Har god evidens att minska risken för kriminalitet
Drogtest med mobilen
Skannar ögonen och ger stöd med hjÀlp av AI
Marawan startade eget stödboende
Goda relationer betyder allt
âDet gĂ€ller att inte ge uppâ
Maria Lundberg skriver om sexuella övergrepp
En trygg fysisk miljö
LÀs vÄr nya artikelserie om barnanpassat skyddat boende
Skydda dig mot sekundÀrtrauma
Psykologen Kerstin Asker Palmer har skrivit boken âTrauma smittar!â
Behöver du hjÀlp?
VÄr storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lÀtt att hitta lösningar som passar varje individ utifrÄn dess förutsÀttningar. Ibland vet vi att det behövs vÀgledning och hjÀlp med att hitta rÀtt insats, dÀrför finns vÄra placerinskoordinatorer. De har lÄng kunskap och erfarenhet av att rÄdge i placeringsförfrÄgningar och kan snabbt bistÄ i akuta Àrenden.
Ring oss gÀrna pÄ 0771-11 33 11, vi finns tillgÀngliga vardagar 8-17
LÀs mer om vÄr placeringsrÄdgivning Skanna QR-koden.
INSATSER FörstÀrkta
VĂ R NYA TJĂNST ERBJUDER OMFATTANDE STĂD
KartlÀggning och
intensivt stöd med kvalificerad KP
KRIM-program för att bryta destruktiva tankemönster
Fokus pÄ meningsfull fritid
Möjlighet till betald arbetspraktik
Stöd kring studier
TillgÀnglig samordnare 24/7
FörstÀrkt familjehem
Terapeutiska samtal med KBT-inslag varje vecka
Familjebehandling med flersprÄkig kompetens
âEtt statligt program skulle sĂ€kerstĂ€lla att dessa kvinnor fĂ„r den trygghet och kontinuitet de behöverâ
GÀstkrönikör i det hÀr numret av Omtanke Àr Fatima, Omsorg Skydd SÀkerhet AB.
LÀs krönikan pÄ sidan
Skydd & stöd
10| Intervjun
Maria Lundberg Àr aktuell med en ny bok om sexuella övergrepp, erfarenheter som hon har hÀmtat frÄn sin egen barndom.
16| Aktuellt
HÀr Àr de nya riktlinjerna för barns skÀrmtid.
19| Tema: Skydd & stöd
20| Previct Drugs
Min framtid var först i landet med att testa appen som skannar ögat med mobilen.
26| MST i Sverige
SÄ fungerar Multisystemisk terapi, en metod som har god evidens att minska risken för kriminalitet.
30| Marawans historia
Han vÀxte upp i ett utsatt omrÄde med en pappa i fÀngelse och driver nu sitt eget stödboende.
36| Dagen för Skyddat Boende
Bilder frÄn dagen i Stockholm.
38| Riskfyllda placeringar
Vision presenterar ny rapport om HVB.
44| Trauma smittar
Psykologen Kerstin Asker Palmer berÀttar om sekundÀrtrauma och hur du skyddar dig.
SÄ involverar du barnen i anpassningen av miljön.
48| Barnanpassning
LÀs vÄr nya artikelserie om barnanpassat skyddat boende.
52| Forskning
Relationen med chefen viktigare Àn den med kollegorna.
53| SSIL utbildningsdag
57| Operation slutstirrat
Teater inspirerad av barnboksserien om funkisfamiljen.
60| Juristkrönika
62| Migration
Vi gör vÀrlden lite bÀttre, en mÀnniska i taget
Nytida ger stöd till barn, unga, vuxna och familjer inom bÄde funktionsnedsÀttning och psykosocial problematik. Vi finns hÀr för dig, med över 460 verksamheter runt om i landet.
Sebastian Stakset, Ola Rapace, Amanda Renberg och de andra skÄdespelarna visar gÀngkriminalitetens baksida med mord, rÄn och miljonskulder som mÄste betalas.
Filmen baseras pÄ rap-artisten och författaren
Sebastian Staksets liv och jag fick höra om den hÀr filmen frÄn Positivum Gruppen nÀr de stÀllde ut pÄ SSIL utbildningsdagar. JÀttekul att de vill sprida den, Àven om Stakset och Rapace inte precis behöver sÄ mycket hjÀlp med det.
Det Ă€r viktigt att visa upp verkligheten. Jag hörde pĂ„ radion hĂ€rom dagen dĂ„ de pratade om gĂ€ngkriminaliteten och liknade gĂ€ngen vid sekter. Man riktar in sig pĂ„ vissa offer som saknar en trygghet i livet och sĂ„ âlove bombarâ man dem sĂ„ att de blir helt uppfyllda av den hĂ€r falska kĂ€nslan av trygghet. För vem som helst kan bli förrĂ„d av sin gĂ€ngbroder eller mördas för en smĂ„sak.
Enligt Emma Ulfsdotter Ljunggren pĂ„ Solega Ă€r det inte sĂ„ stor skillnad pĂ„ kriminell grooming och sexuell grooming. Det Ă€r ocksĂ„ en âlove bombingâ dĂ€r man genom smĂ„ steg luras in i nĂ„got som gĂ„r mot sina normala normer och vĂ€rderingar.
Emma berÀttade om MST, Multisystemisk terapi, som har god evidens att minska risken för kriminalitet. Det hÀr Àr en intensiv behandling som kan genomföras i hemmet eller ihop med en förkortad placering.
De senaste veckorna har jag trÀffat mÄnga intressanta mÀnniskor som brinner för dessa individer, ofta unga killar, som vill lÀmna kriminalitet och missbruk. Shoresh pÄ Min framtid trÀffade vi ocksÄ pÄ SSIL
utbildningsdagar, dÀr han berÀttade att de hade ingÄtt i pilotstudien för appen Previct Drugs.
Previct anvÀnds av 65 procent av landets kommuner och med den nya Previct Drugs sÄ kan Shoresh arbete förkortas betydligt. Det som tidigare tog nio mÄnader kan han genomföra pÄ tre mÄnader.
Genom appen kan han nÀmligen följa hur klienten mÄr mellan deras trÀffar och de kan direkt fokusera pÄ rÀtt saker nÀr de ses. Tim, som har anvÀnt appen, berÀttar hur mycket lÀttare det Àr att registrera hur man kÀnner direkt i appen istÀllet för att behöva svara pÄ frÄgor nÄgra dagar senare om hur man mÄdde i mÄndags.
Och det hÀr med kissprov. Appen skannar ögat och genom AI-teknik ser om man Àr drogfri eller inte, nÄgot som det inte gÄr att fuska med.
Ett annat intressant möte var med Marawan Mohamed, som gÀrna delade med sig av sin historia. UppvÀxt i ett utsatt om rÄde och med en pappa i fÀngelse var det ett under att han lyckades hitta rÀtt vÀg. Nu driver han eget stödboende för att hjÀlpa andra.
Jag ser fram emot en höst med fler spÀnnande möten och kunskap pÄ SSIL utbildningsdagar och förstÄs pÄ Socionomdagarna som SSIL Àr mediapartner till! Hoppas vi ses!
Format: 210 x 297 mm. Satsyta: 185 x 270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.
HVB-hemmet
Villberga Lyckebo
Boende i lugn miljö för pojkar 14â18 Ă„r som ofta hamnar i konflikt med omgivningen.
Boende i lugn miljö
VÄrt nya HVB-hem Villberga Lyckebo, utanför upplÀndska TÀrnsjö, erbjuder boende i lugn miljö för unga pojkar 14-18 Är med ett utÄtagerande beteende som ofta leder till konflikter med omgivningen.
VÄra boende har svÄrt att anpassa sig till ordning och regler, att klara skolgÄng eller annan sysselsÀttning och att upprÀtthÄlla en strukturerad och meningsfull vardag.
Villbergagruppen tar ett helhetsgrepp för att möta unga mÀnniskor som behöver stöd i tillvaron.
Genom att anpassa boende, utbildning och behandling till individen vill vi ge vÄra boende och elever förutsÀttningar till ett meningsfullt liv.
För information och placeringsförfrÄgningar, kontakta:
Katrin IdÄs pÄ mobil 073-622 95 20.
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
âUppföljning och rapportering fungerade jĂ€ttebra. SĂ„ fort det var nĂ„got, hörde de av sig. Det var bra Ă„terkoppling och ett bra samarbete.
Skyddade boenden och stödboenden - frÄn 18 Är
kan problematiken, de ger tydlig information, mottagande och regler.
Arbetet fungerade bra. Det var ett ganska speciellt Àrende, dÀr de anpassade sin verksamhet efter förutsÀttningarna. De kunde individanpassa och försökte hitta bra lösningar.
070-108 15 15
info@hemstadenab.se www.hemstadenab.se
Maria Lundberg Àr socionom, universitetsadjunkt och författare.
Det gÄr att prata om sexuella övergrepp
Maria Lundberg skÀms inte lÀngre för det som hÀnde henne
Socionomen Maria Lundberg blev sexuellt utnyttjad av sin pappa under sex Ă„rs tid och har i flera Ă„r gĂ„tt i terapi för att bearbeta sina trauman. Hennes frĂ„gestĂ€llning genom hela sitt vuxna liv har varit: âVarför var det ingen som ingrep?â Nu Ă€r hon aktuell med sin andra bok i Ă€mnet sexuella övergrepp; âMira: den osynliga flickanâ. â Min historia Ă€r inte unik, men förfĂ€rlig, sĂ€ger hon.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Maria vÀxte upp i en dysfunktionell familj dÀr bÄda hennes förÀldrar hade alkoholproblem. Det var mycket fylla, skrik och krossat porslin minns hon, annars har hon fÄ klara minnen frÄn sin uppvÀxt. Hon lekte mycket utomhus eller hemma hos kompisar. Inte en enda gÄng tog hon en kompis till sitt hem. Farmor och farfar som bodde i nÀrheten var en trygg plats. DÀr lekte Maria med klippdockor frÄn farmors veckotidningar, som farmor tejpade mot ett papper för att göra dem mer stabila.
â Jag lekte i min lĂ„tsasvĂ€rld med mina lĂ„tsasfamiljer. Kanske skapade jag en drömvĂ€rld, lĂ„ngt bort frĂ„n min egen, men det var inget jag reflekterade över dĂ„, sĂ€ger hon.
Skolan var en trygg plats med fasta rutiner och struktur.
â Jag tyckte om skolan och vĂ„r lĂ€rarinna, hon höll ordning pĂ„ klassen. Men jag var ett vĂ€ldigt tyst barn. Hade man inte ropat upp mitt namn frĂ„n klasslistan hade nog ingen mĂ€rkt att jag gick i klassen, minns hon.
Det ljusaste minnet Àr nÀr Marias mamma berÀttade att hon och pappa skulle skiljas. Hennes mamma hade bakat en kaka och de satt runt bordet nÀr hon berÀttade. Ett av Marias syskon fick bo hos pappa men hen var sÄ ledsen att hen fick flytta till mamma.
â Mamma sa att jag mĂ„ste bo hos pappa, annars skulle pappa bli ledsen. Det hĂ€r Ă€r ord som ekat i mitt huvud i mĂ„nga Ă„r, berĂ€ttar Maria.
DE SEXUELLA ĂVERGREPPEN började nĂ€stan direkt nĂ€r Maria flyttade in i pappas trerummare. Han tittade ofta pĂ„ porrfilm och det var i den vinröda plyschsoffan som allting började. Ăn idag har Maria svĂ„rt för fĂ€rgen vinröd.
â Jag var tio Ă„r gammal och satt i pappas knĂ€. Pappa smekte mig över ryggen men sen var hans hand innanför mina trosor. Jag gick dĂ€rifrĂ„n och in pĂ„ mitt rum, jag minns inte att jag tĂ€nkte nĂ„got speciellt. Men jag utvecklade tvĂ„ngstankar direkt efter den hĂ€ndelsen.
Om Maria Lundberg
Ă lder: 50 Ă„r.
Yrke: Universitetsadjunkt och författare.
Familj: TvÄ vuxna barn.
Bor i: Stockholm.
Aktuell med: Böckerna âDu ska inte bĂ€ra skammen för det som hĂ€ntâ (Ordberoende Förlag, 2023) och âMira: en osynlig flickaâ, (Skrivkonst1, 2024).
Maria försökte genom pÄhittade ritualer ta kontrollen över sin tillvaro. Hon gick ofta pÄ toaletten och hade rÀkneramsor som hon gjorde flera gÄnger om dagen.
â Jag rĂ€knade till tio tre gĂ„nger för gjorde jag inte det skulle nĂ„gon dö. Om jag tappade bort mig i rĂ€kningen sĂ„ började jag rĂ€kna om. DĂ„ förstod jag inte varför jag gjorde det dĂ€r, men det blev ett sĂ€tt att liksom samla ihop mig sjĂ€lv och ha kontroll. Jag hade ocksĂ„ mycket dödsĂ„ngest och grubblade över vad som skulle hĂ€nda efter döden, berĂ€ttar hon.
Hennes pappa kom in pÄ nÀtterna och hÀmtade henne till sitt sovrum och beord-
rade henne att lÀgga sig i hans sÀng. Han fingrade i hennes underliv och nÀr han kÀnde sig klar knuffade han ut henne ur sÀngen och sa att hon var stor nog att sova sjÀlv. Maria gick pÄ toaletten, gjorde sin rÀkneramsa och somnade om.
ĂVERGREPPEN BLEV GRĂVRE och Marias pappa tog utmanande bilder pĂ„ henne, dĂ€r hon poserade naken pĂ„ sĂ€ngen. DĂ„ var hon elva Ă„r gammal. Ett Ă„r senare gifte hennes pappa om sig och de flyttade in ett hus tillsammans med den nya kvinnan och hennes familj.
â Det fanns efter en tid inte ett vrĂ„ i huset dĂ€r jag inte hade utsatts för sexuella
övergrepp. Pappa hotade mig och sa att om jag berÀttade för nÄgon sÄ skulle bÄde han och jag bli hÀmtade av polisen. Jag gjorde som han sa, för jag var livrÀdd. Det fanns inget hos mig som handlade om att vilja nÄgot eller inte.
Hon minns bara fragment, som smÀrtan frÄn pappas fingrar och att han började krÀva oralsex. Och hon minns scener frÄn semestrar.
â Semestrarna för barn som oss var vĂ€rst. DĂ„ fanns all tid i vĂ€rlden och ingenstans att ta vĂ€gen, ingen skola som den trygga platsen dĂ€r jag annars var fredad. Jag minns pappas intensiva ögon och ett tillfĂ€lle nĂ€r jag sa nej och pressade ihop
Maria placerades hos ett familjehem nÀr hon var 16 Är.
benen. Pappa skrattade hÄnfullt, det var tydligt att han tÀnkte att han Àgde mig. Jag har senare fÄtt jobba jÀttemycket med hur jag blir nÀr jag blir trÀngd och utan valmöjligheter. NÀr kroppen ger upp, berÀttar hon.
OCH DET VAR sĂ„ det var varje gĂ„ng under övergreppen. Marias kropp gav upp, stĂ€ngde av. För att hĂ€rda ut. â Som vuxen fick jag lĂ€ra mig att det heter dissociation. NĂ€r man liksom lĂ€mnar sin kropp. Jag sĂ„g övergreppen uppifrĂ„n, frĂ„n taket. Jag minns ingen smĂ€rta, men frĂ„n vissa övergrepp minns jag ljud och lukter.
»Just nu nÀr vi sitter hÀr och gör den hÀr intervjun, gÄr minst ett barn hem till sin förövare«
Maria blev mer och mer orolig, hon hade ofta ont i magen och huvudvÀrk. En kompis frÄgade i förbifarten vid ett tillfÀlle om hon ligger med sin pappa.
â Jag lĂ„tsades att jag inte hörde. Jag tĂ€nkte inte i termer att jag var utsatt. Men efterĂ„t har jag sett gamla bilder pĂ„ dig dĂ€r jag noterade tröttheten, de mörka ringarna under ögonen.
TROTS ATT FAMILJEN var aktiv i kyrkan var det inget problem för hennes pappa att förgripa sig pÄ sin dotter och han brydde sig inte om det var andra personer hemma. Oralsex och fingrar eskalerade till fullbordade samlag. Det mest krÀnkande som hÀnde minns Maria Àn idag.
â De grövsta övergreppen var nĂ€r pappa tvingade mig att stĂ„ över hans ansikte. DĂ„ var det som om jag var aktiv i det som hĂ€nde. Jag minns en porslinsfigur av tvĂ„ bedjande barn i sovrummet, som jag sĂ„g medan pappa höll pĂ„, det var sĂ„ absurt. Sen var det oerhört obehagligt nĂ€r min kropp svarade pĂ„ beröringen. Det Ă€r nĂ€stan svĂ„rt att beskriva, trots att kroppen Ă€r avstĂ€ngd sĂ„ reagerar den fysiskt.
Under sex Är förgrep sig Marias pappa pÄ henne, mellan hon var 10-16 Är. Maria var helt i sin pappas vÄld, hon gick till skolan och gjorde det hon skulle, och hon berÀttade aldrig för nÄgon. FörrÀn i gymnasiet.
â NĂ€r vi skulle vĂ€gas uppmĂ€rksammade skolsköterska att jag gĂ„tt ner mycket i vikt. Hon kontaktade kuratorn och sa att hon inte trodde att jag mĂ„dde bra. Kuratorn frĂ„gade om det var nĂ„gon hemma hos mig som inte var snĂ€ll mot mig. Och jag berĂ€ttade allt. Jag kĂ€nde starkt förtroende för henne och hon stĂ€llde den rĂ€tta frĂ„gan, den enda frĂ„gan egentligen. I mĂ„nga Ă„r har jag undrat varför ingen stĂ€llde den frĂ„gan tidigare. NĂ„gon mĂ„ste ju ha sett och förstĂ„tt. Sen gick det fort, med orosanmĂ€lan, polisanmĂ€lan och omhĂ€ndertagandet av mig.
Maria placerades hos en fosterfamilj nÀr hon var 16 Är. Hennes pappa erkÀnde
direkt och dömdes till tre Ärs fÀngelse för sexuella övergrepp.
â Först ville socialtjĂ€nsten placera mig hos en familj som bodde lĂ„ngt ut pĂ„ landet, men jag ville inte bo pĂ„ landet. Sen fick jag plats hos en kompis förĂ€ldrar som jag tyckte mycket om. Det var en fantastisk och viktig tid hos familjehemmet. De hade en gillestuga dĂ€r jag ofta satt under en filt och tittade pĂ„ elden i braskaminen. Det var som att ha kommit till himlen minns jag att jag kĂ€nde. Jag var ganska mycket sjĂ€lv med min familjehemsmamma och jag tror det var viktiga stunder för mig, men vi pratade aldrig om vad som hade hĂ€nt, vilket jag tror var bra, sĂ€ger Maria.
HON BERĂTTAR OM skammen hon kĂ€nde efter att allt hade uppdagats.
â Mamma berĂ€ttade att folk snackade om mig, att de sĂ„g mig pĂ„ stan och att jag sĂ„g trött ut. Hela samhĂ€llet visste vad som hade hĂ€nt och det gick rykten. Jag ville lĂ„tsas som det aldrig hade hĂ€nt, men kuratorn hade sagt att det inte var en bra strategi för mitt tillfrisknande.
NÄgra Är senare började hon pÄ bibelskola med tanken pÄ att bli pastor och arbeta med sjÀlavÄrd, men avbröt studierna efter att hon mer och mer tvivlade pÄ sin tro. Maria gifte sig och fick tvÄ barn under den hÀr perioden och har sedan dess haft olika psykologkontakter dÀr hon bearbetat sitt trauma och för att fÄ stöd i förÀldrarollen. Hösten 2010 började hon pÄ socionomprogrammet, för hon ville jobba med socialt arbete.
â Utbildningen var fantastiskt, mycket för att jag mötte mĂ€nniskor med en massa olika Ă„sikter, nĂ„got som var precis tvĂ€rtemot det jag upplevt inom kyrkan dĂ€r alla tyckte ungefĂ€r samma saker. Att söka till den hĂ€r utbildningen Ă€r en av de bĂ€sta saker jag gjort i mitt liv. Mitt första jobb var som bistĂ„ndshandlĂ€ggare inom Ă€ldreomsorgen, berĂ€ttar hon.
Maria började fÄ flashbacks flera gÄnger om dagen. De kom av ord, bilder eller om hon sÄg ett ansikte som liknande
hennes pappas. En terapeut med kunskap frÄn BDT (Breaf Dynamic Therapy) hjÀlpte henne att arbeta med sina flashbacks.
â HjĂ€rnan tog mig via flashbacks tillbaka till de sexuella övergreppen, samtidigt som jag checkade ut med kĂ€nslor i kroppen, det som kallas dissociation. Jag fick konkret öva pĂ„ att stoppa flashbacks genom att högt sĂ€ga till mig sjĂ€lv vad det var jag sĂ„g eller hörde. Till exempel nĂ€r jag tog vit pumptvĂ„l och fick flashbacks om sperma, sĂ„ sa jag att âdet hĂ€r Ă€r vit pumptvĂ„l som jag ska tvĂ€tta hĂ€nderna medâ.
DET SOM PSYKOTERAPEUTEN la mÀrke till ganska direkt i terapin var att Maria var vettskrÀmd för sina kÀnslor.
â Jag hade ju övat en hel barndom pĂ„ att kĂ€nna sĂ„ lite som möjligt, bĂ„de glada och ledsna kĂ€nslor. Jag var rĂ€dd för att mina tĂ„rar aldrig skulle sluta rinna om jag började grĂ„ta. Vi plockade ut mina kĂ€nslor en efter en för att jag skulle kĂ€nna hur de kĂ€ndes, lĂ„ta dem komma och gĂ„ utan att agera pĂ„ dem. Jag fick Ă€ven lĂ€ra mig att arbeta med mindfulnesstrategier, förklarar Maria.
Efter fem Ärs terapi hade flashbacksen försvunnit och Maria sÀger att den terapeuten rÀddade livet pÄ henne.
â Hon Ă€r inte yrkesverksam lĂ€ngre men
jag Ă€r henne evigt tacksam, sĂ€ger hon. Maria startade 2017 bloggen âlivetpĂ„socâ dĂ€r hon skrev om sitt arbete pĂ„ SocialtjĂ€nsten och om barns uppvĂ€xtvillkor, och en del om sin egen uppvĂ€xt. 2023 kom hennes bok âDu ska inte bĂ€ra skammen för det som hĂ€ntâ ut, baserad pĂ„ blogginlĂ€gg och anteckningar.
â Boken skrev jag för yrkesverksamma och andra med moralisk skyldighet att vara vuxna. Jag ville till exempel berĂ€tta om de höga kostnaderna av att ha varit utsatt för övergrepp. Dels den personliga kostnaden med Ă„ngest, oro, magont, huvudvĂ€rk och krossade relationer. Men Ă€ven om kostnaden för samhĂ€llet i form av alla besök inom vĂ„rden Ă„r ut och Ă„r in.
I SEPTEMBER I Ă„r kom Marias andra bok âMira: en osynlig flickaâ dĂ€r hon lĂ„ter sina erfarenheter vĂ€vas in i en annan flickas liknande historia, i romanform.
â Mira Ă€r skriven i romanform för att underlĂ€tta mitt fria skrivande och med tillĂ€gg av all ny kunskap jag fĂ„tt. Som vuxen och med min erfarenhet av att arbeta som socionom med utsatta barn, ville jag hjĂ€lpa flickan i boken att förstĂ„, och sĂ€tta ord pĂ„ sin förfĂ€rliga historia. Just nu nĂ€r vi sitter hĂ€r och gör den hĂ€r intervjun, gĂ„r minst ett barn hem till sin förövare.
Det Àr Àven för dem jag har skrivit boken. Maria förklarar att man i Miras berÀttelse fÄr se vilka mÀnniskor hon möter under sin uppvÀxt. Vuxna mÀnniskor som ser, misstÀnker och anar att nÄgot inte stÄr rÀtt till, men som inte sÀger nÄgot.
â Vuxna mĂ€nniskor som inte fĂ„ngade in henne och stĂ€llde den dĂ€r frĂ„gan, som för mig hade varit avgörande; âFinns det nĂ„gon som inte Ă€r snĂ€ll mot dig?â Jag önskar att man hade mer civilkurage för barnens utsatthet.
Maria skÀms inte lÀngre för det som hÀnde henne, hon har kommit till en acceptans.
â Jag förlorade i förĂ€ldralotteriet och har fĂ„tt jobba med konsekvenserna i nĂ€stan hela mitt vuxna liv. Men jag Ă€r inte bitter, jag har ansvar för det liv jag vill leva nu och framĂ„t. Jag Ă€r inte lĂ€ngre rĂ€dd för alla de kĂ€nslor som jag bĂ€r pĂ„, jag har goda relationer och en fin relation med mina nu vuxna barn. Jag levde i mĂ„nga Ă„r med en giftig skam inom mig. Det fanns terapeuter som frĂ„gade om jag hatade mina förĂ€ldrar? Jag visste inte vad jag skulle tycka om mina förĂ€ldrar, jag skĂ€mdes och hatade den Maria som inte stod upp och sa ifrĂ„n. Men det gĂ„r att prata om sexuella övergrepp. Det gĂ€ller att inte ge upp. Det Ă€r huvudtemat i mina böcker. â
Efter fem Ärs terapi blev Maria fri frÄn sina flashbacks.
LINAGĂ RDEN
Skyddat boende för kvinnor med eller utan barn.
Vi hÀmtar dygnet runt inom 24 timmar
Vi har mottagit kvittens frÄn IVO för ansökan om tillstÄnd enligt de nya reglerna frÄn 1 april 2024. Boendet erbjuder rum i kollektivt boende samt lÀgenheter för större familjer. SÀkerheten Àr hög med fullskaligt skydd, direktkopplat larm till bemannad larmcentral och kameraövervakning dygnet runt.
Insatserna pÄ LinagÄrden Àr individuellt anpassade och sker i nÀra samarbete med uppdragsgivaren och den enskilde. Varje individ tilldelas en kontaktperson och vÄr barnansvarige pÄ boendet sÀkerstÀller att barnets behov uppfylls. Vid behov finns personlarm att tillgÄ, arbete sker kontinuerligt med klienternas inre och yttre sÀkerhet. TillgÀnglig personal finns pÄ plats alla dagar Äret runt. VÄr personal har relevant utbildning och lÄng erfarenhet av att arbeta med vÄld i nÀra relation och hedersrelaterat vÄld.
Vi skjutsar till planerade besök till exempel lÀkarbesök, polisförhör, veckohanding. Vi hÀmtar klienter i hela landet inom 24 timmar och genomför sÀkra transporter.
Gym finns. Husdjur Àr tillÄtna. BelÀget i mellansverige.
Vi genomför riskbedömning sÄ som SARA V3, PATRIARK V2 och FREDA. TillgÄng finns Àven till behandlingssamtal via extern psykolog med inriktning trauma och PTSD. Trappan anvÀnds vid samtal med barn.
Nya riktlinjer för barns skÀrmtid
Den 2 september presenterade FolkhÀlsomyndigheten rekommendationer för en balanserad skÀrmanvÀndning för barn och unga. SmÄ barn under 2 Är bör inte anvÀnda skÀrm alls, sedan rekommenderas max 1-3 timmar per dygn beroende pÄ barnets Älder.
FolkhÀlsomyndigheten hoppas att de nya rekommendationerna för barns skÀrmanvÀndning kommer att motverka problematisk anvÀndning och vara till hjÀlp i familjers vardag.
â Rekommendationerna Ă€r i första hand ett stöd för förĂ€ldrar och vuxna som finns i barnens nĂ€rhet men ocksĂ„ för barn och unga sjĂ€lva. Vi hoppas att det ska bidra till en bĂ€ttre balans, motverka problematisk anvĂ€ndning och vara en hjĂ€lp i familjers vardag, sĂ€ger Olivia Wigzell, vikarierande generaldirektör pĂ„ FolkhĂ€lsomyndigheten.
Rekommendationerna Àr att:
⹠skÀrmar inte anvÀnds innan lÀggdags och att mobiler, surfplatta och liknande lÀmnas utanför sovrummet under natten.
⹠digitala medier inte trÀnger undan
sömn, fysisk aktivitet, relationer, mĂ„ltider och skolarbete. En tumregel Ă€r att smĂ„ barn 2â5 Ă„r anvĂ€nder skĂ€rm max 1 timme per dygn, barn 6â12 Ă„r max 1â2 timmar, och barn 13â18 Ă„r max 2â3 timmar.
⹠ÄldersgrÀnser följs för till exempel sociala medier och spel.
⹠förÀldrar aktivt styr vilket innehÄll barn tar del av, och samtalar om vad barnen gör pÄ digitala medier samt kommer överens om regler för skÀrmtid.
⹠förÀldrar tÀnker pÄ att egna skÀrmvanor ocksÄ pÄverkar bÄde samspelet med barnet, och barns skÀrmvanor.
⹠barn under 2 Är i möjligaste mÄn inte anvÀnder skÀrm.
»MÄnga av dem kÀnner ocksÄ oro över hur de pÄverkas av sin anvÀndning«
â I vĂ„ra undersökningar och kunskapsunderlag ser vi att unga har bĂ„de positiva och negativa upplevelser av digitala
medier. MÄnga av dem kÀnner ocksÄ oro över hur de pÄverkas av sin anvÀndning, och vill Àndra sina vanor vilket vi hoppas kunna hjÀlpa till med genom rekommendationerna, sÀger Helena Frielingsdorf, lÀkare och utredare pÄ FolkhÀlsomyndigheten.
De negativa konsekvenserna av för mycket skÀrmanvÀndning framgÄr bland annat i den rapport som presenterades i juni, dÀr FolkhÀlsomyndigheten och Mediemyndigheten sammanstÀllt kunskapslÀget om barns och ungas anvÀndning av digitala medier och effekterna pÄ deras hÀlsa. Forskningen visar dÀr att hög anvÀndning kan leda till sÀmre sömn, depressiva symtom och missnöje med den egna kroppen. Barn och unga bekrÀftar ocksÄ att det Àr lÀtt att fastna i anvÀndandet pÄ bekostnad av sömn, relationer och fysisk aktivitet.
Nya bestÀmmelser i skollagen har ocksÄ inneburit att det inför höstterminen 2024 infördes mobilfria skoldagar i sÄ gott som alla landets grundskolor.
KĂLLA: FOLKHĂLSOMYNDIGHETEN
Enligt FolkhÀlsomyndigheten bör barn inte anvÀnda skÀrmar alls innan lÀggdags. Foto: Getty Images
Vi erbjuder olika skyddade boendeformer:
âą Skyddat boende kollektivt
⹠Skyddat boende i egna lÀgenheter
âą Dygnet runt bemanning
PLACERINGAR DYGNET RUNT
HĂMTNING I HELA LANDET
âą SĂ€rskild barnansvarig
⹠Möjlighet till eget boende efter placering
âą SĂ€rskild kompetens inom HRV, NPF och IF
PÄ MadickengÄrden erbjuder vi en heltÀckande lösning för skyddat boende, skrÀddarsydd för att möta varje individs unika behov. Vi Àr en trygg fristad för kvinnor, mÀn, medföljande barn, par och HBTQI-personer. VÄrt boendeutbud inkluderar bÄde kollektiva boenden och enskilda lÀgenheter i vÄra egna, skyddade fastigheter, vilket ger en extra sÀkerhet för de som bor hos oss. Vi uppfyller alla krav som den nya tillstÄndsplikten stÀller.
Vi har en barnansvarig som kvalitetssÀkrar de insatser barnet fÄr och noggrant följer upp barnets utveckling. Vid behov erbjuder vi Àven förÀldrastöd. VÄr expertis strÀcker sig över vÄld i nÀra relationer och hedersrelaterat vÄld och förtryck, och vi har omfattande erfarenhet av att arbeta med sÀrskilt sÄrbara grupper, som personer med intellektuell funktionsnedsÀttning och HBTQI-personer.
MadickengÄrden Àr ett av fÄ skyddade boenden som kan ta emot unga mÀn med dubbla roller som bÄde offer och förövare i hederskontext. Med över 20 Ärs erfarenhet av att arbeta med vÄldsutsatta, har vi den trygghet och kompetens som behövs för att erbjuda ett sÀkert skydd. madickengarden.se
Barnens rÀtt i fokus.
Barn som följer med till skyddat boende fÄr Àntligen sina rÀttigheter erkÀnda pÄ ett helt nytt sÀtt genom individuella bedömningar och insatser anpassade efter sina behov. PÄ TryggtBoende har vi alltid haft barnet i fokus och Àr dÀrför glada att fÄ Ànnu fler verktyg med vilka vi kan skapa en sÀker framtid för samhÀllets allra minsta.
spara oss i mobilen
TEMA: SKYDD & STĂD
HjÀlp att Àndra riktning i livet
Previct Drugs ger stöd och behandling direkt i mobilen med hjÀlp av AI-teknik.
Multisystematisk terapi, MST, har god evidens att minska risken för kriminalitet.
Marawan Mohamed vill hjÀlpa andra till varaktig förÀndring.
TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES
Smart drogtest med hjÀlp av AI
Previct Drugs ger stöd och behandling direkt i mobilen
Företaget Min framtid var först i landet att fÄ testa appen Previct Drugs, som med hjÀlp av AI kan göra drogtestning direkt i mobilen genom att skanna ögonen. Dessutom kan appen detektera ökad risk för Äterfall sÄ att man kan sÀtta in stöd i rÀtt tid. För anvÀndaren Tim har appen underlÀttat betydligt.
TEXT JENNY FORS
FOTO MIN FRAMTID OCH KONTIGO CARE
Insatsen skyddat boende handlar inte bara om skydd, det behövs ocksÄ vÄrd. Bland annat för att bearbeta svÄra hÀndelser, lindra ptsd och andra psykiatriska problem, men ocksÄ beroendevÄrd.
â Bland avhoppare sĂ„ Ă€r drogmissbruk vĂ€ldigt vanligt, inte minst hos de unga. Sedan har vi samsjuklighet och diagnoser som ofta Ă€r grundorsaken bakom missbruket, sĂ€ger Maria Winkvist, produktchef pĂ„ Kontigo Care.
Det Àr ett forskningsföretag i Uppsala som erbjuder digitala verktyg för beroendevÄrd och psykiatri. Genom appen Previct kan anvÀndaren fÄ behandling löpande och mer lÀttillgÀngligt. Shoresh Palanijafi pÄ Min framtid berÀttar:
â Den ersĂ€tter inte besöken, men ger mig möjlighet att veta vad som hĂ€nder mellan vĂ„ra trĂ€ffar sĂ„ att vi kan prata om det som klienten gĂ„r igenom just nu. Det blir ett stöd i processen och gör att vi kommer snabbare framĂ„t.
MIN FRAMTID, SOM erbjuder skyddsplaceringar, har anvÀnt Previct i flera Är och fick möjlighet att delta i ett pilotprojekt för Previct Drugs i april 2024. Dessförinnan
hade verktyget genomgĂ„tt kliniska studier i bĂ„de Sverige och Holland. â Vi ville kunna erbjuda vĂ„rd 24/7. Det kan vara livsviktig att vĂ„rden finns dĂ€r och kan fĂ„nga upp nĂ€r man mĂ„r sĂ€mre. Med appen kan man som vĂ„rdgivare lĂ€gga upp ett vĂ„rdprogram och göra drogtester pĂ„ ett enklare sĂ€tt med hjĂ€lp av mobilen, sĂ€ger Maria Winkvist.
Previct Drugs har nu slÀppts till alla anvÀndare och har fÄtt ett fantastiskt mottagande. Det Àr ett verktyg som verkligen kan revolutionera beroendevÄrden och andra branscher som snabbt behöver kunna göra drogtester.
Tim var först i Sverige att testa det nya verktyget.
â Jag har svĂ„rt att prata om hur jag kĂ€nner sĂ„ appen underlĂ€ttar verkligen.
HAN FĂRKLARAR HUR man gör drogtestet med mobilen.
â Man ser sig sjĂ€lv i mobilen och en röst sĂ€ger hur man ska göra för att skanna ögonen. Jag fick göra testet tvĂ„ gĂ„nger om dagen. Man kom in i det ganska snabbt. Det Ă€r smidigt och mycket bĂ€ttre Ă€n att Ă„ka in för att genomföra kissprov tvĂ„ gĂ„nger i veckan, nĂ„got som Ă€r vĂ€ldigt stressande. Det Ă€r inte alltid man kan kissa pĂ„ bestĂ€llning, sĂ€ger Tim.
Han har lÀmnat urin för drogtester i mÄnga Är och vet hur man kan fuska med det.
â Det gĂ„r inte att fuska med den hĂ€r appen. Ăven om man inte har tagit sĂ„ kommer de tankarna Ă€ndĂ„.
Shoresh Palanijafi, VD pÄ Min framtid.
Bara att personalen kanske tror att man fuskar Àr jobbigt och det Àr heller inte lÀtt för personal att behöva titta pÄ under urintömningen.
â Det kan skada relationen mellan behandlare och klient. Det Ă€r vĂ€ldigt utelĂ€mnande för klienten. Att genomföra prov varje dag istĂ€llet för 1-2 gĂ„nger i veckan gör ocksĂ„ att klienten blir mindre frestad att ta droger. Om man vet att det dröjer tre dagar till nĂ€sta gĂ„ng sĂ„ skulle det inte synas om man tar nĂ„got, sĂ€ger Maria Winkvist.
Det ger ocksÄ en skön kÀnsla av belöning varje gÄng man fÄr godkÀnt, man blir glad och stolt över den gröna, glada gubben.
FĂR SHORESH ĂR det en stor fördel att ha koll pĂ„ klientens mĂ„ende.
â Klienten fĂ„r tid för reflektion och bra hjĂ€lp att förstĂ„ och uttrycka sina kĂ€nslor. Det kommer direkt in i min portal, sĂ„ jag direkt kan se om Tim till exempel har sovit dĂ„ligt. DĂ„ vet jag det och slipper stĂ€lla onödiga frĂ„gor frĂ„n ett standardformulĂ€r. Klienterna har ofta svĂ„righeter att pra-
»Det kan vara livsviktig att vÄrden finns dÀr och kan fÄnga upp nÀr man mÄr sÀmre«
ta om svÄra kÀnslor. Appen hjÀlper till att sortera bland kÀnslorna och ger verktyg för att hantera dessa.
â MĂ„nga klienter har haft det svĂ„rt med skolan, kanske pĂ„ grund av adhd eller dyslexi. Man kan fĂ„ svara genom att dra en emoji frĂ„n glad till ledsen eller genom fĂ€rger. Det gĂ„r ocksĂ„ att prata in istĂ€llet för att skriva, berĂ€ttar Maria.
I appen finns ocksÄ en Àrlighetsknapp: Hur Àrlig kommer jag att vara idag nÀr jag svarar pÄ frÄgorna?
â Det har hjĂ€lpt mig att reflektera över Ă€rlighet och pĂ„minner mig att vara det nĂ€r jag gĂ„r pĂ„ möten och sĂ„, att jag vĂ„gar prata mer, sĂ€ger Tim.
TIDIGARE KUNDE DET ocksÄ vara svÄrt för klienterna att till exempel minnas vad man hade för kÀnslor i mÄndags eller tisdags. Med appen sÄ Àr det enkelt att se beteendemönster och sÀtta in rÀtt hjÀlp i rÀtt tid.
â NĂ€r vi utvecklade appen sĂ„ tog vi hjĂ€lp av experter som berĂ€ttade vilka beteenden och smĂ„ indikationer som
Maria Winkvist, produktchef pÄ Kontigo Care.
Appen scannar ögat i tre olika steg. Foto: Kontigo Care.
Skyddat boende med sÀkerhet och mÀnsklig omsorg i fokus.
HÀmtning samma dag ingÄr alltid.
Hög kompetens inom hedersrelaterat vÄld.
Tryggt boende för bÄde stora och smÄ familjer.
HEMLIKT NORD Kollektivt Boende
HEMLIKT MITT
SkyddslÀgenheter i central stadsmiljö
HEMLIKT SYD
SkyddslÀgenheter i central stadsmiljö
»Mest anmÀrkningsvÀrt Àr att vi kan göra samma arbete pÄ tre mÄnader nu som tidigare tog nio mÄnader«
brukar föregÄ ett Äterfall. Genom AI sÄ har vi kunnat överföra den hÀr kunskapen till appen. Den varnar för detta, bÄde till den som ger och den som fÄr vÄrd sÄ att man kan stoppa risken för Äterfall i god tid, sÀger Maria.
ENLIGT HENNE Sà jobbar 65 procent av alla landets kommuner med appen Previct pÄ olika sÀtt, till exempel för olika former av beroende. Att den nu finns för just droger ger helt nya möjligheter, framför allt inom den vÀxande mÄlgruppen unga som har dragits in i kriminalitet.
Appen blir ett vÀrdefullt stöd, en kompis i mobilen som ger trygghet och struktur. NÀr Tims mobil gick sönder mÀrkte han hur stor betydelse appen faktiskt har och vilken skillnad det blev att vara utan den.
Shoresh mÀrker ocksÄ att sjÀlvkÀnslan och sjÀlvbilden hos klienterna förbÀttras.
â Mest anmĂ€rkningsvĂ€rt Ă€r att vi kan göra samma arbete pĂ„ tre mĂ„nader nu
som tidigare tog nio mÄnader. Det Àr för att klienterna har tillgÄng till appen hela tiden och de snabbt kan fÄ feedback eller stöd frÄn oss.
APPEN HAR EN hjÀlpknapp som kan gÄ till vÄrdgivaren, men ocksÄ till en kontaktperson. Men man fÄr ocksÄ lÀra sig strategier för att hantera sitt sug eller Ängest. Maria tycker att vi mÄste börja se pÄ hjÀrnans sjukdomar pÄ samma sÀtt som den övriga sjukvÄrden. Om man kommer in med ett brutet ben sÄ skickas man till röntgen direkt. Att vara nÀra ett Äterfall Àr ocksÄ nÄgot akut som inte kan vÀnta till mÄndag klockan 9.
â Vi behöver kroka arm och jobba tillsammans med ny teknik och pĂ„ nya sĂ€tt. Vi Ă€r duktiga pĂ„ innovationer och teknik i Sverige. Det Ă€r implementering som Ă€r den stora utmaningen, sĂ„ dĂ€r krĂ€vs det att vi hjĂ€lps Ă„t inom bĂ„de psykiatrin och beroendevĂ„rden, avslutar hon. â
Det underlÀttar att alltid ha tillgÄng till stödet i mobilen.
Tim har svÄrt att prata om hur han kÀnner, sÄ det hjÀlper betydligt att kunna fÄ skriva.
MST Àr en intensiv behandlingsmetod som genomförs i hemmet under 3-5 mÄnader.
MST ger unga en andra chans
MÄnga unga som riskerar att fortsÀtta begÄ brott skulle kunna fÄ hjÀlp att vÀnda situationen genom MST, Multisystemisk terapi. Metoden genomförs i hemmet och har god evidens att minska risken för kriminalitet och annat antisocialt beteende, nÄgot som ger stora ekonomiska vinster för hela samhÀllet.
MST, Multisystemisk terapi, Àr en metod som Socialstyrelsen rekommenderar i sitt kunskapsstöd nÀr det gÀller öppenvÄrd för barn mellan 12-18 Är med hög risk för fortsatt normbrytande beteende.
Enligt Emma Ulfsdotter Ljunggren pÄ Solega, som har det övergripande ansvaret för MST i Sverige, sÄ Àr metoden effektiv.
â Det finns mycket forskning som visar vilka positiva effekter som MST har. VĂ„ra egna uppföljningar har ocksĂ„ fĂ„tt jĂ€ttefina resultat med fĂ€rre Ă„terfall, mindre substansbruk och förbĂ€ttrade familjerelationer. Finansierat av anslag frĂ„n BrĂ„ har MST tittat pĂ„ hur det positiva resultatet hĂ„ller sig över tid, 6-18 mĂ„nader efter genomförd MST-behandling.
MST passar för unga som har allvarliga beteendeproblem dÀr deras familj inte klarar det pÄ egen hand. Det kan
handla om kriminalitet, substansbruk, skolproblematik och aggressivitet.
â Vi kopplas in via socialtjĂ€nsten nĂ€r ungdomen har begĂ„tt ett brott av nĂ„got slag och det finns en överhĂ€ngande risk att denne dras in i ett aktivt kriminellt beteende. Det Ă€r alltsĂ„ en sista chans för en effektiv insats för att undvika placering.
Det hÀr Àr en intensiv behandling som genomförs i hemmet och dÀr ungdomen befinner sig, vilket gör att denne kan fortsÀtta bo hemma och gÄ i skolan.
â Den hĂ€r mĂ„lgruppen fĂ„r vi inte tappa bort. NĂ€r vi har en effektiv metod som fungerar sĂ„ tycker jag att vi borde anvĂ€nda den mer. Vi mĂ„ste se pĂ„ dessa ungdomar som bĂ„de offer och förövare samtidigt. Det Ă€r inte sĂ„ stor skillnad pĂ„ sexuell grooming och kriminell grooming. Dessa ungdomar Ă€r lĂ€ttpĂ„verkade och behöver ett tydligt vuxenstöd. ĂndĂ„ blir de ofta
TEXT JENNY FORS
FOTO GETTY IMAGES OCH SOLEGA
»Det Àr i tonÄren förÀldrarna borde vara mer nÀrvarande, men i stÀllet Àr det tvÀrt om«
slentrianmÀssigt placerade pÄ HVB eller SiS ihop med andra unga med kriminellt beteende dÀr smittoeffekten Àr extremt stor.
Enligt Emma skulle MST Àven kunna anvÀndas som en effektiv insats för att förkorta HVB/SiS-placeringar avsevÀrt genom att snabbare ta hem ungdomar trots att beteendeproblemen finns kvar. Hon berÀttar att man i studier i NederlÀnderna har sett vÀldigt goda effekter av att man startar MST samtidigt som placeringen pÄ 5-8 veckor för SiS respektive HVB.
â Vi mĂ„ste lyssna mer pĂ„ forskningen och göra mer av det som funkar, sĂ€ger Emma Ulfsdotter Ljunggren.
Hon kan förstÄ hur man vill sÀtta in de tuffaste konsekvenserna direkt, men den hÀr mÄlgruppen har inte ett fullt utvecklat konsekvenstÀnk, Àven om de har begÄtt ett brott.
â SĂ„ Ă€ven om vi alla kan hĂ„lla med i tanken att det vore logiskt missar vi mĂ„let och det har ingen eller till och med motsatt effekt ibland. Det Ă€r i tonĂ„ren förĂ€ldrarna borde vara mer nĂ€rvarande, men i stĂ€llet Ă€r det tvĂ€rt om. Det ser man bara pĂ„ de första fotbollstrĂ€ningarna nĂ€r dubbla uppsĂ€ttningar förĂ€ldrar stĂ„r och hejar pĂ„ sina femĂ„ringar. Ju Ă€ldre barnen blir desto fĂ€rre förĂ€ldrar rör sig ute dĂ€r barnen Ă€r. Vi slĂ€pper kontrollen nĂ€r vi borde vara som mest engagerade och visa att vi finns.
MST HAR FUNNITS i Sverige i 20 Är och har sitt ursprung i USA. Familjen tilldelas en egen MST-terapeut som genomför en skrÀddarsydd behandlingsinsats under tre till fem mÄnader för att fÄ bukt med problemen.
â Man tittar pĂ„ vad man skulle behöva fokusera pĂ„ och sĂ€tta ett mĂ„l kring. NĂ€r vi ses i hemmet sĂ„ blir det lĂ€ttare att se vad
utgÄngspunkten Àr, det kan till exempel vara fem barn till som behöver sina behov tillgodosedda. Man kan direkt skapa en bild över hur det skulle bli i olika scenarier, om till exempel den aggressiva 17-Äringen kommer in genom dörren nÀr det Àr smÄbarn i rummet intill, sÀger Emma. Hon berÀttar om en familj som hade tolv barn. DÄ Àr det lÀtt att förstÄ hur förÀldrarna inte rÀcker till. I en annan familj jobbade bÄda förÀldrarna vÀldigt mycket och var högt uppsatta inom varsin företagsledning, sÄ de hade inte ens förmÄgan att finnas dÀr för sitt enda barn.
TERAPEUTERNA TRĂFFAR FAMILJEN 2-3 gĂ„nger i veckan pĂ„ tider som passar familjen och sĂ€tter tillsammans övergripande mĂ„l, samt delmĂ„l för varje vecka. Man fokuserar pĂ„ familjemedlemmarnas styrkor. Interventioner uppmuntrar ansvarsfullt beteende och fokuserar pĂ„ hĂ€r och nu.
â Ofta har familjen haft lĂ„ngvariga konflikter dĂ€r förĂ€ldrarna Ă€r nĂ€ra att ge upp och kanske till och med Ă€r rĂ€dda för sitt barn. Vi hjĂ€lper till att ta tillbaka kontrollen och ge dem verktyg att testa.
Familjen fÄr konkreta verktyg att hjÀlpa ungdomen med sina destruktiva beteendemönster.
Hos ungdomar med kriminalitet och drogmissbruk sÄ kan man enligt forskning se att familjen har lÄg förÀldrastyrning, lÄg vÀrme och hög konfliktfaktor. Den unge har lÄgt engagemang och svag prestation i skolan. Dessutom har man kompisar med dÄligt inflytande.
Genom modellen och dess nio principer sÄ kan man fokusera pÄ allt detta; förbÀttra förÀldraförmÄgan, familjerelationer, minska ungdomens umgÀnge med negativa vÀnner, öka umgÀnge med pro-sociala vÀnner, förbÀttra nÀrvaro och prestation i skolan, engagera ungdomen i positiva fritidsaktiviteter och utveckla ett stödjande nÀtverk.
â Vi utgĂ„r frĂ„n att alla förĂ€ldrar gör sĂ„ gott de kan. Vi tittar bĂ„de pĂ„ detaljer och helheten och kan observera vad som hĂ€nder i samspelet. Jag var till exempel pĂ„ ett besök dĂ€r förĂ€ldern hade i uppdrag att skriva ned tvĂ„ positiva saker som ungdomen gjorde varje dag. Hon hade svĂ„rt att komma pĂ„ nĂ„gonting alls. NĂ€r jag tittade in hos ungdomen pĂ„ dennes rum och presenterade mig kom han fram och tog i hand och sa sitt namn. Det tyckte jag visade pĂ„ bra social förmĂ„ga och att han vet hur man för sig, en mycket positiv sak som hon verkligen kunde skriva ned.
Emma berÀttar hur mÄnga sÀger att ungdomen uppför sig bra bara för att det
»Vi mÄste se pÄ dessa ungdomar som bÄde offer och förövare samtidigt«
Àr utomstÄende i hemmet. Men det var ocksÄ en ungdom som vÀnde pÄ saken och sa att förÀldern vanligen brukar skrika pÄ honom och dÄ Àr det inte sÄ lÀtt att inte skrika tillbaka.
â Den familjen tyckte att allt âgick Ă„t helveteâ varje morgon, sĂ„ vi var dĂ€r och observerade mellan klockan 6 och 8. DĂ„ kunde jag faktiskt göra mamman uppmĂ€rksam pĂ„ att hon kallade sitt barn för nĂ„got otrevligt som hade kunnat framkalla ett brĂ„k.
ĂVEN FAMILJEHEM KAN fĂ„ stöd med MST. Det passar alla familjer dĂ€r det finns vuxna som kan och vill axla ett förĂ€ldraansvar. Arbetet sker tillsammans med ungdomen, men om inte ungdomen vill delta sĂ„ kan man börja med förĂ€ldrar och syskon för att under tiden föröka motivera ungdomen att vara med.
Det Ă€r terapeuterna som ansvarar för behandlingens mĂ„l och att nödvĂ€ndiga personer deltar. Ibland kan det ocksĂ„ vara kompisar och skolan. Varje vecka utvĂ€rderas arbetet bĂ„de inom familjen och i MST-teamet. Ăven en MST-expert gĂ„r igenom varje veckorapport för att sĂ€kerstĂ€lla att man Ă€r pĂ„ rĂ€tt spĂ„r.
Emma tycker att man blandar ihop begreppen nÀr man talar om risk för kriminalitet hos unga, gÀngkriminella och avhoppare. Hon menar att skillnaden Àr stor pÄ vuxna kriminella och unga som utnyttjas för kriminella syften. Dessutom börjar de hÀr problemen gÄ allt lÀngre ned i Äldrarna.
â Vi behöver jobba mer aktivt med förĂ€ldrar och med polis för att identifiera varningssignalerna och stoppa gĂ€ngrekryteringen. Den hĂ€r metoden Ă€r ett kostnadseffektivt sĂ€tt att motverka ungdomsbrott, avslutar hon. â
Vi hjÀlper dig med skyddat boende mot ett tryggare liv.
Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller vÄld. Vi arbetar i Göteborg med omnejd pÄ uppdrag av socialtjÀnsten. Alla klienter bor i en egen lÀgenhet (ej kollektivt).
VÄr största mÄlgrupp Àr kvinnor utsatta för vÄld i nÀra relation men vi tar Àven emot mÀn och andra typer av Àrenden dÀr det finns en hotbild.
Vi Àr arbetar ocksÄ utifrÄn barnrÀttsperspektivet dÀr vi ser barnen som egna placeringar med egna rÀttigheter. Vi har jourberedskap dygnet runt.
För att ha ett MST team behövs 25â30 ungdomar med kriminalitet, substansbruk eller annat normbrytande beteende per Ă„r med
behov av intensiv behandling. MST Sverige hjÀlper till med utbildning, kvalitetssÀkring och handledning. LÀs mer pÄ mstsverige.se
43 69
Emma Ulfsdotter Ljunggren, vd pÄ Solega, skulle önska att fler anvÀnder MST.
Goda relationer kan skapa förÀndring
Efter sitt första jobb som elevassistent Ät en kille i sjÀtte klass kÀnde Marawan Mohamed att han hade hittat sitt kall. Det var socialt arbete han skulle jobba med.
â Att kunna stĂ€rka och förĂ€ndra en person. Det finns inget mĂ€ktigare Ă€n det, sĂ€ger Marawan, som sjĂ€lv hade en tuff uppvĂ€xt men nu 28 Ă„r gammal driver eget stödboende.
TEXT JENNY FORS
Marawan Mohamed vÀxte upp i en miljö prÀglad av kriminalitet och vÄld i ett utsatt omrÄde i TrollhÀttan. Marawan och hans kompisar började frÄn tidig Älder Àgna sig Ät smÄbrott och stök.
â Min pappa satt i fĂ€ngelse frĂ„n att jag var 6 Ă„r tills det att jag hade fyllt 16. NĂ€r jag var 12-13 betedde jag och mina kompisar oss som smĂ„ligister. De hade alla liknande bakgrund med kriminalitet och alkoholism i familjerna.
Men Marawans förÀldrar drack inte, de var muslimer och kom frÄn Egypten. Pappan arbetade pÄ Saab. Rasismen i omrÄdet var utbredd och familjen trakasserades hÄrt, frÀmst av en granne som inte skydde nÄgra medel för att försöka driva familjen ut ur landet.
â Jag blev kidnappad av vĂ„ra grannar nĂ€r jag var fyra Ă„r gammal. I tre dagar hölls jag instĂ€ngd, men de Ă„kte aldrig dit för det. Det slutade med att min pappa tog lagen i egna hĂ€nder och begick ett grovt brott. Det var dĂ€rför han hamnade i fĂ€ngelse.
Marawan tror att han kanske undermedvetet pÄverkades av att inte ha en manlig förebild. Han var stökig i skolan och hade svÄrt att sitta still, brÄkade och mobbade andra.
â Jag blev erbjuden att gĂ„ till psykolog, men det tackade vi nej till. I vĂ„r kultur sĂ„ var uppfattningen att bara de som Ă€r knĂ€ppa i huvudet gĂ„r till en psykolog. I dag vet jag bĂ€ttre. Jag tycker att alla borde göra det för att lĂ€ra sig mer om varför man
Àr som man Àr. Allt vi gör har en förklaring i det som har hÀnt oss tidigare.
HAN HĂNGDE MYCKET med Ă€ldre killar och fick göra smutsjobb Ă„t dem. Det var inget han tĂ€nkte pĂ„ mer Ă€n att han kĂ€nde sig omhĂ€ndertagen. RĂ€ddningen var att han skötte skolan och aktivt spelade fotboll.
â Den stora vĂ€ndningen kom nĂ€r jag började gymnasiet. Jag hade precis lyckats komma in pĂ„ ekonomisk linje som Ă„ttonde reserv och valde fotboll som extra inriktning. Jag började mer och mer umgĂ„s med fotbollskompisarna och hade fĂ„tt nya vĂ€nner i skolan. Fotbollen var min motor och drivkraft. Jag började kĂ€nna att jag kunde bli nĂ„got. Jag hade stort stöd frĂ„n min mamma och pappa nĂ€r han kom ut
och lyckades ta mig till elitnivÄ innan en skada satte stopp för fotbollskarriÀren nÀr jag var 21.
DET VAR Dà han fick jobb som elevassistent för en kille i sjÀtte klass som hade det tufft, bÄde med skolan och hemma.
â Efter fyra mĂ„nader skulle han flytta och byta skola. DĂ„ berĂ€ttade han hur mycket jag hade betytt för honom, vad viktig jag var, att han inte ville skiljas frĂ„n mig och han sa till och med att han Ă€lskar mig. Det var sĂ„ starkt, för jag sĂ„g bara allt han hade gjort för mig.
Marawan sökte fler sÄdana jobb och hamnade i en helklass dÀr han arbetade i tvÄ Är.
â Det var efter flyktingvĂ„gen 2015 sĂ„
det var mycket somalier och araber, cirka 95 procent av klassen hade invandrarbakgrund. Jag kÀnde att jag var duktig pÄ det hÀr, att jag kan skapa goda relationer. Det kommer man lÄngt med, att lyssna och visa att man finns dÀr. Men jag började ocksÄ fÄ ett sug att skaffa mig mer kunskap för att förstÄ varför en mÀnniska Àr pÄ ett visst sÀtt.
HAN GICK EN yrkeshögskoleutbildning pÄ ett Är till integrationspedagog och fick sedan jobb pÄ KriminalvÄrden. Men han kÀnde att han ville arbeta mer klientnÀra och öppet, sÄ dÄ sökte han jobb pÄ ett behandlingshem.
â Efter tvĂ„ Ă„r dĂ€r sĂ„ utbildade jag mig vidare till behandlingspedagog och efter
Alla behöver trygghet och nÄgon att kunna lita pÄ. Foto: Getty Images
ytterligare tvÄ Är sÄ kom tankarna pÄ att göra det hÀr sjÀlv. Jag hade dÄ trÀffat min fru Emma, som delar samma övertygelse, sÄ sedan drygt ett Är sÄ driver vi bolaget E&M Vision tillsammans.
Det Àr ett stödboende för vuxna frÄn 21 Är och uppÄt med missbruk, kriminalitet, psykisk ohÀlsa, samsjuklighet och hemlöshet. Eftersom stödboende Àr ett sista steg till att klara ett sjÀlvstÀndigt liv, sÄ ska de ha kommit en bra bit pÄ vÀg.
â De behöver en trygg person som de tycker om och litar pĂ„, sĂ„ relationen Ă€r viktig â den betyder faktiskt allt. De hĂ€r personerna brukar ofta straffa ut sig. De tror att ingen bryr sig sĂ„ dĂ„ gör de nĂ„got tokigt för att sabba för sig sjĂ€lv, men vi stĂ„r kvar och vi vill förstĂ„ grundproblematiken. Att brĂ„ka och missbruka Ă€r bara symptom.
GENOM SAMTAL SĂ kan man komma fram till kĂ€rnan, att det personen har varit med om pĂ„verkar hur man har valt att leva. â Allt vi gör kommer frĂ„n ett medvetet val. Genom strategier och verktyg gĂ„r det
»Genom strategier och verktyg gÄr det att göra bÀttre val«
att göra bÀttre val. Det finns inga omöjliga fall. Men om det skulle behövas terapi sÄ samarbetar vi ocksÄ med en psykolog.
DET KOMMER ATT komma bakslag. Ett Ă„terfall till exempel ser Marawan som en lĂ€rdom. â Om en person har tagit ett Ă„terfall efter att ha varit drogfri en period sĂ„ brukar vi ta reda pĂ„ vad som ledde fram till den hĂ€ndelsen, vad var triggern? Vi gĂ„r dĂ„ igenom hĂ€ndelseförloppet; personen vaknade, Ă„t frukost, kollade pĂ„ en film, pratade med flickvĂ€nnen i telefon och började tjafsa med henne. Det Ă€r en vanlig trigger att efter ett brĂ„k inte ha kunnat hantera sina kĂ€nslor. Det Ă€r kĂ€nslorna som Ă€r grundproblemet. DĂ„ behöver man börja prata kĂ€nslor. Och sĂ„ kan man lĂ€ra sig att undvika dessa triggers. Till exempel att blockera ett telefonnummer eller att inte svara i telefonen. DĂ„ kanske man behöver
ta en promenad eller liknande för att tÀnka pÄ nÄgot annat en stund. De hÀr verktygen kan man fÄ prova i en vecka och sedan utvÀrderar vi hur det har gÄtt.
Marawan berÀttar om en kille som hela tiden fick oönskat besök. Han fick helt enkelt börja lÄsa dörren och inte slÀppa in dessa personer. Det behöver inte vara svÄrare Àn sÄ.
DE FLESTA SOM placeras pÄ stödboendet har haft ett eget drogmissbruk, ofta har de ocksÄ sÄlt droger. Marawan vill vara vÀrdefull för dessa individer och de vill förÀndras.
â De Ă€r smĂ„killar inuti. Ingen har frĂ„gat dem hur de mĂ„r, hur de verkligen kĂ€nner sig. Innerst inne Ă€r de flesta ledsna. Det Ă€r en process att prata om det hĂ€r och att fĂ„ grĂ„ta â för en riktig man grĂ„ter, avslutar Marawan. â
Det finns möjlighet till förÀndring och att kunna göra bÀttre val i livet. Foto: Getty Images
Skyddat boende
För kvinnor, mĂ€n, familjer â egen lĂ€genhet eller kollektivt â FREDA, SARA & Patriark âbarnansvarig psykologkontakt âsĂ€kerhetsplanering â utsluss till eget boende â jour â ramavtal med ett flertal kommuner
Spara oss i mobilen info@tryggtboende.nu tryggtboende nu
âAlla har rĂ€tt till frihet att forma sitt livâ Kontakta oss för förfrĂ„gan 010 70 60 350 www.vejbyhem.se
Skyddat boende.
VÄld i nÀra relation
Hedersrelaterat vÄld
BarnrÀttsperspektiv Kvinnor/kvinnor & barn
Tel 010-280 48 50 stadsmissionenost.se/ skyddatboende
Trygghet, sÀkerhet och kompetens
Gryningsljus skyddat boende -för ett liv fritt frÄn vÄld
Ett liv fritt frÄn vÄld i en sÀker och trygg miljö med kompetent personal
Trappan Àr ett skyddat specialistboende för personer utsatta för hedersrelaterat vÄld och förtryck och erbjuder en fullskalig behovsanpassad behandlingskedja med HVB, stödboende, jour- och familjehem samt förstÀrkt trÀningsboende.
Trappan arbetar Àven med mÀnniskor utsatta för vÄld i nÀra relation och erbjuder skyddade lÀgenheter med stöd inom skydd, praktiska Ätaganden, kÀnslomÀssigt mÄende och förÀldraroll.
Förekomst av vĂ„ld eller hot om vĂ„ld i arbetet: frekvens för Vision-medlemmar i HVB-verksamhet. FrĂ„gan som stĂ€lldes var âĂr du utsatt för vĂ„ld eller hot om vĂ„ld i ditt arbete?â
Vision: Oacceptabelt vanligt med hot och vÄld pÄ HVB
63 procent av de som jobbar inom HVB har utsatts för vĂ„ld eller hot om vĂ„ld under det senaste Ă„ret, jĂ€mfört med 13 procent pĂ„ svenska arbetsplatser i stort. Det visar fackförbundet Visions nya rapport âRiskfyllda placeringarâ.
NÀrmare hÀlften av de svarande i Visions undersökning upplever att de Àr underbemannade varje vecka. 60 procent övervÀger att lÀmna verksamheten. Dessutom Àr ensamarbete vanligt förekommande.
â Det Ă€r anmĂ€rkningsvĂ€rda resultat som mĂ„ste tas pĂ„ allvar. Vision vill förbjuda ensamarbete inom HVB och se en ökad bemanning, sĂ€ger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.
â HVB Ă€r en livsviktig verksamhet för barn och unga i mycket utsatta situationer med omfattande och sammansatta vĂ„rdbehov. HVB spelar ocksĂ„ en förebyggande roll för att förhindra att barn och unga dras in i gĂ€ngkriminalitet eller ge stöd till den som behöver lĂ€mna en destruktiv miljö. Det stĂ€ller höga krav pĂ„ personalen. DĂ€rför Ă€r det helt avgörande att medarbetarna har rĂ€tt förutsĂ€ttningar
»Det Àr anmÀrkningsvÀrda resultat som mÄste tas pÄ allvar«
pÄ jobbet för att kunna erbjuda en trygg verksamhet av god kvalitet, fortsÀtter Veronica Magnusson.
ARBETSGIVARE HAR ETT systematiskt arbetsmiljöansvar för att motverka hot och vÄld. Samtidigt anser 35 procent av de svarande att man inte fÄtt tillrÀckligt stöd frÄn arbetsgivaren i hot- och vÄldssituationer.
â HemlĂ€xan behöver göras. Grunden för att skapa trygga boenden mĂ„ste vara att personalen kan kĂ€nna sig trygg â och för det krĂ€vs en tillrĂ€cklig bemanning och ett systematiskt arbetsmiljöarbete med en stöttade arbetsgivare, sĂ€ger Veronica Magnusson.
Det Ă€r anmĂ€rkningsvĂ€rt att majoriteten av de svarande övervĂ€ger att sluta inom HVB. Det största skĂ€let Ă€r för lĂ„g lön, vilket anges av 31 procent. 21 procent svarar âandra skĂ€lâ, 20 procent tycker att arbetsbelastningen Ă€r för hög, 17 procent svarar âotillrĂ€ckligt professionellt handlingsutrymmeâ, 11 procent kĂ€nner sig otillrĂ€ckliga pĂ„ andra sĂ€tt och 11 procent pĂ„ grund av hot och vĂ„ld.
Vision slÀpper ny rapport med förslag pÄ bÀttre förutsÀttningar i HVB.
Om rapporten:
Undersökningen genomfördes under februari 2024 i form av en webbaserad enkÀt och besvarades av 526 personer, anstÀllda vid HVB. Det ger en svarsfrekvens pÄ 35 procent.
Veronica Magnusson.
Nanolfsvillan
Utrednings- och behandlingshem för familjer med barn. Vi tar emot familjer med barn 0-16 Är samt blivande förÀldrar.
Vi erbjuder:
Boende i egen lÀgenhet i kollektiv miljö.
NĂ€rhet till personal dygnet runt.
Relationsbyggande förhÄllningssÀtt.
Hög kompetens och en stabil personalgrupp med lÄng erfarenhet.
Personal med socionom/högskolekompetens dag-, kvÀll-, natt och helg.
Egen pedagogisk verksamhet.
Placeringar enligt SoL, LVU och skydd. BelÀget i centrala FinspÄng.
www.nanolfsvillan .se âą tel . 0122-159 89
Missbruks- och kriminalitetsbehandling pojkar 15-20 Ă„r
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
med adhd och autism berÀttar om sin skolfrÄnvaro
Problematisk skolfrÄnvaro Àr ett utbrett problem. Undersökningar frÄn Riksförbundet Attention visar att en fjÀrdedel av elever med NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning) Àr hemma frÄn skolan hela eller större delen av tiden. Trots det stÄr omgivningen ofta handfallen nÀr ett barn inte lÀngre förmÄr att gÄ till skolan.
För att ge röst Ät dessa elever har journalisten Caroline Jonsson skrivit boken Tusen tomma skolbÀnkar. I personliga intervjuer delar Ätta unga med sig av egna erfarenheter och tankar om vad skolan kan göra för att fÄ tillbaka elever som stannat hemma. FörÀldrar, forskare och lÀkare bidrar med förklaringar till varför problemen uppstÄr och ger Àven praktiska lösningar.
Tusen tomma skolbÀnkar Àr en del av projektet VÀgen tillbaka, som drivs av Riksförbundet Attention. Under tre Är har projektet samlat och spridit kunskap om problematisk skolfrÄnvaro och NPF.
Lyfter samverkan mellan anhöriga och personal
Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) arrangerar ett webbinarium den 4 oktober dĂ€r resultat frĂ„n aktuella befolkningsstudier kommer att presenteras. Anhöriga och personal redovisar sina synpunkter pĂ„ samverkan och partnerskap i vĂ„rd och omsorg och vi fĂ„r ta del av erfarenheter frĂ„n ett blandat lĂ€rande nĂ€tverk i EU Horizon Europe-projektet Well Care. âThe communities takes care of each otherâ i NederlĂ€nderna kommer att berĂ€tta hur de arbetar med partnerskap i samhĂ€llet för att ta hand om varandra och frĂ„n Carers Skottland fĂ„r vi en beskrivning av hur de arbetar med partnerskap i vĂ„rd och omsorg.
Webbinariet avslutas med reflektioner kring samverkan och partnerskap mellan anhöriga och personal. Vad vill och kan anhöriga bidra med och hur kan vÄrden och omsorgen underlÀtta för anhöriga som vill vara delaktiga?
Ny rapport om brottsligheten
I rapporten âDen svenska situationen â brottsligheten, orsakerna och vĂ€gen framĂ„tâ riktar Stiftelsen Tryggare Sverige svidande kritik mot politiker, dĂ€r politikernas ointresse lett till en nĂ€ra pĂ„ perfekt grogrund för grov brottslighet.
â RĂ€ttegĂ„ngsbalken Ă€r frĂ„n 1948, sekretessreglerna frĂ„n 1980-talet och kriminalpolitiken har lĂ€nge prĂ€glats av ideal om humanism, som hĂ€rrör frĂ„n 1970-talet, med uppfattningen att det Ă€r samhĂ€llets fel om brott begĂ„s, inte individens. Som en konsekvens har behandling gĂ„tt före straff och icke frihetsberövande pĂ„följder före fĂ€ngelse, sĂ€ger Magnus Lindgren, generalsekreterare pĂ„ Stiftelsen Tryggare Sverige.
Han har skrivit rapporten och Àr f.d. kriminolog, doktor i psykologi och f.d. polis och polischef.
I den nya rapporten beskrivs ett antal sĂ„ kallade âtipping pointsâ som har lett fram till dagens situation. Bland dessa lyfts utformningen av miljonprogrammen dĂ€r förutsĂ€ttningarna för brottslighet och
otrygghet byggdes in. I kombination med dÄlig integration, en misslyckad narkotikapolitik och framvÀxten av en ny typ av gÀngkriminalitet, har det skapats en perfekt grogrund för dagens typ av brottslighet. Men den största kritiken i rapporten Àr att polisen gÄtt frÄn en nÀrpolis till en fjÀrrpolis.
Det finns inte nĂ„gra snabba lösningar pĂ„ problemet, men det finns ett antal snabba Ă„tgĂ€rder som mĂ„ste till. â à tgĂ€rderna handlar bland annat om en tydligare ledning och styrning frĂ„n regering-
en samt att sÀkerstÀlla att det finns en operativ polis- och Äklagarorganisation pÄ plats i kommunerna för att bygga tillit och legitimitet. Andra ÄtgÀrder handlar om den fysiska miljöns betydelse och arbetet med att bygga bort brottsligheten och bygga in tryggheten. Vidare handlar det om en utbyggd kommunal sÀkerhetsorganisation, inklusive en professionalisering av det brottsförebyggande arbetet och stödet till de som drabbas av brott, menar Magnus Lindgren.
RÀdda Barnen svarar pÄ remiss
RÀdda Barnen har svarat pÄ remiss av betÀnkandet SOU 2024:27 Kamerabevakning i offentlig verksamhet. BetÀnkandet föreslÄr vissa förÀndringar för att underlÀtta kamerabevakning för kommuner, regioner och andra myndigheter som utför uppgifter av allmÀnt intresse. Exempelvis ska tillstÄndsplikten tas bort för dessa aktörer.
RÀdda Barnens frÀmsta kommentar pÄ de föreslagna ÄtgÀrderna Àr att barnrÀttsperspektivet behöver tydliggöras mer Àn vad som görs i betÀnkandet. RÀdda Barnen noterar att utredningen har haft ett
visst barnrÀttsperspektiv, dÀr relevanta delar av barnkonventionen redogörs för samt att barns sÀrskilda skyddsstÀllning lyfts fram i konsekvensbedömningen. Dock saknas fördjupade delar kring bedömningar av barnets bÀsta samt barns möjligheter att fÄ lÀgga fram sina Äsikter.
Kamerabevakning Àr ett integritetsintrÄng i mÀnniskors privatliv och ska inte ske lÀttvindigt. NÀr reglerna nu lÀttas för nÀr det fÄr anvÀndas, fÄr det inte ske pÄ bekostnad av barns rÀttigheter. Barn vistas i mÄnga offentliga miljöer och kommer dÀrför att pÄverkas av
en utökad kamerabevakning. DÀrmed borde barn, i enlighet med artikel 12 i barnkonventionen, ha fÄtt ge uttryck för sina Äsikter i samband med utredningens arbete och framtagande av förslag. Detta har inte skett och det beklagar RÀdda Barnen.
RÀdda Barnen anser ocksÄ att regelverket pÄ mÄnga sÀtt behöver förtydligas med att det mÄste göras en prövning av barnets bÀsta och att barnets bÀsta vÀgs mot andra intressen, innan beslut om kamerabevakning tas. Detta mÄste vara en tydlig del i den proportionalitetsbedömning som ska göras.
Stiftelsen Tryggare Sverige presenterar en ny rapport.
Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
GrödbyGÄrden ligger i nordöstra SkÄne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsÀttningar att ta fatt i den utvecklingstrÄd som slagit knut baserat pÄ vÄr lÄnga erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjÀlper vi barn och förÀldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vÀgleder vÄra noggranna observationer till val av insatser.
Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se
OMSORG I OMTANKE I OMVĂ RDNAD
Vi bedriver kvalificerad vÄrd och boende inom psykiatri, missbruksvÄrd och psykosocialt förÀndringsarbete.
Hos oss erbjuds klienten en komplett vÄrdkedja, frÄn avgiftning till utsluss, vilket skapar möjlighet till nystart och en ny vÀg framÄt.
010-788 22 99
Det kan effektivisera brottsförebyggande arbete
För drygt ett Är sedan trÀdde lagstiftningen om kommuners brottsförebyggande ansvar i kraft. Lagen innebÀr att kommunerna ska ta fram lÀgesbilder och göra orsaksanalyser för att utifrÄn dessa ta fram ÄtgÀrdsplaner för att hantera identifierade problem. Det ligger Àven pÄ kommunerna att följa upp och utvÀrdera genomförda insatser.
För att klara av detta krÀvs tydliga och strukturerade system och processer. I syfte att hjÀlpa kommuner att systematisera, effektivisera och professionalisera det brottsförebyggande arbetet har Stiftelsen Tryggare Sverige tillsammans med det globala konsultföretaget Salesforce tagit fram en lösning som innehÄller bÄde system och verktyg för lÀgesbild, orsaksanalys, ÄtgÀrdsplan och uppföljning. Samtidigt finns möjlighet till sÄvÀl analysstöd som utbildningar.
Ny utbildning ska minska stigmat kring suicid
I samband med internationella suicidpreventiva dagen den 10 september lanserade Region SkÄne en ny webbutbildning. Den riktar sig till de som i sitt arbete möter mÀnniskor som Àr suicidbenÀgna och fokuserar pÄ stigmat kopplat till suicid och psykisk ohÀlsa.
â Suicid Ă€r ett allvarligt folkhĂ€lsoproblem â varje Ă„r registreras omkring 1 200-1 300 faststĂ€llda suicid i Sverige. Ytterligare omkring 300 fall brukar registreras som misstĂ€nkta suicid, men dĂ€r avsikten inte har kunnat styrkas. Förutom att liv gĂ„r förlorade leder suicid till omfattande psykiskt lidande och försĂ€mrad hĂ€lsa hos anhöriga och andra berörda, sĂ€ger Malin Scharffenberg, ansvarig för Region SkĂ„nes suicidpreventiva arbete i ett pressmeddelande.
Utbildningen gÄr under namnet SPiSS (SuicidPrevention i Svenskt SamhÀlle) och har som mÄl att öka kunskapen för att kunna minska suicid, suicidförsök och sjÀlvskadebeteende bland suicidnÀra personer.
LSS-boende fÄr arkitekturpris
SkÄnes arkitekturpris tilldelas kvarteret SockergrÀnden, Borstahusen i Landskrona, ritad av Jakobsson/Pusterla Arkitekter. Det Àr radhus kombinerat med LSS-verksamhet, som enligt juryn har en högkvalitativ helhetsgestaltning.
SkÄnes arkitekturpris delas ut av Region SkÄne i samarbete med Sveriges Arkitekter
SkÄne. Syftet Àr att uppmÀrksamma vÀl gestaltade byggnader och miljöer i SkÄne och att lyfta fram goda exempel som kan inspirera och motivera. Kvarteret SockergrÀnden i Borstahusen, Landskrona av Jakobsson/Pusterla Arkitekter kombinerar LSS-verksamhet med radhus i en sammanhÀngande byggd miljö. Utdrag frÄn juryn motive-
Nominerad
Verksamheten Ung i Kungsbacka har blivit nominerad till barnrÀttsorganisationen Plan International Sveriges Flickapris för sitt arbete med att bedriva tjejverksamhet.
Under flera Ă„rs tid har Ung i Kungsbacka bedrivit riktade aktiviteter mot tjejer och icke-binĂ€ra, men det Ă€r sedan tvĂ„ Ă„r tillbaka som forumet âTjejer emellanâ har funnits. Ett arbete som nu har blivit nominerat till Plan International Sveriges Flickapris 2024. Initiativet âTjejer emellanâ kom till för tvĂ„ Ă„r sedan, dĂ„ flera undersökningar visat att den psykiska ohĂ€lsan hos kommunens unga tjejer ökar. Genom att starta ett forum för just denna mĂ„lgrupp ville man dĂ€rför ge dem en trygg plats dĂ€r de kan stĂ€rka sig sjĂ€lva, men ocksĂ„ varandra. Inom ramen för âTjejer emellanâ arrangeras aktiviteter sĂ„som tjejtrĂ€ffar, förelĂ€sningar, tjej-
ring: âMed sitt intima formsprĂ„k, högkvalitativa helhetsgestaltning och nyskapande programmering för integrerande funktioner utmanar SockergrĂ€nden gĂ€ngse uppfattningar och praktiker gĂ€llande rummets möjligheter â för vem finns rummet, hur skapas det och fĂ„r det lov att förĂ€ndrasâ
â Det Ă€r viktigt att vi uppmĂ€rksammar initiativ som stĂ€rker vĂ„r förmĂ„ga att tĂ€nka innovativt kring samtidens utmaningar. Region SkĂ„nes priser för arkitektur och miljö Ă€r ett sĂ€tt att sĂ€tta strĂ„lkastarljuset pĂ„ den typen av insatser. Genom samverkan med mĂ„nga olika utvecklingsaktörer och invĂ„nare i SkĂ„ne möjliggörs nya lösningar pĂ„ dagens samhĂ€llsutmaningar, sĂ€ger Anna Pettersson, utvecklingsdirektör Region SkĂ„ne.
till Flickapriset
skejt och workshops. InnehÄllet styrs helt och hÄllet av tjejerna sjÀlva.
â Vi kĂ€nner oss rörda över att ha blivit nominerade till detta Ă€rofyllda pris. Vi ser det som ett kvitto pĂ„ att det vi gör har betydelse, och blir bara Ă€nnu mer motiverade till att fortsĂ€tta vĂ„rt arbete för att frĂ€mja tjejers vĂ€lmĂ„ende, sĂ€ger Ebba, Ulrika, Jenny, Ylva och Kajsa, personal pĂ„ Ung i Kungsbacka.
Ung i Kungsbackas nominering till priset lyder: âUng i Kungsbacka Ă€r ett kommunalt
initiativ och en app som skapar meningsfulla fritidsaktiviteter för unga. Bland annat genom tjejtrĂ€ffar dĂ€r flickor fĂ„r trĂ€ffas sjĂ€lva för att till exempel prata om psykiskt vĂ€lmĂ„ende eller trĂ€ffa ungdomsmottagningen.â
Priset delas ut den 7 oktober, ett par dagar innan internationella flickadagen. Flickapriset delas ut till en person eller organisation i Sverige som har gjort en extra insats för att synliggöra flickors rÀttigheter och motverka krÀnkningar av dessa.
Borstahusen i Landskrona har fÄtt pris.
Ebba, Ulrika, Jenny, Ylva och Kajsa som jobbar med Ung i Kungsbackas tjejverksamhet.
Skyddat boende med sÀkerhet och omsorg i fokus
â HĂ€mtning samma dag samt bostadsgaranti ingĂ„r.
â NĂ€ra samarbeten med socialtjĂ€nster sedan 2016.
â Trygghetspaket för hela familjen, barnen Ă€r viktiga.
â LĂ„ng erfarenhet av hedersrelaterat vĂ„ld.
hemlikt.se | 0767-990 001 | skydd@hemlikt.se
Vi har en
ledig plats
För pojkar och flickor 9-13 Är
âą Individanpassade insatser
⹠Traumamedvetet förhÄllningssÀtt
âą Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Skyddat Boende hos Casator Care
Vi tar emot barn med förÀldrar och erbjuder ett tryggt och sÀkert boende. Vi har lÄng erfarenhet av att arbeta med skyddsplaceringar och strÀvar efter att erbjuda en sÀker miljö dÀr familjer kan kÀnna sig trygga och skyddade. Vi tar Àven mot utrednings- och behandlingsplaceringar för familjer.
info@casatorcare.se | www.casatorcare.se
LundÀng HVB
Pojkar 12-17 Ă„r med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
NĂ€sslan HVB
Flickor 12-17 Ă„r med psykosocial problematik
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm och utanför StrÀngnÀs.
Pojkar 13-18 Är. Behandling med A-CRA, Ett nytt vÀgval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
LEJONGRUPPEN AB = www.lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se
⹠Professionellt team med: SpecialistlÀkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.
âą NP-utredningar, psykologutredningar
âą Evidensbaserat behandlingsarbete
âą Familjearbete
Konsulentstödda familjehem 0-20 Är
Nyköpings kommun
www.riande.se 070-493 49 08
Trauma smittar â sĂ„ skyddar du dig
Psykologen Kerstin Asker Palmer har i mĂ„nga Ă„r arbetat med traumatiserade personer, först i USA och sedan i Sverige. 2019 kom hennes bok âTrauma smittar! â allt du behöver veta om sekundĂ€rtraumaâ och i Ă„r kom det en nyutgĂ„va av boken. Att som yrkesverksam drabbas av sekundĂ€rtrauma Ă€r mycket vanligt, men det finns verktyg för att klara sitt arbete med bĂ„de empati och engagemang, utan att sjĂ€lv bli smittad av trauma. â Ett viktigt verktyg Ă€r att lĂ€ra sig att arbeta med sin sjĂ€lvmedkĂ€nsla, menar hon.
TEXT ANNE HAAVISTO FOTO GETTY IMAGES OCH PRIVAT
Kerstin Asker Palmer studerade i USA till legitimerad psykoterapeut i mitten av 90-talet. Hon har arbetat inom olika icke vinstdrivande organisationer, bland annat för FN, frÀmst med traumatiserade personer som utsatts för vÄld, tortyr och sexuella övergrepp. Hon började gradvis runt 2007 att bli mer och mer uppmÀrksam pÄ hur hennes dagliga arbete med mÀnniskor som varit med om fruktansvÀrda saker pÄverkade henne.
â Jag mĂ€rkte till exempel att om jag passerade en lekplats och dĂ€r satt en ensam man pĂ„ en bĂ€nk, dĂ„ tĂ€nkte jag att han var dĂ€r i ett ont syfte. Eller om jag hörde ett barn skrika nĂ„gonstans var min första tanke att det var vĂ„ld pĂ„ gĂ„ng. Jag fick verkligen stanna upp och tĂ€nka att det inte alls behövde vara sĂ„, utan nĂ„got helt normalt. Men det var sĂ„ mina tankar gick,
gÄng pÄ gÄng nÀr jag sÄg eller hörde nÄgot lite avvikande, som pÄminde om vÄld eller övergrepp, berÀttar hon. Hon sÀger att det tog lÄng tid innan hon insÄg hur pÄverkad av sitt arbete hon var. Att det smög sig pÄ. Efter en tuff dag kunde det liksom snurra till huvudet och hon försökte hantera de horribla livsödena.
â Men man fokuserar pĂ„ sina klienter. Det var alltid mitt fokus, och mina kollegors fokus, att hjĂ€lpa den andra. Men sen, sĂ„ smĂ„ningom insĂ„g jag att jag sjĂ€lv ocksĂ„ Ă€r den andra. Som ocksĂ„ behöver hjĂ€lp.
HON BĂRJADE FĂ fysiska tecken pĂ„ stress; huvudvĂ€rk, yrsel och problem med magen. Kerstin minns att hon kĂ€nde sig arg och förvirrad och ville verkligen förstĂ„ det som hĂ€nde. Att hon pĂ„verkades sĂ„ hĂ„rt.
Kerstin Asker Palmer. Foto: Privat
»Att ge sig sjÀlv omtanke Àr oerhört viktigt för dessa yrkesgrupper som hela tiden har omtanke för andra«
â Jag ifrĂ„gasatte om jag skulle klara av rent emotionellt att utstĂ„ att varje dag höra om allt detta vĂ„ld och undrade för mig sjĂ€lv om jag skulle klara det hĂ€r, mina kollegor gjorde ju det. Jag hade ingen att prata med och det fanns inget internet pĂ„ den tiden dĂ€r man kunde söka information. Men framförallt sĂ„ skĂ€mdes jag, sĂ€ger hon.
OCH DET ĂR just skammen, som har en central roll i det hon senare skulle komma över, begreppet sekundĂ€rtrauma.
â Det Ă€r skam mĂ„nga kĂ€nner som drabbas av sekundĂ€rtrauma. Man tror att man
Àr dÄlig och svag, och det tar emot att sÀga att man kanske inte skulle kunna fortsÀtta med sitt arbete. Sen trodde man, eftersom man inte pratade om det dÄ, inte pÄ djupet i alla fall, att alla andra klarade av sina jobb. Vad var det för fel pÄ mig dÄ? undrade jag.
Kerstin utvecklade nÄgra verktyg för att hantera sina tankar och reaktioner. Först behövde hon identifiera vad det var som pÄgick och normalisera det.
â Jaha, nu ser jag tecken pĂ„ sekundĂ€r traumatisering och jag förstĂ„r att det Ă€r normalt, tĂ€nkte jag. Det som inte Ă€r normalt Ă€r allt vĂ„ld som pĂ„gĂ„r eller att inte bli pĂ„verkad. Sen Ă€r det viktigt att inte identifiera sig eller leva sig in i klientens situation, sĂ„ att du börjar tĂ€nka pĂ„ dig sjĂ€lv och hur hemskt det vore om du var utsatt för samma vĂ„ld. Var istĂ€llet nĂ€rvarande med hen i nuet.
Ett viktigt verktyg var att förbereda sig innan hon skulle trÀffa en vÄldsutsatt klient.
â Att jag förberedde och sa till mig sjĂ€lv; nu ska jag trĂ€ffa nĂ„gon som har varit utsatt för vĂ„ld. DĂ„ gör sig hjĂ€rnan förberedd och behöver inte bli överrumplad eller uppleva det hela som övervĂ€ldigande och övermĂ€ktigt. Att undvika att bli övervĂ€ldigad Ă€r extra viktigt i traumasammanhang, eftersom att bli just övervĂ€ldigad och maktlös Ă€r del av att vara traumatiserad, förklarar Kerstin.
HON BĂRJADE SAMLA pĂ„ sig kunskap och lĂ€ste böcker och över 300 rapporter om sekundĂ€rtrauma. De flesta normaliserade begreppet och tecknen, men det var svĂ„rare att fĂ„ tag pĂ„ verktyg för att hantera tecknen. Kerstin började sammanstĂ€lla verktyg frĂ„n den litteratur som fanns plus sina egna metoder och började förelĂ€sa om sekundĂ€rtrauma.
Hon flyttade efter 27 Är i USA till Malmö 2011 och fortsatte med sina förelÀsningar. Till en början för kollegor inom organisationer, men sen Àven för asyl-
Kerstin önskar att fler skulle kunna öka sin sjÀlvmedkÀnsla.
»Det Àr skam mÄnga kÀnner som drabbas av sekundÀrtrauma«
advokater och tolkar som Àr mycket utsatta, eftersom de upprepar de traumatiserade mÀnniskornas ord i jagform nÀr de översÀtter.
â NĂ€r jag började prata om sekundĂ€rtrauma var mĂ„nga oförstĂ„ende. FörvĂ„nansvĂ€rt mĂ„nga trodde att bara asylsökande personer var traumatiserade, för att de flytt frĂ„n krig dĂ€r de sett hemska saker. Jag tydliggjorde att det Ă€r mĂ„nga fler som Ă€r utsatta för trauman, de som varit med om vĂ„ld, övergrepp och vĂ„ldtĂ€kter, Ă€r alla traumatiserade. Och vi som jobbade med dessa mĂ€nniskor blir starkt pĂ„verkade. En generell instĂ€llning var dĂ„ att man skakar vĂ€l av sig det jobbiga?
Nà GRA YRKESGRUPPER SOM Àr extra utsatta för att drabbas av sekundÀrtrauma Àr socialarbetare, sjuksköterskor, psykoterapeuter, lÀkare och personer som jobbar inom rÀddningstjÀnsten. Dessa mÀnniskor möter i mÄnga fall traumatiserade mÀnniskor dagligen.
Vilka Àr dÄ tecknen pÄ att en person drabbats av sekundÀrtrauma?
â Tecken kan vara att man blir mer hĂ„rdhudad eller avstĂ€ngd frĂ„n sin egen empati, eller att man utvecklar en cynism, undviker social kontakt. Man kan ocksĂ„ fĂ„ en skev bild av samhĂ€llet och fĂ„ svĂ„rt att hitta glĂ€dje och skönhet. Kroppsliga tecken Ă€r vanliga, som sömnrubbningar, oro och Ă„ngest. SekundĂ€rtrauma kan, oidentifierad och hanterad, leda till utbrĂ€ndhet, depression och PTSD.
Vi kommer Äterigen in pÄ skamkÀnslor som mÄnga fÄr av sekundÀrtrauma och hur de tÀr pÄ bÄde sjÀlvkÀnslan och sjÀlvförtroendet.
â Att drabbas av skam kan gĂ„ riktigt djupt. Man vill inte kĂ€nna skam och börjar kĂ€nna skam för sina skamkĂ€nslor och det leder till en ond cirkel. SkamkĂ€nslor Ă€r nĂ„got man helst vill bli av med direkt och man hanterar dem genom att försöka distrahera sig sjĂ€lv och hoppa vidare till nĂ„got annat i tankevĂ€rlden. Sen ligger de dĂ€r undantryckta kĂ€nslorna dĂ€r och bubblar och de blir en stark oro, eftersom kĂ€nslorna inte fĂ„r bli bekrĂ€ftade, förklarar Kerstin.
Ett sÀtt att hantera sina skamkÀnslor och efterföljande lÄga sjÀlvkÀnsla Àr att arbeta med sin sjÀlvmedkÀnsla. Man kan
faktiskt ha empati för sin skam, acceptera den utan att trycka bort den. â Det Ă€r viktigt att vara snĂ€llare mot sig sjĂ€lv, att försöka hitta orden för sina kĂ€nslor och sĂ€ga dem till dig sjĂ€lv. Och kanske ge sig sjĂ€lv en klapp pĂ„ axeln nĂ€r man kĂ€mpat. Att ge sig sjĂ€lv omtanke Ă€r oerhört viktigt för dessa yrkesgrupper som hela tiden har omtanke för andra. SjĂ€lvanklagelser Ă€r vĂ€ldigt vanliga, till exempel för att man inte lyckats rĂ€dda ett barn. Acceptans och vĂ€nlighet mot sig sjĂ€lv Ă€r avgörande dĂ„.
HON SĂGER ATT det delvis var ilska som drev henne att skriva boken âTrauma Smittar! â allt du behöver veta om sekundĂ€rtraumaâ, som kom ut första gĂ„ngen 2019.
Syftet med boken, som Ă€r en handbok för yrkesverksamma, Ă€r att andra inte ska behöva gĂ„ igenom det Kerstin sjĂ€lv gjorde. Att ge begrepp och förstĂ„else till varför man mĂ„r som man gör som yrkesverksam. Samt att ge verktyg för att hantera sin situation. â Jag önskar att alla ska fĂ„ tillgĂ„ng till lĂ€ttfattlig, lĂ€ttlĂ€st och lĂ€ttillgĂ€nglig information som man kan ta till sig och anvĂ€nda i svĂ„ra situationer. VĂ€rlden behöver inte bli Ă€nnu mer traumatiserad â vi behöver inte bli smittade! â och det behövs insikt och metoder för att förebygga. För trauma smittar. Min dröm Ă€r att fler ska kunna fĂ„ en ökad sjĂ€lvmedkĂ€nsla och inte gĂ„ in i skam vid sekundĂ€rtrauma. Och att bĂ„de individen och organisationen eller företaget man jobbar för ska arbeta tillsammans för att öka medvetenheten kring sekundĂ€rtrauma och ett vĂ€lbefinnande i sin profession. SjĂ€lvmedkĂ€nsla Ă€r ett motgift till skam och ilska. â
SÄ fÄr du större sjÀlvmedkÀnsla
Q Jobba med mindfulness. Checka regelbundet in med dig sjÀlv och frÄga dig hur du mÄr just nu. KÀnner du dig till exempel rÀdd och stel, konstatera detta med vÀnlighet och omsorg om dig sjÀlv och inte sjÀlvrannsakan.
Q PÄminn dig sjÀlv om att du inte Àr ensam med dina tankar och kÀnslor. Det du kÀnner Àr mÀnskligt, vi alla Àr en del av allt mÀnskligt och har samma natur.
Q NÀr du konstaterat att det Àr svÄrt nu; stÀll dig frÄgan hur du kan hjÀlpa dig sjÀlv just nu. Vad skulle du vilja höra? SÀg snÀlla och lugnande saker till dig sjÀlv. SÀg att det hÀr Àr inte mitt trauma, jag bara hÄller det en stund. Det Àr viktigt att sÀga tröstande saker till sig sjÀlv, med en varm ton. Inte anklaga sig sjÀlv för det man inte kan förÀndra.
Q Vissa har ritualer för att avsluta dagen och med rutinens hjÀlp lÀmna det i rummet; visualiserar att man lÀmnar alla frÄgor och bekymmer i en lÄda till exempel.
Q Prata med chefen om möjliga förÀndringar, som att variera arbetsuppgifterna, eftersom det ska enligt forskning hjÀlpa.
Q Ge dig sjÀlv en (symbolisk?) medalj för allt du klarat av. Var stolt!
Q Och framför allt. SekundĂ€rtrauma Ă€r inget att vara rĂ€dd för â det gĂ„r att hantera! SekundĂ€rtraumatisering Ă€r helt enkelt en mycket normal reaktion pĂ„ en onormal situation.
Ett barnanpassat skyddat boende
1. Vad Àr en trygg fysisk miljö för barn i skyddat boende?
2. Planritning och fÀrgsÀttning.
3. Ljud, ljus och möbler.
4. Leksaker.
5. Det fÀrdiga resultatet.
Vad Àr en trygg
fysisk miljö för barn i skyddat boende?
Del 1 i en ny artikelserie om barnanpassning
Hur anpassar man ett skyddat boende för barns behov?
Socionomen Sol Lindhöjd, som driver Fredahuset, vill gÀrna dela med sig av ett spÀnnande projekt. Vi ska fÄ följa med pÄ hennes resa att skapa ett helt nytt skyddat boende och hur man redan pÄ ritstadiet kan planera för barnanpassning av den fysiska miljön.
TEXT SOL LINDHĂJD
FOTO PRIVAT OCH GETTY IMAGES
Regeringens proposition âStĂ€rkta rĂ€ttigheter för barn och vuxna i skyddat boendeâ genomfördes den 1 april i Ă„r och innebĂ€r att skyddat boende nu Ă€r en ny placeringsform med tillhörande kvalitetskrav och krav om tillstĂ„nd att fĂ„ bedriva verksamhet.
Den senast tillgĂ€ngliga information som utförare har att förhĂ„lla sig till nĂ€r det kommer till hur barnens insats i skyddat boende ska vara utformad Ă€r frĂ„n Socialstyrelsens meddelandeblad âNya bestĂ€mmelser om skyddat boendeâ; 3 kap. 3 a § SoF âEtt skyddat boende ska ha tillrĂ€cklig bemanning och tillrĂ€ckliga skyddsanordningar för att kunna ge skydd mot hot, vĂ„ld eller andra övergrepp. Om boendet tar
Vi har lÄtit Sol Lindhöjd pÄ Fredahuset berÀtta om barnanpassning av skyddat boende. Foto: Privat
emot barn, ska det vara lĂ€mpligt för barn, oavsett Ă„lder och kön och det ska finnas personal med kunskaper om barns behov och rĂ€ttigheter. Det ska dessutom finnas en sĂ€rskilt utsedd person som har i uppgift att ge information till barnet, genomföra sĂ€kerhetsplanering för barnet, ansvara för kontakterna med socialtjĂ€nsten i frĂ„ga om barnet och att följa upp barnets utveckling under tiden i det skyddade boendetâ.
JAG SOM SKRIVER Àr auktoriserad socionom och startade Fredahuset Är 2016. Det Àr ett skyddat boende som frÀmst inriktar sig pÄ att hjÀlpa vÄldsutsatta barnfamiljer, eftersom vÄr hjÀrtefrÄga Àr barn som har upplevt vÄld i nÀra relation. Jag har enga-
Involvera barnen i barnanpassningen av den fysiska miljön. Foto: Getty Images
gerat mig i frÄgan om vÄld i nÀra relation i drygt sjutton Är och tidigare arbetat som bland annat barnavÄrdsutredare inom socialtjÀnsten.
NU HAR JAG fÄtt möjlighet att skapa ett helt nytt skyddat boende med ett antal separata lÀgenheter i samma huskropp. FastighetsÀgaren har fÄtt bygglov och spaden Àr alldeles nyligen satt i marken.
I och med detta har jag tagit kontakt med forskare och praktiker samt förkovrat mig i ett antal forskningsstudier. Studierna har framför allt handlat om hur vi pÄ olika sÀtt kan utforma den fysiska miljön för att öka barns trygghet, stimulans och utveckling.
Syftet med denna och kommande artiklar Àr att förhoppningsvis inspirera fler att göra en liknande resa. MÄnga av tipsen kommer inte att krÀva en helt nybyggd fastighet utan kan göras i befintliga lokaler.
Hur skapar vi dÄ ett skyddat boende fysiskt lÀmpligt för barn, oavsett Älder och kön?
I ett skyddat boende behöver den fysiska miljön framför allt kÀnnas trygg. Barn som kommer till ett skyddat boende kan dagen innan, eller ibland timmarna innan, upplevt en livshotande situation. Det barnet behöver kÀnna ökad trygghet redan frÄn den stund barnet kliver innanför
SĂ„ involverar du barnen i processen
1. FrÄga barnen vad de har behov av och skulle uppskatta.
2. TrÀffa flera barn samtidigt och var inte ensam vuxen.
3. Försök att göra miljön gemytlig.
4. AnvÀnd dig av ett ledigt sprÄk, ha lediga klÀder och sitt tillsammans.
5. Med hjÀlp av tidningar, papper, tyger, sax och lim kan ni ha en kreativ workshop för att ta fram förslag.
dörren pÄ det skyddade boendet. DÄ kan den fysiska miljön fylla en viktig funktion. Förutsatt att vi gör den till det.
Vad Àr egentligen trygghet? IgenkÀnning? Fysisk skyddsanordning? Trygg anknytningsperson? Gosedjur?
För att ta reda pĂ„ vad en trygg miljö kan vara Ă€r ett sĂ€tt att frĂ„ga barnen som redan finns i verksamheten. I barnkonventionens artikel 12 stĂ„r det att âKonventionsstaterna ska tillförsĂ€kra det barn som Ă€r i stĂ„nd att bilda egna Ă„sikter rĂ€tten att fritt uttrycka dessa i alla frĂ„gor som rör barnet. Barnets Ă„sikter ska tillmĂ€tas betydelse i förhĂ„llande till barnets Ă„lder och mognadâ. Vi bör sĂ„ledes börja med att ta reda pĂ„ vad barnen anser att de har behov av och skulle uppskatta under placering i ett skyddat boende. Glöm inte presentera upplĂ€gget för vĂ„rdnadshavaren innan och frĂ„ga om barnet fĂ„r delta.
Jag och mina kollegor arbetar just nu med att hÄlla workshops med barn i oli-
»Barnens önskemÄl varierar mycket beroende pÄ barnets Älder och intresse«
ka Äldrar som Àr placerade pÄ Fredahuset. NÀr du involverar barn i en sÄdan process bör du vara medveten om att det finns en maktobalans mellan vuxna och barn. För att motverka dess inverkan sÄ lÄngt det Àr möjligt rekommenderas att du, gÀrna tillsammans med en kollega, genomför workshops med flera barn samtidigt.
FĂRSĂK ATT GĂRA miljön dĂ€r ni arbetar tillsammans gemytlig och anvĂ€nd bĂ„de lediga klĂ€der och ledigt sprĂ„k. NĂ€r vi sitter tillsammans med yngre barn anvĂ€nder vi oss av kritor och block och med Ă€ldre barn har vi utöver det Ă€ven lĂ„tit dem formulera sig skriftligt.
Om du har tillgÄng till livsstilstidningar, papper, sax och lim kan ni göra riktigt kreativa konstverk tillsammans. TÀnk pÄ att inte hÄlla pÄ för lÀnge och att fokusera
pÄ vad barnet upplever skapar trygghet i ett rum.
Min första lÀrdom Àr att barnens önskemÄl varierar mycket beroende pÄ barnets Älder och intresse. Slutsatsen blir enkel, boendets fysiska miljö behöver dÀrför vara flexibel. Men Àven en flexibel miljö behöver ramar.
DEN HĂR ARTIKELN Ă€r den första av flera om hur vi kan skapa en fysiskt tryggare miljö för barn i skyddat boende och kommer dĂ€rför att delas in i olika teman. NĂ€sta artikel kommer att behandla en del av ramen i form av planritning och fĂ€rgsĂ€ttning. Det blir ogörligt att montera/ta bort vĂ€ggar eller mĂ„la om varje boenderum efter varje barns önskemĂ„l. DĂ€rför mĂ„ste vi ta hjĂ€lp av forskning och lĂ„ta den vĂ€gleda oss ocksĂ„. Mer om det i nĂ€sta artikel! â
PÄ Fredahuset arbetar Sol Lindhöjd och hennes kollegor just nu med att hÄlla workshops med barnen dÀr. Foto: Getty Images
Korpberget Behandlingscenter erbjuder adekvat och omsorgsfull beroendevÄrd.
För kvinnor och mÀn frÄn 18 Är.
Korpberget Àr belÀget i natursköna Höga Kusten och med över 35 Ärs erfarenhet av beroendevÄrd.12 stegsbehandling, KBT och flera specialprogram sÄsom ex kriminalitet och vÄld i nÀra relationer erbjuds under behandlingstiden. Behandlingen genomsyras av förelÀsningar och gruppsittningar med din kontaktperson (terapeut) och enskilda samtal.
PRIMĂR BEHANDLING Ă€r den 1:a fasen och varierar mellan 6 veckor till 3 mĂ„nader beroende pĂ„ uppdragets innehĂ„ll frĂ„n remiterande myndighet och i samrĂ„d med den enskilde. Under denna fas sĂ„ Ă€r behandlingens innehĂ„ll förelĂ€sningar och gruppsittningar och dĂ€remellan samtal och vĂ€gledning av din utsedda kontaktperson (terapeut). Fysisk aktivitet sker schemalagt 2 ggr i veckan.
HALVVĂGS HUS (fördjupad behandling) 3-6 mĂ„nader kan vara ett alternativ för mĂ„nga och dĂ€r behandlingen gĂ„r in i en sekundĂ€r fas. Du bor i en lgh och fĂ„r under tiden en mer ansvarsfull roll för din vardag. Behandlings intensiteten och gruppsittningar Ă€r mindre frekventa Ă€n under primĂ€r behandlingen. Fördjupnings uppgifter om ex familj, ekonomi och friskvĂ„rd, kriminalitet och annat som tillhör tillfrisknande processen prioriteras. Du förbereder dig för en Ă„tergĂ„ng till samhĂ€llets förvĂ€ntningar och ditt livs fortsatta tillfrisknande. Under denna fas kan kriminalitetsprogram, vĂ„ld i nĂ€ra relationsprogram, anhörig problematiksprogram sk anhörig vecka bli aktuella. Behandlings planering görs tillsammans med remiterande myndighet och din terapeut som leder behandlingsarbetet.
MĂN & KVINNOR gör behandling i separata enheter och Ă€r Ă„tskilda frĂ„n varandra pĂ„ Korpberget. Detta gĂ€ller primĂ€r behandling sĂ„ vĂ€l som den fördjupade behandlingen. Den fantastiska miljön och den omsorgsfulla personalgruppen vĂ€lkomnar förfrĂ„gan och erbjuder informationssamtal bĂ„de fysiskt och via telefon/videosamtal. Om placering blir aktuellt sĂ„ erbjuder vi sedan en tid Ă€ven sk Pickup (hĂ€mtning) dĂ€r vi reser och hjĂ€lper till med den kritiska fasen att resa till behandlingshemmet.
SĂ€kra
Digital stöd för personal för att sÀkra god vÄrd och förebygga incidenter, kontakta oss för en demo. Ser till att alla rutiner blir utföra, nu med logg för att se nÀr det uppstÄr avvikelser.
FrÄn 900kr/mÄnad/8 brukare
Steg för steg
Evidensbaserad praktik med inbyggda effektmÄtt samlar personal till gemensamma strategier.
Ett digitalt stöd för TBA analyser mm, underlag för mÄnadsrapporter och tre mÄnadersutlÄtande och slutrapporter. Med utvecklingsgrafer, allt blir mÀtbart för enkel redovisning av behandlingsarbetet.
Pris offereras efter er verksamhet.
Journal
Ett modernt journalsystem med AI stöd, journal kan kommunicerar SÀkra och Steg för Steg.
⹠Utbildning ingÄr för implementering av systemen
⹠Löpande uppdateringar
⹠Modernt och enkelt grÀnssnitt
âą SĂ€ker support med Swace Digital
âą Utvecklat i Sverige
âą VĂ€lj modell efter er verksamhet
⹠FörbÀttrar vÄrden för brukare och personal
Kontakta Signifikans för att boka en demo eller stÀlla frÄgor
Vi ses vÀl pÄ socionomdagarn!
FörestÄndare: Christer Gustavsson
070-156 43 40 I christer@korpberget info@korpberget.se | www.korpberget.se
www.signifikans.se | info@signifikant.se
Relationen med chefen Àr viktigast
En ny forskningsstudie visar att relationen med chefen har störst pÄverkan nÀr det kommer till hur nöjda vi kÀnner oss pÄ jobbet. Chefer som kÀnner sina anstÀllda vÀl Àr ocksÄ mer benÀgna att investera i deras utveckling.
Att trivas pÄ jobbet Àr viktigt för de flesta. En av de mest avgörande faktorerna Àr de relationer vi har pÄ arbetsplatsen. I en ny studie har forskare frÄn Högskolan i Skövde, Högskolan vÀst och Göteborgs universitet studerat hur olika typer av relationer pÄ jobbet pÄverkar anstÀlldas arbetstillfredsstÀllelse och engagemang.
Studien visade att relationen med chefen har en stark inverkan pÄ hur nöjd och engagerad man kÀnner sig pÄ jobbet.
â Det handlar om kvaliteten pĂ„ relationen mellan en chef och en anstĂ€lld. Om du har en bra relation med din chef, kĂ€nner du dig oftast mer erkĂ€nd, fĂ„r bĂ€ttre stöd och har mer inflytande över ditt arbete. Detta leder till högre arbetstillfredsstĂ€llelse och större engagemang, sĂ€ger Thomas Andersson, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde och en av forskarna bakom studien.
En bra chef ger inte bara instruktioner utan ger ocksÄ stöd och erkÀnnande för ditt arbete. Det kÀnns bra att veta att ditt hÄrda arbete uppskattas, och detta kan öka din motivation och trivsel. En bra relation med chefen kan Àven öppna upp för fler möjligheter till utveckling och avancemang. Chefer som kÀnner sina anstÀllda vÀl Àr mer benÀgna att investera i deras utveckling.
â Chefen har stor pĂ„verkan pĂ„ arbetsmiljön. En chef som Ă€r stöttande och rĂ€ttvis kan skapa en positiv arbetsmiljö dĂ€r alla kĂ€nner sig trygga och vĂ€rderade, sĂ€ger Thomas Andersson.
Han pÄpekar att relationerna med kollegorna ocksÄ viktiga. Att ha vÀnner pÄ jobbet kan göra arbetsdagen roligare och skapa en kÀnsla av samhörighet. Men en-
ligt studien Àr det alltsÄ relationen med chefen som Àr det som har störst inverkan pÄ hur nöjd du Àr med ditt arbete i stort.
»En chef som Àr stöttande och rÀttvis kan skapa en positiv arbetsmiljö«
â För att trivas pĂ„ jobbet Ă€r det viktigt att bygga goda relationer med bĂ„de chefen och kollegorna. Men om vi mĂ„ste prioritera, visar forskningen att relationen med chefen spelar en avgörande roll för vĂ„r arbetstillfredsstĂ€llelse och vĂ„rt engagemang, sĂ€ger Thomas Andersson.
KĂLLA: HĂGSKOLAN I SKĂVDE
Att ha vÀnner pÄ jobbet kan göra arbetsdagen roligare men störst pÄverkan pÄ trivsel och engagemang har din relation till chefen.
SandhemGruppen.
Vi var dÀr!
Den 12 september var det dags för SSIL utbildningsdagar för hösten att dra igÄng, med talare som Evin Cetin och Juri Escobar.
TEXT TILDA THINGVALL FOTO SANNA ANDERSSON
Skolberga HVB. Humana.
We Care IT.
Guldpartner Allviken, Allians-Gruppen. WeMind.
Guldpartner TryggtBoende.
GĂ„ 116 111 steg med Bris och Charlotte Kalla
Under sommarlovet 2024 hade Bris fler stödjande kontakter med barn och unga Àn nÄgot annat sommarlov. Totalt ökade antalet samtal med nÀstan 30 procent.
Psykisk ohÀlsa Àr den vanligaste orsaken till att barn hör av sig till Bris samtalsstöd 116 111. En röd trÄd genom samtalen Àr hur barn beskriver en bristande framtidstro, att de inte ser att nÄgon kan hjÀlpa dem och att de saknar vuxna som finns dÀr för dem.
Genom att uppmana vuxna att gĂ„ 116 111 steg under september â för alla barns rĂ€tt att mĂ„ bra â vill Bris nu sĂ€tta strĂ„lkastarljuset pĂ„ att det faktiskt finns mĂ„nga vuxna som vill stötta barn som mĂ„r dĂ„ligt.
Utmaningen görs av Bris tillsammans med organisationens ambassadör, flerfaldiga olympiska mĂ€staren Charlotte Kalla. Hon har tidigare berĂ€ttat om hur hon kĂ€mpat med stress och press i sin sjĂ€lvbiografi âSkam den som ger sigâ. Charlotte Kalla har lĂ„ngt engagemang i Bris och har lĂ€nge kĂ€mpat för barns och ungas psykiska hĂ€lsa.
De har infört obligatorisk friskvÄrd pÄ jobbet
Den okonventionella insatsen ger de anstÀllda tre timmars dedikerad trÀningstid varje vecka, pÄ betald arbetstid. Det Àr företaget Icebug som har lanserat obligatorisk friskvÄrd, nÄgot som efter utvÀrdering visat sig vara en hit.
Samtliga av Icebugs personalstyrka sĂ€ger att de har mer energi och Ă€r mer produktiva sedan friskvĂ„rden blev obligatorisk. De allra flesta tycker ocksĂ„ att det har blivit lĂ€ttare att hantera arbetslivet tack vare den flexibilitet som den obligatoriska friskvĂ„rden innebĂ€r. Ăver 90 procent av deltagarna sĂ€ger att de Ă€r mer nöjda med sitt jobb och kopplar det till friskvĂ„rdsinitiativet. FriskvĂ„rdspassen Ă€r fast inplanerade i arbetsveckan, sĂ„ att de anstĂ€llda kan ta en paus och ladda batterierna under arbetstid. Det strukturerade upplĂ€gget ger ocksĂ„ möjligheten att rensa huvudet och minska stress.
Nytt partnerskap ska stÀrka digital omstÀllning
Visiba och Meaplus har inlett ett strategiskt partnerskap för att erbjuda svenska kommuner en helhetslösning som bÄde ökar tillgÀngligheten till socialtjÀnsten och sÀkerstÀller att kÀnslig information hanteras pÄ ett tryggt sÀtt.
Partnerskapet innebÀr att man kan kombinera Visibas plattform Visiba Care med Sefos; Meaplus lösning för sÀker kommunikation vilket ska stÀrka den digitala omstÀllningen inom socialtjÀnsten.
Detta partnerskap kom till i ljuset av SKR:s initiativ Handslag för digitalisering och den nya socialtjÀnstlagen som förvÀntas trÀda i kraft den 1 juli 2025.
Tillsammans planerar Visiba och Meaplus att leverera en sömlös digital upplevelse, som gör det möjligt för kommuner att effektivisera sin kommunikation, minska administrativa bördor och uppfylla invÄnarnas förvÀntningar pÄ en modern och tillgÀnglig socialtjÀnst.
âVi Ă€r övertygade om att vi tillsammans kan erbjuda en
helhetslösning med ett tydligt utifrĂ„n-och-in-perspektiv, som ger socialtjĂ€nsten de förmĂ„gor och verktyg som behövs i omstĂ€llningen till den nya socialtjĂ€nstlagen och som samtidigt löser behoven inom sĂ€ker digital kommunikationâ, sĂ€ger Fredrik Roxhage, Chief Commercial Officer pĂ„ Visiba.
Partnerskapet tog sin början pĂ„ mĂ€ssan âLösningar för offentlig sektorâ som Ă€gde rum i början av Ă„ret. Andreas MöllĂ„s, ansvarig för Visibas kommunlösningar, berĂ€t-
tar: âVi fann varandra direkt, trots att vi pĂ„ papperet kan ses som konkurrenter. Meaplus har en imponerande lösning i SEFOS, som Ă€r beprövad och som redan anvĂ€nds av mĂ„nga kommuner och regioner.â
Trygghetsberedningen har överlÀmnat sitt slutbetÀnkande till justitieminister Gunnar Strömmer. I betÀnkandet lÀmnas flera förslag som syftar till att stÀrka det Äterfallsförebyggande arbetet.
Onsdag den 28 augusti överlĂ€mnades förslagen till regeringen i form av ett betĂ€nkande. â I regeringens arbete med att Ă„terupprĂ€tta tryggheten i Sverige gĂ„r det brottsförebyggande och brottsbekĂ€mpande arbetet hand i hand. I dag Ă„terfaller ungefĂ€r 40 procent av de som har dömts för brott i ny brottslighet. Ă terfallen innebĂ€r stora integritets- och trygghetsförluster för enskilda brottsoffer, men leder ocksĂ„ till stora samhĂ€llsekonomiska skador. Det finns dĂ€rför mycket att vinna pĂ„ att motverka Ă„terfall i brott. Trygghetsbe-
redningens förslag kommer nu att skickas pÄ remiss, och jag ser fram emot att ta del av remissinstansernas synpunkter, sÀger justitieminister Gunnar Strömmer i ett pressmeddelande.
Bland annat föreslÄs att KriminalvÄrden ska kalla till samordnad planering med socialtjÀnsten för unga kriminalvÄrdsklienter upp till 21 Är. Lagförslagen föreslÄs trÀda i kraft den 1 juli 2025. Förslag om Àndring i förordningen med instruktion för KriminalvÄrden föreslÄs införas den 1 juli 2026.
BÄde Visiba Care och Sefos Àr byggda pÄ ett sÀtt som gör att det Àr enkelt att koppla ihop lösningarna. Foto: Getty Images
Möt oss pÄ
Utbildningsdagen i Falun
torsdagen den 10 oktober 2024
08:00 - 16:00 LugnetvÀgen 1
Tema: Kontrollerande personligheter, vÄld och missbruk.
LÀs mer och anmÀl dig pÄ ssilutbildningsdagar.se
Sveriges största placeringsservice
Snabbt enkelt och k ostnads f r itt!
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice Àr kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lÀmnar förfrÄgan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi Àr en neutral part som förmedlar er förfrÄgan till matchande verksamheter oavsett Àgare eller koncernförhÄllande.
Ramavtal
Vi skickar Àven er förfrÄgan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom nĂ„gon timme. Kontakta oss pĂ„ telefon eller mejl om ni Ă€r nöjda med antalet svar eller om ni vill ha ïŹer â vi hjĂ€lper er!
LÀmna din p lace r ings förf rÄgan pÄ ssil.se
Internflyktingar i vĂ„rt eget land â bortglömda kvinnor
Fatima
Omsorg Skydd SĂ€kerhet AB
NĂ€r vi talar om flyktingar i Sverige, tĂ€nker vi ofta pĂ„ mĂ€nniskor som kommit hit frĂ„n andra lĂ€nder i jakt pĂ„ skydd och ett nytt liv. Vi pratar om de utmaningar och den utsatthet de möter och om det etableringsstöd som samhĂ€llet erbjuder för att hjĂ€lpa dem pĂ„ fötter. Men vad hĂ€nder med de kvinnor som tvingas fly inom vĂ„rt eget land? De som, pĂ„ grund av vĂ„ld och hot, mĂ„ste lĂ€mna allt bakom sig och starta om i en ny kommun? Dessa kvinnor Ă€r vĂ„ra egna internflyktingar, och deras behov Ă€r precis lika stora som för de som kommer hit frĂ„n andra lĂ€nder. ĂndĂ„ finns det ingen etableringsersĂ€ttning för dem. PĂ„ OSS (Omsorg Skydd SĂ€kerhet) följer vi dessa kvinnor under deras första tid i skyddat boende, nĂ€r de befinner sig i den mest akuta fasen. Vi hjĂ€lper dem vidare till egna lĂ€genheter, och dĂ€refter avslutas insatsen âskyddat boendeâ frĂ„n hemkommunens socialtjĂ€nst.
VI SER HUR dessa kvinnor kĂ€mpar vidare âgömda under radarn â utan det stöd de sĂ„ desperat behöver. Det Ă€r vĂ„r övertygelse att ett statligt etableringsprogram skulle kunna göra en avgörande skillnad för dessa kvinnor.
Ett sÄdant program skulle kunna knytas till det beslut om skyddad folkbokföring som Skatteverket utfÀrdar efter en grundlig utredning. NÀr en kvinna ansöker om skyddad folkbokföring, sker en noggrann prövning av hennes situation. I samband med att ett beslut beviljas om skyddad folkbokföring borde hon ocksÄ automatiskt fÄ tillgÄng till ett statligt etableringsprogram, som ger henne ekonomisk ersÀttning och öppnar dörrar för att pÄbörja ett nytt liv i en trygg kommun.
Detta statliga program skulle, precis som det nuvarande etableringsprogrammet för nyanlÀnda, kunna koordineras av en statlig myndighet i samarbete med FörsÀkringskassan. PÄ sÄ sÀtt kan FörsÀkringskassan hantera den ekonomiska ersÀttningen, medan exempelvis Arbets-
förmedlingen sÀkerstÀller att insatserna sker pÄ ett skyddat och enhetligt sÀtt.
Detta skulle förhindra att kommuner tvingas tvista om ansvar och resurser, och det skulle ocksÄ eliminera de problem som uppstÄr kring interkommunala ersÀttningar.
»Ett statligt program skulle sÀkerstÀlla att dessa kvinnor fÄr den trygghet och kontinuitet de behöver«
Dessa kvinnor kommer nÀmligen aldrig att bli folkbokförda i de kommuner dÀr de lever skyddat, eftersom de pÄ pappret alltid kommer att vara skrivna i en annan kommun. Det Àr en nödvÀndighet för deras sÀkerhet, men samtidigt en kÀlla till byrÄkratiska hinder och osÀkerhet.
BEHOVET AV SĂKERHET stannar inte alltid vid den första flytten. Ibland behöver de flytta vidare till ytterligare en ny kommun för att upprĂ€tthĂ„lla sin sĂ€kerhet. Detta innebĂ€r ibland att de flera gĂ„nger tvingas söka stöd i nya kommuner, vilket ytterligare försvĂ„rar deras vĂ€g till ett stabilt liv.
Ett statligt program skulle sÀkerstÀlla att dessa kvinnor fÄr den trygghet och kontinuitet de behöver, utan att behöva börja om frÄn noll varje gÄng.
Det Ă€r dags att vi ser dessa kvinnor för vad de Ă€r â internflyktingar i vĂ„rt eget land â och ger dem det stöd de behöver för att kunna bygga upp ett nytt liv.
EtableringsersÀttning genom ett statligt program Àr en rÀttighet vi ger till nyanlÀnda, och det Àr hög tid att vi ger samma rÀttighet till vÄra egna internflyktingar. För om vi inte gör det, sviker vi inte bara dessa kvinnor, utan Àven de vÀrderingar som vÄrt samhÀlle bygger pÄ.
Torgteatern spelar upp en förestÀllning inspirerad av barnboksserien Funkisfamiljen skriven av Anna Pella. Med vÀrme och humor beskriver teatern hur det kan vara att vÀxa upp som syskon i en funkisfamilj.
Titta! Ăr det dĂ€r en mĂ€nniska?â
Ett barn pĂ„ skolgĂ„rden pekar pĂ„ Vides storasyskon Mio som Ă€r funkis. Ingen pĂ„ skolan vet att Vide och Mio Ă€r syskon, att de Ă€r en funkisfamilj. Ibland blir Vide jĂ€tteledsen över saker som hĂ€nder Mio. Som nĂ€r mĂ€nniskor sĂ€ger konstiga saker till Mio eller att Mio kan bli jĂ€ttesjuk och behöva Ă„ka till sjukhuset. NĂ€r Mio behöver extra mycket hjĂ€lp kan familjens planer Ă€ndras och allt kĂ€nns ovisst â men vad skulle Mio vara om inte en mĂ€nniska? Vide vill göra nĂ„got, skrika och sparka sĂ„ att nĂ„got gĂ„r sönder. Men alla kĂ€nslor rinner ned i magen. TĂ€nk om det gick att hitta ett sĂ€tt att fĂ„ folk att sluta stirra pĂ„ Mio. En ny vĂ€n ger Vide mod att starta Operation slutstirrat!
Torgteatern vill med âOperation slutstirratâ skapa en aktuell och engagerande förestĂ€llning som med vĂ€rme och humor
belyser hur det kan vara att vÀxa upp som syskon i en familj dÀr det finns barn med funktionsnedsÀttning. FörestÀllningen tar upp barns tankar om bemötande och ovisshet och visar att barns tankar och kÀnslor Àr viktiga och riktiga samt stÀller ocksÄ frÄgan om inkludering och mÀnniskors lika vÀrde pÄ sin spets.
TeaterförestÀllningen riktar sig frÀmst till elever i Äk 1-5, men spelas ocksÄ som familjeförestÀllning. Operation slutstirrat visar vilka sÀrskilda utmaningar man kan stÀllas inför i en funkisfamilj och bidra till mer kunskap om mÄngfald och olikheter till alla barn.
âJag sĂ„g familjeförestĂ€llningen Operation slutstirrat med min son som har en syster med svĂ„r funktionsnedsĂ€ttning. Min son har lĂ€st alla böcker i serien flera gĂ„nger om och genom dem hittat modet och orden för att kunna formulera kĂ€nslorna kring sin tillvaro. Att fĂ„ dela den hĂ€r stunden med honom var nĂ„got sĂ„ otroligt fint. TĂ„rarna vĂ€llde fram bĂ„de en, tvĂ„ och sju gĂ„nger över igenkĂ€nningen i alla smĂ„ uttryck och situationer som Ă€r vardag för
oss men som Ă€r sĂ„ svĂ„rt för mĂ„nga andra att relatera till. Att pĂ„ distans fĂ„ flera av vĂ„ra laddade vardagsscenarion utspelade framför oss och ta del av bĂ„de barnets och den vuxnes perspektiv var gripande. Att sitta sida vid sida och i tysthet enas i att Du vet. Och Du vet att Jag vet. Och Jag vet att Du vet att Jag vet⊠att allt det dĂ€r jobbiga finns och Ă€r. Men det Ă€r OK. Det Ă€r OK och vi Ă€r inte ensamma. För alla i den hĂ€r salongen vet. Alla i den alldeles ovanligt vanliga Funkisfamiljen. Magiskt jobbat, alla inblandade i förestĂ€llningen! Jag rekommenderar den med vĂ€rme till alla familjer dĂ€r ute med syskon vars tankar kanske inte alltid fĂ„r utrymme nog. Till dig som jobbar inom skolans â eller idrottens vĂ€rld och vill bidra i tillvaron för de syskon du möter i verksamheten som gĂ„r hem till en situation som inte alltid Ă€r lĂ€tt att visa upp för kompisarna. Jag hoppas och tror att det hĂ€r Ă€r starten pĂ„ nĂ„got som kan göra STOR skillnad för mĂ„nga.â
Malin Larsson, Stockholm
AV: JENNY FORS
En lekfull dramatisering av Anna Pellas bokserie om Funkisfamiljen.
LÀs vÄra boktips
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Npf-kokboken
Om mat och Àtande för barn med autism och adhd
Mat Ă€r ofta svĂ„rt för barn med autism och adhd (de tvĂ„ vanligaste npf-diagnoserna). Som förĂ€lder Ă€r det lĂ€tt att börja lirka, vĂ€dja, smyga in nyttigheter i favoritrĂ€tterna eller bli strĂ€ng och fastna i maktkamper. HĂ€r fĂ„r du veta hur du kan göra mat och Ă€tande lĂ€ttare och roligare för barn med autism och adhd âför det gĂ„r! Du fĂ„r lĂ€sa om den vanliga rĂ€dslan för ny mat och vikten av trygghet, hur du kan tĂ€nka kring nĂ€ring, hur ni kan umgĂ„s mer avslappnat kring mĂ„ltider, hur du kan hantera ovĂ€lkomna rĂ„d och vad du kan pröva om barnet Ă€ter vĂ€ldigt lite â eller vĂ€ldigt mycket. Boken innehĂ„ller Ă€ven recept och förslag pĂ„ hur mĂ„ltiderna kan komponeras för att passa sĂ„ mĂ„nga som möjligt.
Boken Àr skriven för förÀldrar och verksamma i förskola, skola, barnhÀlsovÄrd, barn- och ungdomspsykiatri och habilitering. Strategierna Àr frÀmst tÀnkta till barn med npf frÄn förskoleÄldern till tonÄren, men passar Àven andra barn som har problem med mat.
Författare: Sara Ask, Helena Cloodt, Julia Esters Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Mira: en osynlig flicka
âMamma och pappa har som vanligt brĂ„kat. Det ligger kvar trasigt glas pĂ„ golvet och barnet sitter tyst och bevittnar elĂ€ndet, Ă€nnu en gĂ„ng. Inuti mammas mage ligger det ytterligare ett syskon och sprattlar febrilt, för ungen vill ut. Kanske har hon redan anat att hennes förĂ€ldrar Ă€r mer högljudda Ă€n normala mĂ€nniskor, men egentligen vet hon inte det. Hon har ju aldrig tidigare haft nĂ„gra förĂ€ldrar. Detta Ă€r hennes allra första. Mamman Ă€r redan dĂ„ missfĂ€rgad av blĂ„mĂ€rken, bĂ„de inuti och utanpĂ„. Pappan Ă€r arg, kontrollerande och stĂ€ndigt pĂ„ sin vakt.â Skildringen av Miras uppvĂ€xt och de utmaningar som hon stĂ„r inför bygger pĂ„ författaren Maria Lundbergs egna erfarenheter av att vara ett barn som vĂ€xer upp i ett dyfunktionellt och vĂ„ldsamt hem. Hon har tidigare skrivit âDu ska inte bĂ€ra skammen för det som hĂ€ntâ (Ordberoende förlag, 2023).
Den hÀr boken kan du vinna! Sidan 66
Pedagogiskt förhÄllnings- och arbetssÀtt (PFA)
â i omsorg för personer med kognitiva svĂ„righeter
Boken presenterar PFA â ett pedagogiskt förhĂ„llnings- och arbetssĂ€tt för att stödja personer med kognitiva funktionsnedsĂ€ttningar, inklusive intellektuell funktionsnedsĂ€ttning, autism och demens. En metodik som har vidareutvecklats och förfinats av författarna i över tolv Ă„r. I boken delar de med sig av sina omfattande erfarenheter och insikter frĂ„n utbildningar, forskning och praktiskt arbete.
I denna fjÀrde omarbetade och utökade upplaga gÄr författarna igenom grundlÀggande begrepp som kognition, kasam och perma frÄn den positiva psykologin. Dessa kombineras med praktiska metoder och verktyg för att sÀtta varje individs unika behov och förmÄgor i centrum och kompensera personens förmÄgor och svÄrigheter, vilket gör boken bÄde teoretiskt grundad och praktiskt anvÀndbar.
Författare: Christine Gustafsson, Carl-Mikael Feldt, Anders Lindström, Karin Liljegren Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Författare: Maria Lundberg
Förlag: SkrivKonst1, www.skrivkonst1.se
Handbok för kvinnor med (eller utan) ADHD
Med rykande fÀrska adhd-diagnoser i bagaget sökte Ann Söderlund och Fi Lindfors efter en enkel lösning som kunde rÀta ut alla frÄgetecken och ta dem frÄn kaos till balanserade vuxna. Nu skulle de Àntligen bli lite mer som alla andra. TvÀtthögen skulle krympa, sms skulle besvaras och rÀkningarna betalas i tid. Men lösningarna visade sig inte vara sÄ enkla.
Trots att diagnosen Ă€r sĂ„ vĂ€lkĂ€nd upplever författarna att det finns bristande förstĂ„else, forskning och kunskap kring adhd hos kvinnor â Ă€ven inom vĂ„rden. Med humor, sjĂ€lvdistans, nyfikenhet och kĂ€rlek beskriver de livet med adhd. Hur det Ă€r att gĂ„ frĂ„n att kĂ€nna sig fucking amazing till en fuck up pĂ„ 20 sekunder â ibland flera gĂ„nger om dagen.
Författare: Ann Söderlund och Fi Lindfors Förlag: Norstedts, www.norstedts.se
Vinn!
Den hÀr boken kan du vinna! Sidan 66
Vinn!
Tusen tomma skolbÀnkar
â unga med adhd och autism berĂ€ttar om skolfrĂ„nvaron
Problematisk skolfrÄnvaro Àr ett utbrett problem. Undersökningar frÄn Riksförbundet Attention visar att en fjÀrdedel av elever med npf (neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning) Àr hemma frÄn skolan hela eller större delen av tiden. Trots det stÄr omgivningen ofta handfallen nÀr ett barn inte lÀngre förmÄr att gÄ till skolan.
För att ge röst Ät dessa elever har journalisten Caroline Jonsson skrivit boken Tusen tomma skolbÀnkar. I personliga intervjuer delar Ätta unga med sig av egna erfarenheter och tankar om vad skolan kan göra för att fÄ tillbaka elever som stannat hemma. FörÀldrar, forskare och lÀkare bidrar med förklaringar till varför problemen uppstÄr och ger Àven praktiska lösningar.
Boken Àr en del av projektet VÀgen tillbaka, som drivs av Riksförbundet Attention. Under tre Är har projektet samlat och spridit kunskap om problematisk skolfrÄnvaro och npf.
Författare: Caroline Jonsson
Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Det Àr inte ditt fel att du Àr trött
I en vÀrld översvÀmmad av stress, press och Ängest erbjuder denna sjÀlvhjÀlpsguide en rÀddningsplanka för dig som kÀmpar med utmattning eller riskerar att hamna dÀr. Med en unik kombination av personliga erfarenheter och professionell expertis erbjuder Björn Rudman en omfattande och praktisk guide till stresshantering och ÄterhÀmtning.
Genom en biopsykosocial modell förklarar Rudman hur kroppsliga, psykologiska och sociala faktorer samverkar och pÄverkar din hÀlsa. Boken tar dig steg för steg genom processen att identifiera orsaker till stress och bygger upp en hÄllbar strategi för att hantera dessa. Rudmans ansats syftar till att inte bara erbjuda tillfÀlliga lösningar, utan förse dig med verktyg för bestÄende förÀndring, undvika Äterkommande stressfallgropar och uppnÄ lÄngsiktig balans.
Författare: Björn Rudman
Förlag: Norstedts, www.norstedts.se
Ur djupet av min bakficka
â erfarenheter av att leda i förĂ€ndring
FrĂ„n sina tjugofem Ă„r som vd, varav de sista tio för Svenska Filminstitutet, beskriver Anna Serner hur hon har navigerat i digitaliseringens vĂ„gor, förĂ€ndrat arbetssĂ€tt i organisationer, arbetat med jĂ€mstĂ€lldhet för att fĂ„ ökad kvalitet och varför ordet âvarförâ Ă€r viktigt att ha ett svar pĂ„. Praktiska rĂ„d och konkreta verktyg varvas med reflektioner dĂ€r författaren inte bara berĂ€ttar om framgĂ„ngar utan ocksĂ„ om misstag och lĂ€rdomar lĂ€ngs vĂ€gen.
Boken, som inspirerar till handling, Àr skriven för alla chefer och ledare som vill skapa hÄllbara och framgÄngsrika förÀndringar. Bland annat om strategi, varför man ska förÀndra och hur man fÄr med sig folk pÄ tÄget.
Författare: Anna Serner
Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Varför slutar dom inte bara knarka?
Boken Àr en guide till ÄterhÀmtning frÄn missbruk som betonar vikten av mental omprogrammering och starkt engagemang för att uppnÄ varaktig förÀndring. Författaren Anette Axelsson presenterar en strukturerad och vetenskapligt grundad metod för ÄterhÀmtning. Boken inkluderar Àven evidensbaserade övningar och tekniker inom omrÄden som sjÀlvkÀnnedom, stresshantering, mindfulness och kommunikationsförmÄga. Interaktiva aktiviteter och dagboksuppmaningar hjÀlper lÀsarna att förstÄ missbruk pÄ djupet och utveckla de fÀrdigheter som krÀvs för att ta tillbaka kontrollen över sina liv.
Anette Axelsson arbetar som specialistundersköterska inom neuropsykiatrin och har ocksĂ„ skrivit boken âStora pojkar grĂ„ter inte â de tar livet av sigâ.
I bÄde socialtjÀnstlagen (2001:453), SoL, och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, finns insatser som tar sikte pÄ barn och ungas boende. Vid tillÀmpningen av SoL Àr det för barn (alltsÄ personer under 18 Är, jfr 1 kap 2 § SoL) ofta frÄga om boendeinsats pÄ grund av förÀldrarnas (vÄrdnadshavarnas) tillkortakommanden i olika avseenden. Med tillkortakommanden avses i detta fall att vÄrdnadshavarna uppvisar brister i omsorgen om barnet.
I 6 kap. 1 § SoL nÀmns de insatser som vanligen kommer i frÄga, nÀmligen familjehem och hem för vÄrd eller boende (sÄ kallade HVB-hem). HÀrutöver nÀmns ytterligare en insats, stödboende för barn och unga i Äldern 16-20 Är. Stödboende kan förvisso komma ifrÄga redan för 16-17-Äringar (alltsÄ för personer som definitionsmÀssigt Àr barn), men i lagrummets andra stycke sÀgs att barn i Äldern 16-17 Är fÄr tas emot i ett stödboende endast om det finns sÀrskilda skÀl.
UTGĂ NGSPUNKTEN ĂR ALLTSĂ att stödboende kommer i frĂ„ga i första hand för den som Ă€r 18-20 Ă„r och sĂ„ledes Ă€r vuxen. Det Ă€r dock inte sjĂ€lvklart att stödboende ska vĂ€ljas för den Ă„ldersgruppen. I 2 kap. 1 § HSLF-FS 2016:56 (Socialstyrelsens föreskrifter och allmĂ€nna rĂ„d om stödboende) sĂ€gs att mottagande i stödboende huvudsakligen avser personer som behöver stöd för att förberedas för ett sjĂ€lvstĂ€ndigt boende och vuxenliv och att de redan vid mottagandet i stor utstrĂ€ckning ska kunna klara sin dagliga livsföring utan hjĂ€lp. I 2 kap. 2 § sĂ€gs att det i författningens föreskrifter och allmĂ€nna rĂ„d om âungaâ avses personer som har fyllt 18 men inte 21 Ă„r vilket i sig utgör en precisering av den nĂ„got otydliga lagtexten. Genom preciseringen fĂ„r vi reda pĂ„ att 18-20 Ă„r i sjĂ€lva verket betyder att lagtexten tar sikte pĂ„ hela den tid som personen Ă€r 20 Ă„r. I förarbetena till bestĂ€mmelserna om
stödboende (prop. 2015/16:43) sÀgs, med hÀnvisning till den proposition som lÄg till grund för den sÄ kallade socialtjÀnstreformen, att insatser för ungdomar (unga) strÀcker sig till personer upp till 20-ÄrsÄldern.
NĂR ETT BARN Ă€r placerat med stöd av SoL Ă€r det frĂ„ga om en frivillig insats vilket betyder att vĂ„rdnadshavarna har tillstyrkt (samtyckt till) insatsen. Ett barn kan emellertid ocksĂ„ komma att placeras med tvĂ„ng. I ett sĂ„dant fall har de tillkortakommande vĂ„rdnadshavarna inte samtyckt till insatsen. Ăven om de har samtyckt kan barnet Ă€ndĂ„ komma att placeras tvĂ„ngsvis om socialnĂ€mnden anser att samtycket inte Ă€r tillförlitligt. I ett sĂ„dant fall tillĂ€mpas lagen (1990:52) med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om vĂ„rd av unga, LVU. Det kommer i ett sĂ„dant fall likvĂ€l att bli frĂ„ga om placering i företrĂ€desvis familjehem eller HVB-hem.
Beredande av vÄrd enligt LVU kan ske pÄ tvÄ övergripande grunder, nÀmligen vÄrdnadshavarnas tillkortakommanden med avseende pÄ barnets behov (2 § LVU, de sÄ kallade miljöfallen) eller barnets socialt nedbrytande beteende (de sÄ kallade beteendefallen, 3 § LVU).
Möjligheten att vÄrda ett barn med stöd av 2 § LVU upphör senast nÀr barnet fyllt 18 Är. Möjligheten att vÄrda en person enligt 3 § LVU upphör senast nÀr personen har
fyllt 21 Ă„r (21 § LVU). Detta Ă€r ett av skĂ€len till att LVU utlĂ€ses lagen med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om vĂ„rd av unga, dĂ€r unga tĂ€cker in bĂ„de barn (personer under 18 Ă„r) och unga (personer som Ă€nnu inte har fyllt 21 Ă„r). Begreppet âungaâ har i LVU alltsĂ„ en vidare betydelse Ă€n âbarnâ.
Bostadsinsatser enligt LSS bygger pĂ„ att barnet eller den unge har ett behov av stöd pĂ„ grund av sin funktionsnedsĂ€ttning. I 9 § 8 punkten LSS regleras familjehem eller bostad med sĂ€rskild service för barn eller ungdomar. Varken i LSS eller i förarbetena till lagen (prop. 1992/93:159) sĂ€gs nĂ„gonting om vilken Ă„ldersgrupp som avses med âungdomarâ.
NĂR LSS TILLKOM 1994 hade Sverige ratificerat Barnkonventionen som sedan 2020 gĂ€ller som lag i Sverige vilket betyder att lagstiftaren rimligen bör ha tillĂ€mpat den definition av barn som förekommer i denna konvention, nĂ€mligen en person under 18 Ă„r. Om det ska vara nĂ„gon mening med uttrycket âungdomarâ avses rimligen personer över 18 Ă„r. Vilken övre Ă„ldersgrĂ€ns som gĂ€ller för att vara en ungdom nĂ€mns dock inte. Viss ledning kan dock hĂ€mtas frĂ„n de allmĂ€nna rĂ„den till 23 § SOSFS 2012:6 (Socialstyrelsens föreskrifter och allmĂ€nna rĂ„d om bostad med sĂ€rskild service för barn eller ungdomar enligt LSS)
Lovisa Kronsporre, jurist pÄ Institutet för Medicinsk RÀtt AB.
dĂ€r det sĂ€gs att den som har avslutat sin gymnasieutbildning inte bör bo i bostad med sĂ€rskild service för barn eller ungdomar. För familjehem finns ingen ledning. Jag menar dock att man bör utgĂ„ frĂ„n att begreppet âungdomarâ fĂ„r anses avse personer som fyllt 18 men Ă€nnu inte 21 Ă„r och sĂ„ledes i linje med vad som avses med âungaâ i LVU.
»Begreppet âungaâ har i LVU alltsĂ„ en vidare betydelse Ă€n âbarnâ«
I början av juli i Ă„r kom lagrĂ„dsremissen med anledning av förslaget om en ny socialtjĂ€nstlag (âEn förebyggande socialtjĂ€nstlag â för ökade rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheterâ). Det hade i remissvaren till det betĂ€nkande som ligger till grund för lagrĂ„dsremissen (SOU 2020:47, âHĂ„llbar socialtjĂ€nst â En ny socialtjĂ€nstlagâ) föreslagits att det skulle införas en definition av begreppet unga. Regeringen anförde i denna del följande:
âRegeringen konstaterar att bestĂ€mmelser om vid vilken Ă„lder en person ska anses vara ung eller Ă€ldre i socialtjĂ€nstlagens mening krĂ€ver noggranna övervĂ€ganden i förhĂ„llande till socialtjĂ€nstlagens hela verksamhet. Regeringen konstaterar att en sĂ„dan analys saknas i nuvarande beredningsunderlag. Det Ă€r dĂ€rför inte möjligt att i detta lagstiftningsarbete föreslĂ„ definitioner för unga och Ă€ldre.â (SOU 2020:47, âHĂ„llbar socialtjĂ€nst â En ny socialtjĂ€nstlag sidan 225).
Jag delar önskan i remissvaren om ett tydliggörande i form av en definition av begreppet unga. Tills dess att sÄ sker fÄr ledning tas av föreskrifterna HSLF-FS 2016:56 och av det som följer av LVU.
Lovisa Kronsporre, jurist vid Institutet för Medicinsk RÀtt AB
Möt oss pÄ
Utbildningsdagen i Göteborg
onsdagen den 16 oktober 2024
08:00 - 16:00 Södra Hamngatan 59
Dagen för Skyddat Boende
LÀs mer och anmÀl dig pÄ ssilutbildningsdagar.se
leds av rumĂ€nska skĂ„despelaren Luiza Stanescu som har utbildat sig bĂ„de i hemlandet och i Sverige. Hon har varit verksam vid bland annat Ăstgötateatern i Linköping och Norrköping och medverkat i flera svenska tv-serier.
NÄgra av dem som deltar i projektet har varit utsatta för mÀnniskohandel, i vissa fall tvingats till prostitution.
Med musikalisk medverkan av artisten Kristin Amparo utforskar förestÀllningen teman som identitet, hemlÀngtan och tillhörighet. Genom konstnÀrligt
uttryck och delande av berĂ€ttelser strĂ€var âAlla Kvinnor Inom Migâ efter att ge en röst Ă„t och lyfta fram kvinnor vars röster annars inte fĂ„r höras.
En handfull deltagare i Äldern 22-65 Är, kommer synas pÄ scenen men omkring 35 kvinnor har bidragit till produktionen med tanke pÄ alla som delat sina livsberÀttelser. NÄgra Àr med i ett filmat material som spelas upp under förestÀllningen.
â Eftersom jag sjĂ€lv har barn berörs jag sĂ€rskilt nĂ€r jag ser hur dessa mammor, ibland ensamstĂ„ende och dessutom asylsökande, kĂ€mpar för att fĂ„ ihop livet för att ge sina barn en bĂ€ttre framtid. Det Ă€r sĂ„dant som kommer upp i förestĂ€llningen, sĂ€ger Luiza.
Efter förestĂ€llningen bjuds deltagande in till ett engagerande panelsamtal dĂ€r relevanta aktörer inom migrationsfrĂ„gan deltar. â
Om förestÀllningen
Den 30 oktober visas teaterförestĂ€llningen âAlla Kvinnor Inom Migâ klockan 18:00-20:00 pĂ„ Strindbergs Intima Teater i Stockholm.
För mer info: 073 â 920 68 05
1 av 3 lever med allergi
1 av 3 lever med allergi
1 av 3 lever med allergi
Stöd allergiforskningen!
1 av 3 lever med allergi
1 av 3 lever med allergi
Stöd allergiforskningen!
Stöd allergiforskningen!
Ge din gÄva pÄ astmaoallergiforbundet.se
Stöd allergiforskningen!
eller PG 900374-0 âą BG 900-3740
Stöd allergiforskningen!
Ge din gÄva pÄ astmaoallergiforbundet.se
eller PG 900374-0 âą BG 900-3740
Ge din gÄva pÄ astmaoallergiforbundet.se
Fastigheten Àr anpassad för att anvÀndas för stöd- eller vÄrdverksamhet. Exempelvis sÀrskilt boende, Àldreboende, stödboende eller HVB. Fastigheten bestÄr av 26st fullutrustade lÀgenheter som uppfyller VK5B
Byggnadernas totala area uppgÄr till 2500 kvm. Fastigheten har ett idylliskt lÀge i LÀby utanför Björklinge norr om Uppsala, med vacker lantlig natur, en lummig uppvuxen trÀdgÄrd med utsikt över fÀlten.
Ge din gÄva pÄ astmaoallergiforbundet.se
eller PG 900374-0 âą BG 900-3740
Ge din gÄva pÄ astmaoallergiforbundet.se
eller PG 900374-0 âą BG 900-3740
eller PG 900374-0 âą BG 900-3740
Finns det intresse? Kontakt oss: Anton Ziakoulis 076â256 85 85 anton@asbroab.com
NYRENOVERAD VĂ RDFASTIGHET
UTHYRES UPPSALA
Kalendarium 2024-2025
HÀr presenterar vi aktuella förelÀsningar, seminarium och evenemang.
OKTOBER
Grundkurs om NPF 3 oktober, webbsÀnd attention.se
Ăldreomsorgsdagarna 3-4 oktober, Stockholm gothiakompetens.se
NPF och tydliggörande pedagogik 7 oktober, Malmö sverigehalsan.se
FIT med poÀng, MCHS 7-22 oktober, Stockholm waitong.se
Anknytningsbaserad familjebehandling 7 oktober - 2 december, webbsÀnd magelungen.com
SSIL utbildningsdag â HVB 10 april, GĂ€vle ssilutbildningsdagar.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se
Bifoga titel pÄ evenemanget, ort, datum och arrangör.
16/10 HVB-nÀtverksmöte, streaming, gratis (27/8) 17/10 - 10/12 FIT Diplomutbildning, streaming 4-6/11 Högskoleutbildning för HVB & SiS, i Stockholm, MCHS 11/2-6/5 2025 ADAD-utbildning, streamad
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den fÄr höras.
en fördjupning av barns utveckling i samspel och coparenting, med hjÀlp av MAFI, en metod med familjesystemisk grund.
Waitong utbildning erbjuder uppdragsutbildning och handledning inom FIT, ADAD. Lösningsfokus och HVB via streaming, eller pÄ plats i hela Sverige.
pÄ uppdrag av flickor
Barnfokus i familjesystem mchs.se/uppdrag
Marie Cederschiöld högskola
tidigare Ersta Sköndal BrÀcke högskola
Dessutom digitala brevkurser, diplomutbildningar och fördjupningskurser i FIT, Lösningsfokus och ADAD. Börja nÀr du vill och jobba sen helt i din egen takt.
WAITONG
Flickor tillhör den grupp i vÀrlden som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begrÀnsas dagligen av bristen pÄ jÀmstÀlldhet. Just dÀrför Àr det sÄ viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vÄrt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster fÄr höras.
Bli Flickafadder pÄ plansverige.org
FÄ inspiration, knyt kontakter, fördjupa dig och diskutera aktuella frÄgor inom kvalificerat
pÄ uppdrag av flickor
pÄ uppdrag av flickor
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den fÄr höras.
Flickor tillhör den grupp i vÀrlden som har allra minst makt och inflytande. Tillsammans ser vi till att flickors röster fÄr höras.
Flickor tillhör den grupp i vÀrlden som har allra minst makt och inflytande. Tillsammans ser vi till att flickors röster fÄr höras.
Bli Flickafadder pÄ plansverige.org pÄ uppdrag av flickor
Bli Flickafadder pÄ plansverige.org
i vÄrt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster fÄr höras.
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den fÄr höras. pÄ uppdrag av flickor
Flickafadder pÄ plansverige.org
arbete för flickors lika villkor. Tillsammans till att flickors röster fÄr höras.
sÄ viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga
av bristen pÄ jÀmstÀlldhet. Just dÀrför Àr det
pÄ uppdrag av flickor
viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga
bristen pÄ jÀmstÀlldhet. Just dÀrför Àr det
att göra sina röster hörda begrÀnsas dagligen
göra sina röster hörda begrÀnsas dagligen
Flickor tillhör den grupp i vÀrlden som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter
tillhör den grupp i vÀrlden som har allra makt och inflytande. Deras möjligheter
#socionomdagarna
vi ser till att den fÄr höras.
ser till att den fÄr höras.
alla flickor föds med en röst.
Bli Flickafadder pÄ plansverige.org flickor föds med en röst.
Casator Care erbjuder ett tryggt och av att arbeta med erbjuda en sÀker miljö skyddade.
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan pÄ sidorna 54-55.
â FREDA, SARA & Patriark âbarnansvarig psykologkontakt âsĂ€kerhetsplanering â utsluss till eget boende â jour â ramavtal med ett flertal
behandlingsplaceringar
Annonspussel â vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Namn: Adress:
âUppföljning och rapportering fungerade jĂ€ttebra. SĂ„ fort det var nĂ„got, hörde de av sig. Det var bra Ă„terkoppling och ett bra samarbete.
Bokvinnare i förra numrets tÀvling Àr: Jenny Svensson, Rimfosa och Marina Rönnlund, Kalix.
Stort grattis till er, boken kommer pÄ posten.
Skyddade boenden och stödboenden - frÄn 18 Är
NĂSTA NUMMER
Korpberget Behandlingscenter
Kontakta oss för förfrÄgan
1:a - 2:a pris Periodens utvalda böcker
010 70 60 350 www.vejbyhem.se
Trygghet & omtanke för hela familjen
Omtanke #7
Fyll i talongen hĂ€r intill och skicka in den senast 9 oktober till: âTĂ€vling 6/24â Tidningen Omtanke, ĂsternĂ€svĂ€gen 1, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
070-108 15 15
info@hemstadenab.se www.hemstadenab.se
Korpberget Àr belÀget i natursköna Höga Kusten och med över 35 Ärs erfarenhet av beroendevÄrd.12 stegsbehandling, KBT och flera specialprogram sÄsom ex kriminalitet och vÄld i nÀra relationer erbjuds under behandlingstiden. Behandlingen genomsyras av förelÀsningar och gruppsittningar med din kontaktperson (terapeut) och enskilda samtal.
PRIMĂR BEHANDLING Ă€r den 1:a fasen och varierar mellan 6 veckor till 3 mĂ„nader beroende pĂ„ uppdragets innehĂ„ll frĂ„n remiterande myndighet och i samrĂ„d med den enskilde. Under denna fas sĂ„ Ă€r behandlingens innehĂ„ll förelĂ€sningar och gruppsittningar och dĂ€remellan samtal och vĂ€gledning av din utsedda kontaktperson (terapeut). Fysisk aktivitet sker schemalagt 2 ggr i veckan.
Möt Peter Svensson
HALVVĂGS HUS (fördjupad behandling) 3-6 mĂ„nader kan vara ett alternativ för mĂ„nga och dĂ€r behandlingen gĂ„r in i en sekundĂ€r fas. Du bor i en lgh och fĂ„r under tiden en mer ansvarsfull roll för din vardag. Behandlings intensiteten och gruppsittningar Ă€r mindre frekventa Ă€n under primĂ€r behandlingen. Fördjupnings uppgifter om ex familj, ekonomi och friskvĂ„rd, kriminalitet och annat som tillhör tillfrisknande processen prioriteras. Du förbereder dig för en Ă„tergĂ„ng till samhĂ€llets förvĂ€ntningar och ditt livs fortsatta tillfrisknande. Under denna fas kan kriminalitetsprogram, vĂ„ld i nĂ€ra relationsprogram, anhörig problematiksprogram sk anhörig vecka bli aktuella. Behandlings planering görs tillsammans med remiterande myndighet och din terapeut som leder behandlingsarbetet.
Han var fullvÀrdig medlem i brödraskapet Wolfpack, men hoppade av den kriminella banan och har nu över tio Ärs erfarenhet av avhopparverksamhet.
Ute den
oktober
Tema: HVB/familjehem
Inför Familjehemsdagen: Korpberget och Bo-Care startar familjehemsvÄrd tillsammans genom nya satsningen B3 Care. Socialstyrelsen berÀttar om sitt förstÀrkta regeringsuppdrag att sprida kunskap om familjehem och utveckla kunskapsstöd för kommuner.
MĂN & KVINNOR gör behandling i separata enheter och Ă€r Ă„tskilda frĂ„n varandra pĂ„ Korpberget. Detta gĂ€ller primĂ€r behandling sĂ„ vĂ€l som den fördjupade behandlingen.
Dessutom:
Vi presenterar nya talare och nya teman för SSIL utbildningsdagar 2025.
Den fantastiska miljön och den omsorgsfulla personalgruppen vÀlkomnar förfrÄgan och erbjuder informationssamtal bÄde fysiskt och via telefon/videosamtal. Om placering blir aktuellt sÄ erbjuder vi sedan en tid Àven sk Pickup (hÀmtning) dÀr vi reser och hjÀlper till med den kritiska fasen att resa till behandlingshemmet. FörestÄndare: Christer Gustavsson
SSIL Utbildning 2024
Kalendarium
SSILs utbildningsdagar syftar till att belysa olika aktuella teman dÀr socialtjÀnsten och kriminalvÄrden bjuds in till samtliga tillfÀllen.
AnmÀl er pÄ ssilutbildningdagar.se
Stad Datum Tema förelÀsningar MÄlgrupp
Eskilstuna 6 februari
Göteborg 22 februari
Sundsvall 14 mars
Malmö
Kontrollerande personligheter, vÄld & missbruk
Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
GÀngkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
Kontrollerande personligheter, vÄld & missbruk
GĂ€ngkriminalitet 11 april
Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
Personer som placerar inom LSS Att möta en mĂ€nniska â inte en diagnos
Uppsala
Ărebro 3 maj 14 maj
Stockholm 29 maj
Stockholm 12 september
GÀngkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
Skydd & sÀkerhet Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
GÀngkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
Stockholm 20 september Att möta en mĂ€nniska â inte en diagnos
Falun 10 oktober
Göteborg 16 oktober
VÀxjö 20 november
Karlstad 5 december
Kontrollerande personligheter, vÄld & missbruk
Skydd & sÀkerhet
Kontrollerande personligheter, vÄld & missbruk
Kontrollerande personligheter, vÄld & missbruk
Personer som placerar inom LSS
Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
Skyddsinsatser pÄ riktigt.
Individ- och behovsanpassat.
Med spetskompetens, engagemang och trovÀrdighet i varje Àrende.
