SK dec | jan | feb 2021-22

Foto: Shutterstock

REPORTAGE

I år är det 85 år sedan spanska inbördeskriget bröt ut. Nästan 600 svenskar lämnade under 1930-talet sina hem för att slåss mot Franco och fascismen i Spanien. En tredjedel av dem kom aldrig hem igen. Den första svenskan medborgaren att anmäla sig som frivillig i konflikten var faktiskt en kvinna, Kajsa Rothman från Karlstad.

Under andra halvan av 1930-talet befann sig Europa i kaos. Den ideologiska och politiska kartan höll på att ritas om i många länder. Spanien var inget undantag. Den demokratiskt valda regeringen hade störtats i ett kuppförsök och sedan 1936 rasade ett inbördeskrig i landet. På ena sidan stod republikanerna som bestod av en splittrad koalition av kommunister, socialister, högerliberala och anarkister. På den andra sidan samlades fascister, konservativa och nationalister under ledning av general Franco. Det spanska inbördeskriget uppmärksammades i internationell media och konflikten engagerade. Hitler såg det som ett utmärkt tillfälle att testa sina nya vapen. Något som kom att resultera i bombningen av civila i den baskiska staden Guernica. Vänsteropinionen såg kriget som en avgörande kraftmätning mellan fascism och demokrati. Det började strömma till människor från hela världen för att slåss på republikanernas sida. De över 40.000 frivilliga organiserades i de så kallade internationella brigaderna. Bland dem fanns celebriteter som Ernest Hemingway och George Orwell. hjälpa till på republikanernas sida var Kajsa Rothman från Karlstad. Hon var inte vilken svenska som helst. Förutom att vara kvinna, vilket var anmärkningsvärt nog i en militär konflikt under denna tid, var hon den första svenska medborgaren som anmälde sig som frivillig. Vid inbördeskrigets utbrott befann hon sig i Barcelona, där hon bodde sedan två år tillbaka och drev en liten resebyrå som han var delägare i.

En annan som ville

52

SK – DEC | JAN | FEB 2021-22

Vid inbördeskrigets utbrott befann sig Kajsa Rothman i Barcelona, där hon bodde sedan två år tillbaka. Redan påföljande dag presenterade hon sig som frivillig på den republikanska sidan och kom att jobba vid fronten.

RÖDA Kajsa krigslegend Första svensk att anmäla sig som frivillig var en kvinna.

Kajsa var inte politiskt organiserad, men en kväll hörde hon på radion om militärens kuppförsök. Redan morgonen därpå, den 18 juli 1936, anmälde hon sig som frivillig på den republikanska sidan. Helt plötsligt befann sig denna värmländska mitt i stridens hetta – som sjuksköterska vid fronten. inte Kajsas första äventyr. Hon föddes i Karlstad 1903. Hennes pappa var journalist och hon drömde om att gå i hans fotspår. Pappan hade dock andra planer för sin dotter och ville att hon ska bli sjukgymnast. Men Kajsa gick sin egen väg. Efter att ha tagit examen i Uppsala begav hon sig ut på resande fot i Europa. Hennes äventyrslusta tog henne till Paris där hon jobbade som barnflicka. Efter några månader tröttnade hon och sökte sig till ett något mindre konventionellt yrke – professionell maratondansare. Det var en danstävling där den som dansade under längst tid

vann. En tävling som kunde pågå i dagar. Under tre år dansade sig Kajsa omkring i Europa. Parallellt besannade hon sin dröm och arbetade som journalist. Därefter begav hon sig till Rumänien för att jobba som guvernant, för att år 1934 flytta till

Inbördeskriget var

Barcelona. Hon var då 33 år gammal. Hennes resande hade gjort att hon talade flera språk: engelska, spanska, tyska, franska, italienska, rumänska, armeniska och till och med lite arabiska. Det var en stor fördel när hon nu befann sig mitt i den blodiga konflikt som hade fångat hela världens intresse. Under inbördeskrigets lopp fick Kajsa flera olika uppgifter och hon spelade en viktig roll i kommunikationsarbetet. Hon tog tillvara på sin journalistiska erfarenhet, bedrev radiosändningar för skandinaviska medier och skrev artiklar om krigets brutalitet för tidningarna Solidaritet och Karlstads Tidning. Hon var också pressattaché åt den spanska regeringen vid kontakt med utländska journalister. hon även engagera sig för de barn som blivit föräldralösa i kriget. Det fanns barnhem både i Spanien och Frankrike och Kajsa hjälpte till att organisera omhändertagandet av

Med tiden började

Kajsa Rothman på omslaget av en av de tidningar som hon rapporterade till från inbördeskrigets Spanien.