Issuu

Tidning från Barndiabetesfonden och Barndiabetesfondens Riksförening

Nr 3 2026 Årgång 33

EXTRA

t ä k n e l a V de politiska – Så svarar partierna JA

NEJ

KONTROLLEN Hedvig Kraft tappar aldrig

En tidning om typ 1-diabetes

Foto: Sven Lindwall

Beskyddare: H.K.H. Kronprinsessan Victoria

INNEHÅLL NR 3 2026

20 26

10 4 LEDARE

”Ingen ska få sämre möjligheter att leva ett friskt liv på grund av sin ålder eller sin bostadsort.”

6 NYHETER

• Förbered för krisen! • Riskerar att nekas AID • Fråga Johnny om transplantationer

10 L EVA MED TYP 1

Hedvig Krafts goda HbA1c har inte kommit gratis

16 FÖRDJUPNING

Så svarar de politiska partierna

26 B LÅ SIDOR

20 FORSKNING

• Typ 1-liv – stödet för dig med typ 1-diabetes • Blå kampanj för att bota • Missa inte Barndiabetesloppet

24 U NG MED TYP 1

Liv Timerdal är Årets Lejonunge.

• Stabilt blodsocker för starkare hjärta • Johnny spanar om barnets insulinproduktion

Årets Lejonunge till superinsamlare

Sticket är en tidning som ges ut av Barndiabetesfonden och Barndiabetesfondens

Riksförening. Tidningen utkommer 4 ggr/år. Eftertryck får gärna ske med angivande av källa. Ansvarig utgivare Karolina Janson

Annons niclas.holm@barndiabetesfonden.se

Bruno Lundgren, Petrus Iggström

Barndiabetesfonden

Produktion Tidningsmakarna AB,

Tryck Larsson Offsettryck, Linköping ISSN 1400-8505

Redaktionen sticket@barndiabetesfonden.se

STICKET NR 3 2026

Material till tidningen sänds till: Skeppargatan 38, 114 52 Stockholm

Adressändring kansli@barndiabetesfonden.se Telefon 013-10 56 90

Nyhet!

Enklare diabeteshantering

Vår sensor och Tandems automatiserade insulindoseringssystem skapar en enkel¹, integrerad upplevelse. Scanna QR-koden för att läsa mer

Kontakta oss gärna på kundsupport FreeStyle Libre 3 Plus-sensorn (Abbott): 020-190 11 11 diabetes.sverige@abbott.se Tandem-insulinpumpen & t:slim app (Rubin Medical): 040-15 54 80 info@rubinmedical.se Bilder och simulerade data är endast i illustrativt syfte, det är inte från någon verklig patient. 1. Baserat på sensorns funktioner, som upp till 15 dagars användningstid, automatiska glukosvärden varje minut, data om mätnoggrannhet samt uppstart via en och samma app tillsammans med AID-system. Libre-systemen är avsedda för att övervaka glukosnivåer i vävnadsvätska hos personer med diabetes. För användning av Libre-sensorer med Tandems automatiserade insulindoseringssystem, se bruksanvisningen för Tandem t:slim X2 insulinpump. Tandem Diabetes Care, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Tandem Diabetes Care och Tandem-logotyper är antingen registrerade varumärken eller varumärken som tillhör Tandem Diabetes Care, Inc. i USA och/eller andra länder. © 2026 Abbott. Alla rättigheter förbehållna. Libre, fjärilslogotypen, sensorns form och utseende, den gula färgen samt relaterade varumärken och/eller design är immateriell egendom tillhörande Abbott-koncernen i olika regioner. ADC-117340 v1.0 03/26

KAROLINAS LEDARE Karolina Janson Generalsekreterare för Barndiabetesfonden

Tillbaka till vardagen

– tillsammans fortsätter vi göra skillnad Kära medlemmar, jag hoppas att ni har haft en fin sommar och fått möjlighet till både vila och återhämtning. Nu väntar en ny termin, med skolstart för många barn och unga, och en återgång till arbete och vardag.

FÖR DEN SOM lever med eller nära typ

1-diabetes innebär vardagen ofta mer än att packa skolväskan eller öppna datorn på jobbet. Det handlar också om att navigera i ett samhälle där det inte alltid är självklart vilket stöd man har rätt till eller vart man ska vända sig.

DÄRFÖR ÄR JAG glad att vi nu har lanserat "Stöd du har rätt till" på vår webbplats. Där har vi samlat information om samhällets olika stöd vid typ 1-diabetes – från skola och arbetsliv till myndigheter och vård. Vår förhoppning är att sidan ska göra

får idag tillgång till modern teknik som förenklar livet och förbättrar blodsockret, medan vuxna med samma sjukdom och samma behov ofta förväntas klara sig utan. Det är svårt att förstå hur en 18-årsdag plötsligt skulle förändra behovet av den bästa behandlingen. Det handlar ytterst om jämlik vård. Ingen ska få sämre möjligheter att leva ett friskt liv på grund av sin ålder eller sin bostadsort. UNDER DET KOMMANDE året kommer vi att

fortsätta driva dessa frågor med full kraft.

”Särskilt tydlig är den åldersdiskriminering som finns i vården.” det enklare att hitta rätt och ge fler kunskap om de rättigheter som faktiskt finns. KUNSKAP ÄR OCKSÅ grunden i vårt påver-

kansarbete. Strax före sommaren presenterade vi årets rapport om typ 1-diabetes, som visar på de stora skillnaderna i tillgången till modern diabetesbehandling i Sverige. Särskilt tydlig är den åldersdiskriminering som finns i vården. Många barn

STICKET NR 3 2026

Barndiabetesfonden har det senaste året växlat upp arbetet för att typ 1-diabetes ska få en tydligare plats på den politiska agendan. I vår valenkät i detta nummer kan ni se hur partierna ställer sig till våra krav. Vi kommer att fortsätta lyfta behovet av jämlik vård, bättre tillgång till moderna hjälpmedel och ett samhälle där alla med typ 1-diabetes får det stöd de behöver oavsett ålder och var i landet de bor. n

Stabilt:

Många bäckar små blir en stor å, heter det. Så är det oftast med Barndiabetesfondens insamlingar. Men ibland kommer det en hel å på en gång. I somras donerade en kvinna som vill vara anonym, aktier för fem miljoner kronor till Barndiabetesfonden. Hon skriver att de blev hennes genom arv. "Ni behöver inte tacka. Jag ser mig bara som mellanhand för ett angeläget ändamål", skriver hon.

Instabilt:

MTP-rådets rekommendationer för insulinpumpar till vuxna kom som en örfil, strax innan sommaren. Barndiabetesfonden har haft två möten med rådets projektledare, utan att nå fram. Endast mycket högt HbA1c ska vara en anledning att skriva ut pump. Inte mer tid i målområde, inte livskvalitet och inte bättre nattsömn. Det är tydligt att kunskapen om typ 1-diabetes behöver öka. Vi jobbar på det.

Livet blir större när du slipper slangar. BESTÄLL DEMO-POD**

Poden är vattentät med IP28-klassning ner till 7,6 meter i upp till 60 minuter. Handenheten är inte vattentät.

JUSTERAR

basalinsulin automatiskt1

HJÄLPER TILL ATT KORRIGERA

höga glukosvärden med mikrobolusdoser.2,3

HJÄLPER TILL ATT SKYDDA genom att minska eller pausa insulintillförseln.*2,3

INDIKATION: FÖR ALLA MED INSULINKRÄVANDE TYP 1-DIABETES, FRÅN 2 ÅR OCH UPPÅT AUTOMATISERAT LÄGE KRÄVER EN KOMPATIBEL SENSOR. EN KOMPATIBEL SENSOR FÖRSKRIVS OCH SÄLJS SEPARAT. TILLGÄNGLIGHETEN PÅ KOMPATIBLA SENSORER KAN VARIERA MELLAN OLIKA LÄNDER OCH REGIONER.

Poden visas utan häftan som behövs för att fästa den.

1. I Automatiserat Läge använder SmartAdjust™-teknologin ditt Totala dagliga insulin (TDI) för att ställa in en ny Adaptiv Basaldos. Kräver en kompatibel Sensor. En kompatibel Sensor föreskrivs och säljs separat. 2. Brown S. et al. Diabetes Care. 2021;44:1630-1640. Prospektiv pivotal prövning med 240 deltagare med typ 1-diabetes i åldern 6–70 år [vuxna/ungdomar (n=128, ålder 14–70 år) barn (n=112, ålder 6–13,9 år)]. Studien inkluderade en 14 dagar lång fas med standardbehandling (ST) följd av en 3 månader lång fas med Omnipod 5 Hybrid Closed Loop-systemet. Medelvärde för tid >10 mmol/L hos vuxna/ungdomar och barn, ST jmf med 3 månader med Omnipod 5: 32,4 % jmf med 24,7 % respektive 45,3 % jmf med 30,2 %, P<0,0001. Medelvärde för tid >3,9 mmol/L hos vuxna/ungdomar och barn, ST jmf med 3 månader med Omnipod 5: 2,9 % jmf med 1,3 %, P<0,0001 respektive 2,2 % jämfört med 1,8 %, P<0,8153. Resultat mätta med CGM. Studie finansierad av Insulet. 3. Sherr JL, et al. Diabetes Care. 2022. 45(8):1907– 1910. Prospektiv studie med 80 deltagare med typ 1-diabetes i åldrar mellan 2 och 5,9 år. Studien inkluderade en 14 dagar lång fas med standardbehandling (ST) följd av en 3 månader lång fas med Omnipod 5 Hybrid Closed Loop-systemet (HCL). Medelvärde för tid >10 mmol/Lhos mycket unga barn (2 till 5,9 år) mätt med CGM: ST = 39,4 %, 3 månader med Omnipod 5 = 29,5 %, P<0,0001. Medelvärde för tid <3,9 mmol/L) hos mycket unga barn (2 till 5,9 år) mätt med CGM: ST = 3,43 %, 3 månader med Omnipod 5 = 2,46 %, P= 0,0204. Resultat mätta med CGM. Studie finansierad av Insulet. Omnipod 5 Automated Insulin Delivery System är ett system för tillförsel av hormonet U-100-insulin avsett för subkutant bruk och behandling av typ 1-diabetes hos personer från 2 års ålder som behöver insulin. Omnipod 5-systemet är endast avsett för individuellt bruk. Omnipod 5-systemet är avsett att användas med insulinsorterna NovoLog®/NovoRapid®, Humalog® / Liprolog®, Admelog® / Insulin lispro Sanofi®, Trurapi® / Insulin aspart Sanofi®, och Kirsty® U-100-insulin. Se användarhandboken till Omnipod®5 Automated Insulin Delivery System för fullständig säkerhetsinformation, inklusive indikationer, kontraindikationer, varningar, försiktighetsåtgärder och instruktioner. Varning: Börja INTE använda Omnipod® 5-systemet eller ändra inställningarna utan lämplig utbildning och vägledning från en vårdgivare. Om systemet ställs in fel kan för lite eller för mycket insulin tillföras kroppen, vilket kan leda till hyperlykemi eller hypoglykemi. Skärmbilden är ett exempel och enbart för illustration. Lämpligheten för Omnipod bör diskuteras med din vårdgivare. *Ominpod 5 pausar alltid insulinet när det senast registrerade sensorglukosvärdet är under 3,3 mmol/L. **Demo-Poden är nålfri och ger inget insulin. Handenheten ingår inte. ©2025 Insulet Corporation (producent) Omnipod, Omnipod-logotypen, SmartAdjust och Simplify Life är varumärken eller registrerade varumärken som ägs av Insulet Corporation USA och andra jurisdiktioner. Med ensamrätt. Omnipod, Netherlands B.V, Stadsplateau 7, 3521 AZ Utrecht, Nederländerna, INS-OHS-11-2025-00380 v1.0, OMNI.SE.223-01-NOV2025

diabetesinfucare.com | makingdiabeteseasier.se | facebook.com/omnipodsverige | @omnipodse NordicInfu Care AB (Distributör) · Box 14026 · 167 14 Bromma, telefon 08-601 24 40 · www.infucare.com

NYHETER Riksdagsseminarium planeras i höst UNDER HÖSTEN PLANERAR Barndiabe-

tesfonden ett seminarium om typ 1-diabetes för den nyvalda riksdagen. Seminariet ska handla om rapporten om ojämlik förskrivning av insulinpumpar, som släpptes innan sommaren. Frågan om en nationell strategi för typ 1-diabetes, som också omfattar sådant som att minska ketoacidos vid insjuknande, öka kunskapen i vården och förbättra villkoren för forskningen, kommer också tas upp. – Vi måste alltid börja med att förklara vad typ 1-diabetes är, innan vi kan komma till vad som behöver förändras. Det är ett långsiktigt arbete att få politiken att vakna, men vi är glada att vi får chans att undervisa makthavarna, säger Åsa Sturestig, sakkunnig Barndiabetesfonden. n

Krisberedskap allt viktigare för typ 1:or

Barndiabetesfonden deltar under Beredskapsveckan. Syftet är att ge kunskap och trygghet till personer som lever med typ 1-diabetes och deras anhöriga.

Kan ett 105 årigt vaccin hjälpa vid typ 1-diabetes?

FORSKAREN DENISE FAUSTMAN rappor-

terade i början av sommaren från Massachusetts i USA, att det klassiska tuberkulosvaccinet BCG förbättrar blodsockerkontrollen hos personer med långvarig typ 1-diabetes genom att påverka immunsystemets ämnesomsättning. Resultaten behöver bekräftas i större studier, men eventuellt kan en oväntad väg leda till nya behandlingar. n

Insulin är livsviktigt vid kris. Liksom kylförvaring och el till medicinsk utrustning. – VI MÄRKER ATT beredskapsfrågan väcker

många tankar hos våra medlemmar. Det beror på de senaste årens samhällsutvecklingen. Det otänkbara har blivit tänkbart. Vi hör också från diabetesmottagningar att det kommer frågor om vad man behöver tänka på vid exempelvis strömavbrott, störningar i samhället eller andra kriser. Vårt budskap är att man ska vara förberedd, inte rädd, säger Niclas Holm, företagsansvarig på Barndiabetesfonden.

EN KRIS KAN handla om allt från extremt

väder och längre strömavbrott till IT-störningar, smittspridning eller i värsta fall krig. För de flesta handlar hemberedskap om vatten, mat, värme, samverkan och information. För den som lever med typ 1-diabetes tillkommer fler viktiga delar. – Insulin är livsviktigt vid typ 1-diabetes. Därför behöver beredskap för vår målgrupp också handla om läkemedel, hjälpmedel, kylförvaring och ström till teknik som insulinpumpar, sensorer och mobiltelefoner. Det är sådant som snabbt blir väldigt konkret i en krissituation, säger Niclas Holm. Barndiabetesfonden vill därför använda Beredskapsveckan till att samla och sprida praktisk information som är relevant för familjer och personer som lever med typ 1-diabetes. – Självklart ska vi inte bidra till mer oro.

STICKET NR 3 2026

Tvärtom. Kunskap och enkla förberedelser kan minska oron. Under Beredskapsveckan kommer vi att informera i våra kanaler och lyfta konkreta råd om vad man kan tänka på i vardagen. Vi vill också ta fram relevanta medlemserbjudanden på produkter som kan vara användbara. Utrustning som stärker den egna beredskapen. FÖR BARNDIABETESFONDEN ÄR det viktigt att frågan hanteras med både allvar och lugn. – Det här handlar inte om att måla upp skrämmande scenarier. Det handlar om att ge våra medlemmar bättre förutsättningar att känna sig trygga. n

Bruno Lundgren

Fakta

Beredskapsveckan genomförs vecka 39 varje år. År 2026 äger veckan rum den 21–27 september. Det är en årlig informationsinsats som leds av Myndigheten för civilt försvar (MCF). Under veckan deltar länsstyrelser, kommuner, vissa frivilligorganisationer – som Barndiabetesfonden – och näringslivsaktörer över hela landet.

MTP-rådet rekommenderar avancerade insulinpumpar endast till personer med högt långtidsblodsocker.

Tiotusentals riskerar att nekas AID-pump

Endast personer med HbA1c över 70 mmol/mol bör få tillgång till AID-system, menar MTP-rådet i en ny rekommendation. Risken är stor att ojämlikheten ökar, säger Barndiabetesfondens sakkunniga, Åsa Sturestig.

egionernas gemensamma medicintekniska produktråd, MTP-rådet, kom i juni med en ny rekommendation om vilka vuxna med typ 1-diabetes som ska få tillgång till pumpar med AID-system. Gränsen för att tekniken "bör erbjudas" sätts vid HbA1c över 70 mmol/mol, och "kan erbjudas" vid 64. Om den följs riskerar tiotusentals svenskar att nekas den automatiserade insulinpump som förbättrat livet för så många. REKOMMENDATIONEN SAMMANFÖLL MED

släppet av Barndiabetesfondens rapport 2026 om den ojämlika tillgången till avancerade insulinpumpar. Rapporten visar stora skillnader i förskrivning bland vuxna – mellan åldrar, regioner, mottagningar och vilken personal de drabbade råkar möta. Barndiabetesfondens sakkunniga Åsa Sturestig ligger bakom rapporten och är upprörd över MTP-rådets rekommendationer. – Det kommer inte att minska ojämlikheten. Tvärtom. Rekommendationen är frivillig för regionerna att följa och sätts när flera regioner redan börjat erbjuda AID-teknik brett. De som bejakat tekniken kommer att fortsätta skriva ut den eftersom den är så pass bra, och de som ligger efter kommer att använda MTP-rådet som en anledning att fortsätta låta bli, säger hon.

Vad är AID?

AID (Automated Insulin Delivery) är ett samlingsnamn för insulinpumpar som doserar insulin automatiskt utifrån värden från en kontinuerlig glukosmätare (CGM). Systemet fattar behandlingsbeslut upp till 288 gånger per dygn. Den vanligaste tekniken är "hybrid closed loop", där grunddoseringen sköts automatiskt medan användaren själv styr doseringen vid måltider och fysisk aktivitet. Vid byte från insulinpenna till AID ökar tiden i målområdet (Time in Range)

De strikta riktlinjerna väcker reaktioner. Svensk diabetesvård har som mål att HbA1c ska ligga mellan 45 och 52 mmol/ mol, så mellan behandlingsmålet och rådets bör-tröskel gapar alltså 18 mmol/ mol där det ryms många risker för långsiktiga komplikationer. Bakom rekommendationen ligger också en hälsoekonomisk bedömning från Tandvård- och läkemedelsverket som, till skillnad från nästan alla jämförbara studier, landar i att AID bara är motiverat för dem med allra sämst kontroll. TLV utgår dock enbart från HbA1c. Förbättrad livskvalitet och mer tid i målområdet är enligt TLV:s grundscenario värt noll kronor. Svenska studier av bland andra Johan Jendle och Peter Adolfsson visar att AID-system är kostnadseffektivt för alla grupper med typ 1-diabetes. Och både American Diabetes Association och Svensk Förening för Diabetologi anser att AID bör erbjudas alla med typ 1-diabetes. Och i Storbritannien pågår redan ett nationellt införande där alla med HbA1c över 58 ska ha erbjudits tekniken senast 2028. Åsa Sturestig tycker att rådets strikta gränser är obegripliga. – Man kan nästan tro att det är ekonomer som bara är oroliga för nästa kvartalsrapport som har skrivit dem. Systemen kostar att införa, men är kostnadseffektiva över tid. Och att inte alls värdera livskvalitetsvinsten är nästan kränkande, säger hon. n

med i snitt cirka tre timmar per dygn, samtidigt som tiden med farligt låga värden minskar med 15–20 minuter. Studier visar genomgående bättre blodsockerkontroll, lägre HbA1c, bättre sömn och minskad risk för allvarliga följdsjukdomar. Vinsterna gäller alla grupper med typ 1-diabetes, oavsett utgångsläge. n LÄS MER OM AID-tekniken i vår rapport på www.barndiabetesfonden.se/rapporten2026

NYHETER

TV-presentation i Postkodlotteriet

LÖRDAGEN 19 SEPTEMBER kl. 19.30 presen-

teras Barndiabetesfonden som ny förmånstagare i Postkodlotteriet. Det innebär ett längre inslag om föreningen och typ 1-diabetes i TV4-programmet. Utöver tillskottet på 10 miljoner kronor årligen till Stiftelsen Barndiabetesfondens arbete, lyfts man som ny förmånstagare fram särskilt mycket under det första året. Lotteriet är måna om att lyfta fram vilken nytta de bidrar till, och Barndiabetesfonden kommer att kunna synas i deras kampanjer och sociala medier. Vi hoppas att detta i förlängningen leder till en större kunskap om allvaret i typ 1-diabetes och förståelse för hur viktigt Barndiabetesfondens arbete är. n

FramT1Dsdagen ska peppa och skapa hopp

I NOVEMBER LANSERAR Barndiabetesfonden ett nytt event som man hoppas ska kunna återkomma varje år. FramT1Dsdagen, den 16 november, syftar till att lyfta upp allt positivt och spännande som händer inom typ 1-diabetes. – Det blir en eftermiddag och kväll där vi samlar personer som påverkar framtiden för typ 1-diabetes. Forskare, vårdgivare, företag och filantroper. Tanken är att skapa nya nätverk som kan accelerera tempot. Det finns ett växande hopp om botemedel och hjälpmedlen blir allt bättre. Vi måste peppa varandra att satsa mer och orka in i mål, säger Barndiabetesfondens generalsekreterare Karolina Janson. Kan medlemmar vara med? – Vi börjar litet så inte i år, men allt kommer att filmas och delas på olika sätt i våra kanaler. Blir det succé kanske vi kan bygga ut konceptet framöver, men vi får skynda långsamt. n STICKET NR 3 2026

NYHETER

”Kan barnet behålla förmågan att producera insulin?”

Många föräldrar till barn som har fått typ 1-diabetes, och vuxna som har insjuknat i sjukdomen, frågar mig om det pågår forskningsstudier de kan delta i. Förhoppningen är att rädda den egna förmågan att producera insulin, och i bästa fall bidra till att bota typ 1-diabetes. I stället för att svara dessa frågor enskilt kommenterar jag dem allmänt här.

STICKET NR 3 2026

kollet måste sedan godkännas av både den köping): En fas I/II-studie för att bevara europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) kvarvarande insulinsekretion hos barn i och Etikprövningsmyndigheten. Jag förstår åldern 4–10 år som nyligen insjuknat i typ att många kan bli besvikna när de inser att 1-diabetes genom att ge Verapamil. 30 nyderas barn inte kan delta – till exempel för insjuknade patienter ska rekryteras under att barnet har haft typ 1-diabetes för länge 2027–2028. eller inte har rätt ålder – men reg• Pancreatic Islet Transplantation lerna måste följas. Into the Anterior Chamber Tyvärr pågår det inte särof the Eye: Sker i Miami, skilt många studier i SveUSA, men också på Karige av det slag som efrolinska. Det är ännu terfrågas just nu. Detta inte helt klart om pablir tydligt om man sötienter kan rekryteras i ker på webbplatsen CliSverige. Studien gäller nicalTrials.gov, där alla i vilket fall inte nyinkliniska studier måste sjuknade, utan individer registreras. Tittar man där som har haft diabetes just nu finns det minst 130 under lång tid och helt Skicka en fråga till: johnny.ludvigsson@liu.se. pågående studier för barn saknar egen insulinseoch unga vuxna, men de kretion. flesta görs i USA, Australien, Tyskland och • BARICADE-PRESERVE: En studie av andra länder. I Sverige hittar man följanBaricitinib (LY3009104) för att bevara bede studier: tacellsfunktionen hos barn och vuxna som • VERADIAB-1 (Linköping och Jönnyligen diagnostiserats med typ 1-diabetes. Studien har startat relativt nyligen. Frida Det pågår mer än 130 Sundberg vid Barnkliniken i Örebro, och studier för att försöka Marcus Lind, Göteborg med flera deltar bevara kvarvarande • Behandling med mesenkymala stamcelinsulinproducerande betaceller i världen – ler (Uppsala): Behandling av patienter med och några få i Sverige. nydebuterad typ 1-diabetes under ledning av Per-Ola Carlsson. Studien är färdigrekryterad, vilket innebär att inga fler patienter kan tas emot. • AIDIT (Göteborg): Azithromycin Insulin Diet Intervention Trial in Type 1 Diabetes. Studien har inte uppdaterats på ClinicalTrials.gov sedan 2018. Läget är därför lite oklart, men förmodligen tas inga nya patienter in. Vänliga hälsningar, Johnny

JOHN

svar: Tack till alla er som mejlar och frågar. Det visar på ett stort engagemang för era barn och i många fall också på en tydlig vilja att ställa upp för forskningen! Om inte forskning på patienter kan göras kommer vi aldrig att kunna lösa dessa knutar. Experiment i datorer, med AI eller på försöksdjur i all ära – människan fungerar annorlunda och studierna måste genomföras på just den kategori det gäller. När det gäller interventionsstudier för att försöka bevara kvarvarande insulinproducerande betaceller i bukspottkörteln måste man först skriva ett noggrant protokoll. Detta definierar vilka som får ingå och vad som gör att man inte får delta. Proto-

Syncere

Diagnostiserad 2023

1 (Automated Insulin Delivery), även kallat automatiserad insulindosering.

Testa simulatorn!

Minipump för behandling av typ 1-diabetes Flera bäralternativ Förbättring från dag 1

Algoritmen i pumpen Unik sömnprofil AutoBolus Styrs via mobiltelefon*

www.tandemdiabetes.com/safetyinfo Regionala skillnader i tillgänglighet kan förekomma. © 2026 Tandem Diabetes Care, Inc. Alla rättigheter förbehålles. Tandem Diabetes Care, Tandem logotyper, Tandem Mobi, Control-IQ+ och t:slim X2 är antingen registrerade varumärken eller varumärken som tillhör Tandem Diabetes Care, Inc. i USA och/eller andra länder. Alla andra varumärken från tredje part tillhör deras respektive ägare. *Mobilappen kräver en kompatibel iPhone-modell och ett kompatibelt operativsystem (säljs separat). Besök tandemdiabetes.com/compatibility för en komplett lista över kompatibla enheter. 1. Data on file, Feb 2026. 2. Beck, et al. Diabetes Technol Ther, 2023, 25 (5): 329-42.

SE-2563-260622

Läs mer på rubinmedical.se

LEVA MED TYP 1

"Hatälskar typ 1-diabetes" Hon beskriver sig som en person med stort kontrollbehov och ett tydligt ”duktig-flicka-syndrom”. Det har inte alltid varit bra för hennes välmående. – Jag har en hatkärlek till sjukdomen. Jag hatar att ha den, men samtidigt har den gett mig väldigt mycket, säger Hedvig Kraft.

i söker oss fram genom korridorerna på H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus i Linköping. Till slut hittar vi rätt hiss och tar oss upp till plan 15, där Hedvig Kraft väntar på avdelningen BOND – Barn med onkologi, neurokirurgi och diabetes. För sjuksköterskan Hedvig Kraft innebär jobbet på avdelningen att cirkeln på sätt och vis har slutits. Det var hit hon kom som nioåring med ett skyhögt blodsocker. Nu hjälper hon själv barn som just har diagnostiserats med typ 1-diabetes. Hon vet egentligen inte vilka minnen som är hennes egna och vilka som har formats av föräldrarnas berättelser. Men tiden innan hon fyllde nio minns hon som en period då något inte stod rätt till. Hon

STICKET NR 3 2026

var ständigt törstig, drack stora mängder och sprang på toaletten. – En gång, det minns jag, hade vi varit hemma hos några familjekompisar. På väg hem gick jag två meter bakom – och var jättearg. Helt utan anledning. Jag var bara konstig i humöret. NÅGON GÅNG KRÄKTES hon utan någon

uppenbar anledning. Och när hon sov över hos mormor och morfar började hon plötsligt gå i sömnen. – Hon har nog sockersjuka, sa mormor, som själv hade typ 2-diabetes. Till slut kom de iväg till husläkaren för att lämna urinprov. Hedvig ville inte alls. – Men vi kan åka och köpa en semla på vägen hem sen, lockade mamma. Väl hemma, med semlorna i en påse,

väntade ett meddelande på telefonsvararen. Läkaren hade hunnit ringa under hemresan och meddela att Hedvig behövde åka till sjukhuset. MAMMA SÅG FÖRSKRÄCKT ut.

– Jag har för mig att mamma sa att jag fått en sjukdom som hette diabetes, men jag bara tittade på henne och undrade vad det var, och då sa hon att den förr kallades sockersjukan. Det första jag tänkte på då var om jag någonsin igen skulle kunna äta lakrits. Hedvig ställde sig vid fönstret och stirrade ut. – Jag minns det som att jag grät. Men min syster, som kom hem då och såg mig genom fönstret, har sagt att jag bara stod och stirrade.

Foto: Petrus Iggström

LEVA MED TYP 1

Hedvig har ett utmärkt HbA1c, men det har inte kommit gratis. Hon har, som hon säger, ett enormt kontrollbehov.

Mamma: ”Hedvig är sjuk.” Systern: ”Hur mår du?” Hedvig: ”Jag vet inte.” Sedan gjorde systern ett hjärta av strössel på Hedvigs semla. De åt tillsammans. Och innan de åkte var Hedvig tvungen, som vanligt, att gå på toaletten och kissa. – Mamma har sagt efteråt: ”Gud, jag skulle aldrig ha gett dig den där semlan.” Men då visste vi ju inte hur det fungerade. PÅ SJUKHUSET MÄTTES blodsockret. På displayen lyste bokstäverna H-I-G-H. Mätaren kunde inte visa så höga värden som Hedvig hade. Hennes blodsocker uppmättes slutligen till 46,7 mmol/l – ungefär tio gånger högre än ett normalt fasteblodsocker på omkring 4–7.

Hedvig blev kvar på sjukhuset i tio dagar. Under sju av dem fick hon dropp. Trots det höga blodsockret klarade hon sig utan ketoacidos. Sjuksköterskan som tog emot Hedvig hette Annette. Under dagarna på sjukhuset träffades de många gånger. Tillsammans stack de Hedvigs nya nallebjörn med nålar för att ge den insulin. Annette visade, förklarade och uppmuntrade på ett sätt som Hedvig tyckte om.

sprutan var lite läskig att ta. Men den andra tog jag ”med god teknik”. Den första promenaden utanför sjukhuset i slutet av vårdtiden blev en omtumlande upplevelse för både Hedvig och hennes mamma. De hann knappt lämna byggnaden innan de kom på att de glömt druvsocker och fick vända tillbaka. Ute igen bestämde de sig för att gå till ett kafé. Väl där visste mamma inte vad hon skulle välja. Allt innehöll ju socker. Det fick bli en torr macka. Sedan fort tillbaka TILL MAMMA SA HEDVIG: till sjukhuset. – När jag blir stor vill jag bli som hon. Men Hedvig lärde sig snabbt. De första Och det är en av anledningarna till åren med sjukdomen tog hon fasta doser att vi, 19 år senare, befinner oss på just insulin, blodsocker kontrollerades med den här avdelningen. För Hedvig blev ju stick i fingret före och efter måltider, vid sänggående, och när ”Jag behövde nästan inte sticka mig blodsockret inte kändes rätt. Mamma eller pappa i fingret, för varje gång jag gjorde gick upp på nätterna för det stämde värdet med vad jag att kontrollera att allt var som det skulle. redan kände.” Kostvanorna förändsjuksköterska som ”hon”. rades också. Vit pasta, vitt ris och vitt Med Annettes hjälp lärde sig Hedvig bröd gick bort och ersattes av fiberrikare snabbt att ta insulin själv. alternativ. – Jag har tittat i min journal i efterhand. Det var först långt senare som Hedvig Där står det att jag tyckte att den första började kolhydraträkna i detalj. Men STICKET NR 3 2026

LEVA MED TYP 1

Foto: Petrus Iggström

”Den är som en fripassagerare som jag aldrig blir av med.” Hedvig Kraft fick som nioåring komma till avdelningen som hon nu, 19 år senare, arbetar på.

STICKET NR 3 2026

LEVA MED TYP 1

En av de få saker som inte fungerar riktigt som det ska är Hedvigs träning. Vätternrundan fick hon kämpa sig igenom. Och drömmen om ett maraton känns just nu avlägset. Hon har svårt med långa konditionspass.

redan som barn började hon på sitt eget sätt lära sig hur olika livsmedel påverkade blodsockret. – Mina föräldrar försökte lära mig tidigt. Jag var alltid med i besluten. Hur mycket tycker du att du ska ta nu? Hur känner du dig när blodsockret ligger så här? VARJE GÅNG HON stack sig i fingret för att

kontrollera blodsockret gissade hon först vad värdet skulle vara. Efter hand stämde gissningarna allt oftare. – Jag är väldigt tacksam för att mina föräldrar inte daltade med mig, utan alltid frågade vad jag själv tyckte. Senare, när mobiltelefonerna hade kommit, träffade jag en annan tjej i skolan som också hade typ 1-diabetes. Jag undrade varför hon ringde sin mamma hela tiden. Det är förstås inget fel i det, men jag var glad över att vara mer självständig.

HEDVIGS BLODSOCKERVÄRDEN HAR alltid

legat ”oförskämt bra”. – Jag behövde nästan inte sticka mig i fingret, för varje gång jag gjorde det stämde värdet med vad jag redan kände. Men jag stack mig ändå flera gånger om dagen, egentligen mest för att vården och mina föräldrar tyckte att jag skulle göra det. När Hedvig var 16 år fick hon, som ett av

Hedvig Kraft är också ordförande i Barndiabetesfonden Linköping. Närmast på programmet står att genomföra Barndiabetesloppet.

”Jag känner min kropp på ett sätt som många andra inte gör.” de första barnen i Linköping, en sensor. Men hon scannade inte så ofta som de ville eftersom hon litade så mycket på sin förmåga att själv känna hur blodsockret låg till. – Jag var lite som en insulinpump, fast med penna. Så fort jag började känna mig lite hög eller lite låg finjusterade jag doserna. Det är inget jag rekommenderar andra att göra, men det var så jag gjorde då. Som tonåring fortsatte Hedvig att sköta sin typ 1-diabetes exemplariskt. Visst åt hon godis och drack alkohol ibland. Men aldrig så att hon tappade kontrollen. Och alltid med ett öga på blodsockret. – Jag hade, och har fortfarande, ett enormt kontrollbehov. Jag har lite av ett duktig-flicka-syndrom. Jag ville visa mina sköterskor att jag klarade det. Jag är förstås glad över att jag aldrig tappade kontrollen, men för Hedvig, 17 år, var det också en psykisk belastning. – Mamma och pappa har alltid varit delaktiga och har velat hjälpa. Men jag tyckte att de lade sig i för mycket. Jag ville vara självständig. Kraven har jag till största del lagt på mig själv, och har kommit som en följd av sjukdomen.

Om hon i dag skulle få säga något till sitt tonårsjag skulle det vara: – Det är okej att ta hjälp. – Så min diabetesvård var jättebra, kan man säga, men mitt välmående var inte alltid så bra. Och på sätt och vis är det fortfarande så, säger Hedvig. Blodsockret är stabilt, precis som hon vill att det ska vara. Men priset är att alltid behöva ha kontroll. – Jag har kunnat leva mitt liv som jag velat. Jag har rest långt och jag har rest kort. Jag har inte låtit min typ 1-diabetes stå i vägen. Men jag har hela tiden varit tvungen att ta hänsyn till den. Den är som en fripassagerare som jag aldrig blir av med. Den har inte hindrat mig, men jag har alltid behövt ha koll på den. SAMTIDIGT HAR SJUKDOMEN gett henne mycket. – Den har gett mig mitt yrke. Den har gett mig många vänner. Jag har lärt mig mycket om mig själv. Jag känner min kropp på ett sätt som många andra inte gör. Jag kan känna att jag håller på att bli sjuk innan jag faktiskt blir sjuk, bara en sådan sak. Det finns mycket med sjukdo-

STICKET NR 3 2026

LEVA MED TYP 1 10 snabba – Hedvig Kraft, 28 år

”Omedvetet kontrollerar jag alltid någonting”

Vad är det sämsta med typ 1-diabetes? – Att det inte finns ett botemedel. Och att jag inte får svar på varför jag fick det. Vad är det bästa med typ 1-diabetes? – Egentligen ingenting. Men den har gett mig fina saker. Tack vare den insåg vad jag ville jobba med, och jag har fått fina vänner. HbA1c? – Just nu 40 mmol/l. Det är ett värde jag kämpat för, och som jag är nöjd med. Hur många gånger om dygnet tänker du på din sjukdom? – Jag är så van och haft den så länge att jag inte är medveten om hur mycket jag tänker på den. Omedvetet kontrollerar jag alltid någonting. Så kanske svaret är flera gånger i minuten.

men som jag är tacksam för. Efter sjuksköterskeexamen för drygt fyra år sedan började Hedvig direkt på BOND-avdelningen. Ibland upplever hon att det är en fördel i arbetet att själv ha typ 1-diabetes. Barnen har lättare att ta till sig det hon säger. OFTA BERÄTTAR HON inte direkt att hon

själv lever med sjukdomen. I stället låter hon barnen upptäcka det själva. – Jag kan berätta hur det har varit för mig. Alla är ju olika, men då förstår de att de inte är ensamma om det här. Och de kan se att det går att leva ett normalt liv. Det kan också vara skönt för föräldrarna att se.

Värsta typ 1-händelse? – Det var nog när jag insjuknande. Som tur har jag aldrig behövt ta glukagon. En gång svarade jag inte på insulinet, men så fort jag bytte funkade det. Bästa typ 1-händelse? – När jag hade tagit mig igenom hela jäkla Vätternrundan, och ändå klarade den på en ok tid, trots issues under vägen. Medicinsk utrustning? – Omnipod 5 och Dexcom G7. Vad hade du gjort om du inte hade haft typ 1-diabetes? – Jag vill säga att inte skulle göra så mycket annorlunda, för jag tycker ju att den inte ska påverka mitt liv. Men kanske att jag hade tänkt andra tankar om jag hade sluppit att tänka på den hela tiden.

1-diabetes. Men en liten käpp i hjulet, som hon själv uttrycker det, är träningen. Vätternrundan gick hon i mål med ”ketoner i slutet av varvet”. – Jag blir låg av långa konditionspass. Jag försöker hitta metoder, men än så länge har jag inte riktigt knäckt koden. Springer jag fem kilometer blir jag låg, nästan oavsett vad jag gör. HON SKULLE GÄRNA vilja springa ett

maraton någon gång. Men just nu känns det nästan omöjligt. Även styrketräning kan vara en utmaning. – Även om jag förbereder mig perfekt inför ett pass är det inte alls säkert att det fungerar. Jag har hittat några metoder,

”Jag blir låg av långa konditionspass. Jag försöker hitta metoder, men än så länge har jag inte riktigt knäckt koden.” På ungefär samma sätt som hennes föräldrar gjorde med henne brukar hon uppmuntra lite äldre barn att gissa blodsockret innan de tittar på sensorn. DET MESTA I vardagen fungerar precis

som det ska för Hedvig och hennes typ

STICKET NR 3 2026

men de är inte hundraprocentiga. Det har alltid varit så. När jag var liten och spelade fotboll var jag ibland tvungen att ta pauser när jag blev låg. Det tar inte över mitt liv. Det viktigaste är att det är roligt att träna. Jag är ingen elitsatsande atlet. Men jag vill kunna träna utan att det ska

Det mår jag och min typ 1-diabetes inte bra av? – När jag stressar. Så fort jag får lite stresspåslag sticker blodsockret iväg. Och jag mår inte bra av högt blodsocker. Då blir det som tuggummi i huvudet. Det mår jag och min typ 1-diabetes bra av? – När jag tar det lugnt. När jag är på lantstället, där man kan vara ute i naturen, ta en springtur eller åka en båttur, när man bara kan vara.

ta upp hela min dag, vilket det ibland gör. Som om Hedvig inte redan hade tillräckligt mycket typ 1-diabetes i sitt liv är hon också ordförande i Barndiabetesfondens lokalförening i Linköping. OCH PERSONEN SOM lockade in henne var förstås sköterskan Annette. För även om hon lämnat avdelningen, passade hon på att fråga henne om hon inte ville engagera sig i föreningen, där Annette då satt i valberedningen. – Genom föreningen har jag fått många kontakter med andra människor som lever med typ 1-diabetes. Jag har också fått perspektiv på hur det är att vara förälder till barn med typ 1-diabetes. Tidigare tänkte jag inte så mycket på att mina föräldrar också gick igenom något svårt när jag fick typ 1-diabetes – den oro som kommer när ens barn blir sjukt. Den erfarenheten kan jag nu ta med mig i mötet med föräldrarna på jobbet. – Jag accepterar att typ 1-diabetes är en del av mig. Men jag önskar att jag inte hade den. Jag har jättefina värden, och det är jag stolt och glad över. Samtidigt bär jag på det där kontrollbehovet, och det kan vara tungt. Jag hatälskar typ 1-diabetes. n

Bruno Lundgren

Enklare diabetesbehandling med Dexcom ONE —

Dexcom ONE+ är enkel att använda och ger värden i realtid. Sensorn är vattentät, vilket gör att bad, dusch och simning inte behöver vara ett problem. Dessutom är den godkänd för placering på magen, vilket ger ett diskret och bekvämt alternativ till överarmen . 1

Lo a händelser I Dexcom ONE+ appen kan du logga händelser såsom måltider, :

träningspass och insulindosering, så att du förstår dina glukosmönster bättre . Fler placerin sm li heter: Godkänd för användning på magen, överarmen och för de mellan och år är den även godkänd för placering på övre skinkan . Bada utan hinder: Vattentät upp till , meters d up i upp till timmar . 1

Koppla till smartklocka 1.

Dexcom ONE+ Användarguide

Läs mer om Dexcom ONE på diabetesinfucare com +

diabetesinfucare.com | makingdiabeteseasier.se facebook.com/MakingDiabetesEasierSverige | @makingdiabeteseasier_se Nordic Infucare AB (Distributör) Box 14026 167 14 Bromma, telefon 08-601 24 40, www.infucare.com. Dexcom tillverkas av Dexcom, Inc. DIA.SE.782-01-MAJ2026

FÖRDJUPNING

Alla partier vill se en nationell strategi för typ 1-diabetes – men musklerna saknas

Typ 1-diabetes orsakar lidande och kostar samhället pengar, samtidigt som antalet drabbade ökar. Barndiabetesfonden driver flera frågor sakpolitiskt för att förbättra livet för de som lever med sjukdomen, och uppnå det yttersta målet - en framtid fri från typ 1-diabetes. Här är Barndiabetesfondens valguide. Läs vad partierna svarar på frågor om en nationell strategi för typ 1-diabetes, tillgång till moderna insulinpumpar för alla och förbättrade villkor för forskningen.

1. Skulle ert parti stödja att Sverige tar fram en nationell strategi för typ 1-diabetes, motsvarande den nationella cancerstrategin?

2. Bör en nationell typ 1-diabetesgrupp ges formellt mandat att följa upp, revidera och driva implementeringen av en nationell strategi, med årlig rapportering till Socialdepartementet? 3. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård uppdaterades senast 2018 och speglar en låg ambitionsnivå i förhållande till vad dagens teknik och kunskap gör möjligt. De utgår exempelvis från ett standardiserat antal årliga besök snarare än individanpassning, och har inte hängt med när AID-system och avancerade insulinpumpar blivit standard i delar av landet. Anser ert parti att Socialstyrelsens riktlinjer behöver hållas aktuella och spegla en högre ambitionsnivå för svensk typ 1-diabetesvård?

4. Typ 1-diabetes kräver i dag den mest avancerade vård som ges som egenvård. Den tekniska utvecklingen gör att bördan av att ha sjukdomen kan minskas drastiskt, samtidigt som vårdresultaten förbättras och risken för komplikationer minskar. Ska alla personer med typ 1-diabetes ha rätt till modern diabetesteknik (CGM, insulinpump, AID-system) oavsett bostadsort? 5. I dag går lejonparten av de strategiska statliga forskningsmedlen för diabetes till typ 2-diabetes. Bör de statliga forskningsanslagen som specifikt riktas till typ 1-diabetes öka under kommande mandatperiod?

NEJ

JA MED FÖRBEHÅLL Fråga 1, Liberalerna: vill se en sammanhållen nationell strategi för hälsa där typ 1-diabetes och diabetesvården ingår, snarare än en separat diabetesstrategi.

STICKET NR 3 2026

Fråga 2, Moderaterna: har föreslagit en nationell handlingsplan, men detaljer om implementering, bemanning och referensgrupper behöver beredas. Fråga 5, Liberalerna: vill invänta Vetenskapsrådets pågående översikt av området medicin och hälsa innan beslut om ytterligare riktad styrning mot typ 1-diabetesforskning.

FÖRDJUPNING

Analys:

Handlar inte om vem som vill – utan vem som gör Bra början. Så kan resultatet av Barndiabetesfondens valenkät sammanfattas. Samtliga åtta riksdagspartier säger ja till en nationell strategi för typ 1-diabetes, ja till uppdaterade riktlinjer med mer ambitiösa mål för vården, och ja till att alla med typ 1-diabetes ska ha rätt till modern insulinpump, oavsett vilken region de bor i. Det finns inte något politiskt motstånd mot en nationell kraftsamling kring typ 1-diabetes.

et är i sig värt att stanna upp vid. Den svenska modellen, där 21 regioner var för sig avgör vilken vård en person med typ 1-diabetes får, har inte en enda försvarare. Kristdemokraterna går längst genom att vilja avskaffa regionerna helt. Men att säga ja till en vision kostar ingenting. När orden ska växlas in i inflytande och pengar blir det mer tveksamt. Socialdemokraterna är det enda parti som svarar nej på någon av enkätens frågor, och nejen faller på just de punkter som skulle ge strategin verkligt genomslag: ett formellt mandat för en nationell typ 1-diabetesgrupp och ökade forskningsanslag riktade till typ 1-diabetes. Ja till visionen, alltså, men nej till verktygen. Moderaterna säger ja men reserverar sig: detaljerna "behöver beredas". Liberalerna säger ja till mer forskning men vill invänta Vetenskapsrådets översyn. Socialdemokraterna besvarar frågan om den rekordhöga andelen barn som insjuk-

nar i livshotande ketoacidos med att Socialstyrelsen är "bäst lämpad att avgöra" när riktlinjerna behöver uppdateras. Socialstyrelsen har låtit riktlinjerna stå oförändrade sedan 2018, trots den enorma utvecklingen av vården för typ 1-diabetes. Det är ett svagt svar. SAMTIDIGT: inget parti förbinder sig egentligen till särskilt mycket. Ingen pratar pengar, ingen sätter tidplan, flera pekar bakåt mot redan lagda förslag. Skillnaden är att Socialdemokraterna är ensamma om att säga nej öppet – övriga nöjer sig med att hålla dörren på glänt. C, V och SD är de som tydligast ställer sig bakom Barndiabetesfondens vision. MEN BYGGSTENARNA finns ändå på bordet. En majoritet ställer sig bakom ett nationellt program för att minska ketoacidos vid insjuknande. Flera partier pekar på kvalitetsregistren som verktyg för uppföljning, vilket vi hoppas kan säkra framtiden för

Nationella Diabetesregistret, vars finansiering har minskat kraftigt de senaste åren. En nationell strategi för typ 1-diabetes är en start, men kommer den inte med makt och pengar för att skapa förändring blir det lite värt. Cancerstrategin blev verklighet därför att den fick politisk prioritering, öronmärkta medel och en struktur med mandat att driva arbetet framåt. Typ 1-diabetes behöver detsamma. MEN NÄSTA REGERING, oavsett färg, har

samtliga partiers godkännande att agera. Vi arbetar vidare för att någon ska ta taktpinnen: en nationell strategi med formellt mandat och årlig rapportering till Socialdepartementet, ett nationellt vårdprogram för tidig upptäckt och riktade forskningsanslag som matchar att Sverige har världens näst högsta förekomst av sjukdomen. Nu handlar det inte om vem som vill. Utan om vem som gör. n Åsa Sturestig,

sakkunnig Barndiabetesfonden

Läs hela den nationella partienkäten och vår partienkät till regionerna på www.barndiabetesfonden.se/val2026

STICKET NR 3 2026

FÖRDJUPNING

Fördjupningsfrågor 1. I Västmanland har 34 procent av vuxna med typ 1-diabetes tillgång till bra hjälpmedel, jämfört med 57 procent i Värmland. Vår rapport visar dessutom att det ofta är vårdgivarens passivitet, inte patientens ovilja, som styr om en person erbjuds modern teknik. Vilka konkreta åtgärder vill ert parti vidta för att säkerställa jämlik tillgång oavsett region?

Vi vill se nationella mål för jämlik tillgång till diabetesteknik, tydligare uppföljning via kvalitetsregister och krav på regionerna att aktivt erbjuda modern teknik när den är medicinskt motiverad. Staten behöver ta större ansvar för att vården inte avgörs av bostadsort.

Oavsett var i landet man bor ska man kunna lita på att få vård av hög kvalitet och staten behöver ta ett ökat ansvar för likvärdigheten över landet. Det krävs också mer resurser till vården. Vi vill därför bland annat indexera de generella statsbidragen till regionerna så att de höjs med inflationen varje år. Det skulle stärka regionernas ekonomi och förbättra planeringsförutsättningarna.

Diabetesvård ska ges efter behov, inte efter postnummer. MP vill stärka den nationella styrningen där ojämlikheten är stor, så att riktlinjer för läkemedel, CGM och insulinpumpar får genomslag i hela landet. Regionerna ska följas upp tydligare, staten behöver ta ansvar för att jämlik tillgång till moderna behandlingar blir verklighet. Vi vill stärka den nära vården, diabetesteam och kontinuiteten.

Det är oacceptabelt att tillgång till vård och behandling avgörs av postnummer. För att säkerställa att personer med diabetes får tillgång till modern behandling på lika villkor vill vi ha ett ökat statligt ansvar, t.ex. för läkemedel. Primärvården behöver byggas ut i hela landet och vi vill stärka den nationella kunskapsstyrningen, t.ex. genom en nationell strategi för diabetes.

2. Enligt Nationella Diabetesregistrets senaste årsrapport insjuknade 30 procent av barn och ungdomar med typ 1-diabetes med diabetesketoacidos (DKA) under 2025 — det är den högsta andelen någonsin uppmätt. Bland barn under två år var siffran över 50 procent. DKA är ett livshotande tillstånd som i många fall kunnat undvikas med tidigare upptäckt. Socialstyrelsen har inte uppdaterat sina riktlinjer för diabetesvård sedan 2018, och Sverige saknar idag både ett nationellt vårdprogram för tidig upptäckt av typ 1-diabetes och nationella utbildningsinsatser riktade till primärvård och akutsjukvård. Vilka konkreta åtgärder vill ert parti vidta för att vända denna trend?

Det är alldeles uppenbart att mer behöver göras för att stärka arbetet med tidig upptäckt av typ 1-diabetes. Socialstyrelsen måste ha riktlinjer som är i fas med kunskapsläget och vi utesluter inte att det krävs större nationell styrning för att upptäckterna ska öka, till exempel ett nationellt vårdprogram. Det måste till mer utbildning för BVC, elevhälsa, primärvård och akutsjukvård.

Det är viktigt att riktlinjer för vården uppdateras i takt med att ny forskning, nya läkemedel och förändrade sjukdomsmönster. Det är Socialstyrelsen som är ansvarig myndighet för riktlinjerna och de är bäst lämpade att avgöra när de behöver uppdateras.

Vi vill minska de regionala skillnaderna genom att satsa på sjukvården och stärka primärvården i hela landet. Ett nationellt vårdprogram för tidig upptäckt i kombination med nationella utbildningsinsatser kan öka jämlikheten och minska risken för DKA. Vi vill även stärka den medicinska forskningen kring diabetes och säkerställa att patienter med typ 1-diabetes har tillgång till diabetesteam.

En starkare och mer tillgänglig primärvård med tillgång till fasta läkarkontakter är avgörande för att upptäcka sjukdomar i tid. En nationell diabetesstrategi och uppdaterade riktlinjer är också centralt för att stärka kunskapen i hela vårdkedjan, från primärvård till akutsjukvård, och därmed kunna vända trenden med DKA.

3. Sverige har, jämte Finland, den högsta förekomsten av typ 1-diabetes i världen, och allt fler barn drabbas allt tidigare. Tack vare våra nationella kvalitetsregister och världsledande forskargrupper har vi unikt goda förutsättningar att bedriva forskning på sjukdomen. Hur vill ert parti säkerställa att Sverige utvecklas till en världsledande nation för forskning kring typ 1-diabetes under kommande mandatperiod?

Vi vill stärka Sveriges förutsättningar att bedriva ledande forskning om typ 1-diabetes genom ökade och långsiktiga forskningsmedel, bättre användning av kvalitetsregister och hälsodata samt goda villkor för kliniska studier. Forskning, vård och patientorganisationer behöver samverka för att utveckla prevention, behandling och bättre livskvalitet.

Sverige är och ska fortsätta att vara framstående inom life science. För att fortsätta stärka Sverige på området vill vi ha ett tydligt exportmål för Life Science-industrin och skapa förutsättningar för fler kliniska prövningar inom landet. Vi måste också investera långsiktigt i forskning och höja de statliga forskningsanslagen, samt investera i forskningens kvalitet i hela landet.

Vi måste säkerställa en trygg och kontinuerlig finansiering av våra nationella kvalitetsregister. Kliniskt verksamma läkare måste få tid och förbättrade förutsättningar för forskning. Dessutom behöver vi arbeta vidare med strategin för och satsningar inom Life-science. Samtidigt måste forskningsframsteg och ny kunskap bättre kunna nyttjas inom sjukvården.

Genom strategiska satsningar på medicinsk forskning och innovation. Vi vill stärka förutsättningarna för att kombinera klinisk tjänstgöring med forskning och förbättra möjligheterna att bedriva forskning inom primärvården. Nationella forskningsprogram, fler kliniska studier och ökade resurser till kvalitetsregister är nyckelfrågor.

STICKET NR 3 2026

FÖRDJUPNING

Postnummer ska inte avgöra vård eller stöd, behov ska styra. Liberalerna vill minska regionala skillnader genom statlig styrning och införa en personlig läkare för varje patient. Staten ska ta ansvar för både utbildning och arbetsvillkor i sjukvården. Så att vårdens medarbetare kan utvecklas och specialisera sig. Dessutom behöver staten säkra vårdutveckling, forskningstid och långsiktiga kvalitetsregister.

Svenska sjukvård är ojämlik över landet. Moderaterna vill att staten generellt ska ta ett större ansvar för sjukvården, så att den blir mer jämlik. Vi vill att detta görs genom nationella strategier, riktlinjer, utvärderingar och uppföljning. Moderaterna har tidigare föreslagit att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ska ge förslag på hur ny teknik kan utveckla en bättre diabetesvård.

Kristdemokraterna vill säkerställa jämlik diabetesvård i hela Sverige. I dag finns stora skillnader mellan regioner i tillgång till nya läkemedel, medicinteknik och specialistvård. Därför vill KD avskaffa regionerna och ge staten huvudansvar för sjukvården. Nationella riktlinjer ska ge likvärdig och snabb tillgång till behandlingar hög kvalitet, bättre hälsa och minskad ojämlikhet i hela landet.

Skillnaderna mellan regionerna visar att vården behöver mer nationell styrning. Vi vill införa nationella riktlinjer och en stärkt statlig uppföljning så att alla med typ 1-diabetes erbjuds modern diabetesteknik utifrån medicinska behov – inte utifrån var de bor eller hur aktiv den enskilda vårdgivaren är.

Liberalerna vill införa screeningprogram så snart det finns vetenskapligt stöd och etisk bedömning att det gör nytta, så att insjuknande i diabetes kan fångas upp tidigare. Vårdens medarbetare ska ha rätt till god och kontinuerlig fortbildning genom hela yrkeslivet, och arbetsgivare ska ha skyldighet att erbjuda det. Dessutom behöver riktlinjerna för diabetesvården regelbundet uppdateras.

Politikens roll är att skapa goda förutsättningar för såväl vård som forskning, med hög patientsäkerhet. Moderaterna har tidigare motionerat om att inrätta en nationell samordnare för diabetesvården. En av uppgifterna skulle kunna vara att sprida ”best practice”, samt innefatta förebyggande och upptäckt av DKA. Myndigheternas riktlinjer behöver följa utvecklingen och hålla en hög standard.

Kristdemokraterna vill stärka primärvården och den nära vården så att typ 1-diabetes upptäcks tidigare. Vi är positiva till ett nationellt vårdprogram för tidig upptäckt av typ 1-diabetes samt uppdaterade nationella kunskapsstöd och utbildningsinsatser för vårdpersonal. Genom bättre samordning och fasta vårdkontakter kan fler barn få diagnos innan livshotande DKA utvecklas.

Först och främst behöver ett nytt nationellt vårdprogram för typ 1-diabetes tas fram under nästa mandatperiod. Vi behöver också stärka utbildningen om tidig upptäckt av typ 1-diabetes inom primärvård och akutsjukvård. Vi har inte råd att vänta när allt fler barn insjuknar och diabetesketoacidos kan förebyggas genom tidigare diagnos.

Sverige ska vara ett forsknings- och innovationsland. Liberalerna har stärkt forskningen med totalt 6,5 miljarder kronor från 2025 till 2028. Bland annat med särskilda satsningar inom life science med fokus på precisionsmedicin. På sikt ska de privata och offentliga anslagen till forskning uppgå till 4 procent av BNP. Dessutom vill vi säkra starkt, långsiktigt stöd till de nationella kvalitetsregistren.

Mer forskning behövs för att hitta orsakerna till den ökade förekomsten av typ 1-diabetes. I den moderatledda regeringens forskningsproposition från 2024 satsas 600 miljoner kronor inom life science och hälsa, med fokus på forskning som kan leda till bättre prevention, diagnostik och behandling av sjukdomar, inklusive diabetes.

Kristdemokraterna vill stärka den medicinska forskningen genom långsiktiga forskningsanslag, bättre villkor för klinisk forskning och ökad samverkan mellan vård, akademi och näringsliv. Sveriges starka kvalitetsregister och forskningsmiljöer ska tas till vara för att utveckla prevention, behandling och i förlängningen botande terapier vid typ 1-diabetes.

Vi vill stärka förutsättningarna för forskning och kliniska studier om typ 1-diabetes genom långsiktiga forskningssatsningar och bättre samverkan mellan vård, akademi och näringsliv. Sverige ska ta tillvara sina unika kvalitetsregister. Dessutom måste godkännande och införande av nya läkemedel och behandlingar ske snabbare än i dag.

STICKET NR 3 2026

FORSKNING

Ny forskning:

Skyddar barns hjärta och blodkärl Barn med typ 1-diabetes kan få tidiga förändringar i blodkärlen. Men ny forskning från Göteborgs universitet visar också något hoppfullt: ju jämnare blodsocker barnen har, desto mindre verkar blodkärlen påverkas.

20 S T I C K E T N R 3 2 0 2 6

FORSKNING Bra blodsockerkontroll på barn kan förbättra hjärtat och kärlens hälsa, menar läkaren Ebba Bergdahl.

ur påverkas hjärta och blodkärl av att leva med typ 1-diabetes från tidig ålder? Läkaren och forskaren Ebba Bergdahl har i sin avhandling vid Sahlgrenska akademin i Göteborg studerat detta, med bland annat stöd från. Barndiabetesfonden, genom att följa barn mellan sex och sexton år som har haft typ 1-diabetes i minst fem år. – Vi vet sedan tidigare att personer med typ 1-diabetes löper en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, men vi vet mindre om när förändringarna börjar och hur de utvecklas, säger hon.

Foto: Nike Nilsson

STUDIEN SOM EBBA Bergdahl genomförde

tillsammans med kollegor omfattade 50 barn med typ 1-diabetes och en grupp friska jämnåriga. Med hjälp av mycket högupplösande ultraljud kunde forskarna studera blodkärlens väggar i handleden, foten och på halsen. Metoden gör det möjligt att upptäcka extremt små förändringar i kärlväggen. – Det unika är att vi inte bara tittade på kärlens tjocklek, utan också kunde dela upp kärlväggen i olika lager. På så sätt går det att få en bättre förståelse för var de allra första förändringarna uppstår.

I STUDIEN UNDERSÖKTE de också blodkärlens funktion, blodtryck och olika mått på blodsockerkontroll. Resultaten jämförde

de med gruppen friska barn. Skillnaderna var små, men tillräckliga för att kunna upptäckas med de avancerade mätmetoderna. Ett av de tydligaste resultaten från de olika mätningarna var sambandet mel-

mmol/l, desto mindre kärlpåverkan verkar man ha, säger Ebba Bergdahl. RESULTATET STÄRKER BILDEN av att ett jämnt blodsocker inte bara påverkar hur man mår

”Ju mer tid man har inom det rekommenderade blodsockerintervallet, desto mindre kärlförändringar verkar man få.” lan tidig kärlpåverkan och blodsockernivåer. – Ju mer tid man ligger inom det rekommenderade blodsockerintervallet 4–8

här och nu, utan också har betydelse för den långsiktiga hälsan. Vid tvåårsuppföljningen kunde man se att barnens blodtryck hade förbättrats. Förbättringen var

Viktiga resultat från forskningen •T idiga kärlförändringar hos barn Barn med typ 1-diabetes hade tidiga förändringar i blodkärlen jämfört med friska jämnåriga barn.

•J ämnare blodsocker minskar kärlpåverkan Barn som tillbringade mer tid inom det rekommenderade blodsockerintervallet hade mindre tecken på kärlförändringar än barn vars blodsocker oftare låg utanför intervallet. Sambandet mellan blodsockerkon-

troll och friskare blodkärl var särskilt tydligt i intervallet cirka 4–8 mmol/l.

• Resultaten ger hopp om förbättring Vid tvåårsuppföljningen kunde Ebba Bergdahl se att barnens blodtryck hade förbättrats i samband med ökad tid inom det rekommenderade blodsockerintervallet. Det tyder på att god blodsockerkontroll kan ha positiva effekter på hjärt-kärlhälsan redan i tidig ålder.

STICKET NR 3 2026

FORSKNING

DE SVENSKA BARN som deltog i studien

hade generellt mindre kärlförändringar än vad som rapporterats i flera internationella studier. Enligt Ebba Bergdahl kan det kopplas till att svensk diabetesvård håller hög kvalitet och att modern teknik gör skillnad i vardagen. – Vi har sedan en tid tillbaka haft ett tekniksprång inom diabetesbehandlingen, där glukossensorer och automatiserade

insulinpumpar ger helt nya möjligheter att hålla blodsockret stabilt. HON SÄGER ATT det viktigaste budskapet

från forskningen är hopp och är noga med att betona att hennes studie inte ska skapa oro eller skuldkänslor. – Resultaten visar att blodsockret spelar roll och att varje förbättring verkar räknas. Det är ett positivt budskap till alla barn och familjer som lever med typ 1-diabetes. För att leva med typ 1-diabetes är ett heltidsarbete och alla gör så gott de kan. Nu hoppas Ebba Bergdahl kunna följa deltagarna vidare upp i ung vuxen ålder för att få en bättre förståelse för hur de tidiga kärlförändringarna utvecklas över tid. n Sara Palmkvist

Foto: Nike Nilsson

kopplad till att barnen hade bättre blodsockervärden. – Det är ett resultat som behöver bekräftas i större studier men att det inger hopp om att man genom en snäv blodsockerkontroll avsevärt kan förbättra sin hjärt- och kärlhälsa om man lever med typ 1-diabetes. Och även små steg mot ett stabilare blodsocker kan ha betydelse på sikt.

Ebba Bergdahl under sin disputation på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Ny studie på hypoimmunitet

N AI ger prognos på individnivå

AI KAN HJÄLPA vården att förutse vilka personer med typ 1-diabetes som riskerar att få försämrad blodsockerkontroll. I en spansk studie som publicerades i Scientific Reports i juli använde forskare verkliga patientdata från närmare 9 000 personer med typ 1-diabetes för att träna en AI-modell att förutsäga glukoskontrollen ett år framåt i tiden. Modellen identifierade faktorer som påverkar framtida HbA1c-nivåer och kunde ge träffsäkra prognoser på individnivå. Målet är att tekniken i framtiden ska kunna användas för att upptäcka personer som behöver extra stöd eller tidiga insatser, så att vården kan bli mer individanpassad. n

22 S T I C K E T N R 3 2 0 2 6

ya forskargrupper testar nu transplantation av insulinproducerande celler som genetiskt modifierats för att undvika immunsystemets angrepp. Tekniken kal�las hypoimmuna cellterapier och skulle på sikt kunna göra det möjligt att ersätta de förlorade betacellerna utan livslång immunsuppressiv behandling. Mest uppmärksamhet har hittills fått Per-Ola Carlssons studie vid Uppsala universitet, där genetiskt modifierade ö-celler har visat både överlevnad och insulinproduktion utan immunhämmande läkemedel.

Vid stamcellskongressen ISSCR 2026 i juli presenterade Sonja Schrepfer, forskare vid Cedars-Sinai Medical Center i Kalifornien och gästprofessor vid Uppsala universitet, en första studie på människa med en annan teknisk plattform. Studien undersöker om en alternativ strategi för att göra cellerna osynliga för immunsystemet kan uppnå samma mål. Att flera forskargrupper nu följer likartade spår talar för att hypoimmuna cellterapier kan komma att utvecklas från ett enskilt forskningsprojekt till ett bredare forskningsfält inom typ 1-diabetes. n

FORSKNING

JOHNNY SPANAR

Johnny Ludvigsson är hedersordförande och grundare av Barndiabetesfonden samt professor vid Linköpings universitet. Här kommenterar han det senaste inom typ 1-diabetesforskningen.

Ett problem för ö-cellstransplantation kan vara bristen på celler för transplantation.

Stort hopp för transplantationer

Stort hopp ställs med rätta till att transplantationer ska bli räddningen – för det som slutgiltigt kan bota typ 1-diabetes. Det verkar rimligt. Nya metoder är på gång, både vad gäller att dämpa immunförsvarets reaktion på transplanterade celler och tekniker för att helt undvika dess angrepp.

vanstående metoder sker antingen genom att göra cellerna osynliga för immunförsvaret, genom att på annat sätt skapa tolerans, eller genom att transplantera till platser där immunförsvaret inte går till attack, som exempelvis den främre ögonkammaren. ETT ABER ÄR dock bristen på celler för

transplantation. För vanlig ö-cellstransplantation har Per-Ola Carlsson framhållit att det egentligen finns ett överskott av celler. Detta beror på att indikationerna för ö-cellstransplantation är väldigt snäva; de omfattar exempelvis personer med oacceptabla, livshotande hypogly-

kemier som de inte klarar av att hantera själva eftersom de drabbats av så kallad hypoglycemia unawareness och inte märker något förrän det är för sent. Av okänd anledning tilldelas dock inga celler till transplantationsförsök i främre ögonkammaren i Sverige, trots att kliniska prövningar pågår i bland annat USA. ETT VIKTIGT STEG mot att lösa bristen på

insulinproducerande celler är att framställa sådana från mycket omogna stamceller. Företaget Vertex har lyckats och har studier på gång med ett antal diabetespatienter som ska kunna klara sig utan att ta insulin. Nu har även forskare vid Karolinska Institutet framgångsrikt framställt insulinproducerande celler

från stamceller (Wu S et al., Stem Cell Reports, maj 2026). Forskarna har kunnat visa att de framodlade cellklustren uteslutande består av endokrina celler. När dessa har transplanterats till den främre ögonkammaren på experimentdjur har djuren blivit fria från sin diabetes. DETTA ÄR ETT stort steg framåt för

internationell typ 1-diabetesforskning. Det är mycket positivt att betacellsproduktion baserad på stamceller inte är koncentrerad till ett enda företag, och det är bra att olika protokoll utarbetas med allt bättre resultat. Att man har lyckats vid Karolinska Institutet visar att svensk diabetesforskning fortsätter att ligga i absolut framkant, även på detta område. n STICKET NR 3 2026

UNG MED TYP 1 Fr v: Liv Timerdal tar emot priset Årets Lejonunge tillsammans med mamma Emma Timerdal. Här med Barndiabetsfondens generalsekreterare Karolina Jansson.

ÅRETS LEJONUNGE

”Hon är en målmedveten liten krigare”

Åttaåriga Liv Timerdal har typ 1-diabetes. Tillsammans med sin mamma Emma samlar hon in pengar till forskningen och sprider kunskap om sjukdomen. Nu har hon utsetts till Årets Lejonunge av Lions Sverige för sitt stora engagemang.

iv diagnostiserades med typ 1-diabetes för tre år sedan. Emma anade att något inte stod rätt till när Liv började dricka stora mängder vatten. – Det var mitt i sommaren och varmt ute, så man skulle ha kunnat skylla på värmen. Men hon slutade aldrig att vara törstig, berättar Emma. Emma är utbildad sjuksköterska och tänkte direkt att det kunde vara 1-diabetes. Hemma hos hennes syster, som själv har sjukdomen, fanns utrustning för att kont-

– Innan man lever med typ 1-diabetes förstår man inte hur mycket som påverkar, som värme, kyla, hormoner, aktivitet, stress och förväntan. Under vissa perioder blir Liv låg hela tiden, och under andra ligger blodsockret högt. Det finns ingen enkel mall. I DAG GÅR Liv i skolan och lever ett aktivt liv, där det stora intresset är fotboll. Hon låter sällan sjukdomen stoppa henne, men typ 1-diabetes finns alltid närvarande. Pumpen och sensorn sitter fast på kroppen

”Hon är fortfarande ett barn. När man blir väldigt låg eller väldigt hög orkar man inte tänka klart, och då behöver hon hjälp.” rollera blodsockret. Ett blodprov på Liv visade ett värde på 22 mmol/l. Emma förstod direkt allvaret och de åkte till Hudiksvalls sjukhus, där diagnosen bekräftades. Familjen kastades in i ett nytt liv där allt kretsade kring blodsocker, kolhydrater, insulin och larm. Emma beskriver det första året som ett enda långt tillstånd av oro och ständig beredskap. – Jag minns nästan inte det första året. Allt handlade om att försöka våga. Våga lämna henne på förskolan, våga somna på nätterna, våga lita på att man gjort rätt. Man var livrädd för att ge för mycket insulin eller för lite mat. HON SÄGER ATT det tog lång tid innan famil-

jen hittade någon form av trygghet i vardagen. Det handlade inte bara om att lära sig tekniken eller förstå insulinbehandling, utan också om att inse hur många faktorer som påverkar blodsockret.

24 S T I C K E T N R 3 2 0 2 6

dygnet runt. Det kan klia, skava och störa. – Hon sa senast häromdagen att typ 1-diabetes är en fruktansvärt vidrig sjukdom eftersom hon aldrig får vila från den. Inför hösten känner Emma oro kring skolsituationen eftersom Livs resurs ska sluta. – Hon är fortfarande ett barn. När man blir väldigt låg eller väldigt hög orkar man inte tänka klart, och då behöver hon hjälp. Mitt i allt det svåra har familjen valt att rikta energin mot något hoppfullt. Genom sitt Instagramkonto började Emma berätta öppet om familjens vardag med typ 1-diabetes. Det blev starten på ”Livs superinsamling” för att hitta ett botemedel mot typ 1-diabetes. Responsen blev större än familjen kunnat ana. Inlägg delades vidare, människor engagerade sig och både Ljusdals-Posten och Sveriges Radio uppmärksammade initiativet. Insamlingen drog till slut in över 115 000 kronor.

– Vi är såklart jätteglada för alla bidrag. Vi får så många frågor om sjukdomen, så detta är också ett sätt att sprida kunskap om hur livet med typ 1-diabetes faktiskt ser ut. För sitt engagemang har Liv utsetts till Årets Lejonunge av organisationen Lions Sverige. Familjen var nyligen i Stockholm för att ta emot priset på Barndiabetesfondens kontor. – Liv är otroligt stolt och berättar om priset för alla hon träffar, säger Emma. Liv har förstått sambandet mellan forskning och möjligheten att hitta ett botemedel mot typ 1-diabetes och har därför nu startat en ny insamling. – Liv vill bli frisk och hon vill att andra barn också ska slippa typ 1-diabetes. Så nu har hon bestämt att vi ska samla in en miljon kronor till forskningen. Gärna mer än så. Hon är verkligen en målmedveten liten krigare. En riktig lejonunge. n Sara Palmkvist

Faktaruta

Familjen Timerdal: Liv, 8 år, storebror Noah, 13 år, mamma Emma, pappa Mikael och hunden Smulan Bor: Färila i Hälsingland Årets Lejonunge: Den 11 juni tog Liv emot priset Årets Lejonunge, som delas ut av Barndiabetesfondens samarbetspartner Lions Sverige. Priset tilldelas ett barn som på olika sätt har gjort en betydande insats för att öka kunskapen om typ 1-diabetes och stödet till typ 1-diabetesforskningen. Instagram: @emmatimer

MiniMed GoTM-systemet Minns

Systemet loggar tidpunkt & mängd för dina snabbverkande doser och visar hur mycket aktivt insulin som fortfarande verkar i din kropp.1

Påminner

Systemet påminner vid missad dos eller när en korrektionsdos behövs.2

Rekommenderar

Vid beräkning av en dos tar appen hänsyn till ditt nuvarande glukosvärde, och eventuellt aktivt insulin från föregående doser. Så att du tryggt kan ta den rätta dosrekommendationen. 1. Användarinteraktion krävs 2. Dosrekommendationer beräknas enligt inställningarna som angetts av din vårdgivare. SE-DBA-2600028 ©2026 Medtronic. MiniMed och MiniMed-logotypen är varumärken som tillhör Medtronic MiniMed, Inc. *Varumärken från tredje part är varumärken som tillhör sina respektive ägare. Alla andra varumärken är varumärken som tillhör ett Medtronic-företag.

BLÅ SIDOR Använde matchtröjor för insamling Melker Mellander insjuknade i typ 1-diabetes hösten 2020. Diagnosen sattes i december samma år, då han var fem år gammal. Precis innan hade han börjat i Spånga handbollsklubb, vilket han har fortsatt med. I somras spelade Melker tillsammans med några lagkamrater cupen Åhus Beach. Pappa Jonas såg ett tillfälle att med pojkarnas matchtröjor, sprida medvetenhet kring typ 1-diabetes och samtidigt samla in pengar till den livsviktiga forskningen. Nu har insamlingen nått över 18 000 kronor.

För allt i världen... GLÖM FÖR ALLT i världen inte Barndiabetesloppet – den 5–13 september. Du kan gå, springa eller rulla rullstol på ett av de många lokala lopp som anordnas runt om i landet eller delta digitalt från valfri plats. Anmälan görs direkt via Barndiabetesfonden. n

Blå november

”Nu botar vi typ 1-diabetes”

Med kampanjkonceptet ”Nu botar vi typ 1−diabetes” ska medlemmar, forskare, kändisar, företagsledare och företag se till att Barndiabetesfonden syns i november. KAMPANJEN BLIR STARTSKOTTET för en lång-

siktig nedräkning mot ett gemensamt mål: en framtid fri från typ 1−diabetes. Konceptet bygger på att personifiera sjukdomen och forskningen genom människors egna berättelser. Att låta människor träda fram och berätta om sin vardag med typ 1− diabetes ska skapa igenkänning och stärka engagemanget och bidra till att minska stigma och öka förståelsen för sjukdomen. n

Medlemsrabatter på Mina sidor! Du hittar medlemsrabatter för dig som medlem på Barndiabetesfondens sajt. JUST NU FINNS RABATTER från Apotea (15 procent på druvsocker), GP Batteries (20 procent på hela sortimentet) och Diabetic Designed (15 procent på prova-på-paket).

26 S T I C K E T N R 3 2 0 2 6

Just nu fi nns d et även frib iljet ter ti ll fl era kon serter oc h event run t om i Sver ig e.

För att ta del av rabatterna ska du logga in på ”Mina sidor” på barndiabetesfonden.se. Om du blivit medlem efter november 2025 eller har betalat medlemsavgift för 2026

har du redan tillgång till Mina sidor. Har du inte förnyat ditt medlemskap och din betalmetod enligt mail från Barndiabetesfonden så behöver du göra det för ta del av medlemsförmånerna. SE MAIL FRÅN OSS med instruktioner eller kontakta kansli@barndiabetesfonden.se om du behöver hjälp.

BLÅ SIDOR

Nu börjar informationsmaterialet i arvsfondsfinansierade projektet Typ 1-liv ta form. För informationsmaterialet till barnen kommer figurerna Kim och draken Milli och Sticke att användas.

Typ 1-liv

Stödmaterial för typ 1-diabetes

Barndiabetesfondens arvsfondsfinansierade projekt Typ 1-liv börjar nu visa resultat. Det första materialet publiceras under sommaren och fokuserar på stödinsatser för personer med typ 1-diabetes och deras anhöriga.

augusti har det treåriga projektet varit enkätfrågor. Analysen visar vilka behov och i gång i två år. Nu inleds nästa fas – att utmaningar som ofta följer med sjukdomen. göra materialet tillgängligt för målBland slutsatserna framkommer att: gruppen. • behoven förändras beroende på var i – Först ut att lanseras är att guida sjukdomsresan personen befinner sig kring vilka stödinsatser som finns för perso• stora livshändelser och förändringar ner med typ 1-diapåverkar behoven i betes. Det kan gälla hög grad kontakter med För• stödet behöver Typ 1-liv säkringskassan, omfatta både prakTyp 1-liv är ett treårigt projekt hälso- och sjukvårtiska och emotionella som finansieras med 8,4 miljoner den, förskola och frågor kronor från Allmänna Arvsfonden. skola eller arbetsli– Nästan hälfMålet är att skapa digitala tjänster vet. Vi vill tydliggöra ten av de svarande i för att ge trygghet, vägledning och vilket stöd man kan våra enkäter önskar praktisk hjälp till personer med typ förvänta sig och vilka mer psykologiskt 1-diabetes och deras anhöriga rättigheter man har, stöd. Typ 1-diabetes säger Jesper Brink, påverkar så mycket projektledare för Typ mer i vardagen än 1-liv. det fysiska i kroppen, säger Jesper Brink. PROJEKTET BYGGER BLAND annat på en målSenare under sommaren publiceras även och behovsanalys där 26 personer djupinter- material om stöd i olika livsfaser. Det kan vjuats och där ytterligare 670 personer med handla om att börja förskolan, gå igenom typ 1-diabetes och anhöriga har besvarat puberteten, bli gravid eller att bli äldre.

Jesper Brink är projektledare för Typ 1-liv.

– Vi vill möta de behov som uppstår genom hela livet. Under livet uppstår händelser och situationer som gör att sjukdomen gör sig påmind. Behovet av en ny typ av stöd är ofta stort i dessa perioder och det finns en möjlighet att förbereda den drabbade på förändringarna, säger Jesper Brink. Under året tas också särskilt material fram för barn. Där används bland annat Barndiabetesfondens egna figurer – Kim, draken Milli och igelkotten Sticke. – Materialet ska vara helt anpassat för barn. Där tar vi också fram filmer för att göra innehållet lättillgängligt och engagerande. En viktig del handlar om att hjälpa barn att sätta ord på känslor kring sjukdomen och hantera situationer i förskola och skola. Självklart vill vi också vara ett stöd för barnen, säger Jesper Brink. n

Bruno Lundgren STICKET NR 3 2026

Barndiabetesfonden Skeppargatan 38 114 52 STOCKHOLM

Sköldpaddor till barn med typ 1-diabetes på Arktis glaciärer. Med Postkodlotteriet är du med och stöttar 62 ideella organisationer på samma gång. Allt från Nordens Arks arbete med att bevara världens mest hotade sköldpaddor, till Barndiabetesfondens arbete för en framtid utan typ 1-diabetes, och Greenpeaces insatser för miljön och klimatet. Varje organisation gör ett ovärderligt arbete och tillsammans skapar de en bred förändring för människor, djur och natur världen över. Därför delar vi årligen ut hela vårt överskott på mer än 1 miljard över många viktiga områden. Det är pengar som gör stor skillnad – på många håll och på många sätt. Tack för att du gör det möjligt.

Åldersgräns 18 år. Stödlinjen.se