TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
KRÖNIKAN:
Vägar till egenomsorg
TEMA: HVB & SOCIALTJÄNST
Unga i Riskzon ”Fler behöver göra mer”
Det finns en väg ut Han är avhopparen som vill lösa problemen
Nya socialtjänstlagen
Karlstad var tidigt ute med tidiga insatser
PFA i praktiken
Utvecklarna av arbetssättet på besök i Ljusdals kommun
Alexandra Brixemar är rådgivare till brottsutsatta
Alexandra Brixemar är rådgivare till brottsutsatta
Viktigt att lyssna aktivt
Organisationen Mind sätter fokus på självmordsfrågan
Med spetskompetens, engagemang och trovärdighet i varje ärende.
Med spetskompetens, engagemang och trovärdighet i varje ärende.
Omsorgsbetonad skyddsplacering i skyddat boende
Omsorgsbetonad skyddsplacering i skyddat boende
Boenden på olika orter, med självhushåll
Boenden i hela Sverige, med självhushåll
Säkerhetstransporter av erfarna experter
Säkerhetstransporter av erfarna experter
Barnrättsfokus
Barnrättsfokus
Nyetablering
Nyetablering BRA-samtal
Hjälp att lära sig leva skyddad
Hjälp att lära sig leva skyddad
BRA-samtal
Samtalsmetod
Samtalsmetod
Samtal om frihet
Samtal om frihet
Alexandra Brixemar
Hon blev utsatt för sexuella övergrepp som barn av en anhörig. Nu arbetar hon som rådgivare till brottsutsatta.
Tema:
Unga i riskzon
Före detta polischefen, Christoffer Bohman berättar om Bob.
Avhopparen Zack
När fönstret är öppet finns en väg ut.
Nya socialtjänstlagen
Karlstad var tidigt ute med tidiga insatser.
PFA som arbetssätt
Utvecklarna på besök i LSS-verksamheter i Ljusdal.
Självmordslinjen
Att lyssna aktivt kan rädda liv.
CIF Sweden
Internationellt utbyte gav nya perspektiv.
Colosseumspelen
Årets höjdpunkt på HVB-hemmen.
SSIL Utbildning
Bilder från Kalmar och Stockholm.
Mia Börjesson, socionom, handledare och inspiratör ger förslag kring egenomsorg. ”Att ständigt möta människor i lidande påverkar oss.”
I våra gruppboenden bor du i egen lägenhet. Du inreder själv och väljer hur du vill leva där. Det är ditt hem.
Mer information och kontakt: nytida.se/gruppboende
Det är många som har upptäckt AI och använder den flitigt. Den kan svara på alla frågor och sammanfatta vad som helst på det sätt som vi önskar. Används den rätt så är den ett ovärderligt hjälpmedel som kan leverera blixtsnabbt, vare sig det är en enklare skrivuppgift eller något som skulle ta åratal av forskning.
Att det kan bli fel har vi också sett exempel på, vi kan inte lita på att AI har rätt. Vi behöver ge tydliga instruktioner och vi får inte använda en AI-text hur som helst. Jag kan inte be AI att skriva en artikel, eftersom den då plockar och sätter ihop sammanfattningar och citat lite hur som helst från allt som finns på nätet.
Forskare på KTH och organisationen Konkret utvecklar nu ett AI-baserat arbetssätt i samarbete med Skyddsvärnet som ska förhindra rekrytering av barn och unga till organiserad brottslighet. Det är ett utmärkt exempel på vilka fantastiska möjligheter AI kan innebära. Vi kommer att berätta mer om det här i nästa nummer.
Den 1 juli trädde den nya socialtjänstlagen ikraft. Den ger också helt nya möjligheter och ett nytt arbetssätt för socialtjänsten som ska bli mer förebyggande. Under Socialrättsdagen berättade Monica Persson, socialdirektör i Karlstads kommun, om deras resa som pilotkommun för projektet ”Tidiga insikter för tidiga insatser”. Nu har Monica Persson gått i pension och lämnat sin roll, men har fortfarande viktiga lärdomar för andra att ta efter.
Jag frågade Chat GPT vad AI kan bidra med när det gäller den nya socialtjänstlagen och den lyfter då fram ”tidig upptäckt och förebyggande insatser” som
första punkt. Exempelvis just riskbedömning för unga i riskzon. Här kan AI analysera skolfrånvaro, polisanmälningar, BUP-kontakter och socialtjänstdata för att flagga barn som riskerar att dras in i kriminalitet, utan att invänta en formell utredning. Dessutom förutsägande analyser: att förutse vilka grupper som löper störst risk för exempelvis hemlöshet, våld i nära relation eller psykisk ohälsa, så att kommunen kan sätta in rätt stöd tidigare.
Dessutom automatisering och effektivisering av handläggning, analysera relevant kunskap och beprövade arbetssätt. Förbättrad samverkan genom att sammanställa och dela information, identifiera trender, analysera data och föreslå åtgärder.
AI säger dock själv att det är viktigt att AI används som ett stöd och inte för att ersätta mänsklig bedömning. Viktiga förbehåll som AI nämner är tydliga etiska riktlinjer, data skydd och transparens, utbildning av per sonal samt involvering av brukare och civilsamhälle.
Chat GPT undrar om jag vill ha ett förslag på en strategi för hur en kommun kan införa AI i socialtjänsten anpassad efter den nya lagen. Den här assistenten är verkligen arbetsvillig må jag säga.
Trevlig läsning!
TIDNINGEN
Östernäsvägen 1, 827 32 LJUSDAL
Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Den oberoende branschtidningen för vård och omsorg som ges ut av SSIL – För vård och omsorg, vars affärsidé är att vara navet mellan köpare och säljare av vårdplatser. Målgruppen är placeringsansvariga, HVB, familjehem, LSS, stödboende, skyddat boende, särskilt boende och kriminalvård.
Tidningen Omtanke ges ut av: Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Annonser
Marko Grönholm: marko.gronholm@ssil.se, 0651-55 26 10
Pia Lundström: pia.lundstrom@ssil.se, 08-459 24 18
Elin Räisänen: elin.raisanen@ssil.se, 08-459 24 18
Christoffer Rådman: christoffer.radman@ssil.se, 08-121 571 19
Annonskoordinator
Emelie Hansson emelie.hansson@svenskamedia.se 0651-69 90 02
Prenumeration och adressändring info@ssil.se, 0651-160 40
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad.
Upplaga: 16 900 ex.
Format: 210 x 297 mm.
Satsyta: 185 x 270 mm.
Upplösning: 300 dpi. Tryck: Stibo Complete.
Boende och behandling i trygg
miljö för ungdomar 13-20 år med autism samt eventuella tilläggsdiagnoser.
Förstärkta familjehem
Stödboende
I mer än 25 år har vårt HVB-hem Villberga Familjecenter utanför Enköping erbjudit tryggt boende och kvalificerad behandling för ungdomar med olika typer av neuropsykiatriska diagnoser. Verksamheten riktar sig till ungdomar 13-20 år.
Villberga Familjecenter är en del av Villbergagruppen som tar ett helhetsgrepp för att möta unga människor som behöver stöd i tillvaron. Genom att anpassa boende, utbildning och behandling till individen vill vi ge våra boende förutsättningar till ett meningsfullt liv.
För information och placeringsförfrågningar, kontakta:
Katrin Idås på mobil 073-622 95 20.
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Insikten HVB – familjära boenden med funktion och självständighet i fokus
Insikten i Sala erbjuder sedan 30 år resultatinriktad omsorg och behandling. Vår verksamhet omfattar HVB samt familjehem och vuxenpsykiatriskt boende. Vi arbetar enligt evidensbaserade metoder med stöd av våra psykologer och läkare och planerar även att öppna egen resursskola 2026. Besök oss gärna på www.insikten.info eller scanna qr-koden.
För ytterligare info och placeringsförfrågan: 010-16 00 67
Insikten HVB – för barn och ungdomar med autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Insikten HVB erbjuder familjära boenden – i den lilla kontexten –för barn och ungdomar med autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Hos Insikten strävar vi efter att skapa ett HVB med hög kvalitet och starkt förtroende. Vi är fast beslutna att varje placerad ungdom ska få den bästa möjliga vården och en meningsfull utveckling.
Vårt arbete grundar sig på en noggrann analys av varje individs styrkor och utmaningar för att förstå hur dessa påverkar deras vardag. För att säkerställa hög kvalitet genomför vi alltid en utvidgad psykologisk bedömning, som blir grunden för den individuella vårdplanen och genomförandet av insatser.
Vi arbetar ständigt med att förbättra och anpassa ungdomarnas miljö samt stödja dem i att utveckla nya färdigheter och förmågor. Genom vårt metodiska och omsorgsfulla arbete vill vi bidra till att stärka förtroendet för HVB-verksamheter och säkerställa att varje ungdom får det stöd den behöver.
Våra boenden
• HVB för pojkar 11-14 år och 14-18 år
• Stödboende för pojkar 16-20 år
• Vård enligt SoL och LVU
Vår metodik
Insikten HVB arbetar enligt evidensbaserade metoder för barn och ungdomar med autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
I våra mindre boenden om 4–6 platser i Sala tränar vi våra ungdomar för att hantera vardagens möten, aktiviteter och sysslor. Det är viktiga uppgifter som skapar tillfällen att arbeta med motivation, känslor och konflikter samt framgång och motgång.
Vi arbetar för ungdomarnas fungerande skolgång eller praktik och en meningsfull fritid. Vår strävan är att deras uppnådda färdigheter också ska kunna generaliseras till sammanhanget utanför HVB.
Organiserad brottslighet finns i dag i alla delar av landet. Det som utmärker arbetssättet i Blekinge är ökad närvaro, stort engagemang och ett effektivt samarbete mellan tolv myndigheter och fem kommuner.
– Tillsammans jobbar vi på bred front för att motverka kriminell etablering och utveckling av brottslig verksamhet. I nätverket kompletterar vi varandra, vi arbetar förebyggande medan polisen och andra jobbar operativt i fält. Dessutom har vi kommunerna med oss och det är just den kombinationen som ger resultat och gör att vi ligger i framkant, säger Helena Morgonsköld, länsråd på Länsstyrelsen Blekinge i ett pressmeddelande.
Arbetet utgår från nationella lägesbilder om vilka brottstyper och verksamheter som är relevanta att fokusera på. Förra året gjorde nätverket framgångsrika insatser mot arbetslivskriminalitet. Resultatet blev flera anmälningar om narkotikabrott, brott mot knivlagen och penningtvättbrott.
Skicka ett mail till jenny@svenskamedia.se märkt ”Tävling” och säg vilken av de två böckerna på sidan 62 som du vill ha.
säg vilken av de fyra 62 du vill ha.
AV JENNY FORS
KRÖNIKA: Den nya socialtjänstlagen har ett stärkt barnrättsperspektiv. Den markerar en tydlig ambition: att barn ska lyssnas på, att deras rättigheter ska tas på allvar och att deras delaktighet ska förverkligas i praktiken. Men det är inte första gången barns ställning har stärkts och samtidigt hotats av vuxnas tolkningar, beslut och makt.
För att lagen verkligen ska fungera så som vi hoppas krävs att vi vuxna rannsakar oss själva. Hur ser vi egentligen på barn och på vår roll, i vår profession och i vårt vuxenskap? Hur ser vi på vår maktposition och hur använder vi den?
När jag tänker på vuxnas makt i relation till barnet tänker jag särskilt på hur makt och ansvar kräver att vuxna rannsakar sig själva för att förstå hur våra roller påverkar andra, ibland negativt, även när vi har goda intentioner.
Makten som vuxna har erkänns sällan fullt ut, kanske för att den är så självklar? Den finns inbyggd i våra strukturer, i våra yrkesroller, i själva språket vi använder när vi talar om barn och när vi talar med barn. Vi har mandat att definiera vad som är barnets bästa, att tolka deras berättelser och att fatta beslut som påverkar deras liv i grunden. Det är ett stort ansvar, men också en risk, eftersom makt kan leda till att vi slutar lyssna för att vi tror oss redan ha svaret.
Den typen av maktutövning, ofta omedveten, utgör en del av de strukturer som vidmakthåller ojämlikhet. Jag tror att en avgörande insikt gällandet detta är att ingen är immun mot de idéer och normer som skapar ojämlikhet. Men vad gör vi med den insikten? Jag är övertygad om att det krävs mer än goda intentioner för att motverka diskriminering och maktobalans. Det kräver ihärdig självmedvetenhet, självkritik och regelbunden självrannsakan. Det kräver att vi identifierar, ifrågasätter och nedmonterar de strukturer och praktiker som upprätthåller ojämlikhet, även där vi säger oss vilja skapa rättvisa.
Vi vet från både forskning och praktik att barns rättigheter inte blir verklighet bara för att det skrivs nya lagar. När vuxna inte reflekterar över den obalans som råder mellan barn och vuxna, riskerar vi att cementera den tystnad som lagen, i sin ambition att stärka barns rättigheter, säger sig vilja bryta.
Det är en modig lag som trätt i kraft. Det krävs modiga vuxna för att genomföra den. Vuxna som vågar rannsaka sig själva och som ser att lagstiftning inte ensam kan bryta maktordningar, om vi inte samtidigt utmanar de strukturer som står i vägen för lagens verkliga genomslag.
Jessika Arvik, föreläsare och barnrättsvetare
”Vart gick swishen?” är en informationssatsning från Göteborgs Stad för drogfria ungdomar som syns på spårvagnar och bussar. Kampanjen syftar på att unga ibland använder betalningsmetoden Swish för att köpa droger.
– Beloppen är ofta små, de är återkommande och därför svåra att upptäcka för föräldrar. Det kan lätt tolkas som oskyldiga pengar till fika eller glass, säger Malin Berglund som är enhetschef på Mini-Maria som är en öppenvårdsmottagning för ungdomar.
Målet är att föräldern ska vara uppmärksam på swishen, visa intresse för den unges vardag och ha lite koll på läget.
Vi erbjuder placering i skyddade boenden och stödboenden för familjer och ungdomar från 18 år.
För placeringsförfrågningar, ring oss på 010 204 50 75.
Hos oss får du alltid en trygg placering!
Trygghet & omtanke för hela familjen
Antalet skjutningar fortsätter att minska, enligt polisens senaste halvårsstatistik januari-juni 2025. Hittills i år har 27 personer skjutits till döds, varav 10 är från masskjutningen i Örebro. De gängrelaterade skjutningarna minskar betydligt, men sprängningarna har ökat stort.
– I såväl den fysiska miljön som i de digitala miljöerna och på utredningssidan är vi idag snabbare och mer effektiva vilket har gjort att vi kunnat förhindra förestående brott och ökat uppklarningen de senaste åren av det dödliga våldet i nätverksmiljö från cirka 20–30 procent till cirka 60 procent. Det är en del i förklaringen till att vi ser färre skjutningar, säger August Knutsson, operativ koordinator vid polisens nationella driftcenter i ett pressmeddelande.
Samtidigt som skjutningarna minskat visar halvårsstatistiken att det hittills i år inträffat 104 sprängningar i jämförelse med 52 sprängningar motsvarande period förra året.
– Det är givetvis allvarligt och vi ser att de kriminella skiftat modus och genomfört fler sprängningar under vintern och våren. Ofta i utpressningssyfte, för att skrämma eller hota. Men sedan början av året där vi såg en kraftig ökning av fullbordade sprängningar har de minskat. Vi griper fler gärningspersoner på förberedelsestadiet än tidigare, säger August Knutsson.
Maria Eriksson, professor på Institutionen för socialt arbete vid Marie Cederschiöld högskola, tilldelas Stiftelsen Allmänna Barnahusets Stora Pris 2025. Prispengarna kommer att finansiera uppbyggnad av ett register inom ramen för forskningsprogrammet Sivin.
Stiftelsen Allmänna Barnhuset motiverar beslutet med att Marias arbete med att stärka barnets rättigheter och förbättra livsvillkoren för barn i utsatta situationer är banbrytande.
– Maria Erikssons forskning har gjort verklig skillnad för barn som befinner sig i utsatta livssituationer, inte minst barn som upplevt våld, lever som anhöriga eller befinner sig i familjerättsliga tvister. Hon har genom verksamhetsnära forskning bidragit till praktisk förändring och ökat skyddet för de mest sårbara, säger Anne Marie Brodén, ordförande för Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
En kartläggning som Skyddsvärnet har gjort visar att av de 66 kommuner som svarade på deras enkät uppgav 65 procent att de inte erbjuder några specifika insatser för barn med föräldrar i fängelse. Lika många har inget samarbete med socialtjänst och civilsamhället samt inget eller mycket begränsat samarbete med kriminalvården, vilket understryker vikten av bättre samordning mellan dessa aktörer för att möta barnens behov på ett effektivt sätt.
Antal dödsskjutningar januari-juni 2025 enligt Polisens statistik
Lågaffektivt bemötande (LAB) hjälper personalen på LSS-boendet Gamla Vägen i Åstorp att samspela med brukare med komplexa behov – och att förebygga situationer som annars kan leda till affekt eller konflikt. Med ett gemensamt förhållningssätt skapas en lugnare, tryggare vardag för både brukare och medarbetare.
– För att kunna möta någon i affekt, måste jag först ha kontroll över mina egna reaktioner. Det är där det börjar, säger Johan Fröberg, metodgarant på Humana.
I centrum står metoden LAB – ett arbetssätt som tar sin utgångspunkt i lugn, struktur och reflektion. Ett lågaffektivt förhållningssätt rekommenderas av Social
styrelsen för LSSverksamheter och har sin utgångspunkt i både teorier och etik.
Humana har utvecklat en egen utbildning i LAB som används både internt och externt. Den är obligatorisk för alla som arbetar inom Humanas LSSverksamheter. Det här bidrar till att skapa förutsättningar för färre affektutbrott och bättre utveckling för personer med autism och intellektuell funktionsnedsättning.
”Det här är ett arbetssätt som håller, även i de mest utmanande situationerna”
– LAB del 1 ger en grund i det teoretiska och del 2 fokuserar mer på det praktiska. Då får man möjlighet att testa metoden i praktiken med faktiska case från den egna enheten. Det ger personalen en helt annan förståelse för hur metoden ska implementeras, säger Johan Fröberg.
Med stöd av analysverktyg kartläggs situationer där brukare hamnar i affekt. Vad kan göras annorlunda nästa gång?
– Ofta börjar förändringen hos oss själva. Var det mitt sätt att svara, mina krav, min stress som triggade? Eller handlade det om hunger, trötthet, oro? Den typen av reflektion är avgörande, säger Johan.
Ett nytt nuläge – och en ny riktning
När stödpedagog Alexandra Rosén kom till Gamla Vägen var arbetet med LAB redan påbörjat. En viktig del i det fortsatta arbetet var att analysera utmanande beteenden och skapa individanpassade strategier.
– Med hjälp av affektutbrottsmodellen kunde vi kartlägga varje brukares behov. Vad utlöser affekt? Vad följer efter? Och hur kan vi bemöta på bästa sätt?
Resultatet blev bemötandeplaner som kombinerades med tydliggörande pedagogik och konkreta kravanpassningar.
– Det skapade en tydlig struktur i arbetet. Vi kunde samordna insatserna bättre och möta varje individ utifrån sina förutsättningar, säger Alexandra.
Ett arbetssätt som kräver tid – men ger resultat På Gamla Vägen är LAB idag en naturlig del av arbetssättet. Personalen samarbetar utifrån gemensamma principer och reflekterar regelbundet över situationer och bemötande.
– Vi ställer oss alltid frågorna: Vad hände? Varför? Vad kan vi göra bättre nästa gång? Det är en självklar del av vårt dagliga arbete, säger Alexandra Rosén.
Men LAB är inget snabbt verktyg. Det kräver tålamod –och ett tydligt stöd från ledningen.
– Man kan inte hoppa över det praktiska. Det krävs tid, reflektion och en vilja att lära hela tiden. Men resultaten är värda det, säger hon.
Och vad är det bästa med LAB?
– Tryggheten. Både brukare och personal mår bättre. Det här är ett arbetssätt som håller, även i de mest utmanande situationerna, säger Johan Fröberg.
Vi hjälper dig med förfrågningar kring placeringar och insatser Ring oss på 077111 33 11
Mer info på humana.se
Alexandra Brixemar arbetar som rådgivare för brottsutsatta och blir färdig kriminolog i höst. Hon har skrivit boken ”Från en överlevare till en annan” och föreläser bland annat om våld i en hederskontext och hur man kan se tecken på att någon lever i en våldsam situation och hur man på bästa sätt bemöter och vägleder unga våldsoffer. – Jag möter många barn och unga som mår fruktansvärt dåligt och känner sig ensamma i det som de varit med om. För mig handlar det om att fylla i kunskapsluckor och sprida information om ett komplext ämne som är svår att förstå, både för dem som lever i och utanför den kulturen, säger hon.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Hon minns hur ensamt och förvirrande det var när hon, flera år senare, kom till insikt om vad hon varit med om. Alexandra blev utsatt för sexuella övergrepp av en anhörig innan hon fyllt fem år. Övergreppen startade hemma hos den anhöriga för att sedan sprida sig till den personens bekantskapskrets och till sist även främmande människor i andra delar av landet. Den anhöriga hade en sjukdom som han trodde att Alexandra kunde bota, genom att låta honom ha sex med henne.
– Han sa att han var kär i mig och att jag hade så starka krafter, att jag skulle kunna göra honom frisk. Så han våldtog mig, men då hade jag inte ordet för det som hände mig, säger hon.
Mannen började sälja henne till andra personer, först till vänner men under åren blev allt fler personer involverade. Inom sällskapet fanns även annan kriminalitet som narkotikaförsäljning.
– Till mig sa man att jag behövde tjäna pengar till familjen. De visade mig räkningar på olika summor och sa att det var
nödvändigt att göra det här för att annars skulle folk tro att vår familj var fattig. Det var alltid viktigt att upprätta en fasad av att saker var bra. Jag kände att jag måste hjälpa min familj, säger hon.
Det fanns en specifik person som skötte det logistiska, som att köra Alexandra till olika adresser runt om i Sverige. För att stå ut under övergreppen, när Alexandra var lite äldre, hade hon hittat en strategi.
– Jag tänkte på ett fruktfat fullt med frukt och räknade ut hur många kalorier som varje frukt innehöll. Jag hade blivit tillsagd att jag började bli knubbig och utvecklade en ätstörning. Männen ville jag skulle se så liten ut som möjligt och blev satt på olika dieter, berättar hon.
Samtidigt klarade hon sin skolgång, utåt märktes ingenting. Alexandra var en duktig elev, hade kompisar och en familj som hade pengar.
– Så här såg mitt liv ut i nästan tio år. Det var bara så, jag visste inte att det kunde vara på något annat sätt. Jag visste inte att jag blev våldtagen eller att det var
Alexandra Brixemar
Ålder: 28 år.
Yrke: Rådgivare och föreläsare. Studerar till kriminolog.
Familj: Sambo.
Bor i: Stockholm.
Bakgrund: Har skrivit boken ”Från en överlevare till en annan” (Books on Demand, 2018.)
brottsligt, det männen gjorde. Jag tänkte inte ens att jag bar på en hemlighet, som man kanske skulle kunna tro. Jag planerade inte heller framåt eller hade några framtidsdrömmar, utan tog en dag i taget, överlevde en dag i taget, förklarar hon.
JU ÄLDRE HON blev desto mer utåtagerande blev hon. När Alexandra var runt tolv år började en ilska sippra fram inom henne. Hon blev lätt arg och högljudd och kastade saker i skolan och hemma var hon trotsig för att provocera fram mer våld, för hon ville att allt skulle ta slut.
– Skolkuratorn kom och övervakade mig under en lektion, men jag höll tyst då så klart, och sen hände inget mer. Vändningen kom när ett våldtäktsfall i området fick stor uppmärksamhet. Flickan som hade blivit överfallen gick på samma skola som Alexandra.
– Man pratade mycket om det och jag reagerade på händelsen, men jag såg inte kopplingen då, att hon och jag utsatts för samma sak. Det som hände den tjejen var på en mörk plats i skogen och polisen spärrade av området. Det var så tydligt att det var ett brott, säger Alexandra.
En tid därefter var hon med en man som inte ville betala för sexet som var en mer våldsam våldtäkt. Hon åkte till en kompis och berättade delar av det som hade hänt. De förstod att det fanns mer som hon inte berättade och de gjorde en orosanmälan.
ALEXANDRA FICK ETT samtal från socialtjänsten och ombads att komma till kontoret. De sa att det framkommit att hon utsatts för övergrepp.
– Jag försökte lirka mig ur situationen, men de tog med mig till en bil och körde
mig till ett barnahus. Resan var lång och jag bytte både bil och personal längs vägen. Alexandra kördes till ett skyddat boende. Hon hade inga tillhörigheter med sig, bara kläderna hon hade på sig. – Jag förstod ingenting om vad som hände. Men jag var ganska likgiltig minns jag, hoppades bara att det skulle gå över och att jag snart skulle få åka hem igen. Alexandra återvände aldrig mer hem, men det skulle dröja hela tio år innan hennes förövare anhölls och dömdes. Under de åren levde Alexandra med skyddad identitet. De fyra åren mellan 14 och 18
»Så fort jag började knyta an till människor så var det dags att flytta«
bodde hon på femton olika ställen, både familjehem och HVB-hem.
– Jag fick hela tiden nya namn och jag fick inte gå ut ensam. På ett sätt längtade jag hem, för jag kände mig hela tiden som en främling. Jag flyttades så ofta att jag hade svårt att upprätthålla ett fungerande liv. Så fort jag började knyta an till människor så var det dags att flytta, minns hon.
UTAN KONTINUITET OCH med tvära uppbrott eskalerade Alexandras ätstörning och hon började att sälja sex. Männen hittade hon på internet och hon mötte dem hemma, på hotell eller i bilar.
– För mig handlade det inte om att jag ville tjäna pengar. Det handlade om att jag behövde ha rutiner och någon form av kontroll, åtminstone över några delar av mitt liv. Oavsett var jag var kunde jag svälta och träna. Och att sälja sex var bara något jag redan gjort innan så många gånger, resonerar hon.
Eftersom hon var sjuk i anorexia behövde hon dygnet runt-vård och bodde de perioderna på HVB-hem.
– Jag träffade några bra vuxna som blev trygga för mig, men var i miljöer som var destruktiva. Jag blev väldigt institutionaliserad. Det hade eventuellt varit bra om jag fått landa på ett ställe över en längre tid och om stället varit anpassat för min dåvarande problematik, berättar hon och fortsätter:
– Jag visste inte vem jag vad och vad jag ville. Min identitet hade tidigare skapats av andra, även nu när jag levde under skydd. Jag tvingades ljuga jämt, om vad jag hette, var jag bodde och varifrån jag
kom. Ibland hade jag självmordstankar när det var som jobbigast. Jag stod inte ut, orkade inte hålla upp fasaden, säger hon. När Alexandra var 17 år kom hon till BUP Elefanten, som är specialiserade på sexuella övergrepp. Där gjordes en utredning och kartläggning. Sedan började hon i traumaterapi som hon gick i under en lång tid. I terapin fick hon hjälp med att bearbeta det hon utsatts för och hon fick även hjälp mot sina ätstörningar. Mycket fokus låg på vem hon ville vara som människa och gavs stort utrymme för att utforska sig själv.
– Att nysta i klumpen av allt det jobbiga var tufft, men det underlättade att jobba med ett livslinjeperspektiv. Jag fick också ord på det jag varit med om och det gjorde att jag fick grepp om mitt förflutna. Jag insåg inte förrän jag läste förundersökningen att jag utsatts för hedersvåld, men jag kände inte igen mig i det. Jag mådde inte bra under terapin, men jag gick där för att må bra på sikt. Jag började förstå vem jag var och att det var okej att släppa kontrollen. Jag lärde mig också att acceptera och att det går att skapa sig ett bra liv. Framförallt lärde jag mig att landa, bli trygg i mig själv och få det tryggt omkring mig, säger hon.
HUR MÅNGA BARN och unga som lever under hot och våld i hederskontext är svårt att säga, mörkertalet är dessutom stort då det är i princip omöjligt att få personer i förövarnas närhet att vittna. Det är också svårt att komma åt den typen av våld.
– Jag tror människor grämer sig för att trampa någon på tårna. Heder är också kollektivt, vem ska man skydda personer
»Jag insåg inte förrän jag läste förundersökningen att jag utsatts för hedersvåld«
emot, är det en person eller femtio stycken som en hel familj och släkt? Man fostras i oerhört starka familjenormer, släkten är allt och kommer alltid först. Det är också mångfasetterat och svårbegripligt för utomstående.
ALEXANDRA HAR FÖRELÄST för tjej- och kvinnojourer, skolpersonal och socialtjänsten. I framtiden vill hon förena sitt yrke som kriminolog och arbetet med utsatta barn.
Vi finns i Gävle, hos er och online
Behandling
Psykoterapi
Utbildning
Handledning
Utveckling Konsultuppdrag
– De här barnen behöver en trygg vuxen att prata med. Många är osäkra på vad det är de varit med om, hur de ska förhålla sig till sina förövare och sitt mående. Jag skulle gärna jobba med polisen och utreda och hålla barnförhör. Jag vill också fortsätta att använda mina egna erfarenheter på olika sätt, för att stötta andra.
Du har sagt att du har en nollvision när det gäller barn som utsätts för våld och övergrepp?
Nytt behandlingsprogram för personer i kriminalitet BYTABANA
Grundläggande Psykoterapi mots. 60 HP www.reverea.se
– Ja, det är en vision som jag måste ha för att orka jobba vidare. Att inge hopp är min största drivkraft.
Hon säger att hon idag har exakt ett så ”tråkigt liv” som hon vill ha.
– Jag har ett normalt trist liv, säger hon med ett leende och fortsätter:
– Jag är sambo och har nyligen skaffat en hundvalp. Mitt liv är inte fyllt av det kaos som det var förut. Jag vill att andra som varit med om liknande händelser en dag ska ha ett lugnt och normalt liv.
Hon har ingen kontakt med någon i sin familj och börjar att vänja sig vid det.
– Jag har inte förlåtit, men jag är heller inte arg längre. De människor som var skrämmande förut är inte det längre. ○
Proffs på samsjukliget, Beroende & Kriminalitet
Utbildar i:
A - (CRA) ÅP MI
På olika teman
VAL-BO är ett Behandlingshem för män över 18 år och som har ett alkohol- och/eller narkotikamissbruk.
Vi har hela vårdkedjan ifrån primärbehandling, fördjupad behandling och utslussning.
Vi arbetar med hela personen och problematiken kring missbruket utifrån tankemönster, beteenden, relationer, familj och uppväxt. I förändringsarbetet återspeglas ett helhetstänk där personen får lära sig allt från ADL-träning till ett drogfritt liv.
1. Motivation/Kartläggning
Vi kartlägger individens behov utifrån utredningssamtal, ASI och PIKT. Underlaget ligger tillsammans vårdplan och uppdraget till grund för upprättandet av genomförandeplanen. Denna fas innefattar även en stor del motivationsarbete och att skapa en trygg relation samt tillvaro för individen.
2. Primärbehandling
I primärbehandlingen fokuserar vi på beroendeproblematiken och på att ge individen en stabil grund att stå på med verktyg för ett drogfritt liv. Här påbörjas även parallella insatser för sidoproblematik som tex. kriminalitet, relationer och bakomliggande orsaker.
3. Fördjupad behandling
Här påbörjas en fördjupad behandling kring beroendeproblematiken, livssituationen och den sidoproblematik som kan finnas. Personen får möjlighet att bearbeta bakomliggande orsaker på djupet och individen har tillgång till samtliga av VAL-BO´s kortveckoprogram som är integrerade i den fördjupade behandlingen.
4. Utslussning
För individer som har ett behov av utslussning och stöd i att hantera vardagen efter en behandling kan individen erbjudas ett strukturerat utslussboende. Individen bor i en möblerad lägenhet. Har en daglig sysselsättning, eftervård, fördjupad ADL träning och regelbundet stöd av kontaktpersonen.
5. Referensboende
Efter utsluss erbjuder VAL-BO ett referensboende för dem som behöver stöd första tiden i ett eget boende samt som behöver hjälp att hitta en egen bostad och inkomst för att kunna gå vidare i sitt liv. Individen bor i en egen lägenhet, tillhandahållen av VAL-BO med tillsyn, eftervård, enskilda samtal och stöd i att slussas ut i samhället.
6. Eftervård
Eftervården sker i form av terapeutledd eftervårdgrupp en gång i veckan i 12 månader. Om man bor långt från VAL-BO kan även ett individuellt upplägg göras med återvändardagar.
Det grova våldet bland unga ökar och är ett av våra största samhällsproblem. SSIL Utbildningsdagar fokuserar i år bland annat på unga i riskzon för kriminalitet. Enligt den nya socialtjänstlagen ska socialtjänsten arbeta mer brottsförebyggande.
Före detta polischefen Christoffer Bohman berättar om det förebyggande arbetet med Bob, Barn och unga i organiserad brottslighet.
När fönstret är öppet finns en väg ut. Zack vill tacka de socialarbetare som fick honom på rätt spår.
Karlstad var tidigt ute med tidiga insatser. Monica Persson, socialdirektör, berättar om resan.
»Hon behandlade mig som en jämlike, inte som ett fall«
Abdirizak Ahmed (Zack)
Gängkriminella rekryterar barn i allt snabbare takt.
Foto: Getty Images
Det grova våldet bland unga ökar och är ett av våra största samhällsproblem. Bob, Barn och unga i organiserad brottslighet, är ett strategiskt arbete för att motverka den utvecklingen. Kärnan i Bob (Barn och unga i organiserad brottslighet) är att skapa snabba kontaktvägar och samordnade insatser. Här känner Christoffer Bohman att han kan göra mer.
TEXT JENNY FORS
FOTO GETTY IMAGES, SOFIE LANTTO OCH JENNY FORS
Under sin tid som polischef i Järva, Sollentuna och Eskilstuna såg Christoffer Bohman en mycket snabb eskalering av det grova våldet. Hans bok ”Hundra in i döden – en polischefs berättelse om ett urspårat gängvåld” syftar på det och det faktum att så många är hundra procent lojala och beredda att göra det som krävs med livet som insats.
– Det vi ser idag är väldigt komplext. Fler behöver göra mer för att stoppa det dödliga våldet. Men det vi gör kan också bli kontraproduktivt. Vi ställer oss sällan frågan om det vi gör riskerar att förvärra problemet och få våldet att eskalera, säger Christoffer Bohman.
HAN ÄR EN av föreläsarna på SSIL – För vård och omsorgs utbildningsdagar på temat ”Unga i riskzon”. Christoffer Bohman slutade som polis år 2023 för att på andra sätt kunna påverka mer genom brottsförebyggande arbete. Nu ingår han i ett aktionsteam inom Bob (Barn och unga i organiserad brottslighet), en samverkans-
struktur som ska motverka att barn och unga hamnar i grov kriminalitet.
Christoffer berättar att han växte upp i Ronna, ett miljonprogramsområde i Södertälje. Här fanns parallella samhällsstrukturer och många unga blev kriminella. Trots en del riskfaktorer, som Christoffer kallar det, så klarade han sig bra. Han var en aktiv hockeyspelare och kände ett starkt samhällsengagemang, säkert på grund av de orättvisor som han bevittnade. Han valde att bli polis och arbetade 20 år nära den organiserade brottsligheten.
Christoffer Bohman, föreläsare, författare och före detta polis.
Foto: Sofie Lantto
dem på ett individuellt plan, säger han. I sin bok beskriver Christoffer Bohman hur polisen arbetade mot de gängkonflikter som blossade upp i Järva och ledde till hämndskjutningar. År 2019 fick han ett nytt uppdrag, att lösa situationen på Malmvägen i Sollentuna.
– För 20 år sedan var det motorcykelgängen som styrde. Rånarna stod högst i hierarkin, ingen gav sig på kvinnor eller släktingar och de utnyttjade inte barn. Kring 2010 började det ske en förändring. Våldet kom in i förorterna. Idag är de entreprenörer. Det är vi som har gjort misstaget att kalla dem för gäng. Om vi hanterar dem som gäng stärker vi dem som grupp och missar effekten att komma åt
SITUATIONEN VAR OHÅLLBAR och vi hade inte prioriterat de särskilt utsatta områdena. Det var många hetsiga diskussioner när eskaleringen av det grova våldet började ske. – Vi hade misslyckats med att skapa förtroende hos lokalsamhället i Järva och om vi tog fel ansats i Sollentuna så skulle det bli fel där också. Därför tog jag beslutet att vi behövde sex månader för att bli ett med Malmvägen. Vi knackade dörr och lärde känna människorna.
Polisen samarbetade med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Hälsomyndigheten och andra för att minimera förmågan hos de kriminella aktörerna.
»Vi ställer oss sällan frågan om det vi gör riskerar att förvärra problemet och få våldet att eskalera«
– Till slut hamnade både jag och kommunstyrelsens ordförande på en dödslista och jag fick höra att de tänkte spränga min bil. Jag hade min femårige son i baksätet och de hade precis hittat en bilbomb i en väska som var avsedd för mig. Då fick jag kliva undan och det upprättades en särskild händelse.
Han berättar hur Polisen trodde att de hade koll, men de hade ingen aning. De kunde omöjligt hänga med i den föränderliga miljö som de kriminella gängen skapade.
– Vi lägger för lite tid på att försöka förstå problemen. Och vi kan inte skapa en helhetsbild om vi inte samverkar med andra aktörer. Då kan alla lägga till sina pusselbitar.
CHRISTOFFER BOHMAN ÄR kritisk mot den linje som finns idag för brottsbekämpning, med bland annat hårdare tag och strängare straff.
– Allt fler brottslingar sätts i fängelse, men det kommer hela tiden nya. Den strategin vi har funkar inte. Det är som att alla är upptagna med att torka upp vattnet på golvet, men ingen stänger av kranen som står och rinner.
2022 blev ett mörkt år med 62 dödsskjutningar, jämfört med drygt 40 åren innan. Christoffer Bohman valde att sluta som polis år 2023.
– Jag ville skriva den här boken. Jag behövde få sätta ord på vad som sker, för ingen hänger riktigt med i utvecklingen. Den organiserade brottsligheten omsätter 100–150 miljarder kronor per år, varav sex miljarder är knarkrelaterat. Antalet barn som misstänks för mord har ökat explosionsartat med 515 mordmisstänkta under 2024, hela 120 var till och med under 15 år. Vem bär ansvaret att barn rekryteras till grova brott och hur får vi stopp på det?
Enligt den nya socialtjänstlagen ska vi arbeta mer förebyggande. Vi vet att barn som har tillräckligt goda uppväxtvillkor sällan riskerar en problemutveckling. Dessa barn kan vanligen hantera svårigheter genom egen kraft och hämtar stöd från omgivningen.
– Vi behöver tänka i system – systemen runt barnen. Se till helheten: tillräckligt goda uppväxtvillkor för alla barn. Kom-
pensera dem som saknar tillräckligt goda uppväxtvillkor och träna färdigheter för de som har det svårt. Sociala klyftor ligger till grund för många problem. Men lösningarna behöver individanpassas för att ha effekt. När en pojke vill hoppa av behöver vi agera direkt, inte avvakta till nästa möte.
Uppdrag Gransknings program ”Gängskolan” visar hur våldet har flyttat in i bar-
»När en pojke vill hoppa av behöver vi agera direkt, inte avvakta till nästa möte«
nens skolmiljö och i deras hemmiljö. De kan ta emot morduppdrag via nätet hemma i sitt rum utan att föräldrarna har någon aning.
POLISEN BEHÖVER JOBBA tillsammans med skolan, kommunen och få med föräldrarna. Tidigare har polisen tagit på sig mycket ansvar för brottsförebyggande, men det är kommunens ansvar. Vad betyder brottsförebyggande arbete? Nu har vi också lättare att dela information mellan myndigheter. Vi behöver strukturera och systematisera samhandling, säger Christoffer.
Han visar en bild på samverkanstrappan som består av stegen: Information, samtal, samsyn, samarbete och samhandling. Christoffer arbetar ute i många kommuner genom det nationella Bob-rådet. Han märker att det saknas en gemensam och systematisk process för att identifiera målgruppen, analysera och utveckla individbaserade insatser och att genomföra samt lära från dessa.
– Om man inte koordinerar de främjande insatserna så tappar de kraft. Vi ten-
derar också att sluta med främjande insatser när problem uppstår. Det här med att agera när fönstret är öppet är viktigt. Men hur öppnar vi fönstret? Vi behöver bygga relation, vara mjuka när det behövs och hårda när det krävs. Jag har mycket ångest för att jag som polis kunde prata på ett dömande sätt. Vi skulle vara straffande.
BOB-STRUKTUREN SKA SÄKERSTÄLLA att informationsdelning, kontaktvägar och operativ samverkan finns på plats i alla kommuner och lokalpolisområden. Det ska finnas en handlingsberedskap om ett barn riskerar att dras in i ett kriminellt nätverk eller redan är brottsaktiv.
– Allt vi gör kommer att skapa högre förmåga för dessa ungdomar. Det finns ett ljus i tunneln. När jag sa det till Zack, som jag föreläser tillsammans med idag, sa han: ”Du, det där är ett tåg som kommer emot dig”. Men han hittade sitt öppna fönster. En i taget kan vi rädda från det här dödliga våldet. Då måste vi se att barn inte är ett problem, de är i ett problem. Och de behöver hjälp att ta sig ur det, avslutar Christoffer Bohman. ○
Christoffer Bohman, tidigare polischef, föreläser på SSIL Utbildningsdagar på tema ”Unga i riskzon” (gängkriminalitet) under 2025. Nästa tillfälle är i Malmö den 11 september. Den 21 oktober hålls föreläsningen även i Uppsala. Mer information och anmälan på ssil.se
Tachansen!
Anmäl dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag
Abdirizak (Zack) Ahmed är avhopparen som tidigare var en del av problemet. Nu vill han vara en del av lösningen. Han föreläste på SSIL Utbildningsdag i Stockholm för placeringsansvariga inom socialtjänsten.
– Ni var min väg ut, säger han.
TEXT JENNY FORS FOTO JENNY FORS OCH SANNA ANDERSSON
Vi har lyssnat till före detta polischefen Christoffer Bohman och sedan är det Abdirizak (Zack) Ahmeds tur. De föreläser tillsammans på SSIL – För vård och omsorgs utbildningsdagar under året och det går inte att ta miste på deras varma relation.
Första gången Zack kom i kontakt med Christoffer var efter att ha läst hans inlägg på Linkedin.
– Han tänkte i samma banor som mig. Då såg jag. ”Fuck, han är polis”. Men jag skrev till honom ändå. Jag var skiträdd, tänkte att jag skulle säga fel saker. Men vi pratade i två timmar och upptäckte att vi hade samma idéer om att lösa problemen. Sedan började de föreläsa tillsammans. Zack vet hur verkligheten ser ut, hur det är på insidan. Han har överlevt fyra mordförsök och förlorat 15–16 vänner som har
dött på grund av det meningslösa våldet. Familjen flydde från Somalia och inbördeskriget i början på 90-talet. De ville skapa ett bättre liv i Sverige. Men här blev tillvaron också till slut på liv och död mitt i ett gängkrig. I skolan fick han gå med elever som var två år yngre. Familjen hade rest tillbaka till Somalia, en vistelse på hela fyra år, så Zack hamnade efter i skolan. Han blev mobbad, kämpade med flera diagno-
guldutställare.
Besökare från Sigtuna kommun kom fram och tackade Zack. ”Vi trodde att vi skulle äta gott och koppla bort tankarna på jobbet, men så fick vi så mycket inspiration så nu vet vi precis vad vi ska göra när vi kommer hem”.
Familjehem i Mälardalen AB, fimab, guldutställare.
ser och kom i fel sällskap i jakten på en tillhörighet.
– Jag gjorde småbus, snattade och kom för sent till skolan. Efter nian kom jag in på gymnasiet, men hamnade i en större våldsspiral, kriminalitet och narkotikan blev en del av vardagen. I familjen var jag det svarta fåret, de var alla välutbildade. Det jag gillade i skolan var historia och lunch.
HAN STOD INFÖR tre val: plugga, jobba eller kriminalitet. Skolan kändes som en omöjlighet, han sökte många jobb men fick alltid samma avböjande svar. Då återstod kriminaliteten, alla hans vänner hade redan den livsstilen så det låg nära till hands. – Jag hängde med mina vänner, men
jag drömde ändå om en framtid där jag var entreprenör. Två av mina vän ner hade föräldrar som ägde bolag och vi började spåna på några affärsidéer till sammans. Vi gjorde flera försök att sälja in idéerna, men blev blåsta varje gång.
FÖR ATT FÅ pengar till mat så började han sälja knark. Åren 2018–2019 skedde en rejäl upptrappning av det grova våldet i förorterna. Ungdomarna hade alla liknande bakgrund; en otrygg uppväxt i krig, inget hopp om en framtid och en mottaglighet för den kriminella livsstilen. Till slut hade de blivit helt avtrubbade för våldet. På grund av sitt affärssinne så retade han upp fel personer.
Hemlikt, guldutställare.
– Många av mina vänner hade redan dött, det var bara en tidsfråga innan jag själv skulle bli dödad. År 2020 skulle jag träffa kunder i Tensta centrum och gick där med en kompis när vi såg ett ungdomsgäng komma. Något kändes fel, jag kände det i luften, så jag sa att vi skulle sticka därifrån. Vi går över bron och två minuter senare så springer en svartklädd man över bron. Han skjuter mot oss och när det är över springer vi dit
»Hon behandlade mig som en jämlike, inte som ett fall«
och ser en 19-åring liggandes på marken skjuten till döds. Hans vän ligger bredvid svårt skadad. ”Zack, de sa ditt namn”, säger han med ansträngd röst. Vi ser att en till skjuten ligger längre bort. Polis och ambulans kommer till platsen och då ringer en annan kompis för att höra om jag lever. De var ute efter mig.
DEN MÖRDADE POJKEN tog en kula som var menad för Zack. Han var Zacks småsyskons bästa vän. När Zack mötte pojkens mamma och syskon var det något som brast. ”Är min son död”, frågade mamman. Då rämnade muren och Zack tappade all styrka, han låg hemma i en vecka.
– Första tanken var hämnd. Det var som en vulkan i mig. Men går man över en viss gräns så finns det ingen återvändo. Jag var inte rädd för att dö, jag var rädd för att döda. Det var då jag bestämde mig för att det fick vara slut. Jag var mottaglig. Fönstret var öppet.
Zack berättar att han hade turen att träffa en socialsekreterare på SIG, Sociala insatsgruppen i Spånga-Tensta, som visade engagemang och lyssnade utan att döma.
– Vi pratade i tre timmar. Jag hade aldrig tidigare visat mig så sårbar, men jag kände mig trygg och kunde sätta ord på allt jag hade gått igenom. Jag möttes av respekt och empati och jag fick en tydlig plan framåt.
Han fick flytta till ett stödboende i Bromma. Men där fanns också en kille från ett rivaliserande gäng, så Zack fick flytta vidare. När han fick tid för sig själv kom livet i kapp och Zack drabbades av en psykos. Han hamnade på psyket i tre veckor och ilskan sprutade ur honom. – Jag gjorde en lista med namn på alla jag ville skada. Men mest av allt ville jag ta bort all narkotika. Jag sökte stöd hos min socialsekreterare och hon övertalade mig att välja behandling. Det var egentligen inget svårt val.
HAN LYFTER IGEN hur socialsekreteraren hela tiden fanns där.
– Hon behandlade mig som en jämlike, inte som ett fall. Jag fick träffa en psykolog som fick mig att öppna upp och tänka i nya banor. Jag fick jobb och lära mig att prata om vädret med svenskar. Att anpassa mig till den nya miljön gjorde att jag växte och blev en bättre version av mig själv.
Zack har fortfarande kvar sina drömmar, entreprenörsidéer och en önskan att skapa förändring. Det var på den vägen han slog sig ihop med Christoffer Bohman och började föreläsa tillsammans med honom. Christoffer fick också en massa ”bra stoff” till sin bok, som Zack uttrycker det. Humorn finns med mitt i allt det svarta.
– Två gamla vänner hörde av sig när det hörde rykten om mitt avhopp och ville att jag skulle hjälpa dem att lämna. Bägge två sitter inne på livstid för mord idag. Jag hade inte förmågan att hjälpa då, men nu kanske jag kan hjälpa andra genom att trycka på vikten av att det finns ett ställa att vända sig, där man agerar när motivationen finns. Man behöver förstå vikten av relation och tillit, förklara processerna och förstå vad det handlar om. Gärna personer som kommer från samma bakgrund, någon som inte dömer, avslutar Zack. ○
Ett av Sveriges ledande HVB. Högspecialiserad behandling för
flickor/unga kvinnor 13-20 år med svår psykiatrisk problematik/NPS.
Centralt i Västervik - Riksintag.
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm och utanför Strängnäs.
Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
LEJONGRUPPEN AB = www.lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se
INTEGRERAD
DBT
Särskild kompetens finns för behandling avseende
Suicidalt agerande Ätstörningar
Trauma och komplex PTSD
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning EIPS Emotionellt instabilt personlighetssyndrom
Ta del av våra utvärderingsresultat och vår unika materialbank på hemsidan
Verksamhetschef@egehem.se
070-677 67 77 | www.egehem.se
Monica Persson, socialdirektör i Karlstads kommun, delar med sig av kommunens insikter i omställningsarbetet. Foto: Mark Harris
Från och med den 1 juli har Sveriges socialnämnder en ny socialtjänstlag att följa, vilket innebär en stor omställning. Större fokus ligger på förebyggande insatser och individens behov.
– Den viktigaste kuggen är de icke biståndsbedömda insat serna. Tidigare har vi kommit in för sent, när allting har rasat. Vi behöver komma in mycket tidigare, säger Monica Pers son, socialdirektör, Karlstads kommun.
TEXT JENNY FORS
FOTO MARK HARRIS OCH KARLSTADS KOMMUN
Det finns både möjligheter och utmaningar med den nya socialtjänstlagen. Att socialtjänsten kan erbjuda lätt tillgängliga och ej biståndsbedömda insatser gör att det blir enklare för invånarna att få hjälp. Vägen till insats kortas och problemen behöver inte bli så komplexa. Det förebyggande arbetet ökar tilliten till socialtjänsten och på sikt kommer det förebyggande arbetet att spara resurser.
Det här var något som kom fram under olika workshops som Karlstad kommun har hållit under året. Monica Persson,
socialdirektör i Karlstads kommun, var en av föreläsarna på Socialrättsdagen. Hon hade bjudits in av arrangören, JP Infonet för att dela med sig av sina erfarenheter. Karlstad är en av 13 pilotkommuner som har deltagit i Sveriges kommuner och regioners, SKR, projekt Tidiga Insikter för Tidiga Insatser. Från 2025 drivs arbetet vidare i SKR:s regi och då inte längre i projektform.
– Vi måste ha modet att släppa sargen. Vi har tagit hjälp av andra kommuner och även delat med oss av våra idéer. De sto-
ra kommunerna har mer resurser, men vi mindre behöver samarbeta i kluster. Tillsammans blir vi starka, säger Monica Persson, som också är ordförande i Föreningen Sveriges socialchefer
FRÅN BÖRJAN VISSTE de inte riktigt hur de skulle ta sig an en sådan här stor kulturförskjutning. Skulle det krävas en stor omorganisation? Men de ”kom på bättre tankar”, som Monica uttrycker det och beslutade sig i stället för att gå ut och fråga alla medarbetare.
– Det är väldigt viktigt att få ett underifrånperspektiv. Det är ju medarbetarna som ska ändra sitt arbetssätt. Vi hörde att Lund hade gjort så, så vi gick ut på APT och frågade vad det fanns för idéer till nya arbetssätt som man skulle kunna testa i liten skala. Vi fick in massor, över 60 förslag.
ALLA ARBETSGRUPPER HÖLL workshops för att komma fram till vilka insatser som skulle kunna ges utan biståndsbedömning. Under hösten 2024 genomfördes
37 workshops på samtliga enheter, ledningsgrupper och staben inom arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad. Åtta workshops genomfördes också med civilsamhället.
NÄR DET GÄLLER utmaningar framkom att det kan bli en otydlighet mellan första och andra linjens socialtjänst och främst då vart gränsdragningen mellan bistånd och förebyggande insatser ska gå. Även att det kan bli en utmaning att hitta rätt nivå och inramning för den förebyggande insatsen.
– Det var närmare 30 förslag som kunde genomföras. Det vi märkte på en gång var att vi direkt fick återkoppling från folk ute på stan och beröm för att vi syntes mer. Redan dag två märkte vi också hur mycket av våra tester som innebar samverkan med andra. Bästa sättet för socialtjänsten att nå fler personer är att finnas inom andra verksamheter, främst inom skolan. Även fritidsgårdar, familjecentraler, förskolan och så vidare. Ofta hör man att ”Det där såg vi redan i förskolan”. Därför är tidiga insatser så viktigt innan problemen blir för stora.
Vi hjälper dig med skyddat boende mot ett tryggare liv.
Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller våld. Vi arbetar i Göteborg med omnejd på uppdrag av socialtjänsten.
Alla klienter bor i en egen lägenhet (ej kollektivt).
Vår största målgrupp är kvinnor utsatta för våld i nära relation men vi tar även emot män och andra typer av ärenden där det finns en hotbild.
Vi är arbetar också utifrån barnrättsperspektivet där vi ser barnen som egna placeringar med egna rättigheter. Vi har jourberedskap dygnet runt.
Karlstads socialtjänst har utökat sin synlighet och tillgänglighet ute på stan och där människor finns. Foto: Karlstads kommun
»Vi behöver inte vara klara med allt, vi kan skruva lite på det vi vill kunna erbjuda utan behovsprövning«
Det tar tid att ändra inriktning, det går inte över en natt.
– Vi behöver inte vara klara med allt, vi kan skruva lite på det vi vill kunna erbjuda utan behovsprövning. Vi är inte så bra på att berätta vad vi gör och vad vi kan, det måste bli tydligare. Med uppsökande verksamhet och ökad synlighet kan vi också få upp tilliten. Men vi behöver också ha tillit till att individen kan beskriva vad denne vill ha hjälp med, säger Monica Persson.
”IT TAKES A village to raise a child”, brukar man säga. Monica menar att vi måste skapa de här byarna, där socialtjänsten är en del. En synlig och tillgänglig socialtjänst med en öppen dörr.
– Det ska vara lätt att gå in, men lätt att gå ut också. Lagändringen öppnar upp för möjligheten att öka förtroendet och tilliten till socialtjänsten så att fler vågar söka hjälp. Möjligheten att inte dokumentera personuppgifter minskar rädslan att ”bli kvar” inom socialtjänsten
och det gör socialtjänsten mindre skrämmande.
Exempel på några idéer som har testats är att boendestödjare ska röra sig ute på stan om de får ett återbud från en klient. Mycket handlar om ökad tillgänglighet, utökad telefontid, mer tid ute för att synas och informera.
– Vi sökte också upp ett 20-tal individer som vi hade haft kontakt med väldigt länge för att få höra vad de tyckte om sina insatser. En kvinna sa att hon fick vad vi hade, men inte det hon behövde. Det visar att vi verkligen behöver arbeta mer förebyggande och individanpassa insatserna.
MONICA TYCKER ATT det är en stor fördel att hela förvaltningen är med på banan och att medarbetarna själva har utarbetat det nya arbetssättet.
– Det ger oss en enorm kraft. Vi har jobbat hårt, men det har varit väldigt roligt. Just att man har hittat på de här testerna själva och sedan får se hur de faller ut, avslutar hon. ○
010-405 08 69
SKR stödjer socialtjänstens omställning på olika sätt. På webbplats Framtidens social tjänst hittar du: Information om nya socialtjänstlagen, kunskap och stöd att ställa om samt inspiration hur andra gör. Under 2026–2028 erbjuds kommunerna att gå med i en gemensam lärprocess som stöd att driva
förändringar i linje med nya socialtjänstlagen. Med lärprocessen får kommuner stöd att löpande lära av varandra, och bidra till utveckling i hela landet. I samarbete med Karlstad universitet gör SKR också en nationell uppföljning av socialtjänstens omställning.
skr.se
GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser.
Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se
Korpberget Behandlingscenter erbjuder adekvat och omsorgsfull beroendevård.
För kvinnor och män från 18 år.
Korpberget är beläget i natursköna Höga Kusten och med över 35 års erfarenhet av beroendevård.12 stegsbehandling, KBT och flera specialprogram såsom ex kriminalitet och våld i nära relationer erbjuds under behandlingstiden. Behandlingen genomsyras av föreläsningar och gruppsittningar med din kontaktperson (terapeut) och enskilda samtal.
PRIMÄR BEHANDLING är den 1:a fasen och varierar mellan 6 veckor till 3 månader beroende på uppdragets innehåll från remiterande myndighet och i samråd med den enskilde. Under denna fas så är behandlingens innehåll föreläsningar och gruppsittningar och däremellan samtal och vägledning av din utsedda kontaktperson (terapeut). Fysisk aktivitet sker schemalagt 2 ggr i veckan.
HALVVÄGS HUS (fördjupad behandling) 3-6 månader kan vara ett alternativ för många och där behandlingen går in i en sekundär fas. Du bor i en lgh och får under tiden en mer ansvarsfull roll för din vardag. Behandlings intensiteten och gruppsittningar är mindre frekventa än under primär behandlingen. Fördjupnings uppgifter om ex familj, ekonomi och friskvård, kriminalitet och annat som tillhör tillfrisknande processen prioriteras. Du förbereder dig för en återgång till samhällets förväntningar och ditt livs fortsatta tillfrisknande. Under denna fas kan kriminalitetsprogram, våld i nära relationsprogram, anhörig problematiksprogram sk anhörig vecka bli aktuella. Behandlings planering görs tillsammans med remiterande myndighet och din terapeut som leder behandlingsarbetet.
MÄN & KVINNOR gör behandling i separata enheter och är åtskilda från varandra på Korpberget. Detta gäller primär behandling så väl som den fördjupade behandlingen. Den fantastiska miljön och den omsorgsfulla personalgruppen välkomnar förfrågan och erbjuder informationssamtal både fysiskt och via telefon/videosamtal. Om placering blir aktuellt så erbjuder vi sedan en tid även sk Pickup (hämtning) där vi reser och hjälper till med den kritiska fasen att resa till behandlingshemmet.
Föreståndare: Christer Gustavsson 070-156 43 40 I christer@korpberget info@korpberget.se | www.korpberget.se
Risingegården har funnits sedan början av 1990-talet och är idag ett HVB-hem för flickor 12–20 år. Vår målgrupp är flickor med psykosocial och/eller neuropsykiatrisk problematik, självskadebeteende, övergreppsproblematik och riskbeteenden mot våld, kriminalitet och missbruk. Vi drivs som ett HVB-hem och tar emot enligt både SoL och LVU.
Behandlingshem
För att möta ungdomarnas individuella behov har vi möjlighet att erbjuda olika behandlingsmetoder. Hur ungdomens behandling ska utformas planerar vi tillsammans med ungdom, nätverk och socialtjänst. Vi jobbar alltid aktivt med ungdomens skolgång/annan sysselsättning och familjen/nätverket!
Natur och omgivning
Behandling på Risingegården erbjuds i olika individanpassade former. Vi ligger lantligt med stora grönområden, och skog inpå knuten. I närområdet finns badsjöar och tillgång till naturen.
Relationens betydelse
Vi är övertygade om att det är i relationen till oss vuxna, både till oss på Risingegården och till de som finns hemma, som mycket av förändringen hos ungdomen sker. Vi tar tillvara stunden för att visa och vara modeller för hur bra samspel fungerar. Att umgås, ha roligt och glädjas är nödvändiga inslag i behandlingen för att orka ta itu med de svårigheter som finns.
Risingegården har sen 2012 arbetat strukturerat med djurunderstödda insatser i behandling. Hos oss finns får, kaniner och marsvin. I samarbete med Kompisteamet i Finspång kan ungdomarna även få hund- och hästunderstödda behandlingsinsatser
Öppenvård och stödboende
Risingegården erbjuder även stödboende i lägenheter och öppenvårdsinsatser där vi bl.a använder oss av MDFT, Multi Dimensional Family Therapy, som ingår i Socialstyrelsens kunskapsstöd och är en strukturerad familjebehandlingsinsats.
Alla möten vi fått göra under dessa år – möten med arga, ledsna, skamsna, självföraktande, men även glada, livfulla, modiga, nyfikna ungdomar och deras nätverk – har gett oss en stor kunskapsbank. Det viktigaste för oss har alltid varit och är fortfarande att ungdomens röst blir hörd under sin behandlingstid. För att ungdomen ska kunna sätta ord på sin historia eller kunna uttrycka sina behov och sin vilja, behöver vi hjälpa till och vägleda i relationerna till familjen och till andra viktiga personer i nätverket.
Vi tar emot placeringsförfrågningar via mail eller telefon. Välkommen att höra av dig!
Hör gärna av dig!
Har du frågor om Risingegården och vår verksamhet är du välkommen att höra av dig.
Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt, PFA, innebär att utgå från varje persons färdigheter och svårigheter, för att skapa förutsättningar till en tillvaro där personens färdigheter används och svårigheter kompenseras. Vi följde med när utvecklarna av PFA, Anders Lindström och Carl-Mikael Feldt besökte Ljusdals kommun för att se hur arbetet fortsätter.
TEXT OCH FOTO JENNY FORS
Inne i bagarstugan sprider sig en ljuvlig kaneldoft. Viktoria, som är ansvarig handledare lyfter ut plåtarna med kanelskorpor från den stora bakugnen. André och Siv berättar att de trivs med att baka. Det förstår vi, det är så fint och trivsamt i den röda timmerstugan på Julias, som är en av dagverksamheterna.
Det blev ett kärt återseende när Anders Lindström och Carl-Mikael Feldt på vårdoch omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun bjöds in till ett studiebesök av Maja Svensson och Rebecka Eriksson för att se hur de har implementerat PFA i Ljusdals kommun.
De var två år sedan som Anders och Carl-Mikael höll en utbildning här för personal inom stöd och omsorg. Efter det så har Maja, Rebecka, Ella, Åsa, Nina, Vanja och Malin sett till att alla enhetschefer har genomfört utbildningen. Sedan fungerar de som handledare och sprider detta vidare i sina arbetsgrupper så att all personal arbetar enligt samma synsätt.
– Vi har byggt upp ett koncept som innebär att man startar med en veckas utbildning som man varvar med praktik i verksamheten. Det är fantastisk att se den resa som Ljusdal har gjort från den för-
sta utbildningsveckan fram till nu. De har kommit långt, säger Carl-Mikael Feldt.
HANTVERKARGÅRDEN I LJUSDAL bedriver daglig verksamhet med olika inriktningar enligt LSS.
– Vi vill bana väg för PFA i Ljusdal och fortsätta i den här andan. Utbildningen har verkligen ökat värdet på den pedagogiska kompetensen. Det har gett så mycket, bland annat skapat ökad trygghet och
en bro mellan daglig verksamhet och boendena, berättar Maja Svensson, handledare.
PFA, pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt, är framarbetat i samarbete med Mälardalens universitet. Metodiken beskrivs i boken ”PFA – pedagogisk förhållnings- och arbetssätt” (Gothia Kompetens) och nu släpps också uppföljaren PFA – praktisk tillämpning utifrån kasam. Det är något som har efterfrågats, en praktisk förankring kopplat till kasam.
– Kasam, känsla för sammanhang, blir ett viktigt verktyg när det gäller att förstå hur vardagens krav upplevs för personen och göra tillvaron mer begriplig, hanterbar och meningsfull. Den nya boken föl-
Kanelskorpor på gång i bagarstugan på Julias dagverksamhet i Ljusdal. Här trivs André, Siv och Viktoria, ansvarig handledare.
jer en arbetsprocess för att observera, bedöma och anpassa stödet med målet att öka självständigheten och känslan av sammanhang hos brukaren, säger Anders Lindström.
MED PFA ÄR meningen att anpassa miljön för att underlätta för personen i stället för att försöka få personen att anpassa sig. Personer med kognitiva svårigheter har vissa begränsningar som gör att olika saker blir svårare att uppnå. Genom att kompensera för dessa svårigheter och ta vara på styrkorna som finns upplever personen att denne klarar mer. Utbildningen tar upp själva grundidén och hur man kan bedöma, observera och anpassa utifrån den.
– Det är ett arbetssätt men ännu mer ett förhållningssätt, eftersom det är ett sätt att tänka. Vissa medarbetare tänker redan i de här banorna och de blev stärkta ytterligare. Vi har fått ökad motivation, även om det förstås fanns ett motstånd i början innan man visste vad det här var, men redan vid andra tillfället såg vi en annan motivation, säger Maja.
Mellan utbildningstillfällena jobbar man aktivt med det här i verksamheterna. Varje brukare har sin genomförandeplan och enkelheten gör att alla medarbetare har tagit det här till sig. Sedan pratar man om PFA på varje arbetsträff och kontrollerar regelbundet att det finns med i egenkontrollerna.
Det är personerna som är i huvudfokus, deras styrkor och det märks när vi går runt i huset. Hos fixargruppen har handledaren Åsa hittat styrkorna hos alla tolv deltagare i dagverksamheten. En som gillar att hålla ordning kan numera titulera sig förrådsansvarig.
– Det börjar med ett intresse och färdigheter som fångads upp och så bygger man upp självförtroendet hos brukaren stegvis, att till exempel först ha fått följa med till förrådet och hålla i nyckeln och sedan växt med ansvaret. En person i gruppen gillar struktur och har koll på allas scheman och tillsammans med lyhörda handledare ansvarar att sysslor görs.
»Det är ett arbetssätt men ännu mer ett förhållningssätt, eftersom det är ett sätt att tänka«
Genom olika verktyg så kartlägger man vad som är intressant, svårt och lätt för varje individ och vilken energi det tar, berättar Rebecka Eriksson som är metodutvecklare.
Var tredje vecka kommer en bokbuss och då har arbetstagarna i gruppen varsitt ansvarsområde, till exempel lämna tillbaka böcker, låna nya böcker, pricka av på en lista och se till att böckerna kommer upp på hyllan.
ANDERS OCH CARL-MIKAEL tycker att det är fint att se hur man har skapat kasam hos alla brukare och verkligen anammat det här förhållningssättet genom hela verksamheten. PFA gör också att det inte blir fokus på problem och besvär. Det är anpassningen och förmågorna som betyder något.
Maja Svensson är tillsammans med Robin och Kristofer handledare för kulturgruppen som låter oss lyssna till två låtar som de spelade och sjöng på Hovrastämman i Färila. De berättar med stolthet att de har genomfört 30-40 spelningar totalt, främst på äldreboenden och även på offentliga tillställningar. Vi låter ar-
betstagarna återgå till sin repetition och tar bilen för att åka runt till några andra grupper inom Hantverkargårdens paraplyverksamhet.
Vi får se fina alster som säljs i Butik Blå Torget och vilken härlig stämning det är på Café Slotte, som är Slottegymnasiets café där två arbetstagare jobbar. Kläppagruppen tar hand om skolornas cromebooks, åker ut med leveranser, producerar trycksaker och tillverkar presentartiklar bland annat.
JULIAS LIGGER NATURSKÖNT lite utanför centrala Ljusdal. Här finns bland annat en utegrupp och bagarstuga. Vi går runt på området där det finns stora ytor för olika ute-projekt och vedhantering. Alla brukare har fått välja sin plats utifrån intresse. Sedan kan man också byta om man vill prova på något nytt. De färdiga bröden säljs i butiken. Det är fint att se hur allt hänger ihop. Tillverkningen som sker i de olika dagverksamheterna finns att köpa i butiken, vissa grupper sköter leveranser och sopsortering. Sedan finns också ett vandrarhem och en gemensam restaurang.
– Vi är jätteimponerade av Ljusdal, ni har verkligen lyckats på ett prestigelöst sätt och tagit fasta på det personerna vill och kan, säger Carl-Mikael Feldt när vi sätter oss med en kopp kaffe innan det är dags för dem att vara med på veckans APT.
– Klockan tre är det möte, påminner den ordningsamma tjejen från fixargruppen när hon slår sig ned med oss. Hon nickar nöjt och det märks att hon tar sitt ansvar för schemat på största ansvar. ○
Denna bok är en praktisk fördjupning och ett komplement till boken ”Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA)”. Du får följa en tydlig arbetsprocess för att observera, bedöma och anpassa ditt stöd i vardagen med målet att öka självständigheten och stärka känslan av sammanhang hos personen du stödjer. Boken innehåller konkreta exempel, formulär och reflektionsfrågor som du kan använda direkt i din yrkesvardag.
GOTHIAKOMPETENS.SE
Missbruks- och kriminalitetsbehandling pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allians-gruppen.se | www.allviken.se | 072-559 09 39
Förstärkt familjehemsvård med coach Familjehem för barn och unga upp till 21 år
FaIRO I UPPSALA med omnejd | ÖPPENVÅRD info@allians-gruppen.se | www.fairo.se | 076-116 68 06
Stödboende för personer 16-20 år
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
ÄLBY STÖDBOENDE | ÖPPENVÅRD | UPPSALA info@allians-gruppen.se | www.allviken.se | 072-399 05 33
Individuella samtal/gruppsamtal Återfallsprevention, familjesamtal, sorgbearbetning
www.allians-gruppen.se
HVB-utredningen har lämnat sitt betänkande till regeringen med förslag på flera åtgärder för en stärkt trygghet och säkerhet för barn och unga. Befintliga hem kommer att behöva ansöka om nya tillstånd.
Stefan Holgersson, särskild utredare för HVB-utredningen, berättade om utredningens förslag under en pressträff den 23 juni tillsammans med socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.
– Vi har bland annat hämtat information från placerade ungdomar och verksamheter. Vi har fått in drygt 300 enkätsvar från barn och unga och det är en ganska dyster läsning, berättar Stefan Holgersson.
Utredningen föreslår att en ny placeringsform ska införas för barn och unga upp till 20 år: Hem för barn och unga, HBU. HVB ska vara enbart för vuxna.
– Det behövs en omfattande reformering av institutionsvården. Hem för barn och unga föreslås differentieras i tre olika kategorier för att matcha vårdbehoven: hem för barn och föräldrar, generella hem för barn och unga, och specialiserade hem för barn och unga. På de specialiserade hemmen ska man rikta in sig på bland annat utredning, särskilda skyddsbehov, skadligt bruk eller beroende, sexuell beteendeproblematik och kriminalitet.
Skyddsvärnet – anno 1910 har förvärvat Rockesholms behandlingshem, en väletablerad behandlingsverksamhet belägen sju mil nordväst om Örebro. Rockesholm grundades 1987 och var en av de första 12-stegsorienterade behandlingsverksamheterna i Sverige. Verksamheten erbjuder behandling för personer över 18 år med beroendetillstånd, med eller utan psykisk samsjuklighet.
Hedersrelaterat våld, kriminalitet och stärkt krisberedskap tillhör vår tids stora samhällsfrågor. Men debatten saknar ofta ett viktigt perspektiv – att personer med funktionsnedsättning löper förhöjd risk att utsättas. Myndigheten för delaktighet, MFD, höll flera seminarier under Almedalsveckan.
En kartläggning från MFD visar att utsattheten hos personer med funktionsnedsättning i en hederskontext är svårupptäckt. Det är också svårt att avgöra var gränsen går mellan befogat stöd från familjen i vardagen och otillbörlig kontroll och förtryck.
MFD har också släppt en rapport som visar att personer med funktionsnedsättningar ofta förbises i kommunernas krisberedskap. Maria Melin på MFD pratade om hur barn med funktionsnedsättning är extra sårbara för rekrytering till kriminella gäng.
Antal barn som känt sig trygga på HVB enligt HVB-utredningens enkätsvar
Ett webbaserat AI-verktyg som kompletterar dina befintliga journalsystem.
Framtaget av och för verksamheter inom vård och omsorg.
Varje funktion har fötts ur verkliga behov – inget har lagts till utan ett underliggande behov.
VÅRA KÄRNFUNKTIONER
1. Daganteckning
Tala in dina journalanteckningar på över 90 språk. Du talar fritt och naturligt, och Digital Step sköter resten.
2. Månadsrapport
Digital Step ammanställer samtliga daganteckningar under vald period och sorterar innehållet under verksamhetens egna mallar och förvalda rubriker.
3. Slutanteckning
Digital Step genererar en strukturerad sammanfattning med månadsrapporterna och genomförandeplanen som grund.
“ Enmånadsrapportsomtog90minuterattskriva–fårdunu ettklartutkastpå90sekunder
Ola Tornberg utbildar och handleder volontärer på Mind.
Mind utbildar sina volontärer för att kunna ta emot svåra samtal
Svenska föreningen för psykisk hälsa bildades 1932 och hade initialt fokus på bland annat föräldraupplysning. Organisationen bytte namn till Mind 2013 för att profilera sig och sätta fokus på självmordsfrågan. En stor del av verksamheten är de cirka 740 volontärer som specialutbildas för att ta emot samtal, både per telefon och chatt.
– För att bli en bra lyssnare är det viktigt att förstå nyttan med att lyssna, säger Ola Tornberg som utbildar och handleder volontärer.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Mind har med åren vuxit och erbjuder idag ett brett komplement av medmänskligt stöd med hjälplinjerna Föräldralinjen, Självmordslinjen, Äldrelinjen och Livslinjen. Organisationen har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Självmordslinjen startade efter uppmärksammade självmordet som Marcus Jannes sände i realtid på Flashback 2012. – Behovet var, och är än idag, jättestort. Av de cirka 95 000 samtal vi får årligen går ungefär 65 000 av dem till Självmordslinjen, som stödlinjen heter sedan 2015. De som ringer är både de som är i akut behov av stöd, men även anhöriga hör av sig till oss, säger Lolo Westerman, pressansvarig på Mind.
Hon har egen erfarenhet av självmord i sin närhet och kände att hon ville arbeta med den viktiga frågan.
– Självmord är aldrig ett val, det är en desperat utväg på en hopplös situation för
de allra flesta. Mind arbetar för att göra psykisk ohälsa och självmord mer pratbart och mindre skamfyllt. Det har blivit lättare med tiden för människor att prata om självmord, menar Lolo och fortsätter:
– När man kan prata om svåra saker som psykisk ohälsa och självmord och när stora kända artister som Avicii drabbas, har det haft stor påverkan för öppenheten i samhället. Ju fler vi får att prata om det, desto lättare blir det om man skulle drabbas av självmord i sin närhet.
Tack vare Tim Bergling Foundation, har Självmordslinjen sedan fem år tillbaka öppet dygnet runt. Verksamheten är till stor del beroende av insamling, samarbetspartners och människors vilja att vara volontärer.
– Vi vill göra det ännu mer tydligt hur mycket man faktiskt kan bidra med bara genom att vara en medmänniska som lyssnar, säger Lolo.
Den senaste satsningen är Livslinjen, som vänder sig till ungdomar, 16-25 år. – Många ungdomar känner stark oro och har ett behov av att prata med någon. Det kan handla om oro för klimatet, världsläget, ekonomin, krig i närområdet och om svårighet att hitta bostad, berättar hon.
Under pandemin blev det ett ökat tryck framförallt på Äldrelinjen, då äldre människor drabbades extra hårt av isolering och ensamhet.
– Vi märkte att det fanns ett stort behov av stöd och satte in extra insatser för den åldersgruppen. Vi gjorde även under samma period en stor digital omställning, så att stödsamtal kunde ges hemifrån av våra volontärer, berättar Lolo.
Det är just det medmänskliga stödet från volontärer som är en stor del av verksamheten. Idag finns cirka 740 volontärer, både runtom i Sverige men det finns även volontärer som bor utomlands.
Ola Tornberg jobbar som utbildare och handledare av volontärer på Mind och började själv som volontär 2013. Olas ansvarsområde är att hålla i workshops och utbildningar. Om man vill bli volontär gör man först en ansökan för att sedan kallas till intervju. Utbildningen hålls både online och under fyra workshops med olika teman, i en grupp på tjugo deltagare. Sedan får man handledning både individuellt och i grupp. Ola har tidigare arbetat med kommunikation, medling och konflikthantering och det är samtal och bemötande som är hans specialkunskap.
– Att lyssna är en stor del i det vi lär ut. Vi vill att de som blir volontärer blir så bra som möjligt på att lyssna och att man får den stödsökande att verkligen uppleva det. Det är viktigt att man har en lugnande inverkan, så att personen som ringer
»Många ungdomar känner stark oro och har ett behov av att prata med någon«
får hjälp med att komma ur den värsta stunden, förklarar Ola.
FÖR ATT BLI en bra lyssnade behöver man först förstå nyttan med att lyssna. – De flesta människor har varit med om att någon verkligen har lyssnat aktivt, utan att varken ge råd eller tröst eller försöka fixa och lösa saker, och märkt hur befriande det kan vara, säger Ola och fortsätter:
– Det är också viktigt att bli medveten om sina egna tendenser som lyssnare. Brukar man försöka komma med råd, till exempel? Sedan kan man fundera på
vad man kan komma med för alternativ. Det är ett val man kan göra, att stoppa sig själv från att lösa problem. Men det är inte konstigt att vi har lösningsfokus, det kommer med evolutionen. Ofta har vi jobb där vi får betalt för att lösa problem, så det har vi tränat mycket på. Många märker inte det här förrän vi gör övningarna. I början kan det bli lite omvälvande, när man får omvärdera sina kunskaper och börja fylla på med nya. Det är den stora utmaningen för de flesta, menar Ola.
När människor träffas i samma rum sker kommunikationen till 70-90 procent med hjälp av kroppsspråket. Tar man då
bort kroppsspråket har vi kvar rösten och orden. För utbildningen har Mind tagit fram det så kallade Lyssnarhjulet, där man arbetar med specifika verktyg.
– Utbildningen är indelad i fyra delar, först att förstå sin roll och sitt syfte som lyssnare, för det andra hur man använder sig av sin empati. Hur låter empati? Empati är ett diffust begrepp. Experterna är inte ense om hur man beskriver empati, sympati och medkänsla. Den tredje delen handlar om aktivt lyssnande genom att bekräfta, uppmuntra, ställa frågor och att spegla den andra parten. Om man till exempel uppmuntrar kan det leda till att den andra personen fortsätter att berätta. Exempel på uppmuntran kan vara att humma, säga ”Okej vad spännande, vill du berätta mer?” Den fjärde delen handlar om samtal på liv och död. Där går man mer in på det som kan vara akut i situationer, som när en person uttrycker att den inte vill leva länge eller har planer på att ta sitt liv.
VERKTYGEN I LYSSNARHJULET är framtagna för att fungera i alla situationer, även när de är akut. Ofta finns ett motstånd hos personen att söka, eller ta emot hjälp. Detta behöver vi känna till och undersöka i samtalet. Det handlar om att hålla sig lugn och försöka bygga tillit i samtalet.
Det är viktigt att öva på att låta så naturlig som möjligt, något som kan ta tid.
– Det här är en process, ungefär som att lära sig ett nytt språk, säger Ola.
Men det är inte bara telefonsamtal som volontärerna tar emot, utan de chattar också.
– I telefonen har du rösten att jobba med men i en chatt finns bara de skrivna orden. Kommunikationsmässigt så ökar svårigheten vid chatt och utmaningen blir större att kunna formulera sig på så bra sätt som möjligt. I en chatt uppfattas orden annorlunda och där finns också större utrymme för missuppfattningar och feltolkningar.
– Risken är att det blir korta svar som tappar värme och medmänsklighet. Man behöver tänka på att få med detta genom att kanske lägga till några ord som förmedlar intresse och empati. Ett exempel kan vara att man istället för att skriva ”berätta!” skriver ”Vad orkar du berätta just nu?”
EFTER UTBILDNINGEN BOKAR man in sig på ett introduktionspass och efter det ska man helst vara tillgänglig minst två gånger fyra timmar per månad. Uppföljningar görs ungefär tre gånger om året och utöver det tillkommer fortbildningar och föreläsningar, för att fortsätta att utvecklas. För att få bli volontär behöver man vara minst 23 år. Ola berättar att det är ett mycket brett spann på åldern hos de som är volontärer.
– Spannet just nu är mellan 23 och så har vi några som är närmare 90 år. Och det är människor från samhällets alla hörn, de som har jobbat eller jobbar inom vården, en del psykologer och terapeuter och sen har vi de som har vanliga jobb till vardags och som vill göra något annat som känns meningsfullt. Det är fint att det är en stor blandning av människor med olika erfarenheter, både personligt och yrkesmässigt.
Mind har idag cirka 740 volontärer som får specialutbildning.
»Det är viktigt att man har en lugnande inverkan, så att personen som ringer får hjälp med att komma ur den värsta stunden«
Skamkänslor är något de allra flesta volontärer möter i samtalen. Då är det viktigt att visa att alla känslor är okej. – Vi ska inte få dem som ringer oss på andra tankar eller säga att ”inte ska du skämmas”. Det är lätt att man säger det, men det fungerar sällan bra. Skamkänslor möter man bäst med empati och spegling. Berättar man att man själv känner igen skamkänslor, kan det vara oerhört förlösande. Men det ska vara äkta och trovärdigt förstås. Vi tappar det mänskliga om vi låtsas att vi vet och att vi bryr oss. Att själv våga visa sig sårbar är alltid en bra väg till dialog, menar Ola. ○
Den ideella organisationen Mind, som arbetar med psykisk hälsa, grundades 1931 och hette ursprungligen SFPH (Svenska föreningen för psykisk hälsa). 1996 startade den första stödlinjen Föräldralinjen som bemannades av yrkesutbildade psykologer och socionomer. Organisationen bytte så småningom namn till Mind och startade stödlinjerna Äldrelinjen och Självmordslinjen. Härom året kom även satsningen Livslinjen som vänder sig till ungdomar mellan 16-25 år. Det finns också ett modererat forum på nätet, Mind Forum, där man kan ge och få stöd av andra i liknande situationer. Det senaste året tog Mind emot 940 000 samtal med hjälp av 740 specialutbildade volontärer.
Under fyra veckor har socialarbetare från Indien, Turkiet, Tyskland och Österrike varit på besök i Sverige som en del i ett internationellt utbytesprogram. – Det är otroligt intressant att ta del av socialt arbete i olika länder och olika världsdelar. Man känner igen behoven och problemen, det är lösningarna som skiljer sig åt, säger Helena Reinius, CIF Sweden.
TEXT OCH FOTO JENNY FORS
Det är fjärde och sista veckan för CIF-deltagarna när vi träffas hemma hos Helena Reinius, styrelsemedlem i CIF Sweden. CIF står för The Council of International Fellowship for Social Workers and Youth Leaders. Genom att utbyta erfarenheter inom det sociala fältet vill man öka den professionella kunskapen och förståelsen för kulturell mångfald.
Deltagarna har bott i värdfamiljer för att komma närmare svensk kultur och varit runt i flera städer för att se hur man jobbar inom olika områden. De har också fått en introduktion i hur det svenska välfärdssystemet är uppbyggt. I Stockholm har de bland annat besökt Sveriges riksdag, Socialstyrelsen och SKR, Sveriges kommuner och regioner.
Tidigare på dagen har de fått höra mer om socialtjänstlagen hos JP Infonet, där Helena Reinius jobbar. Nu är det dags för workshop och utvärdering av studiebesöken.
– I år har vi tagit emot deltagare från Indien, Turkiet, Tyskland och Österrike. Vi strävar efter att ha en bra mix från olika delar av världen, inte bara Europa. Då
kan de också lära sig mycket av varandra. Det här utbytet ger deltagarna livsförändrande erfarenheter och vänner för livet, säger Kristina Weinsjö, ordförande för CIF Sweden.
HON SÄTTER SIG med gruppen och ber dem att skriva ned sina erfarenheter på lappar medan Helena Reinius förbereder lunchen. Det märks att gruppen har kommit varandra nära under de här veckorna och de uppskattar att få tid tillsammans för att diskutera olikheter och insikter.
– Höjdpunkten för mig var i Jönköping när jag fick följa med Fältgruppen där. De skapade så goda relationer med ungdomarna, vilket var fantastiskt att se. De träffades inte bara ute på kvällen, utan de fanns även på skolan på morgonen, berättar Katharina Lidner, skolkurator från Tyskland.
Hon var också till Barnahus i Jönköping. Det var trivsamt och välkomnande, förutom i ett rum där det var lite för kalt, tyckte hon. I Tyskland är det mer barnfokus, även om socialsekreterarna är mer strikta. Det är också mer frivillighet i Sverige.
– Skolsköterskor som ni har i Sverige är väldigt bra. Ni har också bra samverkan mellan socialvård och sjukvård, fortsätter hon.
MARLENE NEUTEUFEL, SOCIALARBETARE från Österrike, skriver ”FIKA 9.30” på en lapp. Hon tyckte det var trevligt med en gemensam paus där man sätter sig ned med en kopp kaffe och kan prata om privata saker. Hon hade besökt Göteborg och Stenungssund.
– Hemma har vi ofta ingen rast alls när man jobbar inom skolan och det finns inte mycket utrymme för samtal. Ni har också ett utbrett familjehemssystem, vi har bara familjehem för små barn.
Aysegül Gülkeser, psykolog från Turkiet, tyckte att svenskarna ser mer till individen i stället för familjen.
– Jag bor med min mamma och tar hand om henne. Ni har mer utbyggd äldrevård och bättre familjehemssystem. Vi har problem med barnarbete, problem med utveckling och demokrati.
Aysegül och Milind Prabhakar hade besökt Växjö tillsammans. Milind är chef för en stiftelse i Mombay, Indien, som hjälper gatubarn. Han berättar att de har många barnhem och tycker att vårt system med familjehem är mycket bättre. Men han är bekymrad över att våra äldre bor själva och är mycket ensamma.
– Vi tar hand om våra föräldrar och vi har en stark familjekultur. Ni skiljer er för lätt, det är inte bra för barnen. Men det är bra att männen hjälper till med matlag-
ning och ni är duktiga på återvinning. Vi har problem med nedskräpning och förorening. Om vi också skulle cykla, som jag ser att ni gör, så skulle det bli bättre. Hos oss är det bara barnen som leker med sina cyklar. Det får vi ändra på. Ni jobbar också längre upp i åren och är duktiga att röra på er, de äldre ser mycket starkare ut här. Det var lite lustigt att Milind som är man, gärna ville ta efter hans värdfamiljers sätt att dela på matlagningen i hemmet, medan Sunita Nambiyar, en kvinnlig forskare från Indien tyckte synd om mannen i sina värdfamiljer.
– Ni tar inte hand om era män, menar hon. Ni måste visa att ni bryr er om varandra. Hemma gör jag frukost till
»Meningen är att skapa förståelse och att deltagarna kan ta med sig något hem«
hela familjen innan jag går hemifrån. Här verkar alla plocka fram till sig själva från kylskåpet utan att fråga om någon annan vill ha.
DET BLIR INTRESSANTA diskussioner om könsroller, normer och värderingar. Själva tanken med CIF är att utbytet står på tre ben som alla är lika viktiga. Det handlar om ett utbyte kulturellt, internationellt och professionellt.
– Vi kan alla lära och inspireras av varandra. Dessutom lär vi oss om oss själva. Meningen är att skapa förståelse och att deltagarna kan ta med sig något hem. Jag gillar att visa upp sådant som är uppbyggt med enkla medel och därför är enkelt att inspireras av även för de som är från länder med mindre resurser. Har man duktiga socialarbetare så kan man göra mycket av lite, säger Kristina Weinsjö.
Hon menar att man lär sig väldigt mycket på att åka till olika kommuner och observera hur de arbetar. Det är stor skillnad på landsbygd och storstad. Sunita uppskattade att få ha sin bas i Östersund, där hon fick träffa forskarkollegor på Mittuniversitetet, deltog i undervisningen och höll en föreläsning för eleverna. Hon var tacksam över samtalen mellan kollegor som var öppna och icke-dömande.
– Man kommer hem med nya perspektiv, men det gäller att våga utmana sig själv och sina egna föreställningar, säger Kristina.
Hon har själv varit på en CIF-resa till USA och Helena Reinius var till Frankrike. – Jag lärde känna Frankrike, men också Algeriet, Costa Rica och Rumänien som de övriga deltagarna var ifrån. Det är det som är så fantastiskt med det här nätverket, avslutar Helena. ○
Q Sunita från Indien arbetar vid Maharaja Sayajirao University of Baroda, där hon undervisar, forskar och handleder studenter inom socialt arbete och miljöstudier. Hon är också programkoordinator för volontärarbete inom National Service Scheme.
Q Milind från Indien har en lång karriär inom socialt arbete och barnskydd, där han sedan 1997 arbetat för Salaam Baalak Trust, en organisation som hjälper gatubarn och hemlösa ungdomar i Mumbai. Han har avancerat från socialarbetare till administrativ chef och programansvarig.
Q Ayşegül från Turkiet är psykolog och arbetar vid Generaldirektoratet för kvinnors status i Ankara, där hon fokuserar på kvinnors rättigheter, skydd och empowerment. Hon har tidigare arbetat inom socialtjänsten och våldscentrum i Turkiet.
Q Katharina från Tyskland jobbar som skolkurator. Hon har arbetat inom skola sedan 2003 och fokuserar på förebyggande arbete, rådgivning och nätverksbyggande. Hon hjälper elever och ger stöd till föräldrar och lärare inom områden som psykisk hälsa, självskadebeteende och våld.
Q Marlene från Österrike arbetar som socialarbetare i ett mobilt palliativt team för barn och stödjer familjer med svårt sjuka barn genom att hjälpa dem med ekonomiska, sociala och juridiska frågor samt organisera vårdtjänster. Hon är också utbildad medlare.
För pojkar och flickor 9-13 år
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31
info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.
Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.
För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52
H o s o s s f inn s p l a t s f ö r v ar o c h e n .
Ny verksamhet
LSS-boende LSS med skydd Förstärkta familjehem HVB-hem Stödboende
i n f o @ v i l l b e r g a g r u p p e n s e | v i l l b e r g a g r u p p e n s e
Vi har lediga platser och finns på flera platser i landet. Mo Gård har 75 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskapsföretag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och anpassad gymnasieskola till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism.
Välkommen att besöka Lediga platser på vår hemsida och ta kontakt med våra kunniga placeringsrådgivare: placeringsradgivare@mogard.se 010-471 67 00
mogard.se
Årets upplaga av Colosseumspelen ägde rum på Västra Alnäs i Uppsala och är ett initiativ som stärker samhörighet och glädje för ungdomar på HVB-hem. Evenemanget, som arrangeras av Colosseumgruppen, är en av årets höjdpunkter för både ungdomar och personal, och får många att känna stolthet och positivitet i en annars utmanande vardag.
I årets Colosseumspel deltog cirka 100 personer – både ungdomar och personal – i en spännande femkamp, volleybollturnering och fotbollsturnering. Med lagkaptener som representerar sex olika HVB-hem, bjöd dagen på en härlig blandning av aktivitet, skratt och tävlingsanda. Colosseum bjöd på hamburgare och fika.
En stolthet för arrangören är att utse fem spelare till ”Fairplay”-utmärkelsen, ett pris som hyllar respekt, vänskap och sportslig anda. Prisutdelningen till topp 3lagen blir ett inspirerande slut på en dag fylld av gemenskap och glädje.
Det som gör Colosseumspelen så unika är att det ger ungdomar möjlighet att del-
ta i organiserad sport och aktiviteter på lika villkor, något som ofta kan vara svårt på andra arenor. Dagen präglas av ett klimat av respekt, glädje och hälsa, och till följd av detta har evenemanget aldrig haft några incidenter.
Norik Topalian, vd för Colosseumgruppen, uttrycker en stark önskan att utveckla konceptet ännu mer. Nästa år planerar man att utöka evenemanget till en hel helg långt HVB-mästerskap, där ännu fler behandlingshem från hela landet kan delta. Drömmen är att bli ett årligt nationellt evenemang som förenar ungdomar, personal och ledare i en festival av sport, gemenskap och glädje.
– Vi vill visa att samhället kan skapa positiva möjligheter för ungdomar. Med fler lag från fler hem kan vi öka glädjen, sammanhållningen och den hälsosamma tävlingsandan, säger Norik.
Det är ett kraftfullt sätt att bryta med bild av problem och problematisk mediarapportering – istället fokuserar Colosseumspelen på kraften i positiv samverkan
Nästa år planerar Colosseum att göra evenemanget ännu större. Foto: Privat
och ungdomars utveckling. Tillsammans skapar man en atmosfär av hopp, glädje och framtidstro för ungdomar på HVBhem.
Norik Topalian välkomnar fler lag och behandlingshem att anmäla sitt intresse till nästa år – håll utkik efter annonsering och information!
KÄLLA: COLOSSEUMGRUPPEN
Öppna event
23/10 – 15/12, ADAD-utbildning streamad
29/1 – 27/3 HVB 4p med MCHS
Stockholm
26/2 – 24/3 FIT med VoB Syd Hässleholm
23/4 – 21/5 FIT 4p med MCHS
Stockholm
29/4 – 1/5 ICCE ACE 2026 Färöarna
Uppdragsutbildningar;
Arbetsplatsförlagd och streamad utbildning och handledning. Kontakta mig för förslag!
Digitala brevkurser;
Grund, diplom och fördjupning inom FIT, ADAD och LF. Börja när du vill, jobba var du vill och helt i din egen takt.
Mer info och anmälan på waitong.se
Signifikans är ett modernt digitalt verktyg som både hjälper er att uppfylla IVO:s krav, och samtidigt på ett enkelt sätt påvisa mätbara förändringar.
är ett modernt digitalt verktyg som både hjälper er att uppfylla IVO:s krav, och samtidigt på ett enkelt sätt påvisa mätbara förändringar.
är ett modernt digitalt verktyg som både hjälper er att uppfylla IVO:s krav, och samtidigt på ett enkelt sätt påvisa mätbara förändringar. Nu lanserar vi senaste versionen som även innehåller avvikelse och incidenthantering.
ger dig verktygen för att uppfylla kraven och säkerställa kvaliteten i verksamheten.
Signifikans ger dig verktygen för att uppfylla kraven och säkerställa kvaliteten i verksamheten.
ger dig verktygen för att uppfylla kraven och säkerställa kvaliteten i verksamheten.
Automatisk journalföring –Genomförandeplanens insatser registreras med ett knapptryck.
Automatisk journalföring –Genomförandeplanens insatser registreras med ett knapptryck.
Automatisk journalföring –Genomförandeplanens insatser registreras med ett knapptryck.
Påminnelser i mobilen – Minskar risken för missade rutiner och förebygger avvikelser/incidenter.
Påminnelser i mobilen – Minskar risken för missade rutiner och förebygger avvikelser/incidenter.
Påminnelser i mobilen – Minskar risken för missade rutiner och förebygger avvikelser/incidenter.
Snabb och tydlig dokumentation –Bevisar att ert arbete gör skillnad.
Snabb och tydlig dokumentation –Bevisar att ert arbete gör skillnad.
Snabb och tydlig dokumentation –Bevisar att ert arbete gör skillnad.
Automatiska grafer – Presentera resultat för uppdragsgivare och politiker.
Automatiska grafer – Presentera resultat för uppdragsgivare och politiker.
Automatiska grafer – Presentera resultat för uppdragsgivare och politiker.
Digitalt stöd för kvalitetssäkring –Visar att ni gör det ni säger att ni gör.
Digitalt stöd för kvalitetssäkring –Visar att ni gör det ni säger att ni gör.
Digitalt stöd för kvalitetssäkring –Visar att ni gör det ni säger att ni gör.
med tre innovativa moduler –utvecklat av sakkunniga med 30+ års erfarenhet av branschen.
med tre innovativa moduler –utvecklat av sakkunniga med 30+ års erfarenhet av branschen.
Signifikans med tre innovativa moduler –utvecklat av sakkunniga med 30+ års erfarenhet av branschen.
Vill du veta mer? Kontakta oss idag!
Vill du veta mer? Kontakta oss idag!
Vill du veta mer? Kontakta oss idag!
Inga bindningstider. Ingen krånglig uppstart. Prova gratis i 1 månad!
Inga bindningstider.
Ingen krånglig uppstart. Prova gratis i 1 månad!
Inga bindningstider. Ingen krånglig uppstart. Prova gratis i 1 månad!
SSILs utbildningsdagar syftar till att belysa olika aktuella teman där socialtjänsten och kriminalvården bjuds in till samtliga tillfällen.
Malmö 11 september
Västerås 24 september
Göteborg 8 oktober
Göteborg 9 oktober
Uppsala 21 oktober
Linköping 20 november
Stockholm 3 december
Unga i riskzon (Gängkriminalitet)
Anmäl er på ssil.se
HVB/Familjehem
Dagen för Skyddat Boende Skydd och säkerhet
Handläggare LSS LSS
Dagen för Skyddat Boende Skydd och säkerhet
Unga i riskzon (Gängkriminalitet)
Framtidens socialtjänst
Framtidens socialtjänst
Vill du boka utställarplats? Kontakta kund@ssil.se
Kostnadsfritt för socialtjänsten
HVB-/Familjehemsdagen riktar sig till dig som arbetar inom socialtjänsten som handläggare / socialsekreterare eller chef och ansvarar för att göra placeringar på HVB, familjehem, stödboende, skyddat boende eller öppenvård. Samt till dig med ledande befattning inom kriminalvård eller region.
LSS-dagen riktar sig till LSS-Handläggare, biståndshandläggare och chefer som ansvarar för att göra placeringar och/eller biståndsbedömningar inom LSS/SoL.
HVB/Familjehem
HVB/Familjehem
HVB/Familjehem
Anmäl er på hvbguiden.se
Stockholm 3 september HVBGuiden
HVB-/Familjehemsdagen
Stockholm 4 september LSS-dagen LSSGuiden
Göteborg 25 september HVBGuiden
HVB-/Familjehemsdagen
Malmö 23 oktober HVB-/Familjehemsdagen
Växjö 13 november HVB-/LSSGuiden
HVB-LSS-/Familjehemsdagen
Uppsala 19 november HVB-/LSSGuiden HVB-LSS-/Familjehemsdagen
Vill du boka utställarplats? Kontakta kund@ssil.se
på uppdrag av flickor
Familjärt HVB med hög kompetens
Ungdomar 15-19 år
info@agustahvb.se | www.agustahvb.se
Behöver du hjälp med en placering? Vi har ett stort nätverk av engagerade familjehem.
Kontakta oss så berättar vi mer: 070 547 26 60 info@forenadefamiljehem.se
erfarenhet, flexibilitet, tillsammans
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.
Bli Flickafadder på plansverige.org
Bli Flickafadder på plansverige.org
ser vi till att flickors röster får höras.
på uppdrag av flickor
Flickafadder på plansverige.org
i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans
så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras. på uppdrag av flickor
Bli
ser vi till att flickors röster får höras.
på uppdrag av flickor
i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans
så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga
av bristen på jämställdhet. Just därför är det
av bristen på jämställdhet. Just därför är det
att göra sina röster hörda begränsas dagligen
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter
att göra sina röster hörda begränsas dagligen
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter
alla flickor föds med en röst.
Bli Flickafadder på plansverige.org alla flickor föds med en röst. vi ser till att
Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.
Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.
Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, strukturerad vardag, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling.
Bli Flickafadder på plansverige.org
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Just därför är det så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.
Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet.
Kontakta oss eller besök vår hemsida för mer information. 0223 - 477 70 | info@bergslagsgarden.se | www.bergslagsgarden.se
Mia Börjesson
Socionom, handledare och inspiratör
För mig som socialarbetare sedan 40 år tillbaka är det märkligt att tänka på hur lite jag har talat med mig själv och mina kollegor om egenomsorg. Vi har varit fullt upptagna med att ta hand om klienter och se till att andra har energi och kraft till att förändra sina liv. Jag och mina kollegor har gått många kurser både på universitet och på privata institut för att lära oss metoder och strategier för att ta hand om och lära ut hälsofrämjande förhållningssätt till dem vi möter i arbetet. Professionella i människovårdande yrken kan oerhört mycket om hur andra ska ”läras” att ta hand om sig själva och sina liv.
Det är självfallet inget fel med engagemang och önskan om att göra skillnad på så sätt att andra ska få ett liv som innehåller hälsa på flera plan. Det kan i sin natur också vara hälsofrämjande för den som ger ”hjälpen”.
Men samtidigt behöver den som ger, fylla på och skapa förutsättningar för att vidmakthålla sitt engagemang.
att fundera på hur vi kan bygga ett ”psykologiskt immunförsvar” och ”psykologiska muskler”. Det kan bli grunden för att hantera vardagens utmaningar och kriser. Att ständigt möta människor i lidande påverkar oss.
Barn bygger upp ett biologiskt immunförsvar under uppväxtåren som ska mildra konsekvenserna av angrepp från bakterier och virus, göra dem mer tåliga för infektioner och smitta. Immunförsvaret är ingen garant för att slippa sjukdom men det mildrar effekterna. Ett psykologiskt immunförsvar kan ha samma effekt på den psykiska hälsan.
VAD ÄR DET då som bygger ett psykologiskt immunförsvar? Mitt svar är inte fullständigt utan mer ett försök att sammanfatta något av det som forskningen tar upp kring hälsofrämjande faktorer:
1. En tillräckligt bra självbild som också blir en bra grogrund för en god självkänsla.
2. Att känna hopp, tro på möjligheter och ha en vilja att kämpa för att ta sig dit.
3. Drömmar är GPS, att ha mål, förväntningar, saker att se fram emot är bra.
4. Mod, att våga göra nytt, be om hjälp och vara ödmjuk till sig själv och livet.
5. Ha vänner och ha sociala sammanhang. Att känna tillhörighet.
»Att ständigt möta människor i lidande påverkar oss«
UNDER 15 ÅRS tid arbetade jag i Norge. Där kom jag i kontakt med Per Isdal och hans budskap om risker för socialarbetaren. Sekundärtraumatisering och utmattning som konsekvenser av ett för stort engagemang och att ständigt möta människor i kris.
Nu i efterhand kan jag sakna samtal, föredrag och handledning kring det som eventuellt skulle kunna förebygga att utförare i psykosocialt arbete förlorar delar av sin hälsa.
Fokus på konsekvenser och beskrivningar av vad som händer när orken tar slut är viktigt men lika angeläget är det
6. Att utöva minst två saker utanför jobbet som är kul. En passion, ett intresse eller hobby.
Dessa sex förslag kan vi skapa och bygga själva och tillsammans med andra under livet. Vill du ha fler förslag? Fråga dina kollegor, vänner och familjemedlemmar vad som ger dem kraft och energi. Studera vad som skapar mod och sätt dina egna mål.
Börja nu, kanske tillsammans med en vän eller kollega. Tillsammans är vi mindre ensamma. När du har en träningsvän är det större chans att träningen blir av och detsamma gäller för byggandet av ett psykologiskt immunförsvar.
Sveriges äldsta 12-stegsbehandling!
Vi på Lindalen har sedan starten 1988 bedrivit en komplett vårdkedja baserad på professionell missbruksbehandling med 12-stegsprogrammet som grund, för både kvinnor och män med alkohol - och drogmissbruk.
Vi har ramavtal med alla Sveriges kommuner, kriminalvård, regioner och arbetsgivare och tar emot placeringar från hela landet.
Behandling på Lindalen:
Vi är Sveriges äldsta 12-stegsbehandlingshem.
Vi har missbruks- och beroendebehandling för vuxna kvinnor och män.
Vi har fördjupad behandling med möjlighet till utsluss och etableringefter avslutad behandling.
Vi bedriver även avgiftning/abstinensbehandling.
Vi kan hämta eller mötas inom 30 mils avstånd.
info@lindalen.com | 0650 - 320 40 | www.lindalen.com
Ett tryggt boende för hela familjen – när det behövs som
mest
På Humlan HVB får familjer stöd i utsatta situationer.
Vi erbjuder individanpassade lösningar och boende i egen lägenhet. Utredning, behandling och stöd av ett högkvalificerat team med fokus på BBIC. Personal dygnet runt på plats – enkelt och tryggt.
Läs mer om Humlan HVB och vad vi kan erbjuda dig här. Skanna QR-koden.
TryggtBoende, guldutställare.
Anmäl dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag
Den 8 maj hölls SSIL Utbildningsdag på tema ”Framtidens socialtjänst” i Kalmar. Sedan var det tema LSS den 21 maj i Stockholm. Här kommer ett urval bilder från båda dagarna.
TEXT JENNY FORS FOTO SANNA ANDERSSON
SSIL Utbildningsdagar vänder sig till dig som placerar inom HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård. Vårens sista utbildningsdagar hölls i Kalmar och Stockholm.
På SSIL Utbildningsdag i Kalmar föreläste Annika Andersson, Mia Börjesson och Jessica Arvik. Annika Andersson talade om den teknikutveckling som skett inom socialtjänsten och där vi är idag med alltmer avancerade AI-lösningar. Mia Börjesson tipsade om hur vi bygger ett psykologiskt immunförsvar åt oss själva. Jessika Arvik berättade om sin otrygga uppväxt och hur vi kan förhindra att barn drabbas.
DEN 21 MAJ var det utbildningsdag i Stockholm med fokus på LSS. Föreläsare var Monica Larsson, Paula Tilli och Ketil Lundbekk. Monica Larsson, universitetslektor i socialt arbete vid Socialhög-
skolan, Lunds universitet, foku serade på socialrätten, insikter och erfarenheter ur ett juridiskt perspektiv. Paula Tilli har autism och boendestöd, något hon berättade om med både humor och allvar.
Ketil Lundbekk arbetar på utbildningsföretaget Lära med utbildning och handledning och har en bakgrund inom psykiatrin som sjuksköterska och KBT-terapeut, sär skilt mot samsjuklighet.
Nästa SSIL Utbildningsdag hålls den 11 september i Malmö på tema ”Gängkriminalitet”.
Lysande sköldpadda med ljud från Komikapp. Med sköldpaddans skal skapar du enkelt en lugnande undervattenseffekt i mindre utrymmen. Genom att trycka på knapparna väljer du ljuseffekt och ljud. komikapp.se
Somna Kedjefilt är en sinnesstimulerande tyngdprodukt att använda dagtid. Filten kan användas för att dämpa oro och ångest så att användaren uppnår ett större lugn. Filten kan förbättra kroppsuppfattning och ge bättre uppmärksamhet och koncentrationsförmåga. Den finns i en kort och en lång modell. Den korta filten lämpar sig bra att ha i knät medan den långa passar bättre att svepa om sig. abilia.com
Somna Kedjetäcke är ett tyngdtäcke som ger sinnesstimulans genom ett jämnt fördelat tryck och tyngd. Ger en omslutande effekt via de flexibla längsgående kedjorna som följer kroppens konturer. Individen kan slappna av, komma ner i varv samt få en bättre sömnkvalitet. abilia.com
MiniFinder Watch är en stilren trygghetsklocka med skärm, stora ikoner och lättillgänglig design. Klockan är även utrustad med smarta funktioner såsom GPS-positionering, fallarm och pulsmätare. Klockan är kopplad till appen Minifinder Live. minifinder.com
Tänk dig att ”bada”, tumla runt eller bara få vara i ett bollhav där man själv kan uppleva en djup avslappning och man får en tydlig bekräftelse på kroppens gränser. Enkel att montera tack vare kraftiga kardborrefästen. Botten består av en madrass. Yttermått: 200x200x60 cm. komikapp.se
Allie är ett digitalt verktyg som gör det möjligt att säkert samordna insatser runt barn och unga. Det kan användas av polis, skola, socialtjänst, fritid, och nätverket runt barn och unga. Allie gör det möjligt att: Dela information säkert med digitalt samtycke, skapa och följa upp gemensamma planer, följa barnets utveckling i vardagen samt mäta och utvärdera samverkan. allie.nu
25-26 november • Stockholmsmässan
Ny socialtjänstlag som förbättrar våra förutsättningar. Hur kommer den att fungera i praktiken?
Häng på när landets socionomer och yrkesverksamma inom socialt arbete samlas för att diskuterar aktuella frågor för att göra skillnad tillsammans! Boka din plats på socionomdagarna.se
På plats bland talarna:
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Praktisk tillämpning utifrån kasam
Att arbeta med personer med kognitiva svårigheter innebär mer än att bara finnas till hands. Det handlar också om att förstå hur vardagens krav upplevs av personen och om att forma ett stöd som gör tillvaron mer begriplig, hanterbar och meningsfull. Det är här kasam (känsla av sammanhang) blir ett viktigt verktyg. Denna bok är en praktisk fördjupning och ett komplement till boken Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA). Du får följa en tydlig arbetsprocess för att observera, bedöma och anpassa ditt stöd i vardagen med målet att öka självständighet och stärka känslan av sammanhang hos personen du stödjer. Boken innehåller konkreta exempel, formulär och reflektionsfrågor som du kan använda direkt i din yrkesvardag.
Författare: Carl-Mikael Feldt och Anders Lindström
Förlag: Gothia Kompetens, gothiakompetens.se
Vinn!
En praktisk vägledning
DenVinn!
här boken kan du vinna! Sidan 10
Socialtjänstlagen – en praktisk vägledning är ett stöd för dig som arbetar med eller studerar socialt arbete. Boken förklarar vad den nya lagen innebär och hur du kan använda den i vardagen – i mötet med enskilda, i handläggning och dokumentation, i samverkan och i beslutsfattande. Du får bland annat vägledning kring: socialtjänstens mål, uppdrag och principer, nya möjligheter att ge stöd utan individuell behovsprövning, kunskapsbaserat arbete och sekretess.
Boken visar hur socialtjänstens uppdrag kan förverkligas i olika lokala kontexter. Med tydliga förklaringar, praktiska exempel och hänvisningar till relevanta förarbeten och andra stödmaterial är den ett verktyg för dig som vill arbeta i linje med lagens intentioner på ett professionellt, respektfullt och flexibelt sätt.
Den här boken kan du vinna! Sidan 10 Vinn! Denhärboken kanduvinna! Sidan10
Författare: Emilia Danielsson Förlag: Gothia Kompetens, gothiakompetens.se
här boken kan du vinna! Sidan 10
Boken handlar om hur du kan ta hand om dig själv samtidigt som du fortsätter att hjälpa andra. Den erbjuder inga snabba lösningar utan ger vägledning i hur du kan stärka din yrkessjälvkänsla, hantera arbetslivets påfrestningar och skapa en hållbar arbetsvardag. Här utforskas begreppen psykologiskt immunförsvar, psykosocialt medicinskåp och den professionella rocken. Vidare tar boken bland annat upp ämnen och begrepp som självmedkänsla, kasam, psykologisk trygghet och copingstrategier. Även vikten av kollegialt stöd och hur du kan värna ditt ”skyddsrum” – gränsen mellan det professionella och det privata – lyfts fram. Med reflektioner, erfarenhetsbaserade metoder och praktiska exempel visar författaren på sätt att kunna bevara arbetsglädje och engagemang över tid.
Författare: Mia Börjesson Förlag: Gothia Kompetens, gothiakompetens.se
Känslostarka känsliga barn
En föräldraguide
Utbrott, tårar, trots och ilska – eller att barnet drar sig undan och sluter sig. Starka känslor kan visa sig på olika sätt. Ofta lider både barnet och föräldrarna av att de ständigt hamnar i konflikter och bråk eller inte når varandra. Föräldrar kan också känna sig misslyckade för att situationer eskalerar till negativa spiraler som till slut påverkar hela familjen. Barn som är ovanligt känslostarka eller som fastnar i sina känslor längre än andra behöver hjälp av sina föräldrar. Och det hoppfulla är att du som förälder kan bryta den negativa spiralen med ganska små och enkla medel.
Psykologen Anna Rosengren ger dig kunskap om barns känslor, känsloreglering och vanliga reaktioner hos föräldrar. Du får veta både hur du hjälper barnet när känslorna svallar och hur du kan förebygga stormarna.
Författare: Anna Rosengren Förlag: Natur & Kultur, nok.se
Inlåst
Mitt liv på SiS-hem
MI – Motiverande samtal i behandlingsarbete
Att hjälpa människor att växa
Denna bok riktar sig framför allt till dig som arbetar på behandlingshem och är nyfiken på MI. Du får en inblick i vad MI innebär och hur du praktiskt kan arbeta med motiverande samtal som metod och förhållningssätt för att skapa motivation och vilja till förändring hos dina klienter. Den ger dig en förståelse för hur förändringsprocessen går till och vad du som personal måste tänka på för att underlätta för din klient på dennes resa. Motiverande samtal ger dig som personal ett verktyg för aktivt lyssnande och att kunna locka fram, stärka och återge guldkornen som klienterna uttalar – ett sätt att jobba klientcentrerat på riktigt. Denna nya upplaga har en ny titel (tidigare MI – Motiverande samtal i praktiken) och är uppdaterad utifrån den senaste versionen av grundbokens fjärde reviderade utgåva, MI 4 (2024) av Miller & Rollnick.
Författare: Malin Stihl Förlag: Gothia Kompetens, gothiakompetens.se
Noël är 15 år när han blir omhändertagen av staten för första gången. Hans unga liv är redan då en krokig väg kantad av våld, vapen, stölder, orosanmälningar och soc. Gängens lockande livsstil med löften om snabba pengar, gemenskap och makt höll honom i ett järngrepp. Efter att ha bott på flera SiS-hem vet Noël att tillvaron ser väldigt olika ut beroende på var i landet man placeras. Vissa hem har strikt formulerade bestraffnings- och belöningssystem medan andra mer liknar ett laglöst land där en ”flugornas herre-ordning” råder. Kriminella minderåriga och psykiskt sköra ungdomar tvingas alla in under samma tak. Inlåst: Mitt liv på SiS-hem är Noëls egna ord, berättade för journalisten Mia Gahne. Det är en äkta från insidan-skildring av en av Sveriges mest utskällda institutioner. Men det är också en personlig historia om hur en ung man, styrkt av eldsjälar inom ungdomsvården, kan ta sig vidare mot ett liv med studier, jobb och en spirande musikkarriär.
Författare: Noël och Mia Gahne
Förlag: WA Publishing International, wapi.se
Min rapport från våldsvågen
När en våldsvåg sveper över Sverige får polis och åklagare navigera efter en helt ny brottskarta. Gängens mordräder och bombdåd planeras nu från utlandet och läggs ut på barnsoldater. Ett mordkommando leds av gängprofilen ”Louise Gucci”, som driver på flera barn att åka och skjuta med automatvapen. Gängens och barnens vardag flyter samman med mobiltelefonerna som länk. Chattarna har nu en ny natur: från stängda i gängens kärna till gruppslingor där brutalitet och underhållning glider in i varandra.
I denna inifrånskildring berättar åklagaren Lisa dos Santos om ett samhälle som reagerat för sent och förväntar sig att någon annan ska lösa problemen, och förtvivlan när en 13-åring avrättas som ett led i Sveriges största nätverkskonflikt.
Författare: Lisa dos Santos
Förlag: Bokförlaget Forum, forum.se
Barnsoldater
Så kidnappar gängen vår framtid
Antalet barn och ungdomar som misstänks i samband med grova brott har ökat lavinartat. I Barnsoldater går Evin Cetin bortom statistiken, och berättar om ett samhälle som har misslyckats med att skydda sina mest sårbara. Hon låter barnen som lever i skuggan av gängens makt få ordet. Hon träffar lärare, rektorer, föräldrar och andra vuxna som desperat kämpar för att försvara barnen. Och rekryterarna, som med sin digitala arbetsförmedling bemannar gängens våldsamma värld.
Evin Cetin är jurist och var tidigare verksam som advokat. Hon har skrivit boken tillsammans med Jens Liljestrand, författare och journalist. De har också skrivit boken Mitt ibland oss
Författare: Evin Cetin och Jens Liljestrand Förlag: Mondial, mondial.se
Många som arbetar inom LSS, skola eller vård möter personer med autism – men saknar rätt stöd för att känna sig trygga i sitt bemötande.
Utbildningscenter Autism är Autism Sveriges utbildningsbolag. Hos oss får personal kunskap, förståelse och verktyg som går att använda direkt i vardagen.
Vi erbjuder
Utbildning från 1 dag upp till 5 dagar om tydliggörande pedagogik, kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande på plats i er verksamhet eller på vår kursgård i Sunne.
Onlineföreläsningar
Skräddarsydda upplägg
Handledning
Läs mer på autism.se/utbildningscenter
Kontakta oss info@ucautism.se 0702-14 32 64
KRAFTFULL ÖPPENVÅRDSINSATS
FÖR UNGA
MED NORMBRYTANDE BETEENDE
Kriminalitet, droger och normbrytande beteende bland unga kostar både liv och pengar. Samtidigt uppgår kostnaderna för ungdomsvård
- HVB- och SiS – upp till 10 950 kr/dygn. Höga kostnader för en miljö där unga löper stor risk att drabbas av förvärrad problematik.
PARCER-MST-KONCEPTET - EN DEL AV LÖSNINGEN!
Operativ öppenvårdsinsats i hemmet
Evidensbaserat, mätbart och kostnadseffektivt
Korta, sammanhållna insatser - snabba resultat
83 % fullföljer behandlingen
65 % färre återfall i kriminalitet
Kan erbjudas även i mindre kommuner
Tillgängligt och flexibelt
Byggt av och för socialarbetare - växer med verksamheten - underlättar arbetet - stöder:
• Reglerna och säkerhetskraven i GDPR
• Planering, uppföljning och utvärdering
• Delegering av medicinska arbetsuppgifter
• Systema�sk bedömning och kvalitetsledning
• Fakturering och ramavtalsupphandlingar
• Journalstöd, dokumenthantering, gallring
• Genomförandeplaner enl ASI,BBIC, IBIC/ICF
• Ska�a måluppfyllelse - få resultatmå�
Heltäckande verksamhetssystem för dig som arbetar inom vård– och omsorg.
idok uppfyller lagstiftarens krav och följer hela utförarprocessen inom SoL, LSS, HSL och administration.
Vi finns representerade inom HVB, LSS, Familjehem, Stödboende, Skyddat boende och Äldreomsorg.
• Överför dokument digitalt till uppdr.giv.
• Familjehemsvinjetter och FREDA
• Integration med ES Maker enkätsystem
• Digital signering av dokument som skapas
• Skyddade boendens dokumentation
E EGENKONTROLL - underlä�a egenkontroller med automa�ska aviseringar om vik�ga processer.
K KONSULENTSTÖDD FAMILJEHEMSVÅRD - stöd för dokumenta�on av utredning av familjehem,
• Avvikelser, lex Sarah, synp/klagomål, etc handledning och insatser för placerade.
Kontakta oss gärna för test av journalsystemet. Läs mer på https://securanova.se
Följ den röda tråden och dokumentera effektivt med hjälp av idok
- från förfrågan till gallring
Skanna för mer information
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
Personlig assistans i praktiken 26-27 augusti, webbsänd jpinfonet.se
SEPTEMBER
Nya socialtjänstlagen – det förebyggande arbetet 1 september, webbsänd jpinfonet.se
HVB- och familjehemsdagen
3 september, Stockholm hvbguiden.se
LSS-dagen
4 september, Stockholm lssguiden.se
Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 4 september, webbsänd jpinfonet.se
Att upprätta en barnkonsekvensanalys 9 september, webbsänd jpinfonet.se
Bemötande av människor med missbruksproblem 10 september, webbsänt kui.se
Ekonomiskt bistånd – juridik och handläggning 10 september, webbsänd jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – HVB 11 september, Malmö ssil.se
Mottagningsfunktionens specifika arbete med barn och unga 11 september, webbsänd jpinfonet.se
Nya socialtjänstlagen – det förebyggande arbetet 12 september, webbsänd jpinfonet.se
Tecken som stöd inom LSS 16 september, webbsänt kui.se
ACT – Acceptance and commitment therapy 17-19 september, Stockholm sapu.se
Hedersrelaterat våld och juridiken 18 september, webbsänd jpinfonet.se
Basutbildning i psykologibemötande 19 september, Göteborg sapu.se
Dagen för Skyddat Boende 24 september, Västerås ssil.se
HVB- och familjehemsdagen 25 september, Göteborg hvbguiden.se
Skyddat boende – stärkta rättigheter för barn och vuxna 30 september, webbsänd jpinfonet.se
OKTOBER
Våld mot äldre
1 oktober, webbsänt kui.se
Social dokumentation för personal inom LSS
2 oktober, webbsänt kui.se
MI – Motiverande samtal 2-3, 16-17 oktober, Stockholm sapu.se
Stora LSS-dagen
4 oktober, Stockholm ssil.se
SSIL utbildningsdag – LSS
8 oktober, Göteborg ssil.se
Dagen för Skyddat Boende
9 oktober, Göteborg ssil.se
Att utreda barns behov av skydd och stöd
9 oktober, webbsänd jpinfonet.se
EIPS - Emotionellt instabil personlighetsstörning
9 oktober, webbsänt kui.se
Vårdnadsöverflyttning – lagen och praktiken 15 oktober, webbsänd jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – HVB 21 oktober, Uppsala ssil.se
HVB- och familjehemsdagen 23 oktober, Malmö hvbguiden.se
ADAD-diplomutbildning 23 oktober, 18 november, 15 december, webbsänd waitong.se
NOVEMBER
Ekonomiskt bistånd – juridik och handläggning 5 november, webbsänd jpinfonet.se
Trauma och PTSD 6 november, webbsänt kui.se
Familjehemsdagen 8 november, Stockholm familjehemsbanken.se
Rikskonferens kvalitet inom LSS 12 november, webbsänt kui.se
HVB- och familjehemsdagen 13 november, Växjö hvbguiden.se
LSS-dagen 13 november, Växjö lssguiden.se
Affektfokuserade terapimetoder 14 november, Stockholm sapu.se
HVB- och familjehemsdagen 19 november, Uppsala hvbguiden.se
LSS-dagen 19 november, Uppsala lssguiden.se
SSIL utbildningsdag – HVB 20 november, Linköping ssil.se
Personlig assistans i praktiken 20-21 november webbsänd jpinfonet.se
Arbetsledning inom LSS 25 november, webbsänt kui.se
Socionomdagarna 25-26 november, Stockholm socionomdagarna.se
Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 27 november, webbsänd jpinfonet.se
DECEMBER
SSIL utbildningsdag – HVB 3 december, Stockholm ssil.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se
Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
Ekotopia Vård – boenden med kvalificerad behandling och habilitering som grundlägger hållbara livssituationer på hemmaplan
SoL 7.1.3 Psykiatrisk behandling och habilitering
EKOTOPIA – i hjärtat av Småland välkomnar vi kvinnor och män, 21–55 år, med psykiatriska funktionsvariationer och missbruksproblematik.
Kontakt: Johan, tel 072-389 57 87
SoL 7.1.1 Missbruksbehandling
ROBBIN HVB – boende och behandling för kvinnor eller män, 21–65 år i utsatta situationer och miljöer med missbruks- och beroendeproblematik. Trauma och våldsutsatthet till följd av missbruk samt sidoproblematik som avser psykisk ohälsa.
Kontakt: Elisabeth, tel 073-202 73 08 / Isabelle, tel 073-316 52 39
Kontakta oss för ytterligare information. Direkt kontakt - akut! 0380 - 30 15 15
SoL 7.1.3 Psykiatri
VINKELGATAN – psykiatri, våldsutsatthet och samsjuklighet. Mindre boende med 7 platser i egna lägenheter För kvinnor, 21–65 år
Kontakt: Mattias, 072-389 57 68
SoL 7.1.1 Missbruksbehandling
EBBA HVB – ett tryggt boende och behandling för enbart kvinnor, 21–55 år, med missbruks- eller beroendeproblematik, trauma eller våldsutsatthet. Vi ser till de bakomliggande orsakerna till missbruket/ beroendet och behandlar det som en helhet.
Kontakt: Isabelle, tel 073-316 52 39 / Elisabeth, tel 073-202 73 08
Välkommen att kontakta oss - dygnet runt... Växel 0380-49 69 68 | info@ekotopiavard.se | www.ekotopiavard.se Ekotopia Vård AB, Gröna vägen 1, 578 31 Aneby
Sedan 2016 genomför vi hållbara skyddsplaceringar – även efter avslutad insats. Alla våra skyddslägenheter ligger anslutna till våra kontor vilket gör att vi träffar våra klienter varje dag.
Om oss:
• Vi finns på tre ställen i Sverige – Nord, Mitt och Syd.
• Vi tillhandahåller skyddslägenheter och kollektivt boende.
• Vi är specialiserade på stora familjer, HRV och VINR.
• Vi utför: MI samtal, TRAPPAN, TMO, BRA-samtal, Project Support, Irisk, PATRIARK, SARA, FREDA.
• Hämtning samma dag ingår alltid.
Hör av dig så berättar vi mer om hur vi kan hjälpa dig och de människor som behöver ett tryggt skyddat boende.