Jokkmokk Gratistidning vecka 39, 2022

Klimatklivet

till åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Den senaste ansökningsperioden till Klimatklivet stängde den 8 septem ber. I Norrbotten kom 18 ansökningar in och tillsammans

ELNÄTET FÖRSTÄRKS LÄNGS NORRLANDSKUSTEN

Vill tacka alla

för ert stora stöd i valet 2022

Svenska kraftnät förstärker transmissionsnätet längs kusten i Västerbottens och Norrbottens län för att möjliggöra den industriella energiomställningen i norra Sverige samt för att kunna ansluta nya vindkraftsanläggningar.

Stora mängder el behövs Flera stora industrier i norr ska elektrifiera sin verk samhet och det kommer krävas stora mängder el. För att möjliggöra den industriella energiomställningen behöver ledningar och stationer byggas ut. Utbygg naden behövs även för att ansluta vindkraftsanlägg ningar till land och till havs.

Åtta projekt längs Norrlandskusten

Totalt planeras det för åtta projekt längs Norrlands kusten: två nya systemförstärkande 400 kVledningar — Letsi—Svartbyn och Högnäs—Stornorr fors; förstärkning av den befintliga ledningen Svart byn—Keminmaa; två nya 400 kV anslutningsledningar: Högnäs—Högnäs 2 och Svartbyn— Hertsön samt tre nya 400 kV-stationer: Degerträsk,

Svenska

Hertsön och Högnäs 2. Samtliga projekt ingår i inves teringsprogrammet Fossilfritt övre Norrland (FÖN).

Dialog pågår

Svenska kraftnät för nu en tidig dialog med myndig heter, organisationer och företag för att inhämta syn punkter från de som berörs av planerna för de projekt som är först ut: Letsi—Svartbyn, Svartbyn—Hertsön samt Högnäs—Stornorrfors. Dialogen kommer fortgå under hösten med ytterligare parter.

Samråd planeras till 2023

Parallellt med förd dialog arbetas förslag på sträck ning fram för att kunna gå ut på samråd till berörda myndigheter och fastighetsägare. Samråden för de projekt som är först ut är planerade till 2023.

Mer information

För mer information om program och projekt: www.svk.se/fossilfrittovrenorrland.

”Jätteskalvet” bara ett av alla problem

Det som göms i snö kommer upp i tö. Nu när nya centrum invigts samtidigt som flera problem rörande infra struktur, ersättningsbostäder och säkerhet ännu inte lösts står gruvbolaget inför ett skarpt läge att visa graden av sitt ansvars tagande i samband med stadsflytten. Kirunaborna har under hösten fått ta del av två nya exem pel på gruvbrytningens påverkan (som LKAB underskattat): ett nytt

monsterskalv och sprickor som tvingar till en akut lösning för sjukhuset. Över dessa händelser svävar frågan om sprick bildningarnas risker.

LKAB:s brist på tydliga besked och flyktiga svar lugnar minst sagt inte befolkningen, som har färskt i minnet bolagets tidigare felaktiga uttalanden om riskläget.

I fredags (den 23 september) skedde ett jätteskalv i gruvan som tvingades stänga under tiden området säkrades.

Kirunaborna vittnade på sociala medier om hur de kände kraftiga skakningar. Flera märkte till och med skalvet i nya centrum och på Lombolo. På LKAB:s egen skala nådde magnituden upp till 2,2. Lyckligtvis kom ingen person till skada. Men allt kraftigare skalv är inte gruvjättens enda huvudbry.

Beskedet om sprickorna som tvingar fram en brådskande lösning för sjukhuset skapar också oro. Ett forcerat sjukhusbygge kan innebära högre kostnader enligt kommunalråd Gunnar Selberg, som säger till SVT att han inte alls är förvånad över LKAB:s brist på kontroll över de ökande sprickbildningar som drabbar staden:

– Jag är inte förvånad. LKAB har inte kontroll över deformationerna.

Det senaste året har det framkommit flera fall av byggnader som spruckit snabbare än LKAB:s prognoser. Det började med akutevakue ringen av fastigheten på Biblioteksgatan, tätt följt av höghuset Tempohuset. Även i Bolagsskolan och i Hjalmar Lundbohmsskolan har sprickorna

visat sig så stora att LKAB tvingats agera. Alla dessa exempel till trots är det först nu, i samband med rapporterna om sprickor vid Kiruna sjukhus, som LKAB erkänner att gruvbrytningen är orsaken till sprickorna. I samband med den första akutevakueringen, på Bilblioteksgatan, meddelande LKAB till exempel att det hade med den specifika fastighetens konstruktion att göra, och att det inte fanns någon oro för andra byggnader. Bara några månader senare fick LKAB äta upp de orden. Felaktiga prog noser och sedan dessa falska försäkringar om att det inte finns anled ning till oro, har skapat just det. Lokala media har tidigare rapporterat om svårigheten för Kirunaborna att inte känna oro trots LKAB:s upprepade mantra: att bolaget har kontroll över situationen.

Höghus rasade i Miami Sprickor i bärande husdelar kan få allvarliga konsekvenser. Den närmsta och mest upp märksammade händelsen i svenska medier är höghuset som rasade i

Miami, USA. I juni 2021 kollapsade ett tolvvåningshus i Surfside, Miami, med följd av ett 20 tal personer dog och över 100 personer för svann i rasmassorna. Det som var extra anmärk ningsvärt med händelsen var att ingenjörer redan tre år innan raset hade rapporterat om struktu rella skador på byggna den. Trots att skadorna var små var det viktigt att reparera dem i tid, menade ingenjörerna. Bland annat hade pelare, och balkar och väggar i parkeringshuset under huset ”rikliga” sprickor.

Ingenjörerna uttryckte aldrig att byggnaden kunde rasa, men under strök att renovering var nödvändigt. Byggnaden rasade precis innan renoveringen hann på börjas. Fastighetsägarnas advokat, Kenneth S.

Direktor, menade att allt hade hade kunnat hanteras annorlunda om bristerna hade bedömts som ett allvarligt hot, rapporterade Aftonbladet i juni 2021. De bilder som dokumenterats på Miami byggnadens skick innan raset har vissa likheter med de bilder som nu cirkulerar på de sprick drabbade byggna derna i Kiruna.

Kampen mot klockan blir tydlig i många avseenden, inte bara gällande säkerhet. Till exempel har NSD rapporterat om att Fritidsbanken tvingas hålla stängt i väntan på en ny lokal. Det innebär att personer med behov av fritidsutrustning tvingas gå tomhänta under obestämd tid.

Steget Fram – bäst i Sverige

NORRBOTTEN NÄRINGSLIV

Mars 2020 grundades projektet Steget Fram. Projektet är finansierat av Samordningsförbundet och Älvsbyns kommun och riktar sig till personer över 18 år som antingen av psy kiska, sociala eller av andra anledningar behöver särskilt stöd för att kunna gå vidare till en långsiktig lösning, antingen studier, arbete eller annan lösning.

– Vårt arbete går ut på att stötta deltagarna mot egen försörjning och en bättre hälsa, det är projektets två grunddelar. Vi arbetar genom BIP-modellen, en dansk modell som går ut på att man jobbar nära deltagarna tillsammans med varandra. Antingen genom individuella aktiviteter eller i grupp, berättar Agneta Andersson.

Företag knogar och tar kontakt med Steget Fram när dem söker arbetskraft.

Under introduktionstiden på arbetet erbjuds deltagarna stöttning om detta önskas.

– Vi jobbar utifrån Supported Employment, där vi kan följa med ut på arbetsplatsen och stötta och handleda, för att det ska bli så bra som möjligt för indi viden och för att man inte ska belasta arbetsgivaren i allt för hög utsträckning under introduktionen, berättar Boel Malmström.

Rankad som bäst i Sverige Sedan start har projektet haft 60 deltagare. Varje indi vid som deltagit i projektet har fått svara på en enkät om planeringens effekt och hur snabbt den kom i gång efter att man slutat. Samordningsförbundet, som sträcker sig nationellt, har gått igenom resultatet av enkäterna och presenterade tidigare i år Steget Fram i

Älvsbyn som bäst i Sverige 2021.

– Det är det viktigast betyg man kan få. Så det känns jättebra, speciellt då det är deltagarna själva som har sagt att har det varit bra, säger Agneta.

– Det känns att då är vi inne på rätt spår, att det vi gör här gör skillnad hos individerna. Det är det som är syftet med det här. Så det känns bra, säger Boel.

■

Projektet räknas pågå fram till slutet av 2023, men förhoppningen är att det blir en förlängning.

gruvrymden finns inga känslor: LKAB:s girighet dödar vårt hopp

I gruvrymden finns inga känslor. Begreppet rymd har på olika sätt kunnat förknippats med Kiruna. Till exempel rymdindustrin med Esrange och IRF, eller den futuristiska arkitekturen som präglade det gamla stadshuset innan rivningen. När det byggdes pratades Kiruna fortfarande om som mönsterstaden, framtidsstaden. Idag associerar jag tyvärr begreppen Kiruna och rymd med något negativt. På grund av gruvbrytningen har Kiruna under många år alltmer vittrat sönder till att kännas som en dystopisk rymdkoloni, Månbas Alpha. I dikten Epilog skriver Tomas Tranströmer: ”December. Sverige är ett uppdraget, avtacklat skepp. Mot skymningshimlen står dess master kärvt. Och skymningen varar längre än dag.”

Den dikten får mig att tänka mer på Kiruna än Sverige, och jag är rädd att vår hemstad ganska snart bara blir ett tomt, kallt skal.

I gruvrymden finns inga känslor. Denna sorg blir extra påtaglig nu när ”nya centrum” invigs Lokala politiker, företagare och föreningar sluter upp och försöker skapa engagemang och vara positiva, men bakom leendena finns den bittra insikten att vi nu, efter många år av konflikter och olika visioner, får nöja oss med det absolut minsta möjliga i form av ersättning och kompensation för den stad som LKAB:s giriga brytning slukat underifrån. Det är en enorm snålhet och rent ut sagt ett hån mot alla vanliga människor i Kiruna. Alla duktiga gruvarbetare som år ut och år in offrar sin tid och sina kroppar för att bryta fram miljarder till statskassan. Alla barnfamiljer som trots risken att föda barn utan BB eller fungerande sjuk vård – trots bristen på utbud i form av service, omsorg och kultur – väljer att satsa på en framtid här uppe. Alla lokala handlare och företagare som får se sina livsverk söndersmulade av LKAB:s önskan om mer brytningsmark, utan en rättvis kompensation – med härskarmetoder nästintill tvingade att skriva på

ersättningsavtalen med tvång om sekretess. Och om det är någon som vågar stå emot blir de uthängda som omedgörliga snåljåpar som står i vägen för den allsmäktiga gruvnäringen. Jag har hört flera Kirunabor som berättat om hur de inte vetat bättre än att skriva på dessa ensidiga avtal.

I gruvrymden finns inga känslor. Häromdagen läste jag en bra krönika i NSD, av den duktiga och unga Kirunabon August Tapojärvi. Han skriver angående framtidsutsikten och respekten för den vanliga människan i Kiruna:

”Jag jobbar och gör så gott jag kan för att min fritid ska vara så trivsam som möjligt. Jag betalar skatt och tar mitt ansvar i min lilla bubbla här i världen. Men var är mitt värde som vanlig arbetare? Var är människovärdet för alla oss som genererar miljarder till statskassan varje år? Vi ger dagligen av våra krop par och liv för att göra vinst för staten på rikedomarna vi har i vår mark. Vad mer vill ni ha av oss innan vi åtminstone kan få vettig sjukvård? Så, vem slåss för Kiruna? Vaga muntliga löften har kommit från både höger och vänsterpartier men trots det är det fortfarande dödens väg som är vår enda väg ut.”

Tyvärr hamnar ofta diskussionerna och skulden på lokala politiker, medan vi missar att rikta blicken mot de som faktiskt är ansvariga: LKAB och staten. Redan 1919 skrev Ernst Didring i sin roman Spelarna om makteliten som från styrelserummen i Stockholm drog trådarna till gruvans marionett ter. 2017 riktade riksrevisionen i sin rapport om samhällsomvandlingen skarp kritik mot LKAB och regeringen. I rapporten lyfter de fram att planeringen varit bristfällig – att LKAB underskattat kostnaderna för projektet vilket leder till att kommuner, företag och privatpersoner inte blir tillräckligt kompenserade.

Vi väljer inte var vi föds, men den platsen präglar och formar oss, och att se den bortryckt under ens fötter är som att bli fråntagen en del av sig själv. Vi

väljer inte var vi föds och nu kan vi knappt välja var och hur vi ska bo. Med LKAB och statens metoder och brist på ansvar verkar det som att de vill att alla ska flytta härifrån. Att staden blir en arbetskoloni där arbe tarna sover i plåtbaracker, matas genom en sond, och sedan går till jobbet utan att gnälla. Alla människor på en ort är viktiga för att skapa en dräglig tillvaro under den korta tid vi får här på jorden, men trots LKAB:s budskap om hållbar samhällsomvandling – gruva och sam hälle sida vid sida och så vidare – är dräglig tillvaro ett begrepp som verkar fattas i deras ordbok.

I gruvrymden finns inga känslor. Att kritisera LKAB är som att hota Kirunas överlevnad. Samma gamla visa: att ”utan gruvan är Kiruna ingenting” –trots vår fantastiska natur och våra förutsättningar för turism.

I sin bok Norrland skriver PO Tidholm: ”Kort sagt, gruvor skapar arbetstillfällen och tillväxt, men det är långt ifrån självklart att det sker på den plats där malmen finns.” Han förklarar också hur denna diskussion stannar vid en orättvis syn på norra Sverige: ”…på det stora hela är diskussionen ändå fastlåst i en gammal analys: Norrland är en koloni, en landsända där ingrepp inte kostar och där människor ska vara glada för de jobb de kan få.” Detta lyfter också en anonym skribent i ett nummer från 2013 av Tidningen Brand. Hens ord och framtidsspaningar är tyvärr idag mer sanna än någonsin: ”…samlevnaden är varken fridfull eller symbiotisk; den är en motsättning. Samma lönsamhet som möjliggör stadens fortlevnad, underminerar samtidigt densamma. Förkastningarna, kratrarna, sprickorna hotar att svälja allt. Husen och vattenledningarna och avloppen och vägarna. Men de kommer också att äta av människorna; av våra liv, våra minnen, vårt hem.”

I LKAB:s gruvrymd finns inga känslor.

Rekordstort intresse för klimatinvesteringar i länet

NORRBOTTEN Klimat klivet är ett investeringsstöd till åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Den senaste ansökningsperioden till Klimatklivet stängde den 8 september. I Norrbotten kom 18 ansökningar in och tillsammans omfatta de de ett rekordstort sökbelopp

Ansökningarna är nu under handläggning hos Länsstyrelsen för att sedan lämnas över till Naturvårdsverket som granskar och fattar beslut.

– Det värmer i hjärtat att intresset för Klimat klivet varit så stort här i Norrbotten. Vi har fått in ansökningar för både små och stora åtgärder över hela länet, vilket är jätteroligt att se, säger Arvid Boström, handläggare på Klimatklivet.

Från januari i år fram till den 20 september har 15 ansökningar i Norrbotten beviljats stöd från Klimatklivet till ett sammanlagt belopp av drygt 20 miljoner kronor. Dessa åtgärder beräknas bidra med en utsläppsminskning på 3,2 miljoner kg koldiox idekvivalenter per år. Det motsvarar utsläppen från att köra drygt 2 miljoner mil med en ny dieselbil.

Stöden under 2022 har gått till bland annat laddstationer samt olika åtgärder inom jord brukssektorn. Jordbruk tillhör ett av de prioriterade områdena inom Klimatklivet och åtgärderna som har beviljats stöd avser elek

trifiering, uppvärmning, biogasproduktion och transportminskningar inom gödselhantering.

Ansökan om stöd för publik laddinfrastruktur Funderar du på att byg ga laddstationer som är tillgängliga för allmän heten? Klimatklivets andra utlysning för publik laddinfrastruktur öppnar den 26 septem ber och stänger den 7 oktober klockan 16:30.

Du kan få stöd på upp till 70 procent av inves teringskostnaden. Läs mer om stödet och hur du ansöker på Natur vårdsverkets webbplats: naturvardsverket.se

Under första utlys ningen som hölls i april inkom 8 ansökningar i Norrbottens län. Dessa omfattar ett sökt stödbelopp på sammanlagt 11 miljoner kronor.

– Intresset för elek trifiering är en stor trend i samhället, vilket även speglar sig i våra rådgivningssamtal. Vi på Länsstyrelsen hoppas dock få in ännu fler an sökningar under nästa utlysning Etableringen av nya laddstationer är viktigt för att underlätta den gröna omställning en, särskilt i Norrbotten där avstånden är stora och möjligheterna att ladda bilen mindre. Jag hoppas verkligen att man passar på och söker stöd för detta, säger Arvid Boström.

BOSTAD Att jobba i bostadsbranschen som, på sätt och vis, berör i princip alla innebär ofta många frågor vilket är kul! Att kunna hjälpa till eller åtminstone hänvisa vänner, bekanta och kunder till olika experter för att de skall få bästa möjliga hjälp är berikande.

En av de frågor som jag ofta får handlar om radon. Vad är radon egentligen? Är det farligt? Hur tar man reda på om det finns radon i huset, lägenheten eller byggnaden som man bor eller befinner sig i? En del av dem kan jag svara på men oftast, för att de skall få experthjälp, så ger jag dem numret till min kollega Malin som är expert.

Så för att ge er den bästa informationen kring radon – låt mig presentera och redogöra för vad min goda kollega Malin har att säga i och om ämnet!

Radon vad är det Radon är en radioaktiv gas som både är osynlig – och luktfri och som bildas som naturligt när ämnet

Uran -238 sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar. Radondöttrar är radioaktiva metallatomer som fastnar i våra luftvägar vid inand ning. När detta sönderfall sker avges strålning från radondöttrarna som kan skada cellerna i våra luft vägar och lungor. I värsta fall kan de orsaka cancer

Radon och radondöttrar Radon och radondöttrar följer med luften in i luftrör och lungor när vi andas Lungorna kan därför skadas och det kan i värsta fall leda till lungcancer. Ju längre tid du tillbringar i ett radon hus och ju högre halter du utsätter dig för, desto större är risken. En människa behöver exponeras dagligen och kontinuerligt för höga halter radon under en mycket lång tid (för att radonet ska utgöra en hälso risk). Rökning i kombina tion med radonstrålning ökar risken avsevärt. Även familjemedlemmar och andra som utsätts för passiv rökning har högre risk att drabbas av lungcancer från radon. Mer information om

hälsorisker med radon finns på Strålsäkerhetsmyndig hetens hemsida.

Radon i bostaden

För att ta reda på om det finns radon i bostaden kan man låta göra antingen en korttidsmätning eller en långtidsmätning. Korttids mätning kan utföras med både radondosor och/eller en logger. Med en logger kan man tydligare se radon haltens variation timme för timme Med radondosor får man endast ett medelvärde.

Skillnad mellan kort tidsmätning och långtidsmätning En korttidsmätning kan göras när som helst under året och används framför allt för att få en indikation

på om det finns radon i fastighet. Detta sker ofta då man inte har möjlighet att göra en långtidsmätning på grund av, exempelvis, att det är fel tid på året eller tidsbrist. Långtids mätningen skall göras under den så kallade eldnings säsongen som är mellan den 1a oktober till och med den 30e april och mätningen pågår då under minst två månader Långtidsmätningen är mer exakt än en korttidsmätning då den pågår under en längre period.

Gränsvärde

Radon, vad är det och hur påverkar det oss? BOSTAD

I Sverige är gränsvärdet för radon 200 Bq/m3. Det vill säga att får man högre värden än det så bör man utreda orsaken till den

höga radonhalten och få ett åtgärdsförslag till vad som behöver göras i just den bostaden för att kunna minska värdena.

Kostnad för radonåtgärd Kostnaden för en radonåtgärd varierar så klart beroende på vad det är för typ av bostad och även storleken på den. Men från uppskattningsvis 10 000 kronor upp till 150 000 kronor. Kostnaden är beroende på vilken åtgärd som behövs i fastigheten. Det kan vara allt från några enkla tätningslösningar till ett nytt ventilationssystem. n

TAKBYTE?

Oavsett om ni tänkt bygga nytt eller skall renovera, är plåttak från Nordprofil rätt val för dig. Vi tillverkar våra tak själva med marknadens bästa urval av material, väl anpassat för ett hårt norrländskt klimat. Därför kan vi lämna upp till 30 års garanti som borgar för ett tak som håller länge.

Vi är en komplett byggplåtsleverantör som kan planera hela ditt projekt, från ritning till färdig leverans med kranbil om så önskas. Vi tillhandahåller ett komplett anpas sat sortiment med lister, takavattning och taksäkerhetsprodukter samt skräddar sydda detaljlösningar för just ert tak. Ring eller kontakta oss på Nordprofil.

MOTOR Elbilsbonusen

är avgörande för varannan bilköpare. Det visar en Sifoundersökning från bilförmedlaren Kvdbil. Samtidigt finns planer på att fasa ut stödet. Redan nästa år sänks bonusen från 70 000 till 50 000 kronor.

Sedan den 8 juli i år betalas ingen bonus ut för elbilar med ett pris över 700 000 kronor, och från nästa år kommer bonusen minska från 70 000 till 50 000 kronor. Flera partier har dessutom aviserat att man vill se en utfasning av bonusen. Men utan bonus så blir det ingen elbil. Det säger närmare varannan (47 %) bilist i Kvdbils/Sifos undersökning. Mest nega tiva är, föga överraskande, de som fortfarande kör en fossildriven bil. Bland dessa är det 52 procent som inte skulle kunna tänka sig en elbil, om det samtidigt inte medföljer en bonus. Elbilsägarna är inte alls lika negativa (12 %).

– Jag vill inte ta ställning för om elbilsköpet ska

fortsätta att subventioneras och i så fall vad bonusen ska ligga på, men jag kan konstatera att bonusen alltjämt är ett viktigt incitament för många att ens överväga elbil. Om vi inte bara ska upprätthålla takten i omställningen utan också accelerera så kommer det vara otroligt viktigt att utfasningen sker i balans med marknaden, säger Daniel Odsberg, försälj ningschef Kvdbil.

Äldre och låginkomst tagare påverkas mest I svaren syns också klara demografiska skillnader. Bland 56-79-åringarna är det nästan sex av tio (59 %) som inte skulle överväga ett elbilsköp utan en bonus. 18-34-åringarna är betydligt mer motiverade, där är siffran 37 procent. Köpviljan minskar även med inkomsten. 52 procent av de som tjänar upp till 25 000 kronor i månaden skulle ge elbilen nobben om det inte fanns en bonus. Motsvarande siffra bland de som tjänar över 35 000 kronor är 41 procent.

Om undersökningen Undersökningen genom fördes i Kantar Sifos webbpanel under perioden 16-19 mars 2022. Totalt intervjuades 1145 personer i åldern 18-79 år Webbpanelen är riksrepresentativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval. Det förekommer ingen självrekrytering i Sifos webbpanel.

Lös 39

KORSORDET v.

Vinn trisslotter

Bland de rätta lösningarna drar vi en vinnare:

Vinst: 1 trisslott (Värde 30 kr)

Vinnaren redovisas i Jokkmokk Gratistidning vecka 40.

OBS! Lämnas in senast måndagen den 3/10 kl. 12.00.

Välkommen till oss eller skicka hela korsordet till:

Jokkmokk Gratistidning Storgatan 2A 962 32 Jokkmokk

Märk kuvertet ”KORSORD

Du kan även lämna ditt svar på gratistidning.com/jokkmokk

Du måste vara minst 18 år för att tävla.

Namn:

Lycka till!

FJÄLLRÄVEN BARENTS PRO WINTER TROUSERS M

Slitstark och varm frilufts by xa, helfodrad med borstad meshväv för extra isolering. Sydd i vind- och vattenavvisande G-1000®väv med förstärkningar i dubbelt tyg över bak och knän. Normal midja och normal passform. Rålängd.

Skön, varm flanellskjorta av ekologisk bomull med lätt vaddering. Två bröstfickor med knapplock och diskret bälg, och handfickor i sidan. Kragen kan vikas upp och säkras för extra skydd.

Teknisk ryggsäck som har Fjällrävens unika träram som, liksom topplocket och höftbältet, kan tas loss för att anpassa säcken efter olika situationer. Sydd i Fjällrävens vattentäta Bergshell-väv med 100% återvunnen nylon.

En jacka med hellång drag kedja och förstärkt polokrage. En året runt-jacka som pas sar bra som ett värmande förstärkningsplagg.. Muddarna har tumgrepp och ryggen är förlängd.

Funktionell stövel perfekt

stövelskaftet.