Luleå Kommun Utbildning vecka 20, 2019

Med hjärtat hos varje barn utvecklar vi tron på framtiden

g n i n d l i b t u n u m m o k å le u L n å r Bilaga f 15 maj 2019

Skolchef Maarit Enbuske berättar att det pågår ett omfattande utvecklingsarbete i skolan.

Skolan förnyas – med fokus på lärandet Pilotklass banar väg för ny sam­ arbetsyta.... sid 2

Världen förändras och skolan med den. Nya sätt att jobba gör skolan till en ännu bättre plats för lärande. Digitala verktyg frigör mer tid för undervisning och bjuder in hela världen till klassrummet.

D

et är stora saker på gång i skolans värld. Digitalisering, effektivisering och kompetensförsörjning ska borga för en fortsatt hög kvalité, där elevens lärande står i fokus. – Skolan är mitt uppe i en spännande utvecklingsfas. Vi lever i en föränderlig värld - och vi förändras med den. Det betyder att vi måste tänka om och tänka nytt! Vi gör insatser på många olika plan för att hitta de bästa digitala läromedlen och verktygen. Drömmen är att hela världen ska finnas i klassrummet! Med hjälp av de nya VR-glasögonen är det redan möjligt att exempelvis göra museibesök i New York, från lärsalen i Luleå, säger skolchef Maarit Enbuske.

Frigör tid Malin Andersson är både frisör och lärare.... sid 4

Kirsi Lagerdahl öppnar en flerspråkig förskola.... sid 6

Skolan ser över möjliga digitala lösningar även för administrationen. Dessa frigör mer tid för lärarna till det viktigaste - själva undervisningen. Skolchefen lyfter fram ett aktuellt pilotprojekt som just nu följs med stort intresse. – Det handlar om digital scanning av elevers närvaro. Om försöket faller väl ut frigör det mycket tid, som lärarna idag använder till närvarokontroll. På så vis kan digitaliseringen också vara en effektivisering.

Värnar personalen Snart har alla skolor både kött och vegetariskt på menyn.... sid 5

Ulla Mattila och Siham Ahmad är vana vid digitala läromedel.... sid 3

Nya tider kräver nya sätt att arbeta på många plan och det pågår en översyn av såväl lokaler som personal.

– I Luleå går 30 procent av lärarkåren i pension inom sex år och återväxten från lärarutbildningarna är inte tillräcklig. Vi håller hårt i personalen och måste ta hand om de pedagoger vi redan har. Kompetensutveckling är ett sätt att stötta lärarna när den digitala utvecklingen är explosionsartad. Ett annat sätt är att erbjuda både elever och lärare den bästa tänkbara arbetsmiljön.

Kvalité för eleverna

– Vi har flera skollokaler som inte är ändamålsenliga. Vi har skolor som är så små att det inte går att få ihop till heltidstjänster och då är det svårt att behålla lärarna. Därför gör vi en översyn av hur vi bäst kan nyttja lokalerna och fylla på elever i de allra minsta klasserna. Vi kommer även i fortsättningen att i huvudsak ha små och mellanstora skolor och vi ökar inte gruppernas storlek. Det nya är att vi vill erbjuda alla elever en bra lärmiljö med samtliga lärarkompetenser samlade. Genom sammanslagningar bromsar vi också skolans kostnader. De kan inte fortsätta öka i samma takt som tidigare, säger Maarit Enbuske och poängterar att skolan undviker att spara på personalen. – Det är i mötet mellan pedagogen och barnen som kvalitén skapas och den tummar vi aldrig på. Skolans verksamhet ska alltid bedrivas med tro på framtiden – och hjärtat hos varje barn.

•

Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media

2

BILAGA FRÅN LULEÅ KOMMUN

Den nya skolan är ett klick bort En inloggning öppnar ­dörren till en skolvärld där alla digitala läromedel och lärresurser är samlade. Just nu testas den nya digitala miljön Skolon – som snart används av alla elever och lärare i kommunen. Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media

Ett nytt sätt att samla alla digitala skol­ verktyg och läromedel på ett och samma ställe testas just nu i ett pilot­pojekt där Örnässkolan är först ut. – Skolon är en enkel och användar­ vänlig digital miljö för både elever och lärare. När man loggar in finns en vy som ger en översikt över allt den enskilda läraren och eleven behöver för sitt arbete i skolan, säger Agneta Hedenström, ITutvecklare på Barn- och utbildningsför­ valtningen. Hela skolan finns i datorn I applikationen ligger undervisnings­ material för allt ifrån matte till hem­ kunskap och här finns eventuella hjälpmedel som eleven behöver. Dess­ utom syns både Teams och vårdnads­ havarappen i samma vy. – Det är en webbplats som är så användarvänlig att även den som inte är datavan enkelt kan arbeta i miljön, säger Agneta Hedenström och förklarar att tjänsten är molnbaserad, vilket gör att såväl elever som lärare kan jobba i vilken dator som helst och tjänsten är platsobe­ roende. Man kan jobba hemifrån! Ständigt aktuella böcker – Böckerna finns alltid med dig, och du kan till och med läsa dem i mobilen. På sikt är målet att pappersböcker ska ersättas av digitala böcker. Som det är nu tappar eleverna bort en stor mängd

En ny digital miljö sparar pengar och tid, säger Agneta Hedenström.

läromedel, och de tryckta böckerna blir inaktuella och måste ersättas med nya. Det är en stor kostnad för skolan. Digitala böcker kan man inte tappa bort och de uppdateras kontinuerligt, vilket gör att de ständigt är aktuella. Sparar både tid och pengar Agneta Hedenström säger att Skolon inte bara sparar pengar, utan också tid! – Lärarna behöver inte längre söka efter länkar och information på nätet.

Allt de behöver finns redan samlat på ett och samma ställe. Exempelvis de digitala proven, som är ännu ett sätt att spara tid och kvalitetssäkra skolan. – Digitala prov läggs ut i ett program som låser åtkomsten till internet. Proven är självrättande, vilket underlättar arbetet för läraren och gör att elevens resultat bedöms helt anonymt. Det är en stor vinst ur elevsynpunkt, eftersom det blir säkert och rättvist. Lika för alla, säger Agneta Hedenström.

Många skolor använder redan nu ­ igitala prov och från och med 2022 d kommer alla nationella prov att göras digitalt. Den nya digitala miljön Skolon, som under våren testas av Örnässkolan, ska användas av alla kommunens skolor från höstterminen.

•

Tummen upp för ny samarbetsyta Snabbt, lättnavigerat och överskådligt. Det blir tummen upp för Luleå Kommuns gymnasieskolas nya samarbetsyta, när elever och lärare ur en av pilotklasserna summerar det första läsåret med Office 365 Teams Education. Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media

Pling! En avisering i mobilen gör ­eleverna uppmärksamma på att det kommit ny information i deras Teams. Det kan vara någon som skrivit till dem i ­chatten, en kommentar från läraren, eller ett pågå­ ende grupparbete som uppdaterats. – Det är jättebra att allt är samlat på ett ställe. Vi kan se allt som lärarna gått igenom under lektionen. Det är en bra backup inför läxor och prov och om man är sjuk kan man gå in och se vad de andra i klassen gjort, säger Louise Andersson, som går första året på naturprogrammet, som är ett av fyra program som testar Teams Education under det här läsåret. Teams Education finns i Office365paketet och kommer att börja användas av hela gymnasieskolan från och med nästa termin, som ett led i digitalise­ ringen av skolan. Ann-Sofi Wallerström undervisar i engelska och svenska och har alltså varit igång med Teams i snart ett helt läsår. Hon ser bara fördelar med den nya ­samarbetsytan.

– Att Teams också finns som en mobilapp är smart. När vi chattar med varandra ser det ut som SMS och Teams är lättnavigerad både på laptoppen och i mobilen. Det är betydligt färre klick nu, än vad det är i lärplattformen. Jag kan se när eleverna jobbar med sina texter i realtid. Samtidigt som en elev sitter och skriver kan jag kommentera vad hen bör tänka på, säger Ann-Sofi och berättar att allt undervisningsmaterial nu är samlat i Teams. En stor fördel med O365 Teams ­Education är att det, tack vare molnet, finns virtuella grupprum där eleverna kan jobba tillsammans. Ann-Sofie påpekar att det ökar lärandet genom att eleverna ­lättare kan samarbeta och lära till­ sammans. Allt är sammanlänkat på ett smart sätt och arbetet sparas i molnet. – Det är en fördel att allt hänger ihop, man behöver aldrig spara ner filer på skrivbordet för att sedan bifoga dem, säger Felix Filson, som är förstaårselev och, liksom sina klasskamrater, tidigare

Louise Andersson, Johanna Holmbom, Felix Filson och Simon Lalloo har testat en ny samarbetsyta tillsammans med läraren Ann-Sofie Wallerström.

jobbat med uppgifterna i lärplattformen. Att Teams är ett stort lyft är både lärare och elever överens om. – Det går definitivt snabbare att jobba i Teams, säger Simon Lalloo. Hans klasskamrat Johanna Holmbom uppskattar chattfunktionen som under­ lättar grupparbeten. För Ann-Sofi Wallerström är Teams inte bara ett smidigt sätt att samla

0920-45 30 00 • www.lulea.se • facebook.com/luleakommun

undervisningsmaterialet, hon får också en direkt respons på information om allt ifrån klassrumsbyte till uppgifter att öva på inför proven. – Ser jag att eleverna gjort tummen upp så vet jag att de nåtts av det jag skrivit. Arbetet har definitivt blivit både enklare och går fortare nu.

•

3

BILAGA FRÅN LULEÅ KOMMUN

Gymnasiesärskolan ligger i framkant i användandet av digitala verktyg. Jonna Vikström, Nathalie Simonsson och Siham Ahmad använder dem dagligen, liksom läraren Ulla Mattila.

Alla kan läsa – med rätt verktyg

– lärare lär varandra om nya sätt att lära i den digitala världen En glödlampa för ljus, en tomte och julgran för jul. Kommunika­tions­hjälp­ medel med symbolspråk gör att alla kan skriva och läsa. Symwriter var ett av verktygen som presenterades när lärare lärde sina ­kollegor om nya sätt att jobba i den digitala världen. Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media

Men hjälp av symbolspråket i ­Symwriter, och möjligheten att lyssna på den skrivna texten, kan alla läsa och skriva dokument, oavsett kunskapsnivå. Det digitala verktyget underlättar lärandet och ger alla samma förutsättningar. Symwriter har använts av gymnasie­sär­ skolan i många år. – Det är ett ordbehandlingsprogram med symbolstöd som har många använd­ ningsområden, inte bara på särskolan. Barn som ska lära sig att läsa har nytta av det och det passar också flerspråkiga elever. Verktyget går att använda med svenska och engelska parallellt, säger läraren Ulla Mattila, som gärna vill sprida verktyget till fler och föreläste om det för sina kollegor under skolans utbildnings­ dag, LETT-dagen, i januari. Utbildningsdag med workshops Genom workshops, seminarier och föreläsningar lärde lärarna sina kollegor

hur nya, digitala verktyg kan användas i undervisningen. Alla pedagoger, från för­ skoleklass till gymnasiet, var inbjudna till årets kompetensutvecklingsdag och cirka 800 lärare kom. – Det var första gången vi samlade hela spannet lärare. Deltagarna kunde välja på ett smörgåsbord med föreläsningar av 60 kollegor, som presenterade för- och nackdelar med nya digitala läromedel och verktyg som de testat, berättar Jessicka Sörmling, utvecklingsledare för gymnasie­ skolan och en av dem som höll i trådarna för utbildningsdagen. Det handlade om allt ifrån grafritande hjälpmedel i matematiken till att bygga datorspel och digital frågesport. Och ­kommunikationsverktyget Symwriter! Stärker lärandet Gymnasiesärskolan ligger i framkant när det gäller nyttjandet av digitala verktyg och eleverna hanterar kommunikations­

verktyget med van hand. Symbolspråket används i såväl engelska som svenska. Det individuella programmet jobbar också med verktyget när eleverna skriver texter till skoltidningen Örnbladet. En tidning som görs i ett annat nytt verktyg – ­programmet Sway – som finns i Office365. – En del kan inte läsa skriven text, men med symbolspråket kan de ta till sig inne­ hållet i tidningen ändå, säger Ulla Mattila och visar exempel på en av elevernas text om giraffen i Afrika. – Jag har skrivit och gjort en film om min julresa till Thailand, ­berättar Emil Martinez och visar sitt arbete, som ­kompisarna kan ta del av antingen genom text eller talat ord. Eller både och. För lärarna på gymnasiesärskolan är det tydligt att de digitala miljöerna stärker lärandet och gör det möjligt att skräddarsy verktygen efter varje individ. Ulla Mattila hoppas att fler ska våga prova nya, digitala verktyg. – Det gäller att våga prova och våga göra fel och sedan prova igen! säger hon. Fyller på verktygslådan Enligt en enkätundersökning, som ­gjordes efter utbildningsdagen, höll 89 procent av

deltagarna med helt och hållet, eller till stor del, om påståen­ det ”Det jag fick ta del av i work­ shoparna kommer jag att använda i min yrkes­ vardag”. Jessicka Sörmling. – Det verkar som att vi klarade målsättningen för dagen - att sprida ­kunskap om digitala verktyg som fungerar i skolvärlden och kommer till användning, säger Jessicka Sörmling. Hon poängterar att det viktigaste för lärandet fortfarande är en bra lärare. – Under LETT-dagen har pedagogerna fått botanisera bland olika digitala hjälp­ medel och sedan kan varje lärare fylla på sin verktygslåda med de verktyg som främjar just den klassens lärande.

•

Fotnot: LETT= Luleå Educational Technology Transformation.

Piloter tar digitalt lärande till ny nivå – I början menade man att digitalise­ Residensskolan har tagit det digi­tala lärandet till en ny nivå. Här finns alla ring var detsamma som att man gjorde en böcker i ­datorn och digitala verktyg identisk PDF-bok av pappersboken. Våra digitala läromedel idag är mycket mer än gör ­lärandet till en rolig lek. Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media

Oavsett om åttondeklassarna Albin Nylund och Arvid Lundbäck har svenska, engelska eller teknik så bär de med sig kurslitteraturen i samma ”omslag”. – Alla böcker finns i datorn, så det är ingen risk att vi glömmer böckerna hemma, säger Arvid Lundbäck, som tycker att det är skönt att slippa hålla reda på travar av pappersböcker. Han och klasskompisen Albin Nylund går på Residensskolan, som är en ­pilotskola för digitala verktyg och ­läromedel. De jobbar i den nya lär­ plattformen Teams, pluggar i interaktiva böcker och nöter in glosor på nätet. Böcker som uppdateras Johan Enström är lärare i matematik och teknik och är dessutom IT-ansvarig på skolan. Under hans 17 år i yrket har den digitala utvecklingen gått framåt i en rasande fart.

så. De är interaktiva, man svarar direkt i boken och kan simulera olika scenarier. Böckerna har länkar till rörligt material och NO-böckerna uppdateras varje månad med något som är nytt och aktuellt just då. I februari, inför Alla hjärtans dag, upp­ daterades fysikboken exempelvis med ett avsnitt om kärlekens doft. Alltså feromo­ ner, berättar han. Dator i alla ämnen Johan Enström minns hur det för några år sedan stod en gammal, trött dator i hörnet. Eller hur eleverna fick köa för att besöka datasalen. – Skolans skyldighet är att förbereda eleverna för en globaliserad och digitali­ serad värld. Det viktigaste som hänt är att varje elev fick en egen skoldator. Det är rättvist, alla har tillgång till samma mate­ rial, säger han. Arvid och Albin är vana datoranvändare, men privat använder de laptops och mobi­ ler mest till sociala medier och för att spela spel. I skolan används datorn i alla ämnen,

till och med i slöjd och idrott. – I slöjden skriver vi rapporter i datorn och om vi glömt att ta med ombyte till idrotten sitter vi kanske och jobbar i digitala läroböcker om hur droger skadar kroppen, berättar Albin. Bättre och snabbare En stor fördel med de digitala läro­medlen är också att de går att anpassa efter varje elevs kunskapsnivå. – Förut fick bara elever med dyslexi sitta med en dator och valde kanske bort det för att inte sticka ut. Nu har alla en dator, men eleverna kan ha helt olika uppgifter framför sig. Det är bara jag som lärare som vet det och det blir inte stigmatiserande för någon, säger Johan, som tycker att digitaliseringen har många fördelar. Det både sparar tid för läraren och gör lektio­ nerna bättre. Lekfullt lärande Förutom de digitala böckerna använder eleverna vid Residensskolan många olika digitala verktyg i lärandet. Quizzlet och Kahoot är några av dem. – Det är som en frågesport där man kan välja matte, svenska, engelska eller vilket

0920-45 30 00 • www.lulea.se • facebook.com/luleakommun

Albin Nylund och Arvid Lundbäck har så gott som alla sina böcker i datorn. Läraren Johan Enström uppskattar de ständigt uppdaterade läromedlen.

ämne som helst och sedan spelar man mot varandra i klassen, antingen individuellt eller i lag, berättar Arvid och demonstrerar kunskapsspelet till­sammans med klass­ kompis och lärare. – Det ser ut som i Vem vill bli ­miljonär, men du kan inte ringa en livlina.

•

4

BILAGA FRÅN LULEÅ KOMMUN

Läraryrket lockade frisör Malin Hon är både frisör och lärare och tycker att kombinationen ger henne det bästa av två världar. Malin Andersson rekommenderar den som vill ta en ny väg i karriären att bli yrkeslärare. Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media

Hårslinga efter hårslinga glider genom locktången när andraårs­eleven Ermin Husic fixar slutfinishen på kunden Maria Nilsson. – Det ser jättebra ut. Färgen blev fin, säger läraren Malin Andersson upp­ muntrande, när hon går runt frisör­ stolen och synar elevarbetet.

Malin Andersson.

Bästa av två världar Idag är det skoldag för Malin, som under veckans övriga dagar jobbar som frisör och salongs­ ansvarig på två salonger i Boden.

– Jag får den bästa av världar genom att både vara verksam i branschen och som lärare. Kombinationen gör mig både till en bättre frisör och lärare, säger hon. Malin Andersson är tillbaka där hennes egen karriär en gång började. Det var här hon själv utbildade sig till frisör för 15 år sedan. – Det känns jättekul, jag har ­faktiskt alltid drömt om att bli frisör­ lärare. Nästan alla mina släktingar är ­pedagoger, så det ligger i släkten. Grunder för yrkeslivet Malin Andersson hade varit verksam i branschen i sju år när hon fick chansen att jobba som yrkeslärare. Vid sidan av lärarjobbet läste hon in pedagogik för att bli behörig för jobbet och sedan ett par år är hon anställd på deltid vid gymnasie­skolans frisör­program. – Fördelen med att jobba i en stor skola är att det finns ett bra stöd från

Malin Andersson jobbar som frisör och lärare och tycker att hon får det bästa av två världar. Här med eleven Ermin och kunden Maria.

såväl ­kollegor som rektor och elevhälsa. Att ha kollegor som jobbar med samma program är bland det bästa. Vi har kul tillsammans och kan bolla idéer med varandra. Malin säger att det känns viktigt och stort att vara med och starta unga människors karriärer, att vara med och påverka elevernas framtid.

– Att jobba med ungdomar är härligt. Jag tror att det håller mig också ung, det prövar mitt sätt att tänka, säger Malin som tycker det är fantastiskt att det finns en möjlighet att kombinera jobbet i ­branschen med läraryrket. – Det borde fler pröva på!

•

Linda tog köksvägen till lärarjobbet Kock, servitris, restaurangchef, företagare – Linda Kyrö har jobbat med det mesta inom restaurangbranschen. Nu lär hon ut allt hon kan till en ny generation. Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media

Egentligen var restaurangbranschen inget som Linda drömde om i tonåren, men så fort hon började på restaurang­ skolan efter nian kände hon att hon hittat rätt. – Jag älskade att gå i gymnasiet och det roligaste jag visste var när vi fick ta emot gäster i skolans restaurang. Det var en nerv, det var på riktigt och mötet med människorna var det bästa, säger Linda Kyrö. Hennes egna elever har precis börjat städa undan och räkna kassan efter dagens lunchservering och Linda ropar uppmuntrande ord om ett väl utfört arbete. Nu är hon själv yrkeslärare, sedan två och ett halvt år. Cirkeln är sluten. – Om någon hade sagt till mig för några år sedan att jag skulle bli lärare hade jag nog skrattat gott, men jag trivs jättebra. Jag jobbar med mitt stora intresse och jag får lära ut allt som jag lärt mig under mina år i branschen, säger Linda och berättar att hon gick ut i yrkeslivet direkt efter gymnasiet då hon fick anställning som kock. Rullat många köttbullar Efter det har hon hunnit jobba på en rad olika restauranger, med allt ifrån ­servering till att ansvara för hela kök. Under åtta år drev hon dessutom ­Rosfors herrgård, där bland annat

hennes julbord var väldigt omtalade. Allt var hemlagat från grunden. – Ja, jisses jag rullade många kött­ bullar och la in ett antal sillar under de där åren, skrattar Linda. När hennes före detta klasskompis från restaurangskolan ringde henne var hon precis i färd med att avveckla den egna verksamheten efter åtta år. – Mattias och jag var jättebra ­kompisar på gymnasiet och nu bad han mig att söka jobbet som lärare på restaurang- och livsmedelsprogram­ met, där han redan jobbade sedan flera år. Förut var vi klasskompisar och nu är vi kollegor. En rolig grej är ­dessutom att vår gamla lärare också är min ­arbetskamrat nu. En ny karriärväg Att Linda bytte restaurangbranschen mot läraryrket är något hon inte ångrat en sekund. – Att jobba med ungdomar, följa dem från ettan till trean, och se dem växa in i yrket är en ynnest. Nu är det deras tur att gå ut i arbetslivet. När jag står där innanför entrén på Kungsfågeln och sneglar ut på våra studenter som springer ut, för att sjunga och krama varandra och sina släktingar, kommer tårarna även hos mig. För Lindas egen del varvas jobbet som lärare med studier i pedagogik.

Efter många år i krogbranschen delar Linda med sig av kunskaperna till nya kockar.

Hon läser just nu en skräddarsydd kurs vid Umeå universitet som riktar sig till branschfolk som sadlat om till lärare. – Det är en fantastisk möjlighet att karriären kan ta en ny väg efter ett

0920-45 30 00 • www.lulea.se • facebook.com/luleakommun

långt yrkesliv. Det är en chans som jag r­ ekommenderar andra att ta!

•

5

BILAGA FRÅN LULEÅ KOMMUN

Kött och vegetariskt – Valfrihet mättar, minskar matsvinn och månar om miljön

Lena Heikka, Louice Stridsman och Sven-Erik Mohlin planerar för en modern högstadieby.

Högstadiebyn – en modern skola i stan Flera mindre skolor i den stora – med närhet och t­ illgång till en bred lärarkompetens, modern pedagogik och elev­ hälsa. Det är målet med högstadiebyn som ­planeras i centrum. Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media

Inom loppet av ett par år beräknas verksamheten med en högstadieby, i anslutning till gymnasiebyn, vara verklighet. En arbetsgrupp jobbar för fullt med att hitta de bästa lösningarna för en modern skola i centrum.

tiva då det kollegiala utbytet är väldigt viktigt för utvecklingsarbetet. Närheten till gymnasiebyn gör att vi också kan ha ett utbyte av lärare mellan skolorna, säger Lena Heikka, utvecklingsledare för ­grund­skolan.

Lär av gymnasiebyn – Vi tar med oss godbitarna från arbetet med gymnasiebyn och kommer att jobba likadant med mindre enheter som hänger ihop. Det blir inte som en skola, utan flera – som alla huserar i sin egen byggnad. Alla kommer att dra nytta av att lärarkompetensen finns samlad i högstadiebyn. Lärarna behöver inte ägna sin tid åt att köra mellan olika skolor, de finns ständigt på plats, förklarar Louice Stridsman, verksamhetschef för grundskolan, och berättar att en stor fördel med upplägget är att också elevhälsan, med kuratorer och psykologer, är tillgängliga alla veckans dagar. I centrala stan finns redan Residensskolan, som vuxit från 95 elever till 225 på bara några år och hela tiden har ett högt söktryck. – Som det är nu tvingas vi lotta ut platserna och tacka nej till elever, säger Sven-Erik Mohlin, områdeschef för bland annat centrala stan, och konstaterar att fler ungdomar får möjlighet att gå skola i centrum när högstadiebyn blir verklighet.

Alla får tycka till I samband med att några av kommunens enheter flyttar till befintliga, eller nybyggda, byggnader i stan finns också möjligheten att förändra pedagogiken genom att ta ställning till vilka bra saker som ska få följa med in i den nya skolan. – Pedagogiken ska vara modern och högstadiebyn kommer, med hjälp av digitaliseringen, visualisera och levandegöra själva lärandet, säger Louice Stridsman. Såväl elever som vårdnadshavare kommer, genom enkätundersökningar, att vara med och påverka skolans innehåll och riktning. – Vi vill veta hur de tycker att den ­optimala skolan ska vara. Vill de ha klasser med dansinriktning? Internationalisering? Matematik? Vad tycker de är attraktivt? säger Louice Stridsman.

Attraktiva tjänster En skola i centrum har nära till allt ifrån idrottsarenor till Kulturen hus och bibliotek. Det är lätt att pendla till stan. Det finns också en stor efterfrågan bland pedagogerna att jobba i centrum och med högstadiebyn följer fördelen att alla lärare får kollegor som undervisar i samma ämnen. – Det gör att tjänsterna blir attrak-

Fler skolor utvecklas Parallellt med planerna för högstadiebyn, där vissa av dagens skolor kommer att integreras, pågår också utvecklingsarbete på andra högstadieskolor, exempelvis i Gammelstad, på Björkskatan och ­Bergnäset. Vilka skolor som kommer att ingå i den nya högstadiebyn är inte beslutat. Just nu pågår arbetet med lokalfrågan. Till­sammans med stadsbyggnadsförvaltningen tittar man på befintliga utrymmen och behovet av att bygga nytt. – Högstadiebyn kommer att växa ­stegvis, säger Sven-Erik Mohlin.

•

Anneli Hjort och Mikael Engman visar upp dagens rätter.

Palt med fläsk eller Patata tortilla med het sås? ­Eleverna på Örnässkolan kan alltid välja mellan två ­rätter. Det ger mättare barn och mindre matsvinn. Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media

Det närmar sig lunchdags och dagens meny är framdukad. I Örnässkolans matsal serveras traditionell palt med fläsk och lingonsylt. Men här finns också ett vegetariskt alternativ! Linssoppa, ugnspannkaka och sojafärssåser är ­vardagsmat för eleverna på skolan och för många är det lika självklart att välja det vegetariska alternativet, som ­kycklingen eller korven. Serveras som buffé – Jag väljer oftast den vegetariska maten, men om jag är sugen på kött kanske jag smakar av båda, säger Alma Eliasson. Hennes favoritmat är spenatsoppa, även om hon gillar de allra flesta maträtterna. Alma går i sexan och berättar att barnen fick maten upplagd av köks­ personalen när hon började i skolan. Nu serveras alternativen som en buffé. – Det är jättebra, nu kan vi själva välja storlek på portionerna, säger Alma. För kockarna Mikael Engman och Anneli Hjort innebär tvårättersmenyn ett nytt sätt att jobba, sedan februari i år. – Det är roligt att laga nya maträtter. Utmaningen för oss är att lära oss vilka rätter som är populärast, för att kunna bedöma vilka mängder som går åt, säger Mikael. Införs i alla skolor Siv Eliasson Kurkinen är enhetschef på Måltidsservice. Hon berättar att alla skolor och förskolor i kommunen

0920-45 30 00 • www.lulea.se • facebook.com/luleakommun

kommer att erbjuda även ett vegetariskt alternativ senast år 2022. – Att servera ett vegetariskt alternativ är hälsosamt både för vår planet och för hälsan. Valfriheten gör också att fler äter sig mätta och kan prestera bättre i skolan, säger hon. Eftersom maträtterna serveras i bufféform minskar också matsvinnet. Var och en får ta den mängd mat de själva vill ha. – En annan vinst med att servera två rätter är att vi inte behöver tillaga lika mycket specialkost. Fler kan äta av den ordinarie maten när det alltid finns ett vegetariskt alternativ också, säger Siv. Hon säger att barnen i Luleå sedan länge varit vana vid att skolan serverat en vegetarisk rätt i veckan. Det nya är att den som vill kan välja vegetariskt alla dagar, något som inte tidigare var möjligt utan intyg från föräldrar eller hälsovård.

•

Alma Eliasson är flexitarian, men ­föredrar de vegetariska alternativen.

6

BILAGA FRÅN LULEÅ KOMMUN

Förskolan satsar på barnskötarna

Barnskötaren Tobias Skogsberg gör sina läxor tillsammans med Ronja Winneborn, Tuva Lövgren och Vera Ranner på Spira förskola.

När alla barnskötare sätter sig i skolbänken får de läxor som ska göras i förskolan. Tobias Skogsberg är mycket nöjd med den kompetenshöjande utbildningen. Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media

Alla tillsvidareanställda barnskötare i Luleå kommun, drygt 200 personer, erbjuds just nu en kompetens­höjande utbildning. Tobias Skogsberg, som jobbar på Spira förskola, är en av dem. De tre första grupperna går utbildningen, som ges i samarbete med Reggio Emilia­ institutet, under vårterminen. Barnsyn och metodik i Reggiofilosofin bygger på att man tror på det kompetenta barnet. Barnen som kommer till förskolan är inte oskrivna blad. De har många språk,

såsom bild, form och dans. Det här tar man tillvara på hos barnet. Utbildningen innehåller tre kursdagar och en dag för självstudier. I övrigt görs det praktiska arbetet i barngruppen. – Min senaste hemläxa var att pröva att designa en undervisningssituation med estetiska uttryckssätt och då valde jag att skapa sagor med hjälp av bilder, smileys och bokstäver i läs­plattan, tillsammans med barnen. Det tar jag med mig till nästa kurstillfälle, där jag berättar om mina erfarenheter för ­studiekompisarna, säger Tobias ­Skogsberg och förklarar att

utbildningen till stor del går ut på kol­ legialt lärande.

ningen under nästa termin och 2020 ges utbildningen för den sista gruppen.

Stärker yrkesrollen Han är nöjd med kursens innehåll och kan intyga att den är uppskattad även bland kollegorna. – Den befäster våra kunskaper och är ett viktigt erkännande av vår yrkesgrupp. Vi får också en fördjupad förståelse för läroplanen. Gunilla Nilsson Suikki, som är utveck­ lingsledare för förskolan, understryker att barnskötarna är en viktig yrkesgrupp i förskolan. – Vi håller hårt i de barnskötare vi har och vi vill satsa på dem. Den här utbild­ ningen är ett sätt att göra det, säger hon. Ytterligare tre grupper ska gå utbild­

Fler barnskötare behövs Gunilla Nilsson Suikki säger att förskolan har ett stort behov av fler barnskötare och hon gläds åt att allt fler upptäcker möj­ ligheten att komma in i yrket via lärlings­ programmet på ­Vuxenutbildningen. – Vi ser att många vuxna som vill byta yrke väljer den här vägen, som innebär praktik på förskolan fyra dagar i veckan och teori en dag. Då läser man karaktärs­ämnen som hör till Barn- och fritidsprogrammet. Utbildningen är ett år och för att vara behörig krävs ­gymnasieutbildning.

•

Förskolan blir flerspråkig Täällä praatataan meänkieltä. Täällä puhumme suomea. Dáppe mii hupmat sámigiela. En av tre avdelningar på Charlottendals förskola är mitt uppe i förvandlingen till en flerspråkig avdelning. Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media

Det råder nybyggaranda på en av ­Charlottendals förskoleavdelningar. ­Flaggor och sagoböcker på meänkieli, finska och nordsamiska skvallrar om förändringen. Barn från de olika ­minori­teterna ska känna igen sin kultur och miljö när de kommer till sin nya förskola i augusti. Luleå har sedan 2013 varit förvalt­ ningskommun för finska och blev under 2018 förvaltnings­ Marja-Leena Eliasson.

kommun för meänkieli och samiska. och efter en lång tids ­planering öppnar ­kommunens första flerspråkiga förskola efter sommaren. Kultur och ursprung – Det känns jättespännande. Jag har själv tidigare jobbat som pedagog med finska som arbetsspråk med de barn som var finsktalande, på en vanlig förskole­ avdelning. Nu skapar vi en verksam­ het där minoritetsspråken talas varje dag mellan 9 och 15, säger förskolechef Kirsi Lagerdahl, som ingått i planerings­ gruppen, tillsammans med representanter från minoritetsgrupper och flerspråks­ centrum. Hon har själv vuxit upp som finsk­ talande barn i Sverige och vet hur viktigt det är att barn får tala sitt modersmål i vardagen, att känna stolthet och till­ hörighet till sin kultur och sitt ursprung.

– När jag växte upp var det fult att vara finne och det finns en historia med ­förtryck av minoriteter. Svenskan var norm och under en tid trodde man till och med att det var en nackdel att barnen lärde sig flera språk parallellt – när det egentligen är tvärtom, säger Kirsi ­Lagerdahl. Inget språkkrav på barnen I de olika språkgrupperna kommer ­personalen att tala respektive minoritets­ språk, men barnen får själva välja vilket språk de använder. Förutom det ­konsekventa bruket av minoritetsspråk är verksamheten densamma som på andra förskolor, med extra fokus på kultur­ identitet och traditioner. ­Charlottendals förskola kommer också att ha två svensk­ språkiga avdelningar. – Det känns jättekul att vara med och bygga upp den nya verksamheten och att jobba med minoritetsspråken fullt ut, säger Marja-Leena Eliasson som är ­ansvarig för den finska barngruppen. Många barn, i åldrarna 1-5, har sökt hit och redan nu finns ansvariga förskol­ lärare på plats för avdelningarna där det

0920-45 30 00 • www.lulea.se • facebook.com/luleakommun

– Det finns sagoböcker på alla tre språk, säger Kirsi Lagerdahl.

kommer att talas meänkieli, finska och nordsamiska. – Vill du att ditt barn ska gå i den ­flerspråkiga förskolan? Sök! Trycket på platserna har varit större än vad vi för­väntade oss. Det känns jättekul. Nu längtar vi bara efter barnen, säger Kirsi Lagerdahl.

•

7

BILAGA FRÅN LULEÅ KOMMUN

Nu finns skolan i mobilen! Skolan är inte mer än ett klick bort, tack vare en ny app för vårdnadshavare som lanserades i höstas. Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media

B för Berit och N för Nora. Familjens båda barn går att se i samma app och genom att svepa på skärmen åt höger kommer barnens information fram, efter varandra. Frånvaro, sjukan­mälan, utvecklings­ samtal, ledighets­ ansökan, läxor och prov, med­ delanden – all info­ rmation är samlad och nås enkelt från Catharina Essberg. vårdnads­

havarens smartphone. Appen gäller från förskola upp till gymnasiet och nås genom inloggning via mobilt BankID. – Det här är en välkommen nyhet. Luleå lärplattform har över 19000 användare, det vill säga vårdnadshavare, elever och pedagoger. Många av dem har redan laddat hem den nya appen, som är anpassad för mobilanvändning, säger Catharina Essberg, it-utvecklare. Enkel att ladda ner Med ett enkelt klick kan vårdnads­ havaren sjukanmäla sitt barn, boka utvecklingssamtal eller skicka ett ­meddelande till barnets mentor. ­Personal vid både skola och fritidshem nås av barnets sjukanmälan och vård­ nadshavaren kan lätt skicka information, exempelvis om barnet behöver gå hem

Appen som förenklar hanteringen av skolärenden heter Tieto EDU.

tidigare från skolan. Vårdnadshavarappen, som heter Tieto EDU, lanserades förra hösten och finns att ladda ner på både App Store och i Google Play. – Det är enkelt både att ladda hem appen och att använda den. Det finns också guider, manualer, instruktions­ filmer och support på kommunens ­hemsida, säger Catharina Essberg. Appen är endast tillgänglig för barnets vårdnadshavare.

Så gör du: 1. Ladda hem Tieto EDU från App Store eller Google Play. 2. Logga in med mobilt BankID. 3. Appen är klar att användas!

•

Smart planering gör förskolan bättre Digital planering på förskola och fritidshem gör barnens vardag bättre. Systemet sparar tid och ger en bättre personaltäthet på a­vdelningarna. Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media En bläckfisk för Ville, en katt för Nora och en elefant för Alfred. Varje barn har sin egen symbol på närvarotavlan i förskolans hall. När barnet anländer på ­morgonen, klickar vårdnadshavaren in barnet på väggskärmen, och när det är dags att gå hem loggar hen ut med samma, enkla fingertryck. Den digitala tavlan, som är kopplad till vårdnadshavarappen, är ännu ett smart

En digital tavla håller koll på närvaron.

verktyg som gör förskolans och fritids­ hemmens verksamhet lättare att planera och vardagen bättre för barnen. Många funktioner – Förut hängde närvarolistor i papper på avdelningarnas väggar och när vi skulle planera för personaltätheten på de olika avdelningarna fick vi springa runt och checka av dem. Nu ser vi närvaro och

planerad närvaro framåt i tiden i vår plattform. Det sparar tid och gör plane­ ringen effektivare. Viktoria Johansson är förskolechef på Kläppbackens förskola och projektledare för Planera förskola och fritidshem, som satsningen heter. Hon har varit med och arbetat fram det nya verktyget som successivt tagits i bruk på alla kommu­ nens förskolor och fritidshem under det senaste halvåret. – I vårdnadshavarappen kan f­ öräldern lämna meddelande om vem som ska hämta barnet, anmäla sjukdom, regist­ rera barnets närvarotider för en vecka framåt - eller för hela terminen om man så önskar. Det går att lägga in ledigheter vid lov och semestrar. För den som har flera barn går schemat enkelt att kopiera till ett eller flera syskon, säger Viktoria och förklarar att det ger förskolan en översikt som gör det enkelt att planera för att ha mest personal när enheten har flest barn. Omfördelar personal Viktoria Johansson säger att informa­ tionen också används till att fördela personal mellan avdelningarna. – Om det visar sig att många barn på en avdelning är lediga eller sjuka kanske någon ur personalen behövs bättre på en avdelning som är fulltalig för dagen.

0920-45 30 00 • www.lulea.se • facebook.com/luleakommun

Även måltidsplaneringen blir bättre när förskolan får en samlad bild av barnens närvaro. – Vi kan beställa rätt mängd mat och har lättare att planera måltiderna för dem som har allergier. Tummen upp från personalen Alla vårdnadshavares kontaktuppgifter finns också samlade i mobil­appen och det har många för­delar. Inte minst om något skulle hända under en utflykt utanför förskolan. – Pedago­ gerna kommer snabbt åt informatio­ nen och kan kontakta ­föräldrarna direkt om det Viktoria Johansson. behövs. Viktoria Johansson ser bara fördelar med det nya sättet att planera förskola och fritidshem och även persona­ len ger tummen upp. Äntligen har de en helhetsbild över verksamheten.

•

Skypemöten och etjänster kapar kostnader Robotisering, Business intelligence, e-läromedel, e-­tjänster och webbinarier är bara några av metoderna för att effektivisera skolans verksamhet. – Den digitala utvecklingen går snabbt och allt syftar till en bättre skola, säger Britt-Marie Ejnestrand.

– Time Timer, och en tydlig planering, gör lärmiljön tillgänglig för alla, säger Tomas Hansson.

En tillgänglig skola för alla Med minskat visuellt buller, tydlighet i undervisningen och hjälpmedel för bättre koncentration har Kråkbergsskolan skapat lärmiljöer som funkar för alla. Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media

Det står matematik på schemat och när niondeklassarna kommer till salen är innehållet i dagens lektion tydligt uppspaltad. Hur länge håller lektionen på? Vad förväntas av mig? Varför? När tar lektionen slut? Anteckningar på whiteboarden svarar på alla frågor och Time Timern, ett sorts tidtagarur som visualiserar tid, visar hur lång tid lärarens genomgång kommer att ta. Alla skolans lektioner är strukturerade på samma sätt. Tillgängliga lärmiljöer Tanken är att Kråkbergsskolan i Södra Sunderbyn skall sprida sina tankar och erfarenheter om tillgängliga lärmiljöer vidare till andra skolor i kommunen. Målet är att bli modellskola för tillgängliga lärmiljöer – ett projekt som man ägnat nästan två läsår. – Jag gillar inte ordet projekt, eftersom projekt har ett slut. Det här är ett utvecklingsområde som är i ständig förändring, säger skolans rektor Tomas Hansson. En tillgänglig lärmiljö är ett NPFanpassat klassrum, det vill säga ett klassrum som erbjuder en bra lärmiljö för elever med neurospykiatriska funktionsnedsättningar. Färre störande intryck – Det vill säga en skola för alla! Vi brukar säga att det som är nödvändigt för några elever är bra för alla. Tydlighet gynnar var och en, säger Tomas ­Hansson och ­berättar att man började med att förbättra den fysiska miljön, bland annat genom att minska det visuella bullret.

– Vi kanske hade tre olika färger på gardinerna och mörkläggningsgardiner som hängde snett. Därför började vi med att rensa i lärmiljöerna, vi tog bort alla intryck som inte var nödvändiga. Sedan tillförde vi skärmar, så att den som vill kan få en mer avskild studiemiljö. Vi har också en tillgänglighetslåda, som bland annat innehåller stressbollar och sitt­ kuddar. När den fysiska miljön blivit lugnare började arbetet med den pedagogiska miljön. Det är här Time timern och den strukturerade pedagogiken kommer in. Nytt förhållningssätt – Nu ställer vi oss frågan ”vad är syftet?”, ”vilken förmåga är det vi tränar?” Det handlar om ett nytt förhållningssätt i undervisningen, det är lärarna som gör skillnad i klassrummet. Det här är den viktigaste delen för att skapa tillgängliga lärmiljöer, säger Tomas Hansson och påpekar att det gäller att ständigt ha på sig tillgänglighetsglasögonen. I projektet samarbetar skolan med elevhälsan och man jobbar med lärspridare, det vill säga lärare som lär sina kollegor. – Vi har redan nu sett att de tillgängliga lärmiljöerna ger goda resultat och vi har fått positiv respons från både vårdnadshavare, elever och lärare. Genom att anpassa undervisningen för de elever som behöver det allra mest ökar tillgänglig­heten för alla. Därmed krävs färre specialinsatser och kvalitén på ­undervisningen blir bättre. Helt enkelt ”det som är ­nödvändigt för några är bra för alla”.

•

Layout/produktion Luleå Gratistidning Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media Säljare/kontakt: Maria Salonen, tel: 0980-688 62 maria.salonen@gratistidning.com

Britt-Marie Ejnestrand. Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media

Luleå kommun går i bräschen för ­digitalisering av skolan. Andra ­kommuner lär av Luleå och Barn- och utbildningsförvaltningen har nominerats till olika it-priser i såväl Luleå Business Awards som i Guldtrappan, som är en kvalitetsutmärkelse för kommuner och skolhuvudmän som ligger i framkant när det gäller skolutveckling i en digital samtid. – Vi jobbar på en bred front, med olika projekt. Många åtgärder som sparar tid, pengar och miljö är redan införda och vi har mycket på gång, säger Britt-Marie Ejnestrand, avdelningschef för IT- och administration, Barn- och utbildningsförvaltningen. Vårdnadshavarappen, Planera förskola, Office365 Teams lärplattform, Skolfederationen med Skolon och e-learning för vikarier är exempel på hur skolan digitaliserats under det senaste året. – Med e-learning-utbildningarna slussas vikarier in på ett smidigt sätt i förskola och skola, genom en nätbaserad kurs. Vikarierna kommer bättre förberedda till jobbet och det underlättar för den ordinarie personalen, säger BrittMarie Ejnestrand. Blanketter avskaffas Hon berättar att it- och administrationsavdelningen jobbar med en strategisk plan där man hela tiden blickar både två och tio år fram i tiden. Frågorna som ställs är bland annat: Vad vill vi med digitaliseringen? Vilka verktyg ska vi ha? Hur når vi målet om den digitala skolan? – Digitaliseringen har två ben. Dels den pedagogiska delen med digitala verktyg och läromedel, dels den adminis-

Ansvarig utgivare: Peder Gidlund, tel: 0980-60 000, peder.gidlund@gratistidning.com Utbildning är en annonsbilaga gjord av Luleå Gratistidning i samarbete med Luleå Kommun.

0920-45 30 00 • www.lulea.se • facebook.com/luleakommun

trativa delen. Där finns många möjlig­ heter till effektivisering och målet är bland annat att helt avskaffa blanketter till förmån för e-tjänster. Det gör att färre personer behöver hantera papper, vi kan minska antalet skrivare och portokostnaden förvinner. Ett annat exempel är att personal som vill äta i skolmatsalen nu kan swisha betalningen, och en krånglig hantering av matkuponger har försvunnit. Pengar att spara Britt-Marie Ejnestrand säger att digitaliseringen är den allra starkaste förändringsfaktorn i skolan fram till år 2025 och berättar lite om vad som är på gång: – Distansundervisning gör att lärare i exempelvis modersmål och moderna språk kan ha lektion via internet, istället för att ägna timmar åt att åka mellan olika skolor. Även personal kan hålla möten och gå på kurser via skype och webbinarier. Ett räkneexempel kan vara om 500 personer använder digitala möten, istället för analoga, två gånger i veckan är tidsbesparingen 16800 timmar per år och vi sparar 300000 kronor i reskostnader. Det är dessutom en stor vinst för miljön. Rutinmässig hantering av standard­ ärenden kan att ersättas av robotisering. Inhämtning av data och sammanställning av statistik och analyser sköts av verktyg för Business intelligence (BI). – Utvecklingen går framåt i en snabb takt. Det är riktigt kul att jobba med ­förändringsarbetet, där allt görs för att vår skola ska vara så bra som möjligt, säger Britt-Marie Ejnestrand.

•