Tidning från
Barndiabetesfonden och
Barndiabetesfondens Riksförening
Årgång 33
Beskyddare: H.K.H. Kronprinsessan Victoria Nr 1 2026
BLÅ SIDOR Fler insamlingar ger mer klirr
UNG MED TYP 1
Otto Wretling i långfilm
Marielles och Sahils krokiga
diabetesresor ledde till...
FORSKNING
Kolhydrater & träning
4 LEDARE
"Insamlingen har varit stark, engagemanget växer och allt fler väljer att stötta oss."
6 NYHETER
• Konsortium för forskningen
• Ny betalmetod för
Barndiabetesfonden
• Vård i tid undgår diabetisk ketoacidos
• Fråga Johnny om bukspottkörteln är för liten
Boka in Barndiabetesfondens årsmöte 2026!
Mötet hålls digitalt på Teams 28 mars kl.13-15
Malin Flodström Tullberg, professor i typ 1-diabetes på Karolinska institutet, håller föreläsningen "Hur uppstår typ 1-diabetes".
Formell kallelse, med möjlighet till anmälan, skickas ut digitalt minst tre veckor innan.
Väl mött!
2 2 10
10 LEVA MED TYP 1
Sahil och Marielle hittade varandra
16 FÖRDJUPNING
Kosten väcker starka känslor
21 UNG MED TYP 1
Otto Wretling står på scen med typ 1-diabetes
22 FORSKNING
• Träning, kolhydrater och typ 1-diabetes
• Qiaolin Deng om risken för hjärtat
• Johnny spanar
26 BLÅ SIDOR
Fler pålitliga insamlingar ger mer resurser till forskningen
Sticket är en tidning som ges ut av Barndiabetesfonden och Barndiabetesfondens Riksförening. Tidningen utkommer 4 ggr/år. Eftertryck får gärna ske med angivande av källa.
Ansvarig utgivare Karolina Janson
Produktion Tidningsmakarna AB, Bruno Lundgren, Petrus Iggström
Tryck Larsson Offsettryck, Linköping
ISSN 1400-8505
Redaktionen sticket@barndiabetesfonden.se
Annons elvira.wibeck@barndiabetesfonden.se
Material till tidningen sänds till: Barndiabetesfonden
Skeppargatan 38, 114 52 Stockholm
Adressändring kansli@barndiabetesfonden.se
Telefon 013-10 56 90
Värden överförs till din smarttelefon1 minut för minut, så att du kan hantera din diabetes med mer självförtroende2 och agera snabbare.
Bidrar till lägre långtidsblodsocker3
Enkelt att använda 4 15 dagars kontinuerlig glukosövervakning
Bilder och simulerade data är endast i illustrativt syfte, det är inte från någon verklig patient. FreeStyle Libre 3 Plus-sensorn är godkänd från 2 år och uppåt. För barn i åldern 2-12 år är en anhörigvårdare som är 18 år eller äldre ansvarig för att övervaka, hantera och hjälpa dem att använda FreeStyle Libre 3-systemet tillsammans med FreeStyle Libre 3 Plus-sensorn, och för att tolka avläsningarna. 1. FreeStyle Libre-systemens appar är endast kompatibla med vissa mobila enheter och operativsystem. Vänligen kontrollera vår webbplats för mer information om kompatibiliteten för din mobila enhet innan du använder apparna. Användning av FreeStyle Libre-systemens appar kan kräva registrering i LibreView. 2. Fokkert, M. BMJ Open Diabetes Research & Care (2019). https://doi. org/10.1136/bmjdrc-2019-000809. 3. Evans, M. Diabetes Therapy (2020). https://doi.org/10.1007/s13300-019-00720-0. 4. Haak, T. et al. Diabetes Therapy (2017). https://doi.org/10.1007/s13300-016-0223-6.
© 2025 Abbott. Sensorns hölje, FreeStyle, Libre, och relaterade varumärken tillhör Abbott. Andra varumärken tillhör sina respektive ägare. ADC-119910 v1.0 09/25. www.FreeStyle.Abbott • 020-190 11 11
Karolina Janson Generalsekreterare för Barndiabetesfonden
Barndiabetesfonden har börjat 2026 med tacksamhet och tillförsikt.
Bakom oss har vi ett år som tydligt visar vad som är möjligt när engagemang, långsiktighet och gemensam vilja får styra.
TACK VARE ER – våra medlemmar, givare och engagerade runt om i landet, har Barndiabetesfonden kunnat fortsätta stärka forskningen och samtidigt bygga en stabil grund för framtiden.
INSAMLINGEN HAR varit stark, engagemanget växer och allt fler väljer att stötta oss regelbundet. Det är avgörande. Återkommande stöd ger oss trygghet, handlingskraft och
är en förutsättning för att varje insamlad krona ska göra så stor skillnad som möjligt. Nu tar vi nästa steg med ett tydligt fokus: att bygga långsiktiga relationer för långsiktiga intäkter, att göra det enklare att engagera sig och att fortsätta stärka Barndiabetesfondens organisation, med forskning och kunskap i centrum. Vi vill bli ännu bättre på att mäta effekten av vårt arbete för att vara säkra på att våra insatser leder
”Varje forskningsanslag, varje studie och varje samarbete för oss närmare bättre behandlingar.”
mod att tänka långsiktigt. Samtidigt ser vi hur vårt arbete når bredare: kännedomen om Barndiabetesfonden ökar, fler vill samarbeta med oss och fler får upp ögonen för vikten av forskning om typ 1-diabetes –genom hela livet.
FÖRRA ÅRET INVESTERADE vi mycket i strukturer och arbetssätt som inte alltid syns utåt, men som är helt nödvändiga för att vi ska kunna växa hållbart. Att bygga en modern, professionell och effektiv organisation är ett arbete som kräver tålamod, men det
till verklig förändring – för barn, unga och vuxna som lever med typ 1-diabetes, i dag och i framtiden.
TYP 1-DIABETES är fortfarande en livslång sjukdom. Men forskningen rör sig framåt, steg för steg. Varje forskningsanslag, varje studie och varje samarbete för oss närmare bättre behandlingar, förebyggande metoder och i förlängningen ett botemedel. Hoppet är inte en vision i fjärran. Det byggs här och nu.
Tack för att du är en del av detta arbete. n
Trassligt: Tillgången till medicintekniska hjälpmedel är väldigt olik. Vilken pump eller sensor du kan få varierar stort, och särskilt stor är ojämlikheten bland vuxna med typ 1-diabetes. Under våren arbetar vi med att kartlägga vad det är som styr tillgången till hjälpmedel. Fortsättning följer.
Löst:
Med start i november delas nu draken Milli och Hoppets påse ut till alla nydebuterade barn under 11 år. Gåvan, som bland annat innehåller sagobok, pysselbok och fakta för vuxna, är tänkt att underlätta starten på livet med typ 1-diabetes. Milli är ett väldigt mysigt gosedjur med typ 1-diabetes och finns också att köpa i vår webbshop.
Poden är vattentät med IP28-klassning ner till 7,6 meter i upp till 60 minuter. Handenheten är inte vattentät.
1,3 %, P<0,0001 respektive 2,2 % jämfört med 1,8 %, P<0,8153. Resultat mätta med CGM. Studie finansierad av Insulet. 3. Sherr JL, et al. Diabetes Care. 2022. 45(8):1907– 1910. Prospektiv studie med 80 deltagare med typ 1-diabetes åldrar mellan 2 och 5,9 år. Studien inkluderade en 14 dagar lång fas med standardbehandling (ST) följd av en 3 månader lång fas med Omnipod 5 Hybrid Closed Loop-systemet (HCL). Medelvärde för tid >10 mmol/L hos mycket unga barn (2 till 5,9 år) mätt med CGM: ST = 39,4 %, 3 månader med Omnipod 5 = 29,5 %, P<0,0001. Medelvärde för
Barndiabetesfonden inför en ny betalmetod för medlemskap.
Dessutom får medlemmarna exklusiv tillgång till ”Mina sidor”.
DET ÄR ALLTSÅ Barndiabetesfondens Riksförening med tillhörande lokalföreningar som inför en ny betalmetod.
– I och med att vi lanserar vår nya webbsida går vi bort ifrån de gamla pappersfakturorna för att i stället ta in medlemsavgiften via digitala Swish, säger Maria Egonsdotter, som är webbansvarig och projektledare för arvfondsprojektet Typ 1-liv.
Huvudorsaken att övergå till Swish är att det minskar administrationskostnaderna och underlättar för medlemmarna.
Nya betalsättet införs under våren. Exakt när kan inte Maria Egonsdotter svara på i skrivande stund (i januari).
– Vi vill införa återkommande swish-betalning, som fungerar ungefär som ett au-
togiro, men alla banker har inte systemet på plats ännu. Men någon gång under våren ska det vara klart.
Det innebär att nuvarande medlemmar inte kommer att kunna betala sitt medlemskap förrän nya metoden är på plats. Men medlemmarna kommer fortsatt att till exempel få hem medlemstidningen Sticket i brevlådan precis som tidigare.
I OCH MED det nya betalsättet införs också ”Mina sidor” för medlemmarna. Där kommer man kunna administrera sitt medlemskap, och där får man tillgång till ett exklusivt material för medlemmarna: medlemsrabatter och erbjudanden, medlemstidningen Sticket digitalt, och olika typer av kunskapsmaterial, som till exem-
Det dröjer, men det blir bättre är Maria Egonsdotters besked när Barndiabetesfonden inför ny betalmetod för medlemmarna.
pel deltagande i webbinarium. – Vi ser fram emot när detta är på plats, det kommer innebära positiva förändringar för såväl medlemmarna som hela organisationen säger Maria Egonsdotter. n Bruno Lundgren
Riksföreningen eller stiftelsen?
Barndiabetesfonden består av två organisationer. Riksföreningen och dess lokalföreningar har som uppdrag att öka kunskapen om typ 1-diabetes, stötta personer som lever med och nära sjukdomen och att samla in pengar till forskning. Pengarna som samlas in går till Stiftelsen Barndiabetesfonden som i sin tur finansierar forskning. Månadsgivare ger bidrag direkt till stiftelsen och påverkas inte av riksföreningens nya betalsätt.
”Typ 1-diabetes för att bukspottkörteln är för liten?”
fråga: Hej! Hörde nyligen av en bekant att forskare påstod att man fick typ 1-diabetes därför att bukspottkörteln var för liten när man föds. Då får man för få celler som bildar insulin och det finns egentligen inget att göra. Är det något man kan göra när man blir gravid, eller finns inget sätt att påverka utan bara att finna sig i att förr eller senare bryter sjukdomen ut hos barn som fötts med för liten bukspottkörtel?
Ser fram emot ditt svar!
Mamma från Skåne
svar: Hej! Tack för din fråga! Du har rätt i att man, sedan ganska lång tid, funnit att det förekommer oftare hos barn som får typ 1-diabetes att de har fötts med en mindre bukspottkörtel. Och föds man med en liten bukspottkörtel och relativt få insulinproducerande celler (betaceller), så kan man förstå om dessa inte orkar med att producera tillräckligt med insulin hos ett barn som växer snabbt.
är nog inte loppet kört. Man har lite svårt att förstå varför det skulle blivit så mycket vanligare att barn föds med liten bukspottkörtel om det nu skulle förklara varför typ 1-diabetes blivit tredubbelt vanligare nu än för 50 år sedan. Så är det nog inte, utan sannolikt andra faktorer som i så fall bidrar till att antingen de insulinproducerande cellerna dör, eller faktorer som gör att behovet av insulin ökar snabbare än insulinproduktionen kan ökas: nedsatt fysisk aktivitet, infektioner, stress ökar behovet av insulin, liksom också ökat BMI.
Skicka en fråga till: johnny.ludvigsson@liu.se.
Genetik kan säkert spela roll, men sannolikt även andra faktorer som exempelvis infektioner, som kan påverka anläggningen av kroppens organ. Man kan också tänka sig att rökning under graviditeten skulle kunna bidra till minskad blodtillförsel och sämre tillväxt av fostret. Men även om man föds med ganska liten bukspottkörtel
Om betaceller får jobba för hårt till exempel på grund av kombinationen lite mindre antal betaceller än normalt vid födelsen plus snabb tillväxt, infektion som ökar insulinbehovet, så dör en del celler, proteiner/antigen frisätts, och den som har genetisk disposition utvecklar en autoimmun reaktion, som förvärrar tillståndet och gradvis leder allt till typ 1-diabetes när insulinproduktionen inte räcker för att hålla blodsockret i schack.
Sammanfattningsvis: Liten bukspottkörtel kan vara en bidragande orsak till att en del får typ 1-diabetes, men långt ifrån den enda förklaringen. Det finns nog redan nu möjligheter att minska risken för typ 1-diabetes, som jag skrivit om tidigare, och fler metoder kommer n
Vänliga hälsningar Johnny
Vård i tid nådde fram ”Vård i tid” är namnet på Barndiabetesfondens nationella informationsoch utbildningskampanj för att öka kunskapen om symtomen på typ 1-diabetes hos små barn.
Av de barn, i alla åldrar, som insjuknar i typ 1-diabetes, drabbas cirka 25 procent av diabetisk ketoacidos. Det är en alldeles för hög andel, menar Barndiabetesfonden som tillsammans med Svensk barnläkarförening initierade kampanjen Vård i tid.
– Målet är att minska antalet akuta insjuknanden och livshotande komplikationer, säger Karolina Janson, generalsekreterare på Barndiabetesfonden.
Kampanjen genomfördes i november och december. De första resultaten visar att Vård i tid gör verklig skillnad, menar Karolina Janson.
– En kvantitativ undersökning bland småbarnsföräldrar visar att kampanjen inte bara har uppmärksammats, den har också lett till handling. Bland dem som sett kampanjen uppger tre av fyra att de har tänkt på budskapen även efteråt, och lika många har agerat till följd av kampanjen. Det handlar bland annat om att ha blivit mer uppmärksam på symtom och i flera fall faktiskt uppsökt vård. Totalt har 15 procent kontaktat eller uppsökt vården efter att ha sett kampanjen.
Kampanjen är ett viktigt steg mot målet att fler barn ska få sin diagnos i tid, innan tillståndet blir akut.
– De tidiga resultaten visar att rätt information, i rätt kanal, kan bidra till tidigare vård och i förlängningen rädda liv. Allt detta hade inte varit möjligt utan stödet från Svenska Postkodlotteriets Stiftelse. Tack vare deras finansiering kun de vi utveckla och genomföra kampanjen nationellt, säger Karolina Janson. n
Bruno Lundgren
Karolina Janson.
Kung Charles är en av många dignitärer som varit i de ärevördiga environgerna i området Diplomatstaden i Stockholm.
En exklusiv skara samlades för samtal i den brittiska ambassadörens residens under dagen.
En paneldebatt inledde kvällspasset inför nytillkomna inbjudna. Varför forska gemensamt på typ 1-diabetes? Och vem kan betala?
Barndiabetesfonden, framstående forskare, finansiärer och beslutsfattare från Storbritannien, Norden och Baltikum vill påskynda forskningen kring typ 1-diabetes.
– Jag tror konsortiet har möjlighet att bli en katalysator, säger Karin Åkesson, ledamot i Barndiabetesfondens stiftelses styrelse.
DEN 21–22 JANUARI 2026 stod Stockholm värd för det internationella mötet UK-Nordic-Baltic Type 1 Diabetes Workshop and Horizon Europe Deep Dive. Evenemanget arrangerades av UK Science and Technology Network med stöd av Barndiabetesfonden. Framstående forskare, finansiärer och beslutsfattare från Storbritannien, Norden och Baltikum samlades i den brittiska ambassadörens residens i syfte att stärka samarbetet för att påskynda forskningen kring typ 1-diabetes.
De deltagande länderna har bland de högst antal drabbade i världen gällande förekomst av typ 1-diabetes. Särskilt fo -
kus lades på hur man ska kunna tillgängliggöra regionernas avancerade hälsodatabaser. Målet är att etablera ett formellt UK-Nordic-Baltic T1D-konsortium som kan koordinera forskningsinsatser och identifiera gemensamma finansieringsmöjligheter.
En av deltagarna var barnläkaren Karin Åkesson som är forskare i typ 1-diabetes, arbetar med Nationella diabetesregistret och som sitter i Barndiabetesfondens stiftelses styrelse. Hon betonar vikten av internationella samarbeten för att mindre länder ska kunna göra framgångsrika studier.
– De olika ländernas styrkor ger en
enorm potential. Större populationer ger säkrare resultat och ger större möjligheter att publiceras i vetenskapliga tidskrifter med internationellt genomslag. Jag tror konsortiet har möjlighet att bli en katalysator för forskningen kring typ 1-diabetes, säger hon.
BARNDIABETESFONDENS RAPPORT om de svenska samhällskostnaderna för typ 1-diabetes möttes av stort intresse och det diskuterades gemensamma sätt att stärka forskare och forskningsfinansiärer. Bland deltagarna fanns representanter från brittiska ambassaden, forskare från bland annat Oxford och Karolinska Institutet,
patientorganisationer som Barndiabetesfonden och Diabetes UK samt andra finansiärer. Tillsammans hoppas de kunna hitta nya partnerskap som kan leda till genombrott.
Barndiabetesfondens generalsekreterare Karolina Janson hoppas att starten av konsortiet kan leda till snabbare framsteg för forskningen.
– Forskning är ett lagarbete. Barndiabetesfonden är en länk mellan de som genomför forskningen, de som har möjlighet att finansiera den och beslutsfattare på olika nivåer. Det här är vårt sätt att sätta typ 1-diabetes på agendan. n
Åsa Sturestig
Ett drygt år har gått sedan Per-Ola Carlssons forskarteam i Uppsala transplanterade in insulinproducerande celler som genmodifierats för att dölja sig från immunförsvaret i en man med typ 1-diabetes.
PATIENTEN HAR FORTSATT mätbara nivåer av C peptid, vilket visar att de transplanterade cellerna producerar insulin. Enligt Per-Ola Carlsson, som i flera år fått Barndiabetesfondens största forskningsanslag, har de kunnat visualisera cellerna i kroppen med positronemissionstomografi – ett viktigt bevis för att de lever.
Nu ligger fokus på att accelerera utvecklingen av genmodifierade betaceller från stamceller, vilket är nödvändigt för att behandlingen ska kunna erbjudas till många.
Steve Carr, VD på Sana Biotechnology, det amerikanska företag som ligger bakom modifieringstekniken, intervjuades i januari av Biotech TV, och betonade osäkerheten i hur lång tid det kan ta. Hans ”mycket optimistiska bedömning”, var att kanske kunna börja rulla ut behandlingen innan 2030.
– Men det här är superkomplext, så vi måste räkna med att vi kommer att stöta på oväntade problem. Men vi bör veta om det stamcellsprotokoll vi arbetar med fungerar om 12–18 månader.
Internationellt har forskare vid universitetet i Peking fått stor uppmärksamhet. De arbetar med autologa iPS-celler, alltså celler som kommer från patienten själv och sedan görs om till insulinproducerande celler.
HITTILLS HAR DE kinesiska försöken inte lyckats få cellerna att överleva utan immundämpande läkemedel.
Per-Ola Carlsson säger att tidigare studier visar att den svenska genmodifierade celltekniken kan skydda mot just sådana immunangrepp. Bland annat testades både
omodifierade och modifierade iPS-celler på möss 2023. De omodifierade cellerna angreps av immunförsvaret, medan de genmodifierade insulinproducerande cellerna, som ändrats med samma protokoll som det i Uppsala, botade de diabetiska mössen. n Åsa Sturestig
1-
Hans insjuknande var dramatiskt och svårt. Hennes odramatiskt och närmast väntat. Han tog sin sjukdom på största allvar. Hon försökte att inte låtsas om den. Sahil Om Madans och Marielle Boströms krokiga typ 1-diabetesresor ledde dem till slut – till varandra.
År 2011 ligger den då 20-årige Sahil Om Madan svårt medtagen i sin säng på skolans campus sex timmar från hemstaden New Dehli. Hur han än försöker kan han inte resa sig upp. Benen värker vansinnigt.
Under flera månaders tid har han gradvis blivit sämre. Han studerar, tränar och är så aktiv han bara kan. Men han blir tröttare och tröttare. Dricker jämt. Springer på toaletten. Rasar i vikt. Nu är han inte mycket mer än skinn och ben.
Han ligger där i sängen, omtumlad, och mer eller mindre medvetslös. Att ta sig upp ur sängen för egen maskin är inte att tänka på. Värst är trots allt kanske den fruktansvärda smärtan i benen. Totalt uttorkad som han är.
Rumskamrater till honom bär honom till skolans lilla vårdmottagning. Där får han sockerlösning som dropp! De tror att han
är undernärd, vilket han i och för sig är –men sockerlösningen gör att han helt och hållet tappar medvetandet.
Vad som därefter händer Sahil har inga direkta minnen av – att hans far hämtar honom och att de sedan åker en lång tågresa och att han sedermera kommer till ett sjukhus. Allt det där finns bara som diffusa och suddiga bilder.
Efter en knapp månad på sjukhus får Sahil så sakteliga tillbaka sitt liv och efter ytterligare en månad i hemmet, försöker han med blodsockerstickor, insulinpenna och fruktsocker navigera sig fram i den nya vardagen som typ 1-diabetes innebär. När det är dags att åka tillbaka till universitetet följer Sahils pappa. Det kan behövas. Sahil tar sin sjukdom med stort allvar och är helt inställd på att försöka hantera den så gott han kan. Men på campus där han bor har finns till exempel ingen egen kylmöjlighet för insulinet, han kan inte
hur som helst på lektioner eller föreläsningar plötsligt börja äta något för att få upp ett lågt blodsocker. Det skulle lärarna inte tolerera.
– Det är inte riktigt samma sak att ha typ 1-diabetes i Indien som i Sverige, säger Sahil där han nu sitter i en soffa i Stockholm.
– I Indien är det fortfarande många som dör av typ 1-diabetes, antingen på grund av feldiagnostisering eller brist på insulin.
SAMMA ÅR, 2011, flyttar den då 26-åriga Marielle Boström till New Dehli. Även hon har typ 1-diabetes. Men de två känner inte till varandra. Marielle lever hektiskt, hon satsar 100 procent på sitt jobb på H&M som innebär att hon är på resande fot mest hela tiden. Hennes syn på sjukdomen är lite annorlunda än Sahils. Hon försöker ignorera den, så gott hon kan. Hon lever mer efter inställningen: ”Jag måste
LEVA MED TYP 1
leva så mycket och snabbt jag kan, för jag kommer ändå att dö ung”.
Inställningen är inte helt tagen ur luften. I hennes familj är man mer än bekant med typ 1-diabetes. Flera personer i hennes släkt har haft sjukdomen. Och när hennes morfar, som hon hade nära band med gick bort vid 54 års ålder, när Marielle var sex år, påverkade det henne djupt.
Marielle diagnostiserades när hon var 13 år och gick på högstadiet hemma i Strängnäs. Eftersom föräldrarna hade koll kände de snabbt igen symptomen. Så när de tog henne till vårdcentralen och hon lades in på sjukhus där hon bodde växelvis med mamma och pappa, var alla lugna och sansade.
– Jag tänkte mest att nu får jag väl inte äta godis eller pizza längre. Och sen blev jag lite ledsen för att vi fick ställa in en resa.
Tillbaka i skolan var det inga större problem. Marielle informerade lärarna, sina
klasskamrater och kunde anpassa sig efter nya rutiner relativt smärtfritt.
Men det var något som skavde. Hon tyckte inte om att plötsligt vara annorlunda än sina kompisar.
– Jag ville bara vara normal. Jag ville inte se på mig själv som sjuk, eller att andra skulle göra det. Därför kompenserade jag sjukdomen med att allt annat skulle bli perfekt.
I gymnasiet blev det därför lite av en backlash. Hon ville inte alls visa att hon hade sjukdomen.
– Jag ville inte att folk skulle tro att jag inte kunde klara allt det som andra klarar av.
Efter gymnasiet pluggade hon på Uppsala universitet och på slutet av utbildningen fick hon möjlighet att göra en praktik i Paris, därifrån flyttade hon till Shanghai där hon pluggade på distans. Sen tillbaka till Sverige en kortis och sedan vidare ut i
"Allt det där finns bara som diffusa och suddiga bilder."
världen, till New Dehli, sedan Bangalore, tillbaka till Shanghai, sen Etiopien, Hongkong... Det blev kort sagt flera år av ständigt resande och många flyttar. Dessutom med för lite träning och för lite återhämtning och som en följd av det – för höga blodsockervärden under lång tid.
– Hälsan kom i sista hand, konstaterar hon kort.
Det dröjde till år 2017 – när den årliga hälsokontrollen visade dåliga och till viss del katastrofala värden på alla fronter –innan Marielle fick en ordentlig tankeställare. Först nu kände hon att hon ville, och var tvungen, att tänka mer på sin hälsa. – Då började jag träna och läsa på om näringslära. Jag sökte mig till en diabetescoach i USA, Lauren Bongiorno, och med henne fokuserade jag på det mentala. Jag var ju bland annat rädd för lågt blodsocker, eftersom jag hade haft en traumatisk hypoglykemi.
Idag bor paret i Stockholm. Sahil skriver sin masteruppsats på KTH och vill fortsätta att arbeta med typ 1-diabetes framöver. Även Marielle vill engagera sig inom diabetesområdet.
Både på arbetet och i det privata blev hon mer öppen med sin typ 1-diabetes och sökte aktivt kontakt med andra personer med typ 1-diabetes.
– Och så började jag leta efter support och sammanhang i Indien eftersom jag skulle flytta till Bangalore.
SAHILS FÖRSTA ÅR efter diagnosen är inte lätta. Det tar tid för honom att hantera sin sjukdom på ett bra sätt. Kunskapen inom vården är låg i Indien och ansvaret vilar tungt på honom själv och hans familj. Även om Sahil har råd med insulin och medicinska hjälpmedel är inte utbudet detsamma som i till exempel Sverige. I Indien håller de flesta sin sjukdom för sig själva. Den innebär en finansiell börda, för rik som för fattig.
– Det är både en diskriminering på ar-
betsplatser och en faktor som kan vara avgörande i val av partner, säger Sahil. Man skuldbelägger både individen och familjerna för att ha orsakat diabetesen själv.
Efter ett par år börjar Sahil få koll på läget. Han kommer igång med sin träning mer och mer. Och han börjar allt mer kommunicera med andra som i likhet med honom har typ 1-diabetes och sportar mycket. Framför allt hittar han kontakter i USA, som han delar erfarenheter med. Samtidigt loggar han noggrant alla sina värden, blodsocker, insulin, träning, kost och lär sig allt mer.
Vid den här tiden arbetar Sahil som ingenjör på Siemens. En stor del av hans fritid går till att förstå mer om hur träning och typ 1-diabetes funkar ihop. Samtidigt bygger han upp en ideell verksamhet där tanken är att personer med typ 1-diabe -
tes ska stötta varandra på olika sätt. Det som börjar som fikaträffar för likasinnade utvecklas snart till något större – till en ideell organisation som vänder sig ut i samhället med informationsspridning och utbildning, som försöker påverka politiken, och som handgripligen hjälper mindre bemedlade med att ha råd med insulin. Men när han, på det privata planet, försöker hitta någon riktigt kunnig PT, personal trainer, som kan hjälpa honom att ta sin träning till en högre nivå och som förstår sig på typ 1-diabetes, går han bet. – Så jag bestämde mig för att göra det själv, att bli en diabetesutbildad PT, säger han.
HAN CERTIFIERAR* SIG till personlig tränare och diabetesutbildare. Kunskaperna han så småningom tillägnar sig, tillsam-
"Snarare är den en finansiell börda, både för rik och fattig, som måste bäras av varje enskild familj som drabbas."
mans med sina egna erfarenheter, gör att träningsresultaten blir vansinnigt mycket bättre. På sex månader gör han en fysisk omvandling. Han lyckas få igång ordentlig muskeltillväxt.
– Då förstod jag på riktigt hur man ska träna med typ 1-diabetes, och hur man ska hantera den mentala biten.
Och därmed tar han steget till att bli PT och coach för personer med typ 1-diabetes. På kvällar och helger tränar och coachar han kunder i det egna företaget Fused Training.
Den stora andelen av kunderna sköts digitalt, vilket gör att verksamheten är väl rustat för pandemin och den skarpa lockdown som premiärminister Narendra Modi utannonserar i mars 2020, och som stoppar en stor del av företagandet i landet.
”Behovet
har blivit en fördel”
Sahil Om Madan, 35 ålder, diagnos år 2011. Medicinsk utrustning: Tandempump, T-Slim X2 och Dexcom G7.
Vad finns det för nackdelar och eventuellt fördelar med att ha typ 1-diabetes?
– Att leva med typ 1-diabetes innebär att vi ofta startar från ett mindre gynnsamt läge jämfört med dem som inte måste tänka på allt vi måste tänka på. Det innebär extra ansträngningar med planering och förberedelser. Samtidigt så har det behovet blivit en fördel då det gjort mig mer disciplinerad, välförberedd och resilient än de som kan ta sin hälsa för givet.
Som tidigare PT och diabetescoach, hur tränar och äter du?
– Jag tror på att hålla saker enkelt och att prioritera att vara konsekvent. Min målsättning är att röra på mig på något sätt varje dag. Min träningsrutin är en kombination av styrketräning, löpning eller landsvägscykling och ibland utomhussporter. När det kommer till nutrition så fokuserar jag på att kontrollera mina portioner och att njuta av en varierad kost, utan att sätta onödiga restriktioner.
"Marielle involverar sig snart i Sahils företag, Fused Training, där Sahil och andra PT:s arbetar tillsammans med läkare, psykologer och dietister för att ge klienterna ett helhetsstöd."
Och en vacker dag, plingar det till i telefonen – ännu en ny kund hör av sig.
DEN NYA KUNDEN är förstås Marielle Boström. Med sin nya inställning att ”ta hand om sin hälsa”, hamnar hon – så klart – hos Sahil.
– Med Sahils hjälp lärde jag mig hur jag skulle träna på ett bra sätt. Och sen, nästan som en kliché, blev jag förstås förälskad i min PT, säger hon där hon nu sitter i samma soffa i Stockholm och ser på Sahil.
Marielle involverar sig snart i Sahils företag, Fused Training, där Sahil och andra PT:s arbetar tillsammans med läkare, psykologer och dietister för att ge klienterna ett helhetsstöd i att få en bättre kontroll på sin typ 1-diabetes. Företaget växer. Och växer. Tills det år 2022 kommer in nya ägare i bolaget. Sahil jobbar kvar i knappt ett år med de nya ägarna tills det är dags att hitta på något nytt.
Idag bor paret i Stockholm. Sahil studerar igen, på KTH där han tar sin master i Innovative Technology for Healthy Living. Programmet är ett samarbete mellan KTH och Karolinska som fokuserar på tekniskt stöd inom sjukvården, till exempel CGM:er och insulinpumpar. Sahil skriver sin masteruppsats om användandet av automatisk insulintillförsel och fysisk aktivitet under handledning av professor Katarina Braune på Potsdam University, HPI, som också hon lever med typ 1-diabetes.
ÄVEN MARIELLE ÄR övertygad om att hon ska fortsätta att engagera sig inom diabetesområdet, men för henne ligger ett ideellt engagemang närmast till hands – och Barndiabetesfonden är en aktör som ligger henne varmt om hjärtat.
– Efter att ha upplevt hur det ser ut med typ 1-diabetes i världen känns det viktigt med den forskning som Barndiabetesfonden bidrar till. Den kommer att rädda liv och förbättra livet för människor också i delar av världen där sjukdomen är svårare att leva med än här. Det känns som ett viktigt perspektiv.
/.*CDE
Certified Diabetes Educator är en yrkescertifiering som utfärdas av certifieringsorgan i länder som Indien, USA, Canada och Australien. CDE är en legitimerad hälso- och sjukvårdstitel, som innebär att man är specialiserad på att utbilda, stödja och hjälpa människor att hantera sin diabetes och prediabetes. n Bruno Lundgren
Marielle tillsammans med Manasvi (blå tröja) under en av många typ 1-träffar i Bangalore. De andra bilderna under besök på en diabetesmottagning i Dhaka, Bangladesh.
Marielle Boström, 40 år, diagnos år 1998. Medicinsk utrustning: Ypso-pump och Libre 3 Plus.
Nackdelar med typ 1-diabetes?
– Den konstanta egenvården är en av de mest intensiva av alla sjukdomar man kan leva med, det är 24/7 utan paus. Även om det finns bra strategier för hur man kan göra det på bästa möjliga sätt, så går det inte att förminska hur tufft det är att leva med – även i ett land som Sverige där vi har bästa möjliga förutsättningar.
Finns det fördelar med typ 1-diabetes?
– För mig har fördelen varit den fantastiska internationella gemenskapen av vänner som det inneburit. Det är så många människor runt om i världen, inklusive Sahil, som jag inte lärt känna om vi inte delade detta.
Hur tar man hand om sin hälsa med typ 1-diabetes när man bor utomlands, reser mycket, och ofta flyttar?
– Se till att lära dig hur vården funkar i det land du flyttar till – vad kan du förlita dig på lokalt och vad kan du behöva ordna hemifrån eller från något annat land för att bibehålla den standard du är van vid? När jag bodde i Etiopien till exempel så beställde jag mitt insulin från Sverige via den nordiska kliniken i Addis Abeba, och jag köpte mina sensorer när jag var på möten i Shanghai. I Indien fanns inte Dexcom och eftersom jag inte kunde resa under pandemin så fick jag lära mig att importera sensorerna privat från Hong Kong. En av mina viktigaste förhandlingspunkter när jag skrev på nya kontrakt med arbetsgivare var att se till att min försäkring verkligen täckte mina behov.
Få ämnen väcker så starka känslor som kost. Det har blivit en debatt som rör identitet, livskvalitet och etik. För den som lever med typ 1-diabetes är kosten dessutom en central del i behandlingen. Och forskningen visar att även om vi reagerar olika på vissa livsmedel, äter de flesta med typ 1-diabetes ganska liknande.
Diskussioner om mat vid typ 1-diabetes handlar i dag om betydligt mer än bara gram kolhydrater och enheter insulin. Den tekniska utvecklingen med avancerade insulinpumpar och sensorer har gett helt andra möjligheter att jaga det perfekta blodsockret. Och även om tekniken har revolutionerat vardagen, når fortfarande många av de som lever med typ 1-diabetes inte behandlingsmålen. Tillgången till blodsockerdata har skapat kontroverser där patienters egna erfarenheter av avvikande dieter kan krocka med vårdens försiktighet och krav på vetenskaplig evidens.
Mindre kolhydrater och DANCE-studien
För vuxna med typ 1-diabetes har diskussionen länge handlat om hur man kan tämja blodsockret genom att skruva på innehållet i maten. Många har valt att i olika mängd minska på kolhydraterna. Afroditi Barouti, medicine doktor och
dietist vid Centrum för Diabetes i Region Stockholm, har genomfört DANCE-studien, den hittills största svenska studien där lågkolhydratkost undersökts.
Under sex månader undersökte hon hur olika mängder kolhydrater påverkar kroppen på ett hundratal vuxna deltagare med typ 1-diabetes. Deltagarna lottades in i tre grupper:
1. Traditionell kost: 50–60 procent av energin från kolhydrater (likt den allmänna rekommendationen).
2. Måttlig lågkolhydratkost: 30–40 procent kolhydrater.
3. Strikt lågkolhydratkost: 15–20 procent kolhydrater, men aldrig under 50 gram per dag för att undvika att kosten blir ketogen.
Ingen av deltagarna fick äta ketogen kost/LCHF, eftersom den kan vara förknippad med risker för personer med typ 1-diabetes.
Senare i år presenteras hela studien, men de preliminära resultaten visar att de
som drog ner på kolhydraterna fick betydligt jämnare blodsocker. Deras TiR (tiden de låg inom målområdet) ökade med 12 procent jämfört med dem som åt traditionell kost.
Framför allt blev det färre toppar med högt blodsocker, förklarar Afroditi Barouti.
– Det är en viktig förbättring eftersom höga värden över tid ökar risken för skador på kroppen, säger hon.
Fettet spelar roll
– välj från växtriket
Många studier har tidigare fastslagit att minskad mängd energi från kolhydrater inte är hälsosamt. Sarah B Seidelmans omfattande metastudie på forskning på friska personer, Dietary carbohydrate intake and mortality, fastslog att både högt och lågt kolhydratintag kunde förknippas med ökad dödlighet. Minst risk att dö fanns hos dem som fick 50–55 procent av sin energi från kolhydrater.
Slutsatsen var att de som åt lågkolhydratkost ofta ersatte kolhydraterna med kött och animaliskt fett, vilket ökade riskerna för sjukdom.
I DANCE-studien har mycket fokus lagts på vilken typ av fett och protein som ska ersätta den minskade mängden kolhydrater.
– Vi rekommenderade mycket omättade fetter som olivolja, nötter, frön och avokado, säger Afroditi Barouti. Det är viktigt att fettet har bra kvalitet för att minska risken för att det ”onda” kolesterolet, LDL, stiger.
I hennes preliminära resultat syntes inga negativa effekter på blodfetterna efter tre månader, och ingen av deltagarna drabbades av syraförgiftning (ketoacidos).
En sak som Afroditi Barouti lyfter fram är hur svårt deltagarna hade att följa sina dieter. Det visade sig vara svårt att hålla den strikta dieten i vardagen; bara
”Den ena får en sockerchock av en banan, medan den andras blodsocker knappt rör sig.”
hälften i den traditionella gruppen och 40 procent i strikt lågkolhydratgruppen lyckades följa dieten fullt ut. Måttlig lågkolhydratkost var betydligt enklare för folk att hålla. Andra studier har också visat att det är ungefär den kost de flesta med typ 1-diabetes i praktiken väljer att äta.
Myten om den stora skillnaden
En vanlig uppfattning är att det är stora skillnader mellan olika kostregimer, men den praktiska skillnaden mellan Livsmedelsverkets råd och måttlig lågkolhydratkost är marginell. Livsmedelsverket anger 45 procent av näringen från kolhydrater som lägsta gräns. En måttlig lågkolhydratkost räknas ofta som upp till 44 procent.
Elisabeth Jelleryd, som forskar på barn och kost på Karolinska universitetet, tycker att nyanseringen är bra.
– Det är en jätteviktig poäng att det
Koststudier har inbyggda utmaningar, särskilt vid typ 1-diabetes. Det är svårt att vara säker på vad människor faktiskt äter. De flesta studier bygger på självrapporterad kost, vilket inte alltid överensstämmer med verkligheten. Deltagare i studier är dessutom ofta mer engagerade i sin egenvård, vilket kan göra att resultaten inte alltid speglar genomsnittet. Kostupplägget är heller inte det enda som påverkar blodsockret. Det är alltid svårt att veta om resultaten beror på andra faktorer som insulinstrategier, aktivitetsnivå, näringsintag och följsamhet. Hälsoeffekter av kost tar också ofta lång tid att utvärdera, vilket kräver stora och långsiktiga studier som är dyra och svåra att genomföra. Med det sagt. Kostforskning är svårt – därför behöver vi forska mer.
egentligen inte är så stor skillnad på vad som rekommenderas och vad som anses vara måttligt, säger Elisabeth Jelleryd. Många barn ligger till exempel naturligt runt 40–50 procent utan att det är något extremt. Och i stort sett alla personer med typ 1-diabetes hamnar där naturligt.
Afroditi Barouti såg samma sak i sin studie: när deltagarna kom till kliniken första gången åt de flesta redan runt 41 procent kolhydrater. För många av dem innebar faktiskt den ”traditionella” kosten att de var tvungna att börja äta mer kolhydrater än de var vana vid.
Vegansk kost överraskade
Men det är inte bara mängden kolhydrater som påverkar. I en av de få studier som finns av typ 1-diabetes och vegansk kost (Kahleova et al. 2024) undersöktes effekten av vegansk kost med mycket lite fett. Deltagarna skulle helt undvika animaliska produkter, de fick äta obegränsat med kolhydrater, men endast 10 procent av energin fick komma från fett. Den veganska, fettsnåla kosten visade sig öka
”Den veganska, fettsnåla kosten visade sig öka insulinkänsligheten drastiskt och sänka insulinbehovet med 28 procent.”
insulinkänsligheten drastiskt och sänka insulinbehovet med 28 procent. Den minskade mängden fett i cellerna ansågs vara orsaken. Blodsockret blev jämnare, och kosten gav en högre mättnadskänsla hos deltagarna jämfört med kontrollgruppen. Deltagarna gick dessutom ner i snitt fem kilo i vikt under den 12 veckor långa studien och förbättrade flera andra hälsomarkörer som sänkt LDL-kolesterol och bättre njurhälsa.
Ingen självklar
vinnare i metastudier
Så vilken kost är bäst för personer med typ 1-diabetes? Svaret är att det varierar. Förra året publicerades en metastudie
Dietary Patterns for Weight and Glycemic Management in Persons With Type 1 Diabetes i Oxford university press. Deras slutsats var att ingen diet – vare sig lågkolhydrat, medelhavskost eller vegansk
kost – hittills bevisat sänker långtidsblodsockret (HbA1c) mer än någon annan i långa, kontrollerade studier. En ännu mer omfattande metaanalys publicerades i eClinical Medicine förra året. Effects of different dietary patterns on glucose management in type 1 diabetes av Zeng et al. Där drogs slutsatsen att flera sätt att äta kan funka, men att fiberrik kost tillsammans med restriktion av snabba kolhydratkällor, som socker och processade kolhydrater är bäst på att sänka långtidsblodsockret.
Afroditi Barouti poängterar att det finns flera sätt för vuxna att få god blodsockerkontroll.
– Det finns evidensbaserade principer som kan uppnås inom flera olika kostmönster till exempel medelhavskost, vegetarisk kost eller lågkolhydratkost. Det beror på individ och preferenser, säger hon.
Annorlunda för barn
För barn med typ 1-diabetes ändras spelreglerna drastiskt. Hos barn handlar det inte om att optimera kurvor till varje
pris, utan om att barnet ska växa och utvecklas normalt.
Elisabeth Jelleryd, dietist och forskare vid Karolinska Institutet, har varit med och skrivit de internationella riktlinjerna för barn (ISPAD 2022). I dem betonas vikten av att kosten anpassas efter barnets preferenser och sammanhang. Bra blodsocker inte är det enda som räknas.
– Barn med typ 1-diabetes har samma behov av näring som alla andra barn. Det finns kost som är nyttig fastän den inte är optimal för blodsockret, och det finns onyttig mat som ger väldigt fina kurvor, säger Elisabeth Jelleryd.
Enligt riktlinjerna bör 45–65 procent av energin komma från kolhydrater för barn med typ 1-diabetes, 20–35 procent från fett och 10–20 procent från protein. En period fanns det en trend med lågkolhydratskost bland barn, men Elisabeth Jelleryd upplever att allt färre föräldrar sätter sina barn på väldigt strikta dieter. De flesta familjer landar i ett mer nyan-
serat förhållningssätt med tiden. Hon tycker också att vården har blivit bättre på att möta de familjer som vill äta restriktivt på olika sätt.
– Vi försöker ta en diskussion om vad som är en rimlig nivå, i stället för att bara förbjuda. Samtidigt måste vi ju som dietister också varna för de hälsoeffekter som kanske inte syns nu men om 20 eller 30 år, säger hon.
Samtidigt förstår Elisabeth Jelleryd föräldrarnas drivkraft. Möjligheten att följa barnets blodsocker i mobilen minut för minut upplevs av många som ett betyg på föräldraskapet.
– Det blir en ångest för föräldrarna när siffrorna på sensorn blir höga, säger hon. Men man måste panorera ut och titta på
Preliminära resultaten från DANCE-studien visar att de som drog ner på kolhydraterna fick betydligt jämnare blodsocker. Deras TiR (tiden de låg inom målområdet) ökade med 12 procent jämfört med dem som åt traditionell kost.
helheten. Restriktioner och förbud är inte bra. Det handlar också om förhållningssättet till mat. Ett högt blodsocker då och då förstör inte framtiden, men en för strikt kost kan få allvarliga konsekvenser.
Fallstudier avskräcker
Barn och ungdomar behöver kolhydrater för sin tillväxt, även om det tycks variera exakt hur mycket kolhydrater de behöver. De behöver också kunna ta tillräckligt med insulin, som är ett avgörande hormon, för att utvecklas rätt. Insulinet krävs för att levern ska kunna tillverka tillväxtfaktorer som får skelettet att växa. Det finns en rad fallstudier av barn med typ 1-diabetes som i princip slutat växa
när föräldrarna dragit ner kolhydraterna till ett minimum för att få jämna blodsockerkurvor.
I en japansk studie (Kawashima et al, 2024) beskrivs till exempel en flicka i förskoleåldern vars längdtillväxt nästan helt hade stannat av. Hennes blodsocker låg perfekt, men hennes kropp svalt på cellnivå. Först när hon fick börja äta kolhydrater och därmed kunde ta de insulindoser hennes kropp behövde tog tillväxten fart igen.
Struktur och noggrannhet viktigare än förbud
Forskningen har däremot hittat en annan viktig faktor för barns blodsockerkontroll: fasta rutiner. En australiensisk studie (Seckold et al. 2019) visade att småbarn som småäter har betydligt sämre blodsocker än de som äter på fasta tider. Den avgörande skillnaden konstaterades vara att barnen med fasta tider i större utsträckning fick sitt insulin innan de började äta och därmed bättre matchade
mat och insulin. 95 procent av de barn som uppnådde behandlingsmålen fick sitt insulin innan maten.
Också hos vuxna är insulinets dos och timing viktig. Inte minst är det viktigt att också räkna in insulinbehov från andra källor än kolhydrater. Flera studier har visat att en måltid som innehåller mer än 40 gram fett kan kräva 30-35 procents mer insulin eftersom fettet gör att insulinkänsligheten påverkas. I studien om vegansk kost konstaterades att fett som tillsatts i maten påverkade behovet av insulin upp till 18 timmar.
Framtiden är individuell
Ingen kost tycks vara perfekt för alla. Forskning från bland annat Israel har visat att två personer kan reagera helt olika på exakt samma livsmedel. Den ena får en sockerchock av en banan, medan den andras blodsocker knappt rör sig – trots att bananen innehåller samma mängd kolhydrater för båda. Så allt mer forskning görs inom precisionsnutrition – alltså hur
”Skillnaden i blodsockersvar på olika livsmedel har flera orsaker. Genetik, hur mycket vi sover, hur vi tränar och framför allt – vårt tarmmikrobiom.”
enskilda individer ska äta för att optimera sin hälsa.
Skillnaden i blodsockersvar på olika livsmedel har flera orsaker. Genetik, hur mycket vi sover, hur vi tränar och framför allt – vårt tarmmikrobiom, alltså vilken bakterieflora vi har i mage och tarmar. Ju mer forskningen förstår hur dessa samverkar desto större blir möjligheterna att hålla ett jämnt blodsocker. I stället för dagens metod för insulindosering, som kolhydratsräkning, kommer de individuella förutsättningarna kunna bearbetas av artificiell intelligens och förutsäga hur blodsockret kommer att reagera mer exakt. Då kommer det bli enklare att leva med typ 1-diabetes. n
Trettonåriga Otto Wretling har typ 1-diabetes, men för honom är sjukdo men inget hinder för att göra det han tycker om. Han spelar musikal, tränar handboll och går i skolan. Och i februari blir det långfilmsdebut.
Otto i folkdräkt, i rollen som Spring-Olle i folklustspelet Värmlänningarna.
Otto Wretling älskar att stå inför publik. Nyligen gjorde han sin sista föreställning i musikalen Matilda på Säffleoperan, där han spelade den smarta och bokälskande Nigel – en roll som passade honom perfekt. Otto tycker om både skådespeleri och sång, och i musikalen fick han kombinera båda delarna. Att uppträda är något som ger honom energi. Rollen som Nigel innehöll många humoristiska repliker, och tajmingen var viktig.
– Det är roligt att spela en karaktär som får publiken att skratta. När man märker att de hänger med och reagerar på det som händer, då blir det extra kul, säger han.
OTTO DIAGNOSTISERADES MED typ 1-diabetes när han var nio år. I en intervju med Sticket samma år berättade hans pappa, komikern Olof Wretling, att Otto var väldigt lugn kring sin sjukdom. Och så är det fortfarande, även på scenen.
– Det är klart att blodsockret går upp och ner även där ibland, men jag tar det som det kommer. Om jag märker att jag är låg, eller på väg att bli låg, tar jag en Dextrosol innan vi sätter igång. Under föreställningen kan jag inte göra så mycket, men det har funkat jättebra hittills, säger Otto.
I musikalen Matilda på Säffleoperan fick Otto kombinera skådespeleri och sång.
Men vid ett tillfälle under Matilda började insulinpumpen plötsligt pipa mitt under föreställningen. Otto hade glömt att sätta den på ljudlöst.
– Jag försökte stänga av den, men den satt under myggbältet till mikrofonen, så det gick inte. Då var det bara att fortsätta spela med pipet på. Jag låg på blodsocker fyra, så det var egentligen bara en varning. Efteråt sa folk i publiken att de inte hade hört pipandet, så det gick ju bra ändå, säger han och ler.
I FEBRUARI GÖR Otto debut på vita duken i långfilmen Grannfejden, regisserad av Ulf Malmros med skådespelare som Tuva
Otto Wretling
Ålder: 13 år
Bor: Karlstad
Familj: Pappa Olof, mamma
Sofia och systrarna Doris och Mary Har haft typ 1-diabetes: 4 år
Använder/Diabeteshjälpmedel: Simplera Sync-sensor och insulinpump MiniMed 780G från Medtronic
Grannfejden, regisserad av Ulf Malmros med skådespelare som Tuva Novotny, Kjell Bergqvist, Robert Gustafsson – och Otto.
Novotny, Kjell Bergqvist och Robert Gustafsson.
– Det var väldigt kul att spela in en film och se hur det fungerar, även bakom kameran. Jag gör gärna fler långfilmer. Det var även coolt att träffa så många kända skådespelare, jag spelade bland annat en scen mot Robert Gustafsson. En kvinna i filmteamet visade sig också ha typ 1-diabetes, så hon hade full koll på mig.
NÄR OTTO INTE står på scenen eller går i skolan spelar han handboll. Han är mittnia i Skåres handbollslag, med träning nästan varje dag och matcher på helgerna.
– Det är en sport där det händer saker hela tiden, och det passar mig bra. Det är mycket närkamper, så jag måste ta av mig pumpen. Men det är ungefär som när jag står på scen. Om jag behöver tar jag något för att få upp blodsockret innan, annars kör jag bara på.
Så ser han på sin typ 1-diabetes i stort, förklarar han. Visst krävs det planering och förberedelser, men det är inget som hindrar honom från att göra det han vill. Det är också hans råd till andra med typ 1-diabetes.
– Man ska inte tänka för mycket, utan bara göra. n
Sara Palmkvist
Vid träning med typ 1-diabetes räcker det inte att bara ha koll på blodsockret. Forskaren Stig Mattsson lyfter energitillgänglighet och kolhydrater som avgörande faktorer för både ork och effektiv återhämtning.
Hur mycket ska man äta när man tränar med typ 1-diabetes? När behöver man fylla på och inte? För Stig Mattsson, forskare, dietist och långvarig rådgivare till elitidrottare –bland annat det svenska längdlandslaget – är svaret tydligt: fysiologin skiljer sig mindre än många tror. Utmaningen ligger i insulinet.
– I stora drag fungerar kroppen hos en person med typ 1-diabetes precis som hos någon utan diabetes. Skillnaden är att insulinregleringen inte sker automatiskt. Utmaningen ligger därför i att kunna justera insulinet och kolhydratintaget på ett lämpligt sätt inför, under och efter olika typer av träningspass, säger han.
STIG MATTSSON VISAR i sin forskning att det är möjligt att uppnå ett stabilt blodsocker med rätt strategier, men betonar samtidigt att det inte är hela bilden. En vanlig missuppfattning är att ett stabilt blodsocker automatiskt innebär att kroppen får till-
räckligt med energi och kolhydrater. Så är dock inte alltid fallet, menar han.
– Jag har sett många som är väldigt duktiga på att justera insulin och därför har fina blodsockerkurvor, men som ändå äter för lite, särskilt kolhydrater. Då bygger man inte upp kroppen på ett optimalt sätt, även om blodsockret ser bra ut.
I sitt arbete inom Sveriges Olym-
använd från vårt energiintag. Den energin behövs för kroppens grundläggande basala funktioner. Om energitillgängligheten är för låg kan kroppen reagera med att sänka både hormonproduktion och ämnesomsättning. Det påverkar uppbyggnad, återhämtning och bentäthet negativt – oavsett om idrottaren har typ 1-diabetes eller inte.
”Jag har sett många som är väldigt duktiga på att justera insulin och därför har fina blodsockerkurvor, men som ändå äter för lite, särskilt kolhydrater.”
piska kommitté har Stig Mattsson sett att många idrottare får i sig för lite energi och då framför allt kolhydrater. Energitillgänglighet handlar om hur mycket energi som finns kvar i kroppen efter att den energi som behövs för träningen är
– Det som gäller för personer utan diabetes gäller också för personer med typ 1-diabetes. Tränar du mer, måste du också äta mer.
Kolhydrater spelar en central roll för att uppnå tillräcklig energitillgänglighet,
I sitt arbete inom Sveriges Olympiska kommitté har
Stig Mattsson sett att många idrottare får i sig för lite energi.
”Om energitillgängligheten är för låg kan kroppen reagera med att sänka både hormonproduktion och ämnesomsättning.”
särskilt vid konditionsidrott. Kroppens glykogenlager töms snabbt vid längre eller intensiv träning och behöver därför fyllas på regelbundet.
– Kolhydrater är inget man ska vara rädd för. Hjärnan och musklerna behöver dem. Utan kolhydrater kan du inte ens förbränna fett effektivt, förklarar Stig Mattsson.
MOTIONÄRER MED TYP 1-diabetes behöver oftast inte extra kolhydrater vid kortare träningspass på upp till en timme, förutsatt att insulinnivåerna är rätt inställda från början. Det innebär i praktiken att måltidsinsulin inte ska påverka träningen och att basinsulinet ofta behöver vara sänkt. Vid längre träningspass räcker däremot inte kroppens egna kolhydratlager, så kallat glykogen, till.
– Upp till en timmes träning klarar kroppen ofta utan extra kolhydrater. Om du ändå behöver fylla på beror det oftast på att du har för mycket insulin i krop -
● Var inte rädd för kolhydrater Kolhydrater behövs för att kunna prestera, återhämta sig och för att kroppen ska fungera normalt – även för fettförbränningen.
● Anpassa kolhydrater efter träningslängd Upp till en timmes träning kräver oftast inga extra kolhydrater, men om du tränar relativt nära inpå en måltidsdos insulin kan du ändå behöva kolhydrater. Pass över en timme behöver påfyllning – cirka 30–60 gram per timme.
● Träna inte för nära en måltidsdos insulin För mycket insulin i kroppen ökar risken för lågt blodsocker. Vänta helst minst två till tre timmar efter måltid innan träning.
● Stabilt blodsocker räcker inte Det räcker inte att blodsockret ser bra ut – du behöver även tillräcklig energitillgänglighet. För lite energi och kolhydrater kan försämra hormonbalansen, vilket påverkar uppbyggnad, återhämtning och bentäthet negativt.
● Fyll på systematiskt vid längre pass Vid långvarig träning visar Stig Mattssons studier att regelbundet intag av kolhydrater ger både jämnare blodsocker och bättre ork – utan att behöva sänka basinsulinet.
pen från start. Tränar du längre än en timme behöver du däremot tillföra kolhydrater.
Stig Mattssons studier av långvarig uthållighetsträning – bland annat under Vasaloppet – visar att personer med typ 1-diabetes kan uppnå ett stabilt blodsocker genom att fylla på med kolhydrater regelbundet, i stället för att kraftigt sänka insulinet.
– När deltagarna fyllde på med cirka 75 gram kolhydrater per timme behövde de inte sänka basinsulinet alls. Blodsockret höll sig stabilt och de kände sig piggare under hela loppet.
Ett oväntat men praktiskt verktyg för att kolla om man får i sig tillräckligt med kolhydrater över tid är vågen.
– Om vikten är stabil från en dag till nästa har du sannolikt hängt med både vätske- och kolhydratmässigt. Snabba viktförändringar handlar nästan alltid om
sons budskap tydligt: rörelse är en stor fördel för att bibehålla en god hälsa. – När man förstår sambandet mellan insulin, kolhydrater och blodsocker kan
”Kolhydrater är inget man ska vara rädd för. Hjärnan och musklerna behöver dem. Utan kolhydrater kan du inte ens förbränna fett effektivt.”
glykogen och vatten, inte om att du har ökat eller minskat dina fettförråd.
TROTS ATT TRÄNING ibland upplevs som krånglig vid typ 1-diabetes är Stig Matts -
man uppnå ett stabilt blodsocker. Det gör träningen roligare och bidrar också till att man mår bättre. n
Sara Palmkvist
Söner till mammor med typ 1-diabetes kan ha högre risk för hjärt-kärlsjukdom. Framtida studier kan leda till förebyggande åtgärder.
Ny forskning från Karolinska institutet och Stockholm Universitet visar att söner till mammor med typ 1-diabetes kan ha en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar redan som unga vuxna, även utan tecken på fetma eller meta bolt syndrom.
Qiaolin Deng, senior forskare vid Karolinska institutet och Stockholm universitet, undersöker tillsammans med sitt team hur moderns typ 1-diabetes påverkar nästa generation. Genom att utföra experiment på musmodeller, analysera registerdata från Sverige och Danmark och studera unga vuxna män mellan 20 och 30 år – vars mammor har typ 1-diabetes – har forskarna nu kunnat identifiera tidiga defekter i kärlfunktionen. Dessa förändringar märks inte i vardagen, men kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom senare i livet.
ningen till detta är inte känd, men en möjlig förklaring är att könshormoner som östrogen skyddar det kvinnliga hjärt-kärlsystemet. Döttrarna är dock själva inte helt opåverkade, då pågående studier av teamet indikerar att de är mer påverkade metabolt. Qiaolin Deng understryker vikten av god blodsockerkontroll under graviditet och tidig uppföljning av barns hälsa.
Qiaolin Deng forskar med stöd från Barndiabetesfonden.
– Vi hoppas att framtida studier kan leda till förebyggande strategier som skyddar barn till mammor med typ 1-diabetes. Forskningen finansieras med bidrag från bland annat Barndiabetesfonden.
INTRESSANT NOG TYCKS söner drabbas i större utsträckning än döttrar. Anled-
– Jag är mycket tacksam för Barndiabetesfondens stöd, som gjorde det möjligt för oss att initi-
alt påbörja forskningen, och som fortsatt möjliggör våra uppföljande studier, säger Qiaolin Deng. n Sara Palmkvist
Johnny Ludvigsson är hedersordförande och grundare av Barndiabetesfonden samt professor vid Linköpings universitet. Här kommenterar han det senaste inom typ 1-diabetesforskningen.
Att bota typ 1-diabetes kräver att nya insulinproducerande betaceller kan fungera.
Det första sättet som använts i cirka 50 år är transplantation av en hel bukspottkörtel. De som transplanterats har i allmänhet samtidigt varit i behov av transplantation av njure, som kräver att immunförsvaret trycks ner så kraftigt att de nya organen inte stöts bort. Denna behandling är relativt farlig och kan till exempel leda till allvarliga infektioner, och dessutom är själva transplantationen en omfattande operation med dess risker.
FÖR ATT GÖRA behandlingen mindre farlig har transplantation av öarna med betaceller blivit huvudmetod. Problemet att finna levande bukspottkörtel, som måste tas från hjärndöd individ, vars kropp i övrigt lever, är detsamma. Och behandling för att trycka ner immunförsvaret kvarstår.
UNDER SENARE ÅR har stamcellsforskningen gjort stora framsteg. Det finns nu några individer som behandlats med stamceller producerade av företaget Vertex, och där cellerna producerat tillräckligt med insulin under minst ett års tid, Studier är nu på väg att utökas, med fler deltagare.
DESSUTOM FINNS NU nya metoder som skulle kunna möjliggöra transplantation utan att immunförsvaret behöver tryckas ner (immunsuppression). Den metod som väckt störst uppmärksamhet i Sverige, är den metod som utvecklats av Sana Biotechnology, ett företag i Kalifornien, USA, som sedan använts av experter i Oslo, som levererat celler till professor Per-Ola Carlsson i Uppsala, som behand-
lat en patient med en mindre mängd celler. Fortfarande efter ett drygt år fortsätter cellerna att producera insulin, vilket är lovande! Givetvis krävs omfattande studier för att bekräfta att denna teknik fungerar på olika patienter, i olika åldrar, med olika aktivt immunförsvar och så vidare. Det som knappast uppmärksammats är möjliga risker. Att ta bort märkningen av HLA Class I och Class II samtidigt som man uppreglerar ett visst cytokin (CD47), innebär att sådana hypoimmuna celler inte känns igen av T-celler, vilket ju är meningen, men det skulle kunna innebära att de infekteras av virus, som immunförsvaret inte kan försvara sig emot, och det skulle också kunna leda till cancerutveckling. Det krävs år av forskning och uppföljning innan vi vet mer.
terna hade fortfarande efter fem år nästan oförändrad förmåga att bilda insulin och ytterligare två hade kvar cirka halva produktionen. Metodiken, som i någon mån påminner om GAD-alum behandling (Diamyd), där dock ingen immunsuppression används, kan innebära ett helt nytt koncept för att skapa tolerans, motverka att immunförsvaret dödar betaceller, men utan de risker som åstadkoms av att skapa celler som inte känns igen av immunförsvaret.
EN TREDJE METOD, än så länge med främst resultat från djurexperiment, och enstaka patient, är transplantation av ö-celler till främre ögonkammaren. Försök gjordes med denna teknik i Uppsala redan på 1960-talet (professor Gösta Hultqvist; jag
”Men det skulle kunna innebära att de infekteras av virus, som immunförsvaret inte kan försvara sig emot, och det skulle också kunna leda till cancerutveckling.”
Sammanfattningsvis en intressant och hoppingivande teknik, men än så länge inte bevisad lösning på möjligheter att bota typ 1-diabetes i större skala.
NYLIGEN PUBLICERADES resultat av en flerårig studie av sex patienter som behandlats med en liten mängd betaceller plus kort samtidigt immunmodulerande behandling (Piemonte, eClinicalMedicine 2025). Avsikten med behandlingen var att påverka immunförsvaret och skapa tolerans, inte att tillföra så mycket betaceller att patienten botas. Ett par av patien-
själv deltog i studierna), föll i träda men utvecklades sedan av professor PO Berggren, Karolinska Institutet (Nature Medicine 2008). På djur växer cellerna i främre ögonkammaren och producerar insulin, och har inte blockerat synen. Endast en kortvarig (veckor) immunsuppression tycks vara behövlig. Studier på människa är etiskt godkänd i Sverige, men har inte kunnat genomföras då i ö-celler än så länge inte levererats till studien. Vi hoppas tekniken kan prövas. Om insulinproduktionen räcker för att bota, eller lindra, återstår att se. n
Insamlingarna från privatpersoner ökar. År 2025 gjordes det inte mindre än 252 stycken.
– Det blir väldigt bra när folk involverar sina nätverk, säger Sandra Pihlström, ansvarig för privata insamlingar på Barndiabetesfonden.
Från Karesuando i norr till Smygehuk i söder. Anton Ekstrands och Felix Foyers cykeläventyr gav klirr i kassan.
Ofta uppmanar Barndiabetesfonden sina medlemmar och följare att skänka pengar till forskningen på olika sätt. När det gäller insamlingarna engagerar i stället medlemmarna sina egna nätverk.
– På så sätt når vi utanför vår närmaste krets. Det ger jättebra resultat för att få in mer pengar till forskningen, men dessutom kan vi sprida kunskap och synliggöra sjukdomen i samhället.
EN INSAMLING KAN hängas upp på många olika saker: ett event, en loppmarknad, en ettårsdag, en 50-årsdag, en 85-årsdag eller kanske som en påminnelse av sin ”Diaversary”, dagen då man fick sin typ 1-diagnos.
Sandra Pihlström säger att bland de insamlingar som ökar mycket är sådana som handlar om aktiviteter.
– Vi hade killarna som cyklade från norr
till söder. Eller kompisarna som gick upp och nedför en backe i 24 timmar.
Insamlingar som är förknippade med aktiviteter innebär ofta att man kan ta nya bilder eller på andra sätt uppdatera under aktivitetens gång och därmed nå fler människor.
– Nyligen hade vi till exempel en hockeymatch, Kalixbygdens mot typ 1-diabetes, som gav hela 43 000 kronor.
Men även en födelsedag kan ge stora ringar på vattnet. Som Vidars ettårsdag, i Kil utanför Karlstad, som gav kraftigt mediaeko – i tidningarna Allas och Värmlands-Folkblad och på Sveriges Radio.
TROTS ATT FACEBOOK lade ner sina insamlingar för några år sedan ökar de alltså för Barndiabetesfonden.
– Det gör de för att vi arrangerar insamlingarna på vår egen hemsida och för att vi hela tiden uppmuntrar våra följare att göra insamlingar.
SANDRA PIHLSTRÖM PÅMINNER om att alla insamlingar är värdefulla, inte bara de som ger mycket pengar. För det är inte de enstaka insamlingarna som gör den stora skillnaden. Det är i stället många bäckar små som leder till den stora ån. n Bruno Lundgren
Här kan du starta till egen insamling
I HÖSTAS ARRANGERADE Stockholms lokalförening en fantastisk välgörenhetskonsert i Gustaf Vasa kyrka med Gustaf Sjökvists kammarkör och dirigent Marcus Josephson till förmån för Barndiabetesfonden. Ett sent, men inte mindre berättigat, tack till –silversponsor Karlsson & Uddare och guldsponsor Handelsbanken Odenplan.
Barndiabetesfonden
Skeppargatan 38 114 52 STOCKHOLM
Control-IQ-teknologi förutser glukosvärdena kommande 30 minuter och korrigerar automatiskt insulindoseringen var femte minut.
Insulinpumpssystemet förbättrar behandlingsresultatet och ökar tiden i målområdet – redan från första dagen 1
rubinmedical.se
92%
användarnöjdhet* av insulinpumpsystemet Tandem t:slim X2 med Dexcom CGM
Nu kan du dosera bolus direkt från mobilen† med mobilappen Tandem t:slim‡ – för ökad frihet och flexibilitet i vardagen!
*Resultat från Rubin Medicals användarundersökning, Sverige 2025 (n=1687): *91,6% svarande ”Bra” eller ”Mycket bra”. †För att dosera bolus från mobilappen Tandem t:slim krävs en kompatibel smartphone och operativsystem, samt en mjukvaruuppdatering av insulinpumpen Tandem t:slim X2.
1 RW Beck et al. A Meta-Analysis of Randomized Trial Outcomes for the t:slim X2 Insulin Pump with Control-IQ Technology in Youth and Adults from Age 2 to 72. Diabetes Technol Ther. 2023. doi: 10.1089/dia.2022.0558.
Denna produkt behöver inte vara rätt för dig. Läs och följ alltid instruktionerna i bruksanvisningen. Insulinpumpen Tandem t:slim X2 med Control-IQ-teknologi är indicerad för användning hos personer med typ 1-diabetes, från 6 års ålder. VARNING: Control-IQ-teknologi ska inte användas hos personer under 6 års ålder. Control-IQ-teknologi ska inte heller användas på personer som behöver mindre än 10 enheter insulin per dag eller som väger mindre än 25 kilogram. Besök tandemdiabetes.com/safetyinfo för ytterligare viktig säkerhetsinformation.
Mobilappen Tandem t:slim X2: Mobilappen Tandem t:slim är avsedd att vara en sekundär skärm, en spegling av insulinpumpen Tandem t:slim X2, och kan trådlöst ladda upp pumpdata till Tandem Source-plattformen. Mobilappen Tandem t:slim är inte avsedd att styra en insulinpump och är inte avsedd att ersätta den information som visas på insulinpumpen. Doseringsbeslut bör inte fattas baserat på den sekundära skärmen. Användaren ska följa instruktionerna på CGM och insulinpump. Denna sekundära skärm är inte avsedd att ersätta självövervakning och egenvård som rekommenderas av läkare.
© 2025 Rubin Medical AB. Alla rättigheter förbehålles. Tandem Diabetes Care är ett registrerat varumärke och t:slim X2, t:slim , Control-IQ är varumärken som tillhör Tandem Diabetes Care Inc. Dexcom, Dexcom G7 och Dexcom G6 är registrerade varumärken som tillhör Dexcom Inc.