TAIGA ANVÄNDAR GUIDE
KROPPEN, KLIMATET OCH KUNSKAPEN
TAIGAS
MÄNNISKANS FÖRUTSÄTTNINGAR
JORDEN OCH KLIMATET
FUKT OCH TEMPERATUR
VARFÖR KYLER VINDEN
VARFÖR FRYSER MÄNNISKAN
VARFÖR SVETTAS MÄNNISKAN
MENTAL PÅVERKAN
VÄRMEFÖRLUST OCH ISOLERING
KLÄDERNAS ISOLATION MÄTS I CLO
EGENVÄRME OCH VÄRMEBALANS
VÅRT KLÄDSYSTEM
GODA RÅD OCH JUSTERINGAR
CLIMATE LAB
TAIGAS HISTORIA
Taiga grundades i Varberg 1982 av Paul Rydholm, som redan då hade 30 års erfarenhet inom klädtillverkning. Två år tidigare reste han till Alaskas vildmark för att söka inspiration och återvände hem med ett nytt affärsfokus. Han ville skapa världens mest avancerade kläder för krävande arbetsmiljöer och extrema väderförhållanden – där optimal funktion och säkerhet är avgörande.
Sedan dess har Taiga alltid fokuserat på kundens behov med bästa funktion, kvalitet, passform och hållbarhet. Våra produkter utvecklas i nära samarbete med användare, experter inom klimatfysiologi, leverantörer och genom omfattande tester. I dag väljer några av världens mest utsatta yrkesgrupper Taiga som sin leverantör, till exempel polarforskare, fjällräddningsteam, ambulanspersonal och specialstyrkor inom militär och polis.
OCH FILOSOFI
Under extrema förhållanden finns det inga marginaler eller utrymme för misstag. Våra kläder är utvecklade för att du ska kunna arbeta så obehindrat som möjligt oavsett om du arbetar i tropisk värme, hårda vindar med piskande regn eller i minus 30 grader och snöstorm.
Vi vet hur man klär sig optimalt – oavsett klimat. Att förstå hur människokroppen fungerar i olika temperaturer och arbetsförhållanden är avgörande för att säkerställa en god arbetsmiljö. För att upprätthålla god prestation och förmåga att koncentrera sig behöver du kontrollera temperatur och fukt i ditt klädsystem. Därför baserar vi vår filosofi på klädsystem med plagg i flera lager, för enkel justering av din värme- och fuktbalans.
Funktionella plagg ska hålla dig torr, varm och skyddad utan att begränsa din rörelsefrihet och prestation. Varje lager i klädsystemet har sin specifika funktion, och plaggen kompletterar varandra på ett effektivt sätt.
Den höga kvaliteten på våra avancerade arbetskläder gör att de kan användas under lång tid. Förutom att det minskar den ekonomiska kostnaden för kunden, förbrukas också färre naturresurser. Vi har även en sömnadsverkstad där vi reparerar plagg som kan användas i fler år. Detta är ett sätt för oss som företag, och för dig som användare, att förlänga livslängden på arbetskläderna och undvika onödig tillverkning av nya textilier.
Människan är byggd för +28 °C
och skugga – gärna vindstilla
VÄRMEOCH
KYLKÄNSLIG
särskilt vid bål och huvud.
KYLANDE SVETTNING
unik egenskap för människan.
HÄNDER OCH FÖTTER
är ofta kalla i vårt klimat.
INGEN SKYDDANDE PÄLS
som håller oss varma.
TUNN HUD
som skyddar dåligt mot regn och vind.
De mest vedertagna teorierna kring människans uppkomst hävdar att hon har utvecklats från Homo erectus någonstans i södra Afrika. Där råder ett varmt och skönt klimat. Perfekt för oss människor.
Biologiskt är vi människor nämligen anpassade för att leva i temperaturer mellan +28 och +32 °C. Då fungerar kroppens funktioner optimalt. Inga kläder behövs för att hålla värmen. Blir vi för varma eller för kalla klarar kroppen av att kyla eller värma sig själv.
Alla varelser är födda för att leva i ett visst klimat. Men med tiden kom människan att vandra ut i världen, till nya platser, med helt andra förutsättningar och krav.
Människan har anpassat sitt levnadssätt till olika klimat, men även förändrats biologiskt. Olika pigment, proportioner och annat ger olika fördelar i olika klimat.
På jorden pågår 1 600 stormar samtidigt och 45 blixtar slår ner varje sekund
På senare tid har mängden rapporterade naturkatastrofer ökat. Under 40 år steg antalet från 100 till 400 katastrofer. Tuffa förutsättningar. Inte heller hör den ideala medeltemperaturen +28 °C till vanligheterna. Dessutom tillkommer kraftiga vindar, regn och andra faktorer som förvärrar förutsättningarna ytterligare. Hos oss i Norden är detta snarare regel än undantag. De nordiska huvudstäderna ligger på ungefär samma breddgrader som Anchorage i Alaska, så att vi har ett tufft väder är ingen tillfällighet.
Nordens temperaturväxlingar är bland de största i världen
Den lägsta uppmätta temperaturen i Sverige är -52,6 °C och den högsta temperaturen är +38,0 °C. En skillnad på hela 90,6 °C! Och detta i kombination med riklig nederbörd och kraftiga vindar. De stora variationerna beror på att vädret i Sverige, liksom i Norden, bestäms av kalla luftströmmar från väst som bryts av med varma luftströmmar söderifrån. Faktum är att nordens värmeväxlingar räknas bland de största i världen.
BLÅSIGAST
Adélie Land. Årligt
dygnsgenomsnitt på 48 m/s (174 km/h).
MEST ÅRSNEDERBÖRD
Lloro i Colombia. Årlig nederbörd på ca 13 300 mm.
KALLAST
Antarktis, ”södra köldpolen”. Årligt
dygnsgenomsnitt på -58 °C
VARMAST
Dallol i Danakilöknen, Etiopien. Årligt dygnsgenomsnitt på + 34,5 °C
Notera att detta bara är dygnsgenomsnitt. Den varmaste temperaturen någonsin är +57.8 °C (El Azizia i Libyen). Den kallaste uppmätta temperaturen är -89.2 °C (Vostok på Antarktis).
LUFTFUKTIGHET ...
Människor börjar märka av hög luftfuktighet redan vid temperaturer runt 0 °C. I södra Sverige kan den fuktiga vinterluften i Skåne ofta kännas “rå”, medan den torrare och kallare luften längre norrut kan upplevas som mer behaglig trots lägre temperaturer. Förklaringen är att varmare luft kan hålla mer fukt, vilket illustreras i Mollierdiagrammet till höger.
Hög luftfuktighet påverkar också hur värme upplevs. Vid temperaturer över cirka 34 °C har svetten svårt att avdunsta om luften redan är fuktig. Eftersom avdunstning är kroppens viktigaste kylmekanism gör hög luftfuktighet det svårare för kroppen att göra sig av med överskottsvärme.
Luftfuktighet påverkar även hur kläder fungerar. Inuti ett klädsystem är temperaturen närmast huden vanligtvis omkring 30–32 °C, vilket gör att luften där kan hålla mer fukt än den svalare utomhusluften. När den varma, fuktiga luften rör sig ut genom lagren och kyls ned kan den inte längre behålla fukten, som i stället stannar kvar i kläderna som kondens.
Funktionsmaterial transporterar bort denna fukt ur klädsystemet och hjälper lagren att hålla sig torra och behålla sin isolering. Material som bomull absorberar däremot fukten och håller den kvar, vilket minskar isoleringen och ökar kroppens värmeförlust när den försöker torka kläderna. Resultatet blir att du blir blöt och kall.
Varm luft kan hålla mer fukt än kall. När varm luft kyls får därför inte längre all fukt plats. Den faller ut, precis som regn, och hamnar i kläderna.
... SÅ HÄR UPPLEVER DU DEN
LÅG
LUFTFUKTIGHET
Slemhinnorna blir irriterade med bland annat hosta som följd.
MEDEL
LUFTFUKTIGHET
Upplevs ofta som behagligt och trivsamt.
HÖG
LUFTFUKTIGHET
Upplevs som klibbig och kvalmig. Vi får svårt att avdunsta svett.
Relativluft fuktighetiprocent
UTOMHUSTEMPERATUR
När luften är mättad faller överskottet ut i regn, snö eller dimma etc.
Luftfuktigheten påverkar oss på många sätt. Dels hur vi upplever vädret, dels hur väta kan bildas i ett klädsystem i kallt klimat.
VI FRYSER MER …
Alla vet vi att vinden kyler. Men varför? Vi människor alstrar hela tiden värme och runt kroppen finns därför ett lager med uppvärmd luft. När luftströmningen kring en varm kropp ökar blåser luftlagret helt enkelt bort. Därmed kyls kroppen av. Detta kallas konvektion och den står för 40–80 % av kroppens avkylning beroende på vinden. Vid extremt hård vind kan den varma luften även pressas ut ur klädsystemet.
Vindens förmåga att kyla kallas för vindkyleffekt och den ökar ju hårdare det blåser. Du kan själv se sambandet i diagrammet här till höger. Notera dock att temperaturen inte förändras bara för att det blåser. Den är hela tiden densamma – det är avkylningseffekten som varierar.
Vid en vindstyrka på 6 m/s och –5 °C blir värmeförlusten densamma som i helt vindstilla väderlek vid –12 °C. Däremot kan en varm yta aldrig bli kallare än den faktiska temperaturen, i detta fall –5 °C. Jämför gärna med fallskärmshoppare. Är temperaturen bara över 0 °C klarar de sig utan köldskador i sina hopp, även om vindkylan teoretiskt motsvarar kallare än –40 °C. Vindkyletabellens huvudsakliga användning är vid bedömning av lokal avkylning; till exempel i ansiktet.
Vinden kyler oss genom att det varma luftlagret som finns runt kroppen helt enkelt blåser bort. Detta kallas konvektion.
... NÄR DET BLÅSER
Det varma luftlagret pressas eller blåses bort av vinden.
Detta leder till en ökad kyleffekt. I det här exemplet är temperaturen -20 °C.
VINDENS PÅVERKAN PÅ KYLEFFEKTEN
Men med en vindstyrka på 15 m/s blir vindkyleffekten -35 °C.
DET HÄR HÄNDER ...
Rent generellt fryser vi när kroppen förlorar mer värme än den producerar.
I genomsnitt brukar det ta mellan 5 och 7 minuter innan vi människor upplever att vi fryser. Det beror på att kylan då hunnit börja påverka vår djupa kroppstemperatur. Att vi fryser är alltså ett tecken på att kroppen är i obalans. Avkylningen påverkar även nerver och muskler och vår finmotorik blir lidande. Vi får också svårt att koncentrera oss.
De första kroppsdelarna som börjar frysa är händer och fötter. Något som inte nödvändigtvis behöver bero på dåliga strumpor eller handskar. Kroppen sparar nämligen värme genom att minska blodflödet. Det som först prioriteras bort är alltså händer och fötter till förmån för andra, mer vitala organ. En temperatur i händerna runt 15–20 °C känns påtagligt smärtsam. Under 10 °C domnar händerna och känseln försvinner. Under 0 °C uppstår förfrysningsskador.
Det sista kroppen ger upp är hjärta, lungor och hjärna. De hålls varma in i det sista. Särskilt i huvudet samlas mycket värme. I extrema situationer är värmeförlusten vid huvudet 80% om ingen mössa bärs. Om inga åtgärder vidtas kommer man känna av kroppens nästa försvar för att upprätthålla värmen.
Nämligen huttring, och den uppstår långt efter det att man börjat känna obehag.
... NÄR VI FRYSER
FINMOTORIKEN
Avkylning påverkar våra nerver och muskler. Vår finmotorik blir lidande.
FÖRSTA TECKNEN
De första man börjar frysa om är händer och fötter. Kroppen sparar värme genom att minska blodcirkulationen.
DJUP KROPPSTEMPERATUR
Det tar mellan 5 och 7 minuter innan köldgraderna påverkar vår djupa kroppstemperatur.
HUTTRING
Att man huttrar är okontrollerade muskelsammandragningar som är ett sätt för kroppen att själv skapa värme.
HÅLL HUVUDET VARMT
Upp till 80 % av kroppsvärmen försvinner från huvudet. Använd mössa!
REAKTIONER VID LÅG
KROPPSTEMPERATUR
37 °C Normal kroppstemperatur.
36 °C Kalla händer och fötter. Rysningar och obehag.
35 °C Stark huttring och sämre arbetsförmåga. Starkt obehag.
34 °C Uttröttning, kraftlöshet. Apati och sämre omdöme.
33-32 °C Huttrande avtar, sämre muskelfunktion, svårt att använda händerna. Förvirring och nedstämdhet.
32-30 °C Muskeltrötthet, svårt att gå, huden kall och blåtonad. Tilltagande medvetslöshet.
30-27 °C Stel muskulatur, puls och andning långsam. Ej kontaktbar.
Under 27 °C Inga nervreflexer, oregelbunden hjärtrytm. Risk att hjärtat stannar.
Vi fryser när kroppen förlorar mer värme än vad den producerar. Att vi fryser är alltså ett tecken på att vår djupa kroppstemperatur är i obalans.
VAD HÄNDER ...
Precis som när vi fryser beror svettning på att den djupa kroppstemperaturen håller på att förändras. I det här fallet stiger den, och för att kyla av kroppen svettas vi.
I vila och i ett normalt klimat avdunstar cirka 30 gram kroppsfukt per timme.
Blir kroppen för varm, exempelvis vid tungt arbete i varmt klimat, aktiveras hudens svettkörtlar och svett produceras över hela kroppen. Svettning förekommer även vid psykisk stress; då svettas vi på händer och huvud.
Svetten i sig kyler inte. Det är när den avdunstar som kroppen kyls. Vid denna förångningsprocess tas stora värmemängder från huden. Om man svettas så att 1 liter vatten per timme kan avdunsta ger det en kyleffekt på cirka 680 W. Jämför gärna med hur det är att ta ett svalkande bad en solig sommardag:
när du stiger upp ur vattnet upplevs luften som kall, trots att vädret är varmt.
Det som händer är att värme förs bort från kroppen i avdunstningsprocessen.
Vid hårt arbete i låga temperaturer kan svettningens kyleffekt bli direkt farlig. När arbetet upphör bidrar fukten till att kyla ner kroppen – just när den behöver all värme den kan få.
Att vi svettas beror på att vår djupa kroppstemperatur håller på att stiga för högt. För att kyla av kroppen börjar vi svettas, och det är när svetten avdunstar som avkylningen sker.
... NÄR VI SVETTAS
REGLERING AV VÄRMEBALANS
För att kroppen inte ska bli för varm måste vi svettas.
SVETTEN I SIG
KYLER INTE NER
Det är först när den avdunstar som kyleffekt uppnås.
HELA KROPPEN
SVETTAS
Svettkörtlar finns över hela kroppen och aktiveras i värme och vid tungt arbete.
BEGRÄNSAD
AVDUNSTNING
I hög luftfuktighet får kroppen svårt att kyla ned sig via svettningen. Det beror på att avdunstningen begränsas i redan mättad luft.
KYLEFFEKT
Svettas och avdunstar man 1 liter per timme ger det 680 W i kyleffekt.
REAKTIONER VID HÖG
KROPPSTEMPERATUR
37 °C Normal kroppstemperatur.
38 °C Temperatur vid medeltungt arbete. Kärlutvidgning och svettning.
39 °C Temperatur under mycket tungt arbete. Utmattning.
40 °C Sviktande temperaturreglering. Outhärdligt.
Över 41 °C Risk för värmeslag och obotliga värmeskador.
150 ML OM DAGEN
Våra fötter svettas cirka 1,5 dl om dagen.
VÄDRET PÅVERKAR VÅRT PSYKE
Det känns roligare att gå upp på morgonen en solig sommardag än en vintermorgon med mörker, kyla och blåst som väntar utanför fönstret. Vädret påverkar oss mentalt. Särskilt temperaturen har stor inverkan på oss. Både prestationsförmåga och beteende förändras. En nedkyld person får problem att hålla koncentrationen uppe. Komplexa uppgifter som dessutom ska utföras under tidspress har visat sig vara extra känsliga för effekterna av nedkylning.
Antalet fel ökar och de fel som begås är ofta ”snabba fel”. Även inlärningsförmågan försämras och man får svårare att memorera och lära sig nya saker.
Efter en längre tids arbete i kyla kan det hända att man vänjer sig vid kroppens reaktioner och inte känner samma obehag. Detta är inte odelat positivt. Risken finns att man lär sig leva med kroppens varningssignaler och då förbiser dem. Något som i sin tur kan leda till förfrysningsskador. Hur man reagerar och hur mycket man påverkas, både fysiskt och psykiskt, skiljer sig från person till person. Andra faktorer som berör är individens inställning och motivation.
Motsatsen till köldstress är värmestress. Det inträffar när kroppen inte kan avge tillräckligt med värme (till exempel på grund av ett tjockt klädlager) och därmed blir överhettad. Förutom att välbefinnandet och uthålligheten (arbetsförmågan) sjunker så påverkar värmestressen oss också mentalt. Minnet försämras och vår förmåga att orientera oss i ett rum sänks.
KROPPSVÄRMEN STYRS
DELVIS MENTALT
Vårt mentala tillstånd påverkar hur vi upplever klimat och temperatur. Det handlar om hur kroppen reagerar i utsatta lägen – vad som händer när vi blir oroliga, nervösa eller under press. När vi känner stress spänner sig kroppen. Hur mycket stress som krävs varierar från person till person, men symptomen är desamma.
Blodkärlen drar ihop sig, vilket hindrar blodcirkulationen, och effekten blir att vi börjar frysa.
Ett annat fenomen som är värt att nämna i sammanhanget är kallsvettning.
De inre spänningarna blir då så starka att kroppen börjar producera svett, framför allt på huvudet och i händerna.
KÖLD/ STRESS
INDIVIDEGENSKAPER
RISKER KOSTNADER
FYSIOLOGISKA OCH
PSYKOLOGISKA
REAKTIONER PRESTATION
PRESTATIONSKAPACITET
SITUATIONSFAKTORER
Det finns många faktorer som påverkar vår prestation och hur vi upplever vädret, som till exempel stress och individe genskaper.
KROPPEN FÖRLORAR
VÄRME PÅ FLERA SÄTT
Vår kropp förlorar hela tiden värme. I varma omgivningar är det nödvändigt för att kroppen inte ska bli överhettad. I kalla temperaturer är det däremot lätt hänt att vi förlorar för mycket värme, börjar frysa och löper ökad risk för köldskador.
Ju kallare temperatur, desto mer värme förlorar vi. Den här avkylningen sker på fem sätt: konvektion, strålning, ledning, avdunstning och andning. I ett kallt klimat och vid låg aktivitet är fördelningen ungefär denna:
50 % KONVEKTION – när luft värms upp av huden och strömmar bort. Processen förstärks kraftigt av vind och eventuell ventilation i klädseln.
30 % STRÅLNING – värmeutsöndring i form av ljus, precis som solens strålar.
10 % ANDNING – kyler också, då vi drar in kall luft i lungorna.
5 % AVDUNSTNING – bortföring av värmeenergi när vätska (exempelvis svett) förångas från kroppen och på så sätt kyler.
5 % LEDNING – värmeutbyte när två ytor möts (till exempel varma fötter mot ett kallt golv).
På grund av de här faktorerna behöver vi kläder som är anpassade efter kroppens värmeförlust. Ett lågt ångmotstånd förebygger att fukt stannar kvar i klädsystemet. Vindtäthet skyddar mot värmeförlust via konvektion. Vattentäthet skyddar mot väta (som leder till nedkylning via avdunstning). Isoleringen håller kvar värmen i klädsystemet.
KLÄDERNAS VÄRMEEGENSKAPER
För att motverka värmeförlusten krävs en väl anpassad klädsel som håller dig varm och torr. Detta delas upp i fyra områden:
ISOLATION
ÅNGMOTSTÅND
VINDTÄTHET
VATTENTÄTHET
KROPPENS VÄRMEFÖRLUST
Vi avger hela tiden värme. Det är viktigt för att kroppen inte ska bli överhettad. Men i kallt väder kan det skapa problem.
STRÅLNING < 30 % ANDNING ≈ 10 % KONVEKTION > 50 %
AVDUNSTNING ≈ 5 % LEDNING < 5 %
För att minska värmeförlusten är din klädsel viktig. Den ska se till att isolera och hålla kroppen torr, eftersom fukt verkar avkylande.
ISOLATIONSVÄRDET I KLÄDER MÄTS MED CLO
För att kunna vistas och arbeta i kallt väder spelar kläderna en avgörande roll. De isolerar och håller dig varm. Runt kroppen finns även ett yttre lager uppvärmd luft som bidrar till att isolera värme, men detta lager är känsligt för konvektion och blåser lätt bort. Din klädsel måste därför se till att du är varm – även när det blåser. Samtidigt får den inte isolera för mycket, så att du svettas. Kläderna ska helt enkelt vara lagom varma. Men hur vet man det?
För att fastställa hur varmt ett klädsystem behöver vara måste en rad olika omständigheter tas med i beräkningarna. Det gäller att hitta rätt CLO -värde.
CLO är ett mätvärde som anger hur bra ett plagg isolerar. Det är baserat på en internationell standard (EN 342) och mäts och fastställs med hjälp av en termisk docka. Vid CE-märkning av kläder används mätvärdet m²K/W för att bestämma isolationsförmågan. 1 CLO = 0,152 m²K/W.
Med hjälp av CLO -b eräkningar går det att vetenskapligt fastställa vad som är rätt klädsel. En rad olika faktorer spelar in, där temperatur, vind och arbete har stor betydelse.
KLÄDSELNS ISOLATION
0–3,5 CLO
YTTRE LUFTLAGRETS ISOLATION
0,2–0,8 CLO
Kläderna kan isolera upp till 3,5 CLO. Runt kroppen finns även ett yttre lager med uppvärmd luft som håller dig varm – så länge det inte blåser.
KROPPEN SKAPAR VÄRME VID ARBETE
I vila genererar kroppen omkring 100 W värmeeffekt. Så fort vi börjar röra oss och arbeta ökar värmeproduktionen. Vid ”lätt arbete”, till exempel arbete med lättare handverktyg, producerar vi ungefär 240 W. ”Mycket tungt arbete”, såsom klättring eller att gräva i högt tempo, kan innebära en värmeproduktion på 600 W eller mer.
När kroppen producerar värme förändras också kraven på kläderna. Plagg som håller dig varm i viloläge kan snabbt bli för varma när du börjar arbeta fysiskt.
Vid valet av rätt kläder (se nästa sida) är det därför viktigt att ta hänsyn till användarens värmeproduktion.
VILA 100W 60 W/m2
MEDELTUNGT ARBETE 320W 180 W/m2
STÅENDE 125W 70 W/m2 400W 233W/m2
MYCKET LÄTT ARBETE 180W 100 W/m2
LÄTT
ARBETE 240W 133 W/m2
TUNGT ARBETE
MYCKET TUNGT ARBETE 600–2000W 360–1200W/m2
VÄRMEBALANS KRÄVER
RÄTT CLO-VÄRDE
Värmebalans innebär att kroppen har en inre temperatur på omkring 37 °C, något som är avgörande för att vi ska fungera och må bra. När vi fryser är det kroppens reaktion på att den djupa kroppstemperaturen håller på att sjunka. När vi svettas är det tvärtom ett tecken på att den djupa kroppstemperaturen börjar stiga. I båda fallen försöker kroppen upprätthålla en optimal värmebalans.
När man dessutom väger in skiftande väderförhållanden, varierande temperaturer och olika arbetsinsatser (egen värmeproduktion), blir det tydligt att värmebalans inte är en enkel ekvation. Det gäller att klä sig rätt — och vad som är ”rätt” beräknas med hjälp av enheten CLO. Skalan ser du nedan.
KLÄDGRÄNSEN
Isoleringskrav, CLO-värde
125W(STÅENDE)
Varmare går inte att klä sig med bibehållen rörlighet.
240 W (LÄTT ARBETE)
400 W (TUNGT ARBETE)
DRY, WARM, SECURE VÅR LÖSNING FÖR ...
Bra arbetskläder ska hålla dig torr, varm och säker – utan att för den sakens skull bli otympliga. Tack vare forskning och omfattande tester har vi utvecklat kläder som ger dig god rörlighet och värmebalans även när kraven på CLO -värden är mycket höga. Taigas klädsystem bygger på lager-p å-lager-principen.
DRY WARM
Första lagret begränsar konvektionen närmast huden, transporterar bort fukt och håller dig torr.
Lager två isolerar och skapar därmed värme i klädsystemet.
SECURE
Lagret längst ut skyddar dig från vädrets makter och andra faror.
... ATT DU SKA KUNNA PRESTERA OPTIMALT
Första lagret begränsar konvektionen närmast huden, transporterar bort fukt och håller dig torr. Det andra lagret står för isoleringen och hjälper till att bevara kroppens värme. Vid behov kan detta lager förstärkas. Det yttersta lagret skyddar mot yttre påverkan – från regn och vind till ljusbågar och farliga kemikalier.
GODA RÅD FÖR
MAXIMAL PRESTATION
Lager-p å-lager gör det enkelt att ändra klädselns CLO -värde. Men förutom att ta av och på olika plagg finns det andra åtgärder när kylan blir alltför sträng eller värmen alltför påtaglig.
JUSTERA KLÄDSELN
Anpassa klädseln efter behov. När din ansträngning varierar måste även dina kläder göra det. Lager-p å-lager-principen gör det enkelt att ändra ett klädsystems CLO -värde. Om du går från en lugn till en mer krävande arbetsuppgift
är det klokt att ta av varma plagg som fleecejackor. Börjar du frysa, se till att lägga till ett isolerande lager igen. Mössan är särskilt viktig eftersom mycket värme försvinner från ett oskyddat huvud.
UNDVIK BOMULLSKLÄDER
Bomull hör inte hemma i ett funktionssystem. När bomull blir fuktigt, vilket sker lätt, tappar det i stort sett sin värmeisolerande förmåga. Dessutom använder det din kroppsvärme för att torka, vilket gör att du kyls ned.
FÅ UPP VÄRMEN INIFRÅN
Om du börjar frysa utomhus så aktivera de stora muskelgrupperna i 5–7 minuter. Det ökar värmeproduktionen och sätter i gång blodcirkulationen. De största muskelgrupperna finns i mage, rygg och ben.
TVÄTTA DINA KLÄDER REGELBUNDET
Rena kläder fungerar bättre, särskilt på insidan där materialen utsätts för svett och hudfett. Fukthanterande membran kan täppas igen och försämra plaggets förmåga att andas. Strumpor är extra viktiga. Fötterna svettas cirka 1,5 deciliter per dag, så byt strumpor ofta för att hålla dem rena och fräscha.
VILA ÄR LIVSVIKTIGT
Arbeta inte för långa pass i sträng kyla eller hög värme. Risken för värmeslag och utmattning ökar redan vid temperaturer över +30 °C.
Problemen förvärras också betydligt i kyla under –30 °C.
Ta regelbundet korta pauser från både kyla och värme.
DRICK VATTEN
En vuxen person bör normalt dricka minst 1,5 liter vatten per dag.
Vid hårt arbete svettas vi mer och behöver därför mer vätska. Drick ordentligt och gör det regelbundet.
Lita inte på törstkänslan – törst är ett tecken på att vätskebalansen redan är rubbad. Andra vanliga symptom på vätskebrist är huvudvärk, yrsel och nedsatt koncentrationsförmåga.
Besök Annebergsvägen 3, 432 48 Varberg E-post info@taiga.se
Postadress Box 20, SE-432 21 Varberg Telefon +46 340 66 69 00 FÖLJ TAIGA AB taiga.se
