TIDNINGEN FĂR VĂ RD OCH OMSORG
KRĂNIKAN:
âJag ville bara vara vanligâ
TEMA: HVB/FAMILJEHEM
Ăppnar upp sitt hem
Anette har varit jouroch familjehem i 32 Ă„r
Relationer avgörande Det visar vÀgen tillbaka frÄn problematisk skolfrÄnvaro
SĂ„ arbetar Insikten âAllt hĂ€nger pĂ„ oss som utförareâ
âMan
Lisa dos Santos Àr Äklagare med fokus pÄ gÀngkriminalitet
Lisa dos Santos Àr Äklagare med fokus pÄ gÀngkriminalitet
Vad hÀnder med kvinnojourerna? En ny chans till sysselsÀttning
Regleringen av skyddat boende vÀcker mÄnga frÄgor
SÄ arbetar Malmö stad med före detta gÀngkriminella
Vi tror pÄ Engagemang, Ansvar och GlÀdje och ger vÄra medarbetare frihet att vara dem de Àr. Idag Àr vi över 15.000 hjÀltar, men vi behöver bli fler.
Socionomer, verksamhetschefer, socialpedagoger, behandlingspedagoger, undersköterskor och psykologer Àr nÄgra av oss som gör skillnad varje dag.
Vill du vara med och göra skillnad? Jobba hos oss!
LÀs mer och se alla lediga tjÀnster pÄ: humana.se/jobbportalen
Vi erbjuder kompetenta och erfarna jour- och familjehem dÀr barnets bÀsta Àr vÄr grundpelare.
VÄr drivkraft Àr flexibilitet och stÀndig utveckling. I vÄrt journalsystem med AI har vi utmÀrkta verktyg för att göra riskbedömningar och matcha familjehem med klienter. Samtidigt sÀkerstÀller vi med mÀnsklig översyn att maximal nytta och trygghet uppnÄs vid varje placering.
KONTAKTA OSS FĂR EN SKRĂDDARSYDD LĂSNING SOM MĂTER ER KLIENTS BEHOV.
BOKHYLLAN
KALENDARIUM
âGanska direkt hĂ€nder
det som jag sĂ„ lĂ€nge vĂ€ntat pĂ„ och som jag har fantiserat sĂ„ mycketâ
GÀstkrönikör i det hÀr numret av Omtanke Àr Maria Lundberg, socionom och universitetsadjunkt pÄ MÀlardalens universitet, avd. socialt arbete.
LÀs krönikan pÄ sidan 56
Omslag Foto Gabriel Liljevall
10| Intervjun
Lisa dos Santos arbetar som Äklagare med fokus pÄ gÀngkriminalitet.
16| Debatt
Positivt med krav pÄ ökad kompetens inom HVB.
19| Tema: HVB/Familjehem
20| Ăppnar upp sitt hem
Anette Magnusson har varit jour- och familjehem i 32 Ă„r.
26 VĂ€gen tillbaka
Riksförbundet Attentions projekt visar att relationer till vuxna Àr avgörande för skolnÀrvaro.
30| Insikten
Ett stÀndigt kunskapsutbyte skapar kollektivt lÀrande.
36| âAktuellt
Ny satsning ska motverka desinformation.
42| Kompetensteam
44| Forskning
Brist pÄ riktlinjer kring barn som utsatts sexuellt.
46| Skyddat boende
SKR har tagit fram stöd om vad förÀndringarna innebÀr.
Mikael Andersson Àr verksamhetsansvarig för Krami i Malmö stad, som har funnits Ànda sedan 1980.
48| Unizon svarar
Vad innebÀr nya lagen för kvinnojourerna?
50| Malmö
Krami hjÀlper före detta kriminella ut i arbetslivet.
52| Avhandling om sexköp
54| GVI-strategin
Under 2023 har socialtjĂ€nsten i Ărebro kunnat möta 21 vuxna som vill bryta med det kriminella livet
60| God och nÀra vÄrd
62| Bilder frÄn Göteborg Nr 3 , mars 2024 ⹠à rg 18
Vi pÄ Nytida erbjuder jour-/familjehem, förstÀrkta familjehem och behandlingsfamiljer. Vi kan ta emot barn och ungdomar i behov av skydd eller barn som ska placeras tillsammans med en förÀlder. Barnets bÀsta Àr alltid vÄrt fokus.
Kontakta oss sÄ berÀttar vi mer: placeringsforfragan@nytida.se eller 020-66 20 20
Kunskapen om neuropsykiatrisk funktionsnedsĂ€ttning Ă€r fortfarande bristfĂ€llig bland vuxna i samhĂ€llet, professionella eller inte. Barn med NPF kan inte âskĂ€rpa sigâ. De behöver bemötas dĂ€refter och fĂ„ anpassningar sĂ„ att de kan fungera i olika sammanhang. Riksförbundet Attentions projekt âVĂ€gen tillbakaâ visar att det Ă€r avsaknaden av goda relationer till vuxna i skolan som har gjort att skolfrĂ„nvaron hos unga med NPF eskalerat. Det Ă€r skrĂ€mmande att vi inte förstĂ„r hur viktigt det Ă€r med relationer. Och det Ă€r alltid vi som vuxna som har det yttersta ansvaret för relationen.
Leonardo Möller Flores, som har deltagit i projektet, berÀttar hur hans resurslÀrare hade kunskapen om rÀtt bemötande. Att han fokuserade pÄ relationsbyggande och visade uppskattning för att Leonardo hade kunnat ta sig till skolan över huvud taget, istÀllet för att visa missnöje över att han hade kommit försent.
Unga som behöver extra stöttning för att klara av skolans miljö behöver fÄngas upp snabbt innan de hamnar i problematisk skolfrÄnvaro och psykisk ohÀlsa.
Ăver hĂ€lften av de tillfrĂ„gade eleverna i projektets rapport upplever att de vuxna inte lyssnar eller förstĂ„r elevens behov. Barnen skulle önska att vuxenvĂ€rlden visar förstĂ„else för att de vill vara i skolan och att de gör sitt bĂ€sta.
TyvÀrr blir barn med NPF stÀmplade som stökiga och problembarn av gemene man som saknar kunskap om NPF. Om vi bara lyssnar pÄ vad barnet behöver sÄ kan vi bli bÀttre pÄ att skapa rÀtt förutsÀttningar för barn med NPF att lyckas i skolan och i livet i stort. Det har man rÀtt till Àven utan diagnos.
Bup SkÄne meddelar att de har förÀndrat sitt arbetssÀtt och nu ger stöd och hjÀlp till unga utan att vÀnta pÄ diagnos. Det Àr bedrövligt att man inte har kunnat stÀlla om till detta tidigare, nÄgot som Nationellt system för kunskapsstyrning ocksÄ rekommenderar att man ska göra.
PÄ Insikten har man nÀrmare 30 Ärs erfarenhet av att möta ungdomar med NPF. De har ofta flera vÄrdsammanbrott bakom sig och bÀr pÄ en stark kÀnsla av att inte duga nÄgonting till.
TBA, tillÀmpad beteendeanalys, Àr en intressant metod som kartlÀgger vilka faktorer som har bidragit till ett visst beteende. PÄ sÄ sÀtt sÄ kan rÀtt anpassningar göras för att undvika beteendet.
Det blir sÄ tydligt dÄ att det Àr miljön runt om kring som behöver anpassas och inte ungdomen. Det hÀr behöver man arbeta med systematiskt och man behöver ocksÄ fylla pÄ med kunskap hela tiden.
Nu stÀlls det högre kunskapskrav pÄ bÄde HVB och familjehem. Den plane rade förÀndringen av ungdomsvÄrden kommer att innebÀra fler förstÀrkta familjehem, nÄgot som Àr en kvalitetssÀkring i sig. BÄde barnen och familjehemmen Àr vÀrda det.
Jenny Fors
chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gÀrna era synpunkter om tidningen och vÄra Àmnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Tidningen Omtanke ges ut av:
ĂsternĂ€svĂ€gen 1, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Annika RĂ„dlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
LÀs vÄr policy om hur vi hanterar dina personuppgifter pÄ www.ssil.se/policy
Layout
Svenska Media AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser
Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
Annonskoordinator
Emelie Hansson Tel: 0651-69 90 02 emelie.hansson@svenskamedia.se
Prenumeration och adressÀndring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se
Teknisk information
Tidningen Àr TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Format: 210 x 297 mm.
Satsyta: 185 x 270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.
Placeringen fungerar vÀldigt bra. De Àr engagerade, fokuserar pÄ rÀtt saker och arbetar för att fÄ resultat som gynnar individen.
Vi vill möjliggöra bÀsta livskvalitet för varje individ oavsett förutsÀttningar genom att skapa Nordens mest personnÀra och innovativa vÄrd och omsorg med specialistkompetens inom vÄra olika verksamhetsomrÄden:
DBT-hem, LSS, FamiljevÄrd, VÄrd och behandling, Boende och skola, Personlig Assistans.
www.friab.se
Lisa dos Santos arbetar som Ă„klagare med fokus pĂ„ gĂ€ngkriminalitet. 2019 skrev Lisa den omtalade debattartikeln om fenomenet med gangsteradvokater, som fick stor spridning och Lisa hamnade i rampljuset. Ăven om det ibland kĂ€nns tungt Ă€r det inte ett omöjligt uppdrag att driva fall mot grov brottslighet. Men man mĂ„ste ha hopp om förĂ€ndring och samhĂ€llet mĂ„ste hela tiden vara lyhört inför hur brottsligheten ser ut och förĂ€ndras.
â Det Ă€r mycket nerv i det hĂ€r jobbet, det Ă€r aldrig trĂ„kigt. Oavsett dignitet pĂ„ brotten sĂ„ finns det inget brott som Ă€r det andra likt, sĂ€ger hon.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Lisa vÀxte upp med sina förÀldrar och fem syskon i Falsterbo i SkÄne. De drog till sig uppmÀrksamhet nÀr den stora familjen med alla barn i den stora familjebilen körde omkring. Lisa minns sin barndom som fin, hon hÀngde med, som man gör som en av de minsta i skaran.
â Jag var yngsta dottern, som ofta fick rĂ€tta mig efter de Ă€ldre systrarna. Pappa var ocksĂ„ ett riktigt familjeöverhuvud som styrde och stĂ€llde över den stora barnaskaran. NĂ€stan alltid var man en del av en syskongrupp. Men jag var ganska bra pĂ„ att dra mig undan ocksĂ„, för att lĂ€sa och skriva historier i mitt rum, sitta med mina egna projekt. Jag har skrivit Ă€nda sen jag lĂ€rde mig skriva. Jag var ocksĂ„ rĂ€tt sĂ„ kavat av mig och kallades för Lisungen av mina slĂ€ktingar som tyckte jag var just en Lisunge. Jag drog mig inte för att upptrĂ€da för familj och slĂ€kt genom att sjunga och hĂ„lla skĂ„despel. Bland kompisarna minns jag att jag kunde var ganska bossig. Jag var ju inte bossen hemma, dĂ€r fick jag anpassa mig efter de Ă€ldre, berĂ€ttar hon.
I skolan var hon en lite utav en plugghÀst och tyckte vÀldigt mycket om skolan.
â Jag Ă€lskade min fröken som jag hade frĂ„n ettan till sexan. Hon hade den perfekta mixen av pondus, omtanke och engagemang. Jag minns hennes lektioner Ă€n idag. SĂ€rskilt minns jag historielektionerna om andra vĂ€rldskriget. Hur hon antecknade de olika slagen, Ă„rtalen och Churchills citat pĂ„ tavlan.
PĂ GYMNASIET LĂSTE hon samhĂ€llskunskap med internationell inriktning i Trelleborg. Hon minns Ă€ven den tiden som positiv. Lisa fick prova pĂ„ att vara âlite vuxenâ och ta mer ansvar. Hon gillade sĂ€rskilt skrivuppgifter och tĂ€nkte att hon ville bli journalist eller författare. Men hon hamnade pĂ„ juristutbildningen i Lund. Men dĂ€remellan reste hon till Australien för att plugga.
â Min plan var att vara Ă„tminstone ett Ă„r i Australien. Jag pĂ„började en businessutbildning och pluggade sedan engelska. Men jag fick hemlĂ€ngtan av att vara pĂ„ en annan kontinent och Ă„kte hem tidigare Ă€n planerat. Det var inte riktigt som jag tĂ€nkt mig att vara utomlands lĂ„ngt frĂ„n vĂ€nner och familj. Jag var inte den resesjĂ€len jag som 19-Ă„ring trodde att jag var, sĂ€ger hon.
Lisa dos Santos
Ă lder: 44 Ă„r.
Familj: Barn och man.
Yrke: à klagare och författare.
Bor i: Stockholm.
Studentlivet i Lund var lite som en lekplats för unga vuxna. Lisa bodde pÄ korridor och engagerade sig i studentlivet. Ordnade studentluncher, fester och tog emot de nya studenterna. Hon jobbade Àven extra med att dela ut energidrycker för Red Bull.
â Det var som en förkrympt vĂ€rld; en hĂ€rlig tid av plugg, lek, korridorsliv och förena studier med att spana in killarna man var intresserad av. Det var en sorglös tillvaro dĂ€r man kunde vara ung lĂ€nge!
Första riktiga jobbet, efter examen 2006 var att jobba som tingsnotarie pÄ
tingsrÀtten i Ystad. DÀr kÀnde Lisa att hon ville bli Äklagare.
â JAG FASTNADE FĂR brottmĂ„len. Blev helt uppslukad av alla livsöden och historier. Inget mĂ„l var det andra likt och Ă„klagarna gjorde ett starkt intryck pĂ„ mig. De var sĂ„ proffsiga och rejĂ€la, hade koll pĂ„ sina mĂ„l och Ă„tal och var alltid trevliga att ha att göra med. Jag drogs till spĂ€nningen och nerven som bodde i brottmĂ„len. Att nysta i vad som lĂ„g bakom ett brott och jakten pĂ„ sanningen. Jag kĂ€nde dĂ„ att ska jag jobba med juridik sĂ„ Ă€r det Ă„klagare jag vill bli, annars kan det vara.
Och sÄ blev det ocksÄ. 2009 började Lisa jobba som Äklagare pÄ Söderorts Äklagarkammare i Stockholm.
â Som Ă„klagare gĂ€ller det att ha en beredskap för det ovĂ€ntade. Att kunna stĂ€lla om snabbt, ta in och analysera omfattande information och vara sjĂ€lvstĂ€ndig i sitt uppdrag att fatta beslut, vĂ€rdera bevisning, vĂ€cka Ă„tal och processa i domstol, förklarar hon.
Vad hade du för vision, nÀr du började jobba?
â NĂ€r jag var ny var jag rĂ€tt ödmjuk inför mitt jobb som Ă„klagare. Jag minns att jag
kÀnde att jag var en del av nÄgot större, en viktig och respektingivande arbetsplats och inte sÄ mycket fokus pÄ just mig. HÀr gÀllde det att var del av att skipa rÀttvisa och ge brottsoffer upprÀttelse. Jag var fokuserad pÄ att göra ett bra jobb. Det var tufft att vara ung Äklagare i tjÀnst. Att sitta i en rÀttegÄng och ta plats i Äklagarstolen, gÄ in i tjÀnstemannarollen och hÄlla förhör. Det kÀndes oerhört stort. Och svÄrt!
HON SĂGER ATT mycket kan uppstĂ„ dĂ€r pĂ„ plats som man inte Ă€r beredd pĂ„. NĂ„gon kan fĂ„ ett raseriutbrott, ett förhör kanske inte gĂ„r inte som man tĂ€nkt sig, man kan fĂ„ ta del av ny information om brottet som man behöver kontrollera, vittnen som ta-
»I den organiserade brottsligheten begÄs ofta de grova brotten av flera individer«
lar osanning eller som uppenbarligen blivit pĂ„verkade, nĂ„gon kommer dit full. Detta mĂ„ste man som Ă„klagaren kunna hantera. â Det Ă€r hĂ€r och nu jag ska prestera och behöver kunna hantera alla situationer, det gĂ„r inte att skjuta pĂ„ det eller lĂ„ta nĂ„gon annan ta över, lite som en skĂ„despelare pĂ„ en teaterscen, fast med en allvarligare materia framför sig. Jag mĂ„ste vara alert och högkoncentrerad och förberedd. Mentalt kan man förbereda sig pĂ„ olika sĂ€tt. Jag har till exempel ett ordsprĂ„k pĂ„ min anslagstavla av en general under första vĂ€rldskriget; âMy center is giving way, my right is retreating, excellent situation, I am attacking.â Det kan stĂ€rka nerverna nĂ€r det kĂ€nns tungt, sĂ€ger hon.
VI PRATAR OM arbetsklimatet dÄ nÀr hon började och nu, drygt 14 Är senare. Den största skillnaden Àr gÀngens nÀrvaro, det Àr numera gÀngen som stÄr för de grövsta brotten.
â I den organiserade brottsligheten begĂ„s ofta de grova brotten av flera individer istĂ€llet för av en sologangster. Riskerna sprids ut pĂ„ fler och det gör ju att det blir fler gĂ€rningspersoner att ringa in och ett större arbete att komma fram till vem som gjort vad. Tekniken har utvecklats enormt med till exempel avancerade mobiltelefoner och olika krypteringsappar. RĂ€ttegĂ„ngarna som blir produkten av gĂ€ngrelaterade brott kan ocksĂ„ hĂ„lla pĂ„ vĂ€ldigt lĂ€nge. Förut nĂ€r jag började tyckte jag och mina kollegor att en heldags rĂ€ttegĂ„ng bĂ„de var en stor och lĂ„ng förhandling. Idag kan rĂ€ttegĂ„ngarna i brottmĂ„l hĂ„lla pĂ„ i flera mĂ„nader.
Hon sÀger att hon absolut kÀnner sig uppgiven ibland, men det Àr ingen kÀnsla som fastnar hos henne.
â Det Ă€r klart att det Ă€r extremt frustrerande att inte klara upp ett grovt brott som ett mord. Men sen omvandlar jag den frustrationen till ny energi och nytt syre, och fortsĂ€tter. Dels Ă€r det sĂ„ jag och mĂ„nga av mina kollegor funkar. Vi Ă€r bĂ„de hĂ€rdade och drivna. Sen Ă€r det hĂ€r vĂ„rt jobb, vĂ„rt uppdrag, och att ge upp Ă€r ju inget alternativ.
2019 skrev Lisa den omtalade debattartikeln om fenomenet med gangsteradvokater. Den hette âGangsterromantik styr gĂ€ngens advokaterâ.
â Det var omtumlande dĂ€r och dĂ„ för artikeln fick mycket fokus, media hörde av sig och ville ha intervjuer i direktsĂ€ndning. Problemet med ohederliga brottmĂ„lsadvokater kom fram i ljuset och det var uppenbarligen nĂ„got som upprörde allmĂ€nheten. Advokatsamfundet gav responsen att jag generaliserade, men Ă„ret dĂ€rpĂ„ fick vi se flera konkreta exempel pĂ„ hur vissa brottmĂ„lsadvokater löpt gĂ€ngkriminellas Ă€renden. TvĂ„ stycken dömdes bland annat för grova brott dĂ„ de lierat sig med VĂ„rbynĂ€tverket.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig? â Det Ă€r ett vĂ€ldigt omvĂ€xlande arbete. Jag leder förundersökningar och har möten med polisen dĂ€r vi gĂ„r igenom vad vi har och vad vi gör hĂ€rnĂ€st i en brottsutredning. Sen kommer man till ett skede i utredning nĂ€r man ska ta stĂ€llning till om man har tillrĂ€ckligt mycket bevisning för att kunna vĂ€cka ett Ă„tal. Man Ă€r ju ocksĂ„ en hel del i rĂ€tten. DĂ€r lĂ€gger Ă„klagaren fram sitt fall, gĂ„r igenom bevisning och hĂ„ller förhör. I det hĂ€r jobbet Ă€r vissa saker inplanerade men sen kan det hĂ€nda saker plötsligt, som att det sker ett grovt brott i mitt distrikt som leder till att nĂ„gon blir anhĂ„llen. Det kickar igĂ„ng en ny brottsutredning och första fasen dĂ€r kan vara vĂ€ldigt intensiv.
Vad Àr det bÀsta med ditt jobb?
â Det Ă€r mycket nerv i det hĂ€r jobbet, det Ă€r aldrig trĂ„kigt. Oavsett dignitet pĂ„ brotten sĂ„ finns det inget brott som Ă€r det andra likt, hela tiden Ă€r det ny materia, nya mĂ€nniskor och livsöden att möta och hantera. Sen har vi en stark kollegial anda dĂ€r vi Ă€r samhĂ€llsintresserade och brinner för samma sak. Det blir mĂ„nga innehĂ„llsrika samtal, bĂ„de högt och lĂ„gt.
Vad Àr den största utmaningen just nu?
â Att vi har den hĂ€r extremt allvarliga gĂ€ngbrottsligheten som i vissa fall Ă€r system- och samhĂ€llshotande. Det Ă€r ett svĂ„rt uppdrag och vi ligger mĂ„nga gĂ„nger steget efter. Skjutningarna och sprĂ€ngningarna har i Ă„r inte skett med samma intensitet som 2023, men gĂ€ngbrottslighet finns Ă€ven nĂ€r det inte skjuts mot fienden och deras anhöriga. Verksamheten Ă€r mĂ„ngbottnad. Sen Ă€r det ju sĂ„ att gĂ€ngen
opererar i flera led nÀr de utför sina brott, dÀr de som Àr högst upp i kedjan sitter utomlands och Àr svÄra att komma Ät. Det Àr mÄnga gÄnger springpojkar och personer i mellanskiktet, som inte Àr lika drillade, som grips och döms. Det Àr inte ett omöjligt uppdrag att utföra, man mÄste ha hopp om förÀndring och samhÀllet mÄste hela tiden vara lyhört inför hur brottsligheten ser ut och förÀndras.
I DECEMBER 2022 slĂ€pptes Lisas debutbok âĂlskade bror â en rapport frĂ„n gĂ€ngvĂ„ldets Sverigeâ som fick ett fint mottagande och blev nominerad till Augustpriset. Boken hade hon burit inom sig ett tag, sĂ„ den kom relativt lĂ€tt ur henne, berĂ€ttar hon. â Jag mĂ„dde vĂ€ldigt bra under skrivprocessen minns jag. Mitt jobb gav syre till
boken och tvÀrtom, en circle of life som funkade vÀldigt bra. Jag kÀnde ju ocksÄ starkt att det var en angelÀgen bok att skriva. Syftet med boken var att sÀtta mitt arbete med gÀngbrottsligheten i en kontext och ta med lÀsaren bakom kulisserna i det brottsbekÀmpande arbetet. Bokens titel anspelar pÄ hur kriminella kan tilltala varandra i den interna kommunikationen. DÀr kallar man varandra för nÀrhetsstÀrkande tilltalsord för att visa pÄ en stark lojalitet till varandra. Men den lojaliteten Àr skör och vi har sett mÄnga exempel pÄ hur tidigare tighta kumpaner blir dödsfiender. Hon vill gÀrna i framtiden skriva fler böcker för det finns alltid viktiga historier att berÀtta.
â Jag umgĂ„s absolut med tanken att skriva nĂ„got mer, det fĂ„r vi helt enkelt se
i framtiden vad det blir av det, sĂ€ger hon. För att Ă„terhĂ€mta sig lĂ€ser hon sjĂ€lv mycket böcker. âMina drömmars stadâ-serien av Per Anders Fogelström, Wilhelm Mobergs serie âUtvandrarnaâ och Solvej Balles âUtrĂ€kning av omfĂ„ngâ Ă€r nĂ„gra av de senast lĂ€sta böckerna.
â Gamla romaner Ă€r inte dumt att plocka fram nĂ€r vi Ă€r sĂ„ fokuserade pĂ„ senaste och nyaste hela tiden. Det Ă€r sĂ„ stressigt att försöka hinna med allt som Ă€r nytt; böcker, filmer, serier.
Hon springer ocksÄ nÄgra mil varje vecka, för att fÄ vara i fred med sina tankar.
â Att springa Ă€r för mig ett fantastiskt sĂ€tt att rensa tankar. Vi gör ju sĂ„ mycket hela tiden och tĂ€nker och planerar. NĂ€r jag springer processar jag tankar och be-
»SamhÀllet mÄste hela tiden vara lyhört inför hur brottsligheten ser ut och förÀndras«
slut och hittar lösningar. Jag springer aldrig med telefon och musik. Ăr det nĂ„got som gnager sĂ„ springer jag. Att springa Ă€r ju faktiskt att bĂ„de springa ifrĂ„n nĂ„got och till nĂ„got.
Pà FRà GAN OM personliga drömmar, sÀger Lisa att hon inte drömmer sÄ stort. I jobbet som Äklagare blir man mycket av en realist. Men det finns en liten dröm ÀndÄ kommer hon pÄ.
â Jag Ă€lskar kulturhusen pĂ„ Södermalm. Det Ă€r en romantisk tanke jag har nĂ€r jag gĂ„r förbi dem och ser mysiga bokhyllor genom fönstret. TĂ€nk om man skulle fĂ„ bo in sig dĂ€r, komma nĂ€ra historien och ha en liten skrivhörna med utsikt över berget. Som Per Anders Fogelström. SĂ„ det Ă€r vĂ€l en liten dröm, berĂ€ttar hon. Privat Ă€r inte Lisa nĂ„gon âplannerâ, som bokar lĂ„ngresor och aktiviteter med lĂ„ng framförhĂ„llning. Hon trivs bĂ€st med att vara i vardagen med sina nĂ€ra och kĂ€ra.
â Jag Ă€r bra pĂ„ att vara hĂ€r och nu, det Ă€r dĂ„ det uppstĂ„r dynamik och spontanitet. Och hellre inre resor Ă€n lĂ„ngresor! Jag tror att man kan missa de smĂ„ skatterna i vardagen om man planerar för mycket.
Med utgÄngspunkt i ett uppmÀrksammat mord pÄ à rstabron i Stockholm gestaltar Äklagaren Lisa dos Santos den mörka verkligheten i gÀngens vÀrld, samtidigt som hon beskriver tillvaron pÄ Äklagarkammaren. NÀr FBI:s krypterade tjÀnst Anom gjorde gÀrningsmÀnnens kommunikation tillgÀnglig kunde Lisa och hennes kollegor följa den rÄa mordplane -
ringen i tusentals meddelanden, som senare ocksÄ kom att anvÀndas som central bevisning i den skandalomsusade rÀttegÄngen. Hon beskriver ocksÄ rÀttsvÀsendets försök att hÄlla jÀmna steg med de kriminella gÀngen nÀr lagarna inte alltid hÀnger med den tekniska utvecklingen och mÀnniskor inte vill berÀtta vad de vet.
har för tillfÀllet lediga
Jour-/familjehem som har tid, engagemang att ta emot barn/tonÄringar som behöver en trygg miljö för kortare eller lÀngre tid.
Samtliga familjer fÄr ett tÀtt, flexibelt och adekvat stöd av kompetent personal.
info@nebteamet.se www.nebteamet.se
Regelverket som styr HVB-verksamheter har lÀnge kÀnts förÄldrat, och inte anpassat till hur samhÀllet ser ut i dag. Detta har medfört en mÀngd olika problem som i slutÀndan pÄ olika sÀtt kan pÄverka placerade barn och unga negativt.
I nulĂ€get finns endast allmĂ€nna rĂ„d gĂ€llande vilken utbildning personal som arbetar pĂ„ HVB-hem ska ha. I Socialstyrelsens föreskrift HSLF-FS 2016:55 stĂ„r att âpersonal bör ha minst 2-Ă„rig eftergymnasial utbildning.â Detta Ă€r alltsĂ„ rekommendationer och inte krav som mĂ„ste följas.
Om det inte finns krav pÄ kompetensen hos personal som ska ta hand om vÄra barn och unga, hur ska god kvalitet pÄ HVB-hem kunna garanteras?
Alla HVB-hem strÀvar efter att kunna ge placerade barn och unga en trygg och sÀker vÄrd. Detta Àr dock en mycket svÄr uppgift pÄ grund av obefintliga befogenheter för personal som arbetar pÄ HVBhem. En stor anledning till att socialtjÀnsterna placerar barn och unga Àr ju att de behöver lyftas ur den destruktiva miljö de vistas i. NÀr de Àr placerade kan de dock fortsÀtta kommunicera som vanligt med den vÀrld de skulle skyddas ifrÄn. PÄ grund av den personliga integriteten ska ungdomar enligt nuvarande regelverk bland annat tillÄtas att ha mobiltelefon och deras rum fÄr inte genomsökas efter droger och vapen. Hur ska dÄ en trygg och sÀker vÄrd pÄ HVB-hem kunna garanteras?
UtifrĂ„n detta ser jag mycket positivt pĂ„ den utredning som kom i höstas. I utredningen SOU 2023:66 âFör barn och unga i samhĂ€llsvĂ„rdâ finns ett flertal mycket bra förslag gĂ€llande kompetensbehov och ökade befogenheter för HVB-hem.
Kompetensbehov
Under punkt 8.7.1, FörestÄndarens ansvar och kompetens, föreslÄs en ny bestÀmmelse i socialtjÀnstlagen som beskriver att
förestÄndare ska ha en examen frÄn högskola pÄ minst grundnivÄ.
Under punkt 8.7.2, Den övriga personalens kompetens, föreslÄs en ny bestÀmmelse i socialtjÀnstförordningen om att personal som arbetar pÄ HVB-hem som tar emot barn och unga under 21 Är, ska ha minst 2-Ärig eftergymnasial utbildning.
GĂ€llande de ökade kompetenskraven sĂ„ föreslĂ„s i punkt 8.7.3, ĂvergĂ„ngsbestĂ€mmelser, en övergĂ„ngstid pĂ„ 2 Ă„r för kompetenskrav för förestĂ„ndare och 4 Ă„r för kompetenskrav för övrig personal. Detta ska gĂ€lla frĂ„n det att de nya kraven trĂ€der i kraft.
»...obefintliga befogenheter för personal som arbetar pÄ HVB-hem«
Ăkade befogenheter
Under punkt 8.8.3, Utredning av befogenheter vid HVB och SiS sÀrskilda befogenheter, tas problemet med att ungdomar tar med sitt liv in pÄ HVB. Detta blir sÄklart problematiskt dÄ ungdomar via elektroniska kommunikationsmedel kan fortsÀtta ha kontakt med den miljö de ska bryta med.
Den 7/2â2024 kom ett pressmeddelande frĂ„n Socialdepartementet, med innehĂ„llet att man vill stĂ€rka tryggheten och sĂ€kerheten för barn och unga i hem för vĂ„rd och boende. Detta genom att utreda sĂ€rskilda befogenheter vid HVB.
SÀrskilda befogenheter som utredningen ska titta pÄ Àr bland annat följande: BegrÀnsning av vistelse utanför HVB, begrÀnsning av elektronisk kommunikation, urinprovskontroll, rumsvisitation och omhÀndertagande av otillÄtna föremÄl vid HVB.
Utredningen ska vara klar och redovisas den 9/5 â 2025.
GÀllande ökade kompetenskrav sÄ Àr ADDA i framkant i sitt ramavtal. De krÀver redan nu i gÀllande ramavtal för HVB, att senast 2 Är efter ramavtalets start ska minst 75% av personalen ha minst 2-Äriga eftergymnasiala heltidsstudier inom relevant omrÄde. Det innebÀr att i april 2025 ska dessa krav vara uppfyllda.
Trots det positiva i att fokus nu finns pÄ att öka kompetensen samt ge ökade befogenheter för HVB-hem, dröjer det ju nÄgot Är innan det blir genomfört. SjÀlvklart behövs grundliga utredningar innan beslut tas, men behovet av förÀndringarna Àr vÀldigt stort. Att kunna ge vÄrd och behandling av hög kvalitet i en trygg och sÀker miljö, Àr nÄgot som vi som arbetar inom branschen strÀvar efter.
Men varje litet steg i rÀtt riktning för att HVB-hem ska kunna vara den del av samhÀllets vÄrd av barn och unga som det Àr tÀnkt, Àr ett steg till en vÄrd med högre kvalitet i en trygg och sÀker miljö.
Fredrik Griberg verksamhetschef, Incola AB
FörstÀrkta familjehem
Russinbacken HVB ger en trygg utgÄngspunkt för ungdomar med missbruks- och/eller kriminalitetsproblematik.
Skola Ă„k 7-9
Till vÄrt HVB-hem Russinbacken utanför Hedemora vÀlkomnas unga mÀn 16-20 Är som hamnat i en livssituation kantad av missbruk och/eller kriminalitet. Russinbacken erbjuder hela vÄrdkedjan i form av primÀr- och förlÀngd behandling, stödboende i egna lÀgenheter och förstÀrkta familjehem. Villbergagruppen tar ett helhetsgrepp för att möta unga mÀnniskor som behöver stöd i tillvaron. Genom att anpassa boende, utbildning och behandling till individen vill vi ge vÄra boende och elever förutsÀttningar till ett meningsfullt liv.
VÀlkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Korpberget Behandlingscenter erbjuder adekvat och omsorgsfull beroendevÄrd.
För kvinnor och mÀn frÄn 18 Är.
Korpberget Àr belÀget i natursköna Höga Kusten och med över 35 Ärs erfarenhet av beroendevÄrd.12 stegsbehandling, KBT och flera specialprogram sÄsom ex kriminalitet och vÄld i nÀra relationer erbjuds under behandlingstiden. Behandlingen genomsyras av förelÀsningar och gruppsittningar med din kontaktperson (terapeut) och enskilda samtal.
PRIMĂR BEHANDLING Ă€r den 1:a fasen och varierar mellan 6 veckor till 3 mĂ„nader beroende pĂ„ uppdragets innehĂ„ll frĂ„n remiterande myndighet och i samrĂ„d med den enskilde. Under denna fas sĂ„ Ă€r behandlingens innehĂ„ll förelĂ€sningar och gruppsittningar och dĂ€remellan samtal och vĂ€gledning av din utsedda kontaktperson (terapeut). Fysisk aktivitet sker schemalagt 2 ggr i veckan.
HALVVĂGS HUS (fördjupad behandling) 3-6 mĂ„nader kan vara ett alternativ för mĂ„nga och dĂ€r behandlingen gĂ„r in i en sekundĂ€r fas. Du bor i en lgh och fĂ„r under tiden en mer ansvarsfull roll för din vardag. Behandlings intensiteten och gruppsittningar Ă€r mindre frekventa Ă€n under primĂ€r behandlingen. Fördjupnings uppgifter om ex familj, ekonomi och friskvĂ„rd, kriminalitet och annat som tillhör tillfrisknande processen prioriteras. Du förbereder dig för en Ă„tergĂ„ng till samhĂ€llets förvĂ€ntningar och ditt livs fortsatta tillfrisknande. Under denna fas kan kriminalitetsprogram, vĂ„ld i nĂ€ra relationsprogram, anhörig problematiksprogram sk anhörig vecka bli aktuella. Behandlings planering görs tillsammans med remiterande myndighet och din terapeut som leder behandlingsarbetet.
MĂN & KVINNOR gör behandling i separata enheter och Ă€r Ă„tskilda frĂ„n varandra pĂ„ Korpberget. Detta gĂ€ller primĂ€r behandling sĂ„ vĂ€l som den fördjupade behandlingen. Den fantastiska miljön och den omsorgsfulla personalgruppen vĂ€lkomnar förfrĂ„gan och erbjuder informationssamtal bĂ„de fysiskt och via telefon/videosamtal. Om placering blir aktuellt sĂ„ erbjuder vi sedan en tid Ă€ven sk Pickup (hĂ€mtning) dĂ€r vi reser och hjĂ€lper till med den kritiska fasen att resa till behandlingshemmet.
FörestÄndare: Christer Gustavsson 070-156 43 40 I christer@korpberget info@korpberget.se | www.korpberget.se
Ett av Sveriges ledande HVB inom omrÄdet, centralt i VÀstervik, Riksintag
Högspecialiserad behandling av flickor/unga kvinnor 13-20 Är med svÄr psykiatrisk problematik/NPS
INTEGRERAD DBT
SÀrskild kompetens finns för behandling avseende
l Suicidala agerande
l Ătstörningar
l Trauma och komplex PTSD
l Neuropsykiatriska funktionsvariationer
l EIPS Emotionellt instabilt personlighetssyndrom
Mycket goda utvÀrderingsresultat Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 www.egehem.se
Anette Magnusson har öppnat upp sitt hem för 45 barn och ungdomar genom Ă„ren. Relationer till vuxna Ă€r avgörande för unga med NPF. Det visar Riksförbundet Attentions projekt âVĂ€gen tillbakaâ. Insikten Ă€r specialiserad pĂ„ autism och annan NPF.
TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES
Det lyser i Anettes ögon nÀr hon berÀttar om sitt jobb som jour- och familjehem.
Anette Magnusson gör allt för att barnen ska mÄ bra
Anette har varit jour- och familjehem i 32 Ă„r och öppnat upp sitt hem för 45 barn och ungdomar genom Ă„ren. Hon tycker fortfarande det Ă€r roligt och givande och har inte tĂ€nkt sluta pĂ„ ett tag, Ă€ven om hon nĂ€rmar sig pensionsĂ„ldern. â Skulle jag fĂ„ börja om, skulle jag inte tveka. Inte ens i det hĂ€r nya hĂ„rda samhĂ€llsklimatet, sĂ€ger hon.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
1992 jobbade Anette pÄ en ungdomsgÄrd nÀr hon fick förfrÄgan om att vara kontaktfamilj varannan helg till tvÄ pojkar i samma Älder som hennes son. NÄgra Är senare behövde en liten pÄ tre Är ett familjehem och flyttade in hos Anette och stannade kvar tills han blev vuxen. Sedan hÀmtade hon en liten tvÄ mÄnader gammal flicka som akut behövde en placering som ocksÄ blev kvar till hon blev vuxen. Sedan dess har hon haft minst tre placeringar samtidigt. Anette sÀger att drivet att hjÀlpa kommer sedan hon var barn.
â Jag ville rĂ€dda vĂ€rlden. Jag gick alltid omkring och bar pĂ„ djur som jag ville rĂ€dda. Sen gick jag hem till gamla tanter och tog ut deras feta taxar, sĂ€ger hon och skrattar. DĂ„ jobbade hon för RinkebyKista men har de senaste tolv Ă„ren, nĂ€r hon jobbat som jourfamilj, tagit uppdrag frĂ„n sin hemkommun Vallentuna.
DET LYSER I Anettes ögon nÀr hon berÀttar om sitt jobb och alla ungdomar och barn hon haft i sitt hem. Hon utstrÄlar vÀrme, trygghet och empati. PÄ köksvÀggen sitter tavlor med bilder pÄ dem allihopa, och
för över nittio procent av dem har det gÄtt bra, nÄgra har hamnat i tyngre kriminalitet.
â Jag har försökt fĂ„nga deras personlighet pĂ„ bilderna och har lyckats ganska bra. Den jag Ă€lskar mest Ă€r en kille, som gav mig sĂ„ mycket utmaningar. Han var tolv Ă„r nĂ€r han kom och bodde hĂ€r i omgĂ„ngar. Vi hade sĂ„ roligt Ă€ven om det var kĂ€mpig. Han hade adhd gĂ„nger tvĂ„ tusen och tĂ€nkte i andra banor. Jag lĂ€rde mig enormt mycket av honom, han var helt utan filter, och sĂ„ mycket kĂ€rlek. Han lĂ€rde mig att vara öppen och klura ut hur jag skulle fĂ„ honom att göra som jag ville, det var tankeverksamhet hela tiden. Jag trĂ€ffade honom nyligen och han kastade sig runt halsen pĂ„ mig, sĂ€ger hon och ler och tillĂ€gger:
â Det Ă€r dĂ€rför jag gör det hĂ€r, bland annat.
HON SĂGER ATT vissa av dem inte bara flyttat in i hennes hus, utan Ă€ven in i hjĂ€rtat. â Vissa har tagit plats i mitt hjĂ€rta och flyttar aldrig dĂ€rifrĂ„n. Men det Ă€r inte enkelt att slĂ€ppa in mĂ€nniskor med trauma i sitt hem. Man kan inte Ă€lska alla, och
den insikten Ă€r viktig. Jag Ă€r alltid empatisk och gör allt för att barnen ska mĂ„ bra. Sen Ă€r det nĂ€stan alltid de som Ă€r absolut svĂ„rast och mest utmanade som jag faller för mest. De som jag vĂ€nder mig ut och in för. Och nĂ€r man plötsligt fĂ„r en kram eller fĂ„r höra att âAnette, du Ă€r fan bĂ€st, vet du det?â DĂ„ kĂ€nner jag att jag nĂ„tt fram. Hon menar att det Ă€r viktigt att kunna skilja pĂ„ kĂ€nslor och uppdrag, annars hade hon inte hĂ„llit pĂ„ sĂ„ lĂ€nge.
â Man fĂ„r inte bli besviken om man tycker att man misslyckats. För mig har det hjĂ€lpt att inte tĂ€nka sĂ„ mycket utan vara fri och öppensinnad, och inte döma mig sjĂ€lv. Vad gĂ€ller jourbiten sĂ„ har man en begrĂ€nsad tid att göra det bĂ€sta man kan för barnet, under den turbulenta tiden med mĂ„nga turer och mĂ„nga kĂ€nslor. Och ibland mĂ„ste man vara lite kall, skulle jag kĂ€nna hela tiden skulle det bli för tungt. Sen Ă€r det viktigt att komma ihĂ„g att de alla har förĂ€ldrar, att det inte Ă€r deras roll jag tar, förklarar hon.
DE SVĂ RASTE ĂR de unga tjejerna runt 14-15 Ă„r. Inte sĂ€llan har de dĂ„ligt sjĂ€lvförtroende, Ă€tstörningar och sjĂ€lvskadebeteende.
Det Àr viktigt med fasta vardagsrutiner och att bara finnas dÀr.
»För mig har det hjÀlpt att inte tÀnka sÄ mycket utan vara fri och öppensinnad, och inte döma mig sjÀlv«
â De Ă€r smartare pĂ„ ett sĂ€tt, men de Ă€r krĂ„ngliga, de snackar skit och de skvallrar. De har det extra jobbigt med det psykiska och man mĂ„ste jobba med att stĂ€rka dem i deras person. Killarna Ă€r absolut enklare, hur stökiga de Ă€n Ă€r.
Just nu har Anette tre ungdomar hos sig, bÄde som jour- och familjehem. En av dem Àr hÀr för tredje gÄngen och ska stanna tills hen kan bo sjÀlv.
Vi pratar om skillnaden att vara jouroch familjehem idag och dÄ nÀr hon bör-
jade. Anette tycker att det bÄde blivit bÀttre och sÀmre överlag, framförallt i arbetet med SocialtjÀnsten.
â Generellt sĂ„ har ju samhĂ€llet blivit mycket tuffare och jag tycker mig se att empati och medkĂ€nsla tyvĂ€rr Ă€r nĂ„got som hĂ„ller pĂ„ att dö ut bland ungdomar, och det Ă€r det som skrĂ€mmer mig mest. Fler ungdomar mĂ„r dĂ„ligt psykiskt samtidigt som antalet handlĂ€ggare inom socialtjĂ€nsten blivit fĂ€rre. Jag har till exem-
pel bytt ut hela personalgruppen sju-Ätta gÄnger pÄ mina senaste tolv Är. Jag tror heller inte att lösningen Àr konsulter och bolag, utan det bÀsta arbetet utgörs av samarbetet mellan oss jourfamiljer och kommunen. Vad som Àr bra Àr att man lyssnar mer pÄ barnen och Àven mer pÄ oss som jobbar med barnen, sÀger hon.
VISST HAR HON tÀnkt mÄnga gÄnger pÄ att lÀgga av, nÀr det krÄnglat och inte flutit pÄ.
â Det Ă€r inte alltid ett tacksamt jobb. Men i slutĂ€ndan ger det mer Ă€n det tar. MĂ„nga utomstĂ„ende har förestĂ€llningar och fördomar och undrar hur jag orkar hĂ„lla pĂ„. De tror jag tjĂ€nar massa pengar pĂ„ det hĂ€r, men nej, jag skulle nog tjĂ€na bĂ€ttre pĂ„ Ica. Jag tror att folk Ă€r lite rĂ€dda och dĂ„ Ă€r det enklare att fnysa Ă„t en. Folk förstĂ„r inte hur jag kan slĂ€ppa in alla stökiga ungdomar i mitt hem. Men det Ă€r ju det jag kan, sĂ€ger hon.
Hon har aldrig haft en paus, utan kört pÄ alla Är i samma villa pÄ 160 kvadratmeter, och det Àr fortfarande roligt. Hon berÀttar att hon har kontakt med nÀstan alla hon haft hos sig pÄ nÄgot sÀtt.
â De hör av sig och frĂ„gar hur det Ă€r. Sen Ă€r det faktiskt sĂ„ att de ofta har glömt nĂ„got nĂ€r de flyttat. Jag lĂ„ter dem göra det, för dĂ„ har de en anledning att komma tillbaka. Det ger en trygghetskĂ€nsla bĂ„de för barnen och mig, för dĂ„ kan jag passa pĂ„ att kolla hur de mĂ„r och hur det gĂ„r för dem.
UNDER à REN HAR hon slÀngt ut tvÄ ungdomar. Ja, bokstavligen slÀngt ut, sÀger hon.
â Det var ett par ungdomar som det inte fungerade med alls. SĂ„ de fick gĂ„. Jag ringde socialjouren och sa att nu Ă€r de ute. Jag ska inte behöva stĂ„ ut med vad som helst. Det skrĂ€mmer mig enormt nĂ€r det pratas om att man ska lĂ€gga ner SiS. Var ska vi stoppa de ungdomarna som inte kan vara ute i samhĂ€llet? Som Ă€r farliga för sig sjĂ€lva och för andra?
För att varva ner och fÄ egentid har Anette sedan tio Är hÄllit pÄ med miniatyrer. PÄ övervÄningen finns tio dockhus, med möbler, dockor och belysning.
â Att köpa gamla dockskĂ„psmöbler som jag reparerar och fixar Ă€r mitt andrum. DĂ„ Ă€r jag pĂ„ en egen plats dĂ€r jag kan koncentrera mig pĂ„ nĂ„got helt annat och fĂ„ utlopp för min kreativa sida. Jag job-
bar med olika tidsperioder, hur det sÄg ut folks hem. Jag Àr ocksÄ med i miniatyrklubbar dÀr vi visar varandra vÄra miljöer. Anette menar att det behövs flera mÀnniskor som vÄgar stÀlla upp för barn och ungdomar i kris.
â Det Ă€r inte sĂ„ svĂ„rt och man fĂ„r sĂ„ himla mycket tillbaka hur tokigt det Ă€n kan vara ibland. Det Ă€r vĂ€rt alla kamper och vakna nĂ€tter, sĂ€ger hon.
VAD Fà R MAN som stöttning sjÀlv som familjehem? Anette berÀttar att hon har handledning men att det inte alltid fungerar.
â Det Ă€r svĂ„rt nĂ€r det kommer en handlĂ€ggare som Ă€r 25 Ă„r, som bara har pluggat sig till hur man ska göra, det blir lite av en krock kĂ€nner jag. De har lĂ€st vad man gör med en ungdom men vi familjehem lĂ€ser den specifika ungdomens behov. Vi gamla rĂ€var skulle sitta pĂ„ de dĂ€r posterna, kan jag tĂ€nka ibland. Men jag skulle vilja vara mentor Ă„t dem som Ă€r nya jour- och familjehem, men det Ă€r aldrig nĂ„gon som har nappat pĂ„ idĂ©n om att anvĂ€nda sig av mentorer, tyvĂ€rr.
Anette ger sina bÀsta tips till dem som funderar pÄ att bli jour- eller familjehem.
»De tror jag tjÀnar massa pengar pÄ det hÀr, men nej, jag skulle nog tjÀna bÀttre pÄ Ica«
â För att vara ett bra familjehem krĂ€vs i första hand ödmjukhet och tĂ„lamod, tĂ„lamod och tĂ„lamod. Och en förstĂ„else för att det inte Ă€r lĂ€tt för ett barn att komma in i en ny helt okĂ€nd familj. Man ska inte pressa pĂ„ utan lĂ„ta barnen kĂ€nna in. Sen Ă€r det viktigt med fasta rutiner, de som familjen haft innan. De flesta jag har haft hĂ€r har inte sett en familj sitta och Ă€ta tillsammans en fast tid. Det tar inte lĂ„ng tid förrĂ€n den rutinen satt sig. De inser att det Ă€r ganska trevligt att sitta hela familjen och Ă€ta och prata om hur dagen varit. Man ska heller inte ha för mĂ„nga pekpinnar för dĂ„ kommer man ingenstans.
Hon kan inte betona nog hur viktigt det Àr att inte vara rÀdd för att misslyckas.
â SmĂ„ barn Ă€r formbara, och ungdomarna har en egen person och en historia, det mĂ„ste man ta hĂ€nsyn till. Ăr du sjĂ€lv öppen och tar emot kan man komma hur lĂ„ngt som helst. Och det behövs inte en massa aktiviteter. Att jag Ă€r hemma nĂ€r de slĂ€nger upp dörren, det Ă€r det som betyder nĂ„got. Att vi Ă€r hĂ€r, nĂ€rvarande.
ANETTE FYLLER 65 i vÄr, men har inte tÀnkt Àn hur hon ska göra i framtiden.
â Förmodligen kommer jag frilansa lite och kan tĂ€nka mig att ta jouruppdrag, nĂ€r
vi Ă€ndĂ„ bara Ă€r hemma, som pĂ„ vinterhalvĂ„ret. Sen kanske vi tar husbilen en svĂ€ng ner till Spanien, det skulle vara hĂ€rligt. Jag har en pojke som ska vara kvar till nĂ€sta sommar, sĂ„ mycket vet jag. Sen har jag inte planerat sĂ„ mycket, vi fĂ„r se. â
Ă lder: 64 Ă„r.
Familj: Man och en vuxen son.
Yrke: Jour- och familjehem.
Bor i: Vallentuna.
Enligt rapporten uppger 69 procent av de tillfrÄgade att de mÄr dÄligt av att vara i skolans lokaler.
Rapport visar vÀgen tillbaka frÄn problematisk skolfrÄnvaro
Relationer till vuxna Ă€r viktigast av allt för att frĂ€mja skolnĂ€rvaro. Det Ă€r dĂ€r det har brustit för elever med problematisk skolfrĂ„nvaro och det Ă€r ocksĂ„ relationer som Ă€r viktigast i vĂ€gen tillbaka. Det visar Riksförbundet Attentions senaste rapport âVĂ€gen tillbaka â frĂ„n skolfrĂ„nvaro till skolnĂ€rvaroâ.
Rapporten Ă€r en del av det treĂ„riga projektet âVĂ€gen tillbakaâ som finansieras av AllmĂ€nna arvsfonden. Projektet sĂ€tter fokus pĂ„ barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsĂ€ttning (NPF) och problematisk skolfrĂ„nvaro. SkolfrĂ„nvaro Ă€r en frĂ„ga som ofta kommer upp pĂ„ Riksförbundet Attentions medlemstrĂ€ffar, eftersom det Ă€r ett vanligt problem för barn med NPF.
RAPPORTENS ENKĂTFRĂ GOR VISAR bland annat att 69 procent av de tillfrĂ„gade mĂ„r dĂ„ligt av att vara i skolans lokaler, 64 procent kĂ€nner stress och att det Ă€r höga krav och 58 procent uppger att de inte fĂ„r den hjĂ€lp och stöd de behöver. Bristen pĂ„ stöd gör att eleverna ofta hamnar efter i skolarbetet, vilket i sin tur leder till en kĂ€nsla av misslyckande
och en lÀgre motivation. Skolans lokaler beskrivs mÄnga gÄnger som röriga och med mÄnga intryck i klassrum, högljutt och stökigt i korridorerna under rasterna och i matsalen. IntryckskÀnsliga barn blir snabbt drÀnerade pÄ energi i den hÀr typen av miljön.
52 PROCENT KĂNNER att de vuxna inte lyssnar och förstĂ„r elevens behov. Lika mĂ„nga uppger att de just nu mĂ„r för dĂ„ligt för att orka vara i skolan. 30 procent har ingen vuxen i skolan som de kĂ€nner sig trygg med och kan vĂ€nda sig till.
â Under projektets gĂ„ng har vi haft mĂ„nga samtal med ungdomar om att det har varit avsaknaden av goda relationer till vuxna i skolan som gjort att skolfrĂ„nvaron eskalerade, sĂ€ger Susanne Berneklint, projektledare för âVĂ€gen tillbakaâ.
Hon var en av talarna under ett lunchwebbinarium som Attention och Magelungen bjöd in till.
â Man kanske inte tĂ€nker pĂ„ att relationer Ă€r sĂ„ viktiga. Inte nĂ€r allt fungerar bra, men nĂ€r det inte fungerar blir det desto tydligare att det kan göra hela skillnaden, sĂ€ger Caroline Englund, speciallĂ€rare pĂ„ Magelungen grundskola, Södermalm.
LEONARDO MĂLLER FLORES, som har egen erfarenhet av problematisk skolfrĂ„nvaro, deltog pĂ„ webbinariet och har Ă€ven deltagit i projektet. Han menar att relationerna Ă€r grunden till att eleverna ska kĂ€nna trygghet i skolmiljön, att bli bemött med ett öppet sinne.
â Det hĂ€nde ofta att jag kom till skolan försent, ibland efter lunch. DĂ„ hade
Rapporten hittar du pÄ attention.se.
»...det har varit avsaknaden av goda relationer till lÀrare som gjort att skolfrÄnvaron eskalerade«
jag gjort ett aktivt val att ta mig dit. Min resurslĂ€rare fokuserade aldrig pĂ„ att jag kom försent och var missnöjd över det, utan han fokuserade bara pĂ„ det som var positivt. Han kunde sĂ€ga âHej, vĂ€lkommen, hur gick det pĂ„ matchen igĂ„râ. Han var personlig och jag mĂ€rkte att han verkligen ville hjĂ€lpa.
LINDA PLANTIN EWE Àr universitetslektor i specialpedagogik vid Högskolan i Kristianstad och utbildar specialpedagoger. Hon har ocksÄ forskat pÄ relationer i skolmiljön nÀr det kommer till elever med NPF.
â Sociala relationer Ă€r extra svĂ„rt för unga med NPF. Det kan ocksĂ„ vara problematiskt för lĂ€rare eller andra som möter unga med NPF. Om relationen skaver kĂ€nner sig den unge avvisad och det kan trigga igĂ„ng hyperaktivitet och utĂ„tagerande beteende.
Hon berÀttar att man som professionell med kunskap om NPF kan lura sig sjÀlv att tro att det rÀcker.
â Du kan hĂ„lla pĂ„ med struktur, förutsĂ€gbarhet, fĂ€rgkoder och tycka att du har gjort allt som krĂ€vs, men om du inte ser, lyssnar in och möter eleven sĂ„ skjuter du bredvid mĂ„let.
VI SĂGER MYCKET med vĂ„rt kroppssprĂ„k. Om du Ă€r missnöjd över den unges beteende sĂ„ syns det pĂ„ hur din kropp reagerar. Om du sĂ€ger en sak och din kropp sĂ€ger nĂ„got annat sĂ„ kommer ungdomen inte att tro pĂ„ dig.
â Du behöver kunna lyssna inĂ„t. NĂ€r jag möter en elev i affekt eller pĂ„ ett sĂ€tt som jag inte förvĂ€ntar mig sĂ„ skapar det kĂ€nslor i mig. Om jag inte kan identifiera de kĂ€nslorna och erkĂ€nna dem för mig sjĂ€lv, dĂ„ Ă€r risken ganska stor att jag agerar pĂ„ de kĂ€nslorna.
NÀr en ungdom upplever en miljö som hotfull blir det naturligt att avskÀrma sig frÄn den hotfulla miljön. NÄgonting har skett som har gjort att tilliten har skadats. För att förmÄ en elev att komma tillbaka till skolan Àr det viktigt att Äteruppbygga tilliten och dÄ Àr det relationer som Àr i fokus.
I rapporten sÄ uttrycker bÄde barn och förÀldrar att de inte blir lyssnade pÄ. Barnen skulle önska att vuxenvÀrlden visar förstÄelse för att de vill vara i skolan och att de gör sitt bÀsta. Ett Äterkommande svar Àr att ha kontakt med en trygg vuxen och möjlighet till en avgrÀnsad miljö.
â Det Ă€r viktigt att lyssna in vad den hĂ€r ungdomen Ă€r bra pĂ„, vad Ă€r det jag kan
bygga vidare pÄ. Ofta har de hört vad de inte Àr bra pÄ och de bÀr med sig en del misslyckanden. Visa intresse och vara nyfiken Àr viktigt, sÀger Susanne Berneklint. Förmedla hopp Àr ocksÄ nÄgot som Àr viktigt. Man kan ge exempel som ger igenkÀnning för att försöka visa att det finns hopp för framtiden, att det finns flera vÀgar att gÄ, Àven om man inte följer samma mall som alla andra.
ENLIGT RAPPORTEN FINNS det tvÄ stora framgÄngsfaktorer för en lyckad vÀg tillbaka till skolan. Det Àr delaktighet och samtal.
â Man behöver göra ungdomen delaktig i beslut om stöd och nĂ€r det gĂ€ller samtal behöver man visa nyfikenhet, lyhördhet och intresse.
I ett avslutande panelsamtal sammanfattar deltagarna det som Àr viktigast för att skapa bra relationer. Att skapa ett emotionellt och personligt band gör att ungdomen kÀnner sig bekvÀm och trygg. Du som möter unga med NPF ska inte vara rÀdd för att lyssna, det betyder mer Àn man tror.
SpeciallÀrare Àr specialutbildade för att bemöta personer med NPF, men alla som arbetar med mÄlgruppen kan utveckla sin relationskompetens. Det Àr alltid den vuxne som har huvudansvaret för att ska-
»Om relationen skaver kÀnner sig den unge avvisad och det kan trigga igÄng hyperaktivitet och utÄtagerande beteende«
pa en god relation. Attention har genom projektet âVĂ€gen tillbakaâ tagit fram olika typer av stöd nĂ€r det gĂ€ller problematisk skolfrĂ„nvaro.
VID NPF FINNS en extra sÄrbarhet för att drabbas av psykisk ohÀlsa. Enligt rapporten har mÄnga av barnen kÀmpat hÄrt i mÄnga Är i en otillrÀckligt anpassad skolmiljö. Ofta i kombination med vÀntan pÄ vÄrd och stöd. Det har lett till att de till slut drabbas av utmattningsliknande symptom som ofta Àr orsaken till att de till slut hamnar i total skolfrÄnvaro.
De förÀldrar som vittnar om en lyckad ÄtergÄng till skolan berÀttar att de kÀnt att skolpersonalen har visat empati, varit lyhörda, förstÄende och intresserade. De har ocksÄ ofta upplevt att skolans förhÄllningssÀtt genomsyrats av att barnet ska fÄ lyckas i sin takt.
Den hÀr kunskapen önskar de att de hade fÄtt mycket tidigare, kopplat till frÄnvarosituationen:
⹠Hur man förebygger psykisk ohÀlsa hos barnet.
⹠Hur man hanterar sjÀlvskadebeteenden.
⹠Hur man ska tÀnka kring sin egen och
hela familjens ÄterhÀmtning.
⹠Hur man kan fÄ till rutiner och strategier som hjÀlper barnet.
⹠Hur man stÀrker barnets sjÀlvkÀnsla.
⹠NÀr ska man som förÀlder pusha sitt barn? NÀr Àr det bÀttre att backa?
âą Hur man hanterar suicidtankar hos barnet.
⹠Vilka rÀttigheter och skyldigheter de har enligt skol- och socialtjÀnstlagen.
⹠Vilket stöd och anpassningar de har rÀtt till.
Gemensamma nÀmnare i de berÀttelser som projektgruppen har tagit del av Àr
I mötet
vÀntan, en kÀnsla av att man hamnar mellan stolarna och att man som förÀlder förvÀntas delta i mÄnga möten med mÄnga olika instanser.
I rapporten framgĂ„r hur de olika instanserna inom vĂ„rd, skola, och socialtjĂ€nst har svĂ„rt att samverka och att ansvaret âbollas runtâ. GenomgĂ„ende Ă€r ocksĂ„ att det Ă€r hög belastning samt hög personalomsĂ€ttning inom BUP och habiliteringen, vilket kan innebĂ€r att man Ă„terkommande fĂ„r trĂ€ffa nya personer.
FörÀldrarna Äterkommer ofta till att de gÀrna skulle vilja bli avlastade i allt koordinerande med hjÀlp av en samordnare. En person som tar kontakt med olika instanser, ser till att man fÄr hjÀlp med att ansöka om stöd och ocksÄ för förÀldrarnas och barnens talan i olika möten med till exempel skolan eller socialtjÀnsten.
Q Glöm inte att barnet vill gÄ i skolan och vill vara som alla andra, men kan inte.
Q Vid NPF finns en ökad sÄrbarhet för att drabbas av psykisk ohÀlsa.
Utmaningsliknande symptom Àr vanligt.
Q Alla med NPF Àr olika och har individuella behov. Ta hjÀlp av barnet sjÀlv, samt förÀldern, för att kartlÀgga vad som hindrar respektive frÀmjar nÀrvaro.
Q Visa förstÄelse för att det Àr en utmanande situation dÀr man som förÀlder försöker balansera mÄendet hos sitt barn mot olika krav i omgivningen.
Q MÄnga förÀldrar till barn i skolfrÄnvaro och med NPF har egen funktionsnedsÀttning. Tydlighet, framförhÄllning och struktur Àr extra viktigt.
PÄ Insikten anvÀnder man sig av TBA, tillÀmpad beteendeanalys, som kartlÀgger vad som sÀtter igÄng ett beteende för att pÄ sÄ sÀtt kunna förhindra det. Foto: Getty Images
Insikten har nÀrmare 30 Ärs erfarenhet av att möta ungdomar med autism och annan neuropsykiatrins funktionsnedsÀttning (NPF). Ett stÀndigt kunskapsutbyte skapar ett kollektivt lÀrande dÀr man genom olika ÄtgÀrder kan eliminera beteendeproblem och skapa hÄllbar förÀndring.
TEXT J ENNY FORS FOTO INSIKTEN
Hela samhÀllsvÄrden stÄr inför en förÀndring med förbÀttringar och ökade krav dÀr individanpassning och kunskapshöjning Àr i fokus. Det Àr nÄgot som Insikten vÀlkomnar.
â Det Ă€r bra att det stĂ€lls krav pĂ„ kvalitet. Vi arbetar löpande med systematiskt kvalitetsarbete för att upptĂ€cka inom vilka omrĂ„den vi behöver öka kunskapen. Det Ă€r viktigt att hela tiden strĂ€va efter att bli bĂ€ttre pĂ„ att hjĂ€lpa vĂ„ra placerade barn och ungdomar att öka sin livskvalitet, sĂ€ger Andreas Sellin, vd pĂ„ Insikten.
Patrik Olsson, affÀrsomrÄdeschef HVB och stödboende, berÀttar att de precis ska lÄta medarbetarna gÄ en kurs i att möta utmanande beteende samt en utbildning i traumamedveten omsorg. Man bygger kontinuerligt pÄ med ny kunskap dÀr det behövs.
Det finns ocksÄ ett bra kunskapsutbyte och samverkan mellan verksamheterna. De har utbildningskonferenser för att lÀra
av varandra och utveckla hela organisationen. Nya lÀrdomar dokumenteras i en erfarenhetsbank.
Insikten erbjuder HVB för pojkar 1013 Ă„r och 14-18 Ă„r med autism och övrig NPF som har social problematik; utagerande beteenden, skolproblematik eller konflikter i hemmet. Ăven förstĂ€rkt familjehemsvĂ„rd och behandlingsfamiljer frĂ„n SkĂ„ne i söder upp till Dalarna. Det finns ocksĂ„ stödboende och vuxenpsykiatriskt boende.
FĂR ATT KUNNA erbjuda strukturerade behandlingsinsatser sĂ„ finns ett team av psykolog, psykiater och kvalificerade behandlingsassistenter pĂ„ plats dygnets alla timmar. Placeringarna Ă€r vĂ„rdkrĂ€vande och ofta har pojkarna flera vĂ„rdsammanbrott bakom sig.
â Det Ă€r vĂ€ldigt frustrerande. Det Ă€r aldrig ungdomens fel, allt hĂ€nger pĂ„ oss som utförare. DĂ€rför gör vi en noggrann
lÀmplighetsbedömning för att sÀkerstÀlla att vi har rÀtt kompetens, att han ryms inom vÄr mÄlgrupp och att matchningen mot övriga klienter Àr god. 8 av 10 gÄnger sÀger vi faktiskt nej, sÀger Andreas Sellin.
Att flytta Àr alltid pÄfrestande, det Àr en kris i sig. Man hamnar i en ny kontext, bland nya mÀnniskor och behöver dÄ extra trygghet för att bygga upp tilliten.
â Med 30 Ă„rs erfarenhet sĂ„ vet vi att barn med autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsĂ€ttningar utvecklas bĂ€st i en mindre kontext, dĂ€rför Ă€r vĂ„ra boenden smĂ„ om upp till fem platser, sĂ€ger Andreas Sellin
â Man kan behöva pĂ„minna sig om att HVB Ă€r hem, vĂ„rd och boende. Det hĂ€r Ă€r vĂ„ra ungdomars hem, de vet ofta inte hur lĂ€nge de ska bo hĂ€r och vi Ă€r bara dĂ€r för att stötta och hjĂ€lpa de hĂ€r barnen, sĂ€ger Patrik Olsson.
HAN MĂRKER ATT man talar allt mer om omsorg och bemötande idag. För ett par Ă„r sedan var det mer fokus pĂ„ behandling.
â Men om man inte kĂ€nner sig trygg kan man inte ta till sig nĂ„gon behandling. DĂ€rför Ă€r relation och tillit viktigast av allt.
En lyckad start lÀgger grunden för hela placeringen. DÀrför förstÄr vi vÀrdet av att sÄ tidigt som möjligt börja bygga en
»Det Àr aldrig ungdomens fel, allt hÀnger pÄ oss som utförare«
relation med den som ska placeras. Detta göra vi genom en genomtÀnkt struktur dÀr tilltÀnkt kontaktperson Àr delaktig i ett tidigt skede. Redan pÄ de första mötena och vid inflytt.
â 36 timmar efter inflyttning sĂ„ gör vi en trygghetsplan dĂ€r vi har möjlighet att identifiera vilket förhĂ„llningssĂ€tt som minimerar riskerna för problemskapande beteende. Det Ă€r frĂ„gor som: âHur vill du bli bemött?â, âHur vill du bli vĂ€ckt pĂ„ morgonen?â och âVad gör dig arg?â
MÄlgruppen har ofta hög kÀnslighet mot olika intryck. DÀrför Àr lokalerna anpassade för att ha en lugnande inverkan, utan onödigt ljud eller skrikiga fÀrger.
â Det Ă€r jĂ€tteviktigt för ungdomarna att fĂ„ Ă„terhĂ€mtning. De ska kunna gĂ„ undan till sitt rum och varva ned pĂ„ det sĂ€tt som de behöver efter en dag i skolan. Det kan till exempel innebĂ€ra att spela dataspel 1,5 timme.
NÀr man arbetar med unga med NPF behöver man ha förstÄelse för vad det innebÀr.
â NPF Ă€r en funktionsnedsĂ€ttning. Ungdomen kan inte skĂ€rpa sig. DĂ€rför kan man inte stĂ€lla omöjliga krav. Hela
ansvaret ligger pÄ oss att stödja ungdomen.
Genom TBA, tillÀmpad beteendeanalys, kan man kartlÀgga vilka situationer som sÀtter igÄng ett beteende och vilka konsekvenser det fÄr. Genom att analysera problembeteenden, till exempel att personen blir arg, och vad som föranledde det kan man skapa förÀndring genom att anpassa miljön sÄ att beteendet inte uppkommer.
â Ingen tycker att det Ă€r kul att vara arg. Det Ă€r vĂ€rdefullt bĂ„de för oss och ungdomen nĂ€r vi kan dokumentera förĂ€ndringar i ett beteende, till exempel att personen inte Ă€r arg lika lĂ€nge eller lika ofta lĂ€ngre. Det ökar motivationen och skapar förstĂ„else varför personen Ă€r hĂ€r, att det vi gör hjĂ€lper, sĂ€ger Andreas.
PATRIK OLSSON BERĂTTAR om en kille som helt plötsligt hade börjat uppvisa fler utĂ„tagerande beteenden och nĂ€r de tittade nĂ€rmare pĂ„ det som hade triggat igĂ„ng beteendet sĂ„ upptĂ€ckte de att det var för att hans cykel var trasig.
â Det var nĂ€mligen sĂ„ att hans strategi nĂ€r han kĂ€nde att han höll pĂ„ att bli arg,
FamiljÀr 12-stegsbehandling för mÀn - med fokus pÄ att inte behöva komma tillbaka
12-steg pÄ riktigt! Kvalitet ger resultat!
www.jagarbacken.se
Vi har konsulentstödda jour och familjehem i Stockholm och MÀlardalen
Ring oss för mer information!
08 470 54 00 âą wilma@wilmajourochfamilj.se www.wilmajourochfamilj.se
Jourhem, familjehem, behandlingsfamiljer och öppenvÄrd i Mellansverige.
Varje barn och ungdom ska fÄ förutsÀttningar att nÄ sin bÀsta möjliga utveckling. ) 010-20 44 810 * info@cloca.se 8 www.cloca.se
à terhÀmningen Àr viktig för att ungdomarna ska fÄ en fungerande vardag.
var att sticka ut med cykeln. NÀr han inte kunde det sÄ eskalerade beteendet. Hade vi sett till sÄ att cykeln blev lagad sÄ hade incidenterna kunnat undvikas, sÀger Patrik.
HAN TYCKER ATT mÄnga tÀnker fel nÀr de har för hÄrda krav och regler.
â För mig Ă€r det sjĂ€lvklart att vi ska underlĂ€tta för ungdomen och inte bidra till att skapa mer problem. Jag kan inte bli arg för att nĂ„gon smĂ€ller för hĂ„rt i dörren. Det finns alltid en orsak bakom ett beteende. Kanske lĂ„gt blodsocker eller trötthet. Det hade jag kunnat förhindra, alltsĂ„ Ă€r det inte ungdomens fel.
MÄnga ungdomar Àr extra drÀnerade pÄ energi efter att ha varit hemma över helgen och besökt familjen.
â Det Ă€r vĂ„rt ansvar att stĂ€mma av hur ungdomen mĂ„r, om det har hĂ€nt nĂ„got som kan pĂ„verka beteendet. Vi frĂ„gar hur det var i helgen och ibland kan de berĂ€tta om nĂ„got annat som har hĂ€nt, till exempel ett jobbigt sms frĂ„n flickvĂ€nnen. DĂ„ kan man behöva prata om det.
I genomsnitt pÄgÄr placeringen i 1,5 Är. UngefÀr 1 av 10 kan flytta hem igen efterÄt, men i de flesta fall sÄ Àr bristande förÀldraförmÄga en del av orsaken till
»Det Àr jÀtteviktigt för ungdomarna att fÄ ÄterhÀmtning«
placeringen. Vanligast Àr att det blir stödboende och egen lÀgenhet. De yngre barnen fÄr komma till förstÀrkt familjehem.
â Det Ă€r en stor styrka för oss att vi har familjehemsvĂ„rd med samma inriktning och kompetens, sĂ€ger Andreas Sellin.
INSIKTEN VILL VARA en helhetstÀckande utförare. HVB, familjehem, skola och socialt liv. Just nu samarbetar de med tre skolor i nÀromrÄdet, men de har lÄngtgÄende planer pÄ att starta en egen resursskola.
â Om allt gĂ„r som berĂ€knat kan vi öppna hösten 2025. Ăven ett flickboende Ă€r pĂ„ gĂ„ng. Vi kommer ocksĂ„ att öppna ett BUP Insikten redan till hösten eller vĂ„ren. Det kommer att ge stort vĂ€rde och blir en möjlighet för oss att komma ut och göra hembesök med ett team.
â Vi ser vĂ„r verksamhet hĂ€r i Sala som vĂ„rt hjĂ€rta. HĂ€r kan ungdomarna bygga upp sitt nĂ€tverk med kompisar, fritidsaktiviteter och skola. NĂ€r det blir dags för nĂ€sta steg i form av familjehem eller stödboende sĂ„ kan de ha sitt nĂ€tverk kvar, kunna gĂ„ kvar i samma skola och vara kvar i
samma fotbollslag, sĂ€ger Patrik Olsson. Insikten har fem konsulenter som handleder och stöttar familjehemmen. Tillsammans med familjehemmet blir det som ett behandlingsteam runt varje barn. â Det blir vĂ€ldigt likt HVB. Med de ökade kraven kommer vi att fĂ„ Ă€nnu mer förstĂ€rkt familjehemsvĂ„rd i Sverige och det kommer i Ă€nnu högre grad fungera som HVB, avslutar Andreas Sellin.
Insikten bedriver bĂ„de HVB och konsulentstödd familjehemsverksamhet med inriktning mot autism och annan NPF-problematik vilket innebĂ€r att man kan dela kompetens och erfarenheter. Ăven ett boende för vuxna med psykiatriska problem. Genom professionellt stöd och omsorg ges de boende möjlighet att utveckla sin sjĂ€lvstĂ€ndighet och förbĂ€ttra sin livskvalitet. Insikten HVB för pojkar 10-13 Ă„r samt 14-18 Ă„r bestĂ„r av mindre familjĂ€ra boenden med 2-5 platser i varje.
INSIKTEN.INFO
LundÀng HVB
Pojkar 12-17 Ă„r med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
NĂ€sslan HVB
Flickor 12-17 Ă„r med psykosocial problematik
⹠Professionellt team med: SpecialistlÀkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.
âą NP-utredningar, psykologutredningar
âą Evidensbaserat behandlingsarbete
âą Familjearbete
KAT-kittet anvÀnds inom HVB och familjehem i samtal om kÀnslor och hjÀlper unga att föra samtal som annars kan vara svÄra. LÀs mer och bestÀll pÄ lara.se
Ăver femtusen elever i Haninge kommer under vĂ„ren att fĂ„ lĂ€ra sig mer om socialtjĂ€nstens arbete â det Ă€r mĂ„lsĂ€ttningen med en ny utbildningssatsning i grundskolan.
Nu ska elever pÄ kommunala och fristÄende skolor i Haninge fÄ lÀra sig mer om socialtjÀnstens uppdrag och roll i samhÀllet. Ett helt nytt stödmaterial har tagits fram genom ett samarbete mellan social- och Àldreförvaltningen och utbildningsförvaltningen i Haninge kommun. Syftet Àr dels att fler barn och unga ska fÄ kunskap om vart man kan vÀnda sig om man inte har det bra och att tidigare upptÀcka barn och unga som far illa, dels att motverka desinformationskampanjen om socialtjÀnsten.
â Satsningen ger förhoppningsvis skolpersonal en ökad trygghet i att möta elever i behov av stöd och hjĂ€lp. Det hĂ€r Ă€r ocksĂ„ ett sĂ€tt att sĂ€nka tröskeln för att fler ska vĂ„ga vĂ€nda sig till socialtjĂ€nsten, nu eller i framtiden, sĂ€ger Marie Nyström, verksam-
hetsutvecklare pÄ social- och Àldreförvaltningen, Haninge kommun.
â Skolan möter ju alla barn och unga, sĂ„ med ökad kunskap i grundskolan om socialtjĂ€nsten gör vi det möjligt att tidigare upptĂ€cka elever som inte har det bra. Utbildningsmaterialet har testats med gott resultat, och nu ser vi fram emot att lansera det pĂ„ bred front, sĂ€ger Hanna Nilsson, verksamhetsutvecklare pĂ„ utbildningsförvaltningen, Haninge kommun.
pilot med cirka 200 elever i Haninge, med gott resultat. Cirka 90 procent tyckte att undervisningen var âmycket braâ. Fyra av fem tyckte dessutom att de lĂ€rt sig nĂ„got nytt om socialtjĂ€nsten.
»...ett sÀtt att sÀnka tröskeln för att fler ska vÄga vÀnda sig till socialtjÀnsten«
UNDER Và RTERMINEN 2024 kommer cirka 5 400 elever i Ärskurs ett och fyra samt högstadiet att ta del av materialet i undervisningen. FrÄn höstterminen 2024 och framÄt kommer elever i Ärskurs ett, fyra och sju att arbeta med stödmaterialet under sin tid i grundskolan.
Utbildningsmaterialet har testats i en
SYFTET MED SATSNINGEN Ă€r att alla barn och unga ska fĂ„ ökad kunskap om socialtjĂ€nsten samt att motverka desinformation om socialtjĂ€nstens roll och uppdrag. Samtidigt Ă€r förhoppningen att kunna upptĂ€cka fler elever som kan behöva stöd och hjĂ€lp â dels genom ökad kunskap hos barnen sjĂ€lva, dels genom vĂ€gledning till pedagogerna.
Materialet kommer Àven att spridas pÄ Haninges nio fritidsgÄrdar och flera bostadsbolag kommer att affischera om socialtjÀnsten i trappuppgÄngar runt om i kommunen. NÀsta steg Àr att anpassa materialet för förskola och gymnasium.
KĂLLA: HANINGE KOMMUN
Skyddat boende i trygga miljöer
För kvinnor, mĂ€n, familjer â egen lĂ€genhet eller kollektivt â FREDA, SARA & Patriark âbarnansvarig psykologkontakt âsĂ€kerhetsplanering â utsluss till eget boende â jour â ramavtal med ett flertal kommuner
âAlla har rĂ€tt till frihet att forma sitt livâ
Kontakta oss för förfrÄgan
010 70 60 350 www.vejbyhem.se
Skydd och stödboende med sÀkerhet och mÀnsklig omsorg i fokus
Om oss:
⹠Bostadsgaranti efter sex mÄnader ingÄr alltid.
⹠HÀmtning samma dag ingÄr alltid.
⹠Hög kompetens inom hedersrelaterat vÄld.
⹠Vi tar emot familjer och anhöriga till kriminella.
⹠Barn Àr vÄr en av vÄra huvudprioriteringar.
Vi anvÀnder metoderna:
- TRAPPAN-samtal
- TMO (Traumamedveten omsorg)
- BRA-samtal
- Projekt support (evidensbaserat förÀldrastödsprogram)
Alla kommuner fÄr samma summa under 2024 pÄ 650 000 kronor för omstÀllningen till en lÄngsiktigt hÄllbar socialtjÀnst. Detta enligt en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner med syftet att skapa lÄngsiktighet och goda planeringsförutsÀttningar inför införandet av en ny socialtjÀnstlag.
Den nya lagstiftningen innebÀr bland annat att socialtjÀnsten ska arbeta Ànnu mer förebyggande för att minska eller fördröja behovet av mer omfattande insatser.
â Det Ă€r helt rĂ€tt vĂ€g att gĂ„ och anpassa lagstiftningen efter samhĂ€llsutvecklingen och vi ska ocksĂ„ anpassa vĂ„r socialtjĂ€nst för att leva upp till den. Jag Ă€r stolt över att vi i PiteĂ„ redan satsar pĂ„ förebyggande verksamhet inom flera omrĂ„den. VĂ„ra fĂ€ltare, som vi nyligen förstĂ€rkte med en tredje tjĂ€nst, gör ett oerhört viktigt arbete genom samverkan med skola, polis, region och andra aktörer för att ligga steget före och fĂ„nga upp ungdomar med svĂ„righeter i tid, sĂ€ger Patric Lundström, kommunalrĂ„d, PiteĂ„ kommun.
Halmstad ska inrĂ€tta en kommunal resursskola för barn och elever i Ă„rskurs 4â9. Skolan ska vara i gĂ„ng höstterminen 2025.
â VĂ„ra skolor i Halmstad har goda förutsĂ€ttningar, bĂ„de i personal och lokaler, att möta 99% av vĂ„ra barn och elever. Men vi ser att vi har barn och elever som mĂ„r vĂ€ldigt dĂ„ligt av att komma till en ordinarie skolmiljö. I vĂ€rsta fall uteblir de helt frĂ„n skolan. Vi hoppas och tror att genom införande av resursskola bĂ€ttre kunna möta dessa elever, sĂ€ger Arber Gashi (S), ordförande i barn- och ungdomsnĂ€mnden.
â Det finns en grupp elever med omfattande behov som vi mĂ„ste bli bĂ€ttre pĂ„ att möta. Med införandet av resursskola sĂ„ kommer fler elever fĂ„ en bra skolgĂ„ng som bĂ„de bidrar till ökade kunskaper och en god hĂ€lsa, sĂ€ger Simon Lindgren (M), vice ordförande i barn- och ungdomsnĂ€mnden.
Riksförbundet Attention har i över tjugo Är arbetat för att stÀrka personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Nu öppnar organisationen ett 90-konto.
I över tjugo Är har Riksförbundet Attention kÀmpat för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och fÄ samma möjligheter som andra samhÀllsgrupper genom hela livet.
â Idag vet fler betydligt mer om de hĂ€r diagnoserna Ă€n nĂ€r vi grundade vĂ„r verksamhet och det underlĂ€ttar stort för mĂ„lgruppen. Genom vĂ„rt politiska pĂ„verkansarbete har vi bidragit till att det har tagits fram nationella riktlinjer för behandling och stöd för de med NPF. Mycket handlar om att öka kunskapen om diagnoserna för att underlĂ€tta förstĂ„elsen för utmaningarna med att leva med NPF, sĂ€ger Ann-Kristin Sandberg.
Under de senaste Ären har förbundet bland annat bidragit till att NPF-kunskap Àr en
del av lÀrarutbildningen, och nyligen avslutades ett projekt med fokus pÄ placerade barn. Projektet bidrog till att regeringen startade en utredning kring landets SiS-hem med ambitionen att förÀndra verksamheten. Efter framgÄngarna vill förbundet nu flytta fram positionerna ytterligare och som ett led i det har man valt att öppna ett 90-konto som granskas av Svensk Insamlingskontroll.
â Det finns vĂ€ldigt mycket som vi vill göra för att fortsĂ€tta att förbĂ€ttra för mĂ„lgruppen. Just nu fokuserar vi till exempel pĂ„ att bidra till att förkor-
ta köerna till barnpsykiatrin eftersom vĂ€ntetiderna ofta Ă€r vĂ€ldigt lĂ„nga. Men för att kunna fördjupa och bredda projekten behöver vi ekonomiskt stöd, och dĂ„ ser vi ett 90-konto som det bĂ€sta sĂ€ttet att bjuda in allmĂ€nheten att stötta oss, sĂ€ger Ann-Kristin Sandberg innan hon avslutar: â Vi Ă€r vĂ€ldigt positiva till att kontot granskas av en tredje part som ser till att insamlingarna genomförs korrekt. Vi vet att mĂ„nga ser det som en kvalitetsmarkör och vi Ă€r förvĂ€ntansfulla över hur det kan bidra till att stĂ€rka oss som förbund.
Hemlösheten ökar just nu och allt fler söker sig till FrĂ€lsningsarmĂ©n för att fĂ„ hjĂ€lp med ombyte, mat, boende och en vĂ€g tillbaka. I mars genomför FrĂ€lsningsarmĂ©n en insamling pĂ„ temat: âHjĂ€lp en person i hemlöshetâ.
Enligt Socialstyrelsens senaste rÀkning lever fler Àn 4 400 personer i Sverige sina liv under broar, pÄ gator, i trappuppgÄngar, i kÀllarförrÄd eller liknande. Under vintermÄnaderna har till exempel FrÀlsningsarmén i SödertÀlje mÀrkt att behoven bland personer i hemlöshet har ökat. Fler Àn vanligt har till exempel fÄtt ta
emot vinterklÀder och varma kÀngor.
â MĂ„nga har kommit med trasiga sulor, vilket gör att vatten och snö rinner rĂ€tt in i skorna. Det vĂ€rmer i hjĂ€rtat nĂ€r nĂ„gon tar pĂ„ sig ett par hela kĂ€ngor och sedan spricker upp i ett leende, sĂ€ger Leif Ăberg, kĂ„rledare pĂ„ FrĂ€lsningsarmĂ©n i SödertĂ€lje.
FrÀlsningsarmén driver flera akutboenden runtom i landet. Hit kan personer i akut hemlöshet komma för att sova och Àta. PÄ KlippangÄrden i Sundsvall Àr trycket pÄ platserna Àr högt.
â I perioder har vi haft över hundra procents överbelĂ€gg-
ning. Det Àr inte sÄ svÄrt att förstÄ, för nÀr det Àr 15 minusgrader Àr det inte sÀrskilt roligt att sova utomhus högt, berÀttar Anders Fagerblom, bitrÀdande verksamhetschef pÄ KlippangÄrden.
Akutboendet pÄ KlippangÄrden Àr öppet mellan halv sju pÄ kvÀllen och halv Ätta pÄ morgonen. GÀsterna fÄr Àta bÄde kvÀllsmat och frukost. Alla nya som kommer till KlippangÄrden erbjuds dessutom ett samtal, för att personalen ska kunna kartlÀgga deras situation och erbjuda bÀsta möjliga hjÀlp vidare. Det kan till exempel handla om missbruksvÄrd.
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm och utanför StrÀngnÀs.
Pojkar 13-18 Är. Behandling med A-CRA, Ett nytt vÀgval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
LEJONGRUPPEN AB = www.lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se
Om oss:
⹠Bostadsgaranti efter sex mÄnader ingÄr alltid.
⹠HÀmtning samma dag ingÄr alltid.
⹠Hög kompetens inom hedersrelaterat vÄld.
⹠Vi tar emot familjer och anhöriga till kriminella.
⹠Barn Àr vÄr en av vÄra huvudprioriteringar.
Vi anvÀnder metoderna:
- TRAPPAN-samtal
- TMO (Traumamedveten omsorg)
- BRA-samtal
- Projekt support (evidensbaserat förÀldrastödsprogram)
076-799 00 01 I skydd@hemlikt.se www.hemlikt.se
Stöd till ensamstÄende mammor frÄn Ukraina
Ukrainska mammor i Sverige efterfrÄgar stöd, anpassat efter att vara ensamstÄende förÀlder i ett frÀmmande land. DÀrför har RÀdda Barnen erbjudit förÀldrastöd för att pÄ lÀngre sikt ge en trygg uppvÀxt för deras barn. Under 2023 har 98 ukrainska mammor deltagit i 16 förÀldragrupper pÄ nio orter runt om i Sverige.
â RĂ€dda Barnen har lĂ€nge arbetat med att hjĂ€lpa förĂ€ldrar, och har trĂ€ffat mĂ„nga ensamstĂ„ende mammor som Ă€r nya i Sverige. Mammorna har berĂ€ttat att de behöver stöd som Ă€r anpassat efter deras villkor, som baseras pĂ„ att de Ă€r ensamstĂ„ende förĂ€ldrar i ett nytt land. Det var dĂ€rför vi startade projektet, berĂ€ttar Maria Klavevik projektledare för Starka mammor â trygga barn pĂ„ RĂ€dda Barnen.
Projektet har bestÄtt av ett behovsanpassat förÀldrastöd som ska stÀrka mammornas kunskaper och sjÀlvförtroende, och bidra till en positiv relation mellan barn och förÀldrar. Det mer lÄngsiktiga mÄlet har varit att ge ger en tryggare uppvÀxt för deras barn.
Misa Ung har vunnit en ny upphandling med öppenvÄrdsbehandling i form av dagverksamhet speciellt utformad för unga mellan 16-20 Är i Huddinge, Haninge och Nykvarn. Snart kommer Àven ungdomar i Tyresö och Botkyrka att fÄ tillgÄng till denna stödjande insats.
Denna dagverksamhet Àr utformad för att förbereda och underlÀtta övergÄngen till vuxenlivet, samhÀllet och arbetslivet för unga.
Insatsen erbjuder en trygg och stödjande miljö och Àr utformad för de som behöver extra stöd för meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Den Àr anpassad för ungdomar som möter svÄrigheter pÄ grund av en diagnos eller annan problematisk livssituation.
Intresserade kan ansöka om dagverksamheten genom att kontakta socialtjÀnsten i den aktuella kommunen.
Bup SkÄne har förÀndrat sitt arbetssÀtt för att bÀttre möta behoven hos den stora grupp barn och ungdomar som söker vÄrd för adhd-symtom. IstÀllet för att vÀnta pÄ en utredning, ges nu stöd och hjÀlp redan innan en eventuell diagnos Àr stÀlld.
En bidragande orsak till de lÄnga köerna till Bup SkÄne Àr att stöd och insatser vid symtom pÄ adhd i praktiken ofta villkoras av att en diagnos Àr stÀlld. Detta gÀller insatser bÄde inom vÄrd och skola.
â Det leder till ett ökat behov av en diagnos och att trycket pĂ„ vĂ„rden ökar. Konsekvensen blir att insatser fördröjs i vĂ€ntan pĂ„ en diagnos. Det Ă€r en utveckling vi sett de senaste Ă„ren och vi har behövt stĂ€lla om sĂ„ att vĂ„ra resurser bĂ€ttre ska möta behoven, sĂ€ger Linda Welin, verksamhetschef för Bup SkĂ„ne.
För att bÀttre kunna ge hjÀlp oavsett svÄrighetsgrad har Bup SkÄne förÀndrat sitt arbetssÀtt. Sedan snart ett
Är tillbaka erbjuds barn och ungdomar stöd och hjÀlp redan innan en eventuell diagnos Àr stÀlld. De som har lÀttare svÄrigheter fÄr hjÀlpen inom Bups Första linje-verksamhet och de som har större och mer varaktiga svÄrigheter fÄr hjÀlp pÄ en specialistmottagning inom Bup.
â Oavsett vĂ„rdnivĂ„ ges tidiga insatser i form av rĂ„d, stöd och annan behandling. För en del unga Ă€r den hjĂ€lpen tillrĂ€cklig, och dĂ„ behövs ingen utredning och diagnos. Vid större svĂ„righeter fĂ„r man den typen av hjĂ€lp parallellt
med, eller i vĂ€ntan pĂ„, utredning, sĂ€ger Linda Welin. Det förĂ€ndrade arbetssĂ€ttet följer rekommendationerna i âVĂ„rd- och insatsprogrammet (VIP) för adhdâ, som Ă€r framtaget inom âNationellt system för kunskapsstyrningâ. â Med vĂ„rt nya arbetssĂ€tt ger vi stöd direkt nĂ€r vi har identifierat vilka behov barnet har. Genom att möta behoven pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt, pĂ„ rĂ€tt nivĂ„ och i rĂ€tt tid kan fler fĂ„ tillgĂ„ng till stöd och de största resurserna lĂ€ggas pĂ„ dem som behöver dem bĂ€st, sĂ€ger Gunilla Granholm.
I januari 2024 startade Riksförbundet FUB:s nya nationella projekt âMötas och MĂ„ Braâ. Projektet, som löper under tre Ă„r och finansieras av AllmĂ€nna Arvsfonden, har som mĂ„l att öka livskvaliteten och förbĂ€ttra hĂ€lsan hos Ă€ldre personer med intellektuell funktionsnedsĂ€ttning (IF) och/ eller autism.
Enligt statistik frÄn Socialstyrelsen Àr nÀstan en tredjedel av de som har insatsen boende enligt LSS över 55 Är. Inom kort kommer gruppen att behöva fler anpassade insatser pÄ grund av sitt Äldrande och samhÀllet Àr i stort behov av
att börja planera för att tillgodose gruppens behov. â För att samhĂ€llet ska kunna ge rĂ€tt stöd till personer med IF och/eller autism i framtiden krĂ€vs mer kunskap, forskning och utbildning inom frĂ„gor som rör Ă„ldrande hos personer med IF och/ eller autism. HĂ€r kommer projektet âMötas och MĂ„ braâ att bidra till mycket som idag saknas, sĂ€ger projektledare Kia Mundebo, sakkunnig i IF och Ă€ldrefrĂ„gor.
Under projektets gÄng kommer en rad olika insatser att tas fram, testas och förbÀttras för att slutligen myn-
na ut i konkreta verktyg som till exempel digital utbildning för Àldre, volontÀrutbildning och studiecirklar. Projektet agerar vÀgledare och hjÀlper organisationer, kommuner och beslutsfattare med idéer, material och metoder som förbÀttrar levnadsvillkoren för Àldre med IF och/eller autism.
â Resultatet av projektet blir bland annat idĂ©skrifter och metodkit som Ă€r gratis att anvĂ€nda för mĂ„lgruppen och alla som jobbar med mĂ„lgruppen, en win-win-win för alla helt enkelt, sĂ€ger Kia Mundebo.
VÀlkommen att kontakta oss med placeringsförfrÄgan!
HVB MellbygÄrd: 031-387 10 70
Fa miljeDyna miken
Stödboende/ĂppenvĂ„rd: 031-707 30 00
info@familjedynamiken.se
www.familjedynamiken.se
Specialistteam för heltÀckande utredningar
Utrednings- och behandlingshem för familjer.
- Fördjupade utredningar av förÀldraförmÄgan
- Psykologutredning pÄ barn och vuxna
- Psykolog, psykiatrilÀkare, barnsjuksköterska
- BelÀget i Höör, SkÄne
Placeringsservice: 0735 94 18 33
Mail: info@ampliusomsorg.se
www.ampliusomsorg.se
Vi har lediga platser och finns pÄ flera platser i landet. Mo GÄrd har 75 Ärs samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsÀttningar och utmanande uttryckssÀtt. Vi Àr ett stiftelseÀgt idéburet kunskapsföretag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och anpassad gymnasieskola till personer med intellektuell funktionsnedsÀttning och/eller autism.
VĂ€lkommen att besöka Lediga platser pĂ„ vĂ„r hemsida och ta kontakt med vĂ„ra kunniga placeringsrĂ„dgivare: ï« placeringsradgivare@mogard.se ïč 010-471 67 00
mogard.se
Sex kommuner ska nu fÄ stöd av ett förstÀrkningsteam i en pilotverksamhet för att stÀrka och utveckla det brottsförebyggande arbetet. Satsningen förvÀntas bidra till en mer kunskapsbaserad socialtjÀnst med mÄlet att barn och unga inte ska hamna i kriminalitet.
â FörstĂ€rkningsteamet blir ett nytt sĂ€tt för oss att arbeta, dĂ€r vi kan minska avstĂ„ndet mellan den kunskap som finns pĂ„ nationell nivĂ„ och de lokala erfarenheterna.
Genom ett nationellt kompetensteam kan vi stÀrka och utveckla det brottsförebyggande arbetet inom social barn- och ungdomsvÄrd tillsammans med kommunerna, sÀger Olivia Wigzell, generaldirektör pÄ Socialstyrelsen.
vÄld eskalerat eller dÀr socialtjÀnsten Àr hÄrt anstrÀngd. Det Àr Socialstyrelsen som har fÄtt uppdraget att utforma förstÀrkningsteam.
Teamet kommer att arbeta med bland annat:
⹠Stöd för att arbeta kunskapsbaserat med risk- och behovsbedömning hos barn och unga och insatser för att motverka normbrytande beteende eller Äterfall i brott.
Det övergripande syftet med förstÀrkningsteam, som Àr inspirerade av den danska modellen task forces, Àr att Ästadkomma ett tryggare samhÀlle dÀr effektiva brottsförebyggande insatser för mÄlgruppen barn och unga Àr implementerade i socialtjÀnsten. FörstÀrkningsteam ska ge stöd till socialtjÀnstens organisation med fokus pÄ verksamhet för barn och unga pÄ platser dÀr kriminalitet och
⹠Stöd i utformningen av lokala insatser och arbetsformer som till exempel att införa sociala insatsgrupper (SIG) och samverkan för skola, socialtjÀnst, polis och fritid (SSPF), eller att förbÀttra samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin.
⹠Stöd för sammanhang och systematik med kartlÀggning, analys och uppföljning för att bÀttre kunna överblicka, bedöma och samlat utforma ett effektivt brottsförebyggande arbete i social barnoch ungdomsvÄrd.
Sex kommuner valts ut för att delta i pilotverksamheten 2024. Dessa Àr: BorÄs, HÄbo, Kalmar, Sundsvall, StrÀngnÀs och Uppsala.
â Jag ser positivt pĂ„ att testa nya metoder och fĂ„ möjlighet att bidra till kunskap för Sveriges alla socialtjĂ€nster. Unga som begĂ„r brott Ă€r bĂ„de förövare men ocksĂ„ brottsoffer. SocialtjĂ€nsten behöver fĂ„ fler redskap för att ge dessa barn en möjlighet till en normal tillvaro, sĂ€ger Marjo Savelius, socialchef, StrĂ€ngnĂ€s kommun.
De kommuner som ingÄr i pilotverksamheten har olika storlek, stor geografisk spridning och varierande grad av sÄvÀl ungdomskriminalitet som upparbetade brottsförebyggande arbetssÀtt. FörstÀrkningsteamet stÀrker Socialstyrelsens förutsÀttningar att stödja fler kommuner Àn de som ingÄr i pilotverksamheten, dÄ arbetet kommer att kunna anvÀndas för att ta fram stöd som underlÀttar arbetet för alla kommuner i landet.
â Det Ă€r ocksĂ„ tydligt att myndigheten och kommunerna har ett gemensamt mĂ„l att motverka att barn och unga hamnar i kriminalitet, att ge rĂ€tt insatser i rĂ€tt tid, för att skapa ett tryggare samhĂ€lle för barn och unga att vĂ€xa upp i, sĂ€ger Olivia Wigzell, generaldirektör pĂ„ Socialstyrelsen.
KĂLLA: SOCIALSTYRELSEN OCH REGERINGEN
övergrepp ökar risken för att mÄ fysiskt och psykiskt dÄligt under barndomen
HÀlften av 34 undersökta lÀnder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska fÄ hÀlsovÄrd och behandling. Ett av dem Àr Sverige. Det visar en studie som gjorts under ledning av kunskapscentrumet Barnafrid vid Linköpings universitet.
KĂLLA LINKĂPINGS UNIVERSITET
â Det hĂ€r pekar pĂ„ att barn i Europa kanske inte fĂ„r jĂ€mlik vĂ„rd. FrĂ„n ett barnrĂ€ttsperspektiv Ă€r det inte acceptabelt. Vi vet att sexuella övergrepp ökar risken för att mĂ„ fysiskt och psykiskt dĂ„ligt under barndomen men Ă€ven senare i livet, sĂ€ger Gabriel Otterman som Ă€r barnlĂ€-
kare i Uppsala och adjungerad universitetslektor vid Barnafrid pÄ Linköpings universitet.
PÄ mÄnga medicinska omrÄden Àr det sjÀlvklart med nationella riktlinjer. Det sÀkerstÀller att den vÄrd som ges Àr vetenskapligt belagd och att alla behandlas lika.
MEN NĂR DET gĂ€ller riktlinjer för omhĂ€ndertagande av barn som utsatts för sexuella övergrepp Ă€r bristen stor. Det visar en genomgĂ„ng av 34 europeiska lĂ€nder som Gabriel Otterman gjort ihop med ett nĂ€tverk av internationella forskare. PĂ„ jakt efter nationella dokument sökte de bland annat i internationella databaser och pĂ„ hĂ€lsomyndigheters webbplatser. De rĂ„dfrĂ„gade ocksĂ„ experter i de olika lĂ€nderna.
Resultatet presenteras i en artikel i âThe Lancet Regional Health Europeâ. Bara hĂ€lften av lĂ€nderna har nĂ„got som pĂ„minner om nationella riktlinjer. I exempelvis Sverige, Polen, Spanien och Turkiet saknas det helt. Men de riktlinjer som
»Har man nationella evidensbaserade riktlinjer, dÄ har man nÄgot att leva upp till och man kan jÀmföra regioner och lÀnder«
finns uppvisar ocksĂ„ stora kvalitetsbrister. För att mĂ€ta kvaliteten anvĂ€nde forskarna WHO:s riktlinjer pĂ„ omrĂ„det som mĂ„ttstock. Det Ă€r ett vetenskapligt gediget arbete som Gabriel Otterman kallar âthe gold standardâ. Vid en jĂ€mförelse visar det sig att lĂ€ndernas olika riktlinjer ofta Ă€r omoderna och inte utgĂ„r frĂ„n de senaste vetenskapliga rönen.
STĂRST BRIST FINNS nĂ€r det gĂ€ller riskbedömningar, hjĂ€lp mot psykisk ohĂ€lsa och barns möjligheter att bli lyssnade pĂ„, men överlag Ă€r det mycket som saknas, enligt forskarna. BĂ€st omdöme fĂ„r Moldaviens nationella riktlinjer, sĂ€mst fĂ„r ett av Storbritanniens dokument.
För att rÄda bot pÄ bristerna rekommenderar forskarna att lÀnderna tillsÀtter en internationell grupp bestÄende av experter, men ocksÄ av personer som sjÀlva blivit utsatta för sexuella övergrepp.
Tillsammans skulle de ta fram, förval-
ta och periodvis uppdatera gemensamma europeiska riktlinjer, baserat pÄ levda erfarenheter och den senaste forskningen. Fördelen Àr att dessa skulle vara mer anpassade för europeiska förhÄllanden Àn WHO:s riktlinjer. LÀnderna skulle sedan kunna göra anpassningar efter egna behov och Àven ansvara för uppföljningen.
GABRIEL OTTERMAN HAR sjÀlv lÄng erfarenhet av att hjÀlpa barn som utsatts, men det finns ett stort behov av gemensamma riktlinjer sÀger han.
â Jag mĂ€rker det varje dag. Har man nationella evidensbaserade riktlinjer, dĂ„ har man nĂ„got att leva upp till och man kan jĂ€mföra regioner och lĂ€nder, sĂ€ger Gabriel Otterman.
Forskningen har finansierats av âThe International Centre for Missing and Exploited Childrenâ och forskarnĂ€tverket finansieras av European Cooperation in Science and Technology (COST) â
FrÄgorna Àr mÄnga efter att lagförslaget om stÀrkta rÀttigheter i skyddat boende har gÄtt igenom. NÀr mÄste man senast ansöka om tillstÄnd och kan man placera hos aktörer utan tillstÄnd frÄn 1 april? SKR har tagit fram stöd om vad förÀndringarna innebÀr.
TEXT JENNY FORS
Den 15 februari 2024 sa riksdagen ja till regeringens proposition att skyddat boende ska bli en ny placeringsform som omfattas av tillstÄndsplikt och kvalitetskrav.
Propositionen stÀrker Àven rÀttigheterna för medföljande barn. LagÀndringarna trÀder i kraft 1 april 2024.
En helt ny lag införs: Lag om placering
av barn i skyddat boende. Utöver det införs förÀndringar i tolv olika lagar.
SKR har hÄllit en digital kurs i februari och mars om de nya reglerna och pÄ hemsidan skr.se har man samlat vanliga frÄgor och svar om skyddat boende.
Reformen innebÀr bland annat att: ⹠Skyddat boende införs som en ny boendeinsats i socialtjÀnstlagen.
⹠Varje kommun ansvarar för att det finns tillgÄng till skyddade boenden.
⹠BarnrÀttsperspektivet stÀrks: barn som
»Socialstyrelsen förbereder nu föreskrifter och allmÀnna rÄd för skyddat boende«
följer med en vÄrdnadshavare ska fÄ egna beslut om insatser, ökad rÀtt till skolgÄng samt möjlighet till hÀlsoundersökning.
âą Insatsen skyddat boende ska vara av god kvalitet.
⹠Privata utförare som driver skyddade boenden mÄste ha tillstÄnd frÄn Inspektionen för vÄrd och omsorg (IVO), kommuner som driver skyddat boende ska anmÀla det till IVO.
HÀr Àr de vanligaste frÄgorna: Vad innebÀr det att skyddat boende blir tillstÄndspliktigt?
Inspektionen för vÄrd och omsorg, IVO, ska utöva tillsyn över skyddade boenden. Kommuner och regioner som driver skyddat boende i egen regi ska anmÀla det till IVO. För privata och ideella aktörer krÀvs tillstÄnd frÄn IVO. Ansökan om tillstÄnd ska inkomma senast fyra mÄnader efter lagen trÀder i kraft, alltsÄ senast den 1 augusti 2024.
SocialnÀmnden kan placera hos aktörer som sökt tillstÄnd fram tills slutgiltigt besked lÀmnats frÄn IVO.
IngÄr avhoppare i mÄlgruppen?
Ja, genom Àndringen i socialtjÀnstlagen blir skyddat boende blir en boendeinsats till den som behöver stöd och skydd till följd av hot, vÄld eller andra övergrepp. DÀr saknas avgrÀnsning till vÄld i nÀra relationer. Motiveringen Àr att insatsen Àven ska kunna omfatta andra med skyddsbehov.
Vad gÀller för barns placeringar?
Med reformen införs skyddat boende som boendeinsats för barn, vilket medför krav pÄ att barnet fÄr ett eget beslut om insats. För barn som följer med en vÄrdnadshavare till ett skyddat boende ska utredning och bedömning av barnets behov ske individuellt.
Vid placering av barn med stöd av den nya lagen rÀcker samtycke frÄn den ena vÄrdnadshavaren. DÄ ska socialnÀmnden ansöka om placeringen hos förvaltnings -
rÀtten som beslutar om placering. SocialnÀmnden har Àven möjlighet att bevilja en omedelbar insats i form av skyddat boende under vissa förutsÀttningar. Ett sÄdant beslut ska understÀllas förvaltningsrÀtten.
Vilka kvalitetskrav kommer att gÀlla? Enligt propositionen ska socialtjÀnstlagens bestÀmmelser om god kvalitet (3 kap. 3 § SoL) gÀlla för skyddat boende. Socialstyrelsen förbereder nu föreskrifter och allmÀnna rÄd för skyddat boende. Föreskrifterna planeras trÀda i kraft under 2025.
Finns det nÄgon vÀgledning, innan föreskrifterna Àr pÄ plats?
I propositionen finns skrivningar som kan ge tidig vÀgledning. Bland annat att skyddade boenden bör vara bemannade med avlönad personal som har anstÀllningsavtal. Utöver denna personal kan det finnas volontÀrer i verksamheten. I skyddade boenden ska det finnas personal med lÀmplig utbildning och erfarenhet, och boendena ska bemannas med personal i tillrÀcklig omfattning för att motsvara enskildas behov av stöd och hjÀlp.
Propositionen anger Àven att det kan finnas omstÀndigheter bland vÄldsutsatta som fordrar sÀrskild kompetens hos personalen. I boenden som tar emot barn bör det finnas personal med kunskap om barns behov och rÀttigheter.
Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och sÀkras. Det finns Àven viss vÀgledning i
Socialstyrelsens föreskrifter och allmÀnna rÄd om vÄld i nÀra relationer (HSLF-FS 2022:39). I 6 kap. 2 § stÄr att socialnÀmnden ska erbjuda stöd och hjÀlp i form av lÀmpligt, tillfÀlligt boende som motsvarar den vÄldsutsattas behov av skydd med utgÄngspunkt i utredning och riskbedömning
Vidare finns följande allmÀnna rÄd: Ett skyddat boende bör ha tillrÀcklig bemanning och tillrÀckliga skyddsanordningar för att erbjuda skydd mot hot, vÄld och andra övergrepp. Boendet bör vara lÀmpligt för eventuellt medföljande barn, oavsett Älder och kön, och om det skyddade boendet tar emot barn, bör det i boendet finnas personal med kunskaper om barns behov.
Vad tycker SKR om reformen?
SKR Ă€r i grunden positiva till reformen dĂ„ den stĂ€rker kvaliteten för vĂ„ldsutsatta vuxna och barn. DĂ€remot Ă€r SKR kritisk till finansieringen, som man anser tĂ€cka endast drygt tio procent av vad SKR har berĂ€knat att reformen kommer att kosta. Bristen pĂ„ kostnadstĂ€ckning gĂ€ller bĂ„de placeringskostnaderna och de ökade kostnaderna för socialnĂ€mndens arbete. SKR Ă€r Ă€ven kritisk till den vidgade mĂ„lgruppsdefinitionen i socialtjĂ€nstlagen som innebĂ€r att skyddat boende ska omfatta avhoppare frĂ„n kriminella miljöer. SKR anser ocksĂ„ att det Ă€r viktigt att kvinnojourernas kompetens vĂ€rnas, och att vĂ€lfungerande verksamhet fĂ„r förutsĂ€ttningar att fortsĂ€tta sitt arbete. â
FrÄn 1 april 2024 gÀller ny lagstiftning som stÀrker rÀttigheterna i skyddat boende. SKR har tagit fram stöd om vad förÀndringarna innebÀr. Information finns pÄ skr.se.
Den som redan bedriver verksamhet mÄste göra en ansökan om tillstÄnd hos IVO senast den 1 augusti 2024 för att fÄ fortsÀtta bedriva
verksamheten i vÀntan pÄ beslut frÄn IVO. LÀs mer pÄ ivo.se.
Socialstyrelsen kommer med föreskrifter och allmÀnna rÄd under vÄren 2025. Under mars 2024 publicerar Socialstyrelsen ett meddelandeblad som beskriver lagÀndringarna. LÀs mer pÄ socialstyrelsen.se.
Olga Persson, ordförande Unizon, krÀver en placeringspeng dÀr staten gÄr in och betalar hÀlften av kostnaden. Foto: Sara Arnald
Vad hÀnder med kvinnojourerna i och med den nya propositionen om stÀrkta rÀttigheter i skyddat boende? Kommer de att klara av de nya kraven? Vi har frÄgat Olga Persson, förbundsordförande i Unizon.
TEXT JENNY FORS
Den nya regleringen av skyddat boende som trÀder i kraft 1 april vÀcker mÄnga frÄgor, inte minst hur den kommer att pÄverka kvinnojourerna.
â Det Ă€r otroligt svĂ„rt att sia om. Vi har inte sett kriterierna Ă€n. TillstĂ„ndsplikten kan fĂ„ bort oseriösa aktörer. Vi tycker det Ă€r positivt att man inför kvalitetskrav som gĂ€ller för alla. TillstĂ„ndsplikten i sig Ă€r inget hinder för oss, sĂ€ger Olga Persson, förbundsordförande i Unizon, riksförbundet för Sveriges kvinno- och tjejjourer.
Men det finns fler aspekter, mycket som upplevs negativt. Hon kÀnner en stor oro över att den nya regleringen blir Ànnu ett hinder vid placering, dÀr det i dag redan syns en orovÀckande trend att fÀrre kvinnor beviljas skyddat boende
och Àven kortare tid.
â Det hĂ€r innebĂ€r Ă€nnu högre kostnader för kommunerna och mer administration. Det Ă€r en jĂ€ttestor utmaning för kommunerna och kan innebĂ€ra att Ă€nnu fler kvinnor inte kan beviljas placering. Att barn ska fĂ„ en egen placering kan göra att man tycker att placeringen blir för dyr nĂ€r det kommer en kvinna med tre barn.
DE INDRAGNA STATLIGA utvecklingsmedlen för arbetet mot vÄld i nÀra relationer pÄverkar redan stort. Enligt Unizons kvinnofridsbarometer uppger sju av tio kommuner att det kommer att fÄ mycket eller ganska stor pÄverkan pÄ deras arbete.
Unizon krÀver en placeringspeng dÀr staten gÄr in och betalar hÀlften av kost-
naden för placering pÄ skyddat boende och hemkommunen betalar resten. Det Àr en modell som finns i Danmark.
â Om man menar allvar med att vĂ€rna de idĂ©burna och icke vinstdrivande kvinnojourernas livsviktiga arbete mĂ„ste bĂ„de stat och kommun bidra. Finansiering av höjda kvalitetskrav Ă€r ett mĂ„ste, sĂ€ger Olga Persson.
UNIZON SAMLAR UNGEFĂR 150 kvinnojourer, varav 90 har boendeverksamhet. I övrigt erbjuds ett helhetsstöd med stödsamtal, medföljning och förebyggande arbete.
â Kvinnor ska kunna komma sjĂ€lva till oss och kĂ€nna att de fĂ„r stöd och hjĂ€lp. Den stora majoriteten av kvinnojourerna som har anstĂ€lld personal och ett gott samarbete med kommunen kommer att kunna fortsĂ€tta sin verksamhet, men det kommer att bli svĂ„rare för de smĂ„ verksamheterna i glesbygd som kan kĂ€nna sig tvingade att lĂ€gga ned. Det vore förödande för Sveriges kvinnofridsarbete, avslutar Olga Persson.â
Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
0585-738112 | kontakt@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se
Missbruks- och kriminalitetsbehandling pojkar 15-20 Ă„r
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TĂRNSJĂ
info@allviken.se | www.allviken.se | 072-559 09 39
FörstÀrkt familjehemsvÄrd med coach
Familjehem för barn och unga upp till 21 Är
FaIRO I UPPSALA med omnejd | ĂPPENVĂ RD 076-116 68 06 | info@fairo.se | www.fairo.se
GrödbyGÄrden ligger i nordöstra SkÄne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsÀttningar att ta fatt i den utvecklingstrÄd som slagit knut baserat pÄ vÄr lÄnga erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjÀlper vi barn och förÀldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vÀgleder vÄra noggranna observationer till val av insatser Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se
Stödboende för personer 16-20 Är
Stöd dygnet runt av personal som bor nÄgra meter intill i en anslutande lÀgenhet.
ĂLBY STĂDBOENDE | ĂPPENVĂ RD | UPPSALA info@allviken.se | www.allviken.se | 072-399 05 33 www.allians-gruppen.se
ĂPPENVĂ RD en del av
Individuella samtal/gruppsamtal Ă terfallsprevention, familjesamtal, sorgbearbetning
Tidigare gÀngkriminella har svÄrt att fÄ en andra chans. De har minimala utsikter till arbete, inte minst i dagens tuffa arbetsklimat dÀr mÄnga arbetsgivare krÀver utdrag ur belastningsregistret. I samband med SSIL utbildningsdag i Malmö passar vi pÄ att lyfta ett lyckat projekt i Malmö stad.
TEXT JENNY FORS
Krami Àr ett program som hjÀlper personer ur kriminalitet och missbruk mot arbete eller studier. Malmö stad har drivit verksamheten Ànda sedan 1980 och Krami finns nu pÄ flera orter runt om i landet.
â Det Ă€r en samverkan mellan KriminalvĂ„rden, Arbetsförmedlingen och kommunen dĂ€r vi tillsammans arbetar med tidigare dömda. Det Ă€r en mĂ„lgrupp som har stora svĂ„righeter att komma in pĂ„ arbetsmarknaden och behöver omfattande hjĂ€lp för att finna, fĂ„ och behĂ„lla ett arbete, sĂ€ger Mikael Andersson, verksamhetsansvarig för Krami i Malmö stad.
För nÄgra Är sedan gjordes en utredning som visade att varje satsad krona i verksamheten ger tillbaka 17 kronor till samhÀllet. Det som Àr kostsamt Àr att tidigare kriminella inte kommer tillbaka till samhÀllet.
DET BLIR EN win-win lösning att stötta den hÀr mÄlgruppen att bli sjÀlvförsörjande och kunna bidra till samhÀllet. För att delta behöver personen vara minst 18 Är och vilja ha
en livsstilsförÀndring som innebÀr att sÀga nej till kriminalitet. Man behöver ocksÄ ha ett stabilt boende och eventuell barnomsorg.
Mikael Andersson.
â De hĂ€r personerna har hamnat i kriminalitet i tidig Ă„lder, det Ă€r inte sĂ€kert de gĂ„tt ut grundskolan med godkĂ€nda betyg och de har vĂ€ldigt lite arbetslivserfarenhet. De Ă€r ocksĂ„ i stort behov av social kompetens för att lĂ€ra sig samhĂ€llets normer och goda vĂ€rderingar. DĂ€r blir vi som pedagogiska vĂ€gledare. Parallellt ska man ocksĂ„ lĂ€ra sig ett arbete, sĂ„ det Ă€r tvĂ„ huvudspĂ„r inom programmet.
VAR TREDJE VECKA skrivs tio nya personer in i verksamheten dÀr de först genomgÄr en tvÄ veckors kurs och dÀrefter blir det individuell vÀgledning och en handlingsplan dÀr man sÀtter mÄl och delmÄl. Genom olika gemensamma aktiviteter fÄr man trÀna pÄ sina sociala fÀrdigheter och
»Som före detta kriminell Àr du helt avskuren frÄn samhÀllet och samtidigt isolerad frÄn dina gamla kompisar«
hitta ett nytt sammanhang.
â Som före detta kriminell Ă€r du helt avskuren frĂ„n samhĂ€llet och samtidigt isolerad frĂ„n dina gamla kompisar. Vi försöker fylla det vacuumet och hjĂ€lpa personerna att knyta an till normalsamhĂ€llet, bland annat genom de företag som vi kontaktar, sĂ€ger Mikael Andersson.
Krami har en anstÀllningsgaranti, vilket innebÀr att deltagaren Àr garanterad jobb.
â Oftast Ă€r det praktik som kan erbjudas, men det Ă€r bara aktuellt om det kan leda till jobb. Vi skriver ocksĂ„ ett kontrakt med deltagaren dĂ€r denne sĂ€ger nej till kriminalitet, missbruk, hot och vĂ„ld. Bryter man mot det sĂ„ skrivs man ut. Men man Ă€r vĂ€lkommen att komma tillbaka pĂ„ nytt.
EN TILL SAK som Àr ganska unikt Àr att det Àr klienten som avslutar samarbetet.
â Vi finns kvar som ett stöd sĂ„ lĂ€nge de behöver. Det Ă€r jĂ€tteviktigt att vara med över tid, för vi vet nĂ€mligen att nĂ€r man har fĂ„tt ett arbete och pengarna börjar komma in, dĂ„ kan alla andra sociala problem komma upp till ytan. Det kan vara Kronofogden som ska driva in en skuld, eller en vĂ„rdnadstvist som sĂ€tter igĂ„ng. DĂ„ gĂ€ller det att hĂ„lla kvar motivationen. Arbetet Ă€r motorn, men vi arbetar holistiskt â hela livssituationen mĂ„ste fungera. Cirka 130-150 personer gĂ„r igenom Krami-programmet i Malmö varje Ă„r. De senaste Ă„ren har antalet gĂ€ngkriminella ökat. Enligt Mikael sĂ„ har de mer psykisk ohĂ€lsa istĂ€llet för missbruk. Finns det en bekrĂ€ftad hotbild sĂ„ kan det bli aktuellt med skyddsplacering. DĂ„ kan Krami hjĂ€lpa till digitalt och ordna arbete eller studier pĂ„ den nya orten.
Möt oss pÄ Utbildningsdagen i Malmö
torsdagen den 11 april 2024
08:00 - 16:00 Dag Hammarskjölds torg 4
Tema: GĂ€ngkriminalitet
LÀs mer och anmÀl dig pÄ ssilutbildningsdagar.se
Om skammen kring sexköp minskade skulle fler mÀn vÄga prata om det. Och att vÄga prata kan vara ett steg mot att förÀndra beteenden. Det Àr en av slutsatserna i Ylva Grönvalls avhandling dÀr hon undersökt 30 mÀns upplevelser av att köpa sex och hur detta ses som ett socialt problem. Hon har ocksÄ intervjuat 10 socialarbetare.
Ylva Grönvall Ă€r vĂ€l medveten om att det Ă€r en brĂ€nnande frĂ„ga som hennes avhandling The Purchase of Sex â Perceptions, Experiences, and Social Work Practices handlar om.
â Sexköp uppfattas i Sverige idag som ett uttryck för ett ojĂ€mlikt samhĂ€lle och Ă€r ett politiskt laddat Ă€mne dĂ€r sociala normer och vĂ€rderingar kan vara starka. För mig var det angelĂ€get att undersöka hur sexköpare navigerar i denna omgivning som tydligt ser det som en form av förtryck. Jag ville ocksĂ„ undersöka hur socialarbetare tolkar sexköp som ett socialt problem, förklarar hon.
Ămnet för avhandlingen gĂ„r tillbaka till hennes egen bakgrund som socionom dĂ€r hon bland annat arbetat med samtalsstöd för mĂ€n som vill förĂ€ndra sitt beteende och sluta köpa sex. Det kunde ocksĂ„ handla om att minska skadeverkningar hos dem som sĂ€ljer sex.
NÀr hon började sin doktorandutbildning vid Malmö universitet var utgÄngspunkten en annan: HÀr intervjuade hon mÀn som inte sjÀlva hade uppsökt en verksamhet för att fÄ hjÀlp att sluta.
FĂR ATT FĂ tag i deltagare annonserade hon pĂ„ eskortsidor pĂ„ nĂ€tet, i dagspressen, och satte Ă€ven upp information pĂ„ stödverksamheten dĂ€r hon tidigare arbetat. De flesta svaren kom frĂ„n eskortsidorna. â Jag blev förvĂ„nad över att sĂ„ mĂ„nga faktiskt ville delta. NĂ€r jag frĂ„gade om deras motiv uppgav de att de kĂ€nde att det var bra att prata med nĂ„gon som inte dömde dem. NĂ„gra uttryckte ocksĂ„ att de ville nyansera bilden av sexköpare, att de ofta inte kĂ€nde igen sig i den bild som mĂ„las upp i medierna.
Intervjuerna skedde pÄ neutrala platser och nÄgra gjordes via videosamtal eller telefon.
â Intervjuerna ger en komplex bild. Men generellt Ă€r att de flesta resonerar med sig sjĂ€lva kring etiska stĂ€llningstagande och vĂ€ger för och nackdelar. Att köpa sex Ă€r en balansgĂ„ng mellan sĂ€kerhet och risker. Det finns en oro för att Ă„ka fast, men ocksĂ„ för att utnyttja andra.
I en andra delstudie har hon intervjuat tio socialarbetare som ger en bild av
de metoder för samtal och terapi som anvÀnds i stödverksamheter, men Àven resonerar kring förhÄllningssÀttet till samhÀllets normer.
â De flesta av socialarbetarna menade att skam och stigma gjorde det svĂ„rare för sexköpare att söka hjĂ€lp. Filten av skam gör att personer blir oroliga och tysta.
AVHANDLINGENS SYFTE ĂR inte att föreslĂ„ lösningar pĂ„ hur prostitutionen ska minska och hur situationen för dem som sĂ€ljer sex ska förbĂ€ttras, men Ylva Grönvall hoppas kunna bidra till en fördjupad bild och diskussion om hur man kan arbeta mer konstruktivt.
â Skam Ă€r inte produktivt. Skammen sĂ€tter i gĂ„ng krafter som driver mĂ€nniskor till destruktiva handlingar. Att göra det lĂ€ttare att prata om sexköp och öka tillgĂ€ngligheten till stödverksamhet Ă€r en bĂ€ttre vĂ€g att gĂ„. Jag tror ocksĂ„ pĂ„ att tidigt prata om sexköp med yngre personer, sprida kunskap och ge en nyanserad bild. â En viktig del Ă€r ocksĂ„ att tala om ensamhet. Det finns en brist pĂ„ gemenskap och meningsfulla sammanhang och vissa av dem som köper sex Ă€r missnöjda med sin livssituation, sĂ€ger Ylva Grönvall. KĂLLA: MALMĂ UNIVERSITET
Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svÄrigheter.
Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i Ă„lderna 12â21 Ă„r.
För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52
LEDIG PLATS 0922-410 15 www.norrbehandling.se
Ledande pÄ arbetsklÀder till vÄrd & omsorg
072-179 70 40 www.tkdesign.se
För pojkar och flickor 9-13 Är
âą Individanpassade insatser
⹠Traumamedvetet förhÄllningssÀtt
âą Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Finns det intresse? Kontakt oss: Anton Ziakoulis 076â256 85 85 anton@asbroab.com UTHYRES
Fastigheten Àr anpassad för att anvÀndas för stöd- eller vÄrdverksamhet. Exempelvis sÀrskilt boende, Àldreboende, stödboende eller HVB. Fastigheten bestÄr av 26st fullutrustade lÀgenheter som uppfyller VK5B Byggnadernas totala area uppgÄr till 2500 kvm. Fastigheten har ett idylliskt lÀge i LÀby utanför Björklinge norr om Uppsala, med vacker lantlig natur, en lummig uppvuxen trÀdgÄrd med utsikt över fÀlten.
»De senare Ärens skjutningar har gjort att fler unga hör av sig till socialtjÀnsten«
Ă r 2022 började Ărebro kommun arbeta enligt GVI-strategin (GruppvĂ„ldsintervention). Under 2023 har socialtjĂ€nsten kunnat möta 21 vuxna som vill bryta med det kriminella livet.
Ărebro kommun bedriver ett omfattande brottsförebyggande arbete. En viktig del i arbetet Ă€r att stötta individer som vill lĂ€mna ett kriminellt liv.
â DĂ„ det Ă€r vuxna, över 18 Ă„r, det handlar om sĂ„ försvinner mĂ„nga sjĂ€lvmant. Det Ă€r skillnaden mellan vuxna och unga som vill lĂ€mna kriminaliteten. De senare Ă„rens skjutningar har gjort att fler unga hör av sig till socialtjĂ€nsten. Det har dock inte pĂ„verkat hur mĂ„nga vuxna som hör av sig. Vi tycker att vi Ă€r pĂ„ rĂ€tt vĂ€g, men det finns mycket kvar att göra, sĂ€ger Monika Berg, enhetschef pĂ„ socialtjĂ€nsten. Det Ă€r fĂ„ personer som rĂ€knas som regelrĂ€tta avhoppare. En avhoppare Ă€r en person som har valt att lĂ€mna organiserad
brottslighet och som bedöms vara i behov av samhÀllets stöd och skydd för att fullfölja det. Det innebÀr att samhÀllet bekostar insatser som till exempel boende, stöd och skydd.
I Ărebro kommun har ett 20-tal personer definierats som avhoppare sedan 2019. Det Ă€r polisen som avgör om en person rĂ€knas som avhoppare eller om det âbaraâ handlar om att lĂ€mna en kriminell livsstil. Ăven om antalet avhoppare Ă€r fĂ„ sĂ„ innebĂ€r det stora vinster för bĂ„de individen och samhĂ€llet.
SOCIALTJĂNSTEN ARBETAR MED alla som vill lĂ€mna det kriminella livet, inte bara avhoppare enligt polisens definition. Ă r 2022 började kommunen arbeta enligt GVI-strategin (GruppvĂ„ldsintervention).
â Kommunen har jobbat med vuxna som vill lĂ€mna kriminalitet, Ă€ven innan vi
började med GVI-arbetet. Det har dock möjliggjort att nÄ en större grupp personer i kriminalitet som inte skulle ha sökt till oss annars, sÀger Johanna Sollerman, brottsförebyggande strateg.
UNDER 2023 HAR socialtjÀnsten kunnat möta 21 vuxna som vill bryta med det kriminella livet. Det handlar om en kriminell livsstil i stort, inte bara gÀngkriminalitet.
â MĂ„lgruppen har behov och förutsĂ€ttningar som vi fĂ„r ta hĂ€nsyn till och dĂ€rmed skapa nya typer av insatser för att möta dem. Dessa individer har behov av alltifrĂ„n en kuratorskontakt pĂ„ hemmaplan till flytt till annan ort med mĂ„let att etablera sig dĂ€r. Insatser som behöver utvecklas pĂ„ hemmaplan Ă€r boendealternativ med stöd samt behandling med fokus pĂ„ kriminalitet till exempel, sĂ€ger Monika Berg, enhetschef pĂ„ socialtjĂ€nsten.
KĂLLA: ĂREBRO KOMMUN
För att ytterligare stÀrka stödet och det förebyggande arbetet med barn och unga etableras nu skolsociala team i Malmös skolor. Arbetet drivs av grundskolenÀmnden ihop med arbetsmarknads- och socialnÀmnden. Finansieringen kommer frÄn kommunledningens sÀrskilda budgetsatsning pÄ förbyggande insatser för unga i risk.
Initialt avropas 6,5 miljoner kronor frÄn kommunstyrelsen och satsningen möts ocksÄ av statliga medel specifikt avsatta för förebyggande arbete i skolorna.
Satsningen görs i ett skede dÀr arbetet med förebyggande ÄtgÀrder i skolan har varit
föremÄl för en översyn av förvaltningen samt en granskning av stadsrevisionen. Resultaten frÄn granskningen, genomförd av Malmö stadsrevision under 2022, visar pÄ ett överlag ÀndamÄlsenligt arbete inom grund- och gymnasieskolornas sÀrskilda stödprogram. I granskningen har det identifierats behov av förbÀttringar gÀllande snabbhet och precision i behovsutredningar samt anpassningen av ÄtgÀrdsprogram.
Förvaltningen och nÀmnden arbetar nu vidare med förbÀttringsÄtgÀrderna som ska leda till en mer effektiv och ÀndamÄlsenlig verksamhet inom sÀrskilt stöd. HÀr
ingÄr bland annat att i högre grad bygga ut kapaciteten att ha sÀrskilda undervisningsgrupper lokalt ute pÄ skolorna och stÀrka relationen mellan elevernas hemskola och de centrala sÀrskilda undervisningsgrupperna.
â Jag vĂ€lkomnar satsningen pĂ„ de skolsociala teamen och tror att de kan bli ett bra komplement till andra förebyggande Ă„tgĂ€rder som vi jobbar med idag. Vi har mĂ„nga elever som har behov av sĂ€rskilt stöd och riktade insatser och ju tidigare vi kan hjĂ€lpa dem, desto större Ă€r förutsĂ€ttningen för en lyckad skolgĂ„ng, sĂ€ger Sara Wettergren (L), ordförande i grundskolenĂ€mnden.
â Med den hĂ€r satsningen stĂ€rker vi ytterligare den viktiga samverkan mellan skolan och socialtjĂ€nsten, men ocksĂ„ med andra aktörer som jobbar med att tidigt fĂ„nga upp unga i risk. Det Ă€r viktiga insatser för att skapa jĂ€mlika uppvĂ€xtvillkor för alla barn och unga i Malmö, sĂ€ger Mubarik Abdirahman (S), vice ordförande i grundskolenĂ€mnden.
Socialstyrelsen har beslutat att drastiskt minska bidragen till Brottsofferjouren Sverige (BOJ) med 66 procent trots ökat behov av stöd för vÄldsutsatta.
BOJ Àr en viktig aktör som varje Är ger kostnadsfritt stöd till en stor andel av Sveriges vÄldsutsatta kvinnor. Trots ett ökat antal stödsökande har Socialstyrelsen beslutat att minska bidragen till BOJ:s arbete med vÄldsutsatta kvinnor, vÄld i nÀra relationer och hedersrelaterat vÄld och förtryck med 66 % under tvÄ Är i följd, frÄn
5 miljoner 2022 till 1,7 miljoner 2024 och 2025 Ett beslut som inte nÀrmare motiveras och inte heller kan överklagas.
Under 2023 hade BOJ kontakt med 61 494 personer, varav 35 445 eller 58 % var kvinnor. MÀngden stödkontakter för samtliga Àrenden uppgÄr till cirka 150 000, varav omkring 103 000 enbart för kvinnor. 67 % av dessa har utsatts för vÄld, hot eller krÀnkningar som misshandel, mordförsök, vÄldtÀkt och övertrÀdelse av kontaktförbud.
BOJ ger stöd till alla brotts-
utsatta, men Àven till vittnen och anhöriga. Alla pÄverkade mÀnniskor av vÄld i nÀra relationer liksom hedersrelaterat vÄld och förtryck.
âDet Ă€r ofrĂ„nkomligt att Socialstyrelsens oförstĂ„eligt negativa beslut leder till att alla stödsökande hos oss drabbas nĂ€r vĂ„ra möjligheter att ge stöd försĂ€mras. För BOJ Ă€r alltid fokus inriktat mot alla dem som söker stöd hos oss. Det Ă€r för deras skull BOJ finns tillâ, sĂ€ger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande pĂ„ Brottsofferjouren Sverige.
Vi hjÀlper dig med skyddat boende mot ett tryggare liv.
Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller vÄld. Vi arbetar i Göteborg med omnejd pÄ uppdrag av socialtjÀnsten. Alla klienter bor i en egen lÀgenhet (ej kollektivt).
VÄr största mÄlgrupp Àr kvinnor utsatta för vÄld i nÀra relation men vi tar Àven emot mÀn och andra typer av Àrenden dÀr det finns en hotbild.
Vi Àr arbetar ocksÄ utifrÄn barnrÀttsperspektivet dÀr vi ser barnen som egna placeringar med egna rÀttigheter. Vi har jourberedskap dygnet runt.
info@tutusab.se 0769-49 43 69
Maria Lundberg
Socionom. Universitetsadjunkt pÄ MÀlardalens universitet, avd. socialt arbete.
»Ganska direkt hÀnder
det som jag sÄ lÀnge vÀntat pÄ och som jag har fantiserat sÄ mycket«
Jag sitter pÄ socialtjÀnstens kontor i det lilla samhÀllet, jag vet att jag inte kan bo hos min mamma, hon dricker för mycket. Min utsatthet Àr sÄ svÄr att den unga socialsekreteraren bitvis behöver hÀmta andan och titta bort, kanske för att orka. Orka ta in den verklighet denna 16-Äriga tjej kommer frÄn. Jag har varit utsatt för sexuella övergrepp av min pappa, min mamma vet om det och kan eller vill inte skydda.
Jag bÀr skammen av utsattheten inuti mig. Jag talar inte med nÄgon om det jag kÀnner eller tÀnker. Jag önskar mig en mamma, en alldeles egen mamma.
Jag minns inte sÄ mycket detaljer frÄn det dagen, frÄn den tiden. HjÀrnan Àr finurlig, den verkar lÀgga alla svÄra minnen i en filmbank som sedan spelas upp nÀr som helst nÀr jag Àr stressad, glad eller ledsen. Jag vet som vuxen och utbildad socionom att kroppen minns, den minns beröring som inte kÀnns bra, kroppen minns reaktioner nÀr hjÀrnan stÀngt ned kÀnsel i brösten frö att överleva, men kroppen minns.
Jag sitter nu pÄ socialkontoret med en kÀnsla av svek, att jag Àr svikaren. Barn som inte blir Àlskade hatar inte sina förÀldrar sÀgs det, de hatar sig sjÀlva. Jag var nog mest arg och besviken pÄ kuratorn som hade skvallrat för Soc. Nu visste alla vad jag har varit med om. Pappa hade erkÀnt direkt för polisen, vi var tvÄ som nu hade berÀttat om den skamliga hemlighet jag hade tÀnkt ta med mig i graven.
JAG SITTER TYST, det finns inga tÄrar som rinner, det finns bara Ängest och oro. Jag vill fÄ vara ett vanligt barn, en helt vanlig flicka.
Jag vill som mina klasskompisar fÄ följa med min mamma ned pÄ stan, dÀr hon kanske köper mig en ny tröja, sÀger att jag Àr fin, att hon Àr sÄ glad att jag finns till. Men inget av det hÀnder med min mamma.
Jag berÀttar för socialsekreteraren att jag har en familj jag vill bo hos, de kollar upp om det Àr möjligt och det visar sig att den familjen under en tid tÀnkt att de vill fÄ vara med och hjÀlpa ett barn att fÄ mÄ bra.
Jag minns tydligt den dÀr vÄrdagen nÀr jag tillsammans med socialsekreteraren klev in i det hem som skulle bli en del av mitt liv, en stor del av min trygghet. Mina familjehemsförÀldrar vÀlkomnar mig och jag strÀcker fram min hand som möter familjehemsmammans trygga handslag.
âVĂ€lkommen, sĂ„ hĂ€r bor vi.â
Vi gÄr in i köket. DÀr finns ett köksbord uppdukat med kakor, bullar och det doftar sÄ gott av nybryggt kaffe. Vi sÀtter oss vid bordet, jag andas in den trygga doften av ett hem. Jag ser mig lite blygt omkring i köket. I fönstret stÄr det pelargoner pÄ rad i smÄ vita krukor, och tyget pÄ gardinerna Àr det ett vackert blommönster som pryder hela tyget. Jag sitter mitt emot tvÄ vuxna personer som har bestÀmt sig för att de vill hjÀlpa ett barn, ett utsatt barn som jag Àr. Jag har fÄtt en ny mamma och en pappa, ett familjehem.
GANSKA DIREKT HĂNDER det som jag sĂ„ lĂ€nge vĂ€ntat pĂ„ och som jag har fantiserat sĂ„ mycket om. Min familjehemsmamma berĂ€ttar att hon har tĂ€nkt att bara hon och jag ska ha en dag pĂ„ stan. Vi kan ta en fika pĂ„ stadens ena cafĂ©, och sedan Ă€r det tĂ€nkt att jag ska fĂ„ vĂ€lja lite nya klĂ€der. Jag hade nog egentligen aldrig trott att det skulle hĂ€nda, men nu Ă€r det dags.
Vi sÀtter oss i bilen, jag och familjehemsmamman. En dag bara för mig. Vi parkerar och gÄr mot butiken med fina klÀder. Jag minns att jag vÀljer en röd klÀnning med rosor pÄ. Jag fÄr sedan ett par svarta lackskor med en rosett i sammet pÄ översidan av skon. Jag Àr sÄ glad, tÀnk att jag nu har en egen mamma, dÀr jag fÄr vara det barn jag har önskat att fÄ vara, en trygg unge.
Utrednings- och behandlingshem för familjer med barn. Vi tar emot familjer med barn 0-16 Är samt blivande förÀldrar.
Vi erbjuder:
Boende i egen lÀgenhet i kollektiv miljö.
NĂ€rhet till personal dygnet runt.
Relationsbyggande förhÄllningssÀtt.
Hög kompetens och en stabil personalgrupp med lÄng erfarenhet.
Personal med socionom/högskolekompetens dag-, kvÀll-, natt och helg.
Egen pedagogisk verksamhet.
Placeringar enligt SoL, LVU och skydd.
BelÀget i centrala FinspÄng.
www.nanolfsvillan .se âą tel . 0122-159 89
Bjud in ditt nÀtverk till Ärets roligaste dag, Stora LSS-dagen!
Lördag 21 september, Stockholm
En dag för individer och anhöriga inom LSS som bjuder pÄ aktiviteter, möten med verksamheter och disco!
LÀs mer pÄ ssilutbildningsdagar.se
BergslagsgÄrden Àr ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vÄrd, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsÀttning. Har tillstÄnd enligt hem för vÄrd eller boende samt sÀrskilt boende. Boendet ligger vackert belÀget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön à mÀnningen.
Verksamheten bygger pÄ ett psykosocialt arbetssÀtt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individensutveckling. Tillverkning av stallströ finns dÀr individen har möjlighet att ingÄ i en arbetsgrupp.
BergslagsgÄrden dokumenterar enligt IBIC samt anvÀnder bÄde internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument sÄsom PANSS, VAS enkÀter för att mÀta individens utveckling.
Ăr upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsomrĂ„de frĂ„n hela landet.
Ring gÀrna för mer information eller besök vÄr hemsida www.bergslagsgarden.se
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Ălskade bror
En rapport frÄn gÀngvÄldets Sverige
Med utgÄngspunkt i ett uppmÀrksammat mord pÄ à rstabron i Stockholm gestaltar Äklagaren Lisa dos Santos den mörka verkligheten i gÀngens vÀrld, samtidigt som hon beskriver tillvaron pÄ Äklagarkammaren. NÀr FBI:s krypterade tjÀnst Anom gjorde gÀrningsmÀnnens kommunikation tillgÀnglig kunde Lisa och hennes kollegor följa den rÄa mordplaneringen i tusentals meddelanden, som senare ocksÄ kom att anvÀndas som central bevisning i den skandalomsusade rÀttegÄngen. Hon beskriver ocksÄ rÀttsvÀsendets försök att hÄlla jÀmna steg med de kriminella gÀngen nÀr lagarna inte alltid hÀnger med den tekniska utvecklingen och mÀnniskor inte vill berÀtta vad de vet.
Författare: Lisa dos Santos Förlag: Forum, www.forum.se
En polischefs berÀttelse om kampen mot gÀngen I boken ger Christoffer Bohman oss ett angelÀget och unikt inifrÄnperspektiv pÄ det utmanande polisarbetet. Vi fÄr följa med, tÀtt inpÄ i dramatiska scener, frÄn Husbykravaller och upplopp via knarkbeslag och spaningar till dödligt skjutvapenvÄld och mördarjakter. Vi rör oss pÄ platser som JÀrva, Sollentuna, Upplands VÀsby, MÀrsta och Sörmland alla hÄrt drabbade. Christoffer Bohman har en bakgrund som polischef pÄ JÀrva, i Sollentuna och i Eskilstuna. 2023 lÀmnade han polisyrket för att istÀllet motverka gÀngkriminaliteten pÄ andra vis, idag Àr han trygghetsstrateg pÄ Skandias stiftelse Idéer för livet.
Författare: Christoffer Bohman Förlag: Bokförlaget Polaris, www.bokforlagetpolaris.se
Vinn!
Den hÀr boken kan du vinna! Sidan 66
Socialt arbete med skolfrÄnvaro och studieavbrott SkolfrÄnvaro Àr ett samhÀllsproblem som berör flera olika verksamheter. MÄnga professionella som möter barn och familjer med omfattande skolfrÄnvaro kÀnner maktlöshet, frustration och ibland rÀdsla för att göra fel. För att motverka denna osÀkerhet behövs kunskap om riskfaktorer samt om förebyggande och ÄtgÀrdande psykosociala insatser som ger god hjÀlp till barn, unga och förÀldrar. Boken ger ökad förstÄelse för och kunskap om skolfrÄnvaro, liksom vÀgledning i hur man kan stÀrka nÀrvaro. Boken kan anvÀndas som stöd vid rÄdgivning till förÀldrar eller skolpersonal och vid utredning samt vid behandling hos och samverkan mellan socialtjÀnst, skola samt hÀlso- och sjukvÄrd.
Författare: Malin Gren Landell
Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
Författarna klargör det komplexa fenomenet utmattningssyndrom, dess orsaker, kardinalsymtom och vĂ€garna till Ă„terhĂ€mtning. Utmattningssyndromets förlopp beskrivs i tre karakteristiska faser â riskfas, akutfas och Ă„terhĂ€mtningsfas. Vidare fĂ„r lĂ€saren inblick i teorier och strategier kring stress och Ă„terhĂ€mtning, samt den senaste forskningen om konsekvenser av lĂ„ngvarig stressbelastning, liksom om riskfaktorer, behandling och prevention.
Boken ger tydliga rekommendationer för diagnostik, behandling och prevention riktade framför allt till primÀrvÄrd och företagshÀlsovÄrd, men Àven till andra medicinska verksamheter dÀr patienter med utmattningssymtom söker hjÀlp.
Författare: Marie à sberg, huvudredaktör Förlag: Gothia kompetens, www.gothiakompetens.se
Terapi pÄgÄr
Det sagda och det tysta I boken fĂ„r du följa med in i terapirummets innersta och lyssna till de samtal som pĂ„gĂ„r. Du fĂ„r Ă€ven ta del av allt det tysta som sker under samtalens gĂ„ng â vad terapeuten upplever, förnimmer, tĂ€nker, kĂ€nner och vad hen gör utifrĂ„n allt detta i sina försök att hjĂ€lpa klienten (och ibland för att hantera sina egna reaktioner).
Denna mĂ„ngbottnade bok gĂ„r att lĂ€sa pĂ„ olika sĂ€tt. Du kan vĂ€lja att ta del av dialogerna â eller reflektera kring hur psykologisk teori omsĂ€tts i praktik. Författarna lutar sig mot kontextuell beteendevetenskap, men som lĂ€sare Ă€r du fri att luta Ă„t vilket hĂ„ll du vill â kĂ€nn gĂ€rna efter hur det passar med texten. Du kan ocksĂ„ lĂ€sa den för att se terapeutens strĂ€van att hjĂ€lpa och samtidigt hantera sin egen mĂ€nsklighet, sĂ„rbarhet och begrĂ€nsning.
Författare: Niklas Möller och Isabel Petrini Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Prevention med barn och unga
â teori och praktik för socialt och pedagogiskt arbete
Det finns i dag ett stort intresse för att stÀlla om arbetet med barn och unga utifrÄn ett förebyggande perspektiv. Tanken Àr att identifiera dem som behöver stöd i ett tidigt skede, innan problemen vuxit sig stora och svÄrbemÀstrade. Genom att tillvarata barns och ungas vardagsmiljöer, i familj, förskola, skola och under fritiden, och erbjuda insatser utan att sÀrskilja och peka ut vissa barn som problem, finns förhoppningar om att stÀrka sÄvÀl de inkluderande krafterna i vardagliga sammanhang som barnets förmÄga att fungera i dessa.
Redaktörer: Torbjörn Forkby, Sofia Enell, Johanna Thulin Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
Leda behandling i grupp
Att leda gruppbehandling Àr roligt men ocksÄ utmanande. Oavsett vilken typ av gruppbehandling som ges behövs fÀrdigheter hos behandlaren för att möta dessa utmaningar. Boken Àr en kÀlla till inspiration och kunskap för den som vill lÀra sig att leda gruppbehandling eller utvecklas som behandlare. Bokens första del ger kunskap om grupper och behandling i grupp. I den andra delen presenteras unika fördelar med gruppbehandling. Bokens tredje del innehÄller teoretisk och praktisk kunskap om ett antal fÀrdigheter behandlaren kan anvÀnda sig av för att leda behandling i grupp, bland annat vad gÀller kÀnsloreglering, struktur och organisering.
Författare: Lisa Bengtsell och Anna Thoursie Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
Stora anhörigboken samlar insikter frĂ„n en bredd av ledande experter inom omrĂ„det anhörigomsorg. Den belyser anhörigas betydelsefulla roll och den belastning de upplever i sina strĂ€vanden att tillhandahĂ„lla omsorg, kontinuitet och kĂ€rlek nĂ€r samhĂ€llets resurser inte rĂ€cker till. Boken lyfter fram riskerna för anhörigas egen hĂ€lsa, deras ekonomiska utsatthet och sociala stigmatisering samt den betydande överrepresentationen av kvinnor som vĂ„rdare. Genom att belysa vikten av ett mer organiserat samhĂ€llsstöd för anhöriga och erkĂ€nna deras plats som samhĂ€llsbĂ€rande grupp, erbjuder boken en djupgĂ„ende diskussion om en oundviklig aspekt av livet â att vara anhörig.
Redaktörer: Gunilla Klingberg och Ulrika Hallberg Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
»Patienten ska inte behöva berÀtta sin historia flera gÄnger«
Vad innebÀr god och nÀra vÄrd, hÀlsa och omsorg och hur ska vi hjÀlpas Ät för att klara framtidens vÀlfÀrdsutmaningar? Det var frÄgor som behandlades nÀr drygt 90 personer frÄn kommunen och regionen trÀffades i Kristinehamn i början pÄ mars.
NÀra vÄrd Àr en omstÀllning i hela vÀlfÀrden som Àr nödvÀndig för att vi ska klara av utmaningen med en förÀndrad befolkningsstruktur. I framtiden ska fÀrre personer ta hand om fler, och för att klara av det mÄste vi Àndra sÀttet att arbeta med vÄrd, hÀlsa och omsorg.
KÀrnan i omstÀllningen Àr ett personcentrerat förhÄllningssÀtt som innebÀr att ha individens behov och förutsÀttningar i fokus. Region VÀrmland och lÀnets 16 kommuner har tagit fram en gemensam mÄlbild för omstÀllningen till god och nÀra vÄrd. MÄlbilden symboliserar en gemensam resa mot till framtidens VÀrmland dÀr vi tillsammans
utvecklar en god och nÀra vÄrd, hÀlsa och omsorg.
â Vi behöver gĂ„ bort frĂ„n det industriella tĂ€nket nĂ€r det kommer till vĂ„ra patienter genom att fokusera mer pĂ„ person och relation och mindre pĂ„ vĂ„r egen organisation, sĂ€ger Eva Lotta Lindskog, förvaltningschef pĂ„ stöd, vĂ„rd och omsorgsförvaltningen.
FĂR ATT NĂ den önskade mĂ„lbilden Ă€r samverkan mellan kommuner och region avgörande. DĂ€rför genomförde kommunen och regionen tillsammans en workshop den 6 mars. Ăstra VĂ€rmland Ă€r först ut med workshopkonceptet i Regionen. Under eftermiddagen deltog bland annat sjuksköterskor, lĂ€kare, socionomer, enhetschefer, elevhĂ€lsan, undersköterskor, rehab, öppenpsykiatrin och psykologer. Alla med samma mĂ„l: att hitta en gemensam vĂ€g framĂ„t.
â Patienten ska inte behöva berĂ€tta
sin historia flera gÄnger. Varje mÀnniska behöver bli sedd, hörd och bekrÀftad i sitt möte med vÄrden oavsett om mötet sker i kommun eller Region och för att nÄ dit Àr det jÀtteviktigt att vi hittar former för samverkan, sÀger Ingela Agnarsson, verksamhetschef vÄrdcentralsomrÄde östra VÀrmland.
RESULTATET FRà N WORKSHOPEN kommer att sammanstÀllas och utvÀrderas under hösten. Budskapet som skickas med frÄn dagen Àr tydligt:
â Nu Ă€r det verkstad! VĂ„r förhoppning Ă€r att detta blir startskottet för arbetet med nĂ€ra vĂ„rd i Kristinehamn och att deltagarna gĂ„r hĂ€r i frĂ„n med kĂ€nslan av att det nu Ă€r lĂ€ttare att samarbeta med kollegor i andra organisationer. Till hösten följer vi upp hur lĂ„ngt vi har kommit och vad som funkat bra och mindre bra, sĂ€ger Eva Lotta Lindskog. KĂLLA: KRISTINEHAMNS KOMMUN
Snabbt enkelt och k ostnads f r itt!
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice Àr kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lÀmnar förfrÄgan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi Àr en neutral part som förmedlar er förfrÄgan till matchande verksamheter oavsett Àgare eller koncernförhÄllande.
Ramavtal
Vi skickar Àven er förfrÄgan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom nÄgon timme.
Kontakta oss pĂ„ telefon eller mejl om ni Ă€r nöjda med antalet svar eller om ni vill ha ïŹer â vi hjĂ€lper er!
LÀmna din p lace r ings förf rÄgan pÄ ssil.se
Besök hemsidan ssilutbildningsdagar.se för att anmÀla dig till nÀsta kostnadsfria utbildningsdag.
Den 22 februari arrangerade SSIL â För vĂ„rd och omsorg en utbildningsdag i Göteborg pĂ„ tema gĂ€ngkriminalitet med förelĂ€sningar av bland andra Mehdi Adnan Mossa och Evin Cetin.
TEXT OCH FOTO TILDA THINGVALL
VI TRĂFFADE BĂ DE besökare och utstĂ€llare under SSIL â För vĂ„rd och omsorgs utbildningsdag i Göteborg.
Mehdi Adnan Mossa inledde dagen med gripande berĂ€ttelser baserade i personliga erfarenheter av utanförskap och hans resa till att sjĂ€lv bli familjebehandlare. Evin Cetin förelĂ€ste om hur rekryteringsprocessen i kriminella gĂ€ng gĂ„r till och samhĂ€llets utmaning i att bemöta nya utvecklade rekryteringsstrategier och mĂ„lgrupper. Den lokala prĂ€geln stod Daniel Johnsson för, kommunpolis Hisingen i Göteborg, som diskuterades vikten av polisens samverkan och anvĂ€ndningen av cylindermodellen för att kartlĂ€gga och sĂ€kra omrĂ„den. â
TryggtBoende.
HÀr presenterar vi aktuella förelÀsningar, seminarium och evenemang.
MARS
ADAD Diplomutbildning 19 mars, 24 april, 21 maj, webbsÀnd waitong.se
Lex Sarah och systematiskt kvalitetsarbete 20 mars, webbsÀnd www.jpinfonet.se
SocialtjÀnstens specifika arbete med barn och unga i familjehem 21 mars, webbsÀnd www.jpinfonet.se
Baskurs i psykiatri â sjukdomslĂ€ra och bemötande 21-22 mars, Stockholm expomedica.se
AvgiftshandlÀggning inom socialtjÀnsten 22 mars, webbsÀnd www.jpinfonet.se
Baskurs i psykiatri â sjukdomslĂ€ra och bemötande 25-26 mars, Göteborg expomedica.se
Att upprÀtta en barnkonsekvens analys utifrÄn barnkonventionen 27 mars, webbsÀnd www.jpinfonet.se
APRIL
BarnrÀttsdagarna 2024 8-10 april, Karlstad www.barnrattsdagarna.se
Diplomerad sömncoach 9-10 april, Stockholm expomedica.se
SocialtjÀnstjuridik idag 10-11 april, webbsÀnd www.jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag â gĂ€ngkriminalitet 11 april, Malmö ssilutbildningsdagar.se
Praktisk processrÀtt för socialtjÀnsten 16 april, webbsÀnd www.jpinfonet.se
VĂ„rdnadsöverflyttning â lagen och praktiken 17 april, webbsĂ€nd www.jpinfonet.se
Grundutbildning i traumamedveten omsorg 17-18 april, webbsÀnd www.raddabarnen.se
Temadag: Psykopati & narcissism 18 april, Stockholm expomedica.se
NPFÂforum 2024 18-19 april, Stockholm attention.se
Daglig verksamhet 23-24 april, Stockholm eller webbsÀnd www.sifu.se
NPF och socialtjÀnsten 24 april, webbsÀnd expomedica.se
Juridisk översiktskurs för socialtjÀnsten 24 april, webbsÀnd www.jpinfonet.se
Schizofreni 24-25 april, Stockholm eller webbsÀnd www.sifu.se
Att utreda barns behov av skydd och stöd 25 april, webbsÀnd www.jpinfonet.se
Temadag: Psykopati & narcissism 25 april, Göteborg expomedica.se
FIT för nybörjare, intro 26 april, webbsÀnd waitong.se
SSIL utbildningsdag â LSS 3 maj, Ărebro ssilutbildningsdagar.se
Stora LSSÂdagen 4 maj, Ărebro ssilutbildningsdagar.se
Försörjningsstöd 15-16 maj, Stockholm eller webbsÀnd www.sifu.se
SocialrÀttsdagen 15 maj, webbsÀnd www.jpinfonet.se
Offentlighet och sekretess för socialtjÀnsten 16 maj, webbsÀnd www.jpinfonet.se
Motiverande samtal (MI) vid autism och ADHD 6-7 maj, webbsÀnd expomedica.se
SSIL utbildningsdag â gĂ€ngkriminalitet 14 maj, Uppsala ssilutbildningsdagar.se
Styrkor och möjligheter med autism, Tony Attwood 27 maj, Stockholm www.npf-specialisterna.se
Dagen för Skyddat Boende 29 maj, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
JUNI
Grundutbildning i traumamedveten omsorg 18-19 juni, webbsÀnd www.raddabarnen.se
SEPTEMBER
Grundutbildning i traumamedveten omsorg 4-5 september, webbsÀnd www.raddabarnen.se
Alltid uppdaterad
Följ oss pÄ Facebook och besök vÄr nyhetssajt omtanke.today facebook.com/omtanke.today
SSIL utbildningsdag â gĂ€ngkriminalitet 12 september, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
SSIL utbildningsdag â LSS 20 september, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
Stora LSSÂdagen 21 september, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
OKTOBER
SSIL utbildningsdag â HVB 10 oktober, Falun ssilutbildningsdagar.se
Dagen för Skyddat Boende 16 oktober, Göteborg ssilutbildningsdagar.se
Familjehemsdagen 31 oktober, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
NOVEMBER
SSIL utbildningsdag â HVB 20 november, VĂ€xjö ssilutbildningsdagar.se
DECEMBER
SSIL utbildningsdag â HVB 5 december, Karlstad ssilutbildningsdagar.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel pÄ evenemanget, ort, datum och arrangör.
För oss Àr det viktigt att se helheten för att förstÄ missbruk och beroende. I vÄr A-terapeututbildning (ATU) utgÄr vi ifrÄn patientens behov.
Vi anvÀnder oss av beprövade vetenskapliga teorier och metoder. VÄrt grundlÀggande synsÀtt bygger pÄ existentiell Ängest, som Àr livsnödvÀndig men kan bli plÄgsam om vi inte lÀr oss hantera den! För diagnostisering av missbruk och beroende anvÀnder vi oss av Jellineks diagnostik och DSM 5.
DÀrefter matchas patienten utifrÄn ett multivariat synsÀtt dÀr vi tar hÀnsyn till patientens situation och behov inom framförallt variablerna beteende, psykologi, existentiell, fysisk/medicinsk, social.
GÄ in pÄ vÄr hemsida för att lÀsa mer om alla vÄra utbildningar! bergstroms.se
08 642 42 88 I Info@bergstroms.org
Dokumentationssystem för alla utförarverksamheter - sedan 1996
SecuraNova journalsystem underlÀttar
âą
KvalitetssÀkring av dokumentation enl SoL, LSS, HSL/ICF
⹠Planering-uppföljning-utvÀrdering enl BBIC, IBIC, ASI, m.fl.
⹠Arbete med evidensbaserade metoder, stöd för MET finns
⹠RÀttssÀkerhet och IT-sÀkerhet med inbyggd kryptering
⹠Systematisk bedömning med skattningsinstrument
⹠Stöd för skyddade boenden/kvinnojourer, bl.a. FREDA
⹠PatientsÀkerhet, kvalitetsutveckling och uppföljning
âą Arbete med anbud i ramavtalsupphandlingar
⹠Uppfyllande av kraven i GDPR med mycket hög sÀkerhet
⹠Rapportering till uppdragsgivare - minskad tidsÄtgÄng
Ăka effektiviteten med funktioner som:
âą Avvikelsemodul med journal- och statistikkoppling
⹠Journalförda viktiga hÀndelser som tas ut i statistik och anvÀnds i upphandlingar, kvalitetsberÀttelsen, egen uppföljning och utvÀrdering, rapportering etc
âą Kundanpassad statistikrapportering och fakturaunderlag
⹠Integration med E-Recept - digital signering av lÀkemedel
⹠Rapportverktyg och sÀker intern meddelandehantering
⹠Kvalitetsledningssystem och integrerat enkÀtverktyg
⹠Förenklar rapportering till SSIL:s Kvalitetsindex
⹠Dokumenthantering - fÀrdiga mallar med digital signering
⹠Stöd för lÀmplighets- och riskbedömning samt inskrivning
⹠Riskbedömningsverktyg för olika mÄlgrupper
⹠Stöd för att hÄlla reda pÄ hjÀlpmedel LÀs mer pÄ https://securanova.se
STĂD FĂR GENOMFĂRANDEPLAN OCH RAPPORT
Skrivtiden minskar, journalföring sker automatiskt liksom mÀtning av insatsernas mÄluppfyllelse. Uppföljning görs enkelt och kvalitetssÀkrat. Stöder BBIC, ASI, IBIC/ICF.
STĂD FĂR EGENKONTROLL
Meddelandecentret gör att rÀtt personer automatiskt fÄr aviseringar om processer som underlÀttar egenkontrollen.
FILPUBLICERING MINSKAR KOSTNADERNA
Spara tid och pengar genom att överföra dokumentation frÄn systemet till uppdragsgivare - krypterat och sÀkert.
KONSULENTSTĂDD FAMILJEHEMSVĂ RD
Utredning, bedömning, matchning och handledning underlÀttas med hjÀlp av formulÀr, mallar, skattningar, checklistor och digitalt stöd för Familjehemsvinjetter.
Stöder dokumentation för bÄde familjehem och placerade.
WEBBMODULEN
Ger sÀker distansanslutning till journalsystemet och andra appar via valfri webblÀsare pÄ dator, platta och smartphone. Fungerar med bÄde Windows, Apple och Android.
Kontakta oss gÀrna för demo och om du har frÄgor!
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan pÄ sidorna 54-55.
Annonspussel â vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Vi har för tillfÀllet lediga Jour-/familjehem som har tid, engagemang att ta emot barn/tonÄringar som behöver en trygg miljö för kortare eller lÀngre tid.
Bokvinnare i förra numrets tÀvling Àr: Margot Herrdin i BorlÀnge och Marie Klaar i Hudiksvall.
Samtliga familjer fÄr ett tÀtt, flexibelt och adekvat stöd av kompetent personal.
Stort grattis till er, boken kommer pÄ posten.
Vi erbjuder kompetenta och erfarna jour- och familjehem dÀr barnets bÀsta
VÄr drivkraft Àr flexibilitet och stÀndig utveckling. I vÄrt journalsystem med AI har vi utmÀrkta verktyg för att göra riskbedömningar och matcha familjehem med klienter. Samtidigt sÀkerstÀller vi med mÀnsklig översyn att maximal nytta och trygghet uppnÄs vid varje placering.
1:a - 2:a pris Periodens utvalda böcker
Fyll i talongen hĂ€r intill och skicka den senast 8/4 till: âTĂ€vling 3/24â, Tidningen Omtanke, ĂsternĂ€svĂ€gen 1, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
info@nebteamet.se www.nebteamet.se
NĂSTA NUMMER
KONTAKTA OSS FĂR EN SKRĂDDARSYDD
LĂSNING SOM MĂTER ER KLIENTS BEHOV.
Besök vÄr webbplats
Maila oss
Barnochomsorg.se
Info@barnochomsorg.se
Han Àr polis och Àr Àven verksam som förelÀsare, krönikör och debattör.
Ute den
24 april
Projektet âTrygg relation â fri frĂ„n vĂ„ldâ sĂ€tter fokus och press pĂ„ den som utövar vĂ„ld. Intimate Partner Violence Intervention (IPVI) Ă€r en amerikansk brottsförebyggande metod som liknar âSluta skjutâ.
Rapport frÄn SSIL utbildningsdag i Sundsvall pÄ tema kontrollerande personligheter, vÄld och missbruk.
Stad Datum
Eskilstuna 6 februari
Göteborg 22 februari
Sundsvall 14 mars
Malmö
Kontrollerande personligheter, vÄld & missbruk
Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
GÀngkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
Kontrollerande personligheter, vÄld & missbruk
GĂ€ngkriminalitet 11 april
Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
Personer som placerar inom LSS
Uppsala
Ărebro 3 maj 14 maj
Stockholm 29 maj
Stockholm 12 september
Stockholm 20 september
Falun 10 oktober
Göteborg 16 oktober
VÀxjö 20 november
Karlstad 5 december
AnmÀl er pÄ ssilutbildningdagar.se Vill du stÀlla ut? Kontakta Marko Grönholm marko.gronholm@ssil.se
GÀngkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
Skydd & sÀkerhet
Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
GÀngkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
Personer som placerar inom LSS
Kontrollerande personligheter, vÄld & missbruk
Skydd & sÀkerhet
Kontrollerande personligheter, vÄld & missbruk
Kontrollerande personligheter, vÄld & missbruk
Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
Behandlingsfamiljer
Utredningsplatser
TeamtjĂ€nst â professionellt stödteam till era kommunala familjehem