Kyrkbacken nr 4, 2014

Församlingsblad för Vreta kloster, Stjärnorp, Ljung och Flistad

Nr 4 - 2014

Alla kan göra något för någon annan! Adventstid. Snart är julen här. Många av oss handlar julklappar, köper mat och förbereder julen på olika sätt. Julhandeln brukar varje år slå nya rekord. När jag var yngre trodde jag advent betydde väntan-förväntan. Adventstiden var och är en tid av förberedelse och väntan på julen. Men advent betyder faktiskt ankomst, Herrens ankomst. Jesus kommer ridande på en åsna, berättar bibeltexten första söndagen i Advent. Jesus föds som ett litet värnlöst barn i ett stall, lindas och läggs i en krubba. Gud kommer till oss i all enkelhet som ett litet barn i utsatthet. Jesus kom att födas i ett enkelt stall. Det fanns inte plats för dem i härbärget, står det i julevangeliet. Det får mig att tänka på alla människor som i dag i vårt land och i hela världen lever i utsatthet. Människor som inte har en plats i världen. Människor på flykt, utan hus och hem, som lever i sådan utsatthet att de känner sig tvingade att lämna barn och familj för att söka arbete eller pengar i främmande land, långt hemifrån. Vi möter flera av dem dagligen, här i Ljungsbro och Berg och överallt där de kan tänkas få en slant. Vi möter människor som lever i utanförskap och ensamhet, i social och ekonomisk misär. Julen och adventstiden är för många av oss en tid av glädje och förväntan, förberedelse och planering för den stora glädjehögtiden. En högtid som

förväntas bli en fridfull och en gemenskapens tid. Men så är det inte för alla. I stället blir det en tid som smärtsamt påminner om hur det skulle kunna vara men inte blev. Vad kan vi göra för att lindra nöden i världen? Kyrkan och alla döpta har ett uppdrag: Att vara ett barmhärtighetens tecken och stå på de utsattas sida, synliggöra Guds godhet i världen och Guds kärlek till oss alla. Det kallas det diakonala uppdraget. Det betyder att vi alla kan göra något för någon annan! Det finns många organisationer som man kan stödja och som arbetar för människor i utsatthet både här och längre bort. Vi har till exempel Stadsmissionen, Svenska kyrkans internationella arbete, BRIS, Rädda Barnen och Röda korset. Vi har även i Vreta klosters församling verksamhet för barn och vuxna i vår närhet som behöver extra stöd. Församlingen tar därför med glädje emot gåvor i form av pengar eller saker som kan delas ut till våra behövande församlingsbor. Din gåva kan göra jultiden lite gladare och ljusare för någon medmänniska. Välkommen till gudstjänster i advents- och jultid! Vi hoppas att du finner glädje, delaktighet och gemenskap. Ingalill Varverud, diakon

Kyrkbacken nr 4-2014 Kyrkbacken ges ut av Svenska kyrkan i Vreta klosters församling och utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare: Sverker Linge. Redaktionskommittén: Bulle Davidsson, Arne Pihlström, Sture Lahrin och Annie Wernersson. Layout: Thot Design AB. Tryck: LTAB, Linköping. Illustrationer: Susanne Engman, IKON. Nästa nummer av Kyrkbacken utkommer till till påsk. Bidrag till det numret vill vi ha senast 28 februari.

2

Musik

STJÄRNORPS KYRKA Lördag 6 december 17.00 Sjungen vesper Avslutning på gregoriansk workshopdag Information, se sidorna 14 och 16 LJUNGS KYRKA Söndag 7 december 18.00 Hej mitt vinterland Vokalensemblen Vox Calluna Jonas Almlöv, sångsolist Gunnar Ekermo, piano Anders Olsson, bas Mikael Sundvall, saxofon VRETA KLOSTERS KYRKA Lördag 13 december 19.00 Luciagudstjänst Ungdomskören Cantus Vretensis LJUNGS KYRKA Söndag 14 december 16.00 Luciagudstjänst Noviserna, Young Voices, Cantus Vretensis, Vreta Kloster Ungdomsorkester STJÄRNORPS KYRKA Torsdag 18 december 18.30 Vardagsgudstjänst med advents- och julpsalmer tillsammans med Stjärnorps sångare ALLHELGONAKYRKAN Söndag 21 december 16.00 Julmusikgudstjänst CantaNova Peter Tersmeden, sångsolist Johanna Davidsson, sång, tvärflöjt Gloria Joyce Burt, harpa Ingela Sandqvist, piano Julgröt och skinksmörgås i Stefansgården

VRETA KLOSTERS KYRKA Annandag jul - 26 december 17.00 Julens sånger Bland annat Trettondagsmusik av Anders Öhrwall. Vreta klosters kyrkokör, Cantus, Vretensis, Young Voices Orkester FLISTADS KYRKA Söndag 28 december 16.00 Julens psalmer och sånger Flistads körgrupp STJÄRNORPS KYRKA Trettondedag jul – 6 januari 16.00 Musik & Mission Musikgudstjänst Vokalensemblen Stella Vocalis, julgröt och skinksmörgås i sockenstugan LJUNGS KYRKA Trettondedag jul – 6 januari 18.00 Musikgudstjänst Linköping Symphonic Band FLISTADS KYRKA Söndag 25 januari 16.00 Sånggudstjänst Kjell Barkman, sång och gitarr LJUNGS KYRKA Söndag 1 februari 18.00 Musikgudstjänst VRETA KLOSTERS KYRKA Söndag 8 februari 18.00 Musikgudstjänst Orgel LJUNGS KYRKA Söndag 1 mars 18.00 Musikgudstjänst Vokalensemblen Vox Calluna sjunger psalmer för och med församlingen Gunnar Ekermo piano VRETA KLOSTERS KYRKA Söndag 22 mars 18.00 Musikgudstjänst Vreta klosters kyrkokör 3

I solitärens skugga Fyra arkitekter studerar sedan en tid det stora stenhus, som ligger vid gräsplanen strax väster om Vreta klosters kyrka. De gör det som grupparbete i en kurs i restaureringskonst för yrkesverksamma arkitekter, vilken arrangeras varje läsår av Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Årets tema är ”I solitärens skugga” med tillägget ”Nyttobyggnadens kreativa restaurering”. Årets tema stämmer i högsta grad med husets förhållande till Vreta klosters kyrka. Huset har flera förekommande namn, Spannmålsmagasinet, Stenhuset, Stenmuseet och Klosterhuset. Arbetsgruppen har för sina studier valt benämningen Klosterhuset. Konkurrensen mellan de 20 kursdeltagarna har varit stor om att få arbeta med just detta projekt. Förra läsårets kurstema var ”3500 kyrkor – problem eller möjlighet?”. Inför den kursen gjorde det årets deltagare ett studiebesök i Vreta klosters kyrka tillsammans med kursledaren, professorn i restaureringskonst Kerstin Barup, som arbetade med ett projekt i Linköpings domkyrka för cirka tio år sedan. Hon säger att den restaurering av Vreta klosters kyrka som arkitekten och senare riksantikvarien Sigurd Curman ledde (1914-17) är ett vattenmärke i svensk restaureringskonst. Kerstin Barup pekar också på att vad som gjorts efter en restaurering för att anpassa en kyrka till dagens behov är intressant och nämner den förändrade bänkinredningen i Vreta som exempel.

Stege, snöre och laser Vid sitt första besök i Vreta kloster i september bör4

Foto: Magnus Almung.

Teckning: Annika Högsander

jade arbetsgruppen, Magnus Almung, Annika Högsander, Catharina Högstedt och Anna Rizzon, med att inventera och mäta. Annika Högsander berättar att de mätte upp huset på gammalt vis med hjälp av stege, snöre, och måttstock men även med lasermätare. De använde också modern teknik i form av 3D-scanning, att med laser scanna av hela byggnaden, för att få ett tredimensionellt material varur man kan få exakta, skalenliga bilder. Gruppen har också försökt att se det sammanhanget huset står i för att hitta äldre samband. Annika Högsander berättar att de sökt i det historiska materialet, där Klosterhuset ofta nämns i någon enstaka mening, typiskt för den kategori byggnader som kursen behandlar. Ett avsnitt i kursbeskrivningen lyder: ”Historiskt och arkitektoniskt högtstående sekundärbyggnader har försummats på grund av bristfällig dokumentation och restaurering. Tillgängligheten för besökare är ofta obefintlig, underhållet eftersatt då stora kostnader läggs på huvudbyggnaden, kunskapen om och förståelsen för sekundärbyggnaden är begränsad. Hur kan dessa byggnader tillgodose moderna krav, restaureras, förnyas och byggas till för nya verksamheter som förädlar kulturmiljön? Hur möter ny teknik traditionellt byggnadshantverk? Hur kan vår önskan att bevara kulturvärden förenas med viljan att gestalta en levande verksamhet? Hur kan vi iståndsätta byggnader och lyfta fram karaktär, egenart och materialitet?”

Utställning i vår Kursens praktiska del kommer att avslutas i vår med en utställning och en rapport som beskriver hur man skulle kunna restaurera och använda Klosterhuset. Representanter för församlingen får

i december möjlighet att delge projektgruppen sina tankar inför det fortsatta studiearbetet. Kyrkoherde Sverker Linge tycker att det är synd att den i grunden vackra byggnaden inte används bättre. Hans förhoppning är att få fram ett förslag som beskriver hur Klosterhuset skulle kunna göra kyrkan och klosterplatsen mer attraktiva för besökare. Kerstin Barup uttrycker sig på liknande sätt om Klosterhusets potential. I vår får vi veta mer och då finns det säkert anledning att återkomma med en rapport i Kyrkbacken.

Huset i Klosterlunden Klosterhuset uppfördes på 1200-talet. Den gängse uppfattningen är att det utgjorde klostrets spannmålsmagasin. Detta har ibland ifrågasatts och nu ställer sig arbetsgruppen tvivlande till att huset byggts som ett sädesmagasin, dock utan att ännu känna sig mogen att lägga fram sina teorier. De senaste hundra åren ryms i byggnaden bland annat ett antal stenföremål/byggnadsdelar från kyrkorestaureringen på 1910-talet. Där finns också en rekonstruerad så kallad eskilstunakista, det vill säga ett gravmonument från 1000-talet. Det finns på bild i kyrkans museum. Organisation och dokumentation i Klosterhusets stenmuseum är mycket bristfällig. Området utanför Klosterhuset används ibland av klosterföreningen och församlingen i samband med klosterspel och andra dramatiseringar. Då får Klosterhuset utgöra bakgrund och dess dörrar används som scenentréer. Platsen, Klosterlunden, är omtyckt av besökare för picknick eller bara för att sitta ner en stund. Stenmuseet i Klosterhuset kan på begäran inkluderas i klosterföreningens visningar, det vill säga beställda gruppguidningar och schemalagda sommarguidningar. Sture Lahrin 5

Från Oslo till Flistad:

Nu kommer Hanna Hanna Hummelbo börjar efter trettonhelgen som informatör i Vreta klosters församling. Hon har arbetat i fem år vid Svenska kyrkan i Oslo efter sin examen från högskolan Dalarna i grafisk teknologi och design. Hon har också gått Svenska kyrkans grundkurs i Hjo. Ursprungligen kommer Hanna Hummelbo från byn Skaga i Karlsborgs kommun. Nu flyttar hon in i en lägenhet i Flistads församlingshem tillsammans med man, som för närvarande är föräldraledig, och ettårig son. – Vi ville tillbaka till Sverige och jag ville ha ett intressant jobb. Därför sökte jag tjänsten i Vreta kloster, säger Hanna. Som informatör kommer hon bland annat att ansvara för församlingens hemsida och Kyrkbacken. Vi hälsar Hanna Hummelbo välkommen!

Ljungsbro Café och Second hand 1 år! Ljungsbro Café och Second hand på Centralplan i Ljungsbro öppnade för ungefär ett år sedan och har blivit en känd träffpunkt i samhället. Här är öppet onsdag - fredag 11-17 och lördag 11-15. Nu när julen närmar sig blir det lite extra program och i januari firar man ettårsjubileum. • 29 november: Adventsfika - kaffe/te/saft, lussekatt och pepparkaka 30 kr. 13.30 adventsoch julsånger. Sång av Maj Kristing-Heldal • 13 december: Luciamarknad i Ljungsbro; caféet öppet 11-17 • 10 januari: 1-årsjubileum; kaffe/te/saft och bulle till jubileumspris 20 kr. Underhållning cirka 13.30 Ljungsbro Café och Second hand drivs gemensamt av Linköpings Stadsmission och Svenska kyrkan i Vreta kloster.

LJUNGSBRO CAFÉ & SECOND HAND Fynda: Prylar, möbler och barnkläder Fika:

Hembakat, våfflor och kulglass Fair Trade & kravmärkt kaffe m.m.

Öppettider:

Onsdag-fredag 11-17 Lördag 11-15

na!

…och Andreas

Efter nyår börjar Andreas Sneckenberg som ny präst i församlingen. Han kommer närmast från en tjänst i Kolmården. Andreas har också en bakgrund som teaterpedagog. På sensommaren flyttade han till Ledbergs prästgård, som han hyr av Kärna församling, främst för att komma närmare sina barn. När han hämtade ut nycklarna var det någon som berättade att det fanns ett ledigt prästjobb i Vreta kloster. – Jag letade upp annonsen och kände att jag måste söka, berättar han. Jag har trivts fantastiskt bra i Kolmården, men detta kunde jag inte gå förbi. Och jag är mycket glad över att jag fick jobbet! Andreas efterträder Henrik Kristing-Heldal och kommer bland annat att arbeta med ungdomsverksamheten.. 6

Välkom

Vreta Klosters församling

Centralplan 5 • Tel 013-682 00

Soppa på Hansgården Soppluncherna börjar den 15 januari och pågår till och med den 30 april. God mat och trevlig gemenskap mellan generationerna. Vill du vara med och hjälpa till? Hör av dig till Magnus Fröhler.

HISTORIA PÅ KYRKOGÅRDEN

Prosten som fick ställa in I Linköpings stift finns det flera kända prästsläkter, flera med anknytning till Vreta kloster. Bland dem är Andrae, Aurelius och Stenhammar. I släkten Stenhammar har det funnits präster i flera hundra år. En Stenhammar i Vreta kloster var Evald Henning Theodor. Hans stamfader var bonden Nils Persson, född 1623 och från Hamra gård i Stenby socken vid Motala. Hans barnbarn tog namnet Stenhammar efter gårdens och socknens namn. Evald Henning Theodor Stenhammar föddes i Häradshammar prästgård 1836. Fadern var den kände prosten Christian Stenhammar, som var mångsidig och lärd; riksdagsman och skriftställare inom teologi, historia, politik, geografi, fysik, zoologi och botanik. Christian Stenhammar var gift två gånger och Evald var yngst av nio syskon. Hans mor var Anna Charlotta Kernell. Evalds farbror Jakob Axel Stenhammar hade varit vice pastor i Vreta kloster på 1820-talet, då biskop Marcus Wallenberg även var kyrkoherde i Vreta kloster. Jakob Axel drunknade i Göta kanal slussport elva den 17 juli 1826. Orsaken till drunkningen diskuterades länge i socknen. Var det en olycka eller självmord? Han blev begravd i vigd jord och det tyder på att man kom fram till att det var en olycka. På den tiden fick man inte begravas på kyrkogården om man tagit sitt eget liv. En av Evalds bröder var Per Ulrik Stenhammar, som blev en mycket känd arkitekt. Han har bland annat ritat det gamla seminariet i Linköping, som nu inrymmer Engelska skolan. Per Ulrik var far till tonsättaren och pianisten Wilhelm Stenhammar. Evald Stenhammar hann bli teologie och filosofie doktor, hovpredikant och domkyrkosyssloman innan han utnämndes till kyrkoherde i Vreta kloster och Stjärnorp 1876. Han tillträdde beEvald Stenhammar

Prosten Stenhammars gravsten på Vreta klosters kyrkogård. Foto Arne Karlsson fattningen 1878. Han blev senare också kontraktsprost i Gullbergs och Bobergs kontrakt 1888-1904. Evald Stenhammar kom till Vreta kloster i en brytningstid. Väckelsefolket blev fler medan allt färre besökte kyrkan på söndagarna, vilket bekymrade prosten Stenhammar. Det kunde hända att utlysta nattvardsgångar måste ställas in på grund av brist på gäster. Med åren fick Stenhammar en starkt försvagad syn; ” i både bokstavlig och överflyttad mening såg han världen rätt mörk.” Han dog 1910 och sörjdes av hustrun Anna, född Holmberg, fem döttrar och en son. Dottern Anna gifte sig med komministern i Vreta kloster Gustaf Adolf Krantz, som blev kyrkoherde efter sin svärfar. Gustaf Adolf Krantz blir huvudperson i nästa artikel i Kyrkbacken. Arne Karlsson 7

Gudstjänster i för VRETA KLOSTERS KYRKA

30 november 1 söndagen i advent 11.00 Högmässa med söndagsskola. Sverker Linge, Kyrkokören. KarlJohan Arklid, trumpet 7 december 2 söndagen i advent 11.00 Högmässa med söndagsskola. Magnus Fröhler, sånggrupp 13 december lördag 19.00 Luciagudstjänst. Cantus Vretensis, Gunilla Markgren 14 december 3 söndagen i advent 11.00 Högmässa. Britta Olinder, All Saints Band 21 december 4 söndagen i advent 11.00 Högmässa med söndagsskola. Sverker Linge, Körgrupp 24 december Julafton 11.00 Samling vid julkrubban. Britta Olinder, Young Voices 16.00 Julbön. Sverker Linge, Sång Helena Greiff 23.00 Julnattsmässa. Britta Olinder, Julkören Ottava 25 december Juldagen 11.00 Högmässa. Sverker Linge, Kyrkokören 26 december Annandag jul  17.00 Musikgudstjänst: Julens sånger 28 december Söndagen efter jul 11.00 Högmässa. Britta Olinder. 1 januari Nyårsdagen 11.00 Högmässa. Magnus Fröhler 4 januari Söndagen efter nyår 11.00 Högmässa. 6 januari Trettondedag jul 11.00 Högmässa. Sverker Linge, Kyrkokören 11 januari 1 söndagen efter trettondedagen 11.00 Högmässa. Sverker Linge 18 januari 2 söndagen efter trettondedagen 11.00 Högmässa med söndagsskola. Britta Olinder 25 januari 3 söndagen efter trettondedagen 11.00 Högmässa med söndagsskola. Sverker Linge Söndagar 1 februari – 22 mars 11.00 Högmässa med söndagsskola 8 februari Kyndelsmässodagen  18.00 Musikgudstjänst 18 februari onsdag 19.00 Askonsdagsmässa 22 mars Jungfru Marie bebådelsedag  18.00 Musikgudstjänst 8

ALLHELGONAKYRKAN Mässa varje onsdag 9.00 30 november 1 söndagen i advent 11.00 Mässa. Magnus Fröhler, Saxkvartetten Sax au Four 7 december 2 söndagen i advent 11.00 Mässa. Britta Olinder, Noviserna och Hansgårdens förskola 14 december 3 söndagen i advent 11.00 Mässa. Gunilla Markgren 21 december 4 söndagen i advent 11.00 Mässa. Magnus Fröhler  16.00 Julmusikgudstjänst 24 december Julafton 11.00 Samling vid krubban. Magnus Fröhler. Johanna Davidsson, sång och tvärflöjt 23.00 Julnattsmässa. Magnus Fröhler. Körgrupp 26 december Annandag jul 11.00 Mässa. Britta Olinder 28 december Söndagen efter jul 11.00 Mässa. Gunilla Markgren 4 januari Söndagen efter nyår 11.00 Mässa. Magnus Fröhler 11 januari 1 söndagen efter trettondedagen 11.00 Mässa. 18 januari 2 söndagen efter trettondedagen 11.00 Mässa. Magnus Fröhler 25 januari 3 söndagen efter trettondedagen 11.00 Mässa. Britta Olinder Söndagar 1 februari – 22 mars 11.00 Mässa

 Musikgudstjänst. Se även musikspalten på sidan tre. Med reservation för ändringar

KYRKSKJUTS Församlingsbor kan beställa gratis skjuts till gudstjänster i församlingens kyrkor hos Taxibil i Östergötland 013-14 60 00. Uppge kundnummer 609 420

rsamlingens kyrkor STJÄRNORPS KYRKA

FLISTADS KYRKA

30 november 1 söndagen i advent 11.00 Mässa. Gunilla Markgren, Kyrkokören, Stella Vocalis, Lina Carlsson, tvärflöjt Kyrkkaffe i sockenstugan 6 december lördag  17.00 Gregoriansk vesper. Se sid 14 och 16 18 december torsdag  18.30 Vardagsgudstjänst med advents- och julpsalmer 24 december Julafton 11.00 Samling vid julkrubban. Gunilla Markgren, Cantus Vretensis 23.00 Julnattsmässa. Gunilla Markgren. Julkören 31 december Nyårsafton 16.00 Nyårsbön. Britta Olinder, Helena Greiff, solosång 6 januari Trettondedag jul  16.00 Musik & Mission 18 januari 2 söndagen efter trettondedagen 16.00 Mässa. Magnus Fröhler Söndagar 1 februari – 15 mars (udda veckor) 16.00 Mässa/Gudstjänst Torsdagar 5 februari och 5 mars 18.30 Vardagsgudstjänst

30 november 1 söndagen i advent 16.00 Gudstjänst med musik Gunilla Markgren, Peter Tersmeden, sång 14 december 3 söndagen i advent 16.00 Mässa. Gunilla Markgren, Klarinettrion WWW 24 december Julafton 11.00 Samling vid krubban. Ingalill Varverud 25 december Juldagen 07.00 Julotta. Sverker Linge, Rolf Vårdstedt, sång 28 december Söndagen efter jul  16.00 Julens psalmer och sånger 11 januari 1 söndagen efter trettondedagen 16.00 Mässa. Sverker Linge 25 januari 3 söndagen efter trettondedagen  16.00 Sånggudstjänst Söndagar 8 februari – 22 mars (jämna veckor) 16.00 Mässa/Gudstjänst

LJUNGS KYRKA 30 november 1 söndagen i advent 14.00 Adventsgudstjänst. Sverker Linge. CantaNova. Hans Englund, trumpet Ljungs Röda korskrets bjuder på kyrkkaffe i församlingshemmet 7 december 2 söndagen i advent  16.00 Musikgudstjänst 14 december 3 söndagen i advent  16.00 Luciagudstjänst 25 december Juldagen 05.30 Julotta. Sverker Linge, Rolf Vårdstedt, sång 6 januari Trettondedag jul  18.00 Musikgudstjänst 1 februari Septuagesima  18.00 Musikgudstjänst 1 mars 2 söndagen i fastan  18.00 Musikgudstjänst

9

Vill du också vara med? Bli gudstjänsttekniker! Hösten 2012 började frivilliga ”gudstjänsttekniker” att hjälpa till i församlingens kyrkor vid högmässor och mässor på söndagar samt vardagsgudstjänsten i Stjärnorps kyrka på torsdagar. Förslaget om gudstjänsttekniker kommer från kyrkoherde Sverker Linge, som vill att så många som möjligt av församlingens medlemmar skall få möjlighet att ta sig an olika uppgifter som behövs för att en gudstjänst ska kunna genomföras. Gudstjänstteknikerna har tagit över några av de arbetsuppgifter som tidigare kyrkvaktmästarna utfört vid mässorna. Annat som kyrkvaktmästarna tidigare gjorde får nu prästerna göra själva. Till gudstjänstteknikerns uppgifter hör att tända stearinljus, sköta belysning och ljudanläggning, ringa i kyrkklockorna, sätta upp psalmnumren på tavlorna och en del annat.

Roligt att hjälpa till Vi som medverkar i dessa uppgifter är roade av att kunna hjälpa till. Vi är nu elva gudstjänsttekniker, både äldre och yngre kvinnor och män. Några av dessa arbetar enbart i en kyrka medan andra gärna verkar i flera av församlingens kyrkor. Att vara gudstjänsttekniker är ett ideellt arbete och man får ingen ekonomisk ersättning, vilket inte heller andra ideella medarbetare i kyrkan får. De anställda kyrkvaktmästarna tjänstgör alltid vid dop, konfirmation, bröllop och begravningar samt ibland vid större kyrkliga högtider.

Plats för fler Vi gudstjänsttekniker och 1:e vaktmästare Thomas Mårtensson träffas en gång per kvartal då han fördelar uppgifterna enligt våra önskemål. Ingen ställer krav på att man skall delta mer än man själv önskar. En särskild instruktion för tjänstgöring för gudstjänsttekniker har tagits fram för våra fem kyrkor. Thomas Mårtensson ser gärna att flera vill hjälpa till som gudstjänsttekniker. Det är ganska lätt att lära sig att hantera den tekniska utrustningen som inte alls är speciellt komplicerad. Är du intresserad så kontakta Thomas på tfelefon 070-512 83 62.

Arne Pihlström 10

Sonja och Bo sk Ungefär varannan vecka är det gudstjänst i Flistads kyrka. Då är makarna Sonja och Bo Wiggur oftast på plats för att som ideellt arbetande gudstjänsttekniker sköta ljudet. Men det handlar inte bara om ljudanläggningen. De sköter klockringningen, de tänder ljus, de ser till att det är snyggt och inbjudande i kyrkan, de sätter upp psalmnummer och de förbereder gudstjänsten tillsammans med präst och musiker. Det började med en fråga från prästen Magnus Fröhler. Kunde Sonja och Bo tänka sig att arbeta ideellt som gudstjänsttekniker?

Känna på – Vi svarade ja, säger Sonja. Jag tycker att det känns bra att göra något för sin hembygd. I alla år har jag åkt till jobbet i stan, vilket jag har trivts mycket bra med. Nu är jag pensionär och har frihet att bestämma mer över min tid. Då vill jag i stället ägna en del av min tid åt det som är nära. Nära, ja. Flistads kyrka ligger inte långt från makarna Wiggurs hem. Den är från slutet av 1100-talet och den minsta kyrkan i Vreta klosters församling. Man får uppleva en alldeles speciell rumskänsla när man stiger in. Här finns en unik orgel från 1837 som används än i dag. Kyrkan har förstås en central plats i det som Sonja Wiggur kallar hembygden, inte bara geografiskt utan också känslomässigt. Sådana tankar kan finnas med under gudstjänsterna, samtidigt som det praktiska ska ordnas. Ljudanläggningen är inte stor, en låda som du ser på bilden här intill, och Sonja Wiggur tycker inte att den är krånglig att hantera. – Nej inte alls. Nu är det oftast min man som gör det, men jag kan det också. Det är inte svårt.

Prova på! Förutom själva uppgiften i samband med gudstjänsterna i Flistad värdesätter Sonja alla möten med församlingsbor och andra som kommer till kyrkan. – Jag trivs med att vara gudstjänsttekniker och rekommenderar andra att prova på, säger Sonja Wiggur. Bulle Davidsson Sonja Wiggur på plats som gudstjänsttekniker i Flistad kyrka. Foto: Arne Pihlström,

kรถter kyrktekniken i Flistad

11

ER OM

FEM MINUT

GRANEN

Granen står så grön och grann Förr på dynghögen, nu i stugan Inför julen är det många som gärna lägger ned tid och ansträngning för att få tag i en så fin gran som möjligt. Redan till advent lyser granar i trädgårdar och på torg, och framåt julveckan börjar det skina från granar innanför fönstren i bostäder och arbetsplatser. Granen får inte vara för gles, grenarna ska vara starka nog att bära prydnader – ibland väldigt många – och den ska helst inte börja barra redan på julafton. Sedan är den stora utmaningen att få granen att stå rakt och inte välta. Har man en livlig och klättersugen katt kan det vara nödvändigt att surra fast granen i möbler eller fönsterhakar. Vissa nöjer sig med en liten bordsgran, och andra klarar sig utan. De kanske tillbringar julen på annat håll eller vill slippa alla barr som verkar kunna sprida sig i hela bostaden. Själv erkänner jag gärna att jag redan vid nyår börjar längta till vardagen efter trettonhelgen då jag får slänga ut granen. Att vänta till tjugondag Knut klarar jag aldrig. Annars är det ju då som julen ska dansas ut.

Skrämma bort ont Julgranen kom i allmänt bruk hos oss i Sverige först i början av 1900-talet, alltså för cirka 100 år sedan. Innan dess var det mest i herrgårds- och prästgårdssalar man hade gran, och den allra första gången julgran omtalas i Sverige är från 1740-talet. Som så ofta kom bruket söderifrån och det finns en notering om julgran i Pfalz kring 1660. Annars förekom det julgranar utan ljus redan på senmedeltiden i Schweiz och Alsace. Granar har också förekommit vid jul för att skrämma bort onda krafter. Man kunde ha en på gödselhögen eller på taket, och då hade man tagit 12

bort alla grenar utom längst upp vid toppen, så att det såg ut mer som en ruska. Ibland ställde man en gran på var sida om ytterdörren till huset. Vi använder ju träd till andra högtider också, som björkris och björktoppar till påsk och midsommar.

Livets träd Man kan också associera till Livets träd. I medeltidens paradisspel, som uppfördes inför julen då både Adam och Eva har namnsdagar, förekom ett träd med äpplen, som kallades paradisträd. Det skulle symbolisera Livets träd, som det står om både i början och i slutet av Bibeln, i skapelseberättelsen allra först i Gamla testamentet och i Uppenbarelseboken sist i Nya testamentet. Det är spelens paradisträd som så småningom omvandlats till julgran. Vi tror ofta att traditioner inte förändras, men det gör de. Tänk bara på Alla hjärtans dag och Halloween, som inte har firats så värst många år i vårt land. Dans i samband med jul är en gammal tradition. Olof Rudbeck skrev på 1600-talet ned den ringlek som vi idag kallar ”Räven raskar över isen” när han berättade hur julfirandet kunde gå till. Carl von Linné skrev 1773 ned text och leksätt till sex lekar som han kallade ”Dahlflickors lekar om juhlen”. ”Skära havre” är förmodligen en av de äldsta lekarna, kan man läsa på Nordiska museets hemsida. När julgranen började bli vanlig blev det naturligt att dansa kring den.

Symboler Julgranen är full av symboler. Stjärnan i toppen står för Betlehemsstjärnan över stallet där Jesusbarnet föddes. Kulorna hänger som frukterna som fanns på grenarna på Livets träd och ljusen påminner om

Vårens dagträffar

Guds ljus i mörkret. Det finns också de som tolkar granens grönska som en symbol för det eviga livet. Det skriver vår biskop Martin Modéus i boken Tradition och liv, där vi hämtat en del av uppgifterna till denna artikel. Även Nationalencyklopedin har fått bidra med historiska fakta. I vår bild av julen ingår som det står i visan julegran och juleljus, men också en bukett av dofter. De sötare från saffransbröd, pepparkakor och hyacinter. Och den friska, lite kärva från granen. Kom ihåg att ge den vatten, annars börjar den snart lukta damm i stället. Bulle Davidsson

Hjälp oss att hitta gravrättsinnehavare Du har kanske sett att vissa gravar på våra kyrkogårdar försetts med en grön skylt där vi ber gravrättsinnehavaren att kontakta oss. Vi vet inte vem som är gravrättsinnehavare och ber nu Kyrkbackens läsare om hjälp. Om vi inte hittar någon gravrättsinnehavare kommer graven att betraktas som återlämnad och i normalfallet kommer gravstenen så småningom att tas bort. För uppgift om vilka gravar det gäller, se anslag på kyrkogårdarna. Har du information angående en skyltad grav är vi tacksamma om du kontaktar Pernilla Ekh på församlingsexpeditionen, telefon 013-636 58. Vreta klosters församling

Vi ses mellan 14.00 och 16.00 med fika och gemenskap. 8 januari Ljungsbro: Julgransplundring 28 januari Stjärnorp 3 februari Flistad 19 februari Ljungsbro 25 februari Stjärnorp 24 mars Flistad – I mars månad sammanlyser vi alla träffar till denna gång. 9 april Ljungsbro 14 april Ljung 22 april Stjärnorp 16 maj Församlingsresa Träffarna kan ändras – se aktuell affischering eller kontakta Magnus Fröhler, 013-666 74

Ideella medarbetare behövs alltid! Koka soppa eller fixa med program och fika på våra dagträffar. Vill du vara med på ett hörn – hör av dig till Magnus Fröhler.

Välkomna i församlingen Nydöpta i vår församling: Estrid Aurora Maria Backström Maja Josephine Eva Björksund Clara Elin Carlsson Siw Lillian Ellie Carlzon Elma Victoria Dalhammer Vilma Victoria Dalhammer Mollie Irene Einarsson Engstrand Stiv Alve Ingemar Eskilsson Isak Granath Obelix Torbjörn Grankvist Ella Nandita Linnéa Johansson Hugo Nils Helmer Jonsson Iris Astrid Margareta Joelsson Lovi Andreas Kvarnström Nils Aron Henry Lindgren Ylva Kerstin Emelie Lissing Fredrik Gustaf Kedir Håkan Norrlöf Gottfrid Leo Mattias Sparf Elliot Bertil Spets Isak Olov Gunnar von Kleist Granath Olle Thomas Magnus Wallquist Albin Lars Thore Westermark Albert Håkan Bertil Wisén 13

Stjärnorp firar igen Vad hände där 1924? 1923 tillträdde prästen Arthur Adell komministertjänsten i Stjärnorps församling. Hans intresse för sång och bön ledde bland annat till att Stjärnorps kyrkokör bildades och att man började be enligt den sjungna tidegärden på evangelisk grund. Vi tror att ett av de första stegen i Svenska kyrkan för att återinföra kyrkans åldriga och gemensamma bönetradition, benämnd tidegärden, togs just i Stjärnorp. Det skedde klockan 17 på eftermiddagen den 5 december 1924 i samband med en biskopsvisitation. Det var biskopen John Personne som hade tagit initiativet och påbjudit att man skulle fira en sjungen kvällsgudstjänst, i tidegärden kallad vesper.

Till glädje för kyrkan Nu har 90 år gått och tidegärden och den gregorianska sången har växt sig stark, till glädje för såväl kyrkan som gudstjänstfirare. Men vi är ännu många som inte känner oss bekanta med den. Nu får vi möjlighet att bekanta oss med denna tradition och fira att det är 90 år sedan första vespern firades i Stjärnorps kyrka. Det blir lördag 6 december och vi börjar klockan 10. Till vår hjälp har vi bjudit in komministern Niklas Adell från S:t Hans kyrka, Landeryds församling och organisten Marie-Louise Beckman från Vadstena församling, som båda är kunniga inom gregorianiken och tidegärden.

Övning och förklaring Dagen inleds med övningar och förklaringar, historiska och teologiska aspekter på den sjungna böneform som är typisk för tidegärden med dess gregorianska toner. Sedan avslutar vi dagen med att, gemensamt med andra som ansluter, fira sjungen vesper i Stjärnorps kyrka klockan 17. Alla som är intresserade oavsett förkunskap och sångarvana är välkomna. Vill man inte vara med hela dagen är man givetvis välkommen att vara med och fira vespern.

Karin Alinder, Magnus Fröhler

14

Var det en duva som gav påven tonerna till sången? Gregoriansk sång, gregorianik är en sammanfattande benämning på den enstämmiga solo- och körsång som sedan senantiken varit en integrerad del i det romersk-katolska gudstjänstlivet. Det är med denna sång som de latinska liturgiska texterna har fått sin traditionella musikaliska dräkt. Gregoriansk sång omfattar flera musikaliska former alltifrån enkla formelbundna sångrecitationer till stora bågformade melodier med en eller flera toner per textstavelse. Sitt namn har den efter påven Gregorius. Legenden berättar att han fick sångerna sjungna i sitt öra av en duva som satt på hans axel. Tidegärden är en böneform där men ber vid bestämda tider under dygnet. Man använder texter ur bland annat Psaltaren. Bönerna kallas också tideböner. De är: • Matutin – tidig morgonbön. Ursprungligen en midnattsbön, som flyttats fram. Innehåller Te Deum. • Laudes – morgonbön vid solens uppgång eller ungefär klockan 6. Innehåller Sakarias lovsång. • Ters – förmiddagsbön vid tredje timmen, det vill säga klockan 9. • Sext – en bönestund vid "sjätte timmen", middagsbön klockan 12. • Non – eftermiddagsbön klockan 15. • Vesper – aftonbön vid solens nedgång eller ungefär klockan 18. Innehåller Marias lovsång. • Completorium – sen aftonbön före sänggåendet. Innehåller Symeons lovsång.

EN AV DE TRE VISE MÄNNEN

L JESU E FÖDELSET T STAD

ANGLATT SKALL VÄNDS MAN NABOPÅ EN MED SIG LAND GÅNG

K O L Å T

SLUTFALL

ARTIKULERA

BRAVAD SJÖVIND

VIRKE FÖR WASA

ÅKERLAPP

FÖRE REGGAE MACKA MED SMÖR

PARALLELLKOPPLA LÖSES NUMERA KANONI VÅR UTDÖDA SKOTT MELLAN- FÅGLAR VETTER MOT FI DAGAR ?

ENTAL FÖRSMÄDLIGT

ÄR DET I FARTFYLLD

VOTERA BJÖRLING

SYFTE HAR MAN KANSKE ROSTBILEN

HASSE I RUTAN

ERFARIT

ÖPPEN VAGN

SLASKA

TRÄSK

SOM I GRAVEN

PÅ ETT UNGEFÄR

FICK SALT FRU

ONKEL I VÄST

BLEV MARK

LEONARDO DA . . . FÖRE VALE

TYR OCH TOR

BÄR GEN PÅ

INFINITIVMÄRKE

P S A L M EN OSTERNS TRE VISE MÄN VILL FÅ SE KONUNGEN. STJÄRNAN GÅR FÖRE DEM, STANNAR ÖVER STALLET.

EN AV ODENS ULVAR PÅ BIL FRÅN ATEN SKÄNKS

STÄLLA I ORDNING

FÅR MENIG STUNDOM I DET MILITÄRA

JOK F44

Årets sista korsord, var så god! Lösningen till korsordet vill vi ha senast den 28 februari 2015. Skicka den till Kyrkbacken, Box 64, 590 70 Ljungsbro, eller lämna den på församlingsexpeditionen på Löjtnantsgatan 1 i Ljungsbro. Märk kuvertet ”Korsord”. Tre pristagare får var sitt presentkort med posten. Förra numrets vinnare: Ann Klevelid, Ljungsbro, Maj Andersson, Vreta kloster och Yvonne Max, Ljungsbro.

.…………………………………………………………………………………………………………… Glöm inte skriva namn och adress 15

svenskakyrkan.se/vretakloster Församlingsexpedition Besöksadress: Löjtnantsgatan 1 Postadress: Box 64, 590 70 Ljungsbro Exp- och telefontid Säkrast mån, tis, tors 9.30-11.30, 13-15 Pernilla Ekh 013-636 58 Kristina Gartéus 013-636 59 Präster Sverker Linge 013-638 72 Britta Olinder 013-662 76 Emma Johannesson 013-638 73 Magnus Fröhler 013-666 74 Andreas Sneckenberg, 013-638 74 Informatör Hanna Hummelbo

013-636 59

Diakon Ingalill Varverud

013-608 30

Kyrkomusiker Kristin Stenberg 013-635 21 Karin Alinder 013-680 86 Lena Gustafsson 013-660 10 Lisbeth Christiansson 013-680 85 Fredrik Östergren (vik) 070-240 24 39 Barn & ungdom Maria Berg-Karlsson 013-656 21 Annie Wernersson 013-655 83 Jens Lagnestam 013-680 37 Kyrkokamrer Ninni Halldin

013-655 37

Kyrkor och församlingshem, vaktmästeri (säkrast mån-fre 11.30-12.00) 013-600 65 1:e vaktm. Thomas Mårtensson 013-680 49 Hansgårdens förskola 013-622 38 Förskolechef Martin Malmström 013-622 37 Ljungsbro Café & Second hand 013-682 00 Föreståndare Sara Stensson 013-682 20 Kyrkorådet Ordförande Ola Mårtenson 070-348 38 16

Välkommen till Gregoriansk dag lördagen 6 december 2014 Niklas Adell och Marie-Louise Beckman leder oss historiskt och musikaliskt. Program: • 10.00 Drop-in-kaffe i sockenstugan • 10.30 Samling i kyrkan Sång och föredrag • 12.00 Sext • 12.30 Sopplunch Sång och föredrag varvas under eftermiddagen Eftermiddagskaffe • 17.00 Vesper Anmälan, så att vi vet hur mycket soppa som ska kokas, senast 24 november till kristina.garteus@svenskakyrkan.se 013-636 59 För mer information, kontakta kyrkomusiker Karin Alinder karin.alinder@svenskakyrkan.se 013-680 86 komminister Magnus Fröhler, magnus.frohler @svenskakyrkan.se 013-666 74