Reform för tryggare jobb
Minimilönen höjs
Foto: Shutterstock
Företag mÄste anpassa sina kontrakt inom tre mÄnader. MinisterrÄdet har vid Äret sista möte antagit genom dekret den avtalade reformen av arbetsmarknaden, som alltsÄ trÀtt i kraft med omedelbar verkan. Företag ges anstÄnd pÄ tre mÄnader att anpassa sina nuvarande anstÀllningsavtal till de nya bestÀmmelserna.
Regeringen har avtalat en höjning av minimilönen med de ledande fackföreningarna UGT och CC.OO. Den nya minimilönen hamnar pÄ exakt tusen euro, i 14 utbetalningar om Äret. Det Àr 35 euro mer Àn tidigare och innebÀr en höjning som Àr marginellt högre Àn inflationen förra Äret. Arbetsgivarfö-reningen CEOE har dock opponerat sig mot den, med argumentet att ÄtgÀrden Àr ohÄllbar för mÄnga företag. Fler fasta kontrakt
Den nya arbetsmarknadslagen avtalades 23 december efter nio mĂ„naders förhandlingar och Ă€r den första pĂ„ 15 Ă„r som godkĂ€nts av bĂ„de arbetsgivarna och landets frĂ€msta fackföreningar. Genom att den antagits med dekret gĂ€ller reformen sedan 28 december och den antogs en mĂ„nad senare i parlamentet med endast en rösts marginal. Arbetsgivarföreningen CEOE hade varnat för att Ă€ndring av minsta kommatecken i avtalet riskerade att stjĂ€lpa hela överenskommelsen. Arbetsmarknadsministern Yolanda DĂaz poĂ€ngterar att det genomförts 52 olika arbetsmarknadsreformer de senaste 42 Ă„ren av demokrati och menar att det nu krĂ€vs stabilitet. Hon tillĂ€gger att det senaste avtalet har som huvudsyfte att motarbeta den stora andelen prekĂ€ra jobb, som uppges utgöra 26 procent av alla sysselsĂ€ttningar i Spanien. Företagen har en tidsfrist pĂ„ upp till tre mĂ„nader att anpassa sina eventuella tillfĂ€lliga kontrakt till den nya modellen. I den hĂ€ndelse att det rör sig om sĂ„ kallade pro-
Arbetsmarknadsministern Yolanda DĂaz kallar avtalet mellan arbetsmarknadens parter för historiskt.
jektkontrakt Àr fristen upp till sex mÄnader. Den nya reformen var grundlÀggande för att Spanien ska erhÄlla det utlovade EU-stödet inom ramen för programmet Next Generation, för den ekonomiska ÄterhÀmtningen efter pandemin. Avtalet behövde vara i hamn före Ärsskiftet och dÀrför pÄgick förhandlingarna i slutfasen nÀrmast dygnet runt. Flera av de avtalade reformerna har efterlysts av EU, som en begrÀnsning av antalet tillfÀlliga kontrakt. För att komma tillrÀtta med detta har de mÄnga olika former av anstÀllningskontrakt som hittills existerat reducerats
till endast tvÄ. Samtidigt skÀrps kraven för att fÄ tillfÀlligt anstÀlla nÄgon och detta under en begrÀnsad tid. Det ska ske i maximalt sex mÄnader, eller i sÀrskilda fall upp till ett Är. En annan viktigt nyhet Àr införandet av ett permanent system kallat RED, för att i möjligaste mÄn undvika massuppsÀgningar. Det handlar om en modell som tar efter de tillfÀlliga permitteringarna kallade ERTE och som lovordats under pandemin. Genom dessa har staten subventionerat tillfÀlliga permitteringar framför regelrÀtta uppsÀgningar och systemet har brukats för nÀra en miljon anstÀllda som inte kunnat jobba pÄ grund av pandemin.
Antalet registrerade arbetslösa steg i januari, men den mest uppmÀrksammade nyheten Àr den kraftiga ökningen av andelen nya fasta kontrakt. Detta dÄ januari var den första mÄnaden som den nya arbetsmarknadsreformen gÀllt. En ökning av antalet arbetssökande med 17.172 personer i januari kanske omedelbart inte förefaller vara nÄgon god nyhet. Första mÄnaden pÄ Äret Àr dÀremot aldrig positiv för sysselsÀttningen och Ärets siffra var den bÀsta sedan 1998. stöd till ungdomar
MinisterrÄdet har som annonserat antagit ett sÀrskilt bostadsstöd för ungdomar frÄn 18 till och med 35 Är, som gÀller retroaktivt sedan Ärsskiftet. HjÀlpen Àr pÄ upp till 300 euro i mÄnaden, med möjlighet att utökas upp till 450 euro om det gÀller boende i samhÀllen dÀr priset Àr sÀrskilt högt och/eller om hyresgÀsten pÄ grund av studier eller jobb bor lÄngt frÄn sin ordinarie hemort. Ett av grundkraven Àr att mottagaren av hjÀlpen inte tjÀnar med Àn 24.318,84 euro om Äret, men Àven hÀr kan olika omstÀndigheter höja ribban till 32.452,12 euro. Obligatorisk solidaritet
Regeringen firar sysselsÀttningssiffror Den senaste kvartalsenkÀten som ligger till grund för internationella jÀmförelser styrker den starka ÄterhÀmtningen pÄ den spanska arbetsmarknaden, som skapade 840.600 nya jobb under 2021.
positiva tendensen. Vid Ärsskiftet var 20,18 miljoner i Spanien yrkesaktiva, vilket Àr den högsta siffran sedan 2008. Det Àr inte bara en ÄterhÀmtning frÄn innan pandemin bröt ut, utan Àven innan finanskrisen slog mot Spanien.
MÄnadsstatistiken för december hade redan speglat situationen, men den mer ingÄende kvartalsenkÀten kastar mer ljus över den
För att finna en högre siffra för antalet skapade jobb under Äret behöver man gÄ Ànnu lÀngre tillbaka, till 2005. Det vill sÀga mitt
under den spanska byggbubblan. Med allt sjönk arbetslösheten förra Ă„ret till 13,33 procent, vilket i sin tur Ă€r den lĂ€gsta nivĂ„n pĂ„ 14 Ă„r. Finansministern Nadia Calviño bedömer siffrorna som âspektakulĂ€raâ medan regeringschefen Pedro SĂĄnchez uppger att det handlar inte bara om en positiv utan Ă€ven rĂ€ttvis utveckling pĂ„ arbetsmarknaden, med en minskning av andelen prekĂ€ra jobb.
Spanien ska per lag avsÀtta 0,7 procent av sin Ärsbudget till internationell hjÀlp, El Sahel. med start omkring 2030. Lagförslaget har antagits av ministerrÄdet och gÄr i linje med FN-direktiven, inom ramen för Agenda 2030. Spanien har lÀnge haft som mÄl att avsÀtta 0,7 procent av sina anslag till internationell hjÀlp, men förra Äret var andelen endast 0,26 procent och under de största besparingarna 2014 var Spaniens internationella solidaritet nere pÄ 0,17 procent.
SK â MAR | APR | MAJ 2022
23