens och olika utbildningsmöjligheter ska stödjas på ett mångsidigt sätt. En speciell möjlighet och utmaning i Nyland är att på ett mångsidigt sätt utnyttja högt utbildade inflyttares kompetens. De centrala åtgärderna för att genomföra strategin är finansiering av projekt och utvecklingsmiljöer, stöd för regionala innovationsekosystem och -nätverk, främjande av samarbete över områdesgränserna för att uppnå starkare helheter, deltagande i internationella nätverk och plattformar samt stöd för aktörer i dessa samt stärkande av varumärket Helsinki Smart Region för att öka den internationella synligheten.

Bilaga 5. Sammanfattning av miljörapporten Landskapsprogrammet är en plan som ska bedömas i enlighet med lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program (200/2005), nedan SMB-lagen. Den myndighet som ansvarar för programmet ska utreda och bedöma de betydande miljökonsekvenser som genomförandet av planen eller programmet och de alternativ som granskas sannolikt har i relation till människor, levnadsförhållanden och trivsel, naturförhållanden och naturresurser, luften och klimatet, den biologiska mångfalden, bebyggelsestrukturen, landskapet och den byggda miljön. Med hjälp av bedömningen försöker man säkerställa överensstämmelsen med de mål som satts upp för programmet och principerna för hållbar utveckling. Konsekvensbedömningar gjordes under hela den tid som Nylandsprogrammet bereddes. Målet med Nylandsprogrammet är att ligga rejält före i fråga om dämpande av klimatförändringen, ekonomisk konkurrenskraft och välfärd. Programmets prioriteringar inbegriper åtgärder som stöder dessa mål väl. Programmets effekt när det gäller dämpande av klimatförändringen, landskapets ekonomiska utvecklig samt människor och välfärd är rejält positiv. Programmets strategiska mål är att landskapet ska vara klimatneutralt år 2030. Detta mål stöds särskilt av smarta och resurskloka lösningar

som främjar förnybara energiformer och cirkulär ekonomi och som stärker en grön tillväxt. Man stöder landskapets konkurrenskraft genom att stärka kompetensen, utbildningen, ny teknik, innovationer och nätverk, locka till investeringar och förbättra förutsättningarna för arbetslivet och näringslivet. När miljön och ekonomin stärks har det positiva effekter även för människornas levnadsförhållanden och välmående, men välmåendet stärks också av programmets åtgärder i anknytning till sysselsättning, integration, jämlikhet och jämställdhet. Konsekvenserna för naturförhållandena och naturresurserna, regionstrukturen och miljön samt rörligheten är i huvudsak positiva. Det finns motstridiga konsekvenser i anknytning till en tätare bebyggelsestruktur och multilokalitet, den offentliga/kommunala ekonomin samt rekreationsområden och en eventuell ökad rekreationsbelastning. Motstridigheter har identifierats även när det gäller ekonomisk tillväxt och användningen av naturresurser. Programmet beräknas inte få enbart negativa konsekvenser för någon av de strategiska utvecklingsåtgärder eller prioriteringar som har bedömts. Programmet har utarbetats i bred växelverkan med intressentgrupper och man har beaktat de viktigaste utvecklingslinjerna och strategierna på nationell nivå, landskapsnivå och kommunal nivå. Programmets effekt ökar följaktligen av att det har utarbetats i växelverkan och av att det

uppmuntrar till samarbete mellan kommuner, läroanstalter, företag och aktörer inom den offentliga och den tredje sektorn samt till att tillsammans med Nylands förbund arbeta mot samma mål för de gemensamma målsättningarna.

Tabell 4. Uppskattade konsekvenser av Nylandsprogrammet under åren 2022–2025

Cirkulär ekonomi Förutsättningarna för FUI-verksamhe Näringslivets utvecklingsmöjligheter Den offentliga/kommunala ekonomi Landskapets attraktionskraft Landskapets konkurrenskraft Trafikmässig tillgänglighet Gång och cykling Kollektivtrafiken Tillräckligt med närliggande rekreati Landskapet, stadsbilden och kultura Kvaliteten på den byggda miljön En tätare bebyggelsestruktur Anpassning till klimatförändringen Kolsänkor Mängden förnybar energi Utsläppsutvecklingen Det ekologiska nätverket Växtlighet och organismer Icke-förnybara naturresurser Förnybara naturresurser Den biologiska mångfalden Luftkvaliteten

Vattenstatusen

En smidig vardag

Marken

Stöd för bildning, utbildning och arbete

Integration

HELHETSBEDÖMNING

Kulturell mångfald och delaktighet Ett lyckligt Nyland

Miljömedvetenhet och miljöfostran

Ny kompetens och kunniga människor

Jämlikhet och jämställdhet

Ett Främjande av investeringar och framgångsrikt innovationsverksamhet Nyland Tillväxt med hjälp av teknologier och tjänster

Sysselsättning

Resurssmarta lösningar

Utbildning och kompetens

En livskraftig natur

Levnadsförhållanden och trivsamhet Hälsa och välmående

Utvecklingsåtgärder och pioriteringar Ett miljösmart Klimatneutrala samhällen Nyland

TOT. FÖR EKONOMIN FÖR RÖRLIGHETEN FÖR REGIONSTRUKTUREN OCH MILJÖN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGEN FÖR NATURFÖRHÅLLANDENA OCH NATURRESURSERNA FÖR MÄNNISKORNA KONSEKVENSER

Uudenmaan liitto // Nylands förbund Helsinki-Uusimaa Regional Council Esterinportti 2 B • 00240 Helsinki • Finland +358 9 4767 411 • toimisto@uudenmaanliitto.fi • uudenmaanliitto.fi @Uudenmaanliitto

Rejält före - Nylandsprogrammet 2022-2025