Issuu

Vår i fjällen Fjällsäkerhet och information

BILAGA I KIRUNA ANNONSBLAD | TORSDAG 17 FEBRUARI 2022

Tips för en trygg skotertur Fyra lokala berättelser

Farliga isar

Fastnade på berget i shorts

Kiruna Annonsblad i samarbete med:

Vår i fjällen - bilaga i Kiruna Annonsblad

Förebyggande fjällsäkerhetsarbete i Sverige Naturvårdsverket har Riksdagens uppgift att förebygga olyckor och tillbud i den Svenska fjällvärlden. Uppgiften startande 1979 efter att det hade inträffat en rad svåra olyckor i de svenska fjällen. Verksamheten sorterar under Friluftslivsenheten med ledning av P O Wikberg och ett kansli i Östersund. Uppgiften är att förebygga tillbud och olyckor genom att dels informera och utbilda om fjällsäkerhet, dels stödja forskning och utveckling på området. Fjällsäkerhetsrådet som består av representanter för riksorganisationer och myndigheter med samlad kunskap om fjällsäkerhet. Rådet utses av Naturvårdsverket för treårsperioder. Råder består av representanter för: Naturvårdsverket, Polisen, Friluftsfrämjandet, Svenska Bergsguideorganisationen, Försvarsmakten, Svenska Fjällklubben, Konsumentverket, Svenska Fjälledarorganisationen, Lantmäteriet, Svenska Fjällräddares Riksorganisation, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Svenska Klätterförbundet, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Svenska Samernas

iksförbund, Åsa-Larsson Blind, Länsstyrelsen i Jämtlands R län, Svenska Turistföreningen, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Sveriges Skidanläggningars Organisation. Lokala fjällsäkerhetskommittéerna finns i alla Sveriges Fjällkommuner och fungerar som Naturvårdsverkets förlängda arm ut i verkligheten.

Vi arbetar främst som observatörer! Tar emot tips och gjorda iakttagelser samt påverkar lämpliga aktörer som verkar i fjällen med förslag på åtgärder. Vi är även remissinstans kring fjällsäkerhet i kommunen. Alltså, vi är ingen myndighet utan enbart representanter för verksamheten i fjällen. Vi är heller inte operativa utan påverkare!

Redaktion Vår i fjällen SÄLJARE: Åke Tapani, Maria Salonen REDAKTIONELLT MATERIAL: Roine Norström (där ej annat anges) OMSLAGSFOTO: Johan Clame ANNONSPRODUKTION: Kiruna Annonsblad ANSVARIG UTGIVARE: Peder Gidlund, tel: 0980-60 000, e-post: peder.gidlund@gratistidning.com Vår i fjällen är en annonsbilaga som produceras av Kiruna Annonsblad i samarbete med Kiruna Fjällsäkerhetskommitté, Gällivare Fjällsäkerhetskommitté, Fjällsäkerhetsrådet och Naturvårdsverket. Bilagan följer med Kiruna Annonsblad 17 februari 2022. kiruna.gratistidning.com

Sid 6-7 Sid 8

Vår i fjällen Fjällsäkerhet och information

Vår i fjällen - bilaga i Kiruna Annonsblad

MITT I VILDMARKEN

FÅR DU BOENDE, BRA MAT & HÄRLIGA VINTERUPPLEVELSER

- BASTU - STUGOR - RESTAURANG - BUTIK - FISKE

Tåget Arctic Train som, från och med vintern 2022, ska gå mellan Narvik i norra Norge och Abisko.

Ett tåg kommer lastat med dagsäventyr

n Vi finns mella kta. Kirjaluo Nikkaluokta & Välkommen!

Är du sugen på en tågresa genom fjällvärlden, en tur till grannlandet, en dag med slalomåkning och en stjärnklar resa hem? Boka: 0970-136 30 • info@fishyourdream.com • www.fishyourdream.com I så fall har Norways Best en nyhet för dig. Norways Best erbjuder nämligen en upplevelse med tåget Arctic Train som, från och med vintern 2022, ska gå mellan Narvik i norra Norge och Abisko. Arctic Train erbjuder även olika paket med aktiviteter att minnas - på svenska sidan samarbetar de med Outback Abisko och Fjällguiden för att kunna erbjuda bland annat exklusiv skoter körning i det vackra, svenska fjället. På norska sidan gränsen samarbetar de med Narvikfjellet, skidresorten med utsikt över fjordarna. Detta går alltså att boka som

paket - med liftkort och resa till och från skidbacken. Inför sommaren kommer kon ceptet bli ett annat med vandring och andra härliga sommaraktiviteter. Håll utkik på Arctic Train´s hemsida för mer information.

KATTERJOKK T U R I S T S TAT I O N

Ta gärna tåget till fjällen, men låt inte tåget ta dig Nästan varje år inträffar tillbud mellan tåg och allmänhet som befinner sig på eller ska passera järnvägen i vårt fjällområde! I dom värsta fallen har det lett till svåra olyckor. Att tänka på:

• Gå aldrig längs efter järnvägen eftersom tåg kan komma när du minst anar det

• Gå inte över järnvägen förutom på särskilt anordnade överfarter • Under vintern dämpar snön ljud från ankommande tåg

• Höga snökanter kan göra det omöjligt att komma upp från järnvägen

• Höga snövallar kan innebära att man kommer nära spänningsförande ledningar Det är även traumatiskt för lokförare och underhållspersonal som framför järnvägs fordon att upptäcka människor på järnvägen.

Det är dessutom förbjudet enligt lag att vara på järnvägsspåren, utom när du korsar dem på särskilda övergångar. (Böter 3000 kronor)

Alla äventyr har en Base Camp Information och bokning på

www.katterjokk.se

Vår i fjällen - bilaga i Kiruna Annonsblad

Fyra lokala upplevelser Namn: Lars-Isak Svonni Ålder: 18 år Plats: Torneträsk

Namn: Oskar Pounu Ålder: 29 år Plats: Kårsavagge, Riksgränsen Jag var ute och körde skoter med ett gäng kompisar en perfekt vårdag i Kårsavagge, Riksgränsen. Plötsligt satte sig snön under skotern med det där ”whoh-ljudet”. Jag hade problem med skotern så den slog av när jag släppte gasen och tanken slog mig att jag borde hoppa av och springa, men innan jag hann tänka klart stod jag i en 10 meters radie av snöslask. Efter det minns jag inte så mycket mer än att det svartnade för mig. När jag fick tillbaka medvetandet satt jag fast med slask upp till bröstet och såg hur mina kompisar försökte våga sig fram till mig. De grävde lös mig och hjälptes åt att hålla mig varm tills helikoptern kom ungefär 40 minuter senare. Fast det var plusgrader satt jag och huttrade trots alla kläder jag hade på mig. Jag klarade mig lindrigt i jäm-

förelse med hur det hade kunnat sluta, med tanke på att jag inte hade vare sig transceiver eller annan utrustning, men har efter det fått en del problem med rygg, nacke och höft. Lärdom: Läs av naturen, gå en lavinkurs, skaffa lavinutrustning -tranciver, sond och spade och lär dig använda utrustningen.

lyckades ändå simma fram till iskanten och kräla mig upp. När jag kom upp hann jag se skidan sticka upp innan skotern, med kälken – mina varma extrakläder och allt annat jag behövde, sjönk ner i djupet. Sedan gick jag frusen som en pinne tillbaka till parkeringen och en kall bil. Lärdom: Håll koll på väder och isar och hör med folk som vet bättre om stället du ska över så att du kan vara säkrare på att du faktiskt kommer över!

Namn: Anders Kärrstedt Ålder: 67 år Plats: Cuonjávággi, Lapporten

Namn: Jenny Backe Ålder: 39 Plats: Abisko-Nikkaluokta En fin vårdag i april bestämde jag mig för att testa skejta sträckan Abisko-Nikkaluokta på en dag. När jag hade åkt 3,5 mil och kom till Alesjaure gick jag in i stugan för att byta underställ och äta lite grann. Så här långt gick allt super och klockan var inte mer än 10. Solen värmde skönt även om det var cirka minus 10 grader. Jag kom upp på Tjäktjapasset och insåg att jag hade enormt ont i mina fötter. Jag tänkte inte då på att det kunde vara en förfrysning och vetskapen om att vända och åka 5 mil tillbaka, eller fortsätta och vara framme om 6 mil fick mig att ta det andra alternativet och fortsätta. I Sälka tog jag lång tid på mig att äta, värma mig och njuta. Jag tyckte då att fötterna kändes okej och när jag insåg att det var skare resten av vägen så beslöt jag mig för att slutföra min tur. Jag tog mig till Nikkaluokta och var förstås himla nöjd, men märkte efter någon dag att fötterna inte kändes helt okej. Några av mina tår var vita många timmar efter jag kom in från att ha varit ute och likadant med några fingrar. En avdomnande känsla hänger fortfarande kvar från foten och upp på smalbenet och

Det var en kväll på våren i maj. Kanske var -10 grader och jag skulle köra över Torneträsk med skoter och kälke. Jag hade kommit ungefär halvvägs ut på sjön när det slog mig att det var rätt sent på våren och att trots det var bra före. Jag hann köra ungefär 500 meter till innan det tog stopp och trodde jag hade fastnat i vatten på isen men när jag la en fot utanför skotern på det jag trodde var isen, fanns där ingen is att stå på. Jag lyfte tillbaka foten på fotsteget och kollade ner i ett svart hål, rakt ner i djupet. Jag fick panik och klättrade försiktigt fram till skoterskidorna, just då sjönk hela ekipaget och jag hamnade i det iskalla vattnet. Jag hade badat isvak tidigare, men chocken var ändå stor. Jag hade inte isdubbar eller annan utrustning – men

jag inser nu, nästan 1 år senare, att jag får leva med mina stela, lättfrusna och stundtals onda fingrar och tår. Lärdom: Även om jag tänkte på att byta underställ för att hålla värmen och få i mig energi efter vägen så borde jag också tänkt på att ha överdrag på mina pjäxor och varmare vantar i packningen, stanna hellre en längre stund och ta av pjäxorna om det gör ont och värm upp fötterna, i stället för att pusha på.

Det var första veckan i september. Hotell- och turismprogrammet på Hjalmar Lundbohmsskolan var ute på sin sommar fjällutbildning. Efter att ha övernattat vid Bessesjavri var avsikten att gå genom Cuonjávággi – Lapporten, för att sista dagen ha en lätt vandring ner till Abisko. Vi startade på morgonen i fint väder, några plusgrader och lätt NV vind. Under vandringen upp i dalen tilltog vinden i styrka och köldeffekten gjorde att det började kännas kallt. När vi nådde 850m-nivån blåste det kraftigt och det var svårt att stå upprätt. Vi beslutade då att stanna och försöka hitta en lägerplats med lite lä. Några gav sig av för att se om det var mindre vind på västsidan mot Nissuncorru, men det blåste lika hårt där. Platsen där vi befann oss var inte direkt någon lägerplats för sju tält. Marken bestod av stenskravel, små jokkar och fläckar av lerjord. Då några av eleverna var uttröttade ansåg vi att det var bättre att försöka hitta platser att slå upp tälten, än att gå tillbaka flera kilometer för att hitta bättre mark. Efter mycket stenbärande och byggande av vindskydd i sten lyckades vi få upp alla tält, utan att något blåste i väg.

Under natten blåste ett tält sönder, men i övrigt förflöt natten utan missöden. Dagen efter hade vinden mojnat och vi kunde fortsätta mot Abisko. Lärdom: Se till att avbryta i tid. I det här fallet gjorde viljan att fullfölja turen enligt plan att vi fortsatte lite för långt. Håll koll på varandra, se till att alla är aktiva med något. Kontrollera kontinuerligt Har någon lite kläder eller för mycket? Hur de känner sig? Några av deltagarna var trötta, nedkylda och i väntan på svar om vind på västsidan, blev de sittande och ytterligare nedkylda när de i stället borde hållit i gång. När man är trött, frusen och hungrig, är det lätt att ”hänga vante”!

Vår i fjällen - bilaga i Kiruna Annonsblad

Alltid hos oss LKAB:s Visitor Centre Besök världens största underjordiska järnmalmsgruva

LKAB står nu inför den största omställningen i bolagets 130-åriga historia. Med buss åker vi under jord och ner till LKAB:s Visitor Centre, på 540 meters nivå. I den autentiska gruvmiljön får du veta mer om hur den moderna gruvbrytningen går till och hur den kan få en hel stad att flytta. Gruvmuséet visar historiska miljöer, arbetsredskap och foton från början av 1900-talet.

Boka nu! www.kirunalapland.se

Välkommen in! L=ZĠ =0[jF P_e [? F ęĘ e Ã ĘġĠĘŃęĚěĘĝĳ E Êł¨à ĞłĚĜĳ ?ÕàłäÕÊ ğłĚĜĳ

Våryra i alla butiker

- kom in för det senaste och bli inspirerad I Gallerian finns alltid en smarrig lunch och gofika hos Sukmas Kitchen och en härlig middag på Bishops!

Låt våren spira! Öppettider Måndag-fredag 10-18* Lördag 10-15*

Här hittar du alltid det senaste nyheterna och uppdateringarna! GallerianKiruna

@Galleriankiruna

SUKMAs

KITCHEN

Special Asian FOOD

Avvikande öppettider för Systembolaget och The Bishops Arms

Vår i fjällen - bilaga i Kiruna Annonsblad

Fjällräddningen är på plats och snart ska de tre männen bli uppvinschade i polishelikoptern.

Klättrare fast på fel berg i shorts ”I helgen besteg vi Kebnekaise Sydtopp i shorts, det var inga problem. Leden är välmarkerad och det är i princip omöjligt att komma bort från den.” Med de orden från några kollegor började ett äventyr som skulle sluta i en väldigt kall natt, på Singitjåkka.

rländaren Luke, 24 år, arbetade under sommaren på Facebookhallarna i Luleå. Med berättelsen från de som redan bestigit toppen får han, tillsammans med fem andra kollegor, inspiration till att göra toppbestigningen. När de kommer till Nikkaluokta den 22 augusti 2021 ligger dimman tät och inga helikoptrar kan flyga, så de går de 19 kilometrarna upp till STF Kebnekaise Fjällstation där lite extra utrustning inhandlas i shopen. Varsin pannlampa, något par handskar och lite extra proviant. Efter en halvtimme går de vidare längs Västra leden. Ganska snart delar sig leden. Västra leden snett uppåt höger medan vägen rakt fram leder mot Singi. Efter en timme märker de att de inte gör någon stigning i höjd. Dimman har lättat och de ser att leden verkar gå runt berget, så de beslutar sig för att gå rakt upp.

Lämnar leden

– Allmänt vett är att inte lämna leden. Sex olika personers viljor utan att nå konsensus, samt lite grupptryck, gjorde att vi bara vek av, säger Luke. Klättringen är brant och lös. Tre av de sex är lite snabbare och helt plötsligt har gruppen splittrats i två. Snart ser de inte de två grupperna varandra, men pratar en gång på telefon när det finns telefonteckning. Tre fjärdedelar upp blir det så pass brant att Luke, Manix och Gavin inser att de är illa ute. Det är för farligt att gå ner samma väg. Så de går uppåt.

Fel topp

Väl uppe på toppen syns inga spår av den andra gruppen. Har de hittat en bättre väg ner? Luke och hans två vänner ser däremot att det finns högre berg runtomkring. De är

på fel topp. På Singitjåkka, 1704 m. De får upp Google maps på en telefon och söker både på kartan och i verkligheten efter möjliga alternativa vägar ner. Efter närmare två timmar på toppen kommer de fram till att ingen väg ser närmare och bättre ut än den de kommit upp.

Farlig nedstigning

Klockan är närmare midnatt när de börjar nedstigningen i pannlampornas sken. Det är med både en nervositet och rädsla då de vet vad de har framför sig. Första timmen går i brant och löst stenskravel där rörelsen av en sten får andra att rasa. När de kommer till en plats där alla tre kan stanna och stå upprätt ser de ett stup framför sig. Nu är det för farligt för att fortsätta. De ser ett litet överhäng där de bestämmer sig för att stanna fram tills det blir ljust igen.

De bygger en mur av sten för att skydda sig från den kalla vinden. Sedan sitter de tätt ihop för att hålla värmen. De har värmejackor, mössor och Luke och Manix har handskar. Gavin sätter sitt extra par strumpor på händerna. De har gott om mat och vatten. Vetskapen om att en i den andra gruppen har shorts gör att de ändå känner sig väl utrustade.

Den andra gruppen larmade 112

De tre i den andra gruppen hade kommit till toppen ca två timmar tidigare. Det var kallt och de ville inte stå i kylan och vänta. De beslutade att började de gå ner längs den nordostliga sidan av berget, mot Silverfallet. Där fastnade de ganska snabbt när det blev för farligt, och ringde 112 som startade ett fjällräddningsärende kring 21.30. Då var det redan mörkt och

Vår i fjällen - bilaga i Kiruna Annonsblad

Gavin, Luke och Manix under den långa och kalla natten på Singitjåkka.

fjällräddarna planerade att hämta de tre irländarna morgonen efter. När fjällräddningen tidigt på morgonen den 23 augusti kommer till Nikkaluokta för att vänta in polishelikoptern får de ett uppdaterat ärende att det inte är tre irländare, utan sex. På två olika sidor av samma berg. Då har nämligen larmet från Luke, Manix och Gavin kommit in alldeles nyss. De trodde att de skulle kunna ta sig ner för egen maskin på morgonen. Men redan när det första dagsljuset kommer känns situationen för farlig så de ringer 112 och kan ge exakta koordinater från sin ännu fungerande telefon.

ganska enkelt kunde vinschas ut med helikopter. Det hade kunnat sluta så mycket värre.

Miss i kommunikation och förberedelser

De diskuterar också vad som egentligen gick fel. Svaret blev kommunikation och förberedelser. På planeringsstadiet hade alla packat var och en för sig, ingen samordning eller planering som grupp. Det enda de utgick från var historien från veckan innan; där shorts räckte och leden var välmarkerad. – Ingen berättar för en fullvuxen man i 25-35 årsåldern vad han ska ha för kläder på sig och att det inte räcker med shorts för att bestiga ett berg, menar Luke. Trots allt övertygade Luke Manix att köpa ordentliga vandringsskor och kläder. Manix hade annars tänkt gå i vanliga stadskläder och gympaskor. Luke hade lite erfarenhet från vandring med guide i olika länder, men ingen av de sex hade någon kunskap om kartor eller navigering.

Tatuerade in fjällräddningen som minne och hedring

Räddning

Polishelikopter med vinsch och fjällräddare undsätter gruppen med en person i shorts först, sedan Luke, Manix och Gavin. De skäms, men situationen lättar när killen med strumpor på händerna blir utskrattad av fjällräddarna, med glimten i ögat. De blir nedflugna till Nikkaluokta och återförenas med de tre i den andra gruppen. Tacksamma över att allt gick bra, över fjällräddningen, över att telefonerna hade batteri nog att överleva en krissituation. Och över att vädret möjliggjorde att de

Luke har vandrat många gånger sedan augusti. Han är tillbaka i Irland och på varje tur han gör bär han numera med sig en räddningsfilt, tillsammans med ett helt annat konsekvenstänk inför beslut i bergen. Under kommande sommar tänker han boka in sig på en fjäll- och navigeringskurs, då han värderar vikten av kunskap högt. Dessutom bär han med sig ett fysiskt minne för resten av livet – en väldigt välgjord och detaljerad tatuering av polishelikoptern med två personer hängande i vinschen. Dels som ett hedrande till fjällräddningen, men också för att varje morgon vara tacksam över att han lever och att ingen skadade sig. Text: Jenny Råghall

Hela gänget vid Kebnekaise Fjällstation innan avfärd mot vad de trodde skulle bli en bestigning av Kebnekaise Sydtopp.

Luke har nu ett minne för resten av livet - en tatuering av polishelikoptern med två personer hängande i vinschen.

Vår i fjällen - bilaga i Kiruna Annonsblad

Nytt & krytt på fjället Fjällräddningsstatistik för 2021 (hela fjällkedjan) Sammanställningen ger att det utfördes totalt 306 fjällräddningar under 2021. Något färre antal än tidigare år men ligger inom normal variation. Av dessa 306 fjällräddningar var 17 insatser vid lavinolyckor vilket är fler än genomsnittet. (snitt på insatser 10/år). Hälften av fjällräddningarna 2021 genomfördes under sommarperioden. Antalet personer som undsatts under året var 380, övervägande svenskar. Skadorna har till största del präglats. Precis som tidigare år, av skador på fotleder, knän, etc. som vid fallolycka.

Kiruna Fjällräddarförening har fått 625.000 kronor av Naturkompaniet av 2 miljoner kronor som skänks till organisationer som framröstas av medlemmar. Nedskräpningen nådde rekordnivåer på flera platser i landet under förra året. Därför vill vi inför årets utdelning stötta organisationer som arbetar med nationella och/eller lokala initiativ och projekt som motverkar nedskräpning, både på land och i våra sjöar och hav. Kiruna Fjällräddarförening tänker använda pengarna till att förbättra nedskräpning längs populära vandringsoch skidleder samt vid fjällstugorna för att värna om naturen och göra upplevelsen för besökarna sås bra som möjligt.

Kan du skyltarna? Testa dina kunskaper!

Alternativ: A. B. C. D. E.

Skoterkörning förbjuden Lämplig färdväg. Här kör de säkrast och stör minst Påbjuden färdväg. Förbjudet att köra utanför leden Skylten ej giltig Skoterkörning olämplig

Rätt svar till skyltfrågorna: A 3, B 2, C 1, D 5, E 4.

Tips för färd på is för snöskoteråkaren En av de vanligaste olycksorsakerna med snöskoter är körning genom is och de flesta som omkommer i snöskoterolyckor drunknar. Särskilda tips för snöskoteråkaren • Planera för och räkna med att du hamnar i vattnet. Öva.

Farliga isar

Vi läser om olika fenomen med isproppar som dämmer och släpper med höga flöden som följd och isar som i urminnes tid varit säkra vintertid men nu är tunna eller rent av öppet vatten! I Peter Rydfjälls fall brast isen på en plats där han under 35 års tid kört till sin stuga vintertid. Det fanns inget utlopp eller annat som avslöjade tunn is. Dessutom har vi haft kyla och lite snö som borde gett bra möjlighet till isbildning men isarna verkar förrädiska likafullt! Det som hände i Kangos med isproppen vid bron har aldrig inträffat tidigare. Man funderar på om det här är något som blir det normala i framtiden och hur tar vi höjd säkerhetsmässigt för dessa fenomen? Nu var inte dessa händelser riktigt i fjällen men kanske kommer att inträffa likande händelser även där? Ansvar för skoterleder finns reglerat Terrängkörningsförordningen men någon specifik ansvarsreglering finns inte för vandringsoch skidleder. Leder i fjällen är för den skull inte riskfria – ansvaret ligger tills stor utsträckning hos den enskilde. Huvudmannen, Naturvårdsverket, ansvarar för anläggningar längs lederna och därmed också för att länsstyrelsen och Laponiatjuottjudus uppför, sköter och underhåller säkra anläggningar.

Felaktigt utförda och/eller bristfälligt underhållna anläggningar kan leda till skadeståndsansvar för huvudmannen.

• Isdubbarna skall hänga lättåtkomligt runt halsen • Ruskade leder visar var isen normalt sett är säkrast men utgör ingen garanti för att den håller. Kom ihåg att all färd på is sker på egen risk.

Peter Rydfjäll gick genom isen med skotern Ungefär 100 meter från land gick skotern genom isen! ”Det borde vara ypperliga förutsättningar för tjock is. Det är ändå en och en halv månad sedan isen lade sig. Isbanorna på samma sjö är plogade därav överraskningen,” säger Peter Rydfjäll

Foto: Ulf Lundkvist

Ispassager efter skoterleder låg tidigare hela ansvaret på skoterföraren då överfarten skulle ske på egen risk. Leden upphörde när man körde ut på isen och tog vid igen på motsatta stranden.

• Snö på isen isolerar, Mycket snö gör att isen vara näst intill helt bortsmält inunder. Eller att vatten har trängt upp till oframkomligt stöp. • Pip-is kan på våren vara mycket förrädisk • Vakar på sjöar och i jokkar kan vara täckta av drivsnö. • Åk inte ensam och håll avstånd så ni kan undsätta varandra • Undvik rinnande vatten, utlopp, inlopp samt okända och reglerade vattendrag om du inte är väldigt säker. • Kör aldrig ensam och håll ut avstånden mellan snöskotrarna.

ISPASSAGER – HUR DET SKA SE UT IDAG!

Idag ansvarar ledhållaren även för ispassager och leden upphör aldrig vid strandkanten. Idag kontrolleras ispassagen och ruskas/ markeras noga.

• Motorljud och vibrationer gör att föraren inte hör isens varningssignaler. Du kan därför komma långt ut på svag is innan den brister.

En bild mellan Laukkuluspa och Alalahti, nytagen av Anders Burman, där ett utlopp skurit av den ruskade leden! En bäck som vanligtvis inte går upp förrän senare i vår. Inte djup men kanterna kan vara farliga. Leden är nu omdragen samma dag som entreprenören nådde entreprenören. Det finns flera ställen i området där det gått upp utanför ledsystem vilket är ovanligt. Foto: Anders Burman

• Har du kälke med passagerare, låt kapellet vara öppet. • Låt gärna en lina (ca 20 - 30 meter) löpa hänga efter skotern. • Reservkläderna har du i en vattentät förpackning. • En flytoverall eller thermo underställ med flytförmåga ökar oddsen.

Vår i fjällen - bilaga i Kiruna Annonsblad

Renar i fjällmiljön - Iaktta försiktighet och visa hänsyn! Betesförhållandena i vinterbeteslandet är svåra. Mer renar än normalt vistas redan i fjällmiljön och i det högalpina området för att hitta mat.

Hej alla ni som kör snöskoter! världens vackra snölandskap och njuta av vidderna. Det är något

• Varje förare har stort ansvar för att vi ska kunna behålla våra möjligheter till skoteråkning i naturen.

som vi uppskattar. För dig som kör skoter i Sverige är det extra viktigt

• Kör efter markerad skoterled och följ de lagar och riktlinjer som fi nns för skoteråkning.

att tänka på att visa hänsyn till natur, djur och andra människor som

• Respektera de förbudsområden som gäller.

vistas ute på till exempel skidor.

• Högsta tillåtna hastighet vid körning med skoter i Sverige är 70 km/tim där inget annat anges.

Vi hoppas att ni och vi, genom att vi alla tar vårt ansvar, kan få fortsätta njuta och ta oss ut på ett för många bekvämt och smidigt sätt. Det vill säga med skoter. Kör försiktigt, ansvarsfullt och visa hänsyn. På det sättet behåller vi förutsättningarna för att vistas ute i naturen med hjälp av skotern som färdmedel. För mer information om snöskoterleder i Kiruna kommun: https://kiruna.se/ uppleva--gora/idrott-motionoch-friluftsliv/snoskoterlederi-kiruna-kommun.html

Vid frågor: kontakta Jan Klein, 0980-708 44, jan.klein@kiruna.se

• Visa hänsyn till alla andra som vistas i fjällvärlden: hundspann, skidåkare med fl era. • Ta hänsyn till betande och vandrande renar, träffar ni på renar, kör försiktigt förbi så renarna inte skingras. • Skoterkörning är förbjuden på rekreationsområden, längs efter gångvägar och skidspår.

ÅLDERSGRÄNSEN FÖR ATT KÖRA SNÖSKOTER ÄR

ÅR

• Se upp för lavinfaran i fjällen. Ta det extra försiktigt på sjöar och vattendrag. • Håll koll på vädret och på allmänna förhållanden, speciellt i fjällterräng. • Stäng grindar i viltstängsel när ni har passerat. Annars är risken stor att viltet leds upp på exempelvis järnvägen med förödande utgång.

Vår i fjällen - bilaga i Kiruna Annonsblad

Vad är snöblindhet? Använd solglasögon i alla väder till fjälls.

Snöblindhet kommer av att ögonen fått ta emot för mycket ultraviolett ljus, varvid små sår uppstår på hornhinnan! Inuitskydd gjord av ben för snöblindhet.

Det är inte bara under soliga dagar på våren som man utsätts för dessa strålar. Även om det är halvmulet och disigt är strålningen intensiv i fjällen. Man kisar mindre då och släpper in mer ljus i ögonen! Det bästa sättet är att förebygga snöblindhet är att använda solglasögon och helst i alla väder till fjälls. Välj en modell som klarar det ultravioletta ljuset – alla solglasögon gör inte det! Tänk på att barnen också behöver samma kvalitet på glasögonen. Tidiga symptom på snöblindhet kan vara skav eller en känsla av att man har skräp i ögat. Såren på hornhinnan är ytliga, och läker oftast av sig själv på ungefär ett dygn. Att vila ögonen och röra dem så lite som möjligt hjälper läkningen. Smärtstillande tabletter har ganska dålig effekt, däremot kan mjukgörande salva hjälpa mot skavkänslan, man kan även lägga en fuktig handduk över ögonen för att lindra smärtan. Om besvären inte gått över efter två dygn bör man söka läkare, eftersom det då finns risk för infektion.

Så mycket kostar det att trafiksynda på snöskoter 2022 • Inget förarbevis

Dagsböter + indragning av körkort

• Rattfylleri

Dagsböter eller fängelse, körkortsåterkallelse/förarbevis. Vid rattfylleri med bil och där kk-återkallelse sker, får snöskoter föras med förarbeviset.

• Kört snöskoter på olovlig väg

1000:-

• Brukat avställd fordon

1200:-

• Haft passagerare vid färd på väg

1000:-

• Reg.skylt dold

2500:-

• Reg.skylt ej haft

2500:-

• Reg.skylt kan ej avläsas

1500:-

• Hjälm ej brukat

1500:-

• Hjälm passagerare ej brukat

1500:-

• Hjälm minderårig ej brukat Gäller ej på kälke

2500:-

• Ej iakttagit stopplikt

2500:- (ev. kk. återkallelse)

• Fortkörning över 70 km/tim.§

1500 - 4000:-

• Körning i tillfälligt förbudsområde

1500:-

• Körning i permanent förbudsområde

Dagsböter

Äldre variant av skyddsglasögon för snöblindhet av militärmodell.

Ett annat symptom av snöblindhet är blindhet och svårigheter att se, och oftast kommer detta i samband att det gör ont att öppna ögonen.

Tänk på att dagsböter grundar sig på inkomsten

FRÅGOR & SVAR om snöskortar och fyrhjulingar Behöver jag hjälm för att köra snöskoter? Ja, från den 1 januari 2016 ska man ha hjälm för att färdas med snöskoter

Så vistas du tryggt på fjället Några praktiska tips för att din fjälltur ska kännas säker! • Välj rätt utrustning. Kläder och pjäxor ska tåla vind och väta. Kläderna bör kunna bäras i flera skikt för att enkelt anpassas efter väder och temperatur. • Meddela färdväg och beräknad återkomst. Berätta för en vän som kan slå larm om du inte skulle återvända som planerat. • Anpassa turen efter vädret. Ta del av lokala och aktuella väderprognoser via radion eller SMHI:s webbplats eller annan väder tjänst. • Följ markerade leder. Det finns hundratals mil markerade leder i fjällen, med bland annat avståndsmarkeringar, övernattningsstugor och hjälptelefoner. De flesta gör klokt i att följa lederna, det minskar risken i att hamna i lavin

farliga områden och är ett säkrare alternativ om du av någon anledning skulle behöva hjälp. • Ta med karta och kompass (färsk karta). Kompass behövs framförallt utanför markerade leder. Använd gärna GPS men tänk på att batterierna kan laddas ur. • Fråga erfarna människor. Ta kontakt och ställ frågor om vägval, vattenstånd, broar och annat som underlättar din planering. • Vänd i tid, det är ingen skam i att ångra sig. • Spara på krafterna, sök skydd i tid vid behov. • Njut, stanna upp och njut ännu mer.

Behöver man hjälm för att köra fyrhjuling? Ja, när man kör fyrhjuling utan karosseri som räknas som moped, terränghjuling, motorcykel eller traktor B. Hjälmkraven för terränghjuling och traktor B är nya från 1/1 2016. Vad ligger i begreppet skyddshjälm? Det är samma typ av hjälm som krävs för MC, moped, traktor b utan karosseri och terrängskoter utan karosseri. Med andra ord gäller samma regler som för MC, att hjälmen ska vara E- eller SIS-märkt. En E-märkt hjälm ska vara godkänd enligt ECE reglemente 22 och en SIS-märkt hjälm ska vara godkänd enligt svensk standard 882411. Kraven på skyddshjälm och användarkrav finns i Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter (TSVFS 1987:10) om skyddshjälm. Vad gäller för passagerare på skotern och för den som sitter i en pulka? Även passagerare på skotern ska använda skyddshjälm. Passagerare som inte fyllt sju år

kan använda annat lämpligt huvudskydd, till exempel ridhjälm, skidhjälm eller cykelhjälm. När det gäller pulka eller kälke ser det annorlunda ut. Bestämmelsen om skyddshjälm säger att ”den som färdas med terrängskoter ska använda skyddshjälm”. En skoterkälke eller pulka räknas som terrängsläp och är därmed ett eget fordon. Transportstyrelsen rekommenderar att den som sitter i en pulka/ kälke efter skotern använder hjälm, eftersom olycksrisken är lika stor i pulkan/kälken som på skotern. Finns det några undantag från kravet på hjälm vid körning med terrängskoter (snöskoter & terränghjuling)? Skyddshjälm behöver inte användas när fordonet inte är i rörelse eller vid färd inom parkeringsplats, parkeringshus, bensinstation eller liknande område. Undantagen för skyddshjälm beskrivs förutom i trafikförordningen (1998:1276), i Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter (TSVFS 1987:10) om skyddshjälm som finns på Trafikverkets webbplats.

Vår i fjällen - bilaga i Kiruna Annonsblad

Säsongspremiär i

BJÖRKLIDEN 11 FEBRUARI

Säsongspremiär i

RIKSGRÄNSEN 25 FEBRUARI Upplev vårvintern på ditt sätt www.laplandresorts.se

EN DESTINATION – TVÅ ANLÄGGNINGAR

ETT LIFTKORT FÖR TVÅ ANLÄGGNINGAR

STORT UTBUD

GRATIS SKIDTRANSFER MELLAN RIKSGRÄNSEN OCH BJÖRKLIDEN

Två vitt skilda resorts endast 30 minuters bildfärd från varandra. Där emellan; Sveriges högst belägna fjällstation på 1228 möh.

Tillsammans har vi 32 pistade nedfarter, 43 km preparerade längdspår samt oändligt med offpistskidåkning och bergstoppar att ta sig an bortanför liftarna. Våra liftkort ger dig åkning både i Björkliden & Riksgränsen.

Familjärt, naturupplevelse, offpiståkning i världsklass eller barhäng? Vi har också 13 restauranger och barer samt boende som varierar från budget till lyx. I Björkliden och Riksgränsen finns kort och gott något för alla smaker.

Lapland Resorts transferbuss tar dig mellan Riksgränsen och Björkliden. Passa på att uppleva båda skidorter under din vistelse hos oss. Transferbussen får du åka gratis mot uppvisande av giltigt liftkort.

Vår i fjällen - bilaga i Kiruna Annonsblad

Bättre förberedd ger dig en bättre upplevelse Vill du hyra snöskoter?

Välj en uthyrare som är utbildad och diplomerad i fjällsäkerhet - för en säkrare fjällupplevelse!

Snöskoteråkning i fjällmiljö ställer särskilda krav på förberedelser och utrustning. Här följer sex praktiska tips för en trygg snöskotertur på fjället.

6 PRAKTISKA TIPS FÖR EN TRYGG SNÖSKOTERTUR I FJÄLLEN 1. VÄLJ RÄTT UTRUSTNING 1. VÄLJ RÄTT Använd hjälm UTRUSTNING med skidglasögon eller visir och bär var Använd hjälm ellervindsäck, visir och bär var ma kläder ochmed skor.skidglasögon Ta med spade, isdubbar ma kläder och skor. Ta med spade, vindsäck, isdubbar och nödvändiga tillbehör till snöskotern såsom extra och nödvändiga till snöskotern extra variatorrem och tillbehör verktyg. Lavinsond ochsåsom lavinsändare variatorrem och verktyg. Lavinsond och lavinsändare rekommenderas om ni planerar att lämna skoterlederna rekommenderas om ni planerar att lämna skoterlederna och åka i brant terräng. Lär er hur utrustningen fung och åka i brant terräng. Lär er hur utrustningen funge erar före avresan. På Fjällsäkerhetsrådets webbplats finns checklistor över lämplig utrustning för olika överolika lämplig utrustning för olika aktiviteter achecklistor ktiviteter och typer av fjällmiljöer. och olika typer av fjällmiljöer. 2. MEDDELA FÄRDVÄG OCH BERÄKNAD ÅTERKOMST 2. MEDDELA FÄRDVÄG OCH BERÄKNAD ÅTERKOMST Det är viktigt att någon känner till er planerade färdväg Det är viktigt att någon känner till er planerade färdväg och när ni räknar med att komma tillbaka. Berätta för och när ni räknar med att komma tillbaka. Berätta för en en vän, en släkting eller någon annan som kan slå larm vän, en släkting eller någon annan som kan slå larm om om ni inte skulle återvända som planerat. ni inte skulle återvända som planerat. 3. ANPASSA DIN SNÖSKOTERTUR EFTER VÄD 3. ANPASSA DIN SNÖSKOTERTUR EFTER VÄDRET RET Vädret kan slå om hastigt i vinterfjällen – sol Vädret kan slå om hastigt i vinterfjällen – sol och blå och blå himmel kan snabbt övergå till hårda vindar himmel kan snabbt övergå till hårda vindar och snö och snödrev. Är man bara väl förberedd ska man inte drev. Är man bara väl förberedd ska man inte behöva behöva överraskas av vädret. Ta del av lokala väder överraskas av vädret. Ta del av lokala väderprogno prognoser via radion, webben eller Fjällsäkerhetsrådets ser via radion, webben eller Fjällsäkerhetsrådets och och SMHI:s telefontjänst på 0771-23 11 23. SMHI:s telefontjänst på 0771-23 11 23. Respektera Respektera alltid utfärdade fjällvädervarningar. alltid utfärdade fjällvädervarningar. 4. FÖLJ MARKERADE SKOTERLEDER Det finns hundratals mil markerade snöskoterleder i fjällen, med bland annat avståndsmarkeringar, vind

skydd och hjälptelefoner. Inom många fjällområden är

4. FÖLJ MARKERADE SKOTERLEDER snöskoteråkningen reglerad och endast tillåten efter

särskilda leder. De flesta gör klokt i att alltid följa fjällen, bland avståndsmarkeringar, vindrisken ledernamed – det gör annat det enklare att hitta, minskar skydd hjälptelefoner. Inom många och fjällområden är för attoch hamna i lavinfarliga områden är ett säkrare snöskoteråkningen reglerad och endast tillåten efter alterna tiv om ni av någon anledning skulle behövasär hjälp. – det gör det enklare att hitta, minskar risken för att hamna i lavinfarliga och är ett säkrare alterna 5. TA MED KARTA områden OCH KOMPASS tiv om ni av någon anledning skulle Se till att ha med en karta som är behöva aktuell. hjälp. Kompass

behövs framförallt utanför markerade leder. Användning

5. MED KARTA OCH kunskaper KOMPASS– instruktioner finns av TA kompass kräver dock Se att ha med en kartawebbplats. som är aktuell. Kompass på till Fjällsäkerhetsrådets Använd gärna GPS, behövs framförallt utanför markerade leder. Använd men tänk på att batterier laddas ur snabbt när det är ning av kompass kräver dock kunskaper – instruktioner kallt. GPS, men tänk på att batterier laddas ur snabbt när det 6. RÅDFRÅGA ERFARNA MÄNNISKOR är kallt. Människor som ofta vistas i fjällen kan ge viktig information. Ta kontakt och ställ frågor om vägval, 6. RÅDFRÅGA ERFARNA MÄNNISKOR vattenstånd, broar och annat som underlättar er Människor som ofta vistas i fjällen kan ge viktig infor planering. Det finns lokala fjällsäerhetskommittéer mation. Ta kontakt och ställ frågor om vägval, vatten med stora kunskaper om fjällen i sina närområden. stånd, broar och annat som underlättar er planering. Kontaktuppgifter finns på Fjällsäkerhetsrådets webbplats. kunskaper om fjällen i sina närområden. Kontaktupp webbplats.

www.fjallsakerhetsradet.se www.facebook.com/fjallsakerhetsradet www.fjallinfo.nu

Vår i fjällen - bilaga i Kiruna Annonsblad

Fjällentusiast sedan barnsben och frivillig fjällräddare i Kiruna kommun. Just nu försöker jag hitta nya sätt att organisera löpare i Sverige som gillar att springa uppe på fjälltopparna genom tävlingsorganisationen Nordic Skyrunning Federation.

KRÖNIKA

Det tidlösa fjällrådet

Mattias Nilsson

ETT SYNSÄTT VID FJÄLLTURER Vi tror inte på att man skall ramla i ”gropen” och man ska passa sig noga för de som gräver gropar! D.v.s. i första hand undvika att hamna i svårigheter på fjället. Sen kan det viktigt om man kan ta sig upp ur gropen om man väl har hamnat i den.

Håll rygg - var trygg! Ungefär så har det låtit bland fjällrävar, säkert ända sedan Rabot besteg Sveriges högsta topp en eftermiddag i augusti 1883. Det är en utmärkt devis som gör att man ofta minimerar riskerna, till exempel laviner på vintern och stenras på sommaren. Men finns det inte någonting mer i den där tjatiga uppmaningen? Är det inte lika mycket ett råd om att inse sina egna begränsningar som det är att lyfta blicken mot kunskapen runtom dig? Att våga be om hjälp. Som ung tonåring började jag att utforska närområdet i Riksgränsen, oftast på egen hand, året om. Särskilt tyckte jag om att vara ute de korta dagarna i oktober och novem ber med snöglopp och vind. Säkert delvis för att jag då fick nytta av min nya skaljacka som jag sparat ihop till under lång tid. Men lika mycket gav det mig perspektiv på vardagens bagatellartade utmaningar och ett lugn med vetskapen att det mesta kan lösas ganska enkelt inne i stug värmen. Där ute, med stela fingrar och lågt blodsocker, är det minsann lite klurigare. Men ju mer jag lärde mig, desto mindre blev skillnaden på ute och inne. Äventyren var enkla i början och på kvällarna satt jag med stora öron och lyssande på bybornas berättelser från deras otaliga strapatser. När turerna blev längre, stigarna brantare och skidåken svårare tog jag rygg på någon av de äldre kompisarna med mer erfaren het. Inlärningskurvan var många gånger brant men överlevnads instinkten är som känt ganska stark. Nu över två decennier senare inser jag att det är många människor som jag följt, både fysiskt och på andra sätt. En förebild som hänger inramad på min vägg här hemma är den svenska bergsbestigaren och även tyraren Göran Kropp. Hans bedrif ter är enorma, men mest brukar jag tänka på hans förhållningssätt till bergen och till de medföljande riskerna. Att inte lämna någonting åt slumpen, att vara väl förberedd. Och inte minst brukar jag tänka på hans ständiga leende. Ett slags motsatsförhållande kan man tycka men som säger ganska mycket om fjällsäkerhet. När vädret skiftar

snabbt kan det som ena timmen är helt fantastiskt vara ett rent helvete nästa. Det finns ingen plats för den oförberedda. Och det är här som hela skillnaden tydligt illustreras. Med noggranna, ibland årslånga förbe redelser, kan man faktiskt sitta i en vindsäck och garva trots att stormen piskar duken. Ångan från den varma termosen känns himmelskt. ”Här inne är det tryggt. Sticker jag ut huvudet är det otrevligt”. En stark känsla av kontroll i det okontroller bara. Det finns alltid flera alterna tiva lösningar på situationen och förberedelserna gör att situationen kan hanteras säkert och besluten blir enklare: ”Vi vet vart vi är, vi har gott om mat och om vi fortsätter följa ledmarkeringarna och turas om att spåra kommer vi till stugan innan det blir mörkt”. Den plötsliga stormen blev ett spännande äventyr att berätta om hemma vid kaminen, inte en tidningsrubrik om några förolyckade skidåkare. Idag har intresset för fjällen ökad enormt och det är tydligt att res pekten för riskerna många gånger ignoreras bland nyfrälsta fjäll besökare. Bilder på social medier från fjälltoppar i vackert väder ökar, fjällräddningsinsatserna blir fler. Några fjällvandrare kommer inte hem till sina nära och kära igen. Oftast helt i onödan och enbart för att förberedelserna varit för dåliga och den egna förmågan överskattats. Men vad är ett äventyr egentligen om man redan på förhand vet om de flesta riskerna? Svaret är enkelt. Det är ett äventyr som blir av och det kommer att ge positiva minnen för livet. Så nästa gång jag ger mig ut på fjället kommer jag att titta på en leende Göran som ser mig i ögonen och tänker ”har du laddat batterierna i gps:en. Har du med dig mat? Och jag kommer garanterat att känna mig trygg och följa någon som är bättre än mig, i tanken eller inom en armlängds avstånd. Man behöver inte förstå allt på en gång. Men man måste vara intresserad av att leta reda på svaren. Vårvinterbilagan du läser i just nu är en himla bra början! Mattias Nilsson Fjällentusiast

Fjällen erbjuder fantastiska möjligheter till upplevelser! Det kan vara en jakt eller fisketur, en toppbestigning, en skidtur eller vandring, en skotertur eller bara en dagstur till någon solsida på fjället. Men det finns gropar man kan trilla ner i och råka riktigt illa ut! Det kan vara isar, vad, vatten, laviner, sjukdom, branter, kyla, vind, vilse, snöfält osv. RÅD NUMMER 1: Undvik att hamna i gropen! Hamnar du i en lavin, i vaken, i snöstormen eller under skotern blir det plötsligt besvärligt.

GROPEN RÅD NUMMER 2: Om du ändå hamnar i gropen måste du vara beredd på att ta dig upp själv! På fjället kommer inte hjälpen på en gång. Det kan ta dagar innan fjällräddning en når fram. Erfarenhet, färdplan, rätt utrustning och kamrathjälp kan vara räddningen. Gör gärna en ”mini riskanalys” innan du ger dig ut • Vad kan inträffa!

• Hur undviker jag det!

• Vad gör jag om det oväntade ändå inträffar?

”Du måste vara beredd på att ta dig upp själv!”

Och du! Färdas inte ensam och lämna färdplan!

Foto: Jenny Backe

Ät gott på fjällturen I TERMOSEN

VARM CHOKLAD 7 dl havre- eller mandeldryck 3 msk kakao 3 msk honung (eller björksocker) 1 tsk vaniljpulver (Tips! Byt ut kakao mot gurkmeja, kanel och kardemumma för en guldig varm dryck)

ÖVER ELDEN - på muurikkan Souvas/halloumi/korv (med hög kötthalt) med grönsaker som ex haricotverts och en god dressing (blanda cremé fraiche med chialingonsylt – mums!)

PANNKAKOR MED CHIASYLT SMET 2 dl havremjölk 1,5 dl havremjöl 1 ägg 1 nypa salt Vispa och häll i PET-flaska, ta med ut och stek i smör (eller gör dem hemma och ät kalla ute).

CHIASYLT 2 dl frysta bär 2 msk björksocker 2 msk chiafrön 1 krm vaniljpulver Koka upp bären, blanda i resten och låt sylten tjockna – klart!

TILL KAFFET

CHOKLADBOLLAR 125 gram smör (smält 30 sek i mikron) 3 dl havregryn 1 dl havremjöl 1 dl kokossocker/björksocker 2 msk kakao 0,5 tsk vaniljpulver 2 nypor salt Blanda allt och vänd i kokos (Tips! Byt ut kakao mot 1 dl frysta lingon så får du riktigt goda lingonbollar)

Vår i fjällen - bilaga i Kiruna Annonsblad

HJÄLP I FJÄLLEN När skall du kalla på hjälp? Du skall kalla på hjälp när fjällturen gått överstyr och du bedömer att du och dina kamrater inte själv kan reda ut situationen utan att risk för liv eller allvarliga men riskeras. Det kan vara sjukdom, olycksfall, vilse. Det kan vara svårt att själv göra en riktig bedömning därför kan man, om tvekan råder, alltid kontakta 112 för rådgivning. Många situationer kan redas ut om man tar det lugnt, kommer i skydd vilar. Stressa inte! Det kan förvärra läget.

Men det gäller även vara förberedd Du kan enkelt göra en check innan turen. • Vet du vad den planerade turen kan komma att innebära för dig och dina medföljare – ”Värsta scenario”. • Har du rätt ork. • Har du rätt utrustning, mat och kan hantera den. • Har du kollat väder och lavinprognos. • Vet någon om vart du ska och när du beräknas komma hem • Plan B

När det hänt

• Larma • Ta det lugnt - Ge första hjälpen/ kamrathjälp - Håll värmen • Uppmärksamma andra personer i närheten på vad som hänt • Spara på mobilens batteri. Håll telefonen varm

Välbesökta fjäll Våra fjäll är mycket välbesökta av lokalt friluftsfolk under våren. Även turister från kusten och från Norge och Finland, besöker vår härliga natur! Skidåkning, toppturer på skidor, skoteråkning samt isfiske är det som lockar. Fjällanläggningarna har högsäsong under våren speciellt om solen skiner. Fjällräddningen har mot denna höga mängd människor i fjällen, relativt få utryckningar! Vår bedömning är att människor som vistas i områdena är duktiga fjällmänniskor som inte utsätter sig för onödiga risker och som värnar om naturen och miljön!

Men, vi påminner ändå om lite FJÄLLVETT • Lämna inget skräp i naturen eller andra spår än de som tinar bort.

• Låt växterna vara. Tänk på mångfalden.

• Förstör inte gamla bosättningar. De ska behandlas som kultur minnen

• Visa hänsyn till näringsidkare och andra besökare.

• Tänk på din egen säkerhet och följ de säkerhetsråd/tips som finns för besök sommar/vinter i vår fjällvärd. • Sätt dig in i de regler som finns i det område du ska besöka. Tänk på färdselrätt och eventuella förbudsområden, både tillfälliga och permanenta.

• En osynlig besökare/turist kan ingen vara – men vi ser gärna att du provar!

• Stör inte djur/djurlivet och kom ihåg att du är gästen.

Fjällräddningen söker lavinhundar Polishelikopter letar personer.

Vad händer vid larm

• 112, SOS Alarm tar emot larmet och ställer en del kontrollfrågor • Larmet kopplas vidare till rätt myndighet efter behov och ansvarsområden - Polisen/fjällräddning - Ambulans/flygambulans - Räddningstjänst • Beroende på var du befinner dig och väder situationen kan räddningsinsatsen ta lång tid. Dagar.

Om du blir lite sjuk, trött eller less

Om du blir eller lättare skadad eller sjuk i fjällen så gäller i princip samma regler som hemma – du får själv kontakta och ta dig lämplig vårdinrättning. Det kan innebära att du kanske får stanna ett extra dygn där du befinner dig eller själv anlita och bekosta lämpligt transportmedel. Stugvärdar och turistanläggningarna kan ibland hjälpa dig med detta.

Fjällräddningen saknar tillräckligt med lavinhundar och söker Dig som vill testa din hund för eftersök i lavinområde! Räddningshundar är brukshundar som är tränade för att söka efter nödställda människor, Till exempel saknade efter byggnadsras, jordbävningar, jordskred, tågolyckor eller explosioner. Sen finns sjöräddningshundar och lavinhundar för räddning i fjällen. Räddningshundar kan vara av vilken ras som helst, även blandras!

Kraven på hunden är att den måste komma igång snabbt när det är dags att arbeta, hög uthållighet och kunna koppla av efter arbetet. Hunden kan börja tränas från 12 månader och kan börja användas vid tre, senast 5 års ålder. Därefter kan den tjänstgöra under cirka 5 år. Är du intresserad att testa och eventuellt utbilda din hund, kontakta Roine Norström i Kiruna så förmedlar han till någon som testar din hund.

Foto: funasfjallen.se

Kylskadad

För att få tillstånd att fiska i Kiruna kommun krävs fiskekort. Det vanligaste kortet, Kiruna kortet, går att köpa hos flertalet återförsäljare runt om i kommunen och gäller för de flesta vatten. På Kiruna turistcenter säljs även fiske kort för Kurravaara och fiskekorten för byavatten finner du hos lokala försäljare. Du kan också enkelt köpa ditt fiskekort online på NatureIT.

Telefoner/elektronik

• Tänk på att telefontäckningen är dålig när du kommer en bit från vägen. • Hjälptelefoner finns i en del fjällstugor vilket framgår av Fjällkartan • Sattelitlarm har allt mer börjat att användas. Modeller med SMS funktion är att rekommendera då man med SMSen kan kommunisera. • Batterierna har en förmåga att fort ta slut.

Du som tänker fiska i vår

Huden vitnar fläckvis, blir stel och känslolös

TINA FÖRSIKTIGT

Gnugga inte – snabbtina inte framför eld, element eller med hett vatten! • Sök lä, lägg en varm hand på området. Stoppa om möjligt kylskadad kroppsdel i armhålan. • Drick varm dryck. • Rör dig för att få upp blod cirkulationen.

För att skydda harren i samband med lek är fiske efter harr förbjudet mellan 10 maj och 10 juni i Gällivare, Jokkmokk och Arjeplogs kommun, samt mellan 15 maj och 15 juni i Kiruna kommun.

Foto: Sven-Erik Frånberg

Allt fiske ovan odlingsgränsen och på renbetes fjällen ska vara långsiktigt hållbart. Av den anledningen finns det både allmänna fiske regler som gäller över stora områden och lokalt anpassade fiskebestämmelser. I vissa områden måste du som fiskare rapportera dina fångster. Fångstrapporterna används som underlag när Länsstyrelsen anpassar fiskeregler efter de lokala förutsättningarna.

Vår i fjällen - bilaga i Kiruna Annonsblad

Filmtävling för undgomar

VÅ R S Ä S O N G E N D R A R I G Å N G Ö P P E T VA R J E D AAnna G 2 6 Sarri FEBRUARI – 27 APRIL Nikkaluokta Sarri AB • Tel: 0980-550 15 • Mobil: 070-552 56 07 nikka.sarri@telia.com • www.nikkaluokta.com

Fjällsäkerhetskommittén startar ett filmprojekt för ungdomar upp till 19 år Filmen ska behandla fjäll säkerhet och vara på 3-5 minuter! Vi tänker oss alla möjliga modeller som animering, filmer, bilder etc. Tänk gärna utanför boxen och med humor men tänk på att budskapet ska gå hem! Filmen kan gärna omfatta vinter som sommar, vatten, turer, klättring osv!

Filmerna bedöms av en jury i kommittén. Prisutdelning under Kiruna filmfestivalen i höst!

RESTAURANG - BOENDE - SHOP DAGLIG SKOTERTRANSPORT

1:a pris 5000 kronor, samt 10 priser på 1000 kronor.

VÄ L K O M M E N T I L L O S S !

Inlämning av filmer görs till Roine Norström. roine.norstrom@telia.com Senast den 13 november.

W W W. N I K K A L U O K TA . C O M 0980-55015 I N F O @ N I K K A L U O K TA . C O M

Exempel: Hänt på turen – men klarat oss uren!

Kartläggning av olyckor/ insatser i vatten Sammanställningen nedan anger olyckor/insatser i vatten som inträffat inom fjällen i Norrbotten. Syftet med kartläggningen är att dels i samverkan med polismyndigheten, se över behov av utrustning och utbildning. I många av uppdrag vintertid utsätts vid för risk då vi kör vi på okända isar, inte minst på reglerade vatten. Vi tror även att klimat förändringar ökar riskerna. Förslaget är att polismyndigheten: • Utbildar fjällräddare i kamraträddning i vatten • Utbildare fjällräddare i någon typ av räddning i vatten sommar/vinter • Utrusta fjällräddare med flytunderställ • Utrustar fjällräddare med relevant utrustning för uppdrag • Utarbetar nya larmrutiner för händelser i vatten • Planerar för ökad samverkan med lokal räddningstjänst • Ser över behov av spetskompetens och egna instruktörer

Övning vattensäkerhetoch samverkan Polismyndigheten/fjällräddningen har i samverkan med de lokala räddningstjäns terna i Kiruna- och Gällivare och ett antal övriga intressenter tagit fram en utbildning för att:

• Öka fjällräddarnas förmåga i vatten säkerhet/riskbedömningar • Öva fjällräddare i att rädda sig själv/ kamraträddning från isvak • Öva samverka mellan lokal räddningstjänst och fjällräddning Bakgrunden till utbildningen är den statistik som fjällsäkerhetskommittéerna i Norrbotten tagit fram vad gäller drunk ningsolyckor inom Norrbottens fjällområde samt den riskbild som kan uppstå vid en fjällräddningsinsats. Polismyndigheten och de lokala räddnings tjänsterna har därefter beslutat att utbilda Fjällräddare från Abisko till Arjeplog som ett led i att öka säkerhet- och samverkan. Övningen har varit uppskattad och från fjällräddningen hoppas man att det ska bli en återkommande fortbildning och att vi är ett steg närmare samverkan för den hjälp behövande bästa! Ulf Lundkvist fjällräddningsgruppen Gällivare

Foto: Anette Andersson

Bättre förberedd ger dig en tryggare upplevelse

Tänk på lavinfaran! Dagliga prognoser på www.lavinprognoser.se

Fjällen erbjuder många hisnande upplevelser. Med rätt förberedelser blir vistelsen mer njutbar och dessutom säkrare. Här följer sex praktiska tips för en trygg tur på vinterfjället.

6 TIPS FÖR EN TRYGG VINTERFJÄLLTUR VÄLJ RÄTT UTRUSTNING

4. FÖLJ MARKERADE LEDER

Kläder och skor ska tåla vind och väta. Kläderna bör kunna bäras i flera skikt för att enkelt anpassas efter väder och temperatur. Bra utrustning behöver inte vara dyr och en klokt packad ryggsäck bör inte vara för tung. På Fjällsäkerhetsrådets webbplats finns checklistor över lämplig utrustning för olika aktiviteter i olika typer av fjällmiljöer.

Det finns hundratals mil markerade leder i fjällen, med bland annat avståndsmarkeringar, övernattningsstugor och hjälptelefoner. De flesta gör klokt i att följa lederna, det minskar risken för att hamna i lavinfarliga områden och är ett säkrare alternativ om ni av någon anledning skulle behöva hjälp.

MEDDELA FÄRDVÄG OCH BERÄKNAD ÅTERKOMST

5. TA MED KARTA OCH KOMPASS

Det är viktigt att någon känner till er planerade färdväg och när ni räknar med att komma tillbaka. Meddela en vän, en släkting eller någon annan som kan slå larm om ni inte skulle återvända som planerat.

ANPASSA DIN FJÄLLTUR EFTER VÄDRET Vädret kan slå om hastigt i fjällen. Ta del av lokala och aktuella väderprognoser via radion eller webbplatsen www.smhi.se. Vädertjänster erbjuds även som applikationer för mobiltelefoner. Ta även del av aktuell information om lavinfara på www.lavinprognoser.se. Respektera alltid utfärdade fjällvädervarningar och anpassa din tur efter lavinfaran.

Se till att ha med en karta som är aktuell. Kompass behövs framförallt utanför markerade leder. Användning av kompass kräver dock kunskaper – instruktioner finns på Fjällsäkerhetsrådets webbplats. Komplettera gärna med GPS eller mobila applikationer vilka erbjuder möjlighet till att kunna orientera sig, men tänk på att batterier laddas ur snabbt när det är kallt.

6. RÅDFRÅGA ERFARNA MÄNNISKOR

Människor som ofta vistas i fjällen kan ge viktig information. Ta kontakt och ställ frågor om vägval, vattenstånd, broar och annat som underlättar er planering. Det finns lokala fjällsäkerhetskommittéer med stora kunskaper om fjällen i sina närområden. Du hittar kontaktuppgifter till dem på www.fjallsakerhetsradet.se

Tips och information: