Issuu

Vårvinter

Kiruna Annonsblad i samarbete med:

i Kirunafjällen 2021

BILAGA I KIRUNA ANNONSBLAD | TORSDAG 4 MARS 2021

En iskall natt på klippväggen Jobba som stugvärd Ta hand om varandra och naturen

Räddningsinsater i fjällmiljö

Bli fjälledare Fjällsäkerhet och information

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Förebyggande fjällsäkerhetsarbete i Sverige Naturvårdsverket har Riksdagens uppgift att förebygga olyckor och tillbud i den Svenska fjällvärlden. Uppgiften startande 1979 efter att det hade inträffat en rad svåra olyckor i de svenska fjällen. Verksamheten sorterar under Friluftslivsenheten med ledning av P O Wikberg och ett kansli i Östersund. Uppgiften är att förebygga tillbud och olyckor genom att dels informera och utbilda om fjällsäkerhet, dels stödja forskning och utveckling på området. Fjällsäkerhetsrådet som består av representanter för riksorganisationer och myndigheter med samlad kunskap om fjällsäkerhet. Rådet utses av Naturvårdsverket för treårsperioder. Råder består av representanter för: Naturvårdsverket, Polisen, Friluftsfrämjandet, Svenska Bergsguideorganisationen, Försvarsmakten, Svenska Fjällklubben, Konsumentverket, Svenska Fjälledarorganisationen, Lantmäteriet, Svenska Fjällräddares Riksorganisation, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Svenska Klätterförbundet, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Svenska Samernas

iksförbund, Åsa-Larsson Blind, Länsstyrelsen i Jämtlands R län, Svenska Turistföreningen, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Sveriges Skidanläggningars Organisation. Lokala fjällsäkerhetskommittéerna finns i alla Sveriges Fjällkommuner och fungerar som Naturvårdsverkets förlängda arm ut i verkligheten.

Kiruna Fjällsäkerhetskommitté

Gällivare Fjällsäkerhetskommitté

Roine Norström Ordförande, f.d. polis & verksamhetsutvecklare fjäll- räddningen Anders Nyström Fjällanläggningarna, ishotellet Åsa Redin Ledsamordnare, Länsstyrelsen Norrbotten Anders Morell Fjällveteran, f.d. alpin fjällräddare Göran Johansson Entreprenör, fjällveteran Pirttivuopio Anders Burman Skoterledssamordnare Kiruna kommun, Tekniska verken Mattias Nilsson STF Lokalförening, Fjällräddare Åsa Säfström Entreprenör, Outback Abisko Anders Bergvall Fjällräddare, Bergsguide Monica Risenius VD, Kiruna Lapland ekonomisk förening Louise Bonthron Stugvärd, STF Gabriella Hugosson STF Abisko, Stugvärds ansvarig Norra Lappland

Ulf Lundkvist Maria Nyström Christian Sundvall Anders Mettävainio Robert Nilsson Åsa Redin Tomas Mettavainio Johnny Green Birger Dynesius

Ordförande Gällivare Kommun Gällivare kommun Civila fjällräddningen Civila fjällräddningen Länsstyrelsen fältenheten Länsstyrelsen fältenheten Polismyndigheten Svenska turistföreningen

Vi arbetar främst som observatörer! Tar emot tips och gjorda iakttagelser samt påverkar lämpliga aktörer som verkar i fjällen med förslag på åtgärder. Vi är även remissinstans kring fjällsäkerhet i kommunen. Alltså, vi är ingen myndighet utan enbart representanter för verksamheten i fjällen. Vi är heller inte operativa utan påverkare!

Redaktion Vårvinter i Kirunafjällen SÄLJARE: Åke Tapani, Maria Salonen REDAKTIONELLT MATERIAL: Roine Norström (där ej annat anges) ANNONSPRODUKTION: Kiruna Annonsblad ANSVARIG UTGIVARE: Peder Gidlund, tel: 0980-60 000, e-post: peder.gidlund@gratistidning.com Vårvinter i Kirunafjällen är en annonsbilaga som produceras av Kiruna Annonsblad i samarbete med Kiruna Fjällsäkerhetskommitté, Gällivare Fjällsäkerhetskommitté, Fjällsäkerhetsrådet och Naturvårdsverket. Bilagan följer med Kiruna Annonsblad 4 mars 2021.

Sid 4-5 Sid 10

www.kiruna.gratistidning.com

Vårvinter i Kirunafjällen 2021

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Alltid hos oss

KATTERJOKK T U R I S T S TAT I O N

Alla äventyr har en Base Camp Information och bokning på

www.katterjokk.se

Välkommen in! L=ZĠ =0[jF P_e [? F ęĘ e Ã ĘġĠĘŃęĚěĘĝĳ E Êł¨à ĞłĚĜĳ ?ÕàłäÕÊ ğłĚĜĳ

Våren har kommit till Gallerian

Öppettider: 10-18 vardagar* 10-15 lördagar*

Vårnyheterna fylls på hela tiden, kom in till oss och kika på allt som är nytt för säsongen! Inspireras av butikernas utvalda produkter i stora entrén!

24-28 mars firar vi Våryran! Ta en sväng på stan, spana in våra tips och delta i allt roligt som händer utomhus.

MISSA INTE GALLERIANS PÅSKÄGGSJAKT 29-31 MARS! På Gallerians instagram ser du ledtrådarna till var påskäggen gömmer sig varje dag.

Här hittar du alltid det senaste nyheterna och uppdateringarna! GallerianKiruna

@Galleriankiruna

SUKMAs

KITCHEN

Special Asian FOOD

*Avvikande öppettider från ovanstående gäller för Systembolaget och The Bishops Arms

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Foto: Viktor Ekelund

En iskall natt på klippväggen

Läkarna Viktor, Carl-Fredrik och Niklas klättrade fel och hamnade i svår exponerad terräng. Det var flera hundra meter ner till marken. Felnavigeringen gjorde att de till slut fick tillbringa natten sittandes på en klippavsats med kroppar värkande av kylan, i väntan på ljuset och den alpina fjällräddningen.

å det karakteristiska b erget Tuolpagorni, granne med Kebnekaises toppar, finns Sveriges mest klassiska klätterled, Silhuetten. Den består av 500 höjdmeter klättring med magnifik utsikt. Under sommaren 2020 gjorde coronapandemin att klättraren Viktor från Halmstad fick upp ögonen för Kebnekaisefjällen. Med sig fick han kompisarna Carl-Fredrik och Niklas. Alla tre har klättrat mellan tre och åtta år. Viktor har gått två räddningskurser inom klättring medan de andra två lärt sig

utomhusklättring av vänner. Samtliga har varit ute på långa klätterturer men aldrig i Kebnekaiseområdet. Artikeln är skriven utifrån en intervju med Viktor.

Förberedelser

De värmde upp med Nygrens Led som går till Kebnekaise Nordtopp, följt av en vilodag då vädret var instabilt. Nästa dag skulle det bli strålande sol, så genast började funderingarna på om det var deras chans att försöka sig på Silhuetten. De läste ledbeskrivningen över Silhuetten och

pratade med en annan klättrare som befann sig på STF Kebnekaise Fjällstation. Sedan satte de sig ner för en seriös diskussion om det var rimligt att anta utmaningen. Skulle de hitta vägen? Silhuetten är känd för att navigeringen är svår. Viktor var drivande och övertygade de andra att de skulle klara det, bara de gjorde allt metodiskt, startade tidigt och tog med mycket mat.

Glömda pannlampor

De packar ryggsäckarna färdiga på kvällen. Strax efter klockan 05.00 den 28 augusti

gav sig Viktor, Carl-Fredrik och Niklas iväg mot insteget på Silhuetten. Efter mer än en timmes anmarsch mot berget kommer de på att två av pannlamporna låg kvar i tältet efter kvällsbestyren. Viljan att fortsätta var stark. Det här var troligtvis deras enda möjlighet att klättra Silhuetten. De hade ändå en pannlampa som de skulle kunna ha om det blev mörkt, och med mobiltelefonernas lampa skulle de också klara av att gå neråt från toppen, resonerade de och fortsatte.

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Följa efter gör att man slappnar av

Det var svårt att hitta insteget. Till sammans med två äldre herrar från Stockholm som också skulle klättra hittade de efter mycket letande det lilla stenröset med en vit flagga i som markerade starten. Det andra klätterteamet fick börja då de förmodat var snabbare. Viktor skulle gå som försteman hela dagen (den som klättrar först och sätter i säkringar i berget). Efter hand slappnade han av i navigeringen på berget då de hela tiden hade kontakt med paret framför, även om han då och då noterade att ledbeskrivningen och verklig heten verkade stämma bra överens.

Snö underifrån

Solen sken och alla var vid gott humör. Då började det oväntat snöa - trots den blåa himlen blåste vinden in snö underifrån! Efter att ha följt väderprognosen noga hade de inte alls räknat med någon snö, så en liten stress kom smygande. Att klättra på halkig klippa kan vara både svårt och farligt.

Rulltrappan

Efter 10 replängder (en replängd är m ellan 30 och 60 meter) ska man komma till ”Rulltrappan”, en stor hylla där man kan gå flera hundra meter i stenskravel utan att vara inknuten i repet. Viktor kom upp på en stor hylla, äntligen! Han såg inte längre paret framför vilket var väntat då de knutit ur sig från repet och börjat pro menera uppåt. I ledbeskrivningen står så här: ”Observera att du dock ska klättra upp till nästa stora hylla”. De hade alla tre läst detta innan turen, men nu missade Viktor detta helt. Anledningen; stressen av att det började skymma och det blöta snövädret. I hans huvud var de på ”Rulltrappan” och han ville få upp sina kompisar för det här berget, NU!

Tvivel, mentala utmaningar och gruppdynamik

De började gå längs hyllan, men inknutna då det inte alls kändes som att man ville gå utan rep. Det blev allt mer luftigt under fötterna och lös klippa för händerna. Viktor svor över ledbeskrivningen som han tänkte underdrev obehaget, likt led beskrivningar så ofta gör, när det beskrevs att promenaden kunde kännas ”lite expo nerad”. I sitt huvud pågick tankar att han var vek och inte alls så häftig som de tuffa alpinklättrarna som skrivit ledbeskriv ningen. Det var superläskigt! Carl-Fredrik och Niklas frågade efter ett tag om de verkligen var rätt. Viktor, som tagit på sig mest ansvar inför turen, var dock ovillig att omvärdera. I efterhand tror han att hans auktoritetsroll gjorde att de andra inte stod på sig i känslan av att något var fel.

”Det här har aldrig någon klättrat, någonsin!”

Efter en lång tid kom de till ett ställe som de tyckte stämde perfekt med ledbeskriv ningen. De tog också på den enda pann lampan. Viktor klättrade vidare och efter en svår start kom han upp till en vägg fylld av svart mossa. Han såg att den aldrig var trampad på, aldrig klättrad på. Nu sjönk insikten in – de var fel! De tre resonerade vidare och insåg att de aldrig skulle kunna klättra tillbaka på ett säkert sätt med bara en pannlampa, men uppåt kunde förste mannen klättra med lampan och de andra kunde följa, säkrade ovanifrån. Så Viktor fortsatte uppåt i hopp om att de skulle kunna ta sig till toppen - det skulle inte vara långt kvar efter ”Rulltrappan”.

Farlig klättring

Det var sedan ren tur att Viktor inte föll och skadade sig ordentligt. Mossan var svårforcerad och klippan fruktansvärt lös. Han såg ett ställe som såg ut som en bra plats att ta upp de andra till. Det var nu kolsvart och både Carl-Fredrik och Niklas föll några gånger när de klättrade efter i blindo. När de till slut kommit upp till Viktor var alla sammanbitna. Skulle de behöva ringa fjällräddningen? Det tog emot då de senast två dagar innan klagat på fyra till synes enbart trötta fjällvandrare som de sett stå och vänta på fjällräddning. Efter att Viktor ännu en gång klättrat vidare för att hitta en möjlig väg uppåt insåg han att berget var stängt. Det fanns ingen möjlig väg uppåt, men inte heller neråt då klippan var för lös för att våga fira av ifrån. De svalde stoltheten och ringde 112. Det var midnatt och eftersom ingen var skadad var det säkrast att vänta med räddningen till dagen efter. Polisen försök te muntra upp dem med att väderprogno sen i alla fall sa att det var 10 plusgrader. De tvivlade i snöovädret.

Kyla in i märgen

Natten var oändligt lång. Det var fruktan svärt kallt, kropparna smärtade av kylan. De extra lager av kläder som de tog på hjälpte inte långt. De satt stilla, huttrade och omfamnade varandra i försök att hålla värmen. Att sova var inte att tänka på då de små hyllorna de satt på sluttade neråt och de kunnat falla. Alla tre hade en stark känsla av misslyckande, och de var rörande överens om att de skulle begrava den här historien, att ingen skulle få veta.

Räddning i sikte

Det ljusnade och efter en lång väntan kom en polishelikopter med den alpina fjällräddningen från Kiruna. Insatsledare Mikael Oja ringer upp Viktor och berättar att de ska ha på sig hjälmarna, hålla rygg

Foto: Thomas Bergemalm

säckarna som skydd ovanför huvudena och klämma sig in mot klippan. De förstår snart varför, då stenar kommer smattrande kring dem av helikopterns kraftiga vind. Fjällräddare vinschas ner och kan klättra fram till de nödställda, och tar sedan alla tillbaka till en säker plats där de kan vinschas ut ifrån. Viktor menar att det var en imponerande räddningsinsats och klättergruppen känner fortfarande stor tacksamhet över både Fjällräddningens tekniska kompetens och deras icke- dömande bemötande.

Viktiga lärdomar

för mycket. Att snöfallet gjorde dem stressade, och tröttheten efter en lång dag. Sinnestillståndet de befann sig i var sammantaget inte gjort för att fatta bra beslut. Viktor avslutar med att säga att han hade behövt inse tidigare att det var i hans hjärna det var fel; inte i ledbeskrivningen utan i hans bild av verkligheten. Att fatta intuitiva beslut utan att ta in alla fakta går snabbt och är lätt för oss människor, men konsekvenserna kan bli stora. TEXT: JENNY RÅGHALL

Många i sig små faktorer bidrog till att det blev en incident. Att de hade bara en pannlampa, och att det tog tid och var svårt hitta insteget. Att klättersällskapet framför skötte det mesta av navigeringen vilket gjorde att Viktor slappnade av

Förste man har vinschats upp i helikoptern. Foto: Polisen

Klätterleden på Toulpagorni följer den silhuett man ser från matsalen på Kebnekaise Fjällstation. Första bestigning gjordes 1938 av E Rossipal och G Santesson efter noggrann rekognosering och för beredelse. Första vinterbestigning, med en övernattning, gjordes 9-10 april 1963 av Gert Fischer, Ulrik Sundström och Lennart Östlund. Sten Brander har gått leden ensam i sökning av en försvunnen dansk klättrare.

Leden räknas som klassisk och är en av Kirunafjällens klätterpärlor pga av sin relativa längd och exponering samt avsnitt med mindre sönder vittrat berg. Att klättra fast kan drabba den bästa. När det inträffar innebär det att klättrarna varken kan ta sig upp eller ner. Klättrarna blir osäkra, nedkylda och stela vilket gör situationen än värre.

Bilaga i Kiruna Annonsblad

RAUTASPREMIÄR PÅ SKOOGS BRÄNSLE 263:-/

1676:-/

4 liter

20 liter

983:-/ 20 liter

RS EXTREME 2T

FUCHS SILKOLENE COMP 2

SUPREME PERFORMANCE SYNTHETIC 2T MOTOR OIL

Delsyntetisk 2-taktsolja

GASOLKAMINER! Per fek till t ark en!

2995:1495:Norvarm med elfläkt

995:Norvarm

Frosty 2,5 kW

med termostat

SPÄNNBAND GASOL!

2,5 ton 6 meter, komplett

125:-

BRÄNSLE LÖSVIKT! Fotogen 25:-/ liter

Ex. PK10

327:-

Paraffin 27:-/ liter

Diesel i lösvikt till Wallasvärmare

BYTE GASOLFLASKA PK10, P11, PA11 35:-/kg

Alla priser angivna inkl. moms och gäller t.o.m 12/3 2021

Tips för färd på is för snöskoteråkaren En av de vanligaste olycksorsakerna med snöskoter är körning genom is och de flesta som omkommer i snöskoterolyckor drunknar.

Särskilda tips för snöskoteråkaren

• Vakar på sjöar och i jokkar kan vara

• Planera för och räkna med att du

• Undvik rinnande vatten, utlopp, inlopp

hamnar i vattnet. Öva!

• Isdubbarna skall hänga lättåtkomligt

runt halsen

• Ruskade leder visar var isen normalt

sett är säkrast men utgör ingen garanti för att den håller. Kom ihåg att all färd på is sker på egen risk.

• Motorljud och vibrationer gör att

föraren inte hör isens varningssignaler. Du kan därför komma långt ut på svag is innan den brister.

• Snö på isen isolerar. Mycket snö gör att

isen kan vara näst intill helt bortsmält inunder eller att vatten har trängt upp till oframkomligt stöp.

täckta av drivsnö.

samt okända och reglerade vattendrag om du inte är väldigt säker.

• Kör aldrig ensam och håll ut avstånden mellan snöskotrarna så ni kan undsätta varandra. Låt gärna en lina (ca 20-30 meter) löpa hänga efter skotern.

• Har du kälke med passagerare, låt kapellet vara öppet.

• Reservkläderna har du i en vattentät

förpackning.

• En flytoverall eller thermounderställ med flytförmåga ökar oddsen. Glöm inte isdubbarna!

• Pip-is kan på våren vara mycket

förrädisk

Glöm inte att lämna färdmeddelande när du ger dig ut! Tala om var du ska och när du ska vara hemma! Maskinvägen 7 • 0980-129 40

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Detta gör Fjällsäkerhetsrådet Vi som arbetar med fjällsäkerhet vill att alla som kommer till fjällen ska veta hur man gör för att undvika olyckor. Det är till exempel viktigt att ha med sig rätt utrustning och att veta vilka platser man ska akta sig för. En annan del av arbetet handlar om vad man ska göra om man ändå skulle hamna i en besvärlig situation på fjället. Man kan till exempel överraskas av en snöstorm, tät dimma eller en lavin. Vilka arbetar med fjällsäkerhet? Det finns flera myndigheter och organisationer som arbetar med fjällsäkerhet på olika sätt. Naturvårdsverket är en myndighet som ska • hjälpa de olika verksamheterna att samarbeta • se till att det finns information och utbildning om fjällsäkerhet • följa och stödja forskning och ut vecklingsarbete om fjällsäkerhet.

När en olycka har inträffat i fjällen är det Fjällräddningen som rycker ut. Polisen är den myndighet som ansvarar för fjällräddningen.

Om Fjällsäkerhetsrådet Naturvårdsverket är den myndig het som har fått Riksdagens och regeringens uppdrag att ansvara för fjällsäkerhetsarbetet. För att kunna genomföra detta arbetet så har Naturvårdsverket ett fjäll

säkerhetsråd där personer från 18 myndigheter och organisationer finns med som vet mycket om fjäll och fjällsäkerhet. Vi vill att alla som besöker fjällen ska få härliga upplevelser och slippa olyckor. Vi ger råd och tips inför fjällturen och varnar för de faror som kan finnas på fjället. Men vi kan inte påverka naturens krafter. Den som besöker fjällen har själv det största ansvaret för att allt ska gå bra.

och lokala organisationer. I fjällsäkerhetskommittéerna finns kunskaper om det egna fjällområdet. Kontakta gärna en fjällsäkerhetskommitté om du vill ha information om leder där man kan ta sig fram, lavinrisk eller annat som rör just det område som du tänker besöka.

Lokala fjällsäkerhetskommittéer Det finns 13 lokala arbetsgrupper inom varje fjällkommun som är knutna till Fjällsäkerhetsrådet. De kallas för fjällsäkerhets kommittéer. I de olika fjällsä kerhetskommittéerna ingår till exempel Fjällräddningen, Polisen

Vi hjälper gärna till – men ansvaret är ditt!

Hör av dig till oss Vi vill gärna att du hör av dig till oss om du har idéer eller synpunkter på Fjällsäkerhetsrådets arbete. www.fjallsakerhetsradet.se

Ta hand om varandra och naturen Välkommen ut i vinter! Naturen ger oss möjlighet till återhämtning och får oss att må bra. Det har många upptäckt under året som gått, och trenden verkar hålla i sig även under vinterhalvåret. Därför är det extra viktigt att vi visar hänsyn, både till varandra och till naturen.

Ska du köra snöskoter? På skoterled kör du snöskoter säkrast – och stör minst. Att köra snöskoter ingår inte i allemans rätten, så rätten att köra på annans mark är inte självklar. Det anses tillåtet att köra på väl snötäckt mark om man inte stör, förstör eller på annat sätt bryter mot lagen. • Ta i förväg reda på om det finns några områden med begränsningar för snö skotertrafik där du har tänkt att köra snöskoter. Kolla exempelvis hos kommunen, länsstyrelsen samt med den lokala snöskoterklubben.

• Det är generellt förbjudet att köra på skogsplanteringar eller i ungskog som är lägre än två meter över snötäcket

• Bäst är att följa skoterlederna – där kör du säkrast och stör minst.

• Ta alltid hänsyn till skidåkare och andra du möter, till exempel genom att sänka farten och håll åt sidan.

• Ta extra hänsyn till renar. Stanna eller sakta ner, låt dem passera i lugn och ro eller ta en omväg.

• Kör inte alltför nära bostäder och bebyggelse.

• Om du ska köra på isen läs mer på Issäkerhetsrådets webbplats.

• På Snöskoterrrådets webbplats kan du läsa mer om hur du gör skoterturen till en trevlig och säker upplevelse.

Har du en plan för ditt skräp när du besöker naturen? Grundregeln är att allt du tar med dig ut i naturen tar du också med dig hem. Skräp i naturen är ett växande problem. Det uppskattas varken av de som besöker naturen eller av den som äger marken. Skräp kan också vara direkt farligt för djur. • Ta för vana att alltid ha med dig något som du kan samla ditt skräp i, exempelvis en påse, och ta med skräpet hem.

• Är papperskorgen full? Gör som 7 av 10 svenskar och ta med skräpet hem. Lägger du skräpet vid sidan av papperskorgen finns

det risk att det sprids med vinden eller av djur.

• Lämna aldrig överbliven mat i vindskydd eller i raststugor, det hopas snabbt och blir skräpigt.

• Kom ihåg att det som göms i snö kommer upp i tö.

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Fjallstuga Nallo .

Jobba som stugvärd Jag heter Louise Bonthron och bor i Kiruna och har jag varit i vår fjällvärld både sommar och vinter under de dryga 40 år som jag bott i Kiruna. På senare år har jag jobbat som stugvärd för STF. Det är ett spännande och varierat uppdrag där ingen dag är den andra lik.

ör att bli stugvärd måste man genomgå en stugvärdsutbildning innan man blir tilldelad en stuga. Dessutom är det en stugvärdsträff när vi ska ut på våra uppdrag. Då ingår bland annat genomgång med Fjällräddningen och polisen som blir våra samarbetspart ners om något händer ute på fjället. De vanligaste uppgifterna som en stug värd har är att välkomna gästerna, fördela sängplatser, ta betalt, sköta affären (finns inte i alla stugor), städa, och tända bastun. I övrigt skall besökarna klara sig själva som att städa, hämta vatten, och ved. I alla fjällstugor och i en del raststugor finns det en hjälptelefon som är kopplad direkt

till fjällräddningen. Som stugvärd har vi ofta även tillgång till en satellittelefon för att nå omvärlden och då kanske även via internet.

Goda råd

En viktig del under mina uppdrag är att svara på besökaren alla frågor och då är det oftast bra att ha en egen erfarenhet och säkerhetstänk. Gästerna är alltid intresserade av den senaste väderleksprognosen. Ett bra sätt som jag tyckte fungerade bra i Singi 2018 var då att ta en ”skärm dump” av dagens väderprognos och visa gästerna. Då kunde gästerna bättre

lanera dagens etapp eller besluta att p stanna kvar en natt om det lovades rusk väder. Vintertid frågar en del gäster efter en ”lavinprognos” Den tillhandahåller vi i den mån vi får tillgång till den. Jag påminner gästen om att skriva in sig i liggaren som då blir ett ”färdmedelande” vilket kan bli till stor hjälp för Fjällrädd ningen någonting skulle hända längs den fortsatta vägen och starta ett eftersök. Det är viktigt att alltid påminna gästen att beslut och ansvar alltid ligger på dom själva. Vi som stugvärdar kanske kan naturligtvis avråda om planerna tycks alltför dumdristiga. Man kan dock alltid fråga utan att vara alltför påträngande

om dom har med sig viktig säkerhets utrustning. Vad som kan vara lite svårare att avgöra är vilken kunskap och erfaren het gästen har med sig i bagaget.

Ensam på fel sida jokken

En egen erfarenhet av hur förutsättning arna ändras snabbt under dagen var då jag var stugvärd i Unna Allakas under maj månad 2016. Jag tog följe med några vänner som varit på besök i stugan och skulle vidare mot Katterjokk. Vädret var härligt med några minusgrader och vi tog oss med vissa svårigheter över Kamajåkka Vi hade en härlig dag och jag skidade

Bilaga i Kiruna Annonsblad

med gänget till Valfojåkkas vindskydd där vi fikade. Dom skidade vidare och jag åkte söderut igen via Sjangelis gruvlämningar. Under dagen hade det blivit något varmare och när jag senare skulle ta mig över Kamajokken flödade det ordentligt med vatten och jag fick leta länge innan jag kunde hitta en plats säker nog att ta mig över. Jag hann tänka många gånger att jag hade ju ingen som väntade mig i stugan och möjlighet till telefonkontakt var obefintlig om det skulle hända mig något. Det gick ju bra i alla fall och jag blev en lärdom rikare. När jag var i Abiskojaurestugan februari-mars 2018 hände väldigt mycket. Jag tror att jag sällan och aldrig har jobbat så intensivt under så bistra förhållanden som under den tiden. Det var en mycket kall månad. Snittemperaturen låg troligtvis på -25 grader och vi hade många dagar med dryga -30 grader. Vi hade många besökare trots den tidiga säsongen och väldigt många utländska gäster.

kollega tyckte att dom måste få komma in i servicestugan för att äta sin matsäck och vila en stund. Det vi inte visste var att dom var tio personer i gruppen i varierande ålder och kom indroppande eftersom och alla ville förstås komma in i värmen. En av dom var kvinna och talade förståelig engelska så vi kunde höra oss för lite om deras fortsatta planer. Dom skulle tälta och skida genom fjällkedjan ner till Kvikkjokk. Vi upplyste dom med tanke på kylan, tiden på året med korta dagar om möjligheten att betala medlemskap i STF eftersom dom då kunde komma in i stugorna utan extra kostnad för rast och lite värme under dagarna. Dom avvisade förslaget och skidade vidare söderut. Vi funderade en hel del på hur det skulle gå för dom med sin påvra utrustning. Förmodligen gick det bra och man får vara ödmjuk inför att modern utrustning inte alltid är det bästa receptet för en framgångsrik tur.

Ukrainsk grupp i kylan

Ett dygn fick vi vara ”sambandscentral” under ett fjällräddningspådrag. Det var ett gäng finska turister som hade rapporterat till stugvärden i Allesjaure att dom påträffat en asiatisk kille som dom uppfattade skulle till Allesjaure. När han inte dök upp under kvällen kontaktade stugvärden fjällräddningen som skickade en patrull till oss i Abisko jaure för att få mer information. Vi hade inte så mycket att komma med. Det passerar en hel del människor som vi inte alls pratar med eftersom dom inte visar något intresse av att ha kontakt. Det var både kallt och hunnit bli mörkt och fjällräddningen gjorde ett försök under natten att lokalisera personen utan resultat. Dagen därpå skickades en helikopter ut i sökandet varpå han upptäcktes. Då helikoptern landade vid ett uppslaget tält undrade den eftersökta personen vad fjällräddningen gjorde där. Han var inte alls i behov av någon hjälp och hade gott om utrust-

En förmiddag då det var som kal�last kom två män med skäggen fulla av frost skidandes med, i mina ögon, ganska gammaldags utrustning. Dom visade sig komma från Ukraina och talade ingen engelska eller något annat språk som vi kunde göra oss förstådda med. Dom var inte medlemmar i STF men jag och min

Hundspannsgäster i Singistugan mars 2010. Foto: Louise Bonthron

Ett larm för säkerhets skull

Ledkryss.

ning och vana för att klara sig på egen hand. Men kanske är det bättre med en utryckning för mycket än en för lite?

Vad en nöt kan ställa till med

En annan händelse som jag bär med mig är när ett norskt brödrapar i övre medel åldern kom till stugan med en skoter. Dom var båda erfaret fjällfolk och hade åkt med två skotrar långa sträckor genom fjällvärlden. En av skotrarna hade dock gått sönder så den hade dom lämnat i Ritsem för att hämta senare. Uppe på högplatån norr om Hukejaurestugan tog dom en rast och åt bland annat en påse nötter varpå den ena av bröderna fick en mycket kraftig allergisk reaktion. ”Han var riktigt dålig” berättade brodern och trodde att brorsan skulle dö på fjället. Dom tog sig i alla fall med stor möda och mycket oro ner till oss i Abiskojaurestugan. Den sjuke brodern hade kvicknat till något men var prickig över hela kroppen. Vi tog in honom i stugan där han fick

lägga sig och vila. Vi kontaktade sen 112 varpå det skickades en ambulans helikopter som tog med honom till Gällivare sjukhus. Trots att han hade piggnat till och helst inte ville följa med ansåg sjukvårdarna att han skulle det på grund av att det fans en viss risk att drabbas av en efterföljande anafylaktisk chock vilket kan bli livshotande utan en snabb behandling.

Spännande möten

Det absolut mest intressanta och roliga med att jobba som stugvärd är alla möten med människor från stora delar av världen som vill komma ut och upptäcka vår vackra svenska fjällvärld. De bär med sig så många fina historier som dom gärna delar med sig av och har berikat mitt liv på många sätt. TEXT: LOUISE BONTHRON

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Räddningsinsatser i fjällmiljö Polisens fjällräddning genomförde 333 räddningsinsatser i fjällmiljö i Sverige under förra året. Totalt berördes 395 personer. Dessutom kallades fjällräddare ut på 27 insatser av sökande efter försvunna personer i annan terräng. Det visar polisens statistik för 2019. Siffrorna visar att antalet fjällräddningar i fjällmiljö ligger på ungefär samma nivå eller lägre jämfört med 2018, förutom i Jämtlands län där man kan se en liten ökning.

Efterforskning av försvunna personer Utöver de 333 insatserna i fjällmiljö fick polisens Fjällräddning totalt 27 uppdrag vid insatser av sökande efter försvunna personer i annan terräng, så kallad EFP (efterforskning försvunnen person) under 2019. Siffran när det gäller EFP har sjunkit i tre av länen om man jämför med 2018. – Det är svårt att säga vad det kan bero på. I vissa lägen bedömer man att det räcker med att kalla ut andra resurser, som till exempel Hemvärnet, säger Mikael Baudin som är RLC-befäl och ansvarig för räddningstjänstfrågor på Region ledningscentralen Region Nord, varifrån insatserna initialt hanteras operativt. – Under 2019 hade vi också en del utdragna sökanden efter försvunna personer i annan terräng än fjällmiljö som sträckte ut sig över tid, säger han. Av statistiken framgår att endast nio av fjällräddningsinsatserna gjordes vid laviner. Ingen person omkom i samband med dessa laviner.

Norrbottens län och fjällområde

– Det område med flest ärenden är kring Kebnekaise, vilket är det område som har flest turister och som också är platsen med mest utmanande miljö.

Foto: Fjällräddningen

Många gånger är det i fjällen långt till farbar väg, vilket gör att mindre skador, så som lättare stukningar, nedkylning och sjukdomstillstånd, som normalt hade gått att hantera själv kräver att fjällräddningen bistår, säger Fredrik Groth, tf verksamhetsutvecklare för fjrällräddare i Norrbotten.

– Polismyndigheten samverkar med a ndra många aktörer som Naturvårds verkets fjällsäkerhetsråd, STF, turist näringen med flera för att informera och förebygga tillbud och olyckor i fjällen.

En minskning från tidigare år. Kan bero på fler har förarbevis och att mindre antal kör med alkohol i kroppen.

Skoterolyckor 2020

15 döda i skoterolyckor i N orrbotten.

Statistik fjällräddningar i Norrbotten Statistik förs då regionledningscentralen (RLC) och vakthavande befäl (VB) fattat beslut om räddning jml. Lag om skydd

mot olyckor 4kap.1§. RLC Umeå för polisregion Nord.

Diagram 1/1 till 12/10 2020 Sommarperioden 1/6 t.o.m. 30/9 Norrbotten 2020 (2019 inom parantes) p.1 = 5 insatser (8) p.2 = 61 insatser (69) Kommentar: Tendens att det minskar i Norrbotten sett på helår även om det saknas några månader av 2020. p.1 innehåller inga lavinolyckor i Norrbotten hittills.

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Ät gott på fjällturen

Får vi fresta med två enkla och goda recept till utflykten i vårsolen? Recepten har vi lånat från ica.se. Där hittar du många smarriga recept i samma genrer.

MITT I VILDMARKEN

FÅR DU BOENDE, BRA MAT & HÄRLIGA VINTERUPPLEVELSER

Hemgjord blåbärssoppa Ingredienser 4 dl vatten 3 - 4 msk strösocker 250 g frysta blåbär 1 msk majsstärkelse

Gör så här: Koka upp vatten med sockret tills det löses upp. Tillsätt blåbären. Koka upp och sjud 3–4 minuter. Rör ut majsstärkelsen i lite vatten och vispa ner. Låt soppan koka upp, mixa den ev slät med stavmixer. Låt svalna.

- BASTU - STUGOR - RESTAURANG - BUTIK - FISKE

Servera blåbärssoppan med cottage cheese och hackade nötter/ frön.

Ta med soppan i en termos, bar a

att server a!

Tonfiskwrap med majs och gurka Ingredienser 1 burk tonfisk i vatten (à 185 g) 1/2 dl majskorn 1/2 dl majonnäs 1/2 dl chilisås salt peppar 1/4 gurka 4 små tortillabröd (gärna fullkorn)

n Vi finns mella kta. Kirjaluo Nikkaluokta & Välkommen!

Gör så här: Låt tonfisken rinna av. Blanda majs, majonnäs, chilisås och tonfisk. Smaka av med salt och peppar. Skär gurkan i stavar. Bred tonfiskröran på bröden och lägg på gurkan och rulla ihop.

Boka: 0970-136 30 • info@fishyourdream.com • www.fishyourdream.com

VÅRKÄNSLOR HOS MINAB 10%

2021 Yamaha Sidewinder XT-X 146” OUTERWEAR

Skoterkläder

30%

MASKINDEMONTERING I NORR AB

Maskinvägen 24 • Öppet: 9-17, Lunch: 12-13 0980-63005 • info@minabkiruna.com

2021 Polaris Titan XC

Yamahakiruna

www.yamaha-motor.se

Polariskiruna

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Vårvintern ger en välmående i kropp och själ.

KRÖNIKA

Louise Johansson

Foto: Svenska fjälledare

Bli fjälledare Att leda folk i svensk fjällvärld är en uppgift som kräver kompetens att klara olika typer av situationer som kan uppstå på fjället. Fjällsäkerhetsrådet har fastställt en utbildningsnorm för den som professionellt ska guida i svensk fjällvärld. Utbildningen är på ca 45 dagar. Det finns också ett antal yrkesverksamma bergsguider som genomgått en flerårig utbildning, de arbetar främst i högalpin miljö. VAD ÄR FJÄLLEDARE OCH FJÄLLEDARNORMEN? Målet för fjälledaren är att professionellt och säkert handleda människor i svensk fjällmiljö. Fjälledaren är inte en detsamma som bergsguide, som i första hand leder turer i alpin terräng och på glaciärer, utan en fjällledare arbetar med mer fokus på övriga aktiviteter i fjällen, både sommar och vinter.

Fjälledarutbildningen omfattar sexton moment. Ledarskap och kunskapsvägledning är omfattande moment, liksom första hjälpen. Andra moment är bland annat orientering, vadning, fysisk prestation och bivackering. Det finns en grundläggande del, samt en kompletterande del med vintermoment, som snö- och lavinkunskap. Det finns också många erfarna fjällmänniskor som i har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att bli examinerad fjälledare. De kan om de vill vända sig till en utbildare, bli bedömda och slutligen examinerade sedan de visat att de behärskar alla moment. Bland annat ska man kunna visa att man har varit till fjälls sammanlagt sextio dagar, samt att man har gjort 20 övernattningar i tält, vindskydd, i snö eller under bar himmel. Man ska även visa att man praktiserat som turledare till fjälls i sammanlagt minst tio dagar.

Klarälvdalen, Malung och Storuman. Där kan man även läsa in delmoment som man saknar och bli examinerad.

Foto: Jessica Nildén

Kiruna

Sedan något år tillbaka så har svenska fjälledareorganisationen etablerats som ett viktigt forum för utbildade fjälledare.

VAD ÄR SKILLNADEN MELLAN EN FJÄLLEDARE OCH EN BERGSGUIDE?

Fjälledaren får inte, till skillnad från en bergsguide, leda grupper i alpina miljöer där fallrisk föreligger. Fjälledaren får heller inte leda glaciärvandringar. Då ska man vara utbildad bergsguide. Fjälledare är man bara i svenska fjällen; titeln har ingen internationell giltighet, vilket är fallet för bergsguiderna. Efter examination har fjälledaren den kunskap som krävs för att själv veta var gränserna går, man undviker branta platser och glaciärer, helt enkelt för att de kräver specialistkunskap. Fjälledarna bidrar till att öka arrangerade turers kvalitet. Fjälledarutbildningen och examinationen blir allt mer känd och kan snart anses vara en standard i branschen. När du anmäler dej till en guidad fjäll aktivitet – fråga om ledaren är utbildad fjälledare eller bergsguide!

VAR KAN MAN UTBILDA SIG?

Man kan utbilda sig på bland annat Campus Åre, inom Friluftsfrämjandet, SBO, Försvarsmakten, Svenska Fjäll klubben, Älvdalens utbildningscentrum, samt vid folkhögskolorna: Hålland,

Fjällsäkerhetsrådet har fastställt en utbildning för den som professionellt ska guida gäster i fjällen. Utbildningen är på ca 45 dagar. https://svenskafjalledare.se/ Arbetsgivare och guideföretag ställer nu allt oftare krav på sina guider att vara utbildade och certifierade enligt Fjälledar normen inte minst med tanke på de vägledningar myndigheten Konsumentverket har upprättat kring att kunna tillhandahålla ”säkra tjänster”

– staden som är hemma för mig

iruna är min hemort sedan en lång tid tillbaka, men egentligen är jag från Gällivare. Kiruna och Gällivare har alltid kivats lite med varann, som syskon gör - om vilken av orterna som är bäst. Och det hör väl till när man är grannkommuner? Egentligen är de ganska lika varann, på många sätt. Men de är också unika i sitt slag.

Jag kom till Kiruna för att min kusin ville att jag skulle hänga med henne upp till Abisko för att jobba en säsong. Annars kanske jag hade flyttat till Stockholm, som många andra gjorde på den tiden. Jag träffade min man ganska tidigt och på den vägen är det. Kiruna blev mitt hem och jag stormtrivs! Och jag är en rätt stolt Kirunabo! Under alla de år som jag har arbetat i besöksnäringen, så har jag fascinerats av Kiruna mer och mer, över stadens historia och den entreprenörsanda som finns här. Det är också en kommun av kontraster! Sveriges högsta berg och världens största underjordsgruva för järnmalmsbrytning finns här. Vi bor och verkar i ett vackert och fint kulturlandskap, som vi ska vara rädda om! Det finns otaliga möjligheter till upplevelser och

rekreation - vi behöver bara gå ut genom ytterdörren! Året runt! Det finns många som drömmer om att en gång i livet få gå Kungsleden eller att få bo på ICEHOTEL. De drömmer också om att få se det gröna ljuset som dansar på himlavalvet - på världens bästa plats för det. Vi i Kiruna lever mitt i det. Det är så att man får nypa sig i armen ibland! Kanske vi också tar det lite för givet? Nu stundar vårvintern, då solen lyser lite längre och börjar värma våra kinder och det här är den bästa tiden på året för många av oss. Vi välkomnar solen, åker ut på isen till våra arkar eller stugor och åker skidor på längden och tvären. Eller så sitter vi bara i en solgrop och fikar - med mackor och termosar fyllda med varm choklad. Vårvintern ger en välmående i kropp och själ. Och det är just här jag vill uppleva den, i staden som är hemma för mig.

Louise Johansson louise@kirunalapland.se Projektledare Marknads- och Destinationsutveckling Kiruna Lappland Ekonomisk Förening

Bilaga i Kiruna Annonsblad

CH FRÅN O 16 ÄR 0 2 1 1/ MED Å ATT P DET LAG M VID L Ä J H BÄRA NÖS FÄRD PÅ R E T O K S

Hej alla ni som kör snöskoter! Visst är det skönt att vintern är här och att man kan vara ute i fjällvärldens vackra snölandskap och njuta av vidderna. Det är något som vi uppskattar. För dig som kör skoter i Sverige är det extra viktigt att tänka på att visa hänsyn till natur, djur och andra människor som vistas ute på till exempel skidor.

• Varje förare har stort ansvar för att vi ska kunna behålla våra möjligheter till skoteråkning i naturen.

Vi hoppas att ni och vi, genom att vi alla tar vårt ansvar, kan få fortsätta njuta och ta oss ut på ett för många bekvämt och smidigt sätt. Det vill säga med skoter. Kör försiktigt, ansvarsfullt och visa hänsyn. På det sättet behåller vi förutsättningarna för att vistas ute i naturen med hjälp av skotern som färdmedel.

• Visa hänsyn till alla andra som vistas i fjällvärlden: hundspann, skidåkare med flera.

För mer information om förbudsområden se: www.kiruna.se/skoterleder www.tekniskaverkenikiruna.se Vid frågor: kontakta Anders Burman, 0980-707 82, anders.burman@tvab.kiruna.se

• Kör efter markerad skoterled och följ de lagar och riktlinjer som finns för skoteråkning. • Respektera de förbudsområden som gäller. • Högsta tillåtna hastighet vid körning med skoter i Sverige är 70 km/tim där inget annat anges.

• Ta hänsyn till betande och vandrande renar, träffar ni på renar, kör försiktigt förbi så renarna inte skingras. • Skoterkörning är förbjuden på rekreationsområden, längs efter gångvägar och skidspår. • Se upp för lavinfaran i fjällen. Ta det extra försiktigt på sjöar och vattendrag.

ÅLDERSGRÄNSEN FÖR ATT KÖRA SNÖSKOTER ÄR

ÅR

• Håll koll på vädret och på allmänna förhållanden, speciellt i fjällterräng. • Stäng grindar i viltstängsel när ni har passerat. Annars är risken stor att viltet leds upp på exempelvis järnvägen med förödande utgång.

Bilaga i Kiruna Annonsblad

HJÄLP I FJÄLLEN När skall du kalla på hjälp? Du skall kalla på hjälp när fjällturen gått överstyr och du bedömer att du och dina kamrater inte själv kan reda ut situatio nen utan att risk för liv eller allvarliga men riskeras. Det kan vara sjukdom, olycksfall, vilse. Det kan vara svårt att själv göra en riktig bedömning därför kan man, om tvekan råder, alltid kontakta 112 för rådgivning. Många situationer kan redas ut om man tar det lugnt, kommer i skydd vilar. Stressa inte! Det kan förvärra läget. Men det gäller även vara förberedd Du kan enkelt göra en check innan turen. • Vet du vad den planerade turen kan komma att innebära för dig och dina medföljare – ”Värsta scenario”. • Har du rätt ork. • Har du rätt utrustning, mat och kan hantera den. • Har du kollat väder och lavinprognos. • Vet någon om vart du ska och när du beräknas komma hem • Plan B När det hänt • Larma • Ta det lugnt - Ge första hjälpen/ kamrathjälp - Håll värmen • Uppmärksamma andra personer i närheten på vad som hänt • Spara på mobilens batteri. Håll telefonen varm

Sammanställningen visar att det är flera gånger så stor risk att drunkna än att hamna i en lavin. Foto: Svenska livräddningssällskapet

Vatten är farligt i fjällen Två per år drunknar! Gällivare Fjällsäkerhetskommitté har gjort en sammanställ ning av drunkningsolyckor I Kiruna, Gällivare, Jokkmokks och Arjeplogs kommuner. Sammanställningen visar att det är flera gånger så stor risk att drunkna än att hamna i en lavin. Statistiken är lite osäker men av

vid 55 rapporterade händelser drunknade 45 personer på 20 år dvs drygt två per år. Drunkningarna har inträffat både sommar och vintertid och då oftast i samband med fiske, skoterkörning och vadning. I området finns det många förrädiska isar pga. vattenregleringar.

På vägs till fjälls? Polishelikopter letar personer.

Vad händer vid larm • 112, SOS Alarm tar emot larmet och ställer en del kontrollfrågor • Larmet kopplas vidare till rätt myndig het efter behov och ansvarsområden - Polisen/fjällräddning - Ambulans/flygambulans - Räddningstjänst • Beroende på var du befinner dig och vädersituationen kan räddningsinsatsen ta lång tid. Dagar Om du blir lite sjuk, trött eller less Om du blir eller lättare skadad eller sjuk i fjällen så gäller i princip samma regler som hemma – du får själv kontakta och ta dig lämplig vårdinrättning. Det kan innebära att du kanske får stanna ett extra dygn där du befinner dig eller själv anlita och bekosta lämpligt transport medel. Stugvärdar och turistanläggning arna kan ibland hjälpa dig med detta. Telefoner/elektronik • Tänk på att telefontäckningen är dålig när du kommer en bit från vägen. • Hjälptelefoner finns i en del fjällstugor vilket framgår av Fjällkartan • Sattelitlarm har allt mer börjat att användas. Modeller med SMS funktion är att rekommendera då man med SMSen kan kommunisera. • Batterierna har en förmåga att fort ta slut. Kiruna Fjällsäkerhetskommitté

Det ökade intresset för besök i Kiruna fjällen har gjort att det ibland är svårt att kunna parkera på ett säkert sätt på väg ut i terrängen. Fjällsäkerhetskommittén har genom fjällbesökare fått information om speciellt besvärliga förhållanden på E10 där leden börjar mot Trollsjön och Låktatjokko. Vi har påpekat problemet några gånger till Trafikverket, Länsstyrelsen och Kiruna kommun men vi har bara fått information att det ligger i ”långtidsplanen”. Så ta det försiktigt och parkera på ett säkert sätt så inte fjällturen slutar under en långtradare.

Lavinprognoser

På www.lavinprognoser.se hittar du under vintersäsongen dagliga bedömningar av lavinfaran för sex välbesökta svenska fjällområden. Lavinprognoserna publiceras dagligen kl. 17.30.

Många besökare parkerar på vägen eller delvis i diket och utgör en risk för sig själva och övriga trafikanter.

Väderkameror

Här kommer ett urval av webbkameror där du kan se dagsaktuella bilder från många av fjällens byar. Om du har tips på fler kameror så ber vi dig att höra av dig till oss.

Riksgränsen, Abisko, Björkliden, Kebnekaise och Dundret i Gällivare.

Bilaga i Kiruna Annonsblad

alltid efter att du ska mötas ” Viavsträvar en välfylld butik, bra priser och välkomnande personal. Därför är det otroligt roligt att mötas av uppskattning och stora leenden. Det tackar vi enormt för! Handlaren Petter med personal

Foto: Rune Dahl

”

in drog igång, vi siktar att Såhär glada var vi innan pandem oss i vinter. vara på topp igen när ni besöker o: Fot Rune Dahl

Välkommen till ICA Nära Riksgränsen Tack för att du handlar hos oss

I takt med att fler och fler besöker butiken, får vi möjlighet att göra mer av det vi brinner för – prisvärda erbjudanden, stort utbud och trevlig personal. Här på ICA Nära Riksgränsen, är det viktigast för oss att vi ger dig både en smakrik och härlig upplevelse. Vår vision är ”Alltid på topp” – och som ni förstår, jobbar vi hårt varje dag för att kunna leva upp till det.

Framtiden är förhoppningsvis ljus Eftersom vi i grund och botten är en gränshandelsbutik är vi den butik som drabbats hårdast i Sverige av rådande pandemi. Trots att vi tappat 97% av vår omsättning har vi hållit öppet alla dagar sedan pandemin satte fart i mars. Vi ser ljuset i tunneln och ser framemot att vintersäsongen ska sätta igång och att vardagen ska börja återgå mot det normala. Vi är taggade och kommer att se till att hålla en välfylld butik, ännu mer anpassad till fjällbesökare, med ett kundbemötande i världsklass. Vi behöver ert stöd mer än någonsin! Ni kan känna er trygga att hitta allt ni behöver för er vistelse i Riksgränsenfjällen och lite till hos oss. Vi kommer att se till att ni kan besöka oss under trygga former.

Öppet alla dagar 10–19

Mat fjäll = sant

@icanarariksgransen Hitta oss på Facebook och Instagram!

Mat och fjälliv Eftersom vi alla i butiken tillbringar mycket tid i naturen, ligger kombinationen av mat och fjälliv oss väldigt varmt om hjärtat. Oavsett vilken årstid det är, har vi mängder av tips på vackra platser och spännande aktiviteter – det är bara att fråga oss.

Vi finns här Vi har öppet alla dagar, 10–19 och butiken ligger nära väg E10, på Riksgränsvägen 2A. Välkommen in till butiken för kaffe och värme – eller besök oss på: ica.se/nara/riksgransen.

Hoppas vi ses snar t!

OBS! Om läget i omvärlden förbättras kommer vi återgå till ordinarie öppettider, 9–20.

Riksgränsen

Foto: Anette Andersson

Bättre förberedd ger dig en tryggare upplevelse

Tänk på lavinfaran! Dagliga prognoser på www.lavinprognoser.se

Fjällen erbjuder många hisnande upplevelser. Med rätt förberedelser blir vistelsen mer njutbar och dessutom säkrare. Här följer sex praktiska tips för en trygg tur på vinterfjället.

6 TIPS FÖR EN TRYGG VINTERFJÄLLTUR VÄLJ RÄTT UTRUSTNING

4. FÖLJ MARKERADE LEDER

Kläder och skor ska tåla vind och väta. Kläderna bör kunna bäras i flera skikt för att enkelt anpassas efter väder och temperatur. Bra utrustning behöver inte vara dyr och en klokt packad ryggsäck bör inte vara för tung. På Fjällsäkerhetsrådets webbplats finns checklistor över lämplig utrustning för olika aktiviteter i olika typer av fjällmiljöer.

Det finns hundratals mil markerade leder i fjällen, med bland annat avståndsmarkeringar, övernattningsstugor och hjälptelefoner. De flesta gör klokt i att följa lederna, det minskar risken för att hamna i lavinfarliga områden och är ett säkrare alternativ om ni av någon anledning skulle behöva hjälp.

MEDDELA FÄRDVÄG OCH BERÄKNAD ÅTERKOMST

5. TA MED KARTA OCH KOMPASS

Det är viktigt att någon känner till er planerade färdväg och när ni räknar med att komma tillbaka. Meddela en vän, en släkting eller någon annan som kan slå larm om ni inte skulle återvända som planerat.

ANPASSA DIN FJÄLLTUR EFTER VÄDRET Vädret kan slå om hastigt i fjällen. Ta del av lokala och aktuella väderprognoser via radion eller webbplatsen www.smhi.se. Vädertjänster erbjuds även som applikationer för mobiltelefoner. Ta även del av aktuell information om lavinfara på www.lavinprognoser.se. Respektera alltid utfärdade fjällvädervarningar och anpassa din tur efter lavinfaran.

Se till att ha med en karta som är aktuell. Kompass behövs framförallt utanför markerade leder. Användning av kompass kräver dock kunskaper – instruktioner finns på Fjällsäkerhetsrådets webbplats. Komplettera gärna med GPS eller mobila applikationer vilka erbjuder möjlighet till att kunna orientera sig, men tänk på att batterier laddas ur snabbt när det är kallt.

6. RÅDFRÅGA ERFARNA MÄNNISKOR

Människor som ofta vistas i fjällen kan ge viktig information. Ta kontakt och ställ frågor om vägval, vattenstånd, broar och annat som underlättar er planering. Det finns lokala fjällsäkerhetskommittéer med stora kunskaper om fjällen i sina närområden. Du hittar kontaktuppgifter till dem på www.fjallsakerhetsradet.se

Tips och information: