Issuu

2026 • ÅRGÅNG 18

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

TEMA: SKYDD & STÖD

KRÖNIKAN:

Våldsprevention Predov anpassas till frivilliga

De osynliga barnen

Nya lagen psykiskt våld

Sanna Detlefsen, Östergötlands stadsmission

Extra viktigt när det gäller ungas relationer

Bostaden är viktig Bristen på bostad skapar otrygghet

Förövarens ord blev hennes sanning Frida Walter lämnade en våldsam relation

Barn behöver få kunskap om incest

De går på fotboll nyktra

Ny studie visar att många inte berättar förrän i vuxen ålder

DIF Sobers har kvar kärleken till laget och gemenskapen

Hemstaden betyder mer än bara tak över huvudet Det är en trygg hamn där omtanke och respekt utgör grunden. Här får människor som lämnat hot, våld eller otrygghet möjlighet att hitta ro, stärka sin tillvaro och ta nya steg mot ett liv i frihet och värdighet. Är ni i behov av skyddat boende? Kontakta oss, så hjälper vi er.

010-204 50 75 hemstadenab.se

FÖR SOCIALTJÄNSTEN

Lediga familjehem – utredda, handledda och redo att ta emot. Vi placerar barn och unga i trygga familjehem över hela landet. Nu kan ni söka bland våra hem själva – avidentifierat och uppdaterat i realtid.

Nytt på barnochomsorg.se – för er som handlägger Tre steg från behov till placeringsförfrågan.

Sök och filtrera

Bläddra bland avidentifierade hem. Filtrera på ort, uppdragstyp, nämndgodkännande, djur och antal vuxna i hemmet.

Matcha mot behovet

Beskriv ärendets behov och få lediga hem som matchar – med motivering till varför hemmet passar.

Skicka förfrågan

Gör placeringsförfrågan på ett specifikt hem eller mot hela beståndet. Vi återkommer skyndsamt.

IVO

Ramavtal

Socionomer

24/7

Tillstånd för verksamheten

Med kommuner i hela landet

Erfarna konsulenter som handleder

Jour dygnet runt, året om

Kompetens hela vägen – inte bara vid matchningen Våra konsulenter är socionomer med erfarenhet av handläggning och utredning inom barn och unga, LVU, LSS, missbruk och psykiatri. Varje placering följs av vård- och genomförandeplan, löpande handledning, uppföljning och rapportering. Alla hem är utredda enligt gällande riktlinjer och visas alltid avidentifierat – aldrig namn, adress eller foton på familjen.

Sök familjehem och skicka förfrågan barnochomsorg.se/sok-familjehem 019-22 22 90

info@barnochomsorg.se

Barn & Omsorg i Sverige AB · Tillstånd från IVO · Ramavtal med kommuner i hela landet

Skanna – sök familjehem

INNEHÅLL #6 2026 14

Möt Frida Walter Hon levde i en våldsam relation och har bott på skyddat boende. Nu är hon engagerad i frågor kring våld i nära relationer för att hjälpa andra.

Tema: Skydd & stöd

Predov anpassas för de som frivilligt söker stöd.

FOTO: ANNE HAAVISTO

Psykiskt våld Jenny Kääntä reder ut vad det nya brottet innebär.

Alltid i omtanke

FOTO: NCK

Våldsprevention

06 LEDARE

En egen plats

10 PÅ GÅNG

Ny rapport visar vikten av en egen stadigvarande bostad.

42 AKTUELLT

Att våga berätta

DIF Sobers

Rätt Kurva

Omtankepodden

Nya prylar

58 BOKHYLLAN 62 EVENT & UTBILDNING

En ny studie om incest och sexuella övergrepp visar att barn behöver få mer kunskap och trovärdighet.

66 EFTERSNACK

De är Djurgårdsfans som vill ha kvar gemenskapen utan alkoholen.

Så kan utvecklingen vändas med riktade insatser från flera håll.

FOTO: DIF SOBERS

4 | www.ssil.se

FOTO: CARL SCHNELL

OMSLAG: FRIDA WALTER FOTO: ANNE HAAVISTO

FOTO: GETTY IMAGES

GÄSTKRÖNIKAN Sanna Detlefsen, direktor Östergötlands Stadsmission: ”De hade upplevt våld som barn, men deras upplevelser hade konsekvent osynliggjorts utan behandling.”

Vi gör världen lite bättre, en människa i taget Nytida ger stöd till barn, unga, vuxna och familjer inom både funktionsnedsättning och psykosocial problematik. Vi finns här för dig, med över 460 verksamheter runt om i landet. Läs mer om oss på nytida.se

LEDARE

Lagen på sin sida handlingsfrihet. Denna typ är oftast grövre, eskalerar över tid och begås i majoriteten av fallen av män mot kvinnor. Situationellt partnervåld (Situational Couple Violence): Våldet uppstår i en specifik konfliktsituation när en dispyt spårar ur. Det bottnar sällan i ett generellt mönster av makt eller kontroll över partnern. Denna typ utövas i liknande utsträckning av både kvinnor och män. Sedan finns det våld som motstånd eller självförsvar (Violent Resistance) och separationsvåld: Våld som intensifieras eller uppstår i samband med att en partner tar beslut om eller genomför en separation. Kritikerna tycker att den nya lagen spelar förövaren i händerna. Att den man som utövar våld har fått ett verktyg att tysta den kvinna som försvarar sig genom att kunna anmäla henne för psykiskt våld. Jag håller inte med. Och jag tänker också på de män som kontrolleras av sin partner och inte har vågat söka hjälp. Förhoppningsvis ska det här brottet ändra synen generellt i samhället så det blir lika fel att bruka våld psykiskt som fysiskt.

Jenny Fors

chefredaktör, Tidningen Omtanke

FOTO: JOSEPHINE FANTENBERG

Frida Walter, som pryder omslaget, berättar hur det var som ett uppvaknande att hamna på skyddat boende. Där började hon förstå vad det psykiska våldet hade gjort med henne som människa. Hon visste inte själv vem hon var längre. En polis hade sagt till Frida att hon varit utsatt för flera brott. Hon hade aldrig ens tänkt på att det hon hade utsatts för var brottsligt. Det är så det fungerar med våldets mekanismer och normaliseringsprocessen. Utövandet av makt och kontroll kommer smygande och ökar över tid. Det kan ta flera år innan det första fysiska slaget kommer. Men nu är fysiskt våld ett brott som är inskrivet i brottsbalken. Tidigare har det psykiska våldet varit osynligt i lagstiftningen, trots att vi vet att det är lika skadligt som fysiskt våld. Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning var det närmaste man kunde komma, men då var det tvunget att även innefatta återkommande fysiskt våld. Det psykiska våldet är utbrett i samhället. Hot, kränkningar, isolering och kontrollerande beteende bryter ned människor över tid. Det kan vara kontroll av ekonomi, att begränsa kontakt med vänner eller familj, kontroll av plats eller hot om självmord. Forskning om våldsutövare i nära relation från till exempel Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet visar att det finns olika typer av våldsutövare. Kontrollerande och grovt våld, även kallat intimate terrorism, präglas av ett systematiskt mönster av makt och kontroll. Våldet präglas av ett systematiskt mönster av makt och kontroll. Utövaren använder fysiskt, psykiskt, ekonomiskt eller sexuellt våld för att dominera och begränsa den andras

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

Den oberoende branschtidningen för vård och omsorg som ges ut av SSIL – För vård och omsorg, vars affärsidé är att vara navet mellan köpare och säljare av vårdplatser. Målgruppen är placeringsansvariga, HVB, familjehem, LSS, stödboende, skyddat boende, särskilt boende och kriminalvård.

Tidningen Omtanke ges ut av:

Östernäsvägen 1, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Redaktionen

Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Layout

Isak Andersson, Svenska Media i Ljusdal AB

Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy

6 | www.ssil.se

Annonser

Marko Grönholm: marko.gronholm@ssil.se, 0651-55 26 10 Pia Lundström: pia.lundstrom@ssil.se, 08-459 24 22 Tobias Halvarsson: tobias.halvarsson@ssil.se, 0651-55 26 24

Annonskoordinator

Teknisk information

Prenumeration och adressändring

Format: 210 x 297 mm. Satsyta: 185 x 270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: Stibo Complete.

Emelie Hansson emelie.hansson@svenskamedia.se 0651-69 90 02

info@ssil.se, 0651-160 40

Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Trygga steg på vägen ut i livet Villbergagruppens stödboende i Enköping erbjuder ungdomar en trygg boendemiljö och möjlighet att utvecklas mot större självständighet. I en egen lägenhet får ungdomarna ta mer ansvar i sin egen takt, med kvalificerad personal nära när det behövs. Vi erbjuder stöd i bland annat ADL och möjlighet att kombinera boendet med skola eller praktik. Här får varje individ växa i sin egen takt – med trygghet, närhet och stöd på vägen ut i livet.

Vill du ha mer information? Katrin Idås, Placeringskoordinator 073-622 95 20

Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se

TRYGGHET

KVALITET

OMTANKE

Trygga skyddsinsatser med fyra beviljade IVO-tillstånd. Omsorg Skydd Säkerhet – ﬁnns på ﬂera orter i Sverige.

Omsorgsbetonad skyddsplacering i skyddat boende Medlem i Vårdföretagarna

Säkerhetstransporter av erfarna experter

Boenden med självhushåll på ﬂera orter i Sverige

Barnrättsfokus

SEDAN 2013

Nyetablering

BRA-samtal

Hjälp att lära sig leva skyddad

Samtalsmetod Samtal om frihet Hjälp ut i skola och förskola

Tel. 010-333 17 00 • placering@omsorgskyddsakerhet.se Läs mer på www.omsorgskyddsakerhet.se

För rätten till en trygg framtid utan hot och våld

VERKSAMMA SEDAN 2013

PÅ GÅNG

AV JENNY FORS

Bris: ”Det här är ett historiskt bakslag för barns rättigheter”

Kvalitetsarbetet viktigt för Smålandsgårdar RÄTTELSE: Stiftelsen Smålandsgårdar har varit med i SSIL Kvalitetsindex under många år och alltid legat högt i toppen. När Kvalitetsindex hela lista presenterades i förra numret gjordes en miss när listan togs fram så Smålansgårdar inte kom med. Vi beklagar detta misstag. Kvalitetsindex är ett värdefullt verktyg för verksamheternas kvalitetsarbete. SSIL genomför löpande uppföljningar av pågående och nyligen avslutade placeringar inom HVB, familjehem, LSS, skyddat boende och särskilt boende. Smålandsgårdar bedriver familjehemsvård med klientfokus, där kvalitet går före kvantitet. De är en icke vinstdrivande stiftelse, vilket innebär att alla ekonomiska intäkter omsätts i verksamheten. – I Smålandsgårdar känner vi att det är just det lilla sammanhanget som är bra för den placerade, att vi inte är så många människor runt den placerade och att de känner sig delaktiga, säger Johan Pyrell, verksamhetschef. Smålandsgårdar erbjuder också halvvägshusplats – enskilt boende i familjehem. Placering sker i familjehemmet eller i anslutning till familjen i bredvidboende eller separat lägenhet i familjens bostad. Familjerna får kontinuerligt stöd och vägledning av sin konsulent.

10 | www.ssil.se

Riksdagen sa den 13 augusti ja till regeringens förslag om regelskärpningar för unga lagöverträdare. Bland annat sänkt straffbarhetsålder till 14 år under en femårsperiod och ändrad straffrabatt. – Det här är ett historiskt bakslag för barns rättigheter, säger Maria Frisk, generalsekreterare på Bris. Beslutet innebär bland annat följande: - Straffbarhetsåldern sänks till 14 år för allvarliga brott under en period om fem år. - Straffrabatten, så kallad ungdomsreduktion, ska minska för lagöverträdare under 18 år. För unga myndiga avskaffas ungdomsreduktionen helt. - Straffmaximum för brott som någon har begått innan han eller hon fyllt 18 år ska höjas från fängelse i 14 år till fängelse i 18 år. - Påföljden ungdomsövervakning skärps, bland annat genom att kunna utöka tiden för hemarrest och att kunna förbjuda vistelse på en särskilt angiven plats. - Reglerna vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. Lagändringarna börjar i allt väsentligt gälla den 10 september 2026. Den 13 augusti 2026 röstade Sveriges riksdag även igenom regeringens förslag om förebyggande insatser inom socialtjänsten utan samtycke, det så kallade mellan tvånget (betänkande 2025/26:SoU39). Lagändringarna träder i kraft den 2 januari 2027 (förutom delen om elektronisk övervakning som börjar gälla enligt regeringens senare beslut). Sänkningen av straffbarhetsåldern har fått kraftig kritik från både forskning, myndigheter och aktörer som ska tillämpa lagen, liksom av barnrättsorganisationer. Även det så kallade mellantvånget som ska göra det svårt att tacka nej till socialtjänstens insatser har kritiserats. – Det handlar om två reformer som saknar stöd i forskning, kraftigt kritiserats av expertmyndigheter och professionen, och går emot barns rättigheter. Det blir nu väldigt viktigt att dessa beslut utvärderas och att man följer upp vilka konsekvenser detta får för barn, säger Maria Frisk, generalsekreterare på Bris.

Lämnar förslag för stärkt samverkan mellan socialtjänst och BUP Delegationen för brottsförebyggande åtgärder inom socialtjänstens område har lämnat förslag till regeringen om stärkt samverkan mellan socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och primärvården i ett vålds- och brottsförebyggande syfte. – Delegationens förslag är viktiga steg för att genom tidiga och samordnade insatser bryta en utveckling där unga som lider av psykisk ohälsa riskerar att dras in i kriminalitet. Genom att stärka samverkan mellan socialtjänst, BUP och primärvård kan vi nå barn och unga innan problemen eskalerar – och ge dem det stöd de har rätt till, säger Martin Valfridsson, utredare i delegationen. Målgruppen för åtgärderna är främst barn och unga i eller på väg in i kriminalitet och med psykisk ohälsa.

Skyddat boende med tillstånd från IVO – när kvalitet och trygghet inte är förhandlingsbart Kvinnojouren Malva erbjuder ett kvalitetssäkrat skyddat boende för våldsutsatta kvinnor/män, med eller utan barn – med struktur, kompetens och hög tillgänglighet.

En trygg partner för kommuner som ställer krav på kvalitet och säkerhet.

Vi arbetar nära kommuner och myndigheter för att säkerställa trygga, snabba och hållbara placeringar. Vi jobbar professionellt på ett familjärt och nära sätt med individens bästa i fokus. Vi kan erbjuda hämtning vid behov.

Hos oss är husdjur välkommna

Skyddade och trygga boendemiljöer

Stöd för utsatta och medföljande barn

Snabba och flexibla placeringar

BEHOV AV PLACERING? VI FINNS TILLGÄNGLIGA

TRYGGHET

RESPEKT

IVO-TILLSTÅND FÖR SKYDDAT BOENDE

STÖD

Erfaren personal med hög kompetens

Helhetslösning – från akut till stabilisering

0157-120 10 info@kvinnojourenmalva.se kvinnojourenmalva.se

FÖRÄNDNING

PÅ GÅNG

AV JENNY FORS

Lyfter bristande stöd efter suicid

Mind nyanserar bilden av unga kvinnors psykiska ohälsa Unga kvinnors psykiska hälsa beskrivs ofta som en växande kris. Men den bilden riskerar att bli förenklad. Mind efterlyser ett skifte i hur frågan förstås och diskuteras i ett ny rapport framtagen tillsammans med forskningscentret WOMHER och forskningsprogrammet Ungas psykiska hälsa i centrum (UPIC) vid Uppsala universitet. En central slutsats i rapporten är att unga kvinnor alltför sällan inkluderas i samtalet om sin egen psykiska hälsa.

12 | www.ssil.se

FOTO: AXEL ADOLFSSON

Nästan sex av tio av de 217 efterlevande som svarat på Spes Skånes nya enkät fick inget stöd alls erbjudet direkt efter sin suicidförlust. 92 procent efterfrågar samtalsstöd i direkt anslutning till förlusten och 88 procent vill ha uppföljande samtal längre fram – stöd som sällan erbjuds systematiskt. Spes samt kyrkans präster och diakoner ofta nämns i fritextsvaren som stöd som faktiskt hjälpte. Kontakten hittades dock vanligtvis av den efterlevande själv, ibland först flera månader efter förlusten. Svaren visar ett återkommande mönster: stödet är alltför ofta beroende av vilken enskild polis, läkare, präst, kollega eller medmänniska den efterlevande råkar möta. Någon systematisk och sammanhållen väg till stöd finns sällan. Bakom enkäten ligger en fråga som Spes Skåne burit med sig efter åratal av föreläsningar och konferenser om suicidprevention: Varför frågar man inte de efterlevande själva? Med undersökningen vill föreningen ge de 217 rösterna den plats i det suicidpreventiva arbetet som de alltför sällan har fått. Den 10 september, på Suicidpreventiva dagen, arrangerade Spes Skåne ett panelsamtal där tre unga efterlevande deltog. Maja har förlorat sin bror, Rebecka har förlorat båda sina föräldrar och Johanna har förlorat sin syster. Samtalet utgick från enkätens resultat och de ungas egna erfarenheter: Vad hade de behövt från samhället efter förlusten – och vad saknas fortfarande?

Regeringen föreslår en reformering av SiS Regeringen har tagit emot ett betänkande om en reform av den statliga barn- och ungdomsvården. En ny myndighet föreslås, Myndigheten för statlig barn- och ungdomsvård (MBU), som ska fokusera enbart på barn- och ungdomsvård, från den 1 februari 2029. Även att statliga hem för barn och unga ska införas som en ny placeringsform och ersätta de särskilda ungdomshemmen. – Den här utredningen är ett viktigt steg mot att fortsätta stärka skyddet för utsatta barn och unga och säkerställa att de får den vård och det stöd de behöver. Bristerna har pågått för länge och sitter för djupt i väggarna. Det behövs ett avslut och en nystart, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Det föreslås också bland annat n ny reglerad vårdform för integrering av social och psykiatrisk vård för barn och unga med omfattade psykisk ohälsa. Och att ett oberoende ombud inrättas vid Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som ska ge råd och vägledning till enskilda barn och unga och pröva klagomål om missförhållanden.

10 Antal miljoner som Malmö satsar på insatser till unga i risk

Redo för utveckling och förändring? Var en del av lösningen, jobba med oss på Humana. Vi är stolta över att hjälpa människor i behov av stöd i sin vardag. På så vis bygger vi ett starkare samhälle där varje individ får möjlighet till ett bra liv - vi är en del av lösningen. Vi söker bland annat behandlingspedagoger, gruppchefer verksamhetschefer och socialpedagoger.

Nyfiken på att jobba hos oss? Skanna QR-koden och läs mer.

14 | www.ssil.se

Frida Waller bodde på skyddat boende i sju månader.

Många har inte pratat om sin sorg Frida Walter levde i många år i en våldsam relation och har bott på skyddat boende. Idag föreläser hon om sina erfarenheter och jobbar som certifierad handledare i sorgbearbetning. Hon är dessutom jourkvinna, författare och kickboxningsinstruktör. – Jag vill hjälpa kvinnor att förstå att våldet inte är deras fel, säger hon. TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO

Efter sju år i en våldsam relation lyckades Frida lämna och hamnade på skyddat boende. Hon flyttade in med blandade känslor; ångest, lättnad och skam. Hon hade anpassat sig så mycket i förhållandet att hon tappat sin magkänsla och intuition och hon visste inte längre vem hon själv var. Hon var utmattad och sårbar, den terror hon utsatts för hade brutit ner henne totalt. – Jag undrade när jag skulle få åka hem, det fanns ju ingen deadline. Jag minns att jag, när jag såg de andra kvinnorna, tänkte att här är ett boende fullt av varma, kloka och smarta kvinnor som är frihetsberövade, utan fällande dom och på obestämd tid. Jag skrev i min dagbok att jag måste ut och föreläsa om det här. I flera år hade förövarens ord blivit hennes sanning. Det latenta våldet var en spegelbild av vem Frida hade blivit. – När jag lärde mig mer under min tid på det skyddade boendet började jag att ifrågasätta mina sanningar. Det var förlösande, som att kliva ut ur en dimma. När en polis sa till mig att jag varit utsatt för flera brott var det ett uppvaknande.

Att det var ett brott hade jag aldrig tänkt innan, jag kände mig ganska korkad faktiskt. Hur hade jag kunnat hamna här, tänkte jag. Jag som hade haft en bra uppväxt. Frida beskriver sina föräldrar som ”världens bästa”. Hon växte upp i Dalsjöfors utanför Borås i ett kärleksfullt hem utan trauman. Familjen flyttade till Nynäshamn när hon var 11 år. Frida har alltid varit högkänslig och värnat om djur och var hästtjej. – Det var hästarna som var mitt liv men jag älskade hundar och katter också. Jag knackade på dörrar när vi bodde där på landet och frågade om jag fick gå ut med hundar. Jag har haft tre egna hästar och alltid haft en förkärlek för problemhästar, säger hon med ett skratt. Hon är social men trivs också i sitt eget sällskap och hon har alltid varit kreativ och tyckt om att skapa och rita. – Jag har alltid haft och har än idag en massa idéer i huvudet, hela tiden. Efter Hotell- och restaurangskola jobbade hon på krogen i flera år och trivdes väldigt bra. – Jag jobbade mycket och långa pass,

Om Frida Walter Ålder: 48 år. Yrke: Föreläsare, författare, kickboxningscoach, forensisk undersköterska, jourkvinna och certifierad handledare i sorgbearbetning. Womenhood-ambassadör på Heja Livet, en community för kvinnor. Bor i: Tyresö.

www.ssil.se | 15

Frida Walter tänkte tidigt att hon ville föreläsa om sina erfarenheter.

man orkar ju när man är ung. Jag är tacksam för den tiden, för jag lärde mig arbetsmoral. Efter att ha arbetat som personlig assistent och massageterapeut kände hon att hon ville möta människor på ett djupare plan. Att hjälpa människor har alltid varit självklart. De första månaderna på det skyddade boendet var Frida i ett överlevnadsmode. – Chockfasen satt i länge och sen var det den rättsliga processen som man måste orka ta sig igenom. Men på boen-

16 | www.ssil.se

det fick också lidandet sitt utrymme, vilket var viktigt. Men jag var på helspänn. Telefonen som nu var tyst stressade mig för att jag inte visste vilken plan jag skulle behöva. Var han utanför? På taket? Hade han slutat jaga mig? Jag ville skicka sms, som att knacka på, för att ta reda på vilket humör han var på. Allting hade i så många år präglats av hans humör, förklarar hon. EFTER MÅNGA ÅR i en våldsam relation händer det att man tvivlar på sig själv och man behöver anpassat stöd och kunskap

för att möjliggöra för en förändring. – Jag tvivlade mycket på mitt beslut i början. Hade jag överdrivit? Kanske hade det inte varit så farligt ändå? Men så mindes jag polisens ord om brott. Jag insåg att jag behövde avprogrammera och omprogrammera mig själv. Men allteftersom jag skaffade mig mer rustning så försvann alla tvivel, berättar hon. På en promenad såg hon en skylt om kickboxning och bestämde sig för att prova. – Efter det första passet låg jag och grät på mattan. Tränaren gjorde ingen

sak av det utan sa ”gråt klart och kom in igen”. Där kände jag att jag kunde börja bygga mig själv. Målet blev att ta svart bälte, vilket jag gjorde flera år senare. Under min tid på det skyddade boendet började jag skriva på mitt första manus, men den gavs inte ut. Senare skrev jag den första handboken “Nu går jag” som handlar om våldets olika skeden och vad som är bra att tänka på vid en frigörelse. Det har blivit fyra handböcker sammanlagt, som alla fötts ur olika behov. EFTER SJU MÅNADER FLYTTADE Frida in i en egen lägenhet. Den första natten hon skulle sova själv tittade hon ut genom fönstret och blev orolig för ljud i porten. Tänk om det var han. Men så gjorde hon ett aktivt val. – Jag bestämde mig där och då att inte gå runt och se över axeln. Händer något så skulle jag ta det då. Hon fick ett jobb som säljare, kanske inte det optimala jobbet med tanke på stress och prestation. – Jag hade inte orkat om det inte var för chefen som var enormt stöttande och inkluderande. Han hjälpte mig mycket, som att erbjuda sig att skjutsa mig till tingsrätten. Det var hans fina inställning som avgjorde, vi är vänner än idag. Jag grät av trötthet både på väg till och från jobbet, men jag behövde sammanhanget. Jag kände så starkt att jag inte ville bli exkluderad, säger hon. FRIDA VAR DRIVEN och fast bestämd att hon

skulle lyckas läka och ta kontrollen över sitt liv. Hon blev kickboxningscoach och jourkvinna och blev tillfrågad om att föreläsa i en församling. – För mig var det nu viktigt att engagera mig i frågor kring våld i nära relationer och hjälpa kvinnor att förstå att våldet inte var deras fel. Föreläsningsuppdragen blev fler och fler. Till en början pratade Frida inte om sina egna erfarenheter men märkte att det fanns fördomar. – När en kvinna undrade hur en ”normal” kvinna som jag hade kunnat drab-

»En forcerad hjälpinsats kan uppfattas som en hotfull situation om personen inte är rätt i sin inre process« bas var det dags att berätta om mig själv, för att slå hål på fördomar. För precis vem som helst kan bli utsatt av en våldsam partner. Ur ett givande samtal med en diakon föddes idén om att utbilda sig till handledare i sorgebearbetning. – Jag har i perioder gått i olika terapier vilket har varit bra och hjälpsamt, men kände att det var något som fattades. Det är viktigt att ge sorgen ett utrymme i ett tryggt rum genom sorgbearbetning. Många kvinnor som jag har pratat med som varit utsatta för våld säger ofta att de inte har pratat om sin sorg. Sorg som inte bearbetas kallas frusen sorg och den kan lägga sig som en blockering till möjligheten att läka, menar Frida. FRIDA STARTADE FÖRETAGET Alimo som bidrar med spetskompetens inom våldsutsatthet, multitrauma och förändringsarbete. I sin roll som föreläsare möter hon olika yrkesgrupper som politiker, socialsekreterare, nämndemän, sjukvårdspersonal, advokater, pedagoger och olika ideella föreningar. – Vid motiverande stödsamtal anpassar jag samtalen, beroende på var personen är i sin process, säger hon. Att leva med förlamande rädsla är mycket svårt, att bryta tystnaden kan innebära direkt livsfara. Därav vikten av rätt bemötande och att personen får ”äga taktpinnen”. – En forcerad hjälpinsats kan uppfattas som en hotfull situation om personen inte är rätt i sin inre process. En frigörelseprocess är oftast en steg för steg-process. Det är en konst att finna förmågan att bli stark i det svaga. Lyckas man med det kan man också hitta lyckan mitt i sorgen, som att lära sig att dansa i regnet och plötsligt är man tacksam för att det

åtminstone inte haglar, säger Frida och fortsätter: – Det är oerhört viktigt med fungerande samverkan mellan olika verksamheter. Många verksamheter har bra rutiner för att ställa frågor om våldsutsatthet, men saknar rutiner för hur svaren ska hanteras, därför undviker många att ställa frågor. FRIDA UTBILDADE SIG till undersköterska 2016 och senare forensisk undersköterska på Akutmottagningen för våldtagna på SÖS i Stockholm där hon arbetade under många år. – De åren fick jag omfattande och gedigen kunskap om både spårsäkring efter övergrepp, krisreaktioner och vikten av lågaffektivt och individuellt bemötande, vilket har varit mycket värdefullt. Hon har även skapat en specialanpassad kickboxningsform som riktar sig till personer som har erfarenhet av våld i nära relationer eller andra smärtsamma förluster. – Det är traditionell kickboxning och fysträning som kombineras med motiverande stödsamtal. Idén kom från en kvinna jag träffade som berättade att hon efter sin skilsmässa hade börjat med boxning och att det hade varit så förlösande, men även från min egen erfarenhet av kickboxning i min läkning. Jag funderade på vad jag skulle kunna bidra med genom min träning. En förlösande träningsform kan öppna upp för att prata om saker man inte pratat om, eftersom sorgen sätter sig i kroppen. – Jag är tydlig med att det inte finns några prestationskrav och att varje träningstillfälle anpassas efter personens förmåga, behov och eventuella delmål, förklarar Frida.

www.ssil.se | 17

Sorgen sätter sig i kroppen, så det kan vara förlösande att få ut den genom fysisk träning, menar Frida.

»Många verksamheter har bra rutiner för att ställa frågor om våldsutsatthet, men saknar rutiner för hur svaren ska hanteras, därför undviker många att ställa frågor« Det var nära att hon gick in i den berömda väggen för två år sedan. Frida fick problem med sömnen och minnet och kunde inte längre se på snabba klipp på teve. Då gick hon till en psykolog som ställde en avgörande fråga. – Hon frågade; varifrån får du? Och syftade på att jag ger så mycket i mina yrkesroller. Hon frågade också om jag til�låter att någon ger något till mig. Nej, var mitt svar. Jag var ju faktiskt usel på att be om hjälp och ta emot hjälp. Psykologen sa också att jag inte är en person som går in i väggen utan genom den, och att det är ännu värre.

18 | www.ssil.se

Frida drog i handbromsen och började skapa utrymme för återhämtning. Hon började också öva på att säga nej. – Jag tränar på att ta emot hjälp genom att ibland säga högt till den andra personen ”det här känns jobbigt, men jag tränar på det här”.

med en begravningsbyrå där hon ska bidra med sorgbearbetningssamtal. – Jag ska fortsätta erbjuda föreläsningar om våld i nära relationer och sorg, motiverande stödsamtal och sorgbearbetning. Och så ska jag dra igång slow training där man jobbar med mjuka, långsamma rörelser. Det finns ett behov hos personer som bär erfarenhet av våld i nära relationer och andra förluster, har jag märkt. Hon ser behov och hon får idéer, så är det hela tiden för Frida. – Målet är meningsfulla sammanhang. Det är liksom utropstecknet.

NÄR HON INTE jobbar är hon gärna vid vat-

ten, eller tar långpromenader. Hon värdesätter också de villkorslösa samtalen med vänner och familj som är både trösterikt och vilsamt. Hon har också löpande handledning, vilket hon värdesätter. I augusti inledde hon ett samarbete

Böcker av Frida Nu går jag! (2021) , Att våga fråga! (2021), Sexuellt våld & prostitution! (2022) och Att läka! (2023), samtliga hos Visto Förlag.

VAL-BO är ett Behandlingshem för män över 18 år

och som har ett alkohol- och/eller narkotikamissbruk. Vi har hela vårdkedjan ifrån primärbehandling, fördjupad behandling och utslussning.

Vi arbetar med hela personen och problematiken kring missbruket utifrån tankemönster, beteenden, relationer, familj och uppväxt. I förändringsarbetet återspeglas ett helhetstänk där personen får lära sig allt från ADL-träning till ett drogfritt liv.

Vår vårdkedja 1. Motivation/Kartläggning

4. Utslussning

Vi kartlägger individens behov utifrån utredningssamtal, ASI och PIKT. Underlaget ligger tillsammans vårdplan och uppdraget till grund för upprättandet av genomförandeplanen. Denna fas innefattar även en stor del motivationsarbete och att skapa en trygg relation samt tillvaro för individen.

För individer som har ett behov av utslussning och stöd i att hantera vardagen efter en behandling kan individen erbjudas ett strukturerat utslussboende. Individen bor i en möblerad lägenhet. Har en daglig sysselsättning, eftervård, fördjupad ADL träning och regelbundet stöd av kontaktpersonen.

2. Primärbehandling

5. Referensboende

I primärbehandlingen fokuserar vi på beroendeproblematiken och på att ge individen en stabil grund att stå på med verktyg för ett drogfritt liv. Här påbörjas även parallella insatser för sidoproblematik som tex. kriminalitet, relationer och bakomliggande orsaker.

Efter utsluss erbjuder VAL-BO ett referensboende för dem som behöver stöd första tiden i ett eget boende samt som behöver hjälp att hitta en egen bostad och inkomst för att kunna gå vidare i sitt liv. Individen bor i en egen lägenhet, tillhandahållen av VAL-BO med tillsyn, eftervård, enskilda samtal och stöd i att slussas ut i samhället.

3. Fördjupad behandling

6. Eftervård

Här påbörjas en fördjupad behandling kring beroendeproblematiken, livssituationen och den sidoproblematik som kan finnas. Personen får möjlighet att bearbeta bakomliggande orsaker på djupet och individen har tillgång till samtliga av VAL-BO´s kortveckoprogram som är integrerade i den fördjupade behandlingen.

Eftervården sker i form av terapeutledd eftervårdgrupp en gång i veckan i 12 månader. Om man bor långt från VAL-BO kan även ett individuellt upplägg göras med återvändardagar.

Placeringsförfrågan: 011-440 90 04 | Behandlingshemmet: 011-664 44 info@valbo.nu | www.valbo.nu

Vi genomför hållbara skyddsplaceringar

Hos oss är alla husdjur välkomna Telefon 0767-990 001

Telefon 0767-990 001

E-post skydd@hemlikt.se Webb hemlikt.se

E-post skydd@hemlikt.se

Webb hemlikt.se

SKYDD & STÖD TEMA: SKYDD & STÖD

Så kan våldet stoppas Vilka insatser kan förebygga våld i nära relation? Nu är det brottsligt att utöva psykiskt våld. Nationellt Centrum för Kvinnofrid, NCK, har undersökt våldsutsatta kvinnors tillgång till ett eget boende.

Våldsprevention

Psykiskt våld

En egen plats

Predov anpassas för de som frivilligt söker stöd.

Jenny Kääntä reder ut vad det nya brottet innebär.

Ny rapport från Nationellt Centrum för Kvinnofrid, NCK, visar vikten av en egen stadigvarande bostad.

»Fysiskt våld föregås i stort sett alltid av psykiskt våld som byggs upp under lång tid« Jenny Kääntä

32 www.ssil.se | 21

22 | www.ssil.se

SKYDD & STÖD

För att stoppa och förebygga våld i nära relationer krävs arbete med normer, attityder och värderingar. Foto: Getty Images

Våldsprevention som strategi Våld i nära relationer är ett sätt att utöva makt och kontroll. Men vad kommer det från och hur kan våldsutövaren bli medveten om sitt beteende och få stopp på det? Alternativ till våld (ATV) är en metod som har visat positiva effekter. Predov är ett annat behandlingsprogram som Kriminalvården använder. Nu anpassas programmet för de som frivilligt söker stöd. AV JENNY FORS KÄLLA SOCIALSTYRELSEN

Insatser till den som utövar våld är en viktig del i att stoppa och förebygga våld i nära relationer. Det är socialtjänsten som har huvudansvaret för att få vålds utövare att ändra sitt beteende. Det är viktigt att våld i nära relation upptäcks. Socialnämnden ska fastställa rutiner för när och hur personalen och dess verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna upptäcka våldsutsatta, barn som bevittnat våld och våldsutöva re som behöver insatser. Säkerheten för den som har utsatts ska särskilt beaktas. Vilken insats som är lämplig kan bero på individens förutsättningar och be hov. Enligt socialstyrelsens föreskrifter bör socialnämnden kunna erbjuda stöd samtal, information om våld och an dra övergrepp, påverkans- och behand lingsinsatser, stöd i föräldraskap, stöd vid sociala problem med bland annat missbruk, ekonomi, bostad och arbete samt hjälp vid kontakt med hälso- och sjukvården. I Socialstyrelsens metodguide finns ett antal metoder som kan användas

vid behandling av våldsutövare. Predov (Preventing domestic violence) är ett be handlingsprogram som började utveck las inom Kriminalvården 2018. KRIMINALVÅRDEN OCH SOCIALSTYRELSEN har ett

regeringsuppdrag kring Predov som rik tar sig till den som utövar våld mot när stående. Kriminalvården har anpassat programmet för personer som frivilligt söker stöd för att sluta använda våld mot närstående. Just nu deltar 43 verksamhe ter i 41 kommuner i en forskningsstudie för att utöka kunskapen om programmet där behandlare får utbildning och hand ledning av Kriminalvården för att arbeta med Predov i sina verksamheter. Socialstyreslen kommer att följa upp resultatet och redovisa skillnader jäm fört med annan behandling. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen i de cember 2028 och delredovisas i oktober 2026. Predov (Preventing domestic violence) Predov är en form av kognitiv beteende

terapi och bygger på social inlärnings teori. Metoden utgår från en förkla ringsmodell för enskilda våldshändelser som ger direkta och i tiden närliggande (proximala) riskfaktorer större betydelse än indirekta och bakomliggande (distala) riskfaktorer. Behandlingen är individuell och riktas mot det som ses som viktiga drivkraf ter bakom våldet: attityder som stödjer våld, brister i känsloregleringen, svart sjuka och extrem upptagenhet av part nern, bristande självkontroll, bristande förmåga att kommunicera och lösa pro blem och konflikter, bruk av alkohol och droger samt antisocialt umgänge. Meto den är inriktad på dels att lära klienten nya strategier och färdigheter för att öka riskmedvetenhet och självkontroll, dels att klienten ska identifiera viktiga värden att sträva mot i sin livsföring. ARBETET DELAS IN i tre faser. I fas 1 bedö mer programledaren klientens behand lingsbehov, och tillsammans identifie rar de akuta strategier och åtgärder för

www.ssil.se | 23

Predov riktas mot bland annat brister i känsloregleringen, svartsjuka, kommunikation och självkontroll. Foto: Getty Images

att våldet ska upphöra. Klienten ska få ökade kunskaper om hur våldsbeteende uppkommer, identifiera risksituationer och få ökad insikt i hur våldet påverkar och påverkas av nära relationer. Samtal förs om vilka steg klienten kan ta för att i ökad grad handla i enlighet med sina värderingar. Fas 2 behandlar tre teman: känslor och balans i livet, tankar och regler om relationer samt kommunikation och relationer. Varje möte utgår från ett så kallat situationskort, som beskriver en situation med risk för våld, till exempel att en person har negativa känslor eller är i konflikt med sin partner, känner sig avvisad, misstänker otrohet eller känner behov av att kontrollera eller isolera partnern. Utifrån situationskortet analyserar programledaren och klienten en verklig situation så som klienten minns den och identifierar strategier som klienten kan använda i framtida situationer av samma slag. I fas 3 får klienten i rollspel och som hemuppgifter upprepade gånger träna

24 | www.ssil.se

på sina strategier för att förhindra återfall i våld. Det upprättas en vidmakthållandeplan för hur klienten ska fortsätta sin träning och få det stöd i sitt nätverk som kan behövas i framtiden. Predov omfattar 22 programmöten som normalt hålls en eller två gånger i veckan. Den totala mötestiden är 25 timmar, men det stora arbetet görs mellan mötena i form av hemuppgifter. Utbildning till programledare ges tills vidare endast till personal i kriminalvården. ATV, Alternativ till våld Alternativ till våld (ATV) är en metod för behandling av våldsutövare som började utvecklas som en försöksverksamhet i Oslo 1987. Verksamheten bedrivs numera i Norge av stiftelsen Alternativ til Vold, som också ger utbildning, konsultation och handledning i metoden. ATV utgår från teorin att våld är ett medel för att uppnå och upprätthålla makt och att undkomma känslor av vanmakt. Vanmakt har en vid innebörd och definieras som ett tillstånd där behov,

målsättningar och förväntningar inte uppfylls. BEHANDLINGEN KAN GES både

individuellt och i grupp och genomgår fyra faser. I den första fasen får våldsutövarna beskriva åtminstone tre våldshändelser – den första, den senaste och den värsta. De får besvara många detaljerade och konkreta frågor om vad som hände, var det hände och när, däremot inte om varför. Den konkreta genomgången av våldshändelser ska göra våldsutövarna medvetna om inre signaler som förebådar att de tillgriper våld och lära dem att dra sig ur risksituationer och att avhålla sig från eller avbryta våldsbeteenden. I den andra fasen ska våldsutövarna inse att de själva har valt våldet som ett av flera möjliga handlingsalternativ, att de har haft en avsikt med det och att de därför bär det fulla ansvaret för våldet. De ska bli medvetna om att det finns andra handlingsalternativ och träna sig att kommunicera och visa andra respekt i situationer som upplevs som konflikt-

Vi erbjuder dig ett skyddat boende av hög kvalitet Alla människor har rätt till ett bra liv Våra målgrupper är

För god kvalitet utför vi

– Hedersrelaterat våld – VINR- Våld i nära relation – Missbruk – HBTQi – Fysiskt och psykiskt ohälsa – Funktionsnedsättning – Prostitution och människohandel

– PATRIARK-V2, FREDA, SARA:SV, HEVA, SEXIT – Aktiv föräldraskaps kurs till vårdnadshavare – Trappan modellen – HBTQi certifierade

Som beställare kan du alltid räkna med – Flexibla individuella insatser – Upphämtning dygnet runt – Tar emot husdjur

Vi har tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Kontakta oss – vi berättar gärna hur vi kan hjälpa till. 070- 826 79 62

E-mail: info@satinab.se www.satinab.se

E-mail: placering@funkisgruppen.se www.funkisgruppen.se

och övningar på egen hand men också under samtal med behandlaren. Samtalen kan hållas vid fysiska möten, per telefon eller online. Programmet innehåller sju moduler. De inledande modulerna ger kunskap om våld och grunderna för behandlingen. Våldsutövaren får sätta upp individuella mål och lära sig tekniker för att avvärja akut fara för våldshandlingar, till exempel att andas lugnt och att ta time out. Alternativ till våld (ATV) är en metod som ska göra våldsutövarna medvetna om sitt beteende och hur det påverkar andra. Foto: Getty Images

fyllda och känslomässigt påfrestande. Den tredje fasen ska ge insikt om orsakerna till våldet och vilket sammanhang det har med individens övriga liv. Orsakerna söks i första hand i individens uppväxthistoria, som ofta innehåller upplevelser av våld och kränkningar, i det kulturella sammanhanget och föreställningar om vilka roller och rättigheter som tillkommer kvinnor och män, i vanan att bagatellisera våldet och ge den utsatta skulden, och i individens bristande sociala färdigheter och bristande förmåga att uttrycka känslor, kommunicera, visa empati och samarbeta. Den fjärde och sista fasen ägnas åt inlevelse i konsekvenserna av våldet för dem som har utsatts för det, partner och barn. Här genomförs övningar där våldsutövaren får ta de utsattas positioner och försöka leva sig in i hur våldet har påverkat dem. Inlevelsen med de utsatta ses om en viktig spärr mot att ta till våld igen. Behandlingstiden anpassas efter våldsutövarens behov och varierar mycket. Med ett möte i veckan är genomsnittet för gruppbehandling något

26 | www.ssil.se

mellan 15 månader och två år och för individuell behandling mellan åtta och tio månader. Icke-våldsgrupp Samtal i grupp som tar upp åtta teman: definitioner av våld, psykiskt våld, sexualitet och sexualiserat våld, alternativ till våld, ansvar, far och barn, orsaker till våld och våldets konsekvenser. Varje tema behandlas vid tre gruppmöten och med hjälp av tre metoder, som kallas arbetsområden. Varje möte har också en fast struktur med en öppningsrunda, en arbetsfas och en kort avslutningsritual, som kan utformas på olika sätt. IVIN Ett program för kognitiv beteendeterapi med personer som utövar våld i nära relationer. Det utvecklades för internetbehandling men kan även användas i vanliga sessioner eller som självstudiematerial i kombination med samtal med behandlaren vid fysiska möten, per telefon eller online. Behandlingen kan ske till större eller mindre del på distans med självstudier

KBT (Kognitiv beteendeterapi) Kognitiv beteendeterapi grundas på inlärningsteori som handlar om hur mänskliga beteenden formas i samspel med miljön, samt kognitiv teori som tar fasta på hur tankar påverkar känslor och beteenden. Ett centralt antagande är att förändringar av tankemönster kan ge känslomässiga förändringar och beteendeförändringar, och vice versa. MPV (Möta pappor/föräldrar med våldsproblematik) MPV tillämpas av en eller två utredande socialsekreterare (huvudhandläggare) och en föräldrahandläggare. I ett inledande trepartssamtal deltar dessa och den våldsutövande föräldern. Samtal om våld Samtal om våld utgår från att våld i nära relationer fungerar som medel för att undkomma svåra upplevelser av vanmakt eller känslomässig sårbarhet. Genom att reagera med ilska och att använda våld försöker individen vända sådana upplevelser till sin motsats: känslor av upprättelse, avspänning och överläge. Samtal om våld har även inslag av inlärningsteori, feministisk maktteori, anknytningsteori, sociologisk normteori och systemisk teori. ○

Skyddat boende För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark – barnansvarig psykologkontakt – säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner

“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”

Kontakta oss för förfrågan 010 70 60 350 www.vejbyhem.se

Tillsammans skapar vi en trygg framtid. Vi erbjuder skydd och stöd till våldsutsatta vuxna och barn oavsett könstillhörighet. Vår 12-språkiga personal har särskild kompetens kring våld i nära relationer och komplexa stödbehov kopplade till migration och hedersrelaterat förtryck. Efter placeringen finns möjlighet till fortsatt stöd i vår öppna verksamhet.

Skyddat boende med tillstånd från IVO Vi finns tillgängliga dygnet runt för nya placeringar Kontorstid: 08-760 96 11 Kvällar och helger: 08-120 165 00 www.somaya.se | info@somaya.se

SKYDD & STÖD

Psykiskt våld ger blåmärken som inte syns Sedan den 1 juli 2026 är psykiskt våld ett eget brott som finns med i brottsbalken. Det ger tydliga signaler från samhället att upprepat psykiskt våld, som kränkningar och hot, inte är acceptabelt. Jenny Kääntä, som har varit med och tagit fram lagen, tycker att lagändringen är extra viktigt när det gäller ungas relationer, där psykiskt våld är väldigt utbrett. TEXT JENNY FORS FOTO PRIVAT OCH GETTY IMAGES

28 | www.ssil.se

Många är nyfikna på vad det nya brottet psykiskt våld innebär. Jenny Kääntä, som är hovrättsassessor men just nu är biträdande jurist på Advokatfirman Hennel, var under sin domarutbildning sekreterare i utredningen som fick i uppdrag att se över straffansvaret för psykiskt våld. Hon har tillsammans med Viveca Lång, hovrättsråd vid Svea hovrätt, arbetat med att ta fram underlaget och förslaget till det nya brottet. Den 5-6 november kommer de båda att föreläsa på NCK-dagarna som arrangeras av Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet. Vi passade på att träffa Jenny Kääntä för att höra mer om den nya brottsbeteckningen. – Det är ett helt nytt brott som innebär att det är straffbart att utsätta någon för psykiskt våld. Sedan tidigare har vi bland annat haft grov kvinnofridskränkning och fridskränkning, som i och för sig har omfattat ett visst mått av psykiskt våld, Jenny Kääntä. FOTO: PRIVAT men för att det ska vara något av dessa brott krävs att det är flera brottsliga gärningar, till exempel flera fall av misshandel, berättar hon.

Psykiskt våld tar sikte på att skada personens självkänsla, något som kanske inte syns på utsidan. Foto: Getty Images

DET NYA BROTTET psykiskt våld finns i paragraf 7 b i brottsbalkens fjärde kapitel. Det som är straffbart är att upprepat utsätta en annan person för kränkningar i form av beskyllning, nedsättande uttalande, förödmjukande beteende, otillbörligt hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning. Det krävs också att kränkningarna sammantagna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Straffet är fängelse i högst fyra år. För psykiskt våld döms också den som utsätter en annan person för otillbörlig övervakning som är varaktig, om gär-

www.ssil.se | 29

Den nya lagen om psykiskt våld trädde ikraft den 1 juli 2026. Foto: Getty Images

ningen varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla. – Det ska alltså vara upprepade kränkningar, det räcker inte med någon enstaka gång eller att man vid ett tillfälle handlar i affekt. Den nya lagen är avsedd att fånga upp sådana oacceptabla beteenden som typiskt sett är skadliga för en persons självkänsla, men som tidigare inte varit tillräckligt för att vara straffbart. Det kan vara att systematiskt, det vill säga över tid, kalla någon för ”värdelös” eller ”dum i huvudet”, att tvinga någon att utföra något som inte hör till det man normalt kan förvänta sig att göra eller att installera en gps för att ha kontroll på var personen befinner sig på ett osunt sätt. – Domstolen får göra en värdering av vad som hänt och om det är otillbörligt där så krävs. Genom kommande domar kommer gränserna för vad gränsen för det straffbara ska gå att sättas. Så var det också med brottet grov kvinnofridskränkning, där man trodde att det krävdes ganska många händelser, men så kom en dom från Högsta domstolen där det förtydligades att det inte krävdes så många brott som man kanske trott. Det är inte så ovanligt att gränserna förtydligas i praxis.

30 | www.ssil.se

»Fysiskt våld föregås i stort sett alltid av psykiskt våld som byggs upp under lång tid« Jenny Kääntä hoppas att lagen kan hjälpa kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer och unga kvinnor, som är en extra utsatt grupp. – Fysiskt våld föregås i stort sett alltid av psykiskt våld som byggs upp under lång tid när det gäller våld i nära relationer. Därför kan den här lagen möjliggöra att vi får stopp på våldet betydligt tidigare. Redan på 50-talet pratade man om själslig terror, så den här frågan har diskuterats under lång tid. Man har ansett att det har varit för svårt att bevisa psykiskt våld. Nu var kanske tiden mogen. DET BLIR UPP till åklagaren att bevisa vålds-

utövarens skuld och det tror Jenny Kääntä inte ska vara svårare än många andra brott, till exempel olaga hot. – Personer kan vittna om hur den våldsutsatta har förändrats, genom att till exempel isolera sig eller uppträda på ett undvikande sätt. Det kanske finns en psykolog- eller vårdkontakt och sparade sms. En skillnad mot till exempel grov

fridskränkning är att det inte krävs att den våldsutsatta och våldsutövaren är närstående. Det behöver alltså inte röra sig om våld i nära relation, utan all form av psykiskt våld är brottsligt. Det kan vara mobbing, utfrysning på arbetsplatsen, maktutövning mot funktionsnedsatta eller andra i beroendeställning. JENNY HOPPAS ATT själva kriminaliseringen ska ha en normerande effekt, på samma sätt som när barnaga blev straffbart. I Danmark, där man har haft den här brottsrubriceringen sedan 2019, kan man se just detta. – Brå lyfte upp i sitt remissvar att det i Danmark har haft en viss normerande effekt att kriminalisera psykiskt våld särskilt. Jag hoppas också att personer som är utsatta för psykiskt våld ska kunna inse att de faktiskt är utsatta för våld, trots att de inte blir synliga blåmärken. Att det anses vara ett lika klandervärt beteende som fysiskt våld, avslutar Jenny Kääntä.

Skyddat boende aMHigo fjärilen erbjuder, med tillstånd från IVO, skyddat boende med individuellt anpassat stöd för de som är i behov av skydd. Utsattheten kan bero på på hot, våld i nära relation eller hederskontext. Vi har kollektivt boende för kvinnor med eller utan medföljande barn, och enskilda lägenheter för familjer eller enskilda kvinnor och män. Vi tar emot personer med psykisk funktionsnedsättning i kombination med våldsutsatthet. Vår personal har spetskompetens inom hedersförtryck, våld i nära relation och psykisk funktionsnedsättning. En individuell säkerhetsplanering och genomförandeplan görs för både vuxna och barn. Fjärilen har barnansvarig personal.

aMHigo är tillgängliga dygnet runt för både de som bor hos oss och socialtjänst Ni når oss dagtid på 070-557 25 46 och 010-188 00 05, dygnet runt.

info@amhigo.se | www.amhigo.se

SKYDD & STÖD

Bristen på bostad förlänger otryggheten En egen plats mer än tak över huvudet En egen stadigvarande bostad är en viktig förutsättning för att kunna lämna en våldsutövare, bli fri från våldet, återhämta sig och börja ett liv i frihet. Men tillgången till bostad är långt ifrån självklar, vilket skapar oförutsägbarhet och fortsatt utsatthet. Det visar en ny rapport från Nationellt Centrum för Kvinnofrid, NCK. TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES OCH NCK

Rapporten ”En egen plats – Våldsutsattas tillgång och rätt till trygga och stabila bostadsförhållanden” redovisar en forskningsstudie från Nationellt Centrum för Kvinnofrid, NCK, vid Uppsala universitet. Där har man i fyra delstudier undersökt våldsutsatta kvinnors tillgång till tryggt och stadigvarande boende efter separationen från en våldsutövare. Man har också kikat på regelverk och dess tillämpning samt kommunala strukturer och arbetssätt. Tio kommuner i Gävleborgs län ingick i studien, liksom enkätsvar från våldsutsatta och en analys av kommuners utredningar och beslut om ansökningar om boende för våldsutsatta. – Både professionella och våldsutsatta beskriver att bostaden har en stor betydelse och kan till och med vara en förutsättning för att kunna lämna en våldsutövande partner, säger Sara Skoog Waller, biträdande lektor i könsrelaterat våld Sara Skoog Waller. FOTO: NCK och hälsa vid NCK.

32 | www.ssil.se

Hon har varit projektledare för forskargruppen med tvärvetenskaplig kompetens inom psykologi, socialrätt, kriminologi och könsrelaterat våld. ENLIGT RAPPORTEN ÄR bostaden central på många sätt, den ger stabilitet, trygghet, självständighet och chans till återhämtning. – Många våldsutsatta tvingas flytta runt hos familj, vänner och olika tillfälliga lösningar. Utan egen bostad är risken större att man går tillbaka till våldsutövaren. Socialtjänsten har ett ansvar att ge stöd till våldsutsatta, men det saknas ett nationellt regelverk och en nationell samordning som säkerställer våldsutsattas rätt till en stadigvarande bostad. Detta trots att ett villkor för att undkomma våldet ofta är att lämna sitt hem. Vissa får komma till ett skyddat boende, för att kanske sedan leva med skyddade personuppgifter, ibland långt bort från hemkommunen. Man tvingas lämna sina tillhörigheter, sitt nätverk, sitt jobb och många gånger har man blivit utsatt för ekonomiskt våld, vilket försvårar situationen att själv få ett bostadskontrakt. STUDIEN VISAR TYDLIGA skillnader i olika kommuners tolkningar av lagstiftningen, förhållningssätt till våld, priorite-

ringar och insatser. När det rör sig om våld i nära relation där den våldsutsatta behöver hjälp har socialtjänsten möjlighet att lösa eventuella skulder, ordna boende och bekosta hyran. – I vissa kommuner kunde våldsutsatta relativt snabbt få en ny bostad, men i andra kommuner var det betydligt svårare. Där betonades krav på den våldsutsattas självständighet och det egna ansvaret för sin situation. Hos vissa handläggare ansågs våldet inte vara ett starkare skäl än för någon annan som ansökte om bostad. Och det handlade inte om resurser. Det kunde finnas tomma lägenheter och bostadsbolag villiga att samarbeta. Sara Skoog Waller beskriver detta som en allvarlig brist i ett samhälle som står för en nollvision. Hon pekar på bostaden som en central fråga för att motverka våld mot kvinnor och en konkret åtgärd som gör vägen ut ur våld tryggare och mer värdig. Våld i nära relation är också den största anledningen till hemlöshet hos kvinnor, som också är angeläget att motverka. – I mindre kommuner kunde man vara bättre på att samverka mellan enheterna. De var några få personer som satt nära varandra och kunde jobba tillsammans med varje individ. I andra kommuner kunde ärenden bollas mellan enheter

Det är stora olikheter mellan olika kommuner vilken hjälp våldsutsatta kvinnor får för att hitta ny bostad. Foto: Getty Images

www.ssil.se | 33

Barn påverkas starkt av att inte få en långsiktig stabilitet och trygghet. Foto: Getty Images

där någon utreder våldet och en annan tar beslut om bistånd eller boende, men utan att ta våldet i beaktande. Det kunde alltså finnas både resurser och kunskap i kommuner med specialiserade enheter inom socialtjänsten men samverkan var svårt att få till och därmed fick inte våldet så stor vikt som det borde ha. – De kommuner som lyckades skapa en fungerande kedja från akut skydd till en trygg och permanent bostad beskrev ett tydligt ledarskap på både enhets- och myndighetsnivå där våldsutsatta prioriterades i både handläggning och bostadsförsörjning. VID BEHOV AV flytt över kommungränser behövs fungerande samordning mellan kommuner och nationell styrning, något som inte finns i tillräcklig utsträckning idag. Dessutom visar rapporten att i glesbygdskommuner kan det finnas ytterligare hinder i form av utbredda uppfattningar om att man inte vill vända sig till socialtjänsten på grund av brist på anonymitet. – Det var förvånande. Det fanns beskrivningar av en stark tystnadskultur och rädsla för repressalier. Där fick kvin-

34 | www.ssil.se

»I mindre kommuner kunde man vara bättre på att samverka mellan enheterna« nojouren stor betydelse som lågtröskelverksamhet och tog ett stort ansvar. Där behöver man öka tillgängligheten och använda sig att lokalt förankrade kanaler för att minska barriärer, säger Sara Skoog Waller. NCK:S RAPPORT REKOMMENDERAR en tydligare

styrning och ledning. Att nationella riktlinjer införs med vägledning som tydliggör våldsutsattas rätt till stadigvarande bostad. Våldsutsatta kvinnor och barn borde skrivas in som en prioriterad grupp i kommunen handlingsplan för bostadsförsörjning. Det borde också införas ett systematiskt kvalitetsarbete för att följa upp och analysera samverkan, arbetssätt och resultat, stärka kunskapen om våld och arbete för attitydför-

ändring så att även den som arbetar med samhällsplanering och bostadsförvaltning har kunskap om våld i nära relationer och dess konsekvenser. Hållbar samverkan mellan socialtjänst, bostadsbolag, samhällsplanering, kvinnojourer och polis. Likaså att arbeta för långsiktiga och stabila bostadsinsatser genom bland annat sociala kontrakt och särskild förtur i bostadskön för att tillgodose våldsutsattas behov. – Könsrelaterat våld måste bli en central fråga så att inte den som lämnar en våldsam relation fastnar i ovisshet och otrygghet för framtiden. Den psykosociala förankringen i vardagsmiljöer, nätverk och barns kontinuitet är viktig för återhämtningen efter det trauma som våldsutsatthet är, avslutar Sara Skoog Waller.

Vi erbjuder dig ett skyddat boende av hög kvalitet

Vi har IVO-tillstånd Vi tar emot placeringar dygnet runt och hämtar i hela landet. Telefon: 070 – 82 67 962 E-mail: info@satinab.se

INDIVIDANPASSADE SKYDDSINSATSER Skyddsplaceringar inom våld i nära relation, hedersrelaterat våld och avhopp. Vi verkar i hela Sverige – med bas i Sala. Verksamma sedan 2018.

Daglig verksamhet Gruppbostad Sysselsättning

Kontakta Beatrice Malinaric, 070-665 03 82 för mer information.

WWW.RILANCIO.SE | 0224-773 83 | INFO@RILANCIO.SE

010 - 18 51 670 | info@individkraft.se www.individkraft.se

Tillförlitlig drogtestning ger vården bättre underlag för bedömning, behandling och uppföljning.

Ökad patientsäkerhet genom avancerad och bred drogtestning Prodia är en av Sveriges främsta aktörer inom drogtestning. Genom breda analyspaneler, låga gränsvärden och avancerad analysteknik bidrar företaget till ökad patientsäkerhet och ger vårdpersonal bättre underlag för bedömning, behandling och uppföljning.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN PRODIA AB

Idag används Prodias analyser av kommuner, regioner och vårdverksamheter över hela Sverige. Företaget har sitt säte i Skåne och arbetar med avancerade drogtester genom ett högteknologiskt samarbetslaboratorium i Tyskland. Laboratoriet utför analyser med bred substanstäckning och låga gränsvärden för att även kunna upptäcka substanser med kort halveringstid. – Genom vårt samarbetslaboratoriums avancerade teknik kan vi erbjuda analyser med hög specificitet och hög tillförlitlighet. Vi arbetar inte med sållningsanalyser som ett första steg utan utför en direktverifierad analys från början, berättar Annelie Nilsson, produktspecialist och vetenskaplig support på Prodia. Den mer vanliga analysmodellen i Sverige har historiskt sett varit att man använder sig av screening eller sållning som ett första steg. Med den modellen är det endast provsvar över ett förutbestämt gränsvärde som går vidare till verifiering. Med Prodias modell analyseras provet direkt med en verifierad metod, vilket minskar risken att relevanta fynd förbises och ger ett säkrare beslutsunderlag. – Våra analyser utförs med LC-MS/ MS, en avancerad och mycket känslig analysteknik som möjliggör säker identifiering och kvantifiering av substanser och metaboliter, förklarar Annelie. Snabbtester kan vara ett värdefullt verktyg, men de har begränsningar. Höga gränsvärden kan innebära att låga koncentrationer missas och vissa testmetoder kan korsreagera med andra substanser, exempelvis läkemedel. – Med enklare testmetoder finns en risk för både falskt positiva och falskt negativa resultat. Vi erbjuder en lösning som redan från första analyssteget ger hög precision och tillförlitlighet även vid låga koncentrationer, säger Annelie.

Annelie Nilsson, Produktspecialist och Vetenskaplig Support på Prodia.

”Tillförlitliga analyser ger bättre underlag för behandling och uppföljning”. Den avancerade analystekniken kombineras med breda analyspaneler som kontinuerligt utvecklas för att möta en föränderlig substansmarknad. Det innebär att vårdgivare kan identifiera både etablerade droger och nyare substanser som annars riskerar att gå oupptäckta. – Många verksamheter möter idag en betydligt mer komplex drogproblematik än tidigare. Därför är det viktigt att ha analysverktyg som ger en så komplett bild som möjligt av patientens substansanvändning. Det skapar bättre förutsättningar för rätt insatser och uppföljning, fortsätter Annelie. Låga gränsvärden gör det också möjligt att upptäcka substanser som endast finns kvar i kroppen under en begränsad tid. – Spårtiden varierar mellan olika substanser, men vår metod gör att

vi kan identifiera mycket låga halter. Den breda analysmodellen gör också att vi kan upptäcka fler närbesläktade och nya substanser än vad som normalt ingår i traditionell testning, berättar Annelie. För att använda Prodias analyslösningar beställer verksamheten ett testkit. Prodia erbjuder utbildning, vetenskaplig support och stöd kring provtagning och hantering av prover. Proven skickas därefter i förfrankerat emballage till laboratoriet i Tyskland och svar erhålls normalt inom fem dagar. Genom tillförlitliga analyser och hög diagnostisk träffsäkerhet ger Prodia vårdgivare ett bättre underlag för beslut, uppföljning och behandling. Resultatet bidrar till ökad patientsäkerhet och bättre förutsättningar att ge rätt insats vid rätt tidpunkt.

Många barn är rädda för att inte bli trodda om de skulle berätta att de har utsatts för incest eller sexuella övergrepp. Foto: Getty Images

38 | www.ssil.se

Många berättar inte förrän i vuxen ålder Barn behöver få kunskap om incest Vi behöver underlätta för barn att berätta om incest och sexuella övergrepp. Det är vuxnas ansvar att sprida kunskap och våga fråga för att minimera risken för barns utsatthet. Enligt Vinh Phillips Ingvason Nguy n behövs nationella riktlinjer för våldsförebyggande arbete, stöd och skydd för att vi ska leva upp till Barnkonventionen som också är svensk lag. TEXT JENNY FORS FOTO HAJPAD AB OCH GETTY IMAGES

En av fyra har utsatts för incest och sexuella övergrepp i barndomen. Mörkertalet är stort, de flesta berättar inte om våldet förrän i vuxen ålder. Incest, som handlar om att barnet blivit utsatt för sexuella övergrepp av en förälder eller nära anhörig, är väldigt komplext. Barnet står i beroendeställning till den vuxne och kan känna en enorm skam och skuld, det är också vanligt att barnet inte blir trodd. Vinh Phillips Ingvason Nguy n har i flera år arbetat som stödperson hos Rise, Riksföreningen mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen. Där har han mött och lyssnat till hundratals personer genom deras stödchatt, fysiska och digitala stödgrupper, sociala aktiviteter och enskilda stödsamtal på telefon. – Jag märkte att många upplever att de inte blev trodda. Det finns en tendens i samhället att barn anses ha lägre trovärdighet än vuxna. Enligt pågående forskning från Göteborgs Universitet hörs dessutom färre pojkar än flickor på barnahus och färre av dessa får en barnförhörsledare. Deras upplevelser bagatelliseras i högre utsträckning. NU HAR VINH Philips tagit en magisterexa-

men inom barnets rättigheter där hans examensarbete handlar om incest och

andra sexuella övergrepp i barndomen. Han har i en intervjustudie undersökt vad som försvårade respektive möjliggjorde att berätta om dessa. – Det är få barn som anmäler eller pratar om incest och sexuella övergrepp. Det är mycket som försvårar. När det gäller incest så är man rädd för vad som kommer att hända med familjen och att en inte visste vad en utsattes för. Som barn var en van att göra som en blev tillsagd av en familjemedlem eller annan nära vuxen. DAGENS UNGA VET mer om sina rättigheter. Men fortfarande finns en heteronormativ bild att det ofta är män som utsätter och flickor som blir utsatta. Det kan försvåra för pojkar och icke-binära att berätta och bli trodda. Uppsatsen analyserar både sekundär kvantitativ data i form av forskningsrapporter och statistik och kvalitativ data i form av enskilda intervjuer med vuxna som utsatts för incest eller sexuella övergrepp i sin barndom. – I intervjuerna kom det fram att barnsyn och normerna i samhället resulterade i childism och att barn inte anses retoriskt trovärdiga. Det såg vi i det uppmärksammade snippa-fallet. Vuxna an-

ser att barn använder fel ord. Deras återberättande kan nedvärderas efter ordförrådet, men även baserat på deras utseende såsom etnicitet och pubertetsutveckling. Både i den tidigare Vinh Phillips forskningen och i intervju- Ingvason Nguy n. FOTO: HAJPAD AB erna efterfrågas våldsförebyggande arbete, träning på gränssättning och integritet redan i förskolan. Deltagarna uppgav att de inte hade fått lära sig om gränssättning och att pojkar kan utsättas för incest och sexuella övergrepp. De hade inte hört vuxna prata om att incest sker av en nära anhörig, utan det pratas mest om att man ska akta sig för främlingar. Forskning visar dock på att sexuella övergrepp oftast sker av någon barnet känner. OM MAN INTE får lära sig om kroppslig in-

tegritet och vad som inte är okej så vet man inte vilka rättigheter man har. – Vuxna måste våga fråga och våga

www.ssil.se | 39

se. Det här är inget man gärna pratar om, för det är så tabu, men man behöver informera och ställa rätt frågor för att stoppa utsattheten. Detta är vad brottsoffren efterfrågar och deras perspektiv behöver lyftas. Samhället lägger ofta skulden på den som blir utsatt. Deltagarna berättar att de var rädda att inte bli trodda, ifrågasatta och kände skuld. Normerna är också kopplade till könsidentitet, klass, religion, funktionsnedsättning och ålder. Det som också kan hända är att kroppen reagerar och man kan bli upphetsad, trots att man visste att det man utsattes för var fel. Det kan också lägga extra skuld på barnet, något som förövaren utnyttjar till sin fördel. – Det som underlättade att berätta om övergreppen var att de hade kunskap och förtroende för personen. De hade hört om andra och kände igen sig, vilket gjorde att de kände sig mindre ensamma. Att flytta till en annan ort kunde skapa geografisk distans till förövaren, vilket kunde få det lättare att berätta. Det underlättade också för att kunna börja bearbeta det som hade hänt. – Många har minnesluckor och kommer bara ihåg fragment av det som skett. Alla deltagare i studien kände en stor skam över att ha blivit utsatt och ibland kunde denna skam dövas med alkohol. EN DELTAGARE BERÄTTAR hur övergreppet blev en skämtsam anekdot som drogs på fyllan, för en annan så ledde övergreppen till ett sexmissbruk för att ta tillbaka makten. Att erkänna sexmissbruket blev ett steg på vägen att berätta. Det vanligaste är att barn först berättar för en nära vän eller ett syskon. En anonym stödchatt är också ett vanligt första alternativ eftersom många gärna testar sig fram för att se hur de blir bemötta. Därför är ett gratis lågtröskel-stöd väldigt viktigt. Att berätta för andra som ett skämt kan vara ett sätt att själv förminska det

40 | www.ssil.se

Uppsatsen har undersökt vad som försvårade och möjliggjorde att barnet vågade berätta. Foto: Getty Images

»Alla deltagare i studien kände en stor skam över att ha blivit utsatt« som hänt av rädsla för att inte bli trodd eller blir bemött på ett seriöst sätt. Hade det funnits en trygg miljö och bra information så hade barnet i stället kunnat be om hjälp. – Alla intervjupersoner efterfrågar stödinsatser och mer information i skolan. 2025 konstaterade Skolinspektionen att sexualundervisningen i skolan är bristfällig, heteronormativ och inte utlärd ur ett intersektionellt maktperspektiv. Det behövs mer kunskap om sexualitet, kroppslig integritet, gränssättning, känslor och samtycke, inte mindre. Det skulle också ge barn ökad retorisk trovärdighet. ATT HÅLLA INNE med sina upplevelser re-

sulterade i depression, kronisk smärta, sjukskrivning och sjukpension. Men vis-

sa kan också fokusera på karriären eller liknande så det man brottas med inom sig kanske inte syns utåt. Vuxna som möter barn borde ta ansvar för att fråga om något är fel. Sedan hösten 2025 jobbar Vinh Phillips Ingvason Nguy n som samordnare våldsförebyggande arbete på Kvinnooch Ungdomsjouren Borås och föreläser för årskurs fyra upp till och med högskola i Borås, Herrljunga, Bollebygd och Ulricehamn. – Jag håller också föredrag om normer, gränser, samtycker och våld i nära relationer via Athernas Talarbyrå. Närmast ska jag sitta i juryn för Childhood-priset 2026, detta för tredje gången. Det är få män som arbetar med de här frågorna, och det.känns viktigt att jag som man gör detta.

Leva LSS 9:8 barnboenden

Missbruksbehandling pojkar 15-20 år Östagården 073-405 00 15 Lediga platser finns just nu

Bålsta | Enköping | Spånga Boenden med hemkänsla och särskild service för ungdomar från 13 år. Läs mer på www.levalss.se

PE N P RU

TO CK

HOL M

L E JONG

Kontakt: Christofer Marken på; christofer.marken@levalss.se eller ring 070-880 1650

Behandling som gör skillnad Vår behandling bygger på vetenskapligt förankrade metoder som KBT och 12-stegsmodellen, noggrant anpassade för ungdomars specifika behov och förmågor. Våra värdeord – Respekt, Omtanke och Struktur (ROS) – genomsyrar allt vi gör och utgör grunden för vårt arbete. Kreativitet Under sin placering hos oss vill vi hjälpa våra ungdomar att utvecklas och utforska sin kreativa sida. Vi erbjuder därför olika forum för att antingen upptäcka nya intressen eller fortsätta utveckla sin kreativitet. Målgrupp Riskfyllt alkohol-/drogbruk Missbruk eller beroende Utåtagerande beteende/aggressivitet Neuropsykiatriska funktionshinder

RMANL AN

Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm och utanför Strängnäs. Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.

LEJONGRUPPEN AB = www.lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se

073-405 00 15 | info@allians-gruppen.se | www.allians-gruppen.se

Konsekvenserna för barnen som utsätts för övergrepp online är stora och kan vara livslånga, enligt UNICEFs rapport. Foto: Getty Images

Vart femte barn utsatt för sexuella övergrepp online Sexuella övergrepp mot barn online är vanligt och sker framförallt på de vanligaste plattformarna. En ny rapport från UNICEF visar att färre än en procent anmälde övergreppen till polis eller socialtjänst och 40 procent inte berättade för någon att de blivit utsatta. 20 miljoner barn i åldern 12 till 17 år, nästan vart femte barn som använder

42 | www.ssil.se

internet, utsattes för sexuella övergrepp online under loppet av ett år i 21 länder. Det visar UNICEFs nya rapport Through Children’s Eyes: How Digital Technologies Enable Child Sexual Abuse. Färre än en procent anmälde övergreppen till polis eller socialtjänst, och 40 procent berättade inte för någon alls om vad de utsatts för. Många uppgav att de inte visste var de kunde få hjälp, med-

an andra kände för stor skam för att berätta vad de utsatts för. ”Den här rapporten visar att sexuella övergrepp mot barn online är mycket vanligare än vad många tror. Bakom siffrorna finns miljontals barn som utsatts, ofta av någon de känner och på plattformar som är en naturlig del av deras vardag. Samtidigt berättar många barn aldrig för någon om vad de har utsatts för.

Barnens vittnesmål får inte ignoreras, nu måste regeringar och techbolagen agera för att skydda barnen”, säger Pernilla Baralt, generalsekreterare för UNICEF Sverige. Rapporten baserar sig på statistiskt säkerställda undersökningar med 21 000 barn samt djupintervjuer med 100 personer som utsatts för sexuella övergrepp som barn. En majoritet av övergreppen, nästan 60 procent, skedde på etablerade sociala medie-plattformar medan 14 procent var via spelplattformar. De fem plattformar för sociala medier där flest övergrepp begicks var Facebook (50 procent), WhatsApp (29 procent), Instagram (24 procent), Snapchat (13 procent) och TikTok (12 procent). Enligt rapporten uppskattas 15 miljoner barn ha exponerats för oönskat sexuellt innehåll, nio miljoner uppmanats att delta i sexuella samtal eller dela sexuella bilder mot sin vilja, och fyra miljoner barn fått sexuella bilder på sig själva spridda utan sitt samtycke. Den verkliga omfattningen av problemet är dock sannolikt betydligt större, eftersom många barn inte berättar om övergreppen. EN MAJORITET AV övergreppen, 57 procent,

begicks av en person som barnen redan kände, såsom en familjemedlem, bekant, pojkvän eller flickvän. Det visar tydligt att barns liv online och offline inte går att separera. Samtidigt uppgav 38 procent av de barn som utsatts för sexuella övergrepp online att de träffat förövaren för första gången på nätet. I fler än vart fjärde fall var dessutom förövaren själv ett barn. Plattformarnas design och techbolagens affärsmodeller underlättar i många fall sexuella övergrepp mot barn. Det kan exempelvis handla om: - Algoritmer som rekommenderar skadligt innehåll och olämpliga kontakter för barn.

Det här är en av de största studierna i världen i sitt slag.

»Bakom siffrorna finns miljontals barn som utsatts, ofta av någon de känner«

- Möjligheten att skapa nya falska konton, vilket gör det lättare för förövare att vilseleda och utnyttja barns förtroende och återuppta kontakt trots att de blockerats. - Att barns konton och uppgifter inte alltid är privata, vilket kan röja deras identitet och sociala nätverk och möjliggör för förövare att utnyttja informationen för grooming och utpressning. KONSEKVENSERNA FÖR BARNEN som utsätts för övergrepp är stora och kan vara livslånga. Enligt rapporten löper dessa barn fyra gånger högre risk att ha självmordstankar och fyra gånger högre risk för självskadebeteende. De rapporterade också högre nivåer av ångest än jämnåriga som inte utsatts för övergrepp. Konsekvenserna sträcker sig ofta långt bortom själva övergreppet och påverkar barnens skolgång, relationer och vardagsliv. Som en del av rapporten djupintervjuade UNICEF 100 personer som utsatts för sexuella övergrepp online när de var barn. Många vittnade om skam och

skuld, och hur de lagt ansvaret för övergreppen på sig själva. Det är en anledning till att många barn inte berättar för någon om övergreppen. Just skam används också som påtryckningsmedel av förövare. En röd tråd i berättelserna är rädslan för att bilder eller annat material ska spridas vidare. Skam, förnedring och hot om konsekvenser för familj, relationer eller rykte används som vapen för att tysta barn och fortsätta övergreppen. Förövare tenderar även att utnyttja könsnormerna för att skrämma både pojkar och flickor till tystnad. RESULTATEN I RAPPORTEN pekar på ett akut

behov av åtgärder från regeringar, techbolag och andra aktörer för att bättre skydda barn. UNICEF Sverige kräver att: - Regeringar investerar i förebyggande insatser, starka skyddssystem och lättillgängligt stöd så att skola, socialtjänst och polis bättre ska kunna hindra och upptäcka övergrepp, samtidigt som barn får tillgång till trygga vägar till hjälp, inklusive brottsofferstöd, stödlinjer och annan stödverksamhet. - Digitala plattformar hålls ansvariga av regeringar enligt gällande regelverk, såsom Digital Services Act, för att bygga in säkerhet från grunden. Det innebär exempelvis starka integritetsinställningar som standard, bättre skydd mot oönskade kontakter, effektiv nedtagning av övergreppsmaterial samt förändring av funktioner och algoritmer som underlättar övergrepp och exploatering av barn. - Ny teknik och nya digitala funktioner barnsäkras genom krav på barnkonsekvensanalyser både innan och efter lansering. - Föräldrar och andra vuxna nära barn får kunskap och stöd för att kunna föra öppna och icke-dömande samtal om deras digitala liv, så att utsatthet kan upptäckas tidigare och fler barn vågar berätta och få rätt hjälp. KÄLLA: UNICEF

www.ssil.se | 43

44 | www.ssil.se

DIF Sobers syns väl på läktaren med sina flaggor och tröjor.

De går på fotboll utan att dricka DIF Sobers har kvar gemenskapen För ett par år sedan var de fem, sex personer. Idag är de runt 140 stycken. DIF Sobers är en gemenskap för Djurgårdsfans som blivit nyktra. Vi har träffat två män som varit nyktra i tre respektive sex år och som berättar om kärleken till föreningen och om att idag gå på fotboll utan att dricka alkohol. – Det går att förena Djurgården och nykterhet, men vi har inga pekpinnar och vi försöker inte verka för en nykter läktarmiljö, säger Andreas. TEXT ANNE HAAVISTO FOTO DIF SOBERS OCH ANNE HAAVISTO

För många är fotboll och hockey starkt förknippat med alkohol och för en del även andra droger. Man ses innan matcher och dricker öl, dricker öl under matcherna och kanske fortsätter till en bar efteråt. För de flesta fungerar det bra att festa till en kväll då och då. För andra kan det bli ett tillfälle att dricka igen, och leda till problem på jobbet och i privatlivet. Andreas, 47, har varit Djurgårdare så länge han kan minnas. I 20-årsåldern blev han mer aktiv och började gå på matcher som en social grej – och för ölen. – Vi sågs innan matcher, käkade och drack öl. Sen drack vi öl oavsett om vi vunnit eller förlorat. Jag skulle säga att alkohol är synonymt med fotbolls- och hockeykulturen. Det är så normaliserat och det dricks väldigt mycket inför matcher. På matcherna var det så skönt att hänga med vänner, släppa vardagen, vråla och skrika. Den gemenskapen var

viktig för mig. Sen att det inte gick att fokusera på bollen, var en annan sak, berättar Andreas. NÄR HAN BLEV ensamstående förälder till sina två små barn, efter att deras mamma tragiskt gått bort, tog han till alkohol som en paus från livet. – Jag försökte hantera jobb och allt runt omkring och alkoholen blev mitt sätt att hantera livet. Jag mådde fruktansvärt dåligt och när jag blev av med mitt jobb kraschade jag. Andreas var en spillra av en människa. Han drack dagligen och det kom in orosanmälningar till socialtjänsten angående hans förmåga att ta hand om sina barn och han hade mycket dåliga levervärden. – Jag visste länge att jag var alkoholist, men det tog flera år innan jag tvingades erkänna det. Det betydde också att jag var tvungen att ta tag i det. Jag tog först kontakt med Riddargatan 1, där man får lära sig att dricka måttfullt. Men när de

såg mina blodprover sa de att jag måste till en beroendemottagning. Där började min resa till nykterhet. Johan, 51, säger att han blev kär i sinnesförändringen som alkoholen gav redan som 12-åring. Hans pappa var inbiten Djurgårdare så det blev deras grej; att kolla på hockey och dricka öl. När han var runt 18 år började han gå på fotbollsmatcher. – Ölen var roligast. Det hände att jag stod kvar och drack efter pausen och missade andra halvlek, säger han. JOHAN SÄGER ATT han haft ”alkoholistdrick-

andet” från första början, men lugnande ner sig en period då han fick barn. – Jag fokuserade på barnen och jobbet, men när de blev större och började ta med dem på hockey och fotboll drack jag och blev ganska full. Bortamatcherna var en ursäkt för att komma bort hemifrån och för att få supa, säger han. Han trodde att han hade ett fungeran-

www.ssil.se | 45

de liv, eget företag, mycket jobb och en familj som vuxit sig större. Han började smygdricka hemma. – Jag gjorde klassikern, började gömma flaskor. När min fru konfronterade mig ljög jag och sa att de inte var mina. HAN MÅDDE DÅLIGT när han drack och han

mådde dåligt när han inte drack. Johan blev deprimerad och fick stämningshöjande mediciner. Han försökte parera genom att gå till en psykolog. – Där satt jag och skyllde mitt drickande på allt omkring mig. Det var fel på allt, men ville inte inse att det var alkoholen som var orsaken till att jag mådde dåligt. Lediga stunder och på alla semestrar drack han så mycket han kunde. Under en kort period drack han och gick på Antabus samtidigt. Alla ansatser till att sluta dricka har han gjort för omgivningens skull. – Det fungerar inte att försöka sluta för någon annans skull, det måste komma från en själv. Påsken 2023 kom vändningen. Johan hade varit på en utlandsresa och skulle åka till sin familj i fjällen. – Jag var på botten och kunde inte sluta dricka och kom aldrig iväg till familjen. En vän till mig som är nykter såg chansen och fick iväg mig till ett behandlingshem. Sedan dess har jag varit nykter, säger han.

DE BÅDA TRÄFFADES via DIF Sobers och delar kärleken för Djurgården och livet som nyktra alkoholister. De säger båda att föreningskulturen är en del av deras identitet, en kärlek, som en familjemedlem. – Ja, det är nästan som en nära familjemedlem. Jag blir lika glad när det går bra för Djurgården som när det går bra för mina barn, och tvärtom. Jag gillar även Liverpool och åker och ser någon match varje år. Och jag blir upprörd om det går dåligt för dem men det är inte alls

46 | www.ssil.se

Andreas och Johan delar både nykterheten och kärleken till Djurgårdens IF. Foto: Anne Haavisto

»Det fungerar inte att försöka sluta för någon annans skull, det måste komma från en själv« på samma nivå som det jag känner för Djurgården, berättar Johan. – Det är en passion och en kärlek till en förening som jag lagt mycket tid och energi på. Det är väldigt få ställen i samhället där man, oavsett bakgrund, ekonomi, religion, politiska åsikter, kan förenas på det sättet som inom föreningskulturen, säger Andreas. De återkommer ofta till ordet gemenskap under intervjun. Att vara inkluderad, känna sig välkommen, att vara en del av något. – När jag blev nykter valde jag att snabbt gå på samlingar och se på matcher, för jag ville inte tappa den viktiga gemenskapen, säger Andreas. DIF SOBERS KOM igång i en liten skala 2023.

Några yngre män som gått in i nykterhet började kalla sig DIF Sobers, tryckte upp några T-shirts och skapade en Whats Up-grupp med fem, sex personer. Sedan har det bjudits in fler och fler och idag är de runt 140 personer.

– Tanken är att man inte ska behöva välja bort Djurgården för att du inte vill sinnesförändra dig med substanser, säger Andreas. Det viktigaste med DIF Sobers är att man ska kunna gå på matcher och uppleva gemenskapen, även om man inte dricker eller tar andra droger. Och det handlar inte om pekpinnar, vill de betona. – Vi vill inte ha nyktra läktare, det handlar absolut inte om det. Men vi personligen kan inte vara onyktra för då går våra liv åt helvete. Det handlar om vår missbruksproblematik, säger Andreas. Gemenskapen är inte organiserad och det finns inga planer för det i dagsläget. De har ett Instagramkonto som några personer har hand om, där det också finns kontaktuppgifter. Långt i från alla i gruppen är aktiva och behöver inte vara det heller. – Vi har ingen agenda eller styrning. Vi har tryckt upp lite tröjor och annat och har synts i ett inslag i tv 4 bland annat.

»Tanken är att man inte ska behöva välja bort Djurgården för att du inte vill sinnesförändra dig med substanser«

Föreningskulturen är en stark del av identiteten för både Andreas och Johan.

Sen drar vi ihop samlingar i vår Whats Up-grupp. En del träffas och käkar innan en match och ibland står vi tillsammans och ser på matcher, berättar Andreas. – Det formas väl lite efter hur det utvecklas, säger Johan. Hur blir ni bemötta ute på arenorna? – Överväldigande majoriteten är positiva. Det finns säkert de som tycker att vi är töntiga, men inget som de säger till oss. Folk är positiva och kommer med glada tillrop. På matcherna har vi våra tröjor och så har vi en flagga som vi gjort, som visar vår närvaro på matcherna. – Jag har mött folk på matcher som hajat till och sen gjort tummen upp. Det är aldrig någon som kommit fram och sagt något negativt, säger Johan. Många går, som Andreas och Johan, på olika 12-stegsgemenskaper som ofta genomsyras av transparens och igenkänning. – Vi har så otroligt många likheter, oavsett ålder och bakgrund och vi stöttar och lär oss av varandra. På ett möte kan du visa dig svag och vara brutalt ärlig och du får tala till punkt och ingen dömer dig. Det är högt till tak och lättsamt, även om det handlar om en obotlig, progressiv, dödlig sjukdom, det allvaret finns ju också där så klart, säger Andreas. – Vi har missbruket och vägen till till-

frisknande. Det är mycket igenkänning och skratt och så får man bra självdistans, tillägger Johan. Det fanns element av sorg minns Andreas. När han behövde släppa något som betytt så mycket. – I början fanns det en rädsla för att förlora någonting, när jag inte längre hade snacket över ölen som jag hade längtat till. Drickandet som var en stor del av umgänget. Därför var det, som sagt, så otroligt viktigt att säga att jag kommer till samlingen men jag dricker inte. En del av de nya som kommit med i DIF Sobers har berättat att de inte vågat gå på fotboll på flera år sedan de blev nyktra. Hur är era liv jämfört med hur det var innan nykterheten? – I dag är jag en fungerande människa som är en del av samhället och inte utanför. Nu är jag tillbaka till livet och känner att jag är närvarande. Det har hänt mycket i min personliga utveckling och kanske är inte alla hjärnspöken borta, men jag är mer i balans med dem. Idag har jag också en ny flock; DIF Sobers. Vi tar hand om varandra. Det finns en ärlighet som kommer från hjärtat, säger Andreas. – Då levde jag i ett vakuum och ältade alltid något i huvudet. I dag är jag när-

varande, sover bra och har i princip ingen ångest. På fotbollsmatcher lever jag verkligen ut; skriker, blir förbannad, blir glad. Jag får faktiskt ett utlopp som liknar det jag hade förut med alkohol. Jag ser och jag minns och jag får känslor som är riktiga och ärliga, så är det vad gäller livet i stort, säger Johan. En storsamling med DIF Sobers vore roligt men troligen svårt, menar de, så tills vidare hålls det mesta igång i Whats Up-gruppen – Här kan man ta ut svängarna i samtalen, det är en ventil i vardagen. Ibland snackar vi om tuffare saker som till exempel nykterhet. Men det är främst Djurgården vi snackar om och det blir mycket känslor. Djurgården är känslor, säger Johan.

Om DIF Sobers DIF Sobers (även kända som Djurgården Clean and Sober) är en nykter supportergrupp som startats av supportrar till Djurgårdens IF som själva lever i tillfrisknande från missbruk. Syftet med gruppen är att skapa en trygg gemenskap för personer som vill gå på Djurgårdens matcher utan alkohol och droger. I dagsläget är de cirka 140 personer i gemenskapen och de håller kontakt via en Whats Up-grupp. Instagram: DIF_Clean_and_Sober

www.ssil.se | 47

Rätt Kurva vänder en negativ spiral Barn som faller in i kriminalitet beräknas kosta samhället omkring 30 miljoner kronor per individ. Genom att vända utvecklingen kan barnen välja en annan väg i livet och familjen få en chans till förändring. Rätt Kurva är en sådan satsning där Beredskapslyftet samlar resurser och engagemang från näringslivet. TEXT JENNY FORS FOTO BEREDSKAPSLYFTET, PRIVAT OCH GETTY IMAGES

Rätt Kurva är ett brottsförebyggande program som drivs av Polisens Nationella Operativa Avdelning (NOA). Modellen genomförs i samverkan med socialtjänsten och riktar sig till barn i åldrarna 8-15 år som redan har påbörjat en kriminell bana. De barn som bedöms ha särskilt hög risk att utveckla grov kriminalitet och är bäst lämpade att delta erbjuds individuella insatser för att vända den negativa utvecklingen. – Arbetssättet började i Tyskland under namnet Kurve krigen och infördes i Sverige 2023. Göteborg Nordost, Linköping och Södertälje genomförde Rätt Kurva som ett pilotprojekt och en slutrapport från de två Malin Crona, första åren visar goda Beredskapslyftet. FOTO: BEREDSKAPSLYFTET resultat, berättar Malin Crona på Beredskapslyf-

48 | www.ssil.se

tet, som också är involverad i projektet. Initialt sökte NOA efter en partner som kunde vara länken till näringsliv och civilsamhälle. Beredskapslyftet fick frågan och har nu arbetat sedan hösten 2023 med donationer och resurser utöver de som socialtjänsten kan ge. PROGRAMMET FUNGERAR SÅ att kommunen och polisen sätter ihop en arbetsgrupp som väljer ut vilka individer som lämpar sig bäst för insatsen. – Om familjen tackar ja så startar ett intensivt arbete med hela familjen med målet att minska brottsbanan hos barnet. Man tittar på vad problematiken är och hur behovet ser ut inom olika områden; skolan, fritiden, hemma. Det kanske inte finns något att göra på fritiden och inga pengar till idrottsaktiviteter. Inom Beredskapslyftet kan vi hjälpa till att hitta jobb till både föräldrar, syskon och extrajobb till barnet. Även pengar till idrott eller annat som motiverar. Det är i snitt två år som varje individ är med i Rätt Kurva och idag har programmet spridit sig till totalt elva kommuner.

Till årsskiftet väntas en ny slutrapport från Göteborgs universitet, men enligt delrapporter så fungerar insatserna väl och bidrar till positiva förändringar i barnens och familjernas livssituation. – För de som genomgått programmet har brottsligheten minskat, men för de 20 procent som tackar nej fortsätter orosanmälningarna, så det gäller att få familjerna att tacka ja, säger Malin Crona. DET KRÄVS ANSTRÄNGNING från

familjens sida och det kräver också resurser. I de större kommunerna behövs tre heltidsanställda Rätt Kurva-behandlare. De kommuner som deltar har upp till 10-15 barn i gång. Nybro och Kalmar har precis börjat och i några nya kommuner pågår dialog om att starta.

Pengar till föreningsavgiften eller nya fotbollsskor kan göra stor skillnad. Foto: Getty Images

JÄMFÖRT MED SOCIALTJÄNSTENS övriga insat-

ser så är Rätt Kurva mer flexibel med fler resurser och individuella lösningar. – Familjerna uttrycker det som att de får hjälp ”på riktigt” och uppskattar att hela familjen får stöd. Ofta sitter inte problemet hos barnet. Det kan vara små medel som gör stor skillnad, som ett medlemskap i fotbollsklubben eller att få komma på en jobbintervju. Det är socialtjänsten som gör det stora arbetet, men vi är med och lägger pusslet. Flera stora företag bidrar med pengar genom Beredskapslyftet. På varje ort finns också lokala partners. Mc Donalds och ICA erbjuder arbetstillfällen.

BEREDSKAPSLYFTET ÄR EN ideell förening som startades när pandemin slog till och det

behövdes stärkas upp med arbetskraft inom vården. Grundaren ingick i SAS styrelse och kom på idén att skola om SAS-anställda till vårdpersonal i samarbete med Sofia hemmets högskola. – Vi mobiliserar näringslivet när samhället står inför stora utmaningar, som vid invasionen av Ukraina, då vi ordnade aktivitetscenter för ukrainska barn och jobbcenter till nyanlända vuxna. Förutom utrustning och avgifter till fritidsaktiviteter och jobb, så kan Beredskapslyftet också hjälpa till med läxhjälp, skjuts eller annat. Till och med speciallösningar som flytt till en ny bostad har man ordnat. – Även familjestärkande aktiviteter kan vi bekosta. De kanske aldrig brukar göra något roligt tillsammans och så kan

de behöva en belöning om de har lyckats bra i skolan, till exempel bowla, säger Malin Crona. SOCIALTJÄNSTEN JOBBAR MED barn och föräldrar genom att bland annat stärka föräldrarollen, stötta vid konflikthantering och motivera till förändring. – Det gör stor skillnad att vi har hjälp av Beredskapslyftet, som tar hand om de mer praktiska behoven. När det är gjort och vi har lärt känna varandra så kan familjen lättare öppna upp sig och vara mottagliga för behandling, säger Josephin Miller som är koordinator för Rätt Kurva och arbetar på Ung Angered, som hör till Socialförvaltning Nordost i Göteborg. Det som skiljer Rätt Kurva från andra

www.ssil.se | 49

Samverkan mellan flera aktörer är en stor framgångsfaktor för Rätt Kurva. Foto: Getty Images

insatser är att det inte finns någon tidsbegränsning. Så länge behovet finns och man är mottaglig så fortsätter insatsen. – Hur stödet ser ut är väldigt individuellt. En förälder kanske behöver öva på gränssättning utan att bli våldsam, barnet kanske behöver bättre impulskontroll och ett syskon kan ha andra bekymmer som kräver samtal. Teamet har kontakt med skolan, är med på skolmöten, hjälper familjen i kontakten med andra myndigheter och tar hjälp av andra aktörer när det behövs. JOSEPHIN MILLER FUNGERAR

Josephin Miller, Göteborg Nordost. FOTO: PRIVAT

50 | www.ssil.se

som samverkansansvarig och spindeln i nätet. Hon utbyter mycket information med SSPF, som redan är en fungerande samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid. – De har mycket

»Det kan vara små medel som gör stor skillnad, som ett medlemskap i fotbollsklubben eller att få komma på en jobbintervju« Malin Crona kännedom om vissa individer i områdena, så vi har gemensamma avstämningar för att kartlägga ungdomar i riskzon. Rätt Kurva är ju en insats som polisen erbjuder, så ibland kan de vara så att familjen redan har en annan insats från socialtjänsten. Men ibland är de inte mottagliga eller man märker att det inte är rätt insats. Då kan vi avbryta. DET BÄSTA MED Rätt Kurva tycker Josephin är att det får ta tid. – Vi jobbar i områden där det redan finns en jättestor misstro mot socialtjänsten. Det tar tid att få förtroende, och hållbar förändring tar tid. Vi är kvar under lång tid för att se hur familjen klarar av allting själva. Men vi vill ju också att de ska lära sig att vara självständiga,

att våga sätta gränser, så tillslut behöver vi släppa, avslutar hon.

Rätt Kurva Q Rätt Kurva är ett brottsförebyggan-

de och individanpassat program som riktar sig till barn mellan 8-15 år. Polisen tillsammans med Socialtjänsten identifierar och erbjuder platser i programmet till barn som anses löpa särskilt stor risk för att falla in i grov brottslighet, baserat på tidigare kriminalitet. Ett flertal nya områden kommer att ansluta under 2026. Via Beredskapslyftet (Ideell Förening) får programmet stöd från ett antal företag och civilsamhällesorganisationer, både i form av resurser, nätverk och engagemang.

Familjehemsindex För pojkar och flickor 9-13 år • Individanpassade insatser • Traumamedvetet förhållningssätt • Omsorg - Trygghet - Delaktighet 0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se

Kvalitetssäkring för uppdragsgivare Det självklara verktyget för dig inom kommunal eller konsulentstödd familjehemsvård som vill stärka relationer med dina uppdragstagare.

Vill du veta mer – kontakta oss! 0585-738 112 | kund@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se

Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter. Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år. För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52

STÖDBOENDE FÖR VUXNA Individuellt stöd för ett mer självständigt liv Vi erbjuder stöd utifrån den enskildes behov, med fokus på struktur, stabilitet och ökad självständighet. Individuellt anpassat stöd Tydlig planering och uppföljning Nära samverkan med socialtjänsten

SÖKER DU EN PLACERING?

040-688 08 00 boka@tamira.se Information: info@tamira.se

En chans för familjen GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser. Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se

Intressant samtal i studion mellan Maria Cajdert, Nathalie Bishop och Helena Bingham Brewer.

Lyssna på Omtanke poddens pilotavsnitt Vi har spelat in ett pilotavsnitt av Omtankepodden! Maria Cajdert på SSIL intervjuar Nathalie Bishop och Helena Bingham Brewer, som är samarbetspartners till pilotavsnittet. Det blev ett intressant samtal om den mörka triadens personlighetssyndrom: psykopati, narcissism och machiavellism. TEXT OCH FOTO JENNY FORS

52 | www.ssil.se

Det var en härlig sommardag då vi klev in i studion i Stockholm tillsammans med Helena Bingham Brewer och Nathalie Bishop som också är mor och dotter. Tidningen Omtankes läsare känner säkert igen Helena från olika artiklar om psykopati och narcissism, som har lockat rekordmånga läsare genom åren. Hon har också föreläst på SSIL utbildningsdagar om den mörka triaden och hur man kan

känna igen och hantera dessa manipulerande personlighetstyper. – Jag tror att många vill veta mer, de kanske känner igen sig i det här beteendemönstren, man kanske har en partner, en förälder eller chef som har sådana här drag. Man har anat att något inte har stått rätt till men inte kunnat sätta ord på det, säger Helena Bingham Brewer i podden. Nathalie Bishop är expert på toxiska beteenden och destruktiva mönster i arbetslivet, Executive coach och utbildare, med grund i organisationspsykologi och ledarutveckling. Hon beskriver hur dessa personer kan skapa splittring och skada på arbetsplatsen. Tillsammans leder de nu en ny utbildning som djupdyker i den mörka triaden och ger konkreta verktyg hur man kan hantera dessa toxiska beteendemönster. Den hittar du på ptfo.se – Det är en utbildning jag själv önskar jag hade haft tillgång till, säger Nathalie Bishop. DEN MÖRKA TRIADEN är ett samlingsbegrepp

för psykopati, narcissism och machiavellism. – Personer med psykopatiskt personlighetssyndrom eller psykopatiska drag upplevs ofta som väldigt charmiga och karismatiska, de har en grandios självbild och de är ofta patologiskt lögnaktiga. Mycket manipulativa, känslokalla och beräknande. Narcissisten styrs mer av sina känslor och söker ständig bekräftelse, hävdar sig genom att trycka ned andra. Målet är att ha vinning över andra för att täcka upp för en självkänsla som många gånger är väldigt skör. Machavellisten är också manipulativ, kontrollerande och svartsjuk, det är genomgående för alla tre, men machiavellisten är inte lika impulsiv som psykopaten utan mer långsiktigt beräknande, även dominant och grym, säger Helena Bingham Brewer. – Det som också är intressant är vad som händer runt de här personlighetstyperna, för de behöver andra för att ha sitt fäste. Man formar ofta ett system kring sig; någon blir favorit, någon blir syn-

Nathalie och Helena startar nu en utbildning tillsammans.

»Omgivningen har ofta svårt att se det här från början« dabock, andra blir oftast medberoende eller medlöpare. Omgivningen har ofta svårt att se det här från början. Samma system uppstår i familj, släkt eller på en arbetsplats. Att förstå personen ger bara halva bilden, man behöver förstå hur personen påverkar omgivningen, säger Nathalie.

Nervsystemet fungerar inte riktigt normalt när barnet hela tiden behöver ha alla tentakler ute. – Då kan barnet reagera väldigt starkt på småsaker och till exempel be om ursäkt på ett överdrivet sätt, så det behöver man vara nyfiken på. Man behöver ta barnets berättelse på allvar och se föräldrarnas beteende ur barnets perATT LEVA MED en sådan här perspektiv. Är det en förälder som son är att leva i ständig skräck Maria Cajdert, alltid ställer upp kanske man ska och rädsla. Viktigt att poängtera är SSIL. fråga sig om det kan vara konatt både män och kvinnor kan ha troll, säger Nathalie. de här personlighetsdragen. – För barnen är det här särskilt allvarligt, de behöver hela tiden vara på sin Omtankepodden vakt samtidigt som de tar på sig rollen att skydda den andra föräldern. Det blir Du hittar pilotavsnittet av Omtankepodden ”Charm makt och manipulation” trauma på en djup nivå, säger Helena med Nathalie Bishop och Helena och fortsätter: Bingham Brewer på Acast och Spotify. – Ofta tar barnet ut sin frustration Även på ssil.se och Omtanke.today. Mer och ilska på den förälder som den är om utbildningen finns på Psykoterapi trygg med. Det kan den föräldern få Forums hemsida: ptfo.se. emot sig sedan.

www.ssil.se | 53

2026 10-11 november • Stockholmsmässan På plats bland talarna: Läs mer och boka din plats på socionomdagarna.se Björn Eriksson, Socialstyrelsen

Mia Börjesson

ARRANGÖRER

Maria Lundberg, Mälardalens universitet

Sanam Gharaee, Lex Tintin-föreningen

Klara Hussenius, Stockholms universitet

Susanna Alakoski

ORGANISATÖR

Carin Götblad, Polismästare

Christian Rück, Karolinska Institutet

Årets självklara plats för att driva utvecklingen mot ett starkare och mer hållbart socialt arbete!

I SAMARBETE MED

LÖRDAG 21 NOVEMBER Stockholm Kulturhuset Sergels Torg

Familjehemsdagen 2026 Vill du träffa nuvarande och framtidens familjehem, boka din plats som utställare. Läs mer och anmäl dig på familjehemsdagen.se

GÄSTKRÖNIKAN

De osynliga barnen och den farliga tystnaden När jag för 25 år sedan pluggade till beteendevetare och senare psykoterapeut växte mitt intresse för vad som händer i människor som lever i våldsamma relationer. Jag förfasades över hur svårt livet blev för de utsatta samtidigt som jag skrämdes av hur slarvigt vi som samhälle hanterade kvinnor och barn som utsattes för våld. Senare mötte jag också de allra sköraste: barnen som tvingas växa upp med våld som fondvägg. Under mina år som föreståndare på HVB-hem för kvinnor blev mönstret smärtsamt tydligt. Kvinnornas livsberättelser är ofta närmast identiska i sin tragik. De hade upplevt våld som barn, men deras upplevelser hade konsekvent osynliggjorts utan behandling. De hade fått bära sina trauman ensamma, utan insatser eller behandling. När jag mötte dem i vuxen ålder på behandlingshemmet, kämpade de mot ett tungt missbruk – det mest effektiva sätt de hade hittat för att bedöva det trauma som ingen någonsin hjälpt dem med. PÅ STADSMISSIONEN HAR vi ett uppdrag att påverka när välfärdssystemen sviktar. När vi tillsammans med BRIS 2018 startade projektet om barns rätt i skyddade boenden såg vi hur välfärdssystemet brast. Runt 6 000 barn vistades minst en natt på skyddat boende det året. Trots att de befann sig i en mycket utsatt situation hade de ingen självklar rätt till eget stöd. Skyddade boenden omfattades inte av samma krav och tillsyn som i dag, vilket gjorde att samhällets ansvar för barnen var otydligt och att deras behov alltför ofta hamnade i skymundan. Barnens egna ord om sin vistelse till oss skär genom alla politiska filter. De berättade för oss om hur de agerar sköldar för sina mammor, hur de lär sig läsa av hot i luften innan de ens lärt sig läsa böcker och hur de håller fasaden uppe mot omvärlden medan de gråter sig till sömns.

56 | www.ssil.se

Men det som gör mest ont är tystnaden de beskrev. När de väl når det skyddade boendet – den plats som ska vara räddningen – möttes de ofta av ett professionellt tomrum. De beskrev hur vuxna pratar över deras huvuden, hur skolgången rann ut i sanden och hur de lämnades med ett orimligt ansvar att ta hand om sin förälder. Det saknades kompetens att behandla deras trauma och metoder för att läka små själar i kris.

»På vilken annan plats i samhället skulle vi acceptera att behandling sker av sig självt?«

och skyddade boenden runt om i landet vara med och utveckla insatserna inom skyddat boende. Här finns en verklig möjlighet till social innovation, där den idéburna välfärdens erfarenhet, närhet och engagemang kan förenas med socialtjänstens ansvar, kunskap och långsiktighet. Professionalisering och idéburet engagemang är inte varandras motsatser – tvärtom kan de tillsammans skapa bättre stöd och starkare skydd för de barn som behöver det mest. Jag är färdig med att se barn osynliggöras. Vi kan inte fortsätta laga trasiga vuxna om vi inte vågar ge barnen den vård de har rätt till här och nu.

Det väcker en enkel men provocerande fråga hos mig: På vilken annan plats i samhället skulle vi acceptera att behandling sker av sig självt? Vilken vuxen med en svår psykiatrisk diagnos som PTSD skulle vi hänvisa till några som förvisso kan mycket om våldets mekanismer men inte har utbildning i att behandla trauma hos barn? STADSMISSIONEN VILAR PÅ en idé-

buren grund, men det får aldrig bli en ursäkt för att sänka kraven på professionalism. Insatser och stöd är ett hantverk som förutsätter djup kunskap om barns trauma och psykologi. Att vi kräver tillståndsplikt och professionalisering av skyddade boenden är inte ett angrepp på det ideella engagemanget – det är ett försvar för barnens hälsa. Jag ser en stor möjlighet i den utveckling som nu sker. Vi vill tillsammans med socialtjänster, andra idéburna aktörer

: TO FO

Sanna Detlefsen direktor Östergötlands Stadsmission

R CA

Inagården är ett omsorgsföretag för vuxna personer som är i behov av kvalificerad omvårdnad eller behandling. Vi har lång erfarenhet av att erbjuda individanpassade helhetslösningar med boende och daglig verksamhet eller daglig sysselsättning.

Måviken Stöd & Utbildning

DIGITALA UTBILDNINGAR OCH KURSER Säbo

Kunskap, verktyg och stöd som gör skillnad i yrket – och i livet. Arbeta mer strukturerat – med tydliga arbetssätt och skillnad för dem du möter.

Korttidsboende & Säbo

HVB & LSS

UTBILDNING I 12 – STEGSBEHANDLING MMP-12® – Måvikens metodprogram för tolvstegsbehandling

Strukturerad genomförandehandbok – från planering till avslut, dokumentation och uppföljning

Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se eller på 026-456 19 56

Behandling 1-12 med tydliga mål, arbetssätt och uppgifter Färdiga teman och sessioner – direkt användbara i behandling Kommunikationsguide – för ett respektfullt och effektivt bemötande

Just nu 12 000 kr Ordinarie pris 15 000 kr

Digital materialbank – mallar, övningar, guider och stöddokument Stöd för utvärdering och uppföljning – gör resultatet synligt Allt du behöver för att bygga en behandling från början till slut

Unik tjänst för dig som söker eller erbjuder att bli familjehem, jourhem eller kontaktfamilj.

ATT VARA NÄRA ETT BEROENDE Stöd och kunskap för dig som är nära någon med beroende 3 digitala gruppträffar i realtid

www.allafamiljehem.se

Kunskap, igenkänning och konkreta verktyg Minskad skuld oro, och maktlöshet Praktiska strategier i vardagen

Just nu 750 kr Ordinarie pris 1 500 kr

Träffa andra i liknande situation Tryggt, konkret och hoppfullt

Du som arbetar på kommun eller konsulentverksamhet – kontakta mig Lennart Eskilsson lennart@allafamiljehem.se 070-245 86 78

STRUKTUR | VERKTYG | STÖD KOSTNADSFRITT INLEDANDE SAMTAL Vi hjälper er att hitta rätt väg framåt

LÄS MER & ANMÄL DIG Maviken.nu utbildning@maviken.nu 0613-211 67

Tillsammans gör vi skillnad

Läs våra boktips

Vinn!

Den här bo kan du vin ken na! Sidan 66

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer. Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer – interprofessionella perspektiv

Denna antologi från Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset ger en aktuell och fördjupad kunskapsöversikt om våldets uttryck, orsaker och konsekvenser. Med utgångspunkt i nationell och internationell forskning presenteras centrala perspektiv och teorier som bidrar till förståelsen av mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Boken har ett interprofessionellt perspektiv och vänder sig till studenter och yrkesverksamma inom bland annat hälso- och sjukvård, socialt arbete, tandvård och rättsväsende. Den belyser olika myndigheters ansvar för att bekämpa våldet samt att erbjuda skydd och stöd till den som är utsatt. Redaktörer: Carolina Överlien, Ulla Albért, Anette Marklund och Ylva Palmblad Studentlitteratur, studentlitteratur.se

Handbok i kommunal ekonomi Boken ger en övergripande inblick i kommunsektorns ekonomiska förutsättningar och visar samtidigt hur arbetet kan göras i praktiken. Med ett vardagligt språk och konkreta exempel är detta handboken för dig som har ansvar för kommunal eller regional ekonomi – även om du inte tidigare varit insatt i de kommunalekonomiska frågorna. Läsaren får följa hela kedjan: från budgetprocess och driftbudget till investeringsbudget, löpande uppföljning, årsredovisning och förvaltningsberättelse. Boken förklarar också hur kommunal bokföring fungerar, varför kostnader och intäkter periodiseras, hur resultat- och balansräkning ska förstås och hur kassaflöde, lån och investeringar påverkar ekonomin över tid.

n! Vihn är boken

Författare: Annika Wallenskog Förlag: Gothia kompetens, gothiakompetens.se

Den na! kan du vin Sidan 66

Betalt föräldraskap

Familjehemmens moraliska ekonomi Med utgångspunkt i 66 samtalsintervjuer med familjehemsföräldrar, socialsekreterare och konsulenter klar lägger skribenterna en värld där omsorg, ansvar och ersättning ständigt förhandlas. Många av de intervjuade upplever att de för första gången kan berätta fritt om den snåriga familjehemsvårdens ekonomi. Författarna, fyra forskare i sociologi och socialt arbete, visar i Betalt föräldraskap hur pengar både möjliggör och komplicerar uppdraget som familjehemsförälder. Läsaren får möta familjer som balanserar ideal och vardag och socialsekreterare som väger motiv mot antagna behov. Pengar kan skapa miss tänksamhet men också gemenskap, men i omsorgs sektorn finns en föreställning om att pengar sällan bör nämnas. Författare: Malin Åkerström, Susanne Boethius, Katarina Jacobsson och David Wästerfors Förlag: Nordic Academic Press, nordicacademicpress.se

Mira

Äntligen synlig ”Gruset knastrar mot däcken när socialsekreterarnas bil rullar in i villakvarteret. Mira trycker pannan mot den svala rutan och ser husen passera... Det är ett sådant område som dofta nystruken bomull och trygghet, en värld hon bara besökt som gäst, men som aldrig varit hennes. I hennes barndomshem har det inte funnits någon som strukit kläder. Där har luften hängt tung av outtalade bråk och köksbänkarna har svämmat över av disk och kaos... Dörren till huset svänger upp och där står de. En mamma och en pappa som inte ser trötta ut... De har väntat på just henne.” En uppföljning på boken ”Mira – en osynlig flicka”, som nu har kommit till ett tryggt familjehem. Författare: Maria Lundberg Förlag: SkrivKonst1, skrivkonst1.se

58 | www.ssil.se

BOKHYLLAN Fem gånger mer kärlek

Grunden till ett gott familjeliv Ny utgåva med ny forskning och uppdaterade exempel. Ett utökat avsnitt om sömn och ett nyskrivet kapitel om barn och skärmanvändning har också tillkommit. Även om boken främst riktar sig till föräldrar med barn upp till 12 år, finns i den nya utgåvan även förslag på hur råden kan anpassas till tonåringar. Boken berättar vad du som förälder kan göra för att hantera konflikter i vardagen och få goda relationer till dina barn. Råden i boken är gediget underbyggda av aktuell forskning om föräldrar och barn. Att till exempel ge sina barn fem gånger så mycket positiv uppmärksamhet som tjat, tillsägelser och gränssättning har visat sig vara ett förhållningssätt som ger stor utdelning. Författare: Martin Forster Förlag: Natur & kultur, nok.se

Frånvaro av närvaro

Om dissociation och vägen tillbaka Vad händer när en människa är kvar i rummet men inte är riktigt närvarande? När kroppen känns främmande, minnet får luckor, världen blir overklig eller känslorna försvinner? Dissociation är ett tillstånd som kan vara svårt att sätta ord på – för den som är drabbad, för närstående och för den som möter det i sitt arbete. Det kan dölja sig bakom hög funktion och utmattning, bakom ångest och kroppsliga besvär, bakom humor och hyperprestation. Boken belyser tillståndet från flera håll – neurobiologiskt, relationellt och existentiellt – och följer sedan vägen tillbaka genom stabilisering, grundning, sensoriska metoder och den terapeutiska relationens avgörande roll. Författare: Lina Skantze Förlag: Gothia kompetens, gothiakompetens.se

Rättshaveristiskt beteende Bemötande i praktiken

Rättshaveristiskt beteende avser när en person på ett besvärligt och ofta aggressivt sätt använder sig av rättsliga processer eller andra officiella förfaranden i överdriven omfattning för att driva egna intressen eller för att skada andra, snarare än att söka rättvisa på ett rimligt sätt. Grunden till det rättshaveristiska beteendet är ofta en vilja att hämnas och ge igen på en myndighet, förvaltning eller enskilda anställda som man upplever gjort en illa eller tagit felaktiga beslut.En praktisk handbok av Jakob Carlander och Andreas Wedeen, författare till storsäljaren ”Möta människor med rättshaveristiskt beteende”. Författare: Jakob Carlander och Andreas Wedeen Förlag: Gothia kompetens, gothiakompetens.se

Hela Sveriges Assistans – en del av Förenade Care Vi fortsätter att växa och har en tydlig tillväxtambition. Vi vill kunna ge våra kunder och anställda bästa service, stöd och utbildning. Vi har tillgång till både tjänster och kompetens inom fler områden än personlig assistans. Vi erbjuder även:

p Äldreboende

p Hushållsnära tjänster

p Hemtjänst och hemsjukvård

p Kök med restaurang

p Ledsagning

p Aktivitetshus

p ASIH och palliativ vård

08-55 77 19 00 | info@hsaab.se | www.hsaab.se

www.ssil.se | 59

NYA PRYLAR

Rätt beredskap för en oförutsägbar vardag Designa ditt eget överfallslarm SAFEHER föddes ur viljan att skapa trygghet i vardagen. Ett överfallslarm i form av en stilren accessoar – något du faktiskt bär med dig. Diskret nog för att kännas självklar. Kraftfull nog att göra skillnad när det verkligen gäller, Bländande ljus och 130dB högt skärrande ljud. safeher.se

Nyligen installerade iPrevent en ny Första hjälpen-station från Housegard på Humanas verksamhet Lunna Gård i Lidköping. Första-hjälpen stationen innehåller förband, ögondusch och annan akututrustning och är placerad lättillgänglig för personalen. gpbmnordic.se

Flexibelt personlarm SRT405 är ett kompakt och avancerat personlarm för verksamheter som kräver mer än bara en larmknapp. Med tydlig display, röstkommunikation och stöd för både manuella och automatiska larm ger den personalen ett tryggt och pålitligt stöd i utsatta situationer. securdia.se

Uppmärksammad app För trygga måltider Safedine bestick är utvecklade för att främja trygga måltider med fokus på både användarkomfort och säkerhet i miljöer med höga krav. Besticken har en självskadesäker design som böjs vid belastning. Tillverkade av mycket slitstark och slagtålig plast. healsafeinterior.se

60 | www.ssil.se

Cilias armband med inbyggt överfallslarm är en unik larmprodukt. Finns både som exklusivt smycke och sportigare variant. När du trycker på armbandets knapp aktiveras larmet; nödkontakter och frivilliga ”räddare” notifieras, din GPS-pisition delas, en ljudinspelning startar och din mobil tjuter på maxvolym. Används tillsammans med appen Cilia där intresserade ”räddare” kan anmäla sig. safetybycilia.se

Portabelt dörrlås Krisskydds bärbara dörrlås ger dig extra säkerhet och förbättrar avsevärt din säkerhet mot obehörigt intrång. När du använder detta portabla dörrlås kan dörren inte öppnas från utsidan, inte ens med nyckel. krisskydd.se

EVENT & UTBILDNING

Fimab. OSS, Omsorg Skydd Säkerhet.

Hemstaden.

Madickengården.

Ta chansen! Lasse Mattila föreläser.

Anmäl dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag

Inagården.

En socialtjänst i förändring Tintins mamma, Sanam Gharaee, var en av föreläsarna på SSIL Utbildningsdag den 3 september i Västerås. Lex Tintinföreningen verkar för att alla barn i Sverige ska få en uppväxt fri från våld. Här kommer några bilder från dagen. TEXT JENNY FORS FOTO TILDA THINGVALL OCH ROBERT JONSSON

62 | www.ssil.se

Annika Staaf, professor i välfärdsrätt med spetskompetens inom socialrätt, inledde dagen genom att tala om hur den nya socialtjänstlagen tillämpas i praktiken med fokus på tidiga insatser, dokumentation och förebyggande arbete. Lasse Mattila, socionom och handledare i psykosocialt arbete, gav en aktu-

Meby behandlingshem.

»Nya perspektiv och viktiga frågor om hur vi kan se, agera och göra skillnad – tillsammans«

Måviken. Medkänslans hus. Fredahuset.

Algots familjer.

Acceptio.

Nytida.

ell, evidensbaserad och verklighetsnära genomgång av psykisk ohälsa: hur den uppstår, hur den påverkar människor och vilka vägar till återhämtning som faktiskt fungerar. Christoffer Bohman, tidigare polischef och författare till boken ”Hundra in i döden”, fokuserade på brottsförebyggande arbete.

om hur vi kan se, agera och göra skillnad – tillsammans, säger Robert Jonsson på SSIL.

INTE ETT ÖGA var torrt när Sanam Gharaee berättade Tintins historia, hur åttaårige Tintin mördades av sin pappa under ett oövervakat umgänge som domstolen beslutat om, trots en känd historik av våld. – Vår målsättning med dagen och kombinationen av föreläsare var att väcka nya perspektiv och viktiga frågor

– Omsorg Skydd Säkerhet, Hemstaden, Inagården och Fimab. Nästa kostnadsfria utbildningsdag på samma tema hålls i Karlstad den 5 november. Då får Annika Staaf och Lasse Mattila sällskap av Markus Antonsson, trygghetsexpert och Mona Lillkåll Kassarp, kriminolog. Mer information om alla utbildningsdagar finns på ssil.se/event.

GULDUTSTÄLLARE VAR OSS

Jessica och Sanam, Lex Tintin-föreningen.

www.ssil.se | 63

Eventkalender 2026

Kunskaps- och inspirationsdagar med föreläsningar och nätverkande.

HÖST

sep–de

September tors 3

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring Västerås Kongress, Västerås

ons 9

HVB-/Familjehemsdagen

7A Vasagatan, Stockholm

tors 10 LSS-dagen

7A Vasagatan, Stockholm

tors 17 HVB-/Familjehemsdagen

Scandic Triangeln, Malmö

Stora LSS-dagen

7A Posthuset, Stockholm

lör 19

Oktober tors 1

HVB-/Familjehemsdagen

Valand, Göteborg

tors 8

HVB-/Familjehemsdagen

Gävle Konserthus, Gävle

tors 15 HVB-/Familjehemsdagen

Scandic Triangeln, Malmö

ons 20 LSS-dagen

Radisson Blu Scandinavia, Göteborg

tors 21 HVB-/Familjehemsdagen – tema: Skyddat boende Radisson Blu Scandinavia, Göteborg

November tors 5

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring

Karlstad CCC, Karlstad

tors 12 HVB-/LSS-/Familjehemsdagen

Växjö Konserthus, Växjö

tors 19 HVB-/LSS-/Familjehemsdagen

Norrlands Nation, Uppsala

lör 21

Familjehemsdagen

Kulturhuset, Stockholm

December ons 2

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Missbruk & Beroende

7A Vasagatan, Stockholm

tors 3

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Skyddat boende

7A Vasagatan, Stockholm

Delta som utställare

Delta som besökare

Kontakt: kund@ssil.se

HVBGuiden.se LSSGuiden.se SSIL.se/event Familjehemsdagen.se

Våra event riktar sig till utförare som bedrivs enligt SoL/LSS och företag mfl. Kontakta oss för att boka en monterplats.

Kostnadsfritt att delta om du tillhör målgruppen för eventet. Anmäl dig via formulären på våra hemsidor:

Event FOTO: JENNY FORS

Delaktighet inom LSS kan vara utmanande – missa inte! Annelie Karlsson hjälper till att stärka personalens kompetens i att möta personer med särskilda behov. Hon är föreläsare, utbildare, handledare, författare och specialpedagog. På SSIL Utbildningsdag LSS i Göteborg den 20 oktober kommer hon att dela med sig av olika samtalsmetoder för självbestämmande. – Om vi inte låter brukarna ha sitt självbestämmande och fritt välja sina egna intressen så har vi kommit från mycket av vad LSS är till för – att kunna leva som alla andra, säger hon. I en LSS-bostad får många personer stöd och hjälp med saker som städning, att duscha och gå på promenad. Det är saker som är schemalagt, men när personalen knackar på och undrar om brukaren vill ha hjälp att städa är det kanske inte alltid att personen har lust. – Man behöver se på sin roll och förstå att det stora jobbet är att motivera. I det ligger stöd för att föreställa sig hur det kan bli, att på flera olika sätt locka personen att gå med på aktiviteten. Men det måste vara motiverande, inte bara informerande, säger Annelie Karlsson. Alla behöver en form av begriplighet för att kunna bli motiverad. Varför man ska göra något, hur man ska göra, när och hur ofta. Det behöver vara hanterbart och lagom länge. – För att motivera ytterligare så kan man knäppa kort på den nystädade diskbänken och visa bilden nästa gång det är dags. ”Kolla vad fint det blev sist.” Man kan också göra städningen roligare på olika sätt. Jag tror att vi är rädda för att vara barnsliga, men man kan faktiskt ha kul ihop fast man är vuxen, avslutar hon. FOTO: LINN MATTSSON

Läs mer om höstens event Kostnadsfritt för DELTAGARE

HVBGuiden.se | LSSGuiden.se | SSIL.se/event | Familjehemsdagen.se

Dagen för skyddat boende är tillbaka Den 21 oktober är det dags igen för Dagen för skyddat boende, en av SSILs kostnadsfria event. Den här gången kommer dagen till Göteborg. Föreläsare är Sanna Knutsson, advokat, Linn Åkerstedt, sakkunnig skyddat boende och Issis Melin (bilden), sakkunnig i hedersrelaterat våld och förtryck. Sanna beskriver samspelet mellan domstol, socialtjänst och skyddat boende, samt hur brister i kommunikation kan få avgörande konsekvenser för våldsutsatta barn och vuxna. Med över tio års erfarenhet från kvinnojourer och socialtjänst belyser Linn vad som krävs för att ett skyddsbeslut ska bli till reellt skydd i praktiken. Hur skapar vi ett rättssäkert och tryggt bemötande för personer som lever med hedersrelaterat våld och förtryck? Issis Melin fokuserar på socialtjänstens ansvar och bemötande. Föreläsningen belyser viktiga nycklar för att bygga förtroende, hantera utmaningar i arbetet och stärka stödet till hedersutsatta. Innan dess är det utbildningsdag på tema gängkriminalitet i Malmö den 17 september och i Gävle den 8 oktober. Stora LSS-dagen i Stockholm den 19 september vänder sig till den som omfattas av LSS, är anhörig eller arbetar inom området. Mer information om alla utbildningsdagar och hur du anmäler dig finns på ssil.se/event. Varmt välkomna både som besökare och utställare!

HVB-/Familjehemsdag i Göteborg och Malmö HVBGuiden har också sin kostnadsfria kunskaps- och utbildningsdag i Göteborg den 1 oktober. Kvinnors roller och utsatthet på drogscener och i kriminella miljöer är namnet på Torkel Richerts föreläsning. Han är drogforskare och docent i socialt arbete. Natalie Klockars är avhoppare och författare till boken ”Prinsessan på höjden”. Hon ger en inblick i hur det är att vara ung tjej – en av de ”gröna gummorna” – i gäng- och drogvärlden. Sedan kommer turen till Malmö den 15 oktober med bland andra: Petra Blom, sakkunnig inom hedersrelaterat våld, föreläsare och utvecklingsledare. Melissa Delir, författare och föreläsare med egen erfarenhet av hedersrelaterat våld och förtryck. Hoshi Kafashi, sakkunnig, föreläsare och grundare av Shanazi (en metod och verksamhet som syftar till att arbeta våldsförebyggande, framförallt mot heder). Läs mer på hvbguiden.se och lssguiden.se under fliken event där du också kan anmäla dig.

EFTERSNACK

AV JENNY FORS

En hemmasittares berättelse

FOTO: SVT PLAY

Carina Bergfeldt om sin adhd-hjärna Kan man gå genom halva livet utan att förstå hur ens egen hjärna fungerar? Vid 45 års ålder påbörjar Carina Bergfeldt en adhd-utredning. I dokumentärserien ”Alla mina bokstäver” på SVT play utforskar hon sig själv och andra kvinnor med adhd-diagnos. Många kvinnor får inte sin adhd-diagnos förrän i vuxen ålder för att de inte passar in i den stereotypiska bilden av ”den där killen som inte kan sitta still”. Men de har ofta fått höra ord som slarvig, känslig, impulsiv och ”för mycket”. I första avsnittet tar Carina Bergfeldt med oss på sin egen adhd-utredning. Vi får också träffa Erika som är vd och driver 14 verksamheter och Jessica som sitter i fängelse. Kvinnor med helt olika liv, men med samma diagnos. Lotta Borg Skoglund och Predrag Petrovic, som båda är överläkare i psykiatri, är med och förklarar. Efter att ha fått svar återvänder Carina till kvinnorna hon mött längs vägen. Samtidigt stöter hon på tre nya bokstäver som väcker obehaglig igenkänning - RSD. Läs mer om programmet och se det på SVT play.

Tävling! Skicka ett mail till jenny@svenskamedia.se märkt ”Tävling” och säg vilken av de två böckerna på sidan 62 som du vill ha.

66 | www.ssil.se

Med en unik kombination av egna erfarenheter som hemmasittare och sin kompetens som beteendevetare berättar Åsa Jonsson hur individens lidande hänger samman med samhällets strukturer. Hon debuterar som författare med boken ”Helt orimligt – En hemmasittares berättelse”. Det här är en modig och angelägen bok om en av vår tids största samhällsutmaningar: den växande psykiska ohälsan som kryper allt längre ner i åldrarna. Om barn som slutar gå till skolan, unga som isolerar sig – och ett system som alltför ofta inte räcker till. Åsa Jonsson sätter ord på hur det känns när ångesten tar över kroppen, när skammen bränner i ansiktet och när flyktvägarna blir det enda som gör dagen uthärdlig. Hon synliggör en utveckling där allt fler barn försvinner från skolan, där psykisk ohälsa breder ut sig och där många vuxna kämpar i det tysta bakom en fungerande fasad. Under pandemin startade Åsa Jonsson ett TikTok-konto efter lite tjat från bonusdottern, mest för att se vad hela grejen AN handlade om. Idag är hon en av Norrbottens TERM A ÖS IVEK V : O FOT mest välkända ansikten och delar ofiltrerat sin vardag med sina över 300 000 följare. Givetvis med sina ständiga följeslagare Grabbarna, hundarna Nemo och Herman, som enligt Åsa egentligen är kontots kändisar. Men uppväxttiden var tuff för Åsa som led av djup ångest och blyghet. När det var som värst slutade hon gå till skolan och blev hemmasittare. Det må vara svårt att tro för någon som vant sig vid Åsas kännetecknande fniss – hennes konto präglas av glädje och humor, men hon väjer inte för de svåra frågorna. – Som hemmakämpare känner man aldrig att man räcker till, hela ens varelse känns som ett misslyckande. Det här är en bok om en kamp för överlevnad, om ett rum jag inte vågade lämna till ett liv jag aldrig trodde skulle bli mitt, säger Åsa Jonsson.

De vann böckerna i förra numret! Boken ”Validera mera!” av Martina Datavis Johansson som vi lottade ut i förra numret går till Linda Wennerqvist i Enköping. ”Ett hållbart arbetsliv för alla” skriven av Lena W. Henriksson vinner Karin Ahlström i Eskilstuna. Stort grattis till er, böckerna kommer med posten!

Säkra och hållbara interiörer med omsorg om individen Vi tror på miljöer som ger utrymme för autonomi, delaktighet och ett liv på egna villkor. Därför förenar Healsafe Interiör egen produktutveckling och noggrant utvalda produkter med specialistkunskap om de behov och krav som inredningen behöver möta inom LSS, psykiatri, HVB och ungdomsvård. Vi skapar helhetslösningar där säkerhet, slitstyrka och hållbarhet samspelar med färg, form och ergonomi – utifrån varierande kognitiva, sensoriska och fysiska behov. Resultatet är miljöer som fungerar för individen, underlättar personalens arbete och håller för verksamhetens vardag – utan att upplevas som institutionella.

Avs: SSIL För vård och omsorg Adressändring: info@ssil.se, 0651-160 40

Hållbara skyddsplaceringar med 159 platser i landet.

Telefon 0767-990 001

E-post skydd@hemlikt.se Webb hemlikt.se