luther
2016
NR 4
kyrkbacken församlingstidning för vreta kloster, ljungsbro, stjärnorp, ljung och flistad
Tema:
Reformationsåret 2017
Julens händelser sidan 8-9
Vem var Martin Luther? sidan 4-5
TILLBAKABLICK
I augusti hade församlingens vuxenkörer en gemensam kördag med gospel och afrikanska sånger. Jenny Egnell och Anna Gullman ledde denna övning.
I augusti gjorde ungdomarna masker när de samlades en söndagskväll i Stefansgården. Här är Isak och Emma.
Klosterdag i Vreta klosters kyrka i september. Liunga Pipare bjöd på renässanstoner efter högmässan.
I samband med reformationsdagen sista oktober fick församlingen besök av vänförsamlingen i Fano, Italien. Tillsammans firades flera gudstjänster. En bussresa arrangerades också för att se påvebesöket i Malmö där flera församlingsbor också åkte med.
I oktober kom förskoleklasser och fick vara kyrkdetektiver i Allhelgona kyrkan. De fick möta kyrkorummet genom att leta efter olika symboler och motiv i kyrkan. Kristin Stenberg som är organist visade orgeln.
2
På Tacksägelsedagen i oktober var det skördeauktion efter gudstjänsterna i församlingen. I kyrkorna kunde man köpa till exempel äpplen, morötter, rödbetor, kålrötter, lök, purjolök, marmelader och sylter. Allt blev sålt pengarna kunde skickas till Världens barn.
Vreta klosters kyrkokör firade 75-årsjubileum i oktober tillsammans med Vreta klosters syförening som firade 150 år och församlingshemmet i Berg som firade 60 år. Cecilia Persdotter och Lotta Linge tog för sig av tårtorna. Kyrkbacken 4 – 2016
kontaktuppgifter Församlingsexpeditionen Telefon- och öppettider: Helgfri måndag, tisdag, 9.30-11.30 och 13.00-15.00, torsdag 9.30-11.30. Pernilla Ekh, administratör
013-636 58
Gunilla Lundgren, ekonomiassistent
013-636 59
Postadress: Vreta klosters församling Box 64, 590 70 Ljungsbro Besöksadress: Löjtnantsgatan 1, Ljungsbro E-post: vretaklosters.forsamling@svenskakyrkan.se Hemsida: www.svenskakyrkan.se/vretakloster Organisationsnummer: 252004-2637 Präster Sverker Linge Magnus Fröhler Andreas Sneckenberg Theresia Österlund Ingrid Holmgren
013-638 72 013-666 74 013-638 74 013-662 76 mammaledig
Diakoner Britta Karlsson Ingalill Varverud
013-680 54 013-608 30
Kyrkomusiker Kristin Stenberg Karin Alinder Lisbeth Christiansson Lena Gustafsson
013-636 21 013-680 86 013-680 85 013-660 10
Barn och ungdom Maria Berg Karlsson Annie Wernersson Jens Lagnestam
013-656 21 013-655 83 013-680 37
Kyrkokamrer Ninni Halldin
013-655 37
Kommunikatör Hanna Hummelbo Vik. Nicklas Olsson
mammaledig kontakta via exp. 070-342 99 27
Vaktmästeriet 013-600 65 (Säkrast mån-fre 11.30-12.00) Ansvarig vaktmästeriet Thomas Mårtensson 013-680 49 Hansgårdens förskola 013-622 38 Förskolechef Martin Malmström 013-622 37 Ljungsbro café & second hand Ansvarig Eva Hellberg
innehåll Tillbakablick 2 tema: luther Vem var Martin Luther? 4-5 herdens hörna: Martin Luther 6 porträtt: Erik Aurelius 6-7 det händer i kyrkan Kalender 8-10 Musikkalender 8-9 Julhälsning från vår biskop Martin 12 Kyrkorådet informerar 14 historia på kyrkogården:
Hans Larsson startade kyrkokören Korsord Julkampanjen
11 15 16
Ljungsbro café & second hand Öppettider: Onsdag 11-17 Torsdag 11-17
hembakat • ekologiskt • fairtrade kaffe • te • pastasallad • räkmackor toast • glass • interiör • kläder
www.ljungsbrocafe.se
Centralplan 5, Ljungsbro telefon: 013-682 00 facebook: Ljungsbro café & second hand
Vi tar gärna emot kläder, leksaker, möbler mm. Intäkterna går till caféets verksamhet.
013-682 00
3-årsjubileum 14 januari!
070-929 55 62
Jubileumsbakelse, musik och tal. Mer info senare.
Kyrkbacken nr 4-2016 Kyrkbacken ges ut av Svenska kyrkan i Vreta klosters församling och utkommer med fyra nummer per år.
Fredag 11-17 Lördag 11-15
Omslagsbild: Martin Luther spikade upp teser på kyrkporten. Foto: Hanna Hummelbo.
Upplaga 5000 ex. Tidningen kan också skickas till din e-post som pdf.
Foton i tidningen ägs av Vreta klosters församling om inte annat anges. Illustrationer av Mia Carlstedt och Susanne Engman/IKON.
Ansvarig utgivare: Sverker Linge.
Redaktionskommitté: Bulle Davidsson, Arne Pihlström, Sture Lahrin, Annie Wernersson, Sverker Linge och Hanna Hummelbo.
Redaktör och grafisk form: Hanna Hummelbo. Tryckt av LTAB, Linköping. Kyrkbacken 4 – 2016
Nästa nummer av Kyrkbacken kommer ut i mitten av mars 2017. Bidrag till det numret lämnas senast 19 februari till Hanna Hummelbo.
3
TEMA: LUTHER
Vem var Martin Luther? Reformationen har satt djupa spår i svensk kultur. Och vi snackar inte dyster pliktkänsla och asketisk livsstil. Nej, Luthers arv är läskunnighet och jämlikhet. Den 31 oktober 1517 spikade munken Martin Gustav Vasa ville få ihop landet under sig, förLuther upp 95 teser om den så kallade avlaten, på klarar Urban Claesson. Han är professor vid kyrkporten i Wittenberg. Den medeltida kyrkan Högskolan Dalarna med inriktning på kyrkohade börjat sälja avlatsbrev, och genom att köpa historia, och knuten till Svenska kyrkans forskett sådant kunde den som hade syndat få förlåtel- ningsenhet. se utan att behöva göra någon särskild botgöring. Detta köpslående med synd och botgöring upp- Ville att alla skulle ta ansvar för sin tro rörde Martin Luther, men när han spikade upp Men Luther var också populär bland vanligt sina teser hade han nog knappast tänkt sig vilka folk. Han ville att varje människa själv skulle enorma konsekvenser det skulle få. ta ansvar för sin Gudsrelation. Därför behövde Kyrkans maktelit ville få Martin Luther ute- hon ha en grundläggande kunskap om kristen sluten och helst avrättad. Samtidigt såg många tro, vad som står i Bibeln och vilka dogmer som furstar i Tyskland och kringliggande länder, gäller för kyrkan. Luther översatte Bibeln till Martin Luthers idéer som mycket tyska och författade en liten katekes fördelaktiga. Om kyrkan och kejsaren som presenterade och förklarade tio tappade makt fanns utrymme för furGuds bud, Herrens bön, trosbekänstar att kliva framåt. Martin Luther nelsen, dopet och nattvarden. skyddades och så småningom bildaBoktryckarkonsten utvecklades martin luther Lilla katekesen des nya kyrkor, de evangelisk luthvid samma tid som Luther var verkerska, med furstar och kungar som sam och hans skrifter fick därför en överhuvud. Så även i Sverige. Redan spridning som inga andra dittills. 1527 beslutade riksdagen i Västerås att kyrkan i Sverige skulle bryta med Många spår av Luther idag Rom för att i stället följa i den tyska reUrban Claesson ser många spår av formationens spår. Vid ett möte i Uppsala 1593 Luthers läror i dagens svenska samhälle. slutfördes övergången. För det första blev reformationen ett kun– Orsaken till att Sverige blev protestan- skapslyft. Katekesen spreds verkligen över hela tiskt var inte att svenska folket var missnöjda landet. 1686 lagstadgades att alla skulle lära sig med den katolska kyrkan eller påven. Tvärtom, läsa för att bättre lära sig katekesen. Barn lärde 1400-talet var ett mycket fromt århundrade. sig läsa hemma eller av byns präst eller kantor. Men kungamakten såg att Luthers läror kunde – Detta planterade ett viktigt frö för fram stärka statsbygget. tiden. Folk läste, började diskutera, tänka själva Martin Luther (1483 – 1546) Särskilt idén om de och reformera samhället. Att vi har demokrati var en munk som brottades två regementena, har vi delvis Luther att tacka för. Idag har vi med stora frågor. Hur han än kämpade kände han sig enligt det andliga och en väldigt stark tilltro till det skrivna ordet. Vi egen berättelse otillräcklig det värdsliga. Båda förmedlar kunskap genom broschyrer och hem inför Guds krav. Hans stora lika kristna och sidor. upptäckt blev därför att båda lika mycket Luther la stor vikt vid hushållet som social i Bibeln finna att han inte längre behövde kämpa. värda, passade när gemenskap. Husbonden hade ansvar för alla översättnin g, inledning och kommentare r av
Carl Axel Aurelius och
Margareta Brandby-Cöster
4
Kyrkbacken 4 – 2016
i hushållet och skulle se till att alla var mätta, klädda och läskunniga. När lönearbete slog igenom ansåg många lutherska präster att det var förskräckligt att arbetsgivarna bara skulle ge arbetarna pengar och sedan lämna dem åt sitt öde. – Hans tankar var mycket patriarkala, men grundtanken är att ingen ska lämnas utanför. Idag finns det omhändertagande sättet att tänka kvar. Ett arv som ofta kommit att misstolkas är Luthers teologi som betonar att varje människa är syndig och aldrig på egen hand kan ”jobba sig ur sin synd”. Endast tack vare Guds oändliga nåd finns frälsning för alla, enligt Luther. Men dessa tankegångar har bidragit till en stark samhällsgemenskap, menar Urban Claesson. – Trots att Sverige är ett av världens mest individualistiska länder har vi en mycket hög tilltro till politiska beslut och gemensamma aktioner. Det kommer ur tanken att en enskild människa måste lita till något som är större.
Levnadsglad och njutare Ibland omtalas Luther i samband med pliktkänsla, hög arbetsmoral och ett asketiskt liv. Men Luther själv var levnadsglad och betonade ofta att vila och njutning måste få ta plats i livet. Han sa mycket lite om nykterhet eller arbetsmoral. Däremot utvecklades på 1800-talet en kristen väckelse som hämtade idéer från bland annat den kalvinistiska traditionen, som lägger större vikt vid människans gärningar, vilket räddade många ur alkoholism och fattigdom. Luther hade en ganska pessimistisk syn på människan. Hon var syndig. Men genom just denna pessimism blev kroppen, och i viss mån även kvinnan, befriad. Tidigare hade kroppen varit föremål för tuktning och späkning och behov trängdes bort till förmån för själens frälsning. Martin Luther såg Kyrkbacken 4 – 2016
denna möda som lönlös. Det var ju ändå kört. Och att mannen skulle ha en särställning inför Gud blev också oviktigt. Alla människor var eländiga stackare.
Kyrkorna närmar sig varandra Under hösten kom påven till Sverige för att fira 500-årsjubileet av reformationen tillsammans med representanter för Lutherska världsförbundet. Detta är en mycket stor händelse. Reformationen delade kyrkan och i 500 år har katolska och protestantiska kyrkan varit antagonister. Men från att ha sett på varandra med avsky har kyrkorna närmat sig varandra och idag finns en ömsesidig respekt. Samtidigt finns en stor poäng i att lyfta fram Luther i svensk kultur. – Vi har ett religiöst arv och det vore det bra om svenskar visste mer om det. Då blir det till exempel lättare att förklara för nyanlända varför vi har den politik vi har, säger Urban Claesson. Hanna Wallsten
Lär dig mer om Luthers liv www.luther-erleben.de/se
5
TEMA: LUTHER
herdens hörna Martin Luther När det talas om Martin Luther i Sverige i dag i massmedia så framställs han ofta som en tråkig människa som inte tyckte att man skulle ha roligt och som ansåg att människan skulle göra sin plikt och arbeta i sitt anletes svett. Det är en alldeles felaktig bild av honom. Tvärtom var han en glad livsbejakande person som gärna delade en måltid i goda vänners lag. Vad var då hans syn på arbetet? Martin Luther menade att varje människas arbete är viktigt. Människorna i ett land, i ett samhälle är varandras tjänare och varje människas insats är lika viktig och behövs för att livet ska fungera och bli bra. Han ger på det sättet arbetet ett nytt och större värde. Vi är varandras tjänare och vi gör något gott för andra människor när vi arbetar. Hans tankar har säkert missbrukats av makthavare för att trycka ner människor och hålla dem i schack så att de arbetar men det var alltså inte det som Martin ville åstadkomma. Detta med arbetet var bara en del av hans tänkande. Vad var då hans stora fråga? Traditionellt brukar man säga att hans stora fråga var,”Hur ska jag finna en nådig Gud”? Eller vi skulle kunna säga: Hur ser vägen till Gud ut? Vad gör kyrkan för att människor ska hitta gemenskapen, med Gud? Martin såg att det fanns saker i den dåtida kyrkan som gjorde det svårt för människor att finna Gud. Därför ville han reformera kyrkan, återfinna och återvända till det som var från början, när kristendomen var alldeles ny. Vi kommer under 2017 att spegla några olika sidor av Martin Luthers liv och verk. Jag hoppas att vi kan lära oss något om honom men också om hur det är att vara människa och hur det är att vara kyrka tillsammans.
Foton: Arne Karlsson
Sverker Linge Kyrkoherde
6
Luthers stora up – Han återupptäckte evangeliet. Han såg att kärnan i Bibeln och i hela kristendomen är evangeliet om Guds nåd. Gud älskar oss inte för att vi förtjänar det utan för att vi behöver det. Martin Luther var både församlingspräst och professor i bibelvetenskap. När han skulle skriva föreläsningar om Romarbrevet i Nya testamentet, fastnade han redan i första kapitlet där det står: ”I evangeliet uppenbaras en rättfärdighet från Gud.” På den tiden läste man Bibeln i den latinska översättningen, Vulgata, den romersk-katolska kyrkans officiella Bibel. Där heter rättfärdighet ”justitia” som också betyder rättvisa, Guds rättvisa dom till exempel. Är det inte nog med att lagen i Gamla testamentet handlar om Guds krav och rättvisa – ska nu också evangeliet göra det? ”Jag hatade det bibelstället”, har Luther berättat. Men så började han läsa Gamla testamentet Skräcken för Guds på grundspråket hebredom är mindre nu, iska och gjorde sin stora men inte rädslan för upptäckt: Där kan det omvärldens dom när heta att Gud är ”rättfärman inte duger dig” när han låter det regna lagom mycket så att skörden blir god, eller när han befriar sitt folk från förtryckare. Mot den bakgrunden blev det lätt att förstå satsen: ”I evangeliet uppenbaras en rättfärdighet från Gud.” Gud är rättfärdig när han i Kristus uppen barar sin kärlek till varje människa. – Att Gud är rättfärdig betyder att Gud är juste, för att säga det på franska och modern svenska, säger Erik Aurelius, präst och teologiprofessor precis som Luther. – Detta var första steget, att Luther genom att intensivt studera Gamla testamentet på hebreiska upptäckte att Guds rättfärdighet är en gåva. Det andra steget mot reformationen var att han drog konsekvenser för själavården. I Tyskland
” Kyrkbacken 4 – 2016
PORTRÄTT
pptäckt
2017 är det 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser på kyrkporten i Wittenberg. Erik Aurelius, tidigare präst i Vreta kloster, berättar vad Luther betyder för honom i dag.
blomstrade handeln med avlatsbrev, den tidens må-bra-brev, som man kunde köpa för att slippa göra bot för synder och för att slippa straff i skärselden. Det var för att få igång en debatt om detta ofog som Luther skrev sina 95 teser 1517. Det stämde ju inte alls med det evangelium han upptäckt. Frälsning och förlåtelse är ingen handelsvara, den är gratis och räcker till för alla.
Vad betyder det idag? – Det fanns gott om bud och krav på medeltiden men det gör det idag också. Man ska vara frisk och framgångsrik, uppskattad, lyckad och lycklig, det är mycket man ska. Skräcken för Guds dom är mindre nu, men inte rädslan för omvärldens dom när man inte duger, inte räcker till. Då är man inte mycket värd i andras ögon, inte i sina egna heller. – Det är då vi behöver evangeliet. Livet är inget jag ska prestera utan något jag tar emot. Frälsning är inte heller något jag ska göra mig förtjänt av utan något jag tar emot. Lita på Gud!
Var skulle vi ha varit idag om inte Luther hade gjort det han gjorde? – Vi hade kanske tillhört den romerskkatolska kyrkan, men den hade nog inte sett ut som idag. Den har ju också påverkats av reformationen. Säger Erik Aurelius och vinkar nästan samtidigt adjö för att resa till Rom för första gången i sitt liv. Bulle Davidsson
Kyrkbacken 4 – 2016
Foto: Svenska kyrkan
Erik Aurelius var pastorsadjunkt i Vreta kloster 1972-77. Han har bland annat varit professor i teologi vid universitetet i Göttingen i Tyskland och biskop i Skara stift.
7
KALENDER = Se musik kalendern nedan för mer detaljer.
november 20 nov 11.00 11.00 16.00 18.00
Domssöndagen Högmässa Mässa Mässa Musikgudstjänst
27 nov 11.00
Första sön i advent Högmässa vreta klosters kyrka Vreta klosters kyrkokör, Cantus Vretensis, Karl-Johan Arklid, trumpet Mässa allhelgonakyrkan CantaNova, Hans Englund, trumpet Gudstjänst stjärnorps kyrka Stella Vocalis, Stjärnorps kyrkokör, instrumentalister Gudstjänst ljungs kyrka CantaNova, Hans Englund, trumpet Gudstjänst flistads kyrka Rolf Vårdstedt, sång
11.00 11.00
14.00 16.00
vreta klosters kyrka allhelgonakyrkan flistads kyrka vreta klosters kyrka
december
8
i Allhelgonakyrkan varje onsdag 9.00.
16.00 7 dec 17.30
Onsdag 5-årskalas
11 dec 11.00 11.00 16.00 18.00
Tredje sön i advent Högmässa Körgrupp Mässa Mässa Musikgudstjänst
allhelgonakyrkan flistads kyrka allhelgonakyrkan
13 dec 19.00
Luciadagen Luciagudstjänst
vreta klosters kyrka
15 dec 18.30
Torsdag Vi sjunger in julen
stjärnorps kyrka
18 dec 11.00 11.00
Fjärde sön i advent Högmässa Mässa
vreta klosters kyrka allhelgonakyrkan
24 dec 11.00 11.00 11.00 11.00 16.00 23.00 23.00 23.00
Julafton Samling vid krubban Samling vid krubban Samling vid krubban Samling vid krubban Julbön Julnattsmässa Julnattsmässa Julnattsmässa Stjärnorps julkör
vreta klosters kyrka allhelgonakyrkan stjärnorps kyrka bergs församlingshem vreta klosters kyrka
vreta klosters kyrka allhelgonakyrkan flistads kyrka stjärnorps kyrka vreta klosters kyrka vreta klosters kyrka allhelgonakyrkan stjärnorps kyrka
präster och senaste info om gudstjänsterna meddelas i annonsen i Corren Bostad varje torsdag.
Kyrkskjuts Församlingsbor får gratis kyrkskjuts till församlingens kyrkor. Ring 013-14 60 00, Taxibil i Östergötland: uppge kundnummer 609 420.
Viktigaste 5-årskalaset!
Andra sön i advent Högmässa Mässa Kören Lyran Mässa
4 dec 11.00 11.00
Morgonmässa
7 dec 17.30-19.00 i församlingshemmet i Berg. Pannkakor, tårta, fiskdamm, sång, insamling till årets julkampanj. Gratis, men bidra gärna till insamlingen, se sidan 16. Anmälan senast 1 dec till Maria Berg Karlsson eller Karin Alinder, se kontaktuppgifter på sidan 3 eller hemsidan.
musikka Söndag 20 nov 18.00 u Vreta klosters kyrka Musikgudstjänst ”Destination Piazzolla” Duo Dialog: Dan Larsson, klarinett Magnus Grönlund, gitarr
Söndag 11 dec 18.00 u Allhelgonakyrkan Musikgudstjänst Vreta Kloster Ungdomsorkester under ledning av Annmari Wangin
Lucia Njut av Lucia stämning i Vreta klosters kyrka.
Tisdag 13 dec 19.00 u Vreta klosters kyrka Luciagudstjänst Ungdomskören Cantus Vretensis och Alexandra Ekelöf, violin
Torsdag 15 dec 18.30 u Stjärnorps kyrka Vi sjunger in julen tillsammans med Stjärnorps körer och instrumentalister
Julläsning Kika in på hemsidan julilinkoping.svenskakyrkan.se.
i samarbete med sensus Kyrkbacken 4 – 2016
25 dec 5.30 7.00 11.00
Juldagen Julotta ljungs kyrka Jonas Frid, sång Julotta flistads kyrka Jonas Frid, sång Högmässa vreta klosters kyrka Ingalill Varverud avtackas, se sidan 13 Vreta klosters kyrkokör
26 dec Annandag jul 11.00 Mässa 17.00 Julens sånger 31 dec 16.00
Nyårsafton Nyårsbön
januari
allhelgonakyrkan vreta klosters kyrka vreta klosters kyrka
OBS!
1 jan 11.00
Nyårsdagen Högmässa
6 jan 11.00
Trettondedag jul Högmässa vreta klosters kyrka Vreta klosters kyrkokör, Cantus Vretensis
linköpings domkyrka
alender
Söndag 5 feb 18.00 u Ljungs kyrka Musikgudstjänst
8 jan 11.00 11.00 16.00
Första sön efter trettondedagen Högmässa vreta klosters kyrka Dans kring granen Mässa allhelgonakyrkan Mässa flistads kyrka
15 jan 11.00 11.00 16.00
Andra sön efter trettondedagen Högmässa vreta klosters kyrka Mässa allhelgonakyrkan Mässa stjärnorps kyrka
22 jan 11.00 11.00 16.00
Tredje sön efter trettondedagen Högmässa vreta klosters kyrka Mässa allhelgonakyrkan Gudstjänst flistads kyrka
29 jan 11.00 11.00 16.00
Fjärde sön efter trettondedagen Högmässa vreta klosters kyrka Mässa allhelgonakyrkan Gudstjänst stjärnorps kyrka
februari
stjärnorps kyrka
5 feb 11.00 11.00 16.00 18.00
Kyndelsmässodagen Högmässa Mässa Mässa Musikgudstjänst
vreta klosters kyrka allhelgonakyrkan flistads kyrka ljungs kyrka
12 feb 11.00 11.00 16.00 18.00
Septuagesima Högmässa Mässa Mässa Musikgudstjänst
vreta klosters kyrka allhelgonakyrkan stjärnorps kyrka vreta klosters kyrka
19 feb 11.00 11.00 16.00
Sexagesima Högmässa Mässa Gudstjänst
vreta klosters kyrka allhelgonakyrkan flistads kyrka
Se sidan 13.
25 feb 15.00
Lördag Föredrag
vreta klosters kyrka
Fettisdagsfest
26 feb 11.00 11.00 16.00
Fastlagssöndagen Högmässa Mässa Gudstjänst Fettisdagen Fettisdagsfest
Föredrag om ”Vreta kloster mitt i riksbyggartid.” med författare Maja Hagerman.
Söndag 12 feb 18.00 u Vreta klosters kyrka Musikgudstjänst
Fest till förmån för fastekampanjen ”Utrota Hungern”.
28 feb
”Hammarslagen i Wittenberg” Medeltidsensemblen Scaramella
Mer info kommer senare.
mars
Söndag 5 mars 18.00 u Ljungs kyrka Musikgudstjänst Kyrkbacken 4 – 2016
stjärnorps kyrka
Torsdag Vardagsgudstjänst
Vreta klosters kyrkokör, Cantus Vretensis och orkester Bl. a. Trettondagsmusik av A. Öhrwall
Stella Vocalis Grötfest
Musik & Mission
2 feb 18.30
Måndag 26 dec 17.00 u Vreta klosters kyrka Julens sånger
Fredag 6 jan 16.00 u Stjärnorps kyrka Musik & Mission
16.00
vreta klosters kyrka allhelgonakyrkan stjärnorps kyrka
1 mars 09.00 19.00
Askonsdagen Askonsdagsmässa Askonsdagsmässa
allhelgonakyrkan vreta klosters kyrka
2 mars 18.30
Torsdag Vardagsgudstjänst
stjärnorps kyrka
9
DET HÄNDER I KYRKAN KALENDER
5 mars 11.00 11.00 16.00 18.00
Första sön i fastan Högmässa Mässa Mässa Musikgudstjänst
vreta klosters kyrka allhelgonakyrkan flistads kyrka ljungs kyrka
12 mars 11.00 11.00 16.00
Andra sön i fastan Högmässa Mässa Mässa
vreta klosters kyrka allhelgonakyrkan stjärnorps kyrka
19 mars 11.00 11.00 16.00
Andra sön i fastan Högmässa Mässa Gudstjänst
vreta klosters kyrka allhelgonakyrkan flistads kyrka
Med reservation för ändringar.
Välkomna
genom dopet! Molly Alvhäll Dag Backström Julia Bergh Alva Elisson Axel Green Wilma Haavisto Theodor Hallberg Molly Holm
Reformationsåret 2017 24-26 februari 2017 teologifestivalen, uppsala ”Leva genom tron” På Teologifestivalen möts alla med intresse för teologi – oavsett bakgrund, ålder och erfarenhet. 2017 står reformationen i fokus. Mer info: www.svenskakyrkan.se/teologifestivalen
2-4 juni 2017 världens fest, västerås ”Fri att förändra” Världens fest är reformationsårets stora internationella mötesplats. Det handlar om allas möjligheter att påverka utvecklingen för vår värld. Spännande seminarier för alla åldrar, gudstjänster, melodifestival, gardenparty hos biskopen, festkväll och en stor gospelmässa. Arrangör: Västerås stift. Mer info: www.svenskakyrkan.se/världensfest
29 september-1 oktober 2017 bokmässan & se människan, göteborg Bildning är temat för hela Bokmässan 2017. Svenska kyrkan kommer förutom Se människan-scenen att ha en helt egen scen, med särskild inriktning på bildning och reformation. Mer info: www.svenskakyrkan.se/semänniskan
28 oktober-3 november 2017 reformationsveckan, uppsala och hela landet ”Vi skäms inte för evangeliet” Möjlighet till fördjupad luthersk identitet genom gudstjänster med olika teman, där flera TV-sänds. Arrangör: Uppsala domkyrkoförsamling och ärkebiskopen
reformationsdagen 31 oktober firas festgudstjänst
Eddie Kristedal Cardelli Lucas Lewin Oscar Lind Olle Lundberg Nova Lönngren Alma Lönnqvist Dahlqvist John Midelf Frank Olheden Adele Pernodd Elmer Persson Alice Rydberg Elton Sandström Wilma Sigefjord Tilde Sjöholm Linnéa Sonneblom Elsa Sundström
Boka dop Välkommen att låta döpa ditt barn i Vreta klosters församling. Boka via hemsidan www.svenskakyrkan.se/ vretakloster/dop eller expeditionen, tel. 013-636 58. Det går också bra att bli döpt som vuxen, kontakta då någon av prästerna, se sidan 3 eller hemsidan för kontaktuppgifter.
i alla landets domkyrkor. Flera arrangemang anordnas också i Linköpings stift. Se internwww.svenskakyrkan.se/linkopingsstift.
10
Kyrkbacken 4 – 2016
HISTORA PÅ KYRKOGÅRDEN
Han grundade kyrkokören I år är det 75 år sedan Vreta klosters kyrkokör bildades. Den grundades av musikdirektören och folkskolläraren Hans Larsson.
Hans Larsson var född 1911 i Stora Kopparberg och efter folkskollärarexamen i Karlstad 1936 och musikdirektörexamen på Musikaliska akademien 1938 fick han en tjänst i Gryt, som folkskollärare, organist och kantor. Den 7 januari 1940 var det kantorsval i Vreta kloster. Hans Larsson var den av de sökande som fick flest röster, 52 av 125, och därmed var tjänsten hans. Hans Larsson tyckte att orgeln i kyrkan var otillräcklig. Den var tillverkad av Åkerman & Lund 1917 och kom till i samband med den stora restaureringen av kyrkan. I en skrivelse till kyrkorådet önskade Hans Larsson att problemet med orgeln snarast skulle få sin lösning. Han ansåg att en orgel i Vreta klosters kyrka måste fylla tre anspråk; Kyrkbacken 4 – 2016
1. Den skall vara lämplig för koralspel. 2. Man skall nöjaktigt kunna utföra de nödvändiga preoch postludierna. 3. Man skall även vid högtidligare tillfällen kunna på orgeln utföra konsertstycken av olika slag. Hans Larsson tyckte att orgeln uppfyllde det första kravet men absolut inte det andra och tredje. Beslutet om ombyggnad av orgel togs ganska snabbt. Kanske berodde det på att man fått en donation som täckte kostnaden. Kyrkorådet gav Hammarbergs Orgelbyggeri AB i Göteborg uppdraget till en kostnad av 15 800 kr. Fjärde söndagen i advent, 21 december 1941, var det orgelinvigning. Därefter kaffe i Gäst givargården, nu församlingshemmet i Berg, för särskilt inbjudna. 1941 startade Hans Larsson Vreta klosters kyrko- och hembygdskör. Senare blev körens namn Vreta klosters kyrkokör. Utöver musiken var hembygds-
forskning hans stora intresse. Den 11 december 1942 bjöd han hem till sig i Klockaregården ett antal personer med intresse för hembygden. Det blev upptakten till att Vreta klosters hembygdsförening bildades året därpå, med Hans som ordförande. Efter endast något över åtta år i Vreta kloster drabbades Hans Larsson av en svår sjukdom och avled 1 september 1948, bara 37 år gammal. Han efterlämnade hustrun Gudrun och två barn. Gudrun väntade deras tredje barn. Hans Larssons företrädare Edward Håkansson skrev i minnesorden i Östgöta Corre spondenten bland annat: ”Kantor Larsson var en effektiv och kunnig lärare, mån om sina elevers både bokliga och sportsliga fostran, en synnerligen skicklig såväl orgelspelare som sångare och lika framstående pianist. Hans röst och musik har tystnat och en hel kommun deltar varmt med den efterlevande makan och hennes två minderåriga barn, samt föräldrarna folkskoleinspektören Henrik Larsson och hans maka i sorgen och saknaden.” Hans Larssons gravsten finns på den gamla delen av kyrkogården i första kvarteret söder om kyrkan. Arne Karlsson
11
DET HÄNDER I KYRKAN
Julhälsning från vår biskop I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem: ”Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.” Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.” Så står det i julevangeliet, som vi snart ska läsa. Ängeln berättar att Jesus är född. Nio månader tidigare hade en ängel berättat för Maria att hon skulle föda en son. En omtumlande händelse, och herdarna blev förfärade. Då sade ängeln åt dem att inte vara rädda. Och snabbt repade de verkligen mod, för vi läser i fortsättningen: När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen sade herdarna till varandra: ”Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.” De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.
Nu hade herdarna själva blivit som änglar. De berättade om det de varit med om. Och de tackade och prisade Gud för Guds stora verk, för de goda nyheterna. Vad är en ängel? Det svenska ordet ängel härstammar från grekiskans ángelos som betyder budbärare. Det är Guds budbärare, som lämnar goda nyheter. De berättar vad Gud sagt åt dem, de för det goda budskapet vidare och de är med i den stora lovsången över alla Guds underverk, både de som vi dagligen ser i liv och natur och de som går utöver vår fattningsförmåga. Du och jag är också som änglar. Vi har våra egna erfarenheter av Gud. Många har själva mött Jesus. Många har erfarenheter av Guds hjälpande hand, av Guds beskydd, omsorg och barmhärtighet, av Guds glädje i det som är välsignat och av Guds förlåtelse i det som blivit fel – och av makalösa solnedgångar och nyfödda barn, bara för att nämna några av livets stora underverk. När vi själva bär budskapet om förlåtelse och glädje till en medmänniska kan vi ibland få höra orden: ”Tack, du är en ängel!” Och vet du? Jag tror att det stämmer.
Julklappstips! Ny vacker bok om kyrkorna i Vreta klosters församling Under nästan två års tid har två fotografer, Lars Ekelund och Jonas Sällberg, arbetat med att fotografera våra kyrkor både utvändigt och invändigt. Tanken har varit att visa våra kyrkor som de fina konstverk de är men också att skildra livet i församlingens kyrkor. Det blir alltså en bok med många vackra bilder, en ”coffeetablebook”. Men det blir också texter om kyrkorna skrivna av Göran Tagesson och Sverker Linge. Förhoppning är att boken ska vara klar till jul men det är svårt att lova med säkerhet. I vilket fall som helst är boken ett bra julklappstips. Ring gärna till församlingsexpeditionen i Ljungsbro och fråga när den förväntas komma.
12
Martin Modéus Biskop i Linköpings stift
Soppa på Hansgården Torsdagar 11.30 30 kr/person Till och med 15 december. Vill du vara med och hjälpa till? Hör av dig till Magnus Fröhler.
följ församlingen på
Svenska kyrkan i Vreta kloster
_______________________________________ temasidor:
Ljungsbro Café & Second hand Vreta klosters kyrka
Kyrkbacken 4 – 2016
Foto: Magnus Aronson/IKON
Inför söndagen
Samlingen leds av en av prästerna som tjänstgör den kommande söndagen. Onsdagar 18.00 i Övre salen, Stefansgården
Vinterns dagledigträffar Foto: Madelen Zander/IKON
Onsdagkvällar finns möjlighet för alla att läsa och fundera över kommande söndagens texter tillsammans.
Välkommen till en öppen gemenskap 14.00-16.00 med program, kaffe servering och a ndakt. datum plats program 23 nov Stjärnorp Från soffan till löpspåret 12 jan Ljungsbro Julgransplundring 25 jan Stjärnorp HCP flottiljen 7 feb Flistad Ej bestämt än
Avtackas i hög- mässan 25 dec 11.00 i Vreta klosters kyrka.
16 feb Ljungsbro Ej bestämt än 22 feb Stjärnorp Ej bestämt än 16 mars Ljungsbro Gemensam träff För schema, se aktuell affischering eller församlingens hemsida. Vill du starta dagledigträff någon annanstans, kontakta Magnus Fröhler.
Efter drygt åtta år slutar Ingalill Varverud sin tjänst som diakon i Vreta klosters församling. Den 1 januari 2017 går hon i pension. Ingalill har under sin tid här medvetet arbetat med olika diakonala insatser med grupper och enskilda. Hon har strävat efter att öka medvetenhet om vad diakoni är i dagens kyrka och samhälle. Diakoni är inte en verksamhet utan ett förhållningssätt där vi alla på olika sätt medverkar. Vreta klosters församling tackar Ingalill för allt arbete och engagemang. Vi önskar henne allt gott och Guds välsignelse i det nya livet som pensionär. Sverker Linge Jag vill också tacka för min tid i Vreta klosters församling och alla fina människor jag mött. Jag önskar er allt gott i framtiden! Ingalill Varverud
Kyrkbacken 4 – 2016
Foto: Cato Lein
TACK Ingalill!
Föredrag av Maja Hagerman Lördag 25 februari 2017 15.00 kommer författare Maja Hagerman till Vreta klosters kyrka och håller föredrag om ”Vreta kloster mitt i riksbyggartid.” Arrangör: Föreningen Klosterliv i Vreta Maja Hagerman har skrivit flera prisbelönta fackböcker om svensk historia och är hedersdoktor vid Uppsala universitet. Hon skriver regelbundet i Dagens Nyheter, kolumner kring temat samtid-minne-historia.
13
KYRKORÅDET INFORMERAR
Många bollar i luften just nu Arbetet med mål går vidare Som vi informerat om tidigare så pågår ett långsiktigt målarbete för vår församling. Många har deltagit i arbetet vilket vi är tacksamma för. I januari kommer vi att vara klara och få redovisa för domkapitlet. Där efter kommer du att hitta det färdiga resultatet på hemsidan.
Församlings instruktionen är ett måldokument som beskriver församlingens arbete med att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.
Vill du ta kontakt med kyrkorådet? Ola Mårtenson Kyrkorådets ordförande Mobil: 070-348 38 16 Mail: ola.martenson@gmail.com
Många besökte Vreta kloster
Kyrkorådet 2014-2017
I sommar har intresset för Vreta kloster kyrka med kloster ruin varit stort. Under sommarmånaderna med början i maj har antal besökare varit ungefär 7000 personer, uppdelat på cirka 6200 under vardagar och helger och 800 personer vid olika slag av guidningar. Kyrkorådet vill tacka för allt gott engagemang och alla bidrag till besöksverksamheten i Vreta kloster.
Ordförande: Ola Mårtenson 1:e vice ordf: Mattias Sahlman 2:e vice ordf: Artturi Affleckt Märta Karlsson Albert De Haan Kristina Ladell Ingvar Eriksson Ann-Marie Lind Christina Karlsson Håkan Karlsson Kyrkoherde Sverker Linge
Besökscentrum i Vreta kloster Under förutsättning att den budget som kyrkorådet nu planerat för beslutas i fullmäktige i början av november så kommer vi att starta projektet med att skapa ett besökscentrum vid Vreta klosters kyrka. De första etapperna innehåller ett nytt förråd för kyrkvaktmästarnas materiel, restaurering av klosterhuset och anläggning av trädgård.
Ersättare Sture Lahrin Arne Pihlström Ingrid Sahlman Birgitta Claesson Christina Österberg
Hansgårdens utemiljö Ytterligare en synlig förbättring som vi planerar är att miljön utanför Hansgårdens förskola ska förses med fler detaljer för utelek.
Parken i Ljungsbro centrum
14
Foto: Magnus Aronson/IKON
Många av er har säkert lagt märke till att bygget av parken framför Allhelgonakyrkan pågår för fullt. Tyvärr är arbetet försenat vilket innebär att invigningen måste senareläggas. Den kommer att äga rum under våren. Detta är något av det vi diskuterar i kyrkorådet. Kom gärna till oss med dina frågor, idéer och förslag! Ola Mårtenson Kyrkorådets ordförande Kyrkbacken 4 – 2016
KORSORD
BIGOTT MER ÄN EN I SÄCKEN
HAMBE
HAR DOM DOM I
ÄR VÄL OANAD
WYATT
FÖRR FÖRE BANK
TOPPAR TOMTEN
PÅ JULBORDET RYSSJA MED OFTAST VANLIGEN
DET ÄR KVINNAN BAKOM ALLT
TILLHÖR DE MINDRE PROFETERNA
DOMA- SNÖRAS GÖR SYSRE, KONKANSKE KALL PRÄST, KALLARE SKARA KUNGAMAKARE DRA OCH SÖDERPROFET ÖVER
VERKAR AVKYLANDE
ÄNDSTATION
JOK
STAD I CALVADOS
F64
I VISS BORG KAN VINDEN VARA
NÅGOT DYLIKT PIGGAR UPP HÖRS IGEN
BÖRJAR MED OSKAR UNDERORT EXTRA ORDINARIE
MARKÖR
DEL AV LÄSÅR
Ö V E R
VISAR DOPAD
SES MED TINNAR
P SA L M EN NATTEN FÖRJAGAS, REDAN DET DAGAS, SALLHETENS SOL UPPGAR , HERDEN FÖR HJORDEN MÄNSKA ÄR VORDEN. NU ÄR DET JUBELÅR.
LÖVLÖS FINNS UPPLAG FÖR
GJORDE MAN KANSKE EFTER
GALLERIA DET RENAR
I VISS LIMPA KRYSSKRYPET EN OCH ANNAN BLAND FJÄLLEN
TAS SINGEL FRÅN STÖTTA SES MED EGO
PÅ DEN TIDEN
SLAGPLATS
Här är vinterns korsord. Lösningen till korsordet vill vi ha senast 1 januari 2017. Skicka den till Kyrkbacken, Vreta klosters församling, Box 64, 590 70 Ljungsbro, eller lämna den på församlingsexpeditionen på Löjtnants gatan 1 i Ljungsbro. Märk kuvertet ”Korsord”. Ange ditt namn och adress. Tre pristagare får var sitt presentkort med posten. Rätt lösning presenteras på hemsidan: www.svenskakyrkan.se/vretakloster. Förra numrets vinnare: Mats Johansson, Ulf Karlsson och Doris Johansson, alla från Ljungsbro. Grattis! Kyrkbacken 4 – 2016
15
foto: josefin casteryd/ikon
Returadress: Vreta klosters församling, Box 64, 590 70 Ljungsbro
! Stöd julkampanjen
Låt fler få fylLa fem! få fylLa Låt fler fem! få fylLa fem!
Var femte sekund dör ett barn som inte hunnit fylla fem. Men barn som får leva i trygghet kan klara sina kritiska första fem år. Libone och Latita bor i ett av Kapstadens fattigaste områden. Om ett och ett halvt år fyller de fem. Det är deras viktigaste födelsedag. om inte hunnit fylla fem. Men barn som får leva i tryggdin gåva tillbor 9001223 eller SMS:afattigaste FEM till 72905 och ge 100 kr. Swisha din gåva till 9001223 em år.Swisha Libone och Latita i ett av Kapstadens SMS:a FEM till 72905 r fyller deeller fem. Det är deras viktigaste födelsedag.
pgoch 90ge 01100 22-3 kr. | bg 900-1223
er SMS:a 72905 och ge 100 kr. Läs FEM mer: till svenskakyrkan.se/internationelltarbete
pg 90 01 22-3 | bg 900-1223
3
svenskakyrkan.se/internationelltarbete
nationelltarbete
Libone Gubanca och Latita, gör high five.
Foto: Simon Stanford/IKON
Trots att barnadödligheten är hög, är det våldet Qaqamba Gubanca alltid oroar sig för. Hon släpper aldrig sin dotter Libone utom synhåll. Som mentormamma i Khayelitsha, ett av Kapstadens fattigaste områden, kämpar hon varje dag tillsammans med mammor för att fler barn ska få fylla fem. Det är lunch och läraren Nosisana Mgwelo bjuder barn efter barn till de dukade borden genom att sjunga deras namn. I tallrikarna väntar ris, böngryta och spenat. Libone, 3,5 år, sätter sig nära sin bästa vän Latita. Snart är alla fullt upptagna med att äta. – Barnen får frukost, lunch och två mellanmål. För många är det den enda maten idag, säger Nosisana Mgwelo. Tillsammans med två assistenter ansvarar hon för cirka 50 barn. Skolan ligger i Khayelitsha, ett av Kapstadens mest utsatta områden, och är en del av det projekt Svenska kyrkan stödjer för att stärka barns och kvinnors rättigheter. Libone och mamma Qaqamba Gubanca bor som tusentals andra i ett litet skjulliknande hus utan rinnande vatten och toalett. Ändå har de det förhållandevis bra eftersom Qaqamba har en inkomst.
Mentormammor räddar liv Qaqamba flyttade som många andra unga kvinnor till Kapstaden för att komma ifrån fattigdom. Hon flyttade runt, blev skuldsatt och hade svårt att klara sig. När hon blev gravid hade hon turen att få en mentormamma. – Det är tufft att vara ensamstående. Min mentormamma blev min vän, hennes berättelse om sitt liv gav mig styrka att förändra mitt. Tack vare mentormammans råd ammade hon Libone hela första året. Förutom att Libone fick all näring hon behövde
16
undvek Qaqamba att föra vidare sitt HIV-virus. Det är hon lättad över. Hon är stolt över att hon nu också blivit mentormamma och med hjälp av mödra- och barnavårdskunskap kan rädda barns liv. Kom på – Att se ett barn underviktigt, men kundet viktigaste na förmedla kunskap om kosten och sedan 5-årskalaset! se barnet repa sig. Det gör mig lycklig. Se sidan 8.
Utbildning ger förändring Brist på arbete, men också dålig kunskap om rätten till socialbidrag gör att det inte finns pengar till mat. Just nu oroar sig Qaqamba över tolv barn bland sina klienter. För sin egen del är hon mest rädd för våldet. – Många barn blir utsatta sexuellt. Våldtäkt är vanligt och jag är ständigt på min vakt. Det är ingen slump att förskolan har höga staket och taggtråd. Men våldet finns inte bara på gatan. – Vi försöker påverka föräldrarna att inte slå barnen och inte bråka inför dem, berättar Nosisana. På skolgården är det fullt av lekande barn efter lunchen. Femåringarna kommer att börja i ny skola till hösten, men Libone har ett år kvar. Qaqamba hoppas att dottern blir lärare när hon blir stor – utbildning och arbete ger frihet att lämna Khayelitsha. Viktoria Ekberg Relbrando
Kyrkbacken 4 – 2016