Sticket 4 2025

Vård i tid förhindrar ketoacidos

FÖRDJUPNING

AI revolutionerar

vård och forskning

”TITTA, JAG HAR SUPERKRAFTER”

Spindelmannen har sitt nät. Bon har sin sensor och pump.

4 LEDARE

”När fler förstår hur allvarlig och livspåverkande sjukdomen är leder det i förlängningen till mer engagemang och mer resurser till forskningen.”

6 NYHETER

• Till rättegång för VAB

• Vård i tid för att undgå diabetisk ketoacidos.

• Barnen får en Hoppets påse!

• Fråga Johnny: ”Farligt med överdos av insulin?”

• Johnny Ludvigsson prisas!

12 LEVA MED TYP 1

Bons diagnos får familjen att fokusera på det viktiga i livet.

16 FÖRDJUPNING

Så förändrar AI vården och forskningen

20 FORSKNING

• Typ 1-diabetes kan leda till problem med skelettet.

• Johnny spanar: Amylin bidrar till blodsockerbalansen.

24 UNG MED TYP 1

Felix och Anton cyklade och Theodora pärlar armband – allt för Barndiabetesfonden.

25 BLÅ SIDOR

• Här finns julklapparna!

• Barndiabetesloppet slog rekord.

• Aktuella insamlingar

• Medlemserbjudanden

Sticket är en tidning som ges ut av Barndiabetesfonden och Barndiabetesfondens Riksförening. Tidningen utkommer 4 ggr/år. Eftertryck får gärna ske med angivande av källa.

Ansvarig utgivare Karolina Janson

Produktion Tidningsmakarna AB, Bruno Lundgren, Petrus Iggström

Tryck Larsson Offsettryck, Linköping

ISSN 1400-8505

Redaktionen sticket@barndiabetesfonden.se

Annons elvira.wibeck@barndiabetesfonden.se

Material till tidningen sänds till: Barndiabetesfonden

Skeppargatan 38, 114 52 Stockholm

Adressändring kansli@barndiabetesfonden.se

Telefon 013-10 56 90

Lev med diabetes på dina egna villkor

Värden överförs till din smarttelefon1 minut för minut, så att du kan hantera din diabetes med mer självförtroende2 och agera snabbare.

Små förändringar kan leda till stora framsteg

Bidrar till lägre långtidsblodsocker3

Enkelt att använda 4 15 dagars kontinuerlig glukosövervakning

Bilder och simulerade data är endast i illustrativt syfte, det är inte från någon verklig patient. FreeStyle Libre 3 Plus-sensorn är godkänd från 2 år och uppåt. För barn i åldern 2-12 år är en anhörigvårdare som är 18 år eller äldre ansvarig för att övervaka, hantera och hjälpa dem att använda FreeStyle Libre 3-systemet tillsammans med FreeStyle Libre 3 Plus-sensorn, och för att tolka avläsningarna. 1. FreeStyle Libre-systemens appar är endast kompatibla med vissa mobila enheter och operativsystem. Vänligen kontrollera vår webbplats för mer information om kompatibiliteten för din mobila enhet innan du använder apparna. Användning av FreeStyle Libre-systemens appar kan kräva registrering i LibreView. 2. Fokkert, M. BMJ Open Diabetes Research & Care (2019). https://doi. org/10.1136/bmjdrc-2019-000809. 3. Evans, M. Diabetes Therapy (2020). https://doi.org/10.1007/s13300-019-00720-0. 4. Haak, T. et al. Diabetes Therapy (2017). https://doi.org/10.1007/s13300-016-0223-6.

© 2025 Abbott. Sensorns hölje, FreeStyle, Libre, och relaterade varumärken tillhör Abbott. Andra varumärken tillhör sina respektive ägare. ADC-119910 v1.0 09/25. www.FreeStyle.Abbott • 020-190 11 11

KAROLINAS LEDARE

Karolina Janson Generalsekreterare för Barndiabetesfonden

Tillsammans sprider

vi kunskap – och räddar liv

Jag hoppas att ni har sett vår kunskapskampanj, Vård i tid, som lanserades på Världsdiabetesdagen. Jag hoppas att ni vill hjälpa oss att sprida budskapet om de tidiga tecknen på typ 1-diabetes.

VÅRD I TID är en nationell informationssatsning finansierad av Svenska Postkodlotteriets stiftelse. Projektet är ett viktigt initiativ för Barndiabetesfonden och våra samarbetspartner Svensk Förening för Pediatrisk Endokrinologi och Diabetes (SFPED), en del av Barnläkarföreningen. Målet är tydligt: fler barn ska få rätt diagnos i tid.

OKUNSKAPEN OM TYP 1-diabetes finns tyvärr till och med i vården. Forskning visar att 60 procent av barnen En studie som gjordes bland barn som insjuknade med diabeteisk ketoacidos visade att en stor andel sökt vård på vårdcentralen veckorna innan. Av den andel som hade tydliga symtom på typ 1-diabetes missade primärvården 43 procent

får rätt hjälp snabbare. I Italien har man med liknande informationsinsatser lyckats minska andelen barn som insjuknar med ketoacidos med över 20 procent. Det visar att förändring är möjlig och att kunskap faktiskt kan rädda liv.

Men för att nå hela vägen behöver vi hjälpas åt. Som medlem i Barndiabetesfonden är du en del av den förändringen. Genom att prata om typ 1-diabetes, dela vårt informationsmaterial och sprida kampanjens budskap i sociala bidrar du till att fler får Vård i tid.

Trassligt:

VI SER OCKSÅ kampanjen som ett steg i vårt större arbete i att sprida kunskap om typ 1-diabetes. När fler förstår hur allvarlig och livspåverkande sjukdomen är leder det i förlängningen till mer engagemang och

”Det visar att förändring är möjlig och att kunskap faktiskt kan rädda liv”

I primärvården ligger fokus ofta på typ 2-diabetes, och många som arbetar där möter sällan barn med kroniska sjukdomar. Därför övervägs inte alltid typ 1-diabetes ens som en möjlighet, trots klassiska symtom som ökad törst, trötthet och viktnedgång.

Just därför är Vård i tid en så viktig kampanj. Genom att utbilda och sprida kunskap, både bland vårdpersonal och småbarnsföräldrar, kan vi se till att fler barn

mer resurser till forskningen. Den som en dag ska göra att inget barn kommer att drabbas alls.

Nu går vi mot en välförtjänt julledighet. Tyvärr tar inte typ 1-diabetes ledigt i år heller, men vi drömmer om den dagen. Tills dess kan vi glädja oss åt att vi blir fler i Barndiabetesfonden. I år har vi fått 1 500 nya medlemmar. Det ger oss kraft inför 2026. n

Att man förlorar tillgången till sitt barns journaler vid 13 års ålder har skapat mycket extra jobb för många diabetesföräldrar. Om tonårsbarnet inte vill kan föräldrarna, trots att vi är juridiskt ansvariga, uteslutas från kunskap om hur vården av barnet går. Nu håller SKR på att utforma nya riktlinjer och vi jobbar för bättre balans mellan barns behov av integritet och föräldrars behov av insyn i vårdresultaten.

Löst:

Äntligen har politikerna kommit till skott med att lösa VAB-frågan. Trots att alla partier har varit för rätt till VAB i samband med till exempel inskolning av resurs, har frågan gång på gång skjutits på framtiden. Från och med 1 januari möjliggörs åter VAB. Ingen trodde väl att det skulle ta tio år att få till en förändring men det är fint att se att det kan löna sig att påtala orättvisor.

Dexcom G6 tillsammans med Omnipod 5

-Flexibilitet att leva livet fullt ut

Delning av värden i realtid och alarm hos följaren - Endast med Dexcom G6

Upp till 10 följare via Dexcom Follow-app

Realtidsdelning och individanpassade varningar

hos följaren för bättre och ökad trygghet

*Separat Dexcom Follow-app och internetanslutning krävs

Flest placeringsställen med Dexcom G6

Fler möjligheter till “line of sight” från sensor till pod

Bekväma och diskreta placeringar av sensor och pod

Skanna QR-koden

Komplett skydd för mer sinnesfrid

Dexcom G6 ger individanpassade varningar

Nivåer, ljud och volym väljs av användaren

Snart Akut Lågt hjälper att vidta åtgärder i tid

Samtidig realtidsanslutning

-Endast med Dexcom G6

Smartklockor som ger smidig tillgång till värden och varningar

Röstassistent

”Äntligen vab!”

Karolina Janson, generalsekreterare för Barndiabetesfonden och diabetesmamma, har drivit frågan i domstol. – Nu kan vi till slut se fram emot en förändring.

EFTER ÅRATAL AV kamp och påtryckningar föreslår nu regeringen att föräldrar till barn med typ 1-diabetes ska få rätt till vab-ersättning när de behöver närvara i barnets skola eller förskola på grund av sjukdomen. Detta sker som en del av regeringens budget för 2026.

– Det är en seger för alla de familjer som har kämpat för förändring, säger Karolina Janson.

FRÅN ÅRSSKIFTET KOMMER tre nya situationer att ge rätt till vab-ersättning. Bland

annat ska föräldrar kunna vara hemma från arbetet när de behöver ha sjukdomsrelaterade möten i skolan, och för att utbilda skolpersonal i att ta hand om barnets typ 1-diabetes på bästa sätt.

– Försäkringskassan slutade bevilja vård av barn som inte skedde i hemmet 2015. Många familjer har drabbats hårt ekonomiskt, till exempel vid inskolning av ny resurspersonal. Föräldrar har fått ta ut semester eller tjänstledighet, säger Karolina Janson som har drivit ett eget ärende i domstol.

Hon är mycket glad över det nya beskedet. – Det har varit en uppenbar orättvisa som äntligen rättats till. Trots att samtliga riksdagspartier varit överens om att det ta behöver göras, har det tagit hela tio år att få beslutet på plats. Men nu är vi här! Det lönar sig att kämpa, och vi är stol ta över att Barndiabetesfonden va rit en liten del av denna seger. Så tack till alla er som står upp och kämpar för en bättre vardag för barn med typ 1-diabetes.

Bruno Lundgren

”Många familjer har drabbats hårt ekonomiskt.”

Karolina Janson har drivit frågan om vab-ersättning i domstol. Nu är en förändring på plats.

Primärvårdspersonal och småbarnsföräldrar är i fokus när Barndiabetesfonden ska höja kunskapen om sjukdomens symtom och vikten av att agera snabbt för att undvika livshotande diabetisk ketoacidos.

Nationell kampanj för att rädda små barn

55 procent av barnen under två år som insjuknar i typ 1-diabetes drabbas av livshotande diabetisk ketoacidos.

På Värdsdiabetesdagen 14 november, lanserade Barndiabetesfonden kampanjen "Vård i tid", med målet att öka kunskapen om de tidiga tecknen.

PROJEKTET RIKTAR SIG till två huvudmålgrupper: primärvårdspersonal och småbarnsföräldrar. Syftet är att höja kunskapen om sjukdomens symtom och vikten av att agera snabbt.

– Med Vård i tid vill vi minska antalet

”Tidig upptäckt räddar liv och minskar lidandet för barn och deras familjer.”

akuta insjuknanden och livshotande komplikationer. Tidig upptäckt räddar liv och minskar lidandet för barn och deras familjer, säger Karolina Janson, generalsekreterare på Barndiabetesfonden.

Barndiabetesfonden har beviljats 2,26

miljoner kronor från Postkodstiftelsen för projektet ”Vård i tid” – en nationell informations- och utbildningskampanj som ska öka kunskapen om symtomen på typ 1-diabetes hos små barn.

AV DE BARN, i alla åldrar, som insjuknar i typ 1-diabetes, drabbas cirka 25 procent av diabetisk ketoacidos.

Stödet från Postkodstiftelsen möjliggör en bred utbildningssatsning med fokus på både kunskap, kommunikation och räckvidd. Projektet genomförs i samarbete med Svensk Förening för Pediatrisk Endokrinologi och Diabetes (en del av Barnläkarföreningen). n Åsa Sturestig

Johnny Ludvigsson prisas...

Professor Johnny Ludvigsson, senior forskare vid Linköpings universitet och grundare av Barndiabetesfonden, är den förste att tilldelas Kerstin Brismar Award.

JOHNNY LUDVIGSSON FÅR priset som erkännande för sin vetenskapliga excellens och sitt orubbliga engagemang för att förbättra livet för barn som drabbats av typ 1-diabetes.

– Jag känner mig mycket hedrad över att få detta första pris i Kerstin Brismars namn och hoppas att det ska bidra till att vi ska besegra typ 1-diabetes, säger Johnny Ludvigsson.

KERSTIN BRISMAR AWARD lanserades i januari 2025 och kommer att delas ut årligen till forskare inom translationell forskning, det vill säga överföring av forskningsresultat från grundforskning till patientnära forskning.

...och delar ut pris

Årets Johnny Ludvigsson-pristagare är professor Riitta Lahesmaa, Åbo universitet och Gustaf Christoffersson, Uppsala universitet. – DENNA UTMÄRKELSE ÄR en viktig uppmuntran för mig och våra lovande unga forskare att fortsätta vårt arbete mot en värld utan typ 1-diabetes, säger Riitta Lahesmaa. Riitta Lahesmaa var först med att visa att aktivering av immunsystemet kan upptäckas innan autoantikroppar bildas, vilket har öppnat nya möjligheter för tidig diagnos och förebyggande insatser. Årets pris till yngre barndiabetesforskare i Sverige tilldelas Gustaf Christoffersson, Uppsala universitet, som forskar på att förstå och modulera immunreglering vid typ 1-diabetes.

– Detta pris speglar inte bara mina egna insatser, utan är i hög grad ett resultat av det engagemang, den kreativitet och det samarbete som präglar hela vår forskargrupp.

”Hur farligt är en överdos av snabbinsulin?”

fråga: Hej Johnny! Det har cirkulerat i sociala media om en 13-åring som råkade få 15 enheter snabbinsulin. Man gav sötsaker och inget verkade ha hänt. Oklart om ens blodsockret sjönk? I varje fall blev det en väldig reaktion och många ville anmäla händelsen för fel bemötande från sjukvården, som inte tycks ha uppfattat händelsen som så farlig.

Vi har råkat ut för något liknande när vår 15-åring tog 18 enheter av misstag. Han fick druvsocker och banan och sjönk faktiskt inte mycket i blodsocker. Därför undrar jag: Hur farligt är en överdos av snabbinsulin? Hur stor måste den vara för att det ska vara livsfarligt? Vad gör man?

Hoppas på svar!

”Intresserade föräldrar”

svar: Hej! Tack för dina frågor! Inte helt lätt att ge generella svar då det förstås beror så mycket på till exempel barnets ålder, vikt, insulinkänslighet, hur länge barnet haft diabetes, vilket blodsocker det hade vid överdosen, om den haft hypoglykemi en eller flera gånger tidigare det dygnet och därmed delvis tömt sina glygogenförråd, vad som finns att tillgå att äta, om det finns anhöriga i närheten. Det fall som du tycks ha sett i sociala media rör en 13-åring. Om detta vore en flicka är hon med största sannolikhet i puberteten, och antagligen också som pojke, med nedsatt känslighet för insulin. Om vi gissar en vikt på 40 kilo och i pubertet så skulle insulinbehovet totalt kunna vara 50–80 enheter/dygn. Om personen behöver mindre insulin än så beror det antagligen på kvarvarande egen insulinsekretion, om den

FRÅGA J OHNNY

Skicka en fråga till: johnny.ludvigsson@liu.se.

inte haft diabetes så länge, och i någon mån kanske på mycket hög fysisk aktivitet. Om vi antar 60 enheter/dygn så skulle basdosen kunna vara 30 enheter och till måltider kanske 5–15 enheter beroende på måltidernas storlek och tidpunkt. Att då råka ta 15 enheter istället för till exempel fem enheter verkar inte så farligt, och om barnet får äta druvsocker och kanske sötsaker, dricka lite saft eller mjölk, och sen äta lite extra så borde det inte behöva medföra ens någon hypoglykemi, och är långt ifrån livsfarligt! Att människor blir så upprörda att de vill anmäla för felbehandling om någon försöker lugna ner situationen talar nog för okunskap och bidrar knappast till bättre sjukvård. Om din 15-åring tog 18 enheter extra så medförde det uppenbarligen inget problem. Om man ska försöka ge en grov idé om när det skulle kunna vara farligt så är det väl om en patient har haft typ 1-diabetes 15–20 år, har dålig motregulation (det vill säga kan inte svara med att själv höja blodsockret), och som tar en överdos av mer än 0,5 enheter/kilo kroppsvikt när den redan ligger lågt i blodsocker, och kanske tidigare det dygnet haft hypoglykemi och tömt sina glykogenförråd. Rent generellt kan man säga att för barn som inte haft diabetes så länge, som har god förmåga att motreglera och spontant höja sitt blodsocker, och som inte haft nylig medvetslöshet på grund av hypoglykemi så är en måttlig överdos på 20–40 procent av dygnsdosen inte så farligt, och extremt osannolikt att det är livsfarligt!

PS. Den stora risken med hypoglykemi är om någon drucket alkohol! Men det är ett annat kapitel. n

Vänliga hälsningar Johnny

ALLTID STEGET FÖRE

92%

användarnöjdhet* av insulinpumpsystemet

Tandem t:slim X2™ med Dexcom CGM

Control-IQ™-teknologi förutser glukosvärdena kommande 30 minuter och korrigerar automatiskt insulindoseringen var femte minut.

Insulinpumpssystemet förbättrar behandlingsresultatet och ökar tiden i målområdet –redan från första dagen. 1

rubinmedical.se

NYHET!

Nu kan du dosera bolus direkt från mobilen† med Tandem t:slim mobile app‡ – för ökad frihet och flexibilitet i vardagen!

*Resultat från Rubin Medicals användarundersökning, Sverige 2024 (n=2007): *92% svarande ”Bra” eller ”Mycket bra”. †För att dosera bolus från Tandem t:slim mobile app krävs en kompatibel smartphone och operativsystem, en mjukvaruuppdatering av insulinpumpen Tandem t:slim X2 och genomförd utbildning. ‡Vissa regionala skillnader i tillgänglighet av Tandem t:slim mobile app kan förekomma.

1 RW Beck et al. A Meta-Analysis of Randomized Trial Outcomes for the t:slim X2 Insulin Pump with Control-IQ Technology in Youth and Adults from Age 2 to 72. Diabetes Technol Ther. 2023. doi: 10.1089/dia.2022.0558.

Denna produkt behöver inte vara rätt för dig. Läs och följ alltid instruktionerna i bruksanvisningen. Insulinpumpen Tandem t:slim X2 med Control-IQ-teknologi är indicerad för användning hos personer med typ 1-diabetes, från 6 års ålder. VARNING: Control-IQ-teknologi ska inte användas hos personer under 6 års ålder. Control-IQ-teknologi ska inte heller användas på personer som behöver mindre än 10 enheter insulin per dag eller som väger mindre än 25 kilogram. Besök tandemdiabetes.com/safetyinfo för ytterligare viktig säkerhetsinformation.

Tandem t:slim X2 mobile app: Tandem t:slim mobile app är avsedd att vara en sekundär skärm, en spegling av insulinpumpen Tandem t:slim X2, och kan trådlöst ladda upp pumpdata till Tandem Source-plattformen. Tandem t:slim mobile app är inte avsedd att styra en insulinpump och är inte avsedd att ersätta den information som visas på insulinpumpen. Doseringsbeslut bör inte fattas baserat på den sekundära skärmen. Användaren ska följa instruktionerna på CGM och insulinpump. Denna sekundära skärm är inte avsedd att ersätta självövervakning och egenvård som rekommenderas av läkare.

© 2025 Rubin Medical AB. Alla rättigheter förbehålles. Tandem Diabetes Care är ett registrerat varumärke och t:slim X2™, t:slim™ , Control-IQ™ är varumärken som tillhör Tandem Diabetes Care Inc. Dexcom, Dexcom G7 och Dexcom G6 är registrerade varumärken som tillhör Dexcom Inc.

H.K.H. Kronprinsessan

Victoria stöttar kampen

mot typ 1-diabetes

Som inledning på diabetesmånaden november gav Kronprinsessan företräde för Barndiabetesfondens nya generalsekreterare Karolina Janson på Stockholms slott.

KRONPRINSESSAN HAR ETT långvarigt engagemang i kampen mot typ 1-diabetes. Med på mötet var även Barndiabetesfondens grundare, professor Johnny Ludvigsson.

Under mötet överlämnades Blå Knuten, fondens symbol i kampen mot typ 1-diabetes. Kronprinsessan fick även stifta bekantskap med Barndiabetesfondens nya pedagogiska mjukisdrake Milli.

Kronprinsessan Victoria stiftar bekantskap med Milli.

Säg hej till nya vännen Milli, som ska göra det lättare för barn och deras familjer att förstå och lära sig hantera typ 1-diabetes.

Milli i ”Hoppets påse”

Milli är en pedagogisk drake som tillsammans med en sagobok och aktivitetsbok delas på sjukhus ut till barn i åldern 0–11 år när de insjuknar i typ 1-diabetes.

Med ett 1-årigt stöd från ICA Stiftelsen har Barndiabetesfonden tagit fram ett pedagogisk mjukisdjur, en specialdesignad vän i form av draken Milli som hjälper barnet förstå och acceptera sin nya sjukdom. Milli har markeringar på kroppen som visar var stick kan tas och var sensorer eller pumpar kan sitta, och följer med till kommande sjukhusbesök som ett tryggt sällskap. Tillsammans med draken Milli finns också en sagobok, aktivitetsbok och material som på ett lekfullt sätt lär barnet om sjukdomen och dess egenvård.

Hoppets påse delas ut på sjukhus från och med november i år i samband med att barnet läggs in vid diagnos av typ 1-diabetes.

Hoppets påse innehåller

Milli

– en pedagogisk mjukisdrake

Draken Milli

– en sagobok om typ 1-diabetes

Draken Milli

– en aktivitetsbok om typ 1-diabetes

Ett steg i taget

– en guide för till ett tryggt liv med typ 1-diabetes (för föräldrar och nära anhöriga)

Presentkort från ICA (värde 500:-)

Ett års familjemedlemsskap i Barndiabetesfonden

Al l t i d n ä r a m e d m y l i f e L o o p .

N u f i n n s f ö l j a r a p p e n C o m p a n i o n f ö r b å d e i O S o c h A n d r o i d

– v a l f r i h e t ä v e n f ö r f a m i l j o c h a n h ö r i g a

mylife Loop med CamAPS FX är ett appstyrt AID-systemingen extra handenhet behövs Välj en CGM-sensor: antingen Dexcom G6, FreeStyle Libre 3 eller FreeStyle Libre 3 Plus Ange dina p ersonliga glu kosmål f rån 4 ,4 t ill 11,0 mm ol/L

Läs mer om följarappen Companion här

FreeStyle Libre 3 / FreeStyle Libre 3 Plus

Friskrivning: Produktbilderna är enbart avsedda som illustration. // mylife och YpsoPump är registrerade varumärken som tillhör Ypsomed AG i flera länder. // CamAPS är ett registrerat varumärke som tillhör CamDiab Ltd. // Dexcom och Dexcom G6 är registrerade varumärken som tillhör Dexcom, Inc. i Förenta Staterna och/eller andra länder. // Sensorhöljet, FreeStyle, Libre och relaterade varunamn är varumärken som tillhör Abbott och används med tillstånd. // Ordet Bluetooth® och logotyper är registrerade varumärken som tillhör Bluetooth SIG, Inc. All användning av Ypsomed av sådana märken täcks av licens // iPhone är ett varumärke som tillhör Apple Inc., registrerat i USA och andra länder och regioner. För säkerhetsinformation om nämnda produkter, se bruksanvisningen eller www.mylife-diabetescare.se/saekerhet

Ypsomed AB // Elektrogatan 10, 7tr // 171 54 Solna // info@ypsomed.se // www.mylife-diabetescare.se // Kundtjänst: 08 601 25 50

LEVA

MED TYP 1

”Vi vill att Bon ska känna att det är hon som äger sin sjukdom. Vi kan aldrig veta bättre än henne hur det är att ha typ 1-diabetes.”

”Livet ställdes om”

När tvååriga Bon fick typ 1-diabetes förändrades allt. Men mitt i oro, trötthet och ständiga kontroller har familjen hittat ett sätt att leva med sjukdomen – utan att låta den ta över hela livet.

– Bons typ 1-diabetes har fått oss att reflektera och förstå vad som är viktigt i livet, säger mamma Salome.

När Bon insjuknade i augusti 2024 hade hon just börjat på förskolan. Föräldrarna, Salome och Carl, märkte att hon kissade mycket, drack mer än vanligt och dessutom hade fått röda utslag på kroppen. Det hade varit några väldigt varma veckor, så de tänkte att hon kanske var påverkad av värmen. De rådfrågade BVC online, som trodde att utslagen kunde vara svamp och rekommenderade ett besök på vårdcentralen, men där fanns ingen tid förrän en månad senare. För säkerhets skull bestämde de sig för att åka till akuten på Huddinge sjukhus. Bon fick lämna ett urinprov, men det var lång väntan på läkaren och Salome funderade på om de skulle åka hem och komma tillbaka

Jag försökte bara hänga med i allt som hände, säger Salome.

TACK VARE ATT de sökte vård snabbt hann Bon fångas upp innan hon utvecklade ketoacidos, ett livshotande tillstånd som kan uppstår vid insulinbrist. Hos små barn går det förloppet ofta snabbt och kan kräva intensivvård.

– Bon visade inga tydliga tecken på att må dåligt, så i den bemärkelsen hade vi tur, säger Salome.

De första dagarna på sjukhuset blev en intensivkurs i allt som skulle bli vardag.

De fick lära

”De första dagarna på sjukhuset blev en intensivkurs i allt som skulle bli vardag”

efter helgen istället. Hon frågade en sjuksköterska om hon kunde kolla provsvaret. Provet visade socker i urinen och behövde kompletteras med ett blodprov. Och efter det gick allt fort.

– Värdet var så högt att det inte gick att läsa av. Så från att ha suttit i väntrummet med en glad och pigg Bon fick vi veta att vi skulle läggas in och bli kvar på sjukhuset i minst en vecka. De satte infarter, tog prover, pratade om insulin och ketoner.

otroligt hur anpassningsbar man är, säger Carl.

Salome nickar men tillägger att det samtidigt har varit väldigt tufft. Hon liknar det vid den där oron att man glömt att stänga av spisen. För att våga börja släppa lite på kontrollen går hon sedan i våras i terapi.

sig om sensorer och pumpar, hur man mä ter blodsocker och räknar kolhydrater. När familjen efter tio dagar fick åka hem var det till en ny tillvaro.

– Jag hade precis börjat ett nytt jobb och Salome pluggade. Plötsligt kretsade allt kring mat, tider och blodsockervärden. Vardagen och livet fick ställas om på

– Jag hade till en början svårt att acceptera Bons typ 1-diabetes, detta att det aldrig tar slut. Men jag lär mig att förhålla mig till det, säger hon. När vi gör den här intervjun är hela familjen samlad runt matbordet hemma i villan i Huddinge. Bon förstår att samtalet handlar om henne och hennes typ 1-diabetes och visar stolt upp sensorn hon har på högerarmen. För att göra det hela lite roligare har Bon en låda med klistermärken till sensorn. Dagen till ära har hon valt ett med citroner på. För Carl och Salome är det viktigt att Bon hela tiden får känna sig delaktig i sin sjukdom. Det gäller allt från val av klistermärken, till att sätta på sensorn själv och

Dottern Bons typ 1-diabetes har fått föräldrarna Carl och Salome att förstå vad som är viktigt i livet, och vad som inte är det. Små bagateller berör dem inte lika mycket längre. De försöker att leva i nuet.

bestämma var insulinpumpen ska sitta.

– Vi vill att Bon ska känna att det är hon som äger sin sjukdom. Vi kan aldrig veta bättre än henne hur det är att ha typ 1-diabetes, säger Salome.

UNGEFÄR HÄR TRÖTTNAR Bon på att sitta still och försvinner iväg med fyråriga storasyster Lou. Carl och Salome skrattar och säger att de är imponerade över hur Bon hanterar situationen.

–Det är klart att hon blir less ibland och säger att hon inte vill ha typ 1-diabetes, men överlag är hon glad och positiv.

Vi kan bara hoppas att det fortsätter så, för det gör hennes liv med sjukdomen så mycket enklare.

När Bon fick sin diagnos var Lou tre år och i början var det svårt för henne att förstå varför så mycket kretsade kring lillasyster.

– Hon var ledsen ett tag och tyckte att vi brydde oss mer om Bon. Vi försökte förklara och bekräfta hennes känslor, och idag har de en jättenära relation. Lou har stenkoll och är ibland den första som märker av om det larmar på en mobil, säger Salome.

PÅ FÖRSKOLAN DÄR Bon går såg rektorn direkt till att utse en huvudansvarig pedagog för Bon, och idag finns flera pedagoger i gruppen som kan sköta hennes typ 1-diabetes. Och familjen har även stöd

Bons största idol är Spindelmannen, som hon känner en stor likhet med. Han har en superkraft i sitt spindelnät, och Bon har det i sin sensor och pump.

från närstående. Carls pappa – som också har typ 1-diabetes – och hans fru, samt barnens mormor kan ta hand om barnen över dagen när det behövs. Det ger Salome och Carl möjlighet att få distans och andrum. – Det har varit avgörande att de vill lära sig. Det gör att vi båda kan fokusera på annat ibland, även om vi båda kan ha svårt att lägga undan mobilen och inte följa Bons kurva, säger Carl och skrattar. I höstas tog familjen över Barndiabetesfondens Instagramkonto i en vecka, något som de beskriver som väldigt roligt och givande.

– Jag tror det är viktigt för folk att se hur vardagen med typ 1-diabetes ser ut. Fler av våra vänner hörde av sig och sa ’nu förstår vi hur ni har det’. Dessutom fick vi kontakt med andra i samma situation som oss. En familj var hemma hos oss och åt brunch för några veckor sedan. Det betyder mycket, inte minst för Bon som får träffa andra barn med typ 1-diabetes, berättar Carl.

När den här intervjun görs planerar de sin första utlandsresa sedan Bons diabetesdiagnos. De ska till Samos i Grekland. Förberedelserna är många och väskorna kommer att vara fulla av Bons diabetesutrustning, men känslan är ändå mest förväntan och glädje, säger Salome med ett leende. – Jag tänkte länge att vi aldrig mer skulle våga resa. Men nu känns det bra. Med mitt kontrollbehov har jag såklart lokaliserat vilka sjukhus som finns i närheten av hotellet, men fokus ligger på att ha roligt, vi behöver det.

Familjen

Familjen består av: Mamma

Salome Kabengano, pappa Carl Kronlind, Lou, 4 år, och Bon, 2 år

Bor: Huddinge utanför Stockholm

Bon har: Dexcom G6-sensor och Omnipod 5-pump

Hon tittar bort mot vardagsrummet där Bon och Lou leker, i stunden helt obekymrade, och säger att sjukdomen också har fört med sig något positivt.

– Bons typ 1-diabetes har fått oss att reflektera och förstå vad som är viktigt i livet, och vad som inte är det. Små bagateller berör oss inte lika mycket längre. Vi försöker att leva i nuet, precis som Bon och Lou gör just nu.

CARL NICKAR INSTÄMMANDE och tillägger att de såklart tänker på framtiden, men att det viktigaste i allt detta är att Bon mår bra och är glad.

– Bons största idol är Spindelmannen, som hon känner en stor likhet med. Han har en superkraft i sitt spindelnät, och hon har det i sin sensor och pump. Så fram tills att forskningen hittar ett botemedel mot typ 1-diabetes har vi vår alldeles egna superhjälte i familjen. n

Sara Palmkvist

– så kan artificiell intelligens förändra vården

AI & typ 1–diabetes

AI-revolutionen är här sägs det. Men vad betyder det egentligen?

Klart är att utvecklingen av tekniska hjälpmedel har potential att förändra livet för den som lever med typ 1-diabetes. Men EU:s tröghet kan göra att det dröjer länge än.

Inom två år kommer vi ha ett fungerande system för helt closed loop, säger

Robert Gabbay som forskar vid Harvard Medical School.

Han talar via länk från USA på ett seminarium ordnat av företaget OneTwo Analytics och stiftelsen Beat Diabetes i Stockholm i oktober. I flera år har han varit delaktig i olika studier kring hur självlärande pumpar kan sköta reglering av blodsocker.

Den tekniska utvecklingen sker på flera håll. Harvard är långt ifrån ensamma. Hjälpmedlen är på väg att bli riktigt smarta från pumpar som justerar insulin i realtid till implantat som mäter blodsocker direkt i blodet. Vissa följer fasta regler, andra använder AI som lär sig av kroppen och anpassar behandlingen därefter.

AI kan efterlikna kroppen

En tongivande person inom den tekniska utvecklingen är Fredrik Debong. Han är en svensk entreprenör, investerare och pionjär inom digital diabetesvård som själv har typ 1-diabetes. Han utvecklade mySugr, som sedan såldes till Roche, och har sedan fortsatt att utveckla och investera i tekniska lösningar kring typ 1-diabetes med sin fond, 1921.vc. I dag är han involverad i ett 40-tal bolag och ser stor potential i att samköra all data som pumpar genererar med all annan hälsodata vi samlar på oss genom modern teknik.

– Utvecklingen kommer att gå så mycket snabbare nu, säger han på länk från sitt vardagsrum i Österrike.

Fredrik Debong tror att AI kommer att göra att vi omprövar den traditionella synen på insulinbehandling. Begrepp som basal och bolus är en för stor förenkling av hur kroppen faktiskt fungerar. Det är bara ett tankesätt som har hjälpt oss att närma oss det kroppen skulle ha gjort med fungerande betaceller, menar han.

– Dagens insulinbehandling, där insulin tillförs via huden, är inte en optimal metod jämfört med kroppens egen finjusterade reglering, säger han.

AI har potential att efterlikna kroppens komplexitet ännu mer.

Fysisk aktivitet, kroppstemperatur, stress, sömn, hormonella förändringar och hur snabbt olika typer av mat bryts ner –detta kan AI ta med i beräkningen.

– Med artificiell intelligens som har förmåga att bearbeta ofantliga mängder data och göra den användbar i vardagen, kommer vi snart ha en situation där all denna vardagliga data spelar in i vår terapi och hjälper oss att leva bättre, längre och mer balanserat.

– Vissa system börjar redan ta hänsyn till kroppstemperatur, rörelsemönster via accelerometrar och andra biomarkörer. Det mest lovande jag ser nu är system som tränats på extremt stora datamängder och som kan agera snabbt eller till och med förebyggande, säger han.

Tekniken sparar tid för vården Förutom att förbättra behandlingen kan mer automatisering också spara tid i diabetesvården. Fredrik Debong berättar om en helt automatiserad klinik i Dubai. De har

inga förbestämda vårdbesök. Där används OneTwo Analytics.

– Data från patienterna kommer in och bearbetas statistiskt så att de vet precis vilken patient som behöver vilken hjälp. Mottagningen hör av sig när det behövs. Själv ser han stora fördelar med utvecklingen. Tid frigörs i vården, och för patienter.

– Vi slipper gå till läkaren, sitta och vänta en timme på att få komma in, prata i 15 minuter för att sen komma ut med ett nytt recept på det man redan hade. För en del är det livsviktigt, men för många är det onödigt.

Kliniska beslutsstöd

I väntan på fungerande smarta closed loop-system kan AI-teknik redan idag användas i vårdmötet. I Sverige utvecklar till

1–diabetes

exempel OneTwo Analytics kliniska beslutsstöd. Per-Ola Carlsson, diabetesläkare och forskare i typ 1-diabetes på Uppsala universitet, är själv delägare i företaget. Han tycker att Sverige behöver bli bättre på att bejaka utvecklingen och använda AI för analys.

– Vården genererar oerhört mycket data, men i praktiken sitter varje doktor ändå och tittar på de senaste dagarnas värden och ser om de kan hitta någon trend. Den ena ser för mycket kolhydrater, den andra ser för sen dos, den tredje ser en för liten dos. Med

AI kan förbättra behandlingen och spara tid i diabetesvården, menar Fredrik Debong. På en helt automatiserad klinik i Dubai har man inga förbestämda vårdbesök. Mottagningen hör av sig när det behövs. Data från patienterna styr vården.

utnyttja AI presenterades på ADA, världens största diabeteskonferens, i juni.

Sequel Medtechs Twiist bygger på en självlärande closed loop-teknik som anpassar doseringen efter användarens individuella blodsockermönster. Pumpen använder ljudvågor för att mäta exakt hur mycket insulin som levereras och upptäcker till exempel snabbt blockeringar i insulintillförseln.

Ett annat exempel är Glucotrack, ett implantat som mäter blodsocker direkt från blodet, utan fördröjning. Systemet är

”Dagens insulinbehandling, där insulin tillförs via huden, är inte en optimal metod.”

AI-teknik kan man ta in hela historiken och utvärdera förändringarna, säger Per-Ola Carlsson.

I USA bejakar de regulatoriska myndigheterna tekniken, men i EU och Sverige råder en överdriven försiktighetsprincip, anser Per-Ola Carlsson.

– Vi är överförsiktiga här. Det kommer bara att resultera i patientdrivna initiativ där vården inte hänger med, om myndigheterna inte kan släppa sargen, säger han. Under tiden fortgår utvecklingen, och ny teknik har redan börjat presenteras.

Ny teknik presenterades

Flera hjälpmedel som kommit långt med att

kopplat till AI-modeller som lär sig av användarens data och förbättrar noggrannheten över tid. Implantatet är tänkt att sitta i upp till tre år.

En annan nyhet är kombinationen av AID-system med flera läkemedel. En ny studie visar att semaglutid, som till exempel Ozempic, som sen tidigare används vid typ 2-diabetes och fetma, kan förbättra blodsockerkontroll och bidra till viktminskning även hos personer med typ 1-diabetes utan ökad risk för hypoglykemi eller ketoacidos. AI används här främst i analysen av studieresultat, inte i själva behandlingen. n

Åsa Sturestig

Ordlista:

AI - artificiell intelligens

Teknik som gör att datorer kan analysera data och fatta beslut som liknar mänsklig intelligens.

Maskininlärning

En del av AI där systemet drar slutsatser av befintlig data och förbättrar sina resultat över tid.

Precisionsmedicin

Individanpassad behandling baserad på genetiska och kliniska data. AI gör det möjligt att skräddarsy insulinjusteringar och riskbedömningar.

Hälsodata

Information om hälsa, som CGM-värden och journaldata, men också tex rörelse- och sömnregistrering. AI använder dessa för att hitta mönster.

Prediktiv modellering

AI skapar individuella modeller som förutser risk för till exempel ketoacidos eller hypoglykemi, baserat på historiska data.

Digitala tvillingar gör det möjligt att simulera utfallet av behandlingar, doser och sjukdomsförlopp innan något testas i verkligheten.

”Från ett år till fyra minuter”

Forskningen om typ 1-diabetes befinner sig i ett avgörande skede.

Med hjälp av artificiell intelligens kan forskare nu analysera komplexa datamängder, förutsäga sjukdomsförlopp och identifiera riskindivider med en precision och en hastighet som nyligen var omöjlig.

Techentreprenören Fredrik Debong berättar hur AI förändrar forskningsprocessen. För ett år sedan tillgängliggjordes unik data till universiteten för forskning. Först nu börjar det komma vetenskapliga artiklar utifrån den. Lukas Schuster, en tidigare kollega till Fredrik Debong, ansåg att det gick alldeles för långsamt.

– Han byggde ett nätverkat agentsystem av AI-modeller som tränades speciellt för denna typ av forskning inom diabetes. Samma resultat som hade tagit forskarna ett år att komma fram till gör hans system på fyra minuter.

Men Fredrik Debong är tydlig med att AI inte bara snabbar upp processen. Det höjer också kraven på kvalitet och eftertanke.

– En AI-modell kan aldrig garantera att resultatet är rätt. Forskaren måste själv kunna reproducera. Det är trots allt vi som forskar och delar våra insikter som är an-

svariga för att det stämmer, säger han.

Digitala tvillingar kan ersätta människor

Exemplet är ett av många på hur AI-utvecklingen möjliggör snabbare forskningsresultat. En analys av en ögonbottenfotografering för att undersöka retinopati som tidigare tog flera veckor, kan nu levereras på några minuter. AI-modeller används till exempel också för att optimera processen för att skapa insulinproducerande betaceller från stamceller eller som assistent för att undvika misstag vid genredigering.

En annan tillämpning är digitala tvillingar, alltså virtuella modeller av patienter baserade på individens biologiska och kliniska data. Digitala tvillingar gör det möjligt att simulera utfallet av behandlingar, doser och sjukdomsförlopp innan något testas i verkligheten. Det skapar stora möjligheter för precisionsmedicin, alltså individanpassad prevention och behand-

ling, och kan potentiellt minska behovet av studier på människor.

Ett av de mest uppmärksammade nya internationella forskningsgenombrotten är annars AI-modellen Delphi-2M, som presenterades i tidskriften Nature i september 2025. Modellen är tränad på data från 400 000 personer i UK Biobank och testad på 1,9 miljoner patienter i Danmark. Den kan förutsäga risken för över 1 000 sjukdomar – inklusive typ 1-diabetes upp till 20 år i förväg. För typ 1-diabetes var träffsäkerheten 92 procent hos vuxna.

AI-baserad prediktion i ASSET

I Sverige har det mer specialiserade projektet ASSET kommit en bit på väg. ASSET står för AI for Sustainable Prevention of Autoimmunity in the Society och är ett Vinnova-finansierat samarbete mellan forskning, vård och industri. Projektets mål är att utveckla AI-modeller som kan förutsäga risken att insjukna i typ 1-dia-

betes och samtidigt skapa möjligheter för precisionsmedicin.

I ASSET har data från TEDDY-studien, en studie som följde barn med genetisk förhöjd risk för typ 1-diabetes från födelse, analyserats av AI för att förstå utvecklingsmekanismerna av sjukdomen på individnivå. Genom att kombinera data

och Medical Affairs Director på Diamyd Medical, berättar att de nu med AI-modeller kan dela in deltagarna i tre grupper: en som löper låg risk att utveckla typ 1-diabetes, en mellanhög, och en hög risk. Analyserna har gett den viktiga insikten att det finns en komplex relation mellan genetiska riskfaktorer och miljömässiga triggers,

”Vi kan simulera om och hur sjukdomen utvecklas, och när varje person behöver följas upp i vården.”

om genetik, autoantikroppar, C-peptidnivåer och livsstilsfaktorer tränas så kallade individuella prediktionsmodeller för risk att utveckla typ 1-diabetes. AI-modellerna kan sedan ge en uppskattning av när en specifik person sannolikt kommer att insjukna, vilket gör det möjligt att sätta in rätt insats vid rätt tidpunkt.

Pedro Teixeira, koordinator för ASSET

som påverkar om och hur snabbt olika individer utvecklar typ-1 diabetes.

– AI-modellerna har gjort det möjligt att gå från en populationsnivå till en individuell prediktion. Vi kan simulera om och hur sjukdomen utvecklas, och i så fall ungefär när varje person behöver följas upp i vården, säger han. n

Åsa Sturestig

Barndiabetesfondens AI-tjänst byggs runt en databas med kvalitetssäkrad information.

Barndiabetesfonden bygger AI-plattform

Barndiabetesfonden utvecklar ett nytt AI-verktyg som ska göra det enklare för medlemmar att hitta information, få stöd och kunna ställa frågor om typ 1-diabetes.

Plattformen byggs upp med hjälp av CivicAI, en svenskutvecklad lösning där man tränar digitala assistenter på ett tryggt och transparent sätt.

Tjänsten byggs runt en databas med kvalitetssäkrad information. AI:n lär sig att förstå innehållet och kan sedan svara på frågor, guida användaren rätt och föreslå nästa steg – till exempel en utbildningsmodul eller kontaktväg.

Just nu håller Barndiabetesfonden på att fylla databasen med information och träna AI:n genom att ställa frågor.

– Den kan bara hämta information från källor vi godkänner. Det spännande är att AI:n lär sig med tiden, så ju mer den används desto bättre svar kommer den kunna ge, säger Barndiabetesfondens generalsekreterare Karolina Janson.

Målet är att lansera tjänsten på Barndiabetesfondens hemsida 2026. n Åsa Sturestig

Typ 1-diabetes påverkar många organ i kroppen, inte bara de klassiska komplikationsorganen, menar Diana Swolin-Eide, utan även till exempel skelettet.

Typ 1-diabetes = lägre bentäthet

Barn och ungdomar som lever med typ 1-diabetes kan få förändringar i skelettet redan tidigt i sjukdomen. Forskning visar att bentäthet och balansen i benomsättningen kan påverkas, vilket i längden kan öka risken för benskörhet och frakturer. Nu undersöker forskare vid Göteborgs universitet hur utvecklingen ser ut över tid –och vad som kan göras för att stärka skelettet.

Vad händer egentligen med skelettet när man som ung får typ 1-diabetes? Det är en fråga som professor Diana Swolin-Eide, pediatriker vid Göteborgs universitet, har ägnat sin forskning åt de senaste åren.

– Vi har data som visar att skelettet påverkas efter att man får typ 1-diabetes. Redan efter åtta års sjukdom kan vi se förändringar i bentätheten och i de celler som bygger upp och bryter ner ben, säger hon.

Skelettet är inte en statisk struktur, utan befinner sig hela tiden i en process av nedbrytning och uppbyggnad – det som kallas benremodellering. Balansen mellan benceller som bryter ner och benceller som bygger upp nytt ben är avgörande för benstyrkan. Hos barn och ungdomar är dessutom tillväxt och benremodellering

Med Barndiabetesfondens bidrag kan Diana SwolinEide nu studera hur metabola faktorer som blodsockerkontroll, kroppssammansättning och hormoner påverkar bentätheten.

särskilt intensiv.

– Våra studier tyder på att benomsättningen hos ungdomar med typ 1-diabetes fungerar lite annorlunda. De bennedbrytande cellerna verkar vara förändrade,

”Ungdomarna med typ 1-diabetes hade på gruppnivå i genomsnitt lägre bentäthet.”

vilket i sin tur påverkar hela cykeln.

I EN UPPMÄRKSAMMAD STUDIE som nyligen publicerades i tidskriften Bone har Diana Swolin-Eide tillsammans med ett stort forskarteam med olika yrkesprofessioner studerat 50 ungdomar med typ 1-diabetes – där alla haft sjukdomen i minst åtta år – samt en lika stor kontrollgrupp utan typ 1-diabetes. Deltagarna var mellan 15 och

drygt 17 år och grupperna matchades för kön, ålder och BMI. Resultatet var tydligt: ungdomarna med typ 1-diabetes hade på gruppnivå i genomsnitt lägre bentäthet och förändrade nivåer av benmarkörer i blodet, det vill säga ämnen som benceller utsöndrar i blodet.

– På gruppnivå ser vi skillnader, men det är viktigt att komma ihåg att det finns en stor variation även inom grupperna. En del ungdomar med typ 1-diabetes har ändå bra och normal bentäthet. Vi vill förstå varför det är så, säger hon. Nästa steg i forskningen är att se hur det går för samma ungdomar när de nu

blivit unga vuxna. Tack vare ett anslag på 350 000 kronor från Barndiabetesfonden kan teamet nu följa upp, fyra till fem år efter grundstudien.

– Vi vill ta reda på vad som har hänt med deras skelett under den här tiden. Hur hänger utvecklingen ihop med metabola faktorer som blodsockerkontroll, kroppssammansättning och hormoner? Det är frågor vi hoppas kunna besvara.

I dag finns inget vårdprogram som systematiskt följer upp benhälsa hos barn och unga med typ 1-diabetes. Men resultaten pekar på att det kan behövas.

– Det bästa är om förändringar upp -

”En del ungdomar med diabetes har ändå bra och normal bentäthet. Vi vill förstå varför det är så.”

märksammas tidigt, så att framtida problem delvis kan förebyggas på individnivå säger Diana Swolin-Eide.

Vad kan man själv göra?

– Fysisk aktivitet i kombination med en näringsrik kost med tillräckligt mycket kalcium bidrar till ett starkt skelett. Även D-vitamin och en balanserad kroppsvikt spelar en viktig roll. Hos äldre personer med typ 1-diabetes, som löper ökad risk för frakturer, kan läkemedel ge extra skydd.

Traditionellt har forskningen kring typ 1-diabeteskomplikationer framför allt handlat om hjärt-kärlsjukdomar, ögon och njurar. Skelettet har hamnat i skymundan.

Rör

skelett.

Men bilden håller på att ändras, menar Diana Swolin Eide.

– Vi vet nu att typ 1-diabetes påverkar många organ i kroppen, inte bara de klassiska komplikationsorganen. Att forska på barn och ungdomar ger oss en möjlighet att upptäcka förändringar tidigt och kanske förhindra framtida problem. Vi i forskningsteamet är därför väldigt tacksamma för stödet från Barndiabetesfonden. Det gör det möjligt för oss att fortsätta följa den här unika gruppen och bidra med viktig ny kunskap till både vården och familjer som lever med typ 1-diabetes. n Sara Palmkvist

Så kan du ta hand om skelettet vid typ 1-diabetes

● Rör på dig regelbundet

– fysisk aktivitet stärker skelettet.

● Ät mat som bygger upp skelettet – se till att få i dig kalcium från till exempel mjölkprodukter, ost och yoghurt.

● Få tillräckligt med D-vitamin

– genom sol, fet fisk, berikade livsmedel eller tillskott vid behov.

● Håll en hälsosam vikt

– både undervikt och övervikt kan påverka skelettet negativt.

● Bra blodsockerkontroll

– stabila glukosnivåer bidrar till att minska risken för långsiktiga komplikationer.

JOHNNY SPANAR

Johnny Ludvigsson är hedersordförande och grundare av Barndiabetesfonden samt professor vid Linköpings universitet. Här kommenterar han det senaste inom typ 1-diabetesforskningen.

Amylin finns som tilläggsbehandling till insulin i USA sedan många år, men fortfarande inte i Europa.

Amylin förbättrar blodsockerbalansen

Betacellerna i bukspottkörteln producerar inte bara insulin. Bland annat Amylin frisätts också av betacellerna – och är ett hormon som bidrar till en bättre blodsockerbalansen.

Vid typ 1-diabetes dör efterhand de celler som bildar insulin (betacellerna i bukspottkörtelns Langerhanska öar). Vi ersätter genom att tillföra insulin och patienten överlever. Med modern teknik och bättre insulin lyckas många uppnå en god blodsockerbalans, men ofta till priset av en intensiv behandling varenda dag, år ut och år in. Om man har kvar en del fungerande betaceller så blir det lättare att uppnå bra blodsockerbalans, risken för akuta komplikationer (svår hypoglykemi respektive diabetisk ketoacidos/syrabildning) minskar dramatiskt, liksom risken för komplikationer på lång sikt minskar och överlevnaden blir bättre.

Detta beror givetvis på egen förmåga att bilda insulin som svar på blodsockerstegring, på samma sätt som hos den som inte har typ 1-diabetes, men det är också så att betacellerna producerar dels flera enzymer, till exempel GAD (Glutaminsyredecarboxylas), dels flera andra hormoner än insulin. Insulin frisätts från proinsulin när insulin klyvs från den sammanbindande peptiden (the Connecting Peptide), C-peptid. Det finns många studier som visar hormonella effekter av C-peptid.

DET SOM ÄR HELT klart är att Islet Amyloid PolyPeptide (IAPP), Amylin, som också

frisätts av betacellerna, är ett hormon som bidrar till att blodsockerbalansen blir bättre. Detta sker genom i huvudsak tre mekanismer:

1. MAGSÄCKEN töms långsammare. Detta medför att upptaget av kolhydrater blir långsammare vilket får samma effekt som ökad mängd fibrer skulle ha

2. MÄTTNADSKÄNSLAN i slutet på en måltid ökar, vilket gör att man äter mindre. Amylin kan därför bidra till att man går ner i vikt.

3. GLUKAGONFRISÄTTNINGEN efter måltid minskar. Eftersom glukagon höjer blodsockret, så betyder detta att blodsockerstegringen efter en måltid dämpas. Amylin finns som läkemedel. Pramlintid (en amylinanalog) är godkänd som

Amylin används vid både typ 1- och typ 2-diabetes, men utöver vissa positiva effekter kan Amylin aggregera till fibriller/trådar av amyloid, som kan lagras i betacellerna som skadas. Det anses kunna bidra till typ 2-diabetes, men har påträffats även i betaceller hos individer med typ 1-diabetes. I en studie på barn som insjuknat i typ 2-diabetes fann vi förhöjda koncentrationer av IAPP/amylin hos cirka 10 procent av individerna, och dessa barn uppfattades ha tendens av nedsatt känslighet för insulin, hade lite högre HbA1c trots större insulindoser. Dessutom finns misstankar om att amyloidinlagringar i hjärnan kan vara en del av mekanismerna bakom Alzheimer sjukdom.

SAMMANFATTNINGSVIS: Insulin ersätter vi så gott det går, men inte C-peptid, proinsulin och inte Amylin. Amylin finns

”Insulin ersätter vi så gott det går, men inte C-peptid, proinsulin och inte Amylin”

tilläggsbehandling till insulin i USA sedan många år, men fortfarande inte i Europa, kanske därför att effekten på blodsockret är ganska begränsad (HbA1c har i studier gått ner några mmol/mol) och för att Amylin har vissa biverkningar i likhet med andra medel som leder till viktminskning: till exempel Illamående.

alltså som läkemedel i USA och har vissa effekter som kan bidra till både bättre blodsockeralans, lägre HbA1c och minskad vikt. Detta illustrerar att bibehållen funktion av betacellerna är viktigt för då får kroppen inte bara insulin utan även Amylin och C-peptid (och enzymer som produceras av betacellerna). n

Mer om Felix och Antons resa på Instagram: @episkcykelresa

Cykeläventyr gav 90 000 kronor

I somras cyklade vännerna Felix Foyer och Anton Ekstrand genom hela Sverige – från Karesuando i norr till Smygehuk i söder. På 40 dagar trampade de 280 mil och samlade samtidigt in drygt 90 000 kronor till Barndiabetesfonden.

Varje dag blev det i snitt nio mil i sadeln, ibland längre. ”Sverige är fantastiskt att upptäcka på cykel. Man hinner se, känna och uppleva mycket längs vägen”, säger Anton Ekstrand. Här med kompisen Felix Foyer.

Resan började som en spontan idé om att uppleva Sverige tillsammans. Varken Felix eller Anton hade tidigare erfarenhet av långdistanscykling, men de bestämde sig ändå för att ge sig iväg. Anton använde sin morfars gamla cykel och Felix köpte en begagnad cykel på Blocket. Packningen bestod bland annat av tält, vindskydd och ett litet stormkök. För Felix, som har typ 1-diabetes, innebar resan en utmaning som krävde extra planering – men det gick över förväntan.

– Rutinerna med regelbundna måltider och motion gjorde att blodsockret låg stabilt. Jag mådde överlag väldigt bra, säger han.

VARJE DAG BLEV det i snitt nio mil i sadeln, ibland längre. Den tuffaste dagen landade på 16 mil. För att orka timmarna på cykeln blev maten extra viktig och samtidigt en

höjdpunkt på dagen, berättar de. Det blev en hel del havregrynsgröt, ris med tonfisk och olika pastarätter, men även blodpudding och tacos stod på menyn vid några tillfällen. Tältet fungerade som hem större delen av resan, fast ett par gånger tog de in på vandrarhem eller hotell för att vila ut.

– Det var slitigt ibland, men vi hade ändå roligt hela tiden. Sverige är fantastiskt att upptäcka på cykel. Man hinner se, känna och uppleva mycket längs vägen. Dessutom träffade vi många trevliga och nyfikna människor, berättar Anton.

INNAN DE GAV sig iväg föddes idén att starta en insamling – och valet föll naturligt på Barndiabetesfonden.

– Vi satte målet på 15 000 kronor och tänkte att det mest skulle bli familj och kompisar som skulle skänka, men efter en intervju med Aftonbladet tog insamlingen

Theodora pärlar för barn med typ 1-diabetes

THEODORA , som fick typ-diabetes när hon var drygt två år, pärlar färgglada armband, ofta i blått – diabetesfärgen – och säljer dem för 50 kronor styck. Alla pengar går till Barndiabetesfonden. Hittills har hon sålt omkring 120 armband till familj, vänner och på loppisar och skänkt

cirka 6 000 kronor.

Armbanden var Theodoras idé, berättar mamma Patricia med ett leende: ”Theodora var väldigt bestämd och förklarade att vi måste pyssla många armband men att folk måste betala så vi kan skänka.” n Sara Palmkvist

fart och redan efter andra dagen var målet spräckt, säger Felix.

När de 40 dagar senare rullade in i Smygehuk hade summan till Barndiabetesfonden passerat 90 000 kronor. Felix och Anton ler stort på frågan om de är stolta.

– Det är klart att det är roligt att vara med och kunna göra skillnad och bidra till diabetesforskningen. Dessutom vill vi peppa andra att våga utmana sig själva, säger de samstämmigt.

Och Felix skickar med en extra hälsning till alla med typ 1-diabetes.

– Låt inte sjukdomen hindra dig från att göra det du vill. Det kräver lite mer planering, men det är helt klart värt det!n Sara Palmkvist

Vill du starta en insamling för Barndiabetesfonden?

LÄS MER HÄR: bit.ly/bdf-insamling

Barndiabetesloppet 2025 – nytt rekord!

Även i år slog Barndiabetesloppet tidigare insamlingsrekord. Tillsammans samlade vi in nära en miljon kronor till forskningen om typ 1-diabetes. Fler lopp än någonsin arrangerades runt om i landet – både av våra lokalföreningar, Lions och av engagerade privatpersoner. Stort tack till huvudsponsorerna Rubin Medical och Nordic Infucare. Vi hoppas att loppet fortsätter växa även nästa år, så börja planera redan nu!

Att leva med typ 1-diabetes

Du missar väl inte filmerna om hur det är om hur det är att leva med typ 1-diabetes. Finns på vår YouTube-kanal.

youtube.com/ @barndiabetesfonden2911

ACTIC

15% RABATT OCH fri startavgift (249:-) för alla Barndiabetesfondens medlemmar.

Rabatten gäller på ordinarie priser för alla privata medlemsskap på minst ett år, inklusive gruppträning. Kan ej kombineras med andra rabatter eller avtal.

Efter 12 månader behöver innehavare av rabatterat medlemskap visa upp sitt medlemskap igen för bibehållen rabatt. Erbjudandet gäller Actics alla anläggningar i Sverige, utom Karlstad, Landskrona och Sundstabadet.

KOD FÖR KÖP PÅ ANLÄGGNING: 100P148620

KOD FÖR KÖP PÅ ACTICS HEMSIDA: 100P148620RPT1 www.actic.se/bli-medlem

APOTEAS DRUVSOCKER

ALLTID 15% RABATT på Apoteas druvsocker (både singel och storpack) med koden: APOTEA14 För varje såld förpackning bidrar Apotea till Barndiabetesfonden.

Diabeteshjälp

UNDER HELA 2025 har du som medlem i Barndiabetesfonden 15 % rabatt på hela sortimentet på Diabeteshjalp.se. Dessutom kommer 5% av varje köp där rabattkoden används, att doneras till Barndiabetesfonden.

Diabeteshjalp.se erbjuder noggrant utvalda diabetesprodukter och hjälpmedel som förenklar vardagen för dig med diabetes. Med dessa lösningar vill diabeteshjalp.se att du ska känna dig tryggare och mer bekväm i din dagliga typ 1-diabetesvård.

RABATTKOD STICKET15

GP BATTERIES

Medlemmar i Barndiabetesfonden får 20 procent rabatt på GP Batteries sortiment under hela 2025.

RABATTKOD: BDF20 www.gpbatteries.se/sortiment/

Köp julklapparna här!

Snart kommer tomten! På Barndiabetesfondens webbshop hittar du massor av bra julklappar. webbshop.barndiabetesfonden.se

Barndiabetesfondens vita T-shirts Unisex

Barndiabetesfondens

Gör som 447 andra

Det finns många sätt att starta en insamling på.

Här kan du läsa om några av insamlingarna.

Evelina och Ludwigs dokumentärserie

Evelina och Ludwig, eller @diabetest1dcouple som de heter på instagram, har under sommaren gett sig ut på en resa över landet där de möter olika personer som lever med sjukdomen. Resultatet är en dokumentärserie som visar på YouTube.

I samband med att serien släpps har de dessutom startat en insamling till Barndiabetesfonden – med målet att nå en miljon kronor till forskningen!

MÅL 1 000 000

INSAMLAT I OKTOBER 46 380 KRONOR

FÖLJ RESAN PÅ YOUTUBE: YOUTUBE.COM/ WATCH?V=SDEK9GDZYES

2 AV 447

24 timmar i backen

Här kan du gå in och göra som 447 andra och starta din egen insamling.

Här är några av de just nu 447 insamlingarna som finns samlade På Barndiabetesfondens hemsida.

”Den här insamlingen kombinerar en rolig utmaning med viktig nytta. Vi gillar att göra dumma saker och utmana oss själva. Att gå upp och ned för en skidbacke i 24h är precis en sådan sak. Vi ser om vi orkar med det, samtidigt som det blir något större genom att vi samlar in pengar till livsavgörande forskning. Det blir även en liknelse med att blodsockret går upp och ner.

Vi måste fortsätta att upplysa och sprida kunskapen om diabetes. Det är så många som är drabbade men det finns lite vetskap generellt kring sjukdomen. Diabetes påverkar inte bara den enskilda individen utan även de runtomkring, speciellt när det kommer till barn och unga.”

MÅL 15 000 KRONOR

INSAMLAT 58 000 KRONOR.

SuperBonnie är modig varje dag

”Den 26 maj i år förändrades våra liv för alltid.

Vår dotter Bonnie, 3 år gammal, insjuknade i typ 1-diabetes. Från en dag till en annan drabbades hon av en livshotande, obotlig sjukdom.

Forskningen har kommit långt, och tekniken ger oss möjligheter som inte fanns förr – men diabetesen tar inget sommarlov, ingen semester, ingen sovmorgon och ingen paus. Från och med nu lever vi ett liv där sjukdomen alltid är närvarande. Dygnet runt.

För oss föräldrar innebär det ständig stress, oro och ångest. En vardag fylld av nålar, mätningar och beslut som påverkar vår dotters liv – varje dag, varje timme, varje minut. Och med det, ständiga påminnelser om att livet inte blev som vi tänkt oss.

Men det är framför allt en kamp. En kamp för att Bonnie ska få leva det liv alla barn förtjänar – ett liv fyllt av lek, frihet och framtidstro. Det krävs mod, hopp och kärlek för att orka. Och Bonnie är modig, varje dag.

Men om tro, hopp och kärlek hade räckt, hade en botande behandling redan funnits. Utan ekonomisk finansiering kommer typ 1-diabetes att fortsätta vara en gåta. Och våra barn kommer att fortsätta kämpa.

Team SuperBonnie – en insamling till förmån för Barndiabetesfonden. För Bonnie. För alla barn. För en framtid utan typ 1-diabetes. Sprid ordet, dela insamlingen och avvara en slant. Inget kan göra allt, men alla kan göra något!”

MÅL 10 000 KRONOR

INSAMLAT I OKTOBER 12 100 KRONOR

Barndiabetesfonden

Skeppargatan 38

114 52 STOCKHOLM

Minns Påminner Rekommenderar

Smart pennsystem från Medtronic Simplera™

Loggar och minns dina insulindoser automatiskt, påminner dig vid missade doser och ger personliga dosrekommendationer. Läs mer om hur Smart pennsystem gör det enklare och tryggare att hantera din diabetes. Scanna qr-koden eller besök www.medtronic-diabetes.com/sv-SE/SmartMDI