Issuu

Vårvinter

Kiruna Annonsblad i samarbete med:

i Kirunafjällen 2019 BILAGA I KIRUNA ANNONSBLAD | ONSDAG 13 FEBRUARI 2019

Lavinsäkerhet Maxat under SBMC 2019

Livet som fjällräddare

Läs tre idiotsäkra råd på sidan två för att vara säker i fjällen! Vad tror du? Vilka råd är det?

Fjällsäkerhet och information

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Innehåll Vårvinter i Kirunafjällen Sid 2 Sid 7 Sid 8 Sid 10-11 Sid 12 Sid 13 Sid 14 Sid 14 Sid 15 Sid 16 Sid 17 Sid 18

Kiruna Fjällsäkerhetskommitté Scandinavian Big Mountain Championships Tips om färd på is Det kunde varit vår gravplats Notiser Lavinsäkerhet Vad är snöblindhet Lavinsäker? - Föreläsning Fjällräddningen uppdrag ökar Fjällens främsta faror Livet som fjällräddare Lagar och regler

Sid 7

Sid 15

Redaktion Vårvinter i Kirunafjällen SÄLJARE: Åke Tapani, Maria Salonen REDAKTIONELLT MATERIAL: Roine Norström (där ej annat anges) ANNONSPRODUKTION: Kiruna Annonsblad ANSVARIG UTGIVARE: Peder Gidlund, tel: 0980-60 000, e-post: peder.gidlund@gratistidning.com Vårvinter i Kirunafjällen är en annonsbilaga som produceras av Kiruna Annonsblad i samarbete med Kiruna Fjällsäkerhetskommitte, Fjällsäkerhetsrådet och Naturvårdsverket.

Sid 17

Bilagan följer med Kiruna Annonsblad 13 februari 2019.

Sid 10-11

www.kiruna.gratistidning.com

Vårvinter

SÄKER I FJÄLLEN För en säker upplevelse i fjällen gäller det att ha: 1. Kunskap 2. Sällskap 3. Redskap

i Kirunafjällen 2019

Med 1, Kunskap så vet du vad som gäller för övriga punkter!

Vi är Kiruna

Fjällsäkerhetskommitté Kiruna Fjällsäkerhets kommitté

Fjällen erbjuder fantastiska möjligheter till upplevelser!

Roine Norström ordförande Anders Morell sekreterare Storveteran kassör Fjällveteran Anders Nyström Göran Johansson Fjällveteran länsstyrelsen Eva Oskarsson Kiruna kommun Anders Burman Anders Bergwall bergsguide, fjällräddare Birgitta Färnström STF lokalförening STF sportchef Abisko Åsa Säfström Daniel Rosenfors VD Kiruna Lapland Gabriella Hugosson STF ansvarig fjällstugor

Det kan vara en jakt eller fisketur, en toppbestigning, en skidtur eller vandring, en skotertur eller bara en dagstur till någon solsida på fjället. Men det finns gropar man kan trilla ner i och råka riktigt illa ut! Det kan vara isar, vad, vatten, laviner, sjukdom, branter, kyla, vind, vilse, snöfält etc.

Vi jobbar med att förebygga olyckor i Kiruna fjällvärld i samarbete med Fjällsäkerhetsrådet, Naturvårdsverket. Informera gärna kommittén om dina iakttagelser när det gäller risker, olyckor och tillbud i Kirunafjällen så blir vi bättre. Ni vet väl att Kiruna fjällsäkerhetskommitté har en egen facebooksida! Kom gärna med synpunkter och åsikter om verksamheten i våra fjäll!

Kiruna Fjällsäkerhetskommitté vill därför ge dig några råd till dig för att få en trygg vistelse i fjällen. Undvik att hamna i gropen! Hamnar du i en lavin, i vaken, i snö stormen eller under skotern blir det plötsligt besvärligt. Om du ändå hamnar i gropen måste du vara beredd på att ta dig upp själv!

Lita inte på: Lavin och väderprognoser, leder och isar, fjällräddningen, skotern, mobiltelefonen etc.

Var kritisk och gör själv din risk bedömning utifrån din och dina kamraters erfarenhet och förmåga. På fjället kommer inte hjälpen på en gång Det kan ta timmar, dagar innan fjäll räddningen når fram. Erfarenhet, rätt utrustning och kamrathjälp kan vara räddningen.

www.fjallsakerhetsradet.se Välj: FjällsäkerhetskommittéerKiruna Fjällsäkerhetskommittée

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Fjällvärldens egen kvartersbutik

ICA Nära Riksgränsen är det självklara valet i Kirunas fjällvärld. Vi är en butik med fullsortiment så du kan handla det du behöver under din vistelse till ett bra pris. Bor du på hotellet promenerar du enkelt till oss. Under skidsäsongen har vi öppet 8-20, perfekt för dig som är morgonpigg och vill handla frukost eller en matsäck innan du ger dig iväg på dagens äventyr.

Välkommen in till oss! Pssst! Hos oss kan du alltid köpa en kopp nybryggt kaffe att ta med!

Riksgränsvägen 2a ica.se/nara/riksgransen

Riksgränsen

Bilaga i Kiruna Annonsblad

CH FRÅN O 16 ÄR 0 2 1 1/ MED Å ATT P DET LAG M VID L Ä J H BÄRA NÖS FÄRD PÅ R E T O K S

Hej alla ni som kör snöskoter! Visst är det skönt att vintern är här och att man kan vara ute i fjällvärldens vackra snölandskap och njuta av vidderna. Det är något som vi uppskattar. För dig som kör skoter i Sverige är det extra viktigt att tänka på att visa hänsyn till natur, djur och andra människor som vistas ute på till exempel skidor.

• Varje förare har stort ansvar för att vi ska kunna behålla våra möjligheter till skoteråkning i naturen.

Vi hoppas att ni och vi, genom att vi alla tar vårt ansvar, kan få fortsätta njuta och ta oss ut på ett för många bekvämt och smidigt sätt. Det vill säga med skoter. Kör försiktigt, ansvarsfullt och visa hänsyn. På det sättet behåller vi förutsättningarna för att vistas ute i naturen med hjälp av skotern som färdmedel.

• Visa hänsyn till alla andra som vistas i fjällvärlden: hundspann, skidåkare med flera.

För mer information om förbudsområden se: www.kiruna.se/skoterleder www.tekniskaverkenikiruna.se Vid frågor: kontakta Anders Burman, 0980-707 82, anders.burman@tvab.kiruna.se

• Kör efter markerad skoterled och följ de lagar och riktlinjer som finns för skoteråkning. • Respektera de förbudsområden som gäller. • Högsta tillåtna hastighet vid körning med skoter i Sverige är 70 km/tim där inget annat anges.

• Ta hänsyn till betande och vandrande renar, träffar ni på renar, kör försiktigt förbi så renarna inte skingras. • Skoterkörning är förbjuden på rekreationsområden, längs efter gångvägar och skidspår. • Se upp för lavinfaran i fjällen. Ta det extra försiktigt på sjöar och vattendrag.

ÅLDERSGRÄNSEN FÖR ATT KÖRA SNÖSKOTER ÄR

ÅR

• Håll koll på vädret och på allmänna förhållanden, speciellt i fjällterräng. • Stäng grindar i viltstängsel när ni har passerat. Annars är risken stor att viltet leds upp på exempelvis järnvägen med förödande utgång.

Bilaga i Kiruna Annonsblad

NÄR

850 Ä R B ÄT T R E Ä N 8 5 0

850 SKS 155" PIDD

850 SKS 146”

Endast ett fåtal kvar av vissa modeller, kom in och boka nu för att säkra din nya skoter till det bästa priset!

EN LÄTT SKOTER 850 SKS 146 är en lätt och vridstyv skoter. Den input du som förare ger levereras med maximal effektivitet till skotern som är enastående lätthanterad. Torr väger den 220 kg.

800 TITAN XC PIDD FRÄMSTA EGENSKAPER:

Med reservation för slutförsäljning, ev. skriv/ tryckfel.

> 800 H.O. Cleanfire® Engine > Polaris Titan™ ledad boggi > Bredbandare med 46 mm Cobramatta > Extremt kylsystem med fläkt > FOX® QS3 stötdämpare > Elstart

POLARIS MEST KRAFTFULLA NÅGONSIN... • 9% mer effekt än 800 H.O. motorn. • Nya cylindrar och topplock, optimerade för effektiv kylning. • Förbättrat kylsystem med integrerad termostat i expansionskärlet. • Ny sensorteknologi.

Vi reparerar och gör service på samtliga av våra märken!

TT-TRADING AB Since 1991

oss på Facebook

www.facebook.com/TT.Trading

Följ oss på Instagram @TTTrading

ÖPPETTIDER: Mån-fre 09-17, lunch 12-13 Se begagnat på www.tt-trading.se

Abisko Mountain Lodge Vårvinter i Abiskofjällen. Gnistrande snö och långa ljusa kvällar med skidor under fötterna. På topp eller på tur i nationalparken. Du skyndar in till Brasserie Fjällköket på Abisko Mountain Lodge för du vill inte missa en magisk middag. Imorgon ska du ut igen. Boka på 0980-401 00 eller info@abiskomountainlodge.se

brasseriefjallkoket

abiskomountainlodge

TT-Trading AB i Kiruna Tfn 0980–609 00, fax 0980–104 90 Ställverksvägen 9, 981 38 Kiruna

Bilaga i Kiruna Annonsblad

KIRUNA HUNDSPANN

MATFÖRSÄLJNING

UTSTÄLL

ARE

F ö rening sg a tan 9 81 3 2 Kiru na • Ö p p e t m å nda g - fre da g 1 0 . 0 0 - 1 8 . 0 0 L ö rda g 1 0 . 0 0 - 1 5 . 0 0

Kiruna

TT-TRADING AB

KUPOLEN

www.erigotec.com

Since 1991

VÄLKOMMEN TILL GALLERIAN - Bästa mixen mitt i stan! Ö p p e t t i d e r*

rn v inte r å v ! Möt lerian i Gal

-19 Mån-fre 10 * 6 1 0 1 Lördag

Facebook.com/ GallerianKiruna

Instagram: @Galleriankiruna

*Avvikande öppettider från ovanstående gäller för Systembolaget och The Bishops Arms

/Stadslivkiruna @stadslivkiruna www.stadslivkiruna.se

Bilaga i Kiruna Annonsblad

KATTERJOKK T U R I S T S TAT I O N

Förra årets dam- och herrvinnare, skidor, Hedwig Wessel och Carl Regner.

FOTO: ERIK WESTBERG

Maxat under SBMC 2019

Alla äventyr har en Base Camp Information och bokning på

www.katterjokk.se

Maj månad i Riksgränsen har länge beskrivits som månaden som bjuder på absolut bäst åkning.

Även om chansen att segla fram i puder är mycket mindre på sluttampen av säsongen brukar väderförhållandena bädda för ett rejält glassande utan dess like. Kanske är det därför internationella proffsåkare älskar att återvända till det relativt lilla berget för att mäta sina färdigheter mot en av friåkningens mest kända sluttning: Nordalsbranten. Fjolårets vinnare och pristagare har redan anmält sig till årets upplaga av SBMC (Scandinavien Big Mountain Championship). Freeride world tour-åkarna Carl Regner, Kristofer Turdell och Reine Barkered är oerhört taggade att återigen testa gränserna till fullo och bjuda publiken på rafflande åkning och show. Även damsegraren Hedwig Wessel, och dampristagarna Sofie Gidlund och Caroline Strömberg har anmält sig.

Från 6-8 maj kommer alltså många av

världens bästa åkare synas på berget. Men det gäller att vara snabb. Dessa skid- och snowboardåkare väntar inte med att ösa ner för branterna, flyga utför klippor och hämta all skidglädje ett Riksgränsen i maj månad, med den välkända sorbetsnön och gassande vårsolen erbjuder. Den som vill försäkra sig om att få en glimt av alla åkare ska bege sig till foten av Nordalsbranten, där fri åkningstävlingen SBMC, som även är en klassificerad kvaltävling till världstouren, äger rum. Förra året segrade Carl Regner i klassen skidor herr, efter oerhört bra åkning. I skidor dam fick norskan Hedwig Wessel ställa sig högst upp på prispodiet, framför Caroline Strömberg och Sofie Gidlund.

Vårvinter i

Johan Roos (Kiruna) tar en flygtur utför Nordals. FOTO: ERIK WESTBERG

Stefan Östling kammade hem segern i herrar snowboard efter bra åkning. I snowboard dam stod Claire Mcgregor som segrare.

Nordalsfjället först med tävlandet

På Nordalsfjället annordnades den första friåkningstävlingen någonsin. Så här 2019, många år senare, är sporten större än aldrig förr och nivåerna för vad som är fysiskt möjligt på snowboard och skidor testas dagligen. Just nu befinner sig till exempel två norrbottniska rookies, Johan Roos och Sofie Gidlund (båda från Kiruna) i Verbier, Schweiz för att utvecklas i sporten. Förra året lyckades Johan ta en fin sjunde plats och är ännu mer taggad till denna upplaga, vilket även gäller Sofie, som nämnt blev trea förra året.

Nikkaluokta Säsongsöppet 23 februari - 5 maj Butik & Galleri Slöjd & hantverk Kom in och ät gott Dagens och À la carte Stugby Stuga & lägenhet Skotertaxi Dagliga turer till Nikka/Kebnekaise Följ oss på Facebook och Instagram

Växande sport

Kirunaåkaren Sofie Gidlund hoppar klumpenklippan. FOTO: ERIK WESTBERG

En del ser den relativt unga sporten friåkning som ett vårdslöst dårskap, medan andra väljer att betrakta den som en uppvisning av mänsklig färdighet och den yttersta utmaningen av rädsla. En kamp mot sig själv, där alla som vågar utmana blir vinnare oavsett pallplacering. En sak är dock säker: 6 maj kommer åkare från hela världen ställa sig på toppen av Nordals, vända blicken i fallinjen, och andas extra djupt en sista gång innan de kastar sig ut och utmanar berget, och framförallt sig själva.

www.nikkaluokta.com • info@nikkaluokta.com • 0980-550 15

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Kiruna Fjällsäkerhetskommitté

Tips om färd på is! Här berättar Samuel Långström i Jävre om sitt isäventyr som slutade lyckligt! Samuel och hans kamrater körde skoter längs ett färdstråk där andra brukar köra. Där leden går upp på land, stannade gänget till för att reka. En i gruppen kände då att skotern började sjunka genom isen. Skotern blev hängande på skidorna och föraren lyckades ta sig därifrån. Kompisen som körde före honom såg vad som hände och vände om för att undsätta men även hans skoter sjönk genom isen och han hamnade i vaken. Han försökte ta sig upp men det gick inte. - Till slut fick vi tag i hans arm och kunde dra upp honom, säger Samuel. Man blir väldigt tung när kläderna blir blöta och

det är svårt att få grepp då isen bara är en snösörja. - Vi hade tur att vi klarade oss. Skotrarna kunde bärgas direkt. - Vi kommer att fortsätta att köra men vi har dragit lärdom av händelsen. Man ska inte lita på gamla spår eller färdstråk över isar här gäller det att själv ta ansvar och kontrollera. - Vi ser också fördelen med att man är ett gäng en sådan här gång så man kan ge kamrathjälp. Är man ensam kommer man inte upp!

Fjällsäkerhetsrådets tips för färd på is En av de vanligaste olycksorsakerna med snöskoter är körning genom is och de flesta som omkommer i snöskoterolyckor drunknar.

Särskilda tips för snöskoteråkaren Planera för och räkna med att du hamnar i vattnet. Öva! Isdubbarna skall hänga lättåtkomligt runt halsen Ruskade leder visar var isen normalt sett är säkrast men utgör ingen garanti för att den håller. Kom ihåg att all färd på is sker på egen risk! Motorljud och vibrationer gör att föraren inte hör isens varningssignaler. Du kan därför komma långt ut på svag is innan den brister.

Snö på isen isolerar! Mycket snö gör att isen vara näst intill helt bortsmält inunder eller att vatten har trängt upp till oframkomligt stöp. Åk inte ensam och håll avstånd så ni kan undsätta varandra Undvik rinnande vatten, utlopp, inlopp samt okända och reglerade vattendrag om du inte är väldigt säker. Kör aldrig ensam och håll ut avstånden mellan snöskotrarna. Har du kälke med passagerare, låt kapellet vara öppet.

Låt gärna en lina (ca 20-30 meter) löpa hänga efter skotern. Reservkläderna har du i en vattentät förpackning. En flytoverall eller Thermounderställ med flytförmåga ökar oddsen.

Bilaga i Kiruna Annonsblad

norrmän med oss Dags att boka annons i norra Sveriges största specialtidning för den norska marknaden:

Velkommen til Sverige!

Du når 500 000 norska läsare från Kirkenes i norr till Namsos i söder. Velkommen til Sverige är en populär tidning som har getts ut i Nordnorge sedan 1998 och de norska gästerna i länet har ökat från år till år. Våra norska grannar spenderar i dag omkring smått fantastiska 10 miljarder på handel i Sverige.

Sommar, sol, bad, shopping och festivaler. Nu är det på tiden att planera sommarens Sverigeresa!

MANUSSTOPP

10 maj

BOKA ANNONS I NORGETIDNING

Velkommen til Sverige Sommar 2019 Utgivning: Manusstopp: Upplaga: Distribution:

Vecka 21 - 2019 Fredag 10 maj 170. 000 ex Till alla hushåll och företag i Nordnorge, från Namsos kommun i söder till Finnmark i norr.

UTGIVNING

24 maj 2019

GUIDE TILL SVERIGE! SPARA OCH TA MED !

NÅ ALLA HUSHÅLL OCH FÖRETAG I NORDNORGE! Åke Tapani Tel. 0980-688 72 070-330 50 67 e-post: ake.tapani@gratistidning.com

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Det går riktigt stora laviner i Personalbacken ovanför STF Kebnekaise Fjällstation nästan varje år i januari eller februari. Lagom till säsongen börjar i mars är spåren utsuddade av fler snöstormar, något som gör att få bär med sig bilden av hur stora lavinerna kan bil.

”Det kunde varit vår gravplats” Stormen ryter utanför fönstren på STF K ebnekaise Fjällstation för femte natten i rad. Det är torsdag morgon och just innan alla vaknat lugnar sig plötsligt vinden helt och hållet. Molnen drar bort och inom loppet av en timme är himlen oskyldigt blå.

Nikkaluokta sätter sig, Stig, Tomas och Mats på skotrarna och styr mot Kebnekaise för en helgs toppturande på skidor. De tre männen har länge haft skidåkningen som ett stort intresse och de hade varit på många skidresor till sammans. Nu ser de fram emot ett par härliga dagar med mycket skidåkning i trevligt sällskap. Mats hade rest långt för att komma till Sveriges nordligare breddgrader och sedan han anlänt till Kiruna hade han varit upp tagen med att fira sin gamle fars födelse dag. Han litade på att de två Kirunaborna Stig och Tomas, hade koll på det senaste angående snö- och väderförhållandena. Mycket riktigt hade Stig läst lavin prognosen någon dag innan f ärden mot fjällstationen, trenden var att den rådande lavinfaran skulle bli något lägre

mot helgen. Detta hade kommunicerats sinsemellan. De hade redan fått avstyra ett av helgens mål, att återigen få åka grytan på berget Tuolpagorrni, en klassiker som lockar många skidåkare med sin karakte ristiska krater, på grund av att prognoserna visade på en allt för hög lavinfara. Faktum är att 2018 var den första vintern som Naturvårdsverket publi cerade lavinprognoser för Kebnekaise fjällen. Media hade inte varit sena med att rapportera om den speciella lavin situationen, som erfarna bergsguider i området beskrev som ”den värsta på 30 år”. Anledningen till den ovanliga situationen var att den snöfattiga kalla förvintern gett en svag snögrund. När det sedan börja de snöa och storma konstant i en vecka skapade den plötsliga belastningen ett

Kebnekaisefjällen. ”Det finns alltid ytterligare en fantastisk dag att längta till.”

mycket instabilt snötäcke. När sällskapet på skotrarna har någon kilometer kvar till STF Kebnekaises Fjällstation ser de hur en stor och färsk lavin har lämnat avtryck i snön. Ett tecken på lavinfara är just färska laviner, så de tre

männen lägger tecknet på minnet inför kommande beslut som behöver tas under dagen. Under skoterfärden lyssnar Mats på nyheterna på radion och där varnas för

Bilaga i Kiruna Annonsblad

stor lavinfara i Kebnekaisefjällen samt Abisko-Riksgränsen. Ingen av de tre har däremot läst den dagsaktuella prognosen, som innehåller en ansenlig mängd information utöver själva siffran. Den finns att läsa både på www.lavinprognoser.se samt på anslagstavlor både i Nikkaluokta och på STF Kebnekaise Fjällstation. Lavinfaran föregående dagar hade mestadels varit ”STOR”, det vill säga 4 på den 5-gradiga skalan. Under den senaste veckan hade kring 90 större laviner hade registrerats av de som arbetar med lavinprognoser. Men detta var de tre männen inte medvetna om. Väl framme vid fjällstationen förbereder de sig ivrigt. Valet av topptur har fallit på Personalbacken. Just Personalbacken är en tur som gruppen ofta börjar sina vistelser i området med, detta för att de ska få koll på förhållandena och snöläget. De applicerar stighudarna under skidorna och går iväg upp mot en ås mellan två rännor – den vanligaste vägen upp i Personalbacken, (se bilden). Nattens storm har rensat vindutsatta platser från snö. I läformationer; bakom krön och i rännor, har däremot stora mängder drivsnö samlats. Stig går sist och lyssnar fokuserat efter whumphljud. Förutom färska laviner är det ett av de tydligaste tecknen på lavinfara, och låter precis som det stavas. ”Whumph”. Ibland är ljudet ackompanjerat av att snötäcket märkbart sjunker ihop. Stig hör inga whumph, däremot låter snön ihålig. Han berättar detta för Mats och Tomas. När de kommer upp till det välkända landmärket ”Storsten” är det dags för fika.

Där följer också en lång diskussion om hur de ska fortsätta sin tur. De är överens om att den vanligaste vägen till höger, också är den mest riskfyllda. Den vänstra vägen är inte riskfri men snöfältet de måste korsa där är bara 30-40 meter. Till slut enar de sig och går vidare, mot vänster. De tre har åkt skidor tillsammans i över 10 år. Den samlade erfarenheten gör att de litar på varandra väldigt mycket, något som dock bidrar till en tillit där de sällan ifrågasätter varandras beslut. Över det vindladdade fältet går de en och en, detta för att bara exponera en person i taget för risken. Mats går sist. När han har tre meter kvar över till den renblåsta ryggen och kamraterna hörs ett ordentligt Whump!! och i samma ögonblick uppstår en spricka vinkelrätt mot spåret en meter framför skidspetsarna. I rasande fart sprider sig sprickan uppåt och åt sidan. Snön börjar röra på sig och Mats hinner tänka att han kan springa ur lavinen snett nedåt. Sekunden senare ligger han ner i snön och tänker; Det går sakta, det stannar nog snart. Men när han i tumultet vrids runt och får blicken riktad upp mot berget så ser han hur stor lavinen är, flera hundra meter bred. Då drar han i handtaget till sin lavinryggsäck. Allt fungerar! Den röda ballongen blåses upp utanpå ryggsäcken, Tomas och Stig känner en viss lättnad över att se den stora röda ballongen. Dess stora volym gör att personen hamnar ovanpå snöytan istället för att begravas under snömassorna. Samma princip som att russinen och nötterna alltid hamnar högst upp om du

skakar om en müslipåse, medan de små tråkiga smulorna med krossade cornflakes blir kvar i botten. Mats hinner se en glimt av tre personer i ett annat sällskap som är på väg upp i samma åk. De står säkert ännu. Han försöker få loss skidorna, men får inte kraft nog i snömassornas rörelse. Han fokuserar på att inte låta skidorna fastna och vrida sönder hans knän. Pjäxorna är löst spända i gåläge och benhinnorna får slag som snart smärtar mot pjäxkanten. 70-80 meter senare stannar allt. Mats ligger ovanpå snöytan. Han tar av sig skidorna, går ut i det renblåsta stenskravlet och ringer direkt till receptionen på fjällstationen för att berätta att alla som var i närheten av lavinen är utom fara. Resterande detaljer om vad som sen hände kommer han inte ihåg. På fjällstationen som ligger rakt nedanför Personalbacken, ser mycket riktigt flera personer hela förloppet då lavinen går och Mats dras med. Alla känner en stor lättnad över att ingen har kommit till skada. Samtidigt är det som en skräckfilm att beskåda när någon dras med i en stor lavin. Tomas och Stig har från sin position haft full koll på Mats resa genom snömassorna och varit beredda att rycka ut om de skulle behöva rädda honom. Utan att stressa upp sig tar de sig säkert ner till Mats och tillsammans med de tre i sällskapet bakom åker de vidare ner till fjällstationen. Uppskakad av händelsen och med smärtande benhinnor ramlar Mats på vägen ner och Hans glasögon skär upp ett jack i hans näsrot. Väl nere sväller

känslorna över, de är chockade, glada och omtumlade. Mats har lite blod i ansiktet och ömmande benhinnor; i övrigt är han oskadd. Det kan kallas Änglavakt! Kvällen efter borstar Mats tänderna framför fönstret där han kan beskåda hela Personalbacken. Frågorna bubblar inombords. Varför litade jag på att de andra hade koll på snöläget? Varför vände vi inte när vi faktiskt hade så många tecken på att det var instabilt? Varför läste vi inte den dagsaktuella lavinprognosen? Kanske hade den informationen fått oss att tänka om! Tanken på att det här inte bara kunnat vara hans egen gravplats; utan potentiellt även hans vänners och de tre i sällskapet bakom, växer och etsar sig fast i hans medvetande. Vid gruppens kommande turer börjar dagen med ”morgonbön” dvs. högläsning av aktuell lavinprognos och en gemensam genomgång av kända fakta gällande skidsäkerhet. Det finns inget åk som är värt att bli det sista. Det finns alltid ytterligare en fantastisk dag att längta till!

TEXT: JENNY RÅGHALL

Öka dina chanser vid en lavinmed en lavinryggsäck.

”När han har tre meter kvar över till den renblåsta ryggen och kamraterna hörs ett ordentligt Whump!! och i samma ögonblick uppstår en spricka vinkelrätt mot spåret en meter framför skidspetsarna.”

Lavinen var 250 m bred och brottkanten var på det djupaste stället 170 cm.

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Lite statistik

Under 2017 ökade antalet fjällräddningsuppdrag i länet betydligt. Troligen beroende på den ”fjällboom” som blivit efter att folk bland annat börjar semestra i hemlandet. Under 2018 har antalet utryckningar stabiliserats, vilket har medfört att polisen och fjällräddningen har rekryterat ett tiotal nya fjällräddare. Antal uppdrag 2018: NORRBOTTEN

2018

2017 Hela fjällkedjan

4 kap. 1 §, p1 Fjällräddning - 20 30 77 (efterforskning & rädda) 4 kap. 1 §, p2 Fjällräddning - 122 123 250 (sjukdom/olycka) 4 kap. 4 § - (efterforskning i andra fall) 30 7

Så mycket kostar det att trafiksynda på snöskoter • Inget förarbevis

dagsböter + indragning av körkort/förarbevis

• Rattfylleri dagsböter eller fängelse, körkortsåterkallelse/förarbevis. Vid rattfylleri med bil och där kk-återkallelse sker, får snöskoter föras med förarbeviset. • Kört snöskoter på olovlig väg

1000:-

• Brukat avställd fordon

1500:-

• Haft passagerare vid färd på väg

1000:-

• Ingen eller ej väl synlig reg.skylt framtill

1500:-

• Fortkörning över 70 km/tim.§

1500-4000:-

• Ej iakttagit stopplikt

2500:- (ev. kk. återkallelse)

• Körning i tillfälligt förbudsområde

1500:-

• Körning i permanent förbudsområde

dagsböter

I fjällterrängen finns en mängd olika faror. Det kan ex.vis vara objektiva faror såsom väderomslag, laviner och olika terrängfällor. Med en terrängfälla menas att man exempelvis får dålig sikt i en terräng där det finns faror. Dessa kan vara raviner, vakar, branta partier, sluttningar mm.

Tänk på att dagsböter grundar sig på inkomsten.

Det tidlösa rådet

Fjällsäkerhetskommitténs synsätt vid prioriteringar - GROPEN

Det kan vara en jakt eller fisketur, en toppbestigning, en skidtur eller vandring, en skotertur eller bara en dagstur till någon solsida på fjället.

Vad vill vi åstadkomma med dessa ord. Jo, ett säkerhetstänkande som sträcker sig från planering till målgång. Ett tänkande som ligger i framåt i tiden. Exempel om ”det” händer, har vi då kunskap, utrustning mm för att klara den uppkomna situationen.

Men det finns gropar man kan trilla ner i och råka riktigt illa ut! Det kan vara isar, vad, vatten, laviner, sjukdom, branter, kyla, vind, vilse, snöfält etc.

Råd nummer ett: Undvik att hamna i gropen! Hamnar du i en lavin, i vaken, i snöstormen eller under skotern blir det plötsligt besvärligt.

Tänk efter före!

Råd nummer två: Om du ändå hamnar i gropen måste du vara beredd på att ta dig upp själv!

På fjället kommer inte hjälpen på en gång. Det kan ta dagar innan fjällräddning en når fram. Erfarenhet, rätt utrustning och kamrathjälp kan vara räddningen. Gör gärna en ”mini riskanalys” innan du ger dig ut • Vad kan inträffa • Hur undviker jag det • Vad gör jag om det oväntade ändå inträffar

Är vi ute i terrängen så är var och en sitt eget skyddsombud och den hjälp du kan få är av din kamrat.

Bli duktigare att tänka säkerhet i t errängen! Avbryt i tid, gör ett omfall i tid, se till att inte bara skotern är fulltankad mm.

Fjällen erbjuder fantastiska möjligheter till upplevelser!

1 2

När man väl upptäcker faran, kan det vara för sent. Om inte så har man utsatt sig för en fara som man kanske hade kunnat undvika genom en bättre förbe redelse ex. kontroll av väder, kartstudie mm. Du har kört/gått för långt, istället för att stanna upp och tänka/planera och kontrollera.

Det är han/hon som säger att du för frusit kinden, hjälper dig att dra upp skotern, skottar fram din kälke mm.

Vi tror inte att man skall ramla i ”gropen” och passa sig noga för de som gräver gropar. D.v.s. i första hand undvika att hamna i svårigheter på fjället. Sen kan det vara bra om man kan ta sig upp ur gropen när man väl har hamnat i den.

Säkerhetstänk

Bärgning av skoter från kallkälla.

”Du måste vara beredd på att ta dig upp själv!”

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Tänk på att fjällen har väldigt mycket snö i år, vilket medför ökad risk för laviner! All snö omvandlas ju efter hur väderleken är, och gör riskerna för snöras från måttlig till extremt stor. Hamnar du i en lavin är risken stor att du skadas eller dör då det är hundratals ton snö som släpper och packas upp.

Lavinsäkerhet

Lavinsäkerhet handlar nästan uteslutande om hur du tänker när du rör dig i fjällen. Hur du samlar in information, fattar beslut och vilka risker du väljer att ta. Det är inne i ditt huvud som det avgörs hur säker du och dina kamrater väljer att vara.

Här är några råd för att minska risken att hamna i en lavin: • Följ markerade vinterleder (lederna är framtagna lavinsäkert)

LavinskaLa

Gäller från och med 2013 och tills vidare. Symbol

lavinfara

• Åk utför i skidanläggningarnas preparerade pister • Åk inte i eller under branta fjällsidor. Lavinen kan starta högt uppe!

Om du ändå tänker ge dig ut så bör du vara väl förberedd • Läs lavinprognosen* - Den ger dig en föraning om vad som kan väntas, men det är du som fattar beslutet.

Stora till mycket stora laviner i många områden.

Mycket farliga förhållanden. All vistelse i lavinterräng avrådes.

Det är mycket troligt att människor utlöser laviner och spontana laviner är troliga.

Stora laviner i många områden, eller mycket stora laviner i delar av terrängen.

Farliga förhållanden. Bedöm snötäcket och terrängen noggrant. Var mycket försiktig när du väljer var och hur du åker.

Det är troligt att människor utlöser laviner och spontana laviner är möjliga.

Små laviner i många områden, eller stora laviner i delar av terrängen, eller mycket stora laviner på enstaka platser.

2 Måttlig

Farliga förhållanden i delar av terrängen. Bedöm snötäcket och terrängen noggrant, identifiera och undvik de farligaste platserna.

Det är möjligt för människor att utlösa laviner, men spontana laviner är osannolika.

Små laviner i delar av terrängen eller stora laviner på enstaka platser.

1 Liten

Förhållandena är säkra i allmänhet. Var uppmärksam på att snön kan vara instabil på enstaka platser i terrängen.

Mänskligt utlösta och spontana laviner är osannolika.

Små laviner på enstaka platser eller i extrem terräng.

3 Betydande

• Förbered dig och dina medföljare på hur ni ska agera om lavinen ändå kommer. * För Kirunafjällen görs lavinprognoser för Abisko - Riksgränsen och Kebnekaise. Lavinprognoserna hittar du på

www.lavinprognoser.se

• Lavinfaran är en kombination av hur sannolika laviner är och hur stora de förväntas bli. Du påverkar själv vilka risker du tar genom att välja var, när och hur du åker. • Bedömningen gäller för områden som du kan nå genom att glida från en öppen lift, tillbaka till en öppen lift eller nedfart, om inte liftanläggningen angett annat. • Den här liftanläggningen följer och arbetar efter SLAO:s normer för lavinsäkerhetsarbete.

Bär alltid RECCOreflektorer. Då blir det

Storlek och utbredning

Mänskligt utlösta och spontana laviner förekommer med säkerhet.

4 stor

• Utbilda dig grundligare om var det är säkraste terrängen.

Sannolikhet för laviner

Undvik all lavinterräng.

5 Extrem

• Åk i breda öppna dalar långt ut från sluttningarna

rekommendationer

Utrusta dig för kamraträddning med transceiver,

Kunskap, omdöme och rätt utrustning är

Bilaga i Kiruna Annonsblad

MITT I VILDMARKEN

FÅR DU BOENDE, BRA MAT & HÄRLIGA VINTERUPPLEVELSER

Vad är snöblindhet? Snöblindhet kommer av att ögonen fått ta emot för mycket ultraviolett ljus, varvid små sår uppstår på hornhinnan!

- BASTU - STUGOR - RESTAURANG - BUTIK - FISKE

n Vi finns mella kta. Kirjaluo Nikkaluokta & Välkommen!

Boka: 0970-136 30 • info@fishyourdream.com • www.fishyourdream.com

Inuitskydd gjord av ben för snöblindhet.

et är inte bara under soliga dagar på våren som man utsätts för dessa strålar. Även om det är halvmulet och disigt är strålningen intensiv i fjällen. Man kisar mindre då och släpper in mer ljus i ögonen!

Det bästa sättet är att förebygga snöblindhet är att använda solglasögon och helst i alla väder till fjälls. Välj en modell som klarar det ultravioletta ljuset – alla solglasögon gör inte det! Tänk på att barnen också behöver samma kvalitet på glasögonen. Tidiga symptom på snöblindhet kan vara skav eller en känsla av att man har skräp i ögat. Såren på hornhinnan är ytliga, och läker oftast av sig själv på ungefär ett dygn. Att vila ögonen och röra dem så lite som möjligt hjälper läkningen. Smärtstillande tabletter har ganska dålig effekt, däremot kan mjukgörande salva hjälpa mot skavkänslan, man kan även lägga en fuktig handduk över ögonen för att lindra smärtan. Om besvären inte gått över efter två dygn bör man söka läkare, eftersom det då finns risk för infektion.

Lavinsäker? - ta rätt beslut i alla lägen

Skyddsglasögon för snöblindhet av militär modell.

Ett annat symptom av snöblindhet är blindhet och svårigheter att se, och oftast kommer detta i samband att det gör ont att öppna ögonen.

”Det räcker in te att ta rätt beslut 9 gång er av 10”

Information om laviner och beslutsfattande När: onsdag 20 februari kl 18.30-21.00 Plats: Malmfältens folkhögskola Kiruna

Föreläsningen är gratis! Informationen vänder sig till alla intresserade: skidåkare, skoteråkare, isklättrare, jägare, turåkare allmänhet och yrkesfolk i fjällterräng.

Informationen genomföras av Jenny Råghall. Jenny är lavinexpert, instruktör och jobbar som områdesansvarig i Kebnekaise för Naturvårdsverkets nationella lavinprognosprogram.

Missa inte detta tillfälle, ! du får viktig information Onsdag 20/2 kl. 18.30

Lavinsäkerhet handlar inte bara om snö, terräng och lavinsäkerhetsutrustning. Det handlar även om vårt mindset, risktagande och mänskliga beteende. Det här är en crash course i laviner; en uppvaknare inför kommande vårsäsong och verktyg för att hjälpa dig ta bättre beslut i bergen.

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Fjällräddningsuppdragen tenderar att bli fler i vårt område.

Fjällräddningens uppdrag ökar Då fjällräddningsuppdragen tenderar att bli fler i vårt område, ställs större krav på fjällräddarnas utbildning och fjällfärdigheter. Fjällräddningen tas numera i anspråk vid eftersök inte bara i fjällterräng utan även i andra områden i länet. Detta ställer mer krav på den enskilde fjällräddaren och polisen som är huvudman för fjällräddningen. Polisen arbetar därför kontinuerligt med utbildning i fjällkunskap och ledarskap. Exempel - När ett larm inkommer till

SOS-alarm och man där konstaterar att ex.vis några personer har försvunnit på skidor mellan två stugor i fjällen, kopplas samtalet till polisens regionledningscentral i Umeå där vakthavande befäl avgör vilka resurser som ska larmas ut beroende vad man vet om personerna, (ålder, barn, utrustning, erfarenhet, väder etc.). Vakthavande beordrar ut fjällräddare som finns närmast det aktuella området genom att sända ett meddelande i ett särskilt utlarmnings system till alla fjällräddare i Kiruna och där en syntesröst meddelar vad som hänt. Fjällräddaren kan acceptera utryckningen eller inte. Det går även ut ett SMS till alla med textat meddelande där fjällräddaren kan svara. En för tillfället utsedd insatsledare (gruppchef ) i fjällräddningen kommer därefter överens med räddningsledaren hur många fjällräddare som ska tas ut, utifrån

uppdragets egenart och förutsättningar. Fjällräddningspatrullen tar sig ut mot det område där de försvunna kan befinna sig och har hela tiden kontakt med räddningsledaren, som försöker ta reda på så mycket som möjligt om händelsen genom kontinuerlig informationsinhämtning. Skulle någon person vara skadad, förf rusen, medvetslös etc, har patrullen kontakt med Landstingets läkare och speciellt ambulanshelikopterns överläkare, vilka lämpliga åtgärder som kan vidtas. Förhoppningsvis slutar uppdraget lyckligt!

Vad gäller Kiruna kommun kan vi begära bistånd av Finland (Rajavartio) och Norge vid räddningsuppdrag speciellt vid gränstrakterna. Exempelvis har samarbetet Gränsöverskridande fjällräddning med Norge gjort att personal från båda länderna kan prata med varandra via rakelradio.

Detta gäller hela fjällkedjan. Myndigheterna som har med räddningstjänst att göra, Polisen, kommunala räddningstjänsten, sjöräddningen, flyg räddningen etc, är skyldiga att bistå varandra vid begäran enligt LSO, lagen om skydd mot olyckor, (2003:778).

4 kap. Statens skyldigheter Räddningstjänst Fjällräddningstjänst 1 § I fjällområden skall den eller de myndigheter som regeringen bestämmer ansvara för den räddningstjänst som innefattar att 1. efterforska och rädda den som har försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att det föreligger fara för dennes liv eller allvarlig risk för dennes hälsa, 2. rädda den som råkat ut för en olycka

eller drabbats av en sjukdom och som snabbt behöver komma under vård eller få annan hjälp. Efterforskning av försvunna personer i andra fall 4 § I andra fall än som avses i 1-3 §§ skall den eller de myndigheter som regeringen bestämmer efterforska personer som har försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att det föreligger fara för deras liv eller allvarlig risk för deras hälsa. Ledning 9 § Räddningsledaren utses av den myndighet som ansvarar för räddningstjänsten.

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Fjällens främsta faror Höga berg, djupa dalar. Isande vindar och spegelblanka vatten. Storhetens och kontrasternas värld. Men branterna, vidderna och vädret är sällan det värsta problemet. Likt de sju dödssynderna är istället människans medvetna val hennes största fiende. Här listar vi fjällens främsta faror: 1. HÖGMOD

Att överskatta sin förmåga och sina kunskaper att bedöma väder och terräng är vanliga anledningar till att fjällräddningen får rycka ut. ”Det finns en trend i dag, att ingen är nybörjare. Alla ska göra det coola direkt. Men till exempel Kebnekaise tur och retur på en dag är ingen nybörjargrej”, säger fjällräddaren Anders Bergwall.

2. GIRIGHET

”Highmarking”, att göra spår högt upp på branta bergssidor med skotern är en aktivitet som orsakar skador varje år. Manövern är som mest komplicerad i det brantaste läget och att falla av då innebär stor risk att du får skotern över dig. Bara för att det går bra på youtube gör det inte alltid det i verkligheten.

3. FRESTELSE

Nyfallen orörd snö kan locka även den mest rutinerade freeride-åkaren att ta dumma beslut. Forskning kring risktagande och den mänskliga faktorn bland skidåkare pekar ut flera faktorer: Ett välkänt familjärt område gör en mer riskbenägen. Stor konkurrens inför lättillgänglig orörd mark likaså.

4. FÖRNEKELSE

Inte sällan är det medelålders män som får hjälp av fjällräddningen. Ålderkris plus sociala medier är en olycklig kombination och tillsammans med fåfänga kan det få livsfarliga konsekvenser. ”Bucket-list- tänket får många att tänja gränser som de aldrig annars skulle gjort”, konstaterar Anders Bergwall.

5. LÄTTJA

Många samtal kommer från människor som helt enkelt deppat ihop och ringer på hjälp, berättar Anders Bergwall. För några år sedan var två tyska turister ute på vandring, de ringde och sa att de varit medvetslösa i perioder. SOS tog saken på allvar och skickade för säkerhets skull två helikoptrar eftersom vädret var så dåligt och det kunde komma i ett läge där de behövde undsätta varandra. Tyskarna visade sig mest vara less och dömdes senare till höga böter för falsklarm.

6. EGOCENTRISM

Det händer inte sällan att någon med större krafter vill gå i förväg, eller helt enkelt bara ledsnar på att vänta. Men att lämna någon som går långsammare ensam till fjälls är att utsätta en medmänniska

för en stor risk. Glöm inte heller lämna färdmeddelande till de där hemma. Oron och ovissheten kan vara fruktansvärd för anhöriga – och livsfarlig för den drabbade som riskerar att inte få hjälp.

7. GRUPPTRYCK

Gruppdynamik bidrar inte alltid till högt i tak och ingen vill vara bromskloss – en situation som kan bli mycket farlig. ”Vi hade ett larm på norra sidan Torne Träsk. De var fem personer som drabbats av en lavin. Efteråt sa alla att de bar på känslan av att något var fel, men alla tänkte också, Det är bara jag som är nojig” berättar fjällräddaren Anders Bergwall. TEXT: EMMA LINDBERG – POLIS I KIRUNA

Renar och snöskotertrafik När du kör snöskoter kan du komma nära renar. De strövar fritt i hjordar eller mindre grupper. Renarna är inte vilda utan har ägare. Det är mycket lätt att skingra en renhjord med snöskoter men det är ett hårt och tidskrävande jobb att samla hjorden igen. Respektera samernas arbete och renarnas hälsa! Här är några tips och fakta om renar som är viktiga att känna till för dig som skoterförare:

Renar behöver skyddas av tillfälliga skoterförbud av flera skäl: • För att renkorna (vajorna) har betesro före och under kalvningen som sker i slutet av april/slutet av maj. • För att renarna inte skall skingras i samband med vårflyttningen upp till fjället. • För att renar (t ex på grund av svåra vinterbetesförhållanden) kan vara i dålig kondition. • För att renarna skall få betesro på vinterbeteslandet i skogsområdet.

Så här gör du om du närmar dig en renhjord: Sakta ned eller stanna. Då går renarna oftast av skoterspåret, speciellt om det finns rentramp på sidan. Kör lugnt förbi. Om de inte går av spåret kan det bero på att de känner sig stressade eller att de inte hittar något lämpligt ställe att gå av på. Stanna, slå av motorn och vänta en stund. Om renarna inte kliver av spåret. Kör sakta bakom dem eller vänd. Om ni kommer till en öppning i skogen, en myr eller liknande. Stanna skotrarna. En av skotrarna kör sakta en omväg runt renarna och ställer sig på leden en bit längre fram, vilket gör att renarna oftast går av spåret. Vänta till alla renar har gått av spåret, de följer efter varandra. Om det finns svarta plastsäckar uppsatta efter skoterspåret betyder det att det finns ren i området. Kör extra lugnt där!

Var rädd om renarna!

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Fjällräddare vinschas ner till en skadad person i Kårsavagge. Fjällräddarpersonal har vinschats ner på toppen från helikopte.r

Livet som fjällräddare En färdigpackad väska, ett väl kalibrerat säkerhets tänk och en stor portion självinsikt är fjällräddarens bästa verktyg. I över 30 år har Anders Bergwall levt med upp draget, och vetskapen om att larmet kan komma när som helst. I de allra flesta fall löser teamet situationen, men det finns lägen då inte ens en fjällräddare ger sig ut. Trötta, skadade, frusna, sjuka, ledsna. Människorna som fjällräddare möter är många och olika, men har åtminstone ett gemensamt: Lättnaden när hjälpen är på plats. Och när Anders Bergwall och hans team kommer fram är det sällan läge för några pekpinnar. – Skador och sjukdomar kan drabba alla. I de andra fallen förstår de allra flesta att något blivit fel när vi dyker upp. De känner skuld. – Men det är klart, vissa plockar vi ner flera gånger, säger Anders Bergwall. Historierna om hur människor genom åren missbedömt sina äventyr är oändliga. Det är unga som gamla, nybörjare och en del rutinerade. De välpackade och de nästan helt utan utrustning. Första frågan när man ringer efter hjälp ”Var befinner du dig?” kan vara oväntat svår. I regel har de utländska turisterna bättre koll, enligt Anders Bergwall. – De har gjort förberedelser, läst på sin rutt och kan oftast säga var de är. Då är det värre med svenskarna, inte sällan är det norrbottningar, och Kirunabor, som inte har koll på var de är. Bara för att man dagligen ser fjällen blir man inte fjällvan. Naturvännen klär sig gärna dessutom i dova färger och blir extra svår att se från ovan när fjällräddarna kommer för att för söka lokalisera dem. I riktigt dåligt väder kan sikten vara en knapp meter. Varje fjällräddningsinsats har sitt eget

mål och uppdrag, men börjar i regel med ett larm till SOS. Polisens regionlednings central kontaktas. Därifrån går snabb meddelanden ut till fjällräddarnas mobil telefoner. De som kan ge sig ut bekräftar med en enkel knapptryckning. En väska med personlig utrustning, lite kläder, handskar, underställ, GPS och kompass står ständigt packad. Vid särskilt avancerade händelser, som laviner, är det extremt bråttom och då används särskilda larm-mallar där även civila helikoptrar omedelbart kallas in. Periodvis finns även skidpatruller och bergsguider färdigpackade och klara att styra rakt mot händelsen. Tanken är att de på 10 minuter ska vara redo att lyfta med helikoptern mot området där lavinen gått. – Det ger oss andra tid att komma efter med mer omfattande sjukvårdsutrustning och packning, säger Anders Bergwall, som också fungerar som insatsledare vid fjällräddningsinsatserna. Men inte ens fjällräddarna ger sig på vad som helst, även om viljan att hjälpa till är en stark drivkraft. – Vi är nog personer med stor äventyrs lystnad, som älskar fjällen och känslan av att vara ute på viktigt uppdrag. Bedöm ningen vad vi klarar av gör vi utifrån både personliga och gemensamma erfarenheter och visst händer det att vi får avvakta hårt väder eller mörker. – Händelsen på Blåbärsfjället i Norge i början av januari, när fyra personer drogs med i en lavin - en eloge till räddnings ledaren som stod emot trycket att skicka ut

Skadad person på en kam i Kebnemassivet. personal där. Men det är svåra beslut, säger Anders Bergwall. Fjällräddarna i Kirunafjällen består idag av en blandning av erfarna och yngre personer, män och kvinnor. En framgångs faktor är förmågan till ”jättehögt i tak”. – Vi kräver att alla som får känslan av att något är fel säger det. Det är ett sätt att respektera en medmänniskas livserfarenhet. Jag tror faktiskt inte vi har någon som helst machokultur i gruppen, säger en märkbart nöjd och stolt Anders Bergwall. Är du någonsin rädd? – Nej, jag ska inte behöva vara rädd. Då har jag hamnat i fel situation. Däremot är vi ofta medvetna om faror runt omkring oss, att det är ett allvarligt läge som kräver total fokusering. Att ta ett initiativ ”när vi ändå är här”, är ett exempel på ett dumt sätt att tänka. Det kan helt klart innebära risker. Förra sommarens fjällräddningar slog rekord i antal. Det var dagar när Anders kom hem från en insats, för att i samma sekund som han klev innanför dörren få nästa larm.

– Det är ibland en tuff tillvaro att få ihop med företag och familj. Vi gör alla det här uppdraget utöver våra vanliga liv. Ett inte ovanligt sommarlarm är familjen som gett sig tusan på att gå upp på Kebnekaise, men som vid närmare efter tanke blir kvar i toppstugan och därifrån ringer fjällräddningen. – Vi går upp och när vi kommer med lite mat och torra kläder frågar de var helikoptern är. Men om det är mörkt får de promenera ner med oss. Helikoptrar behövs till annat. I somras var jag på Kebne säkert flera gånger i veckan. Hur håller du dig i form? – Jag går ju! TEXT: EMMA LINDBERG – POLIS I KIRUNA

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Lagar och regler Att köra snöskoter ingår inte i allemansrätten. Därför är det inte självklart att du får köra på annans mark. Bäst är att följa skoter lederna och att alltid köra på väl snötäckt mark utan att störa, förstöra eller på annat sätt bryta mot lagen. Det är förbjudet att:

• passera annans mark om det uppstår skada.

• köra på skogs- och jordbruksmark, om det inte är uppenbart att det kan ske utan risk för skada på skog eller mark.

• generellt förbud gäller för körning på skogsplanteringar eller i ungskog som är lägre än två meter över snötäcket. • köra alltför nära bostäder och bebyggelse.

• allmän snöskoterkörning är också förbjuden i skidanläggningar eller i anslutning till dessa.

Regleringsområden - i fjällen finns ett antal så kallade regleringsområden och i en del av dessa får körning endast ske på allmänna snöskoterleder. I andra regleringsområden gäller totalt snö skoterförbud för allmänheten. Nationalparker och natur reservat - i nationalparker och natur-

reservat gäller särskilda bestämmelser. I föreskrifterna för respektive skyddat område anges om snöskoteråkning är förbjuden.

Lokala förbud - länsstyrelsen eller

kommunen kan förbjuda snöskoter körning i vissa områden med hänsyn till bland annat friluftsliv, rennäring, djurliv eller naturvård. Kommunerna kan också reglera snöskoterkörning genom lokala trafikföreskrifter.

Allmän och enskilda väg - det är inte tillåtet att köra snöskoter på allmän väg, utom när du ska korsa vägen, eller köra kortast möjliga sträcka om terrängen är oframkomlig. På enskilda vägar kan snöskoterkörning vara förbjuden.

Lagstiftningen För den som vill veta mer om lagstift ningen som styr bland annat fjällrädd ningens ansvar och vad som gäller dig som besökare i fjällen finns ett par lagar som är av vikt och som är bra att känna till. Fjällräddningens och samhällets ansvar är beskrivet i: Lagen om Skydd mot olyckor SFS nr: 2003:778 Förordning om skydd mot olyckor SFS nr: 2003:789 Vad du får göra och inte göra i naturen som till exempel i fjällen beskrivs i flera lagar, bland annat i: Miljöbalken SFS nr: 1998:808 Terrängkörningslagen SFS nr: 1975:1313 Terrängkörningsförordningen SFS nr: 1978:594 Rennäringslagen SFS nr: 1971:437 Rennäringsförordningen SFS nr: 1993:384 Om att ta med hundar på sin fjällvandring eller skidtur kan du läsa mer om på Naturvårdsverkets hemsida, www.naturvardsverket.se

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Ät gott på fjällturen Får vi fresta med två enkla och goda recept till utflykten i vårsolen? Recepten har vi lånat från arla.se och ica.se, där hittar du smarriga recept i samma genrer.

STORT SORTIMENT OCH ERBJUDANDEN I WEBBUTIK:

vildmarkshornan.com/butiken Butik sedan 1990

Tfn. 0980-822 15

VÄRMANDE SOPPA MED PIZZATOAST Ingredienser Soppa: 1 l Kelda® Mild tomatsoppa 2 st chorizo 2 dl majskorn

rmos, Ta med soppan i en te bar a att server a!

Toast: 4 skivor bröd 2 msk tomatpuré 2 tsk oregano 3 dl riven ost

25 ÅRS ERFARENHET inom brett område KOMPETENT PERSONAL för bättre service och STOR LOKALKÄNNEDOM

Gör så här:

Skiva korven. Lägg i korv och majs i soppan och värm den. Bred tomatpuré på bröd skivorna. Strö över oregano och ost. Grilla toasten på grill eller direkt över elden.

Medlem av

LITE LYXIGARE VARM CHOKLAD Ingredienser 1 dl vispgrädde 60 g söt mörk choklad 5 dl mjölk malen kardemumma

Gör så här:

BUTIKEN SOM HAR

Vispa grädden. Hacka chokladen och fördela den i två koppar. Koka upp mjölken och häll den över chokladen. Rör tills chokladen smält. Klicka över grädden och toppa med lite kardemumma eller muskot.

Varm choklad med det lilla extra!

JAKT • FISKE KLÄDER FRILUFTSLIV

)HHO OLNH KRPH ZKHQ \RX WUDYHO

ZZZ ULERDSDUWPHQW VH

5,%2

$SDUWPHQW

Foto: Anette Andersson

BĂ¤ttre fĂśrberedd ger dig en tryggare upplevelse

TĂ¤nk pĂĽ lavinfaran! Dagliga prognoser pĂĽ www.lavinprognoser.se

FjĂ¤llen erbjuder mĂĽnga hisnande upplevelser. Med rĂ¤tt fĂśrberedelser blir vistelsen mer njutbar och dessutom sĂ¤krare. HĂ¤r fĂśljer sex praktiska tips fĂśr en trygg tur pĂĽ vinterfjĂ¤llet.

6 TIPS FĂ–R EN TRYGG VINTERFJĂ„LLTUR VĂ„LJ RĂ„TT UTRUSTNING

4. FĂ–LJ MARKERADE LEDER

KlĂ¤der och skor ska tĂĽla vind och vĂ¤ta. KlĂ¤derna bĂśr kunna bĂ¤ras i flera skikt fĂśr att enkelt anpassas efter vĂ¤der och temperatur. Bra utrustning behĂśver inte vara dyr och en klokt packad ryggsĂ¤ck bĂśr inte vara fĂśr tung. PĂĽ FjĂ¤llsĂ¤kerhetsrĂĽdets webbplats finns checklistor Ăśver lĂ¤mplig utrustning fĂśr olika aktiviteter i olika typer av fjĂ¤llmiljĂśer.

Det finns hundratals mil markerade leder i fjĂ¤llen, med bland annat avstĂĽndsmarkeringar, Ăśvernattningsstugor och hjĂ¤lptelefoner. De flesta gĂśr klokt i att fĂślja lederna, det minskar risken fĂśr att hamna i lavinfarliga omrĂĽden och Ă¤r ett sĂ¤krare alternativ om ni av nĂĽgon anledning skulle behĂśva hjĂ¤lp.

MEDDELA FĂ„RDVĂ„G OCH BERĂ„KNAD Ă…TERKOMST

5. TA MED KARTA OCH KOMPASS

Det Ă¤r viktigt att nĂĽgon kĂ¤nner till er planerade fĂ¤rdvĂ¤g och nĂ¤r ni rĂ¤knar med att komma tillbaka. Meddela en vĂ¤n, en slĂ¤kting eller nĂĽgon annan som kan slĂĽ larm om ni inte skulle ĂĽtervĂ¤nda som planerat. %V LBO Ă…WFO MĂ…NOB EJUU GĂ…SENFEEFMBOEF EJHJUBMU HFOPN 'KĂ…MMTĂ…LFSIFUTBQQFO -Ă…T NFS QĂ‡ GKBMMTBLFSIFUTBQQFO TF

ANPASSA DIN FJĂ„LLTUR EFTER VĂ„DRET VĂ¤dret kan slĂĽ om hastigt i fjĂ¤llen. Ta del av lokala och aktuella vĂ¤derprognoser via radion eller webbplatsen www.smhi.se. VĂ¤dertjĂ¤nster erbjuds Ă¤ven som applikationer fĂśr mobiltelefoner. Ta Ă¤ven del av aktuell information om lavinfara pĂĽ www.lavinprognoser.se. Respektera alltid utfĂ¤rdade fjĂ¤llvĂ¤dervarningar och anpassa din tur efter lavinfaran.

Se till att ha med en karta som Ă¤r aktuell. Kompass behĂśvs framfĂśrallt utanfĂśr markerade leder. AnvĂ¤ndning av kompass krĂ¤ver dock kunskaper â€“ instruktioner finns pĂĽ FjĂ¤llsĂ¤kerhetsrĂĽdets webbplats. Komplettera gĂ¤rna med GPS eller mobila applikationer vilka erbjuder mĂśjlighet till att kunna orientera sig, men tĂ¤nk pĂĽ att batterier laddas ur snabbt nĂ¤r det Ă¤r kallt.

6. RĂ…DFRĂ…GA ERFARNA MĂ„NNISKOR

MĂ¤nniskor som ofta vistas i fjĂ¤llen kan ge viktig information. Ta kontakt och stĂ¤ll frĂĽgor om vĂ¤gval, vattenstĂĽnd, broar och annat som underlĂ¤ttar er planering. Det finns lokala fjĂ¤llsĂ¤kerhetskommittĂŠer med stora kunskaper om fjĂ¤llen i sina nĂ¤romrĂĽden. Du hittar kontaktuppgifter till dem pĂĽ www.fjallsakerhetsradet.se

Tips och information: