Vi har just nu 21 st olika Bernina maskiner i vÄr butiksutstÀllning och att vi dÀrmed Àr övre Norrlands största symaskinsbutik med just Bernina symaskiner/overlockmaskiner/lÄngarmsmaskiner.
Ă RETS NYHET BERNINA B990
Mekintegrerad söm- regulator och ett förbÀttrat anvÀndargrÀnssnitt!
Den enda avtalade leverantören av Bernina Symaskiner och Service/Reparationer för LuleÄ kommun.
enda symaskinstillverkaren som finns kvar i Europa
Oroar du dig för din hjÀrthÀlsa eller vÀnt ar du pÄ en hjÀr tundersökning?
PÄ Hermelinen SpecialistvÄrd erbjuder vÄra erfarna kardiologer snabb och trygg hjÀlp. Regiontaxa och frikort gÀller.
LĂ€s mer och boka tid
Norra Sveriges historia fÄr liv i podcast med Anders Lundin
Med nyskrivet drama, skĂ„despelare frĂ„n regionen och experter frĂ„n Ăjtte, Silvermuseet och Norrbottens museum tar Anders Lundin med oss pĂ„ en historisk resa i norra Sverige med podden âFolkets Historiaâ. Projektet möjliggörs med stöd av Sparbanken Nord. â Norrbottens historia har betytt mycket för hela landet och vi vill bidra till att bĂ„de öka och sprida kunskap om den, sĂ€ger Erika Mattsson, chef HĂ„llbarhet och SamhĂ€lle, Sparbanken Nord. â Norrbotten och VĂ€sterbotten tĂ€cker nĂ€stan 40 procent av Sveriges yta. Denna enorma yta Ă€r sprĂ€ngfull av historier som vi tillsammans med historiker, forskare och skĂ„despelare frĂ„n regionen vill dela. Vi vill spegla mĂ€nniskor som levt och verkat i norra Sverige och undersöka hur de pĂ„verkat vĂ„r samtid och framtid, sĂ€ger Anders Lundin, programledare pĂ„ podden âFolkets Historiaâ.
Lennart JÀhkel ger röst Ät karaktÀrerna, tillsammans med Malin
Vispe, Marit Baer, Silas Baer, Michael Grahn, Petra Ekblom, Ohnyute Charles, Ivan Mathias Petersson och Vilgot Paulsen.
BerĂ€ttelser frĂ„n norra Sverige behöver höras Nils Harnesk, avdelningschef och arkeolog pĂ„ Norrbottens museum, menar att efter SVT:s produktion âHistorien om Sverigeâ sĂ„g de ett stort behov av att nĂ„ ut nationellt med norra Sveriges historia.
â NĂ€r vi fick frĂ„gan om samarbete med podden âFolkets historiaâ kom det verkligen i rĂ€tt tid. Vi Ă€r glada över att tillsammans kunna förmedla spĂ€nnande och viktiga berĂ€ttelser frĂ„n vĂ„r historia â berĂ€ttelser som ocksĂ„ hör hemma i historien om Sverige, sĂ€ger Nils Harnesk.
I avsnittet frÄn Norrbottens museum berÀttar arkeologen Carina Bennerhag om tidig jÀrnframstÀllning i norra Sverige.
En vardag i samklang med naturen I avsnittet frĂ„n Ăjtte
hör vi Anders Lundin samtala med Elina Kuhmunen frĂ„n Ăjtte om hur vardagen kunde te sig i en tid nĂ€r kunskap om naturens villkor var en förutsĂ€ttning för att överleva.
â Det Ă€r viktigt för oss att lyfta fram berĂ€ttelserna som format vĂ„r identitet, tradition och koppling till naturen.
Att lyfta norra Sveriges historia Ă€r att ge röst Ă„t vĂ„r kultur som varit i det nĂ€rmaste osynlig i den bredare berĂ€ttelsen om Sverige, sĂ€ger Elisabeth Pirak Kuoljok, museichef vid Ăjtte.
Flykten frÄn NasafjÀll Silvermuseet bidrar med en historia om umesamen Sjuls flykt frÄn silver-
gruvan i NasafjÀll. Vi fÄr fördjupad kunskap om samernas liv under stormaktstiden. Malin BrÀnnström, forskare och chef för Silvermuseet sÀger:
â Genom att förstĂ„ vĂ„r historia fĂ„r vi en bĂ€ttre bild av samtiden och kan fatta bĂ€ttre beslut inför framtiden. Satsningen pĂ„ podden gör att fler kan fĂ„ lĂ€ra sig mer om allt som hĂ€nt hĂ€r och som pĂ„verkar oss Ă€n idag.
Ni kan Àven gÄ in pÄ boka.gratistidning.com eller skicka e-post till boka@gratistidning.com
REDAKTIONEN redaktion@gratistidning.com LÀs hela artikeln hÀr:
KĂ€lla: Sparbanken Nord
gratistidningen - kan du lita pÄ ger effekt hög rÀckvidd
för garanterad korrektur torsdagar kl. 12.00
TryckfÀrdiga annonser mÄndagar kl. 15.00
Maila gÀrna in era bokningar och manus pÄ: annons@gratistidning.com
TILL SALU: INDUSTRITOMT
Missa inte denna unika möjlighet att förvÀrva en vÀlplacerad industritomt i Pajalas expansiva industriomrÄde. Tomten erbjuder en ypperlig bas för företag som söker att expandera eller etablera sin verksamhet i en region kÀnd för sin starka industriella tillvÀxt och strategiska lÀge.
Egenskaper och fördelar:
⹠Yta: Omfattande markyta (1 hektar, 100x100 meter) som ger gott om utrymme för anpassad utveckling och exibilitet planeringen av din verksamhetsbehov.
⹠LÀge: Idealiskt belÀgen med utmÀrkt tillgÄng till huvudtransportleder, vilket sÀkerstÀller smidig logistik och transport för ditt företag.
⹠Infrastruktur: Fullt utrustad med nödvÀndig infrastruktur inklusive internet, vÀganslutningar, el, vatten och avlopp, redo för omedelbar etablering.
⹠Potential: Perfekt för en rad industriella ÀndamÄl, frÄn tillverkning och lagerhÄllning till forskning och utveckling, erbjuder denna tomt enorm potential för en diversi erad verksamhet.
⹠Gemenskap: Bli en del av Pajalas vÀxande företagsgemenskap med stöd frÄn lokala myndigheter och nÀringslivet för en framgÄngsrik etablering och expansion.
Investera i Pajala:
Att investera i en industritomt i Pajala innebÀr inte bara en chans att vÀxa med regionens ekonomi, utan ocksÄ att bidra till och dra nytta av den starka gemenskapen och de innovativa initiativ som driver lokal utveckling framÄt.
â Avstyckning möjlig till mindre tomter om man inte sjĂ€lv behöver hela ytan. Bra ekonomi för den delen man behĂ„ller.
Denna tomt representerar en sÀllsynt möjlighet att förvÀrva en nyckelfÀrdig lösning för ditt industriprojekt i en av Sveriges mest lovande regioner. Oavsett om du planerar att expandera din nuvarande verksamhet eller söker en optimal plats för en ny satsning, erbjuder denna industritomt i Pajala allt du behöver för att lyckas. Mer info och kontakt: För
För varje kotte,
tall och gran. Allt börjar med en skogsbruksplan.
GÄ igenom dina planerade ÄtgÀrder för 2025, kontakta din lokala virkesköpare idag.
VIRKESKĂPARE LULEĂ ĂLVDAL
Bli mer mobil!
LADDA NER VĂ R APP
â Smidigare bussresor i hela Norrbotten, över lĂ€nsgrĂ€ns och med lokaltrafik i Boden, GĂ€llivare, Haparanda, Kalix, Kiruna, LuleĂ„ och PiteĂ„
â I appen betalar du tryggt och enkelt med bankkort, Swish, Klarna eller via Företagsportalen
â Tillsammansrabatt: res 2â8 personer och fĂ„ 20% rabatt pĂ„ enkelbiljett
â LĂ„na ut periodbiljett eller ge bort enkelbiljett
VĂ€lkommen ombord!
Sök och köp din resa i appen
Börja din resa med att ladda ner vĂ„r app âLĂ€nstrafiken Norrbottenâ. I appen hittar du aktuella avgĂ„ngstider samt biljettpriser.
Du kan ocksÄ köpa dina bussbiljetter i förvÀg, betala med bankkort, Swish, Klarna eller via Företagsportalen.
Tidtabeller pÄ hemsidan
PĂ„ hemsidan www.lanstrafikennorrbotten.se hittar du aktuell trafikinformation, tidtabeller samt information om priser och biljetter.
Biljett pÄ bussen
Du kan ocksÄ köpa din bussbiljett direkt pÄ bussen och betala med ditt bankkort.
Jokkmokk
Jonna Gustafsson 076-126 71 36
Anders Larsson 070-559 36 69
Magnus Björk 076-105 77 52
Daniel Lilja 076-111 32 16
SkrĂ€p i var Ă„ttonde fĂ„gelholk â dags att vĂ„rstĂ€da
14 procent av alla fĂ„gelholkar som tidigare inventerats i Sverige innehöll skrĂ€p, mestadels plast. Det visar den undersökning som HĂ„ll Sverige Rent och BirdLife Sverige gjorde under 2023. DĂ„ hittades bland annat vĂ„tservetter, fimpar, snus och syntetiska fjĂ€drar. Idag startar en ny nationell holkinventering och nu uppmanas svenska folket att Ă€n en gĂ„ng vĂ„rstĂ€da och rapportera in skrĂ€pfynd frĂ„n sina fĂ„gelholkar. Under 2023 uppmanade HĂ„ll Sverige Rent och BirdLife Sverige alla fĂ„gelholkĂ€gare att titta in och se om det fanns nĂ„got skrĂ€p i bona. Totalt fick vi in 311 rapporter frĂ„n 96 olika kommuner runt om i landet â Ă€nda frĂ„n Ystad i söder till Jokkmokk i norr. Resultatet visade att det fanns skrĂ€p i 14 % av alla fĂ„gelholkar, alltsĂ„ i var Ă„ttonde holk. Det var framför allt plast som hittades. 2 % av holkarna innehöll metallskrĂ€p och 5 % av holkarna innehöll pappskrĂ€p. VĂ„tservetter, fimpar, snus, buntband och syntetiska fjĂ€drar var nĂ„gra av de skrĂ€p som hittades i holkarna. Det Ă€r tydligt att fĂ„glarna letar efter material
som ser ut som naturligt bomaterial, plastremsor som liknar grÀsstrÄn, plastbitar stora som löv och stoppningsmaterial stort som mossa.
Nu startar en ny nationell inventering av fÄgelholkar
Genom att ta hjÀlp av alla fÄgel- och trÀdgÄrdsentusiaster runt om i landet vill HÄll Sverige Rent och BirdLife Sverige fortsÀtta kartlÀgga skrÀp i fÄgelholkar för att se hur skrÀpigt de svenska fÄglarna bor. Den 17 februari, öppnade Ärets inventering dÀr allmÀnheten kan vara med och bidra. Du som vill vara med ska inventera och rensa din fÄgelholk senast 15 mars i södra Sverige och senast 1 april i norra Sverige.
SÄ hÀr Àr du med:
1. VÀlj ut en fÄgelholk att vÄrstÀda. Du rensar och inventerar dina holkar som du satt upp, inte andras. (SÀtter du upp holkar i vÄr sÄ kolla med markÀgaren om det inte Àr din mark.)
2. Titta och lyssna sÄ att ingen fÄgel hÀckar i holken.
3. StÀda ur materialet i den tomma fÄgelholken och notera om du hittar
nÄgot skrÀp.
4. Ta ett foto pÄ skrÀpet om du hittade nÄgot.
5. Rapportera in ditt resultat i HÄll Sverige Rents protokoll (oavsett om du hittade skrÀp eller inte).
Varför hittar vi skrÀp i fÄgelholkar?
â SkĂ€len till att holkfĂ„glar drar in artificiella material kan vara att det Ă€r till gagn för dem. Det finns studier som visar att fĂ„glar kan ta in fimpar i en holk för att dessa dödar eller försvĂ„rar parasiter. Garnbitar anvĂ€nds som fodring i boskĂ„len och kan vara ett bra material i det sammanhanget. Starar dekorerar sina bon med blanka föremĂ„l för att locka honor. DĂ„ kan det bli metall eller glansiga papper, sĂ€ger Niklas Aronsson pĂ„ BirdLife Sverige.
Men skrÀp i fÄgelbon kan ocksÄ leda till att fÄgelungar fastnar i skrÀpet.
LÀs hela artikeln hÀr: Jourhavande prÀst
REDAKTIONEN redaktion@gratistidning.com
Behöver du nÄgon att prata med?
Att fÄ dela sina tankar med nÄgon kan göra skillnad. Jourhavande prÀst lyssnar, och det som sÀgs stannar mellan er. Du kontaktar
Jourhavande prÀst via telefon, digitalt brev eller chatt. Mer info pÄ www.svenskakyrkan.se
SEXAGESIMA ELLER REFORMATIONSDAGEN
DET LEVANDE ORDET
NÀr han blev tonÄring lÀmnade han kyrkan och blev en sÄdan som festade runt. Mycket av berusningsmedel anvÀndes. NÀr han flera Är senare kom till tro och mötte sina forna suparkompisar berÀttade han att de beskrev honom som en predikant nÀr han var riktigt onykter. Han predikade för sina kompisar och citerade det ena bibelstÀllet efter det andra i sitt berusade tillstÄnd.
Den som berÀttade detta var den före detta pingstpastorn Magnus Persson. Han började lÀsa Rosenius skrifter och blev sÄ berörd att han sökte upp EFS prÀstutbildning i Uppsala. Nu Àr han anstÀlld av EFS riks som inspiratör. Han berÀttade om att nÀr han var barn fick han gÄ i pingstvÀnnernas söndagsskola. Söndagsskolefröken försökte förmÄ barnen att lÀra sig bibelstÀllen utantill. DÀrför anvÀnde hon sig av lÄtsaspengar varje gÄng de hade lÀrt sig en bibelvers utantill dÄ fick de en lÄtsaspeng som de sedan kunde köpa av henne nÄgon liten leksak som hon införskaffat.
Det blev en inkörsport till att lĂ€ra sig bibelord utantill. Guds ordet hade inte lĂ€mnat honom nĂ€r han i ungdomsĂ„ren levde i sus och dus. NĂ€r han var redlöst berusad talade han Guds ord som fanns inbrĂ€nt i hans inre. Guds ord Ă€r levande, det trĂ€nger djupt ner i vĂ„ra medvetna och omedvetna lager av minnen som vi har. âĂr inte mitt ord som en eld, sĂ€ger Herren, en slĂ€gga som krossar klippan?â
Det finns en auktionssajt som heter Tradera. DÀr kan man köpa eller lÀgga ett bud pÄ nÄgot billigt klÀdesplagg eller pryl till hemmet. Ordet tradera har sin rot i vÄrt svenska ord för tradition, att överföra eller att ÄterberÀtta.
De israeliska barnen och ungdomarna har traditionen, som ett viktigt instrument för att lĂ€ra sig att kunna Ă„terberĂ€tta, tradera, att överföra sitt Israelisk/Judiska arv till sin samtid. GlĂ€djen överflödade nĂ€r lĂ€rjungarna predikade och talade om Jesus som Guds frĂ€lsning till vĂ€rlden. De överförde och Ă„terberĂ€ttade det de fĂ„tt höra av sin Herre och mĂ€stare. Helgens texter handlar om att Guds ord Ă€r ett levande ord. Det stĂ„r i en av texterna att Guds ord Ă€r âskarpare Ă€n ett tveeggat svĂ€rd och trĂ€nger sĂ„ djupt, att det skiljer sjĂ€l och Ande, led och mĂ€rg och blottlĂ€gger hjĂ€rtats uppsĂ„t och tankarâ. I en av evangelietexterna proklamerar Ă„hörarna; âAldrig har nĂ„gon mĂ€nniska talat som hanâ Jesus Ă€r det levande ordet till Sveriges folk i dag. Gudsordet du lĂ€rde dig i din ungdom har inte lĂ€mnat dig. AnvĂ€nd det, Ă„terberĂ€tta det, tradera det, ordet kommer att förĂ€ndra hela din livsinstĂ€llning.
En skön helg önskar jag dig. Allt gott. Gösta Degerman
KĂ€lla: Via TT
Niklas Aronsson
BOSTAD
Tipsa oss: tips@gratistidning.com
Antalet vrÀkningar ökar
BOSTAD Under 2024 genomförde Kronofogden totalt 3 042 vrÀkningar, en ökning med tio procent jÀmfört med föregÄende Är. 391 barn vrÀktes frÄn sitt permanentboende under Äret, det Àr nÄgot fÀrre Àn under 2023.
â Vi ser att nĂ„gra tuffa ekonomiska Ă„r ute i samhĂ€llet har lett till att skuldsĂ€ttningen hos Kronofogden ökar kraftigt. Som en följd av det ser vi ocksĂ„ att antalet vrĂ€kningar fortsĂ€tter att öka. Fler kan inte betala hyran, vilket Ă€r den vanligaste orsaken till vrĂ€kning, sĂ€ger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson pĂ„ Kronofogden.
Antalet genomförda vrÀkningar har pÄ ett Är ökat med 10 procent, och med 21 procent sedan 2022. I Norrköping, Nyköping och Haninge har antalet verkstÀllda vrÀkningar ökat mest under det senaste Äret.
Antalet barn som berördes av vrÀkningar, det vill sÀga bÄde barn som Àr permanent boende, samt de som Àr vÀxelvis boende eller umgÀngesbarn hos den som blir vrÀkt, har ökat med 5 procent till 711 barn.
Samtidigt minskade antalet barn som vrÀktes frÄn sitt permanentboende nÄgot under 2024, till 391
barn. Störst Àr minskningarna i Sigtuna, Eskilstuna och Haninge.
â Alla vrĂ€kningar dĂ€r barn berörs ser vi allvarligt pĂ„, men det Ă€r positivt att antalet vrĂ€kningar dĂ€r barn förlorar sitt permanenta boende inte ökar. En vrĂ€kning har stora konsekvenser för den som Ă€r med om det, inte minst för familjer med barn. Ăr barn inblandade i en vrĂ€kning sĂ„ Ă€r socialtjĂ€nsten alltid med i arbetet, sĂ€ger Davor Vuleta.
Fler Àn hÀlften av alla ansökningarna dras tillbaka
Antalet inkomna ansökningar om att fÄ Kronofogdens hjÀlp att genomföra en vrÀkning ökade med drygt 6 procent, till 7 359. I Göteborg, VÀsterÄs och Haninge ökade antalet ansökningar mest i landet. Av de ansökningar om vrÀkning som inkom under 2024, Äterkallades 59 procent.
â Det finns goda exempel i landet som visar att vrĂ€kningar gĂ„r att förebygga.
MÄnga gÄnger handlar det om att hyresvÀrd och hyresgÀst pratar med varandra redan vid en första utebliven betalning, dÄ Àr det oftast enklare att hitta gemensam lösning. Det kan handla om att komma överens en avbetalningsplan. Ibland kan det finnas psykisk ohÀlsa eller nÄgon form av missbruk med i bilden, och dÄ kan socialtjÀnsten gÄ in med olika stödinsatser, sÀger Kim Jonsson.
www.wikamobler.se
Kronofogden arbetar vrÀkningsförebyggande Kronofogden arbetar sedan flera Är med att förebygga vrÀkningar, genom att bidra till att stÀrka den lokala samverkan mellan hyresvÀrdar och socialtjÀnst.
Modellen bygger pÄ ett tÀtt samarbete med regelbunden kontakt.
â Intresset och engagemanget för ökad samverkan hos kommuner och hyresvĂ€rdar har varit stort, sĂ€ger Kim Jonsson, projektledare pĂ„ Kronofogden.
â Vi pĂ„ Kronofogden bidrar gĂ€rna med vĂ„ra kunskaper och erfarenheter för att fler ska kunna bo kvar i sina hem. Kan man förebygga vrĂ€kningar undviker man inte bara det personliga lidandet för dem som vrĂ€ks, utan ocksĂ„ stora kostnader för hyresvĂ€rdar och samhĂ€llet. n
hela artikeln hÀr:
KĂ€lla: Kronofogden
Antalet genomförda vrÀkningar har pÄ ett Är ökat med 10 procent, och med 21 procent sedan 2022.
LĂ€s
TIPSA OSS: tips@gratistidning.com
Jim Abrahamsson och Fredrik Taivalsaari vinnare av Svemins Arbetsmiljöpris 2025
BUSINESS SÀkerhet och en god arbetsmiljö Àr grundlÀggande för den svenska gruv- och mineralnÀringen. För att uppmÀrksamma och belöna framstÄende insatser inom detta omrÄde delar Svemin, branschorganisationen för gruvor, mineraloch metallproducenter i Sverige, varje Är ut Svemins Arbetsmiljöpris.
Vid Ă„rets arbetsmiljökonferens i LuleĂ„ gick priset till Jim Abrahamsson och Fredrik Taivalsaari frĂ„n LKAB Malmberget för deras viktiga arbete inom arbetsmiljö och sĂ€kerhet. â Precis som Fredrik kĂ€nner jag mig bĂ„de hedrad och glad. VĂ„r kollega Camilla Backebjörk fick detta pris 2023 och detta Ă„r vi. Det kĂ€nns dĂ€rför som att vĂ„rt arbete i Malmberget verkligen uppskattas vilket Ă€r mycket roligt, sĂ€ger Jim Abrahamsson.
Abrahamsson och Taivalsaari har genom sitt engagemang och kompetens skapat en tryggare arbetsmiljö pÄ LKAB. De har med stor framgÄng drivit ett arbete som fokuserar pÄ samverkan, sÀkerhetskultur och kompetensutveckling, vilket lett till en sÀkrare och mer trivsam arbetsplats.
Kontakta din lokala Gratistidning! Vi ger Àven ut SkellefteÄ Gratistidning tillsammans med SkellefteÄguiden!
â Samverkan, att alla de viktiga rollerna som chefer, skyddsombud och medarbetare Ă€r delaktiga och jobbar tillsammans, det Ă€r grunden till allt, sĂ€ger Fredrik Taivalsaari.
Ett av de mest framstĂ„ende initiativen som de drivit Ă€r den gemensamma arbetsmiljökonferens de arrangerade i november 2024 för bĂ„de gruva och förĂ€dling. En konferens som deltagarna ansĂ„g vara nĂ„got utöver det vanliga. â Vi har tidigare hĂ„llit dessa konferenser separat för respektive verksamhet, men resultatet av denna gemensamma konferens slog mina förvĂ€ntningar med rĂ„ge, sĂ€ger Taivalsaari. Pristagarna ser ocksĂ„ positivt pĂ„ framtiden för arbetsmiljöarbetet inom LKAB och hela branschen.
â Vi gĂ„r mot en spĂ€nnande omstĂ€llning med nya processer och anlĂ€ggningar
som innebĂ€r stor potential för arbetsmiljöförbĂ€ttringar. För branschens del tror jag teknikutveckling med exempelvis autonoma fordon samt intelligenta maskiner- och sĂ€kerhetssystem kommer göra skillnad sĂ€ger Abrahamsson. â Vi har kommit en bra bit pĂ„ vĂ€gen men har fortfarande stora utmaningar, sĂ„ vi kan absolut inte lĂ€gga oss pĂ„ latsidan. Det avsĂ€tts stora resurser pĂ„ arbetsmiljöarbete, bĂ„de i LKAB och i branschen i
stort, sÄ jag har stor tilltro till utvecklingen, avslutar Taivalsaari.
Motivering:
âMed stort engagemang, en positiv instĂ€llning och en genuin vilja att förbĂ€ttra arbetsmiljön gör de en stor skillnad pĂ„ arbetsplatsen. Deras arbete Ă€r inte bara inspirerande â det Ă€r avgörande. De Ă€r hjĂ€lpsamma, lyhörda och mĂ„na om att samverka. Genom sin dedikation samt kompetens skapar de en arbetsplats
i stĂ€ndig förbĂ€ttring med hög trivsel- och trygghetsfaktor. Ett lysande exempel pĂ„ detta Ă€r de arbetsmiljökonferenser de arrangerade under 2024. Med stort engagemang la de ner tid för att fĂ„ allt att fungera. Det resulterade i konferenser som deltagarna ansĂ„g vara nĂ„got utöver det vanliga. Arbetsmiljöpriset 2025 gĂ„r till Jim Abrahamsson och Fredrik Taivalsaari.â â
Kampanj Paketpris med Norrbotten
monica.stube@ gratistidning.com gratistidning.com - VÀlkommen a kontakta o för mer info och bokning!
070-330 50 67 ake.tapani@ gratistidning.com
Sju av 14 kommuner i Norrbottens lĂ€n sĂ„g en minskande ungdomsarbetslöshet i januari. Jokkmokk var en av de kommuner i lĂ€net dĂ€r nedgĂ„ngen var störst. Den senaste mĂ„nadsstatistiken frĂ„n Arbetsförmedlingen visar pĂ„ en nedgĂ„ng i ungdomsarbetslöshet i Jokkmokks kommun med 3,1 procentenheter. Arbetslösheten bland personer i Ă„ldern 18â24 Ă„r lĂ„g i januari pĂ„ 3,6 procent.
Arbetslösheten i hela befolkningen stiger nÄgot
Under januari mÄnad rapporterade Jokkmokks kommun en total arbetslöshet pÄ 3,4 procent.
Det Àr en ökning jÀmfört med samma tidpunkt i fjol (+0,1 procentenheter).
I Norrbottens lÀn dÀremot stÄr arbetslösheten stilla.
Sett till antalet personer betyder det att 74 av 2 176 invÄnare i Äldern 16 till 65 Är i Jokkmokks kommun var inskrivna som arbetssökande (71 fler Àn i januari i fjol).
I de flesta andra komÂ
Under januari mÄnad rapporterade Jokkmokks kommun en total arbetslöshet pÄ 3,4 procent. Foto: Newsworthy
muner i lĂ€net gĂ„r arbetslösheten nedĂ„t. Störst Ă€r minskningen i Kalix, dĂ€r arbetslösheten sjunker med 0,9 procentenheter. Ăven om arbetslösheten i Jokkmokk alltsĂ„ ökar, sĂ„ ligger den fortfarande under snittet i hela Norrbottens lĂ€n (3,4 procent i kommunen, jĂ€mfört med 4,2 procent i hela lĂ€net). GĂ€llivare har den lĂ€gsta arbetslösheten i lĂ€net (2,3 procent), medan Haparanda har den högsta (6,8 procent). För att Jokkmokk skulle komma ner i samma arbetslöshetsnivĂ„ som GĂ€llivare skulle 24 personer behöva sysselsĂ€ttas. I riket som helhet steg arbetslösheten i januari jĂ€mfört med Ă„ret innan
(+0,4 procentenheter) och ligger nu pÄ 7,2 procent. 209 av 290 kommuner har högre arbetslöshet i dag Àn för ett Är sedan. Perstorp Àr den kommun som har högst arbetslöshet just nu (14,6 procent) i landet som helhet, medan GÀllivare har den lÀgsta (2,3 procent). Jokkmokks arbetslöshet sticker ut som den nionde lÀgsta i hela landet. KÀlla: Newsworthy
LÀs hela artikeln hÀr:
KĂ€lla: Svemin
Jim Abrahamsson och Fredrik Taivalsaari frÄn LKAB Malmberget fick ta emot Ärets Arbetsmiljöpris pÄ Svemins Arbetsmiljökonferens. Foto: Svemin
Nytt undersökningsresultat:
Den lokala gratistidningen favoritkanalen för information
I en nyligen genomförd enkÀt av Gratistidningarnas Förening med syfte att kartlÀgga hur mÀnniskor i Sveriges kommuner helst vill motta information framkom det att man fortfarande föredrar att ta del av lokal information genom den lokala gratistidningen. Störst Àr intresset gÀllande information om kommunala tjÀnster samt evenemang och kulturaktiviteter.
Enligt resultaten vill Ätta av tio svarande (80 procent) helst fÄ denna typ av information via den lokala gratistidningen. Detta stÄr i stark kontrast till sociala medier, som endast föredras av cirka 30 procent av respondenterna. Sociala medier Àr samlingsnamn för flera olika plattformar, Facebook, Instagram, LinkedIn, TikTok, Twitter/X med flera vars livskraft och popularitet sinsemellan förÀndras relativt snabbt. Resultatet av enkÀten understryker gratistidningarnas roll i att förse invÄnarna med viktig och relevant information om vad som hÀnder i deras nÀromrÄde. Det indikerar Àven en fortsatt stark position för traditionella medier i den digitala Äldern, sÀrskilt nÀr det gÀller lokalnyheter och
information som berör invÄnarnas vardag.
Information om kommunala tjÀnster, evenemang och kulturaktiviteter högst pÄ listan Vidare visar undersökningen att intresset för kommunala tjÀnster samt evenemang och kulturaktiviteter Àr högt bland invÄnarna. Detta betonar vikten av tillgÀnglig och tillförlitlig information i samhÀllsplanering och kulturell utveckling.
Enligt resultaten vill nÀstan nio av tio svarande (nÀstan 90 procent) fÄ denna typ av information Trots den vÀxande trenden av digitala plattformar och sociala medier som informationskÀllor, verkar det som att den tryckta lokaltidningen fortfarande har en unik och vÀrdefull plats i mÄnga svenska hem. Detta kan delvis förklaras av gratistidningarnas förmÄga att erbjuda en sammanfattad och lÀtttillgÀnglig översikt av lokala nyheter och hÀndelser, nÄgot som kan vara svÄrare att filtrera fram pÄ internet och sociala medier dÀr informationen Àr mer fragmenterad och mÄnga gÄnger bakom betalvÀggar.
â Resultatet av enkĂ€ten Ă€r inte överraskande för
RESULTAT! ENKĂT ïș LOKAL INFORMATION
var vill du lÀsa eller ta del av den?
Gratistidningarnas Förening som företrĂ€der landets gratistidningar har genomfört en enkĂ€t dĂ€r vi har undersökt hur invĂ„narna i Sveriges kommuner helst tar till sig lokal information. HĂ€r nedan ïŹnns en sammanstĂ€llning av resultatet.
Lokal information ïŹnns pĂ„ en mĂ€ngd olika platser, anslagstavlor, dagstidningen, gratistidningen, kommunens hemsida, olika arrangörers hemsidor, appar, föreningssidor med mera. För en lokalinvĂ„nare Ă€r det inte alltid helt lĂ€tt att hitta information, trots att vi översvĂ€mmas av den.
Gratistidningarna har undersökt hur och var lokala medborgare skulle föredra att ïŹnna information om och frĂ„n sitt nĂ€romrĂ„de, sin kommun eller stadsdel.
Tack för er medverkan / Sveriges Gratistidningar
FrÄga 1: Vilken typ av information frÄn ditt lokalomrÄde Àr du intresserad av att fÄ regelbundna uppdateringar om?
⹠Kommunala tjÀnster. (FörÀndring inom sophÀmtning, vattenförsörjning eller liknande)
âą Evenemang och kulturaktiviteter
⹠Föreningslivet
⹠Viktiga beslut och planer frÄn kommunfullmÀktige
âą Information om skola och utbildning
⹠Information om omsorg, hÀlsa och sociala tjÀnster
âą Byggprojekt och infrastrukturutveckling
âą SĂ€kerhet och beredskapsinformation
⹠NÀringslivet och företagen
âą Kyrkliga verksamheter
âą Ăvrigt
oss som jobbar med den lokala gratistidningen. Tidningarna blir mer och mer uppskattade av bÄde lÀsare och annonsörer. Vi upplever dock att nÄgra intresseomrÄden egentligen Àr starkare Àn vad som visas i enkÀten. Vi vet att kyrkligt Àr populÀrt i vÄra tidningar men de som vill ta del av det Àr ofta lite Àldre och kanske inte har samma möjlighet att lÀmna in sina svar digitalt som om undersökningen gjorts som dörrknackning eller uppringning via telefon, sÀger Peder Gidlund ansvarig utgivare pÄ LuleÄ Gratistidning.
Gratistidningarnas Förening ser detta som ett tecken pÄ att investeringar i kvalitativ lokaljournalistik och distribution av gratistidningar fortsatt Àr en viktig del av att hÄlla allmÀnheten informerad och engagerad i sitt lokalsamhÀlle. FramÄt kommer föreningen att fortsÀtta att stödja och frÀmja den lokala pressen som en avgörande kÀlla för pÄlitlig och relevant lokal information.
KÀlla: Gratistidningarnas förening
0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%100%
FrÄga 2: Lokal information, var vill du lÀsa eller ta del av den?
⹠Den lokala gratistidningen (som delas ut till alla brevlÄdor)
⹠Tryckta nyhetsbrev eller broschyrer hemskickade i brevlÄdan
âą Den prenumererade dagstidningen
âą Reklamradio eller TV
⹠Kommunens/o entliga aktörers o ciella webbplats
âą Nyhetsbrev via e-post
âą Sociala medier
⹠Digitala informationstavlor i staden eller i samhÀllet
⹠InformationstrÀ ar eller o entliga möten (fysiska eller via video)
âą SMS/MMS
⹠Appar för o entliga tjÀnster
âą Ăvrigt
0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%100%
FrĂ„ga 3: OM du kryssat i att du önskar information via "Sociala medier" i föregĂ„ende frĂ„ga; Vilka anvĂ€nder du regelbundet och önskar ta del av viktig information frĂ„n kommunen eller andra oïŹentliga aktörer i?
âą Facebook
âą X (Twitter)
âą Instagram
âą TikTok
âą LinkedIn
âą Annan plattform i sociala medier
⹠Inget digitalt alternativ Àr intressant
âą Ăvrigt
0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%100%
MOTOR
Tipsa oss: tips@gratistidning.com
Bilmarknaden januari 2025
MOTOR Totalt antal nyregistrerade personbilar ökade med 14% i januari jÀmfört med föregÄende Är. FörsÀljningen (leveranser till slutkund) av personbilar ökade med 8% samma period. Andelen laddbara bilar var 52% dÀr elbilar utgjorde 29% (29%) och laddhybrider 23% (24%). Privatmarknaden ökade kraftigt med +30%. Privatleasingandelen utgjorde 40% (44%) av privatmarknaden. FörsÀljningen av begagnade bilar ökade med 7%.
Nyregistreringar januari 2025 I januari nyregistrerades 19 602 personbilar vilket var en ökning med 14,3% jÀmfört med januari 2024. Största mÀrke var Volvo med 15,8% av registreringarna, dÀrefter Volkswagen med 14,5% följt av Subaru med 13,2% andel.
Antalet nyregistrerade lÀtta lastbilar minskade med 11,0% i januari jÀmfört med samma mÄnad förra Äret. Totalt nyregistrerades 2 395 lÀtta lastbilar i januari. Största mÀrke var Volkswagen med 21,0% av registreringarna, dÀrefter Ford med 17,7% och Mercedes-Benz med 14,7% andel.
Laddbara bilar
Laddbara bilar stod i januari för 51,5% av nybilsregistreringarna. Av dessa var 28,8% elbilar och 22,8% bilar med laddhybridteknik. Antalet nyregistrerade elbilar ökade i januari med 15% jÀmfört med januari 2024 och landade pÄ totalt 5 642 bilar. Största elbilsmÀrke var Volkswagen med 23,0% av den totala elbilsmarknaden. DÀrefter Volvo med 15,7% och Polestar med 8,4% andel. I januari nyregistrerades 4 462 bilar med laddhybridteknik. Detta innebÀr
I januari nyregistrerades 19 602 personbilar vilket var en ökning med 14,3% jÀmfört med januari 2024. Foto: Vroom
en ökning med 9% jÀmfört med samma mÄnad 2024. Största mÀrke var Volvo som stod för 45,3% av den totala volymen laddhybrider. DÀrefter BMW med 11,1% och Kia med 9,8%.
FörsÀljning nya bilar I januari mÄnad levererades 15 622 nya personbilar enligt vrooms definition för nybilsförsÀljning. Detta var en ökning med 7,5% jÀmfört med januari 2024. Flest nya bilar sÄlde Volvo med 18,1% marknadsandel, dÀrefter Volkswagen med 16,2% och Toyota med 8,6%.
NÀr kommer plogbilen i Norrbottens lÀn?
NÀr kommer plogbilen i Norrbottens lÀn?
Hur lĂ„ng tid det tar för plogbilen att komma till din vĂ€g beror pĂ„ hur traïŹkerad vĂ€gen Ă€r. PĂ„ kartan ser du nĂ€r vĂ€garna plogas.
Vi sköter 10 000 mil statlig vĂ€g dĂ€r traïŹkmĂ€ngden avgör nĂ€r vĂ€gen ska plogas och hur mycket snö som fĂ„r ligga kvar. Ăvriga vĂ€gar sköts av kommunala eller enskilda vĂ€ghĂ„llare.
Följande gÀller under normala vintervÀderförhÄllanden:
VĂ€gklass 1
VĂ€gklass 2
NÀr det fallit 1 cm snö, har plogbilen 2 timmar pÄ sig att ploga strÀckan. Efter att det slutat snöa ska vÀgen vara snö- och isfri inom 2 timmar. HalkbekÀmpas normalt med salt.
NÀr det kommit 1 cm snö, har plogbilen normalt 3 timmar pÄ sig att ploga strÀckan. Efter att det slutat snöa ska vÀgen vara snö- och isfri inom 3 timmar. HalkbekÀmpas normalt med salt.
6 timmar pÄ sig att ploga strÀckan. 6 timmar efter avslutat snöfall fÄr det ligga högst 3 cm snö pÄ vÀgen. HalkbekÀmpas normalt med sand.
Följande gÀller under normala vintervÀderförhÄllanden:
VĂ€gklass 3
VĂ€gklass 1
NĂ€r det kommit 1 cm snö, har plogbilen normalt 4 timmar pĂ„ sig att ploga strĂ€ckan. 4 timmar efter avslutat snöfall ska det ïŹnnas Ă„tminstone snö- och isfria hjulspĂ„r pĂ„ vĂ€gen. SnöstrĂ€ngar kan alltsĂ„ förekomma. HalkbekĂ€mpas normalt med salt.
NÀr det fallit 1 cm snö, har plogbilen 2 timmar pÄ sig att ploga strÀckan. Efter att det slutat snöa ska vÀgen vara snö- och isfri inom 2 timmar. HalkbekÀmpas normalt med salt.
» PĂ„ nĂ„gra vĂ€gar kan Ă„tgĂ€rdstiden skilja sig frĂ„n vad som anges som normaltider ovan. » Om temperaturen understiger sex minusgrader accepterar TraïŹkverket att en del snö och is kan ïŹnnas pĂ„ vissa vĂ€gar ocksĂ„ efter halkbekĂ€mpning.
VĂ€gklass 4
VĂ€gklass 2
VĂ€gklass 3
NĂ€r det kommit 1 cm snö, har plogbilen normalt 3 timmar pĂ„ sig att ploga strĂ€ckan. Efter att det slutat snöa ska vĂ€gen vara snö- och isfri inom 3 timmar. HalkbekĂ€mpas normalt med salt. NĂ€r det kommit 1 cm snö, har plogbilen normalt 4 timmar pĂ„ sig att ploga strĂ€ckan. 4 timmar efter avslutat snöfall ska det ïŹnnas Ă„tminstone snö- och
Privatmarknaden
PÄ privatmarknaden levererades i januari 7 124 nya bilar vilket Àr en ökning med 30,3% jÀmfört med januari 2024. Största mÀrke pÄ privatmarknaden var Volkswagen med 13,6% marknadsandel, dÀrefter Toyota med 11,7% och Volvo med 11,4%. Privatleasingandelen var 40% i januari.
TjÀnstebilsmarknaden
TjÀnstebilsmarknaden ökade med 0,9% i januari jÀmfört med samma mÄnad 2024 och landade pÄ totalt 6 035 bilar Största
mÀrke var Volvo med 27,3% marknadsandel, dÀrefter Volkswagen med 18,3% och BMW med 9,1% andel.
BegagnatförsÀljning
Bilhandelns begagnatförsĂ€ljning av bilar upp till tio Ă„r ökade i januari med 7% jĂ€mfört med januari 2024. Genomsnittligt (median) antal lagerdagar innan försĂ€ljning var 70 (42) dagar. â
kan du
Nevo utökar sitt One-StopShop koncept med nytt avtal!
Nevo maskin och Steelwrist har signat avtal gÀllande service och eftermarknad. Detta gör nu Nevo Maskin till auktoriserad servicepartner Ät Steelwrist.
âVi vill utöka vĂ„ran nĂ€rvaro och fĂ„ snabbare led ut till vĂ„ra kunder i norr, dĂ„ Ă€r det viktigt att kunna bistĂ„ med hög service och reservdelar som Ă€r nĂ€ra till hands, och det vet vi att Nevo maskin kan leverera Ă„t vĂ„ra kunder.â
Anders Persson, Key account manager Steelwrist AB
NÀr det kommit 2 cm snö, har plogbilen normalt 5 timmar pÄ sig att ploga strÀckan. 5 timmar efter avslutat snöfall fÄr det ligga högst 2 cm snö pÄ vÀgen. HalkbekÀmpas normalt med sand.
VĂ€gklass 5 KĂ€lla: TraïŹkverket
NÀr det kommit 3 cm snö, har plogbilen normalt 6 timmar pÄ sig att ploga strÀckan. 6 timmar efter avslutat snöfall fÄr det ligga högst 3 cm snö pÄ vÀgen. HalkbekÀmpas normalt med sand. » PÄ nÄgra vÀgar kan ÄtgÀrdstiden skilja sig frÄn vad som anges som normaltider ovan.
Nevo kommer att ta sig
an service och reparationer och med tiden bygga upp ett baslager med Steelwrist reservdelar lokalt i LuleĂ„. âDenna nyhet gör oss otroligt stolta och glada, att fĂ„ representera ett sĂ„ bra och framgĂ„ngsrikt mĂ€rke. Detta Ă€r ett bra komplement till vĂ„ran verksamhet och utökar vĂ„rat One Stop Shop koncept.â
Niklas NiemelÀ, VD och Àgare pÄ Nevo Maskin AB
Steelwrist Àr en global tillverkare av tiltrotatorer, snabbfÀsten och redskap för grÀvmaskiner
med huvudkontor i Sverige. Ett tydligt fokus pÄ robusta och moderna produkter, kombinerat med snabb service har visat sig vara uppskattat av det ökande antalet kunder.
Besök gÀrna Steelwrist hemsida för att lÀsa mer om deras produkter och stora utbud pÄ nÀtet hÀr: www.steelwrist.com
KĂ€lla: Nevo Maskin
REDAKTIONEN redaktion@gratistidning.com
KĂ€lla: Vroom
HĂ€r
lÀsa hela artikeln:
(frÄn vÀnster till höger i bild) Andreas Widegren, Supporttekniker Steelwrist AB, Anders Persson, ount manager Steelwrist AB och Niklas NiemelÀ, VD och Àgare pÄ Nevo Maskin AB. Foto: Christoffer Sundström
KORSORDET v.
Vinn trisslotter
Vinn trisslott!
Bland de rÀtta lösningarna drar vi en vinnare:
Vinst: 1 trisslott (VĂ€rde 30 kr)
Vinnaren redovisas i Jokkmokk Gratistidning vecka 12.
OBS! LĂ€mnas in senast fredagen den 14/3 kl. 08:00.
VĂ€lkommen till oss eller skicka hela korsordet till: Jokkmokk Gratistidning Hermelinsgatan 1 972 34 LULEĂ
MĂ€rk kuvertet âKORSORD 8â
OBS! ny mailadress för inlÀmning av era svar! korsord@gratistidning.com
Du mÄste vara minst 18 Är för att tÀvla.
Namn:
â„ Trots allt mitt i allt
℠VÄga lÀk ditt inre
℠VÄga ta vara pÄ erfarenheterna
℠VÄga vÀx som mÀnniska
℠Livet erbjuder dig alltid nÄgot mer
Adress:
Din mentala hÀlsoinspiratör Tina Persson
HUSBIL KĂPES!
Àven husvagn Àr av intresse. Defekter inget hinder. Max 250.000kr.Ring 070-050 55 25 Tony
Tomas Magnusson tilldelas Asa KitokStipendiet 2025
Såmi Duodji Sameslöjdstiftelsen kan idag med glÀdje meddela att den sydsamiska slöjdaren
Tomas Magnusson, frÄn Mörsil, tilldelas Asa Kitok-stipendiet 2025. Stipendiet uppgÄr till 75 000 kr. Tomas har sedan 2011 varit yrkesverksam slöjdare pÄ heltid och har stÀllt ut sin duedtie pÄ flera utstÀllningar.
âJag Ă€r oerhört tacksam för att ha tilldelats Asa Kitok-stipendiet. Det betyder mycket för mig och mitt arbete, dĂ„ det ger mig möjlighet att fortsĂ€tta utveckla och förmedla den sydsamiska slöjden. Stipendiet ger mig ocksĂ„ en chans att nĂ„ ut till fler och förhoppningsvis inspirera nya generationer att hĂ„lla slöjdtraditionerna vid liv.â
- Tomas Magnusson âDet var mĂ„nga bra sökanden till Asa Kitokstipendiet men vi var en enhĂ€llig styrelse som beslutade att tilldela Tomas Magnusson Ă„rets Asa Kitok-stipendie. Det kĂ€nns fantastiskt att fĂ„ ge detta arbetsstipendium till en slöjdare som sĂ„ lĂ€nge har Ă€gnat sig Ă„t duedtie och som sĂ„
generöst delar med sig av sin kunskap till kommande generationer. Tomas Ă€r en förebild för mĂ„nga kommande slöjdare, och vi ser fram emot att följa hans fortsatta arbete.â
- Magnus Antaris Tuolja, Ordförande Såmi Duodji
Motivering:
âTomas Magnusson Ă€r en dedikerad och erfaren sydsamisk slöjdare som har Ă€gnat över ett decennium Ă„t att bevara och utveckla den traditionella sydsamiska hĂ„rdslöjden. Hans arbete som bĂ„de slöjdare och lĂ€rare vid Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk visar hans djupa engagemang för att föra slöjdtraditionen vidare till nya generationer. Genom undervisning och kurser har han bidragit till att stĂ€rka det kulturella arvet och sĂ€kerstĂ€llt att de traditionella kunskaperna lever kvar. Tomas ambition att anvĂ€nda stipendiet för att skapa en utstĂ€llning dĂ€r traditionella föremĂ„l möter ett mer personligt och experimentellt formsprĂ„k Ă€r bĂ„de inspirerande och nyskapande. Det visar pĂ„ en vilja att bredda förstĂ„elsen för samisk slöjd och att nĂ„ en större publik, vilket stĂ€rker kulturens synlighet och relevans i dagens samhĂ€lle. Hans ansökan visar en tydlig vision och passion för att kombinera tradition med innovation. DĂ€rför Ă€r Tomas Magnusson en mycket vĂ€rdig mottagare av Asa Kitok-stipendiet.â - SĂĄmi Duodjis styrelse
Om stipendiet Såmi Duodji Sameslöjd-
Vad var det bÀsta, och mest lÀrorika med pandemin?
KRĂNIKA
Tina Persson
5 Är har gÄtt!
Minns du för fem Är sedan?
Minns du, vad som var pÄ vÀg att hÀnda dÄ? Hur kunde detta ens hÀnda? à , hur lÀnge skulle det ta, innan det skulle gÄ över? Skulle det nÄgonsin gÄ över? Skulle vi kanske fastna, och aldrig komma ur det?
För fem Är sedan, dÄ var vi pÄ vÀg rakt in i pandemibubblan. SÄ vart Àr du idag? Har du kanske tom glömt bort, att det hÀnde? Gick du kanske bara vidare, utan att ens reflektera?
SĂĄmi Duodji Ă€r en stiftelse som grundades 1993 av Samernas Riksförbund och Same Ătnam. Stiftelsens uppdrag Ă€r att sĂ€kerstĂ€lla överlevnaden av den samiska slöjden genom att jobba med att bevara, utveckla och frĂ€mja duodji. Stiftelsens kontor ligger i JĂ„hkĂ„mĂ„hkke och har idag tre anstĂ€llda, en verksamhetsledare, en marknadskoordinator/ butiksansvarig och en duodjekonsulent pĂ„ halvtid. Stiftelsens arbete finansieras framförallt genom verksamhetsbidrag frĂ„n Sametinget, NĂ€mnden för hemslöjdsfrĂ„gor och Region Norrbotten.
KĂ€lla: SĂĄmi Duodji
SÄ idag Àr jag nyfiken pÄ din status? Vilka erfarenheter fick du med dig? Hur har du tagit vara pÄ det vi var med om? Och hur har du Ätertagit ditt liv?
Att jag vill pÄminna om pandemin idag, det Àr att vi alla fick med oss erfarenheter stora som smÄ. MÄnga fick resor, som dom fortfarande har sviter ifrÄn. Andra lyckades ta sig igenom pandemin, som pÄ ett bananskal.
Det som hÀnde var nÄgot alla fick smaka pÄ i olika doser. Och nÀr pandemin var över, dÄ kom andra beska smÀllkarameller som ocksÄ gav oss fler erfarenheter.
SĂ„ vad har du tagit med dig? Och vem Ă€r du idag? Ăr du nĂ„got bĂ€ttre Ă€n du var före pandemin? Eller anser du dig vara nĂ„got sĂ€mre, och mer vĂ€rdelöst?
Det jag anser frÄn djupet av mitt hjÀrta. Det Àr att du Àr nÄgot betydligt mer, Àn du kan ana. Trots att du kan ha sviter kvar frÄn dina resor, dom senaste Ären sÄ Àr du nÄgot mer.
VĂ„gar du ta in det?
Nej, du kommer aldrig bli den du en gÄng var utan du Àr nÄgot mer. NÄgot sÄ mycket mer, om du vill och vÄgar.
à , vad trÄkigt kanske du tÀnker. För du mÄdde sÄ bra före pandemin. Du hade ett bra jobb, kunde göra bÄde det ena och andra, men idag. Ditt liv raserade rejÀlt, och du har hamnat i ett lÀge du nog aldrig kommer ut ur.
Min senaste âlillaâ resa nĂ€r jag bröt handleden, kom ju som en rejĂ€l kĂ€ftsmĂ€ll. Ă , jag som hade sett fram emot lĂ€ngdskidsĂ€songen, nĂ„got som jag Ă€ntligen Ă„terupptagit förra vintern. NĂ€, nu Ă€r ju hela sĂ€songen havererad, och kommer jag nĂ„gonsin att kunna anvĂ€nda handleden som förut?
Absolut det var tankar som snurrat, och som fortfarande snurrar runt för det tar tid. Hur lÄng tid, det vet jag inte och kommer jag nÄgonsin att bli
helt ÄterstÀlld? NÀ, det kommer jag aldrig bli, men det kommer bli bra om jag fortsÀtter rehab trÀna.
NÀr nÄgot stort eller litet sÀtter krokben för vÄra liv, kan vi vÀlja vilken vÀg vi vill gÄ nÀr det gÀller det mentala. Visst spik i foten, om ni kommer ihÄg det med Hasse och Tage? Vi behöver inte ta i sÄ rejÀlt, men ÀndÄ vilken frekvens vÀljer du för ditt liv?
Som jag skrev i min krönika om min födelsedagspresent, det var att jag mitt i allt och trots allt fylldes med tacksamhet. Det som ocksÄ hÀnde mitt i allt och trots allt det var min frÄga. Vad ska jag fÄ lÀra mig nu?
Vilka erfarenheter kommer jag nu att fÄ, för att enbart vÀxa som mÀnniska? Samma tankar fanns nÀr pandemin klev in i allas vÄra liv. Visst det var rejÀlt hemskt, men ÀndÄ mitt i alla och trots allt.
Vad skulle jag fÄ lÀra mig nu? Skulle jag ens överleva? Jag fÄr helt enkelt göra mitt bÀsta, för det var mitt ansvar att ta vara pÄ restriktionerna.
Det jag ocksÄ hade med mig, var alla tidigare erfarenheter frÄn mitt liv. NÄgot som gjorde att jag kunde behÄlla en trygghet, Àven om den ruskades om ibland. Erfarenheter som jag hade bearbetat och sett till att göra nÄgot bra av, för att ha till nÀsta resa och Àven dela med mig av till andra.
Det Ă€r mĂ€rkligt hur mĂ„nga mĂ€nniskor tĂ€nker, nĂ€r nĂ„got Ă€r âöverâ. Att nu slĂ€pper vi det hĂ€r och gĂ„r vidare. För egen del tĂ€nker jag pĂ„ vad har jag lĂ€rt mig, och hur kan jag vĂ€xa som mĂ€nniska?
MÄnga gör sitt bÀsta och sopar det som dyker under mattan, men som senare kommer med ett efterskalv. NÀ, bort det hÀr fÄr jag inte tÀnka pÄ lÀngre, men ÀndÄ sÄ knackar det pÄ din mentala dörr. HallÄ, du har mer att lÀra dig!
SÄ ta en stund, och skriv ner vad tar du med dig frÄn dom senaste fem Ären? Vad var det bÀsta, och mest lÀrorika med pandemin? Hur har du sjÀlv vÀxt som mÀnniska, under dom hÀr Ären?
VĂ„gar du upptĂ€cka att du har blivit nĂ„got mer, Ă€n du var innan? Ăven om du har fĂ„tt skavanker bĂ„de hĂ€r och dĂ€r?
Det Àr nÀr du vÄgar bearbeta, som du kommer att vÀxa som mÀnniska! SÄ vÄga!
har inte hĂ€mtat upp tappet â hĂ€r Ă€r siffrorna förening för förening
Ungdomsidrotten i Sverige har ÄterhÀmtat sig efter pandemin. Men inte i Jokkmokk. HÀr Àr antalet deltagartillfÀllen fÀrre Àn Ären innan corona. Det visar Riksidrottsförbundets senaste siffror.
Jokkmokksungdomarna idrottar mindre Àn innan pandemin.
Det visar siffror frÄn Riksidrottsförbundet över Lok-stöd, som delas ut till föreningar som Àr anslutna till nÄgon av specialidrottsförbunden och som bedriver verksamhet för deltagare i Äldern 7-25 Är. Enligt RF:s nyligen publicerade statistik rapporterade föreningarna knappt 13 000 deltagartillfÀllen Är 2023, vilket Àr en minskning med 10 procent jÀmfört med 2019. Jokkmokk Àr en av de 120 kommuner dÀr antalet deltagartillfÀllen har minskat.
Pandemin hindrade i mÄnga fall föreningarnas verksamhet och i riket som helhet minskade antalet deltagartillfÀllen med 13 procent mellan
Ungdomsidrotten i Sverige har ÄterhÀmtat sig efter pandemin. Foto: Newsworthy
2019 och 2021 â och tappet var Ă€nnu större i Jokkmokk. 2023 var det första Ă„ret dĂ„ antalet deltagartillfĂ€llen nĂ„dde upp till samma nivĂ„er som innan pandemin i riket som helhet.
Tar man hÀnsyn till befolkningens storlek i Jokkmokk var antalet deltagartillfÀllen nÀstan lika stort 2023 som 2019. Under 2023 deltog varje invÄnare mellan 7 och 25 Är i snitt i omkring 16 trÀningar, matcher eller
turneringar. Det Àr en relativt lÄg siffra, nationellt sett. Flest deltagartillfÀllen per invÄnare i Norrbotten hade LuleÄ kommun med omkring 33 deltagartillfÀllen per invÄnare.
Onsdag 26 februari kl. 11.00 Folkets Hus, Jokkmokk
Vi bjuder pĂ„ smörgĂ„stĂ„rta. KaïŹe och kaka.
VerksamhetsberÀttelse, revisorernas berÀttelse, frÄga om ansvarsfrihet. Val av styrelse, revisorer +ersÀttare, valberedning.
AnmÀlan senast 24/2, Aina 070-218 68 25 Jokkmokk. VÀlkommen till en trevlig dag. Styrelsen.
Ijanuari har det blivit ovanligt mÄnga timmar i köket. Det har utmynnat i nya recept som Ni kommer att fÄ ta del av framöver. Anledningen till det Àr en lÄngdragen förkylning för dottern som har gjort att hon inte har kunnat trÀna och dÄ blir det inte lika mÄnga timmar efter vÀgarna till och frÄn ishallen. En fingervisning om vad som vÀntar nÀr hon fÄr körkort om tre Är.
Veckans tips
Tagliatelle med krÀmig grönkÄlssÄs med vitlök och blÄmögelost toppat med rostade hasselnötter
Erik Grödahl â Ă rets svenska vinprofil 2016 och utbildare inom mat och dryck frĂ„n PiteĂ„.
Det hÀr behövs till 4 personer: Perfekt att tillaga tillsammans pÄ Alla HjÀrtans dag. Vi gjorde hemlagad tagliatelle, det Àr lite pyssel men vÀl vÀrt.
Inspirationsvideo finns pÄ min Instagram by.erikgrodahl.
Gör du hemlagad pasta, anvÀnd Caputo pastamjöl. De rostade hasselnötterna kan du förbereda dagen innan.
Gör sÄ hÀr: 1. Rostade hasselnötter: Rosta hasselnötterna i ugnen pÄ 180° C i cirka 15 minuter. LÄt svalna. Om du vill ha bort skalet, gnugga med en (ren) kökshanduk. Finhacka.
2. SÄs: FrÀs vitlöken i olja 3-4 minuter, tillsÀtt grönkÄlen och frÀs ytterligare 4-5 minuter. TillsÀtt grÀdde och blÄmögelost och lÄt koka ihop. Smaka av med salt.
3. Koka pastan ett par minuter, hÀll av vattnet och lÄt pastan puttra med sÄsen nÄgra minuter.
4. Servera med rostade hasselnötter, riven ost, ringla över tryffelolja.
Inspireras av recept och goda drycker frÄn Erik Grödahl, vÀlkÀnd vinkÀnnare och utbildare inom mat & dryck.
SamrÄdsprocesserna vÀgleder
projektets centrala utvecklingsalternativ
Projektutvecklingen i Kallak har pÄ relativt kort tid tagit stora kliv framÄt och har fÄtt stöd av de vÀrdefulla synpunkter och förslag som inkommit under samrÄdsprocesserna. VÄrt konsultteam, som kombinerar svenska och internationella erfarenheter, fortsÀtter arbetet med att förbÀttra verksamhetens prestanda.
Vi har minskat tekniska och ekonomiska osÀkerheter, optimerat verksamhetens miljömÀssiga fotavtryck samt skapat bÀttre kontroll över miljöpÄverkan, inte minst nÀr det gÀller vatten- och avfallshantering.
TransportfrÄgan i fokus
Transporten av upp till 2,8 miljoner ton magnetitkoncentrat per Är frÄn Kallak, till nÄgon av de möjliga utskeppningshamnarna i Narvik eller UmeÄ, har varit ett centralt Àmne i vÄra diskussioner. Vi har förstÄtt att den frÄgan Àr viktigt för samhÀllet, och med de synpunkter som inkommit frÄn Jokkmokksborna fortsÀtter vi att leta lösningar som minskar
sÀkerhetsrisker och pÄverkan pÄ samhÀllet och miljön.
Tidigare har vi pÄ Jokkmokk Iron presenterat tre huvudsakliga transportalternativ mellan Kallak och Vaikijaur:
Lastbilstransporter Àr en relativt beprövad lösning, Àven om elektriska tunga transporter Àr ett nytt fenomen pÄ marknaden. Dock bedöms lastbilstransporter ha betydande pÄverkan pÄ rennÀringen, nÀrboende, vÀgsÀkerheten samt verksamhetens driftkostnader.
Ett transportband innebÀr relativt stora investeringar men lÄga driftkostnader. PÄ grund av sin tekniska utformning skulle det dock utgöra en barriÀr som hindrar renarnas fria vandringar, ta orörd mark i ansprÄk och dÀrmed pÄverka natur, mark och vatten.
En pumpledning Àr det alternativ som bedöms ha minst pÄverkan pÄ mÀnniskor och natur i det omgivande landskapet. I det transportalter-
nativet blandas jÀrnmalmskoncentratet med vatten till en sÄ kallat slurry som kan pumpas i en pipeline frÄn gruvomrÄdet i Kallak till terminalomrÄdet i Vaikijaur.
Högre initiala investeringskostnader balanseras av mycket lÄga driftkostnader, oövertrÀffad driftsÀkerhet och minimal miljöpÄverkan.
Pumplösningen Àr visserligen inte beprövad i den hÀr skalan i Sverige, men anvÀnds flitigt i andra delar av vÀrlden. Det innebÀr att det internationellt finns hög teknisk kompetens och mÄngÄrig erfarenhet av att utforma sÄdana anlÀggningar. Högre initiala investeringskostnader balanseras av mycket lÄga driftkostnader, oövertrÀffad driftsÀkerhet och minimal miljöpÄverkan.
Vi Àr dÀrför glada att kunna berÀtta att en pumpledning, mellan gruv-
omrÄdet och jÀrnvÀgsterminalen vid Inlandsbanan, anses vara det föredragna transportalternativet för gruvprojektet. Denna lösning har potential att minska riskerna för samhÀllet, pÄverkan pÄ klimatet och skydda bÄde natur- och kulturmiljöer. Vi fokuserar fortsatt pÄ relevanta teknik- och miljöutredningar.
Din Ă„sikt Ă€r viktig Jokkmokk Irons gruvprojekt i Kallak krĂ€ver att samtliga berörda kĂ€nner sig delaktiga i diskussioner och samrĂ„d. Vi Ă€r alltid öppna för att höra din Ă„sikt â tveka inte att höra av dig till oss pĂ„ info@jokkmokkiron.se om du har nĂ„gra frĂ„gor eller förslag.
