Omtanke nr 1, 2026

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

TEMA: SKYDD & STÖD

Gängens nya metoder

Hur kan vi upptäcka risken för kriminalitet?

Våldet normaliseras

Tjejer utnyttjas inom den kriminella miljön

Liria Ortiz om MI

Så kan du stärka ungas vilja att hoppa av

KRÖNIKAN:

Ett trasigt system

”Många våldsutsatta möts av en misstro”

Linn Moser Hällen ger perspektiv på våldet

Vem vågar driva ett HVB?

Janne och Lasse blev dömda för vållande till annans död

Behandling och skydd

De startade HVB för att kunna erbjuda behandling

INNEHÅLL #1 2026

Möt Linn Moser Hällen

Hon har lång erfarenhet av socialt arbete med våld i nära relationer.

Tema:

Skydd & stöd

Status på liv och död

Luay Mohageb och Jörgen Larsson har båda erfarenhet av polisutredningar där allt yngre barn figurerar.

Tjejernas roll

Sofia Skau är SIG-samordnare i Södertälje och märker hur tjejer i den kriminella miljön lätt kan missas.

Motiverande samtal

Liria Ortiz, legitimerad psykolog och psykoterapeut, berättar hur Motiverande samtal (MI) kan ge ungdomar kraft att hoppa av.

Sänkta trösklar

Eslövs kommun satsar på ny informationskampanj för att det ska vara lättare att ta kontakt med socialtjänsten.

Villkorligt dömda

Janne och Lasse uttalar sig nu för första gången om domen.

Skydd & behandling

Så jobbar Fridagården HVB med evidensbaserad behandling och skydd.

Kvalitetsindex

NYHET! Vi presenterar alla deltagande företag i Kvalitetsindex två gånger per år. 06

Vi skapar förutsättningar för ett liv utan våld och förtryck

Nytida erbjuder skyddat boende med spetskompetens inom hedersproblematik och våld i nära relationer i form av HVBhem, stödlägenhet och familjehem. Vi finns tillgängliga dygnet runt och en placering kan ske snabbt, ofta samma dag eller dagen därpå.

Läs mer om vår verksamhet på nytida.se/skyddat-boende eller ring 020-66 20 20.

LEDARE

Är det 12-åringarna som nu står på tur?

Justitieminister Gunnar Strömmer förklarade under pressträffen den 26 januari att man har tagit remissinstansernas kritik på stort allvar men ändå har tagit beslutet att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Han menade att de är medvetna om riskerna, men att riskerna är ännu större som systemet ser ut idag.

Det här är verkligen sorgligt att regeringen och Sverigedemokraterna går emot vad så många har uttryckt. Och det är inte bara barnrättsorganisationer och fackföreningar som har pekat på de enorma risker det här för med sig för barnen. Även Polisen, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården avvisade förslaget.

Till och med barnen själva tycker jag har bättre argument än vad politikerna har. Som på Erikshjälpens Framtidsverkstad där en 17-åring säger: ”Om de sänker åldern till 13 år så kommer de bara skicka 12-åringar i stället. En 13-åring skjuter inte någon för att han vill, utan för att han blir tvingad.”, ”Om han har blivit hotad ska han inte sitta i fängelse, utan få psykisk hjälp,” säger en 13-åring. ”Hitta de här barnen innan de gör brott i stället,” säger en 18-åring.

Under hösten och vintern har Polisen faktiskt sett en positiv förflyttning om färre våldsbrott och att fler föräldrar larmat polisen om barn och unga som riskerar att begå dessa brott. Det är jätteviktigt att alla vi vuxna tar ett gemensamt ansvar att förhindra rekryteringen av unga till kriminella gäng.

Tyvärr har skärpta straff lett till värre problem. Till exempel den slopade straffreduktionen för personer

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

Tidningen Omtanke ges ut av:

Östernäsvägen 1, 827 32 LJUSDAL

Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

i åldrarna 18-22 år år 2022. Det var efter det som de gängkriminella mer systematiskt började rikta in sig på yngre barn.

Enligt BRÅ:s statistik var det 11 stycken barn mellan 15 och 17 år som lagfördes för mord och dråp, försök eller olika former av medverkan 2023. År 2024 var det hela 91 stycken!

Lagändringarna med skärpta regler för unga brottslingar föreslås träda ikraft den 1 juli 2026.

Vi har också det faktum att det fortfarande sak nas särskilda befogenheter på HVB och SiS för att hindra otillåten användning av mobil telefoner bland annat.

Det återstår att se om vi under nästa år får se 12-åringar som tar på sig morduppdrag för pengar. Eller så kommer 14-åringarna få ännu mer betalt för att utföra ett mord, för nu sänks ju ungdomsreduktionen kraftigt även för 15-17-åringar.

Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke

Den oberoende branschtidningen för vård och omsorg som ges ut av SSIL – För vård och omsorg, vars affärsidé är att vara navet mellan köpare och säljare av vårdplatser. Målgruppen är placeringsansvariga, HVB, familjehem, LSS, stödboende, skyddat boende, särskilt boende och kriminalvård.

Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Annonser

Marko Grönholm: marko.gronholm@ssil.se, 0651-55 26 10

Pia Lundström: pia.lundstrom@ssil.se, 08-459 24 18

Christoffer Rådman: christoffer.radman@ssil.se, 08-121 571 19

Tobias Halvarsson: tobias.halvarsson@ssil.se, 0651-55 26 24

Annonskoordinator

Emelie Hansson emelie.hansson@svenskamedia.se 0651-69 90 02

Prenumeration och adressändring info@ssil.se, 0651-160 40

Teknisk information

Tidningen är TS-kontrollerad.

Upplaga: 16 900 ex.

Format: 210 x 297 mm.

Satsyta: 185 x 270 mm.

Upplösning: 300 dpi. Tryck: Stibo Complete.

HVB-hemmet

Villberga Familjecenter

Boende och behandling i trygg

miljö för ungdomar 13-20 år med autism samt eventuella tilläggsdiagnoser.

Förstärkta familjehem

Stödboende

Bo och växa i trygg miljö

I mer än 25 år har vårt HVB-hem Villberga Familjecenter utanför Enköping erbjudit tryggt boende och kvalificerad behandling för ungdomar med olika typer av neuropsykiatriska diagnoser. Verksamheten riktar sig till ungdomar 13-20 år.

Villberga Familjecenter är en del av Villbergagruppen som tar ett helhetsgrepp för att möta unga människor som behöver stöd i tillvaron. Genom att anpassa boende, utbildning och behandling till individen vill vi ge våra boende förutsättningar till ett meningsfullt liv.

För information och placeringsförfrågningar, kontakta:

Katrin Idås på mobil 073-622 95 20.

Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se

GÅNG

Här är de nya lagarna 2026

Här har vi samlat några viktigare lagar och regler som började gälla den 1 januari 2026:

- Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning

- Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse

- Utökade möjligheter att verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning

- Skärpta regler för villkorlig frigivning, en höjning från två tredjedelar till tre fjärdedelar.

- Ett kraftigt höjt återvandringsbidrag, 350 000 kronor för personer över 18 år.

- Stärkt skydd för barn som riskerar att fara illa, fler myndigheter mfl får anmälningsplikt.

- Stärkt rätt till tillfällig föräldrapenning (VAB)

- Utökade utredningsbefogenheter för Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och kommunernas socialnämnder

- Ett nytt regelverk för bygglov, enklare och mer ändamålsenligt

Barnrättsbyrån presenterar en akut åtgärdsplan för SiS

Barnrättsbyrån har arbetat fram en Akut åtgärds plan för att motverka, våld, avskiljningar och missförhållanden inom SiS ungdomsvård. Åtgärdsplanen är framtagen av en arbetsgrupp bestående av företrädare från professionen med tyngdpunkt på före detta anställda inom SiS, forskare, andra sakkunniga samt före detta placerade ungdomar.

Åtgärdsplanen tar främst sikte på att förbättra situationen här och nu för de placerade barnen. Dels genom insatser för att skärpa både insyn, tillsyn och styrning och dels genom stöd och handledning till personal för att förebygga våld, avskiljningar och andra missförhållanden. Åtgärderna i planen bör gälla under tiden som SiS reformeras och till dess att en ny organisation finns på plats.

”Trots stora tillskott i budget så fortsätter våldet mot barnen. Vi vill bidra med konstruktiva förslag på hittills oprövade åtgärder som skulle kunna göra stor skillnad för placerade barn”, säger Elin Wernquist, generalsekreterare Barnrättsbyrån. Barnrättsbyråns förslag till åtgärder:

1. Uppdra åt en lämplig extern aktör att inrätta en handlednings- och utbildningsfunktion med uppdraget att stötta ungdomshem med allvarliga brister inom SiS.

2. Upprätta och genomför en plan för att följa och motverka användningen av avskiljningar inom SiS ungdomsvård. Skärp styrningen av SiS verksamhet genom oberoende granskning och tillsyn.

3. Inrätta sanktionsmöjligheter vid återkommande missförhållanden som inte åtgärdas.

Fler barnfamiljer som riskerar avhysning

Antalet barnfamiljer som riskerar att bli avhysta har ökat de senaste åren, enligt en ny rapport från Socialstyrelsen. Studien visar också att det är mycket vanligt med psykisk ohälsa och tidigare skulder hos dem som hotas av vräkning. Nära hälften av de vuxna har sökt vård för psykiska besvär.

– Vi har i vår studie velat ta reda på hur det ser ut innan det går så långt som till en genomförd avhysning. Syftet är att få mer kunskap för att kunna föreslå vad som kan göras i ett tidigare skede för att förhindra vräkning, säger Stina Hovmöller, enhetschef på Socialstyrelsen. Rapporten bygger på en omfattande registerstudie av vuxna och barn som varit aktuella hos Kronofogden 2021–2024 och ger ny nationell kunskap om vilka barnfamiljer som riskerar att förlora sitt hem.

Behöver du hjälp?

Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta lösningar som passar varje individ utifrån dess förutsättningar. Ibland vet vi att det behövs vägledning och hjälp med att hitta rätt insats, därför finns våra placerinskoordinatorer. De har lång kunskap och erfarenhet av att rådge i placeringsförfrågningar och kan snabbt bistå i akuta ärenden.

Ring oss gärna på 0771-11 33 11, vi finns tillgängliga vardagar 8-17

Läs mer om vår placeringsrådgivning Skanna QR-koden.

PÅ GÅNG

Minskat antal skjutningar men fler sprängningar 2025

Under 2025 har totalt 158 skjutningar inträffat i Sverige, med 44 avlidna och 46 skadade, enligt Polisens årsstatistik. Det är en kraftig minskning av antalet skjutningar sedan 2022 då 391 skjutningar inträffade och även en minskning från 2024 då det skedde 296 skjutningar. Antalet avlidna var det samma 2024, 44 stycken, medan skadade var betydligt högre på 66. I årsstatistiken för 2025 ingår masskjutningen på Campus Risbergska i februari.

– Polismyndigheten har i flera års tid jobbat målmedvetet för att minska det dödliga våldet i Sverige och det har gett resultat. Många har gripits och lagförts både i Sverige och utomlands och det har påverkat de kriminella nätverkens förmåga att utöva dödligt våld, säger Johan Olsson, chef vid Noa.

Samtidigt som det dödliga våldet i kriminella miljöer har minskat över tid konstaterar polisen en ökning av strategiskt våld, det vill säga våld med huvudsakligt syfte att skrämma och utpressa en måltavla.

Under det gångna året har 189 sprängningar inträffat i Sverige. Det ska jämföras med 136 sprängningar under 2024. Under årets tre sista månader var det klart lägre nivåer av fullbordade sprängningar än tidigare under året. Även antalet anmälda fall av förberedelser till allmänfarlig ödeläggelse har ökat. 240 sådana ärenden registrerades.

I december delade Frälsningsarmén ut julhjälp till personer i ekonomisk utsatthet. Antalet sökande fortsätter att vara mycket stort. Medarbetarna på kårer och verksamheter möter personer som har levt på existensminimum i flera år, men som under 2025 sett hur situationen blir ännu värre. Templet i Stockholm, Frälsningsarméns största församling, har tagit emot mängder av ansökningar och prioriterar hjälp till de mest behövande.

Omtankes mest lästa artiklar 2025

Många är fortsatt nyfikna på narcissism och psykopati, men ny på andra plats hittar vi artikeln ”Här är årets sommarpratare 2025 – hela listan”. Här är de mest lästa artiklarna på Omtanke.today år 2025:

1. Så kan du identifiera narcissistiska personligheter, 10 241 sidvisningar

2. Här är årets sommarpratare 2025 – hela listan, 5 318 sidvisningar

3. Så känner du igen en psykopat, 4 320 sidvisningar

4. I skuggan av en psykopat, 3 574 sidvisningar

5. De var bland de första att få tillstånd, 2 809 sidvisningar

6. Barns rätt i skuggan av vuxnas makt, en utmaning för den nya socialtjänsten, 2 795 sidvisningar

7. Narcissism och psykiskt våld är svårt att upp täcka, 2 712 sidvisningar

8. Checklista: Har du att göra med en psykopat?, 2 695 sidvisningar

9. Vision: Det är dags att höja statusen för HVB, 2 645 sidvisningar

10. Fem i topp bland boenden våren 2023, 2 552 sidvisningar

Antal skjutningar Sverige under året 2025

Stärk personalens kompetens i mötet med autism

Många som arbetar inom LSS, skola eller vård möter autistiska personer – men saknar rätt stöd för att känna sig trygga i sitt bemötande.

Våren 2026 – ta del av vårt utbud och boka er plats!

Hos Utbildningscenter Autism får personalen kunskap, förståelse och verktyg som går att använda direkt i vardagen.

Utbildningscenter Autism är Autism Sveriges utbildningsbolag.

Vi erbjuder

Utbildningar från 1 till 5 dagar om tydliggörande pedagogik, kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande – på plats i er verksamhet eller på vår kursgård i Sunne.

Onlineföreläsningar

Skräddarsydda upplägg

Handledning

Läs mer och anmäl dig på autism.se/utbildningscenter

Kontakta oss info@ucautism.se

0702-14 32 64

Det finns en misstro mot våldsutsatta

Linn Moser Hällen är socionom med lång erfarenhet av socialt arbete med våld i nära relationer. Hon är även föreläsare, författare och redaktör. Just nu är hon aktuell med en nyutgåva av boken ”Våld i nära relationer – socialt arbete i forskning, teori och praktik.” Hennes varierande arbete gör att hon inte känner sig överbelastad och hon har lärt sig hur hon kopplar av bäst, för att hålla i längden. – Variationen håller mitt engagemang uppe, säger hon.

TEXT ANNE HAAVISTO FOTO: ÅSA SJÖSTRÖM

Inför universitetet valde Linn mellan att läsa till jurist eller till socionom. Hennes mormor tyckte att det var viktigt med en akademisk utbildning och att göra nytta och hjälpa andra på något sätt. Där någonstans, väcktes drivkraften att jobba för att alla människor ska få möjlighet att leva ett gott liv. Hon växte upp i den lilla byn Boda Glasbruk i Småland. Hennes mamma var gymnastiklärare och pappa keramiker och de var familjehem till vuxna som hade haft missbruksproblem.

NÅGRA ÅR SENARE, under tiden på Socionomhögskolan i Lund, åkte Linn till Guatemala, där hon arbetade som volontär på ett boende för kvinnor som var utsatta för våld.

– I Guatemala mördas närmare 500 kvinnor per år av någon närstående. Att få se verkligheten på så nära håll var viktigt för mig. Mitt engagemang blev starkare och yrkesvalet ännu tydligare, berättar hon.

Linn visste inte mycket om våld i nära

relationer här i Sverige och man pratade inte om det på utbildningen. På sin första arbetsplats på Socialtjänsten i Haninge kommun fick hon möjligheten att arbeta med gruppen våldsutsatta.

– En kollega skulle gå i pension och jag fick möjlighet att ta över för henne, men på den tiden handlade bedömningen till stor del om ekonomisk bistånd. Mitt första möte med en våldsutsatt kvinna var en chock, när jag förstod att ärendet var färgat av ekonomisk bistånd. Hon var självförsörjande och skulle kunna lösa sin situation själv. Jag tänkte att det inte var så man skulle jobba med problemet, det kan inte handla om pengar när en person blir utsatt för våld, säger Linn.

ÄNDÅ KÄNDES SOCIONOMYRKET rätt från första början. Linn berättar att hon fick utforma sin tjänst mycket själv. – Det var väldigt givande. Att jag fick stort handlingsutrymme passade mig som person bra. Det fanns ju inga

Linn Moser Hällen

Yrke: Socionom, föreläsare och utbildare. Familj: Man Axel och barnen Edith och Sören 12 och 14 år.

Bor i: Lund.

Aktuell med: En nyutgåva av boken ”Våld i nära relationer – socialt arbete i forskning, teori och praktik” (2018) med utökade kapitel om traumamedvetet bemötande, eftervåld och syskonvåld, samt uppdaterad forskning som kommer under våren 2026.

kollegor att fråga, inte speciellt mycket forskning heller.

SOM ENSAM HANDLÄGGARE engagerade hon sig i sina klienter och det var ibland svårt att veta var gränserna gick och engagemanget blev en baksida av arbetet. Det var också då hon började förstå att hon påverkades negativt av sitt jobb. – Jag började, efter något år, uppleva flera olika fysiska symptom som jag idag inser är stressymptom. Jag hade svårt att sova, kände mig uppvarvad och kände hela tiden att jag var tvungen att vara på jobbet. Om jag inte var där så skulle ingen annan hjälpa mina klienter. Jag kände mig ofta otillräcklig och som att jag alltid hade kunnat göra lite mer och lite bättre. Eftersom jag var ensam i rollen hade jag ingen att prata med som kunde hjälpa mig att få lite perspektiv på mitt ansvar i relation till yrket. Jag minns även att jag upplevde mycket frustration över

systemfelen i arbetet med våld. Denna frustration tog mycket energi, men blev även till en drivkraft att jobba på för förändring, förklarar Linn.

EN KOLLEGA GAV henne en artikel skriven av Hanna Olsson, terapeut och författare av boken ”Det farliga men viktiga lyssnandet” och då föll pusselbitarna på plats.

– Jag förstod att jag drabbats av sekundär traumatisk stress och att mina reaktioner inte var konstiga alls. Efter detta började min resa för ett mer hållbart yrkesliv och hållbart förhållningssätt, att hitta balans mellan mitt engagemang för frågan och att hålla i längden. Jag har förstått att engagemang och upplevd meningsfullhet i arbetet skyddar mot stress och sekundär traumatisk stress, men att jag även behöver fylla på med annat i livet som inte handlar om våld.

Tjugo år senare har det hänt mycket i arbetet med våld i nära relationer. Men

det går framåt för att sedan gå bakåt igen, menar Linn. – Det går lite trender och ibland känns det som det knappt hänt något alls. Det är ett värderingsstyrt område med mycket tyckande. Utvecklingen går långsamt för att det är så komplext, svårt och väcker mycket känslor, oavsett forskning och lagstiftning. Inom till exempel beroendevården kan man ta blodprov och se status, men våldet går inte att mäta på ett objektivt sätt. Socialsekreterare har inte fått tid och rätt förutsättningar och den viktiga möjligheten till reflektion saknas eftersom man måste förenkla på grund av arbetsbelastning. Många är också rädda för att göra fel.

EN TREND SOM är tydlig är den ökade misstron mot våldsutsatta personer.

– Ingen säger det rakt ut men man hör det i diskussionerna. Det pratas om att våldsutsatta ljuger, för att få en lägenhet,

ekonomiskt bistånd eller ensam vårdnad i en vårdnadstvist. Jag upplever att detta är något som har ökat igen och att många våldsutsatta möts av denna misstro och ifrågasättande, vilket i sig kan orsaka nya och värre negativa konsekvenser för de som är utsatta, att de inte får rätt hjälp i rätt tid och så kallad sekundär viktimisering.

LINN MENAR ATT människors uppfattning och föreställningar ofta styr ens bedömning, vilket är problematiskt. – Överlag är det ett problem när det handlar om föreställningar om vem som kan vara utsatt för våld och vem som kan utöva våld. Man säger att personer som misstänks för att utöva våld inte ”verkar vara sån” att den personen ”verkar ju så trevlig”. Vem som helst kan vara den som utsätter eller utsätts för våld. Vi människor vill så gärna kategorisera för att ta till oss komplexa saker, och att förstå dem.

»Jag förstod att jag drabbats av sekundär traumatisk stress och att mina reaktioner inte var konstiga alls«

Våld är inte bara fysiskt och kanske inte ens det mest skadliga. Fysiskt våld ger synliga skador på kroppen. Kontroll och gaslightning syns inte som blåmärken.

– Även socialsekreterare kan fastna i tänket att det ”bara handlar om psykiskt våld” och då missar man det osynliga våldet och att det finns olika typer av våld, menar Linn.

UNDER EN UTBILDNING för yrkesverksamma förra året, uppmanade Linn deltagarna att se bortom fördomarna när det gäller vem som kan tänkas vara utsatt för våld. – Alla har fördomar, även jag. Jag uppmanar människor att prata mer om sina fördomar och dela med sig av det man tycker är skamligt – och ställa sig frågan varifrån fördomarna kommer? Man behöver reflektera kring hur våra föreställningar påverkar oss och bli självmedveten och börja jobba aktivt med det här i varenda klientmöte. Det är inte lätt, eftersom man ofta skäms över sina fördomar.

Linn säger att hon inte hade klarat sig som behandlare idag utan traumaperspektivet. I det traumamedvetna bemötandet utgår man från att de flesta man möter är traumatiserade. Konkret i ett samtal kan det handla om hur man pratar och hur man sitter i rummet och aktivt jobba med att klienten inte ska få posttraumatiska reaktioner och att förebygga retraumatisering.

– Kroppskontakt till exempel kan trigga sexuella trauman och vissa frågor kan leda till retraumatisering, så man behöver gå varsamt fram. En del personer har svåra trauman som tar tid att upptäcka. Jag tycker att traumakunskap borde ingå i utbildningarna inom det sociala fältet, jag har fått ett helt annat förhållningssätt – ett mer försiktigt förhållningssätt- sedan jag utbildade mig inom traumamed-

vetet bemötande, berättar hon.

Variationen på arbetsdagarna gör att Linn inte upplever arbetet lika belastande. En dag i veckan är hon samtalsbehandlare för våldsutsatta på Kriscentrum i Lund. Resten av tiden arbetar hon som handledare i psykosocialt arbete och med att utbilda om våld i nära relationer, för till exempel polisen och socialtjänsten. Hon utbildar även i hur man kan stå emot empatitrötthet, emotionell stress och sekundärtrauma och är lärare på Marie Cederschiöld Högskola i Stockholm.

– Inget av det här hade jag velat göra på fulltid. Variationen passar mig och håller dessutom engagemanget uppe, menar Linn. Kreativiteten i arbetet som föreläsare och författare ger även mycket energi och glädje vilket skyddar mot stress, säger hon.

Vad är det mest utmanande i yrket?

– Hela barnperspektivet är fortfarande en jättestor utmaning. Hur barn drabbas av våld i nära relation tas inte på tillräckligt stort allvar, tycker jag. Det finns många bra utbildningar, men det syns inte så mycket resultat i det praktiska sociala arbetet. Många jag utbildar säger att de skäms för att de inte förstått bättre och många är frustrerade för att de inte räcker till. Och som alltid handlar det om vilka förutsättningar socialarbetare får.

Just nu utbildar Linn om den nya reformen avseende stärkta rättigheter för vuxna och barn i skyddat boende. Det borde se bättre ut efter ändringarna i lagstiftningen i Socialtjänstlagen och lagen om placering av barn i skyddat boende.

Men i många kommuner är trösklarna fortfarande höga för att placera i skyddat boende.

– Man behöver diskutera vad ett

»Mitt första möte med en våldsutsatt kvinna var en chock«

skyddat boende är, varför det behövs och för vem? Det är en stödjande insats för att bli fri från våld, men än finns det mycket kvar att göra för nästa viktiga insats; rehabiliteringen och möjligheten att komma vidare i livet. I forskning lyfter man vikten av att planera för vården efteråt, men det saknas helhetsgrepp fortfarande. Att bli placerad på ett skyddat boende är bara början på en lång process.

Känner du dig uppgiven någon gång?

– Ja, det gör jag, särskilt när jag handleder socialsekreterare. Ibland är det tröstlöst på vissa arbetsplatser. Men det kan vända snabbt när jag hjälper dem att skifta perspektiv och se nyanser, för de som är öppna för att se andra sidor av arbetet. Jag försöker jobba med att lyfta det meningsfulla och få dem att känna stolthet, även för små saker. Ibland lyckas jag, men inte alltid.

Du verkar jobba mycket, hur kopplar du av?

– Något jag lärt mig är att ha ett ankare till det som är friskt och bekymmersfritt, när man jobbar med våld. Man behöver aktivt välja att göra saker som påminner om att alla inte är våldsutsatta eller slår sina barn. Jag pratar inte mycket om sociala problem i mitt umgänge. Jag älskar att vara i skogen, att laga mat, läsa romaner och har börjat att styrketräna och så åker jag gärna på fotbollsresor till Spanien med min son, som börjat lära sig spanska.

Böcker

Vad är det allra viktigaste i arbetet med våld i nära relationer?

– Till att börja med, en förståelse för att våld innebär att mönster av handlingar och att sätta sig in i varje individs situation. Det är viktigt att vara nyfiken och undersökande och inte fyrkantig i vad som är våld eller inte. Jag jobbar mycket med psykoedukation, de utsatta själva definierar inte alltid det som har skett som våld. För mig är det viktigt att ställa mig frågan, är det något i den här personens historia som jag har missat? Och att aldrig nöja sig med de första svaren. ○

Linn var huvudredaktör till boken ”Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer” som kom ut 2021 och redaktör och författare till boken ”Våld i nära relationer – socialt arbete i forskning, teori och praktik” (2018). Är även en av redaktörerna och författare till boken ”Hållbarhet i socialt arbete – att förebygga och hantera stress” (2025).

EL J O NGRUPP E N STOCKH O L

MREDÖS A DNALN

M

Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm och utanför Strängnäs.

Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog. LEJONGRUPPEN AB = www.lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se

En chans för familjen

GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser.

Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se

Missbruks- och kriminalitetsbehandling pojkar 15-20 år

KBT och 12-stegsbehandling, samt familjestödsamtal.

HVB | TIERP | TÄRNSJÖ

Alima 072-559 09 39 | Östagården 073-405 00 15

Stödboende för personer 16-20 år

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

ÄLBY STÖDBOENDE | ÖPPENVÅRD | UPPSALA 070-850 28 89

Förstärkt familjehemsvård med coach / behandlingsfamiljer Familjehem för barn och unga upp till 21 år

FaIRO I UPPSALA med omnejd ÖPPENVÅRD | BEHANDLINGSFAMILJ 076-116 68 06

Individuella samtal/gruppsamtal Återfallsprevention, familjesamtal, sorgbearbetning

070-569 01 74

Skyddat boende på tre platser i Sverige

Vi hämtar akut i hela landet inom några få timmar -dygnet runt

HEMLIKT NORD Kollek tiv t Boende

HEMLIKT MITT

Sk yddslägenheter i central stadsmiljö

HEMLIKT SYD

Sk yddslägenheter i central stadsmiljö

Behovet av tidiga insatser

Hur kan vi upptäcka risk för kriminalitet när unga allt snabbare kan ta emot uppdrag från gängkriminella? Och hur är det med tjejer i den miljön? Deras behov av stöd riskerar att inte uppmärksammas. Vi tittar också närmare på Motiverande samtal, MI.

20

Status på liv och död

Luay Mohageb och Jörgen Larsson har båda erfarenhet av polisutredningar där allt yngre barn figurerar. Hur fångar vi upp dessa innan det är för sent?

Tjejernas

roll

Sofia Skau är SIG-samordnare i Södertälje och märker hur tjejer i den kriminella miljön lätt kan missas. Deras stödbehov riskerar att inte uppmärksammas.

Motiverande

samtal

Liria Ortiz, legitimerad psykolog och psykoterapeut, berättar hur Motiverande samtal (MI) kan ge ungdomar kraft att hoppa av.

»Det är bara när det har blivit riktigt farligt som de kommer till oss«

När status blir på liv och död

Hur kan vi upptäcka risk för kriminalitet?

Vi försöker ta in det som sker i Sverige idag. 14-åringar som tar på sig morduppdrag för pengar och brutala hämndmord på dessa unga barn. Den här utvecklingen måste få ett slut. Och de strategier vi har att bryta kriminellt beteende behöver omvärderas när vilken 14-åring som helst kan få kriminella uppdrag via sin mobil.

TEXT JENNY FORS

FOTO PER ENGLUND OCH GETTY IMAGES

Luay Mohageb får som civilt anställd brottsutredare hos Polisen tillgång till en chattgrupp som avslöjar en skrämmande utveckling. Att barn rekryteras för att begå våldsdåd är inget ovanligt för Polisen, men skillnaden är att de här barnen är välbeställda medelklassbarn. Det är alltså inte social utsatthet, brist på vuxennärvaro eller andra riskfaktorer som har drivit de här barnen att bli grovt kriminella. Hur ska vi kunna stoppa gängkriminellas rekrytering av unga när vi inte förstår vad som gör att de hamnar snett och hur fort det kan gå? – Det skedde en tydlig brytpunkt år 2020 som vi inte hade kunnat förvänta oss. Chatverktyget Encrochat knäcks och Polisen lyckas lagföra flera gängledare, något som var en stor framgång, men det gav också upphov till ett maktvacuum, berättar Luay Mohageb.

HAN VAR EN av föreläsarna på Socionomdagarna, en av många som valde att tala om gängkriminaliteten och förebyggande insatser. Det är ett av våra största och viktigaste samhällsproblem just nu. Ett

problem som är så stort och skrämmande att det är svårt att ens förstå omfattningen av det. För Mohageb och hans kollegor blev det ett brutalt uppvaknande när de fick tillgång till en gruppchat med namnet ”Rusher”.

– Dynamiken förändrades och den gängkriminella spelplanen ritades om efter 2020. Från att ha varit områdesbaserat med fokus på gänglojalitet hade det blivit mer pengadrivet. Barn lockas att tjäna snabba pengar för att kunna konsumera lyxvaror. Det är alltså inte för att mamma riskerar att bli vräkt, utan de vill kunna köpa dyra märkeskläder.

DET ÄR DET här som Luay Mohageb vill prata om. Det är därför han slutade som brottsutredare, för att föreläsa och skriva en bok som beskriver den gängkriminalitet som förmår unga att ta på sig grova våldsuppdrag.

– Vi måste prata om den glorifierade gangsterkulturen. Några ur de gängkriminella grupperingarna slog igenom som rappare och den kommersialiserade

gangsterkulturen exploderade på sociala medier. Låttexter och videos handlade om vapen, droger, tjejer och pengar. Ständigt uppkopplade matades ungdomarna med ännu mer liknande innehåll genom sociala mediernas algoritmer. Barn ur olika samhällsklasser började på så sätt få en materialistisk dyrkan och en besatthet av pengar.

LUAY MOHAGEB MINNS hur han träffade ungdomar ur medelklassen vars föräldrar avfärdade de första varningstecknen med att det här bara är något som är trendigt på skolan just nu. Vissa föräldrar verkade närvarande, men de hade ingen aning vad barnen hade för sig på sociala medier. De kunde sitta på sitt rum i den stora villan och chatta med grovt kriminella. Det som uppdagades i chattgruppen ”Rusher” blev till en bok med samma namn. Luay Mohageb beskriver i boken hur han träffade på den 16-årige Simon hösten 2022 under ett förhör. Pojken var misstänkt för ringa narkotikabrott eftersom han hade påträffats påverkad av

cannabis. Han verkade uppriktigt ångerfull och erkände att han hade rökt, men ska sluta. Föräldrarna väntar i receptionen och undrar om pojken hade skött sig. Det var en trevlig och god stämning.

MINDRE ÄN ETT år senare visar sig Simon leda gruppchatten ”Rusher” där han skickar ut mordkommandon, spaningsuppdrag, drog- och vapentransporter, med andra ord ”rusher”. Två 14-åringars och en 15-årings mobiltelefoner bidrog till att hitta chatten, där totalt sexton ungdomar deltog. Den 16-åriga administratören lade ut uppdrag om narkotikaförsäljning, mord på inte bara en utan flera personer, fritagningar. Sådant som ska ge snabba pengar till den som tar jobbet.

– Vi har alltså 14-åringar som är villiga att avrätta en människa för pengar och 16-åringar som ger morduppdrag. Dessa unga lever i stängda digitala rum utan vuxna ögon eller positivt vuxeninflytande. Vi måste omge barnen med andra värderingar och ta tillbaka infly-

»Det är alltså inte för att mamma riskerar att bli vräkt, utan de vill kunna köpa dyra märkeskläder«

tandet från mobiltelefoner. Samhällets alla fält behöver samverka och familjer behöver stärkas så att våra barn får vara barn. Se bara på vilken makt sociala medier har när helt plötsligt 11-åringa tjejer står i kö för att köpa den senaste antirynkkrämen. Vi måste reagera när barn börja komma med lyxvaror. De vill passa in, men vi behöver fråga oss vilken livsstil som kommer med den där Guccikepsen, säger Luay Mohageb.

VÄRT ATT POÄNGTERA är också att de utlovade pengarna kan utebli. Kanske får ungdomen löfte om 100 000, men får bara 5 000 som en första betalning och sedan ingenting mer. Eller så blir man måltavla för hot eller hämndaktioner.

Så hur ska vi förebygga rekryteringen till kriminella nätverk och ge stöd

Luay Mohageb

till avhoppare? Just det har Jörgen Larsson, forsknings- och utvecklingsledare, Kriminella nätverk på FoU Nordväst, skrivit en rapport om. Han var också en av föreläsarna på Socionomdagarna och före detta polis i Järva.

– Man brukar prata om RBM – riskprincipen, behovsprincipen och mottaglighetsprincipen. Till exempel om det upptäcks ett missbruk som gör att det kan finnas oro för kriminalitet. Då går samhället in med insatser i förhållande till risk, styrt av individuella behov anpassat efter mottagligheten. Det svåra är när vi inte vet åt vilket håll det kommer att gå eller hur hög och konkret risken faktiskt är, säger Jörgen Larsson.

Han visar en kurva som stiger brant för att sedan gå nedåt. I foten av kurvan finns de främjande/förebyggande åtgär-

derna som en bas där fokus ligger på goda och jämlika levnadsvillkor.

Ett steg upp har vi förebyggande/förhindrade åtgärderna när det finns en konkret oro för kriminalitet. Här brukar man prata om en katalysator när personen fastnar i gängmiljön. En katalysator som dramatiskt förstärker kriminella attityder och beteenden. Väl uppe på toppen av kurvan kan man sätta in riskreducerande/motiverande åtgärder och när personen är på väg nedåt och vill lämna är det åtgärder i form av stöd/avhopp som kan sättas in.

JÖRGEN LARSSON HAR liknande erfarenheter som Luay Mohageb. Jörgen har nämligen också totalt blivit grundlurad av trevliga killar som till synes lever ett välordnat liv.

Han berättar om ett case som han kallar för Charmören. Det var en charmig kille som gick på högstadiet i Järva där det var lite tufft klimat, men killen stack ut för att han alltid var glad, trevlig och nyfiken. Han hälsade och ville alltid prata.

Det hade skett en grov misshandel där någon hade hoppat på en persons huvud när denne låg nedslagen på marken. De inblandade var maskerade och Polisen fick ett tips att ett tiotal personer hade lämnat fritidsgården vid tidpunkten för misshandeln och senare hade de kommit tillbaka. De var i 14-16-årsåldern och Charmören var en av dem. Men det var också en kille som Jörgen visste var extremt våldsbenägen. Polis och socialtjänst satte extra lyse på honom och fick till ett tvångsomhändertagande.

Men killarna började komma närmare grovt kriminella, något som var oroväckande. Då hittade de en koppling, ett släktband med en av de yngre killarna. Kunde det vara han? Det skedde också en skjutning och flera av killarnas telefoner kunde

kopplas till platsen, men de bodde ju också i närheten så det var inte så konstigt. Då uppmärksammade skolpersonal en förändring i status hos en av killarna, något som ökade orosnivån. Föräldrarna gick med på att ta emot hjälp och en frivillig placering. Trots dessa insatser så fortsatte insocialiseringen. Men då hade skolpersonal upptäckt att Charmören var manipulativ. Han var alltid med, men höll sig i bakgrunden. Det visade sig att han styrde hela skolan.

– Det är mitt jobb som polis att genomskåda lögner, men jag blev helt grundlurad. Charmören fick en SIG-insats och bytte skola. Han fick röra sig mellan skolan, fritidssysselsättning och hemmet. Det här löste situationen för hela grupperingen, även för Charmören som fick godkända betyg i skolan och kom in på gymnasiet.

DET HÄR VISAR hur svårt det kan vara att upptäcka risk. Välfungerande skolelever som har kompisar, fritidssysselsättning, närvarande föräldrar, men ändå är det något som har lockat till inträde i den gängkriminella världen. Värderingarna har i det här fallet varit fel.

Push- och pullfaktorer för inträde kan vara spänning, makt, pengar, respekt, grupptillhörighet, lockelse i sociala me-

dier och identifiering med maskulinitets- eller hedersnormer.

– Umgänget är det största inflytandet som skolungdomar har när de formar sin identitet mellan barndomen och vuxenlivet. Därför är det så viktigt att alla som finns runt barn är uppmärksamma på varningssignaler som kan visa på bruk av narkotika, extra mycket pengar eller osunda attityder.

JÖRGEN LARSSON BRUKAR tänka sig en rubiks kub, vars sidor motsvarar olika sidor av en ungdom, såsom umgänge, familj, skola och individens egenskaper. Varje sida spelar roll och kan skapa positiv eller negativ förstärkning kring insocialisering.

– Vi behöver se alla delar för att kunna lösa rubiks kub. Det kan till exempel gå bra i skolan, men att det brister på andra delar.

Han berättar om flera case. Vissa går det sämre för och med facit i hand hade både socialtjänst och polis kunnat agera snabbare och mer samordnat. Ett case som Jörgen kallar Sprallisen, ser ut att gå bra. En typisk adhd-sprallig kille som hamnade i

stök och ställde till det för sig till den grad att det skapade oro från flera håll. Skola, fältare, fritidsgård och polis, alla gjorde sitt yttersta och Sprallisen lyckades gå ut nian med godkända betyg och kom in på gymnasiet i ett annat område. Det tog tre månader så blev han frihetsberövad för medhjälp till mord. Där var det informationsbrist som gjorde att inget skyddsnät fångade upp honom i det nya området. Hans enda problem var en outredd adhd och föräldrar som inte var mottagliga utifrån bristande samhällstillit.

CASET FLYGAREN VAR en kille som åkte utomlands över sommaren med sin familj. – Han utreddes av socialtjänsten på grund av några småbrott och oro för kriminalitet. Då får vi plötsligt veta att han

»Det är mitt jobb som polis att genomskåda lögner, men jag blev helt grundlurad« Jörgen Larsson

sitter på ett plan till Arlanda och har tagit på sig ett morduppdrag. Informationen är både vag och känslig, vilket försvårar hanteringen. Det är 20 minuter till han ska landa, så jag ringer till yttre befäl på Arlanda och ber om att han ska stoppas och jag ringer också socialsekreteraren som genom någon sorts telepati förstår allvaret i min röst. Jag får inte berätta vad vi vet för henne, men hon lyckas ändå få till ett beslut om tvångsomhändertagande och placering på SiS.

POLIS OCH SOCIALTJÄNST ger honom två val. Antingen åker han tillbaka utomlands till sin familj och fortsätter semestern eller så

blir det SiS. Han åker tillbaka. Efter sommaren när han kommer till Sverige har situationen förändrats. Måltavlan har hoppat av, uppdragsgivaren, som var Flygarens släkting, är ihjälskjuten och därmed klarar sig Flygaren från att bli involverad i grov kriminalitet.

– VI VET att samverkan är nyckeln, att vi behöver arbeta tillsammans med delat ansvar för att vi inte ska tappa bort någon del av kuben. Fortfarande har vi dålig förståelse för vad de andra gör. Vi har våra egna perspektiv och synsätt. Det här behöver vi bli bättre på, avslutar Jörgen Larsson. ○

Vi tar emot kvinnor, män och barn. Husdjur är välkomna.

Vi svarar i telefon dygnet runt och erbjuder även hämtningar.

Vi finns i Västra Götaland/ Skaraborg.

Ring placeringsansvarig

Tillstånd från IVO

Finjagården – för ett

liv värt att leva

Ett av Sveriges ledande behandlingshem sedan 1970.

Finjagården har i över 50 år bedrivit evidensbaserad behandling för personer med psykisk ohälsa och/eller missbruksproblematik. Verksamheten erbjuder en trygg, stabil och professionell behandlingsmiljö med fokus på långsiktig återhämtning.

Finjagården välkomnar klienter från hela landet.

Växel 0451-451 40 Placeringsservice 0451-451 42 www.finjagarden.se

Tillstånd

Tjejerna utnyttjas till gängens vinning

Unga tjejer riskerar att bli extra utsatta i den kriminella miljön. Ofta utsätts de för våld och tvingas till kriminella handlingar, men ser inte sig själva som utsatta. Våldet har blivit så normaliserat. Därför riskerar också behovet av stöd för tjejer att inte uppmärksammas. Det här är något som behöver bli bättre, menar SIG-samordnare Sofia Skau.

TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES OCH JENNY FORS

SIG står för Sociala insatsgrupper och är en samverkansmodell mellan socialtjänst, polis, skola och ibland fritidssektorn som stöttar ungdomar med hög risk att hamna i kriminalitet. Sofia Skau arbetar som SIG-samordnare på Södertälje kommun och träffar ungdomar i åldrarna 12-20 år som befinner sig i riskzonen. – Jag har primärt mött tjejer med två olika bakgrunder. Dels är det ungdomar som har upplevt våld under uppväxten, antingen sett eller blivit utsatt själv. Sedan är det också en grupp ungdomar vars familjer har det bra ställt, men där föräldrarna är frånvarande. Till exempel karriärfokuserade och låter ungdomen leva väldigt fritt utan regler.

Tjejer i risk för kriminalitet eller i kri-

minell miljö kan vara svårare att upptäcka.

– De finns de som skötsamma, klarar skolan bra, men blir en måltavla för kriminella killar som vill ha en tjej som är prickfri och går under polisens radar, en så kallad ”grön gumma”. Det är vanligt att tjejen bli ”love bombad”, överöst med smicker och gåvor. De kan också tycka att det känns spännande att vara i den här miljön. Likväl som för killar ger gänget en samhörighet, en ny familj, säger Sofia Skau.

Hon berättar att tjejerna ofta blir kontrollerade av sina pojkvänner, som bestämmer vad de får ha på sig, vem de umgås med och så vidare.

– Först kan de uppleva som att killen bryr sig om dem men genom en normaliseringsprocess trappas våldet upp. Grupptryck och gängens höga sociala status gör att den här livsstilen blir något som eftersträvas.

”GRÖNA GUMMOR” ÄR ett känt begrepp och även om polisen och socialtjänsten vet om det här så är det fortfarande så att tjejerna inte blir stoppade lika ofta. De

får därför agera målvakter, hyra eller vara skriven på bilar om de har åldern inne för det och ta hand om droger eller vapen.

– Idag sker drogförsäljning helt öppet på våra skolor och torg. Det är ingen man smyger med längre. Jag hörde några killar som pratade helt öppet på pendeltåget från Tumba. Jag skulle åka två stationer och på den tiden fick jag höra vem som styrde på skolan, vem man kan få tag på droger hos och att de använt en av flickvännerna som ”målvakt” för att Polisen inte kollar henne.

SOFIA SKAU HAR också arbetat i Eskilstuna. På båda orterna har de hittat bilder och filmer på sexuellt exploaterade tjejer i de

kriminellas mobiltelefoner. Tjejerna var knappt vid medvetande. Ofta fastnar de i drogberoende och det är inte ovanligt att de säljer sig själva för att ha råd med sitt missbruk eller andra dyra vanor.

– Tjejerna är ofta både offer och förövare. De luras eller hotas in i kriminalitet. Ofta tar de jobb som gynnar sina kriminella pojkvänner, till exempel som sjuksköterska eller kriminalvårdare. De kan också agera lockbete för att lura fram killar ur andra gäng.

SOFIA HAR TILL och med varit med om att ”flickvänner” har ”sålts” för att betala en skuld. Vissa killar har också flera ”gröna gummor”.

Barnombudsmannens årsrapport ”Ni

måste hinna före” pekar på vikten av tidiga insatser och omedelbara åtgärder för att skydda barn från våld och förebygga kriminalitet. Barnombudsmannen är också djupt oroad över den eskalerande situation som råder där allt yngre barn dras in i gäng. I djupintervjuer beskriver tjejer hur de dras in i kriminella miljöer och det är precis så som Sofia beskriver det. De får bekräftelse och upplever sig beskyddade av pojkvännen mot exempelvis andra män eller den egna familjen, inte minst för de tjejer som växt upp i hederskontext.

– De här tjejerna anser inte att de är utsatta. De är unga och har inga referensramar hur ett sunt förhållande ska se ut. Redan innan har de ett dåligt måen-

de och en utsatthet, vilket gör dem extra sårbara. De tycker inte att de är värda något bättre.

Ofta är familjen inte villigt inställd till stöd och hjälp från socialtjänsten.

– De är livrädda. Även svenskfödda föräldrar drar sig för att kontakta oss. Det är bara när det har blivit riktigt farligt som de kommer till oss och vill ha stöd, berättar Sofia.

DET FINNS OCKSÅ många hinder för att lämna hos ungdomen.

– Ofta har de inte har klarat skolan eller har ett jobb och inte heller stöd från familjen. De kanske har underliggande trauma som de dövar med missbruk. Då är den kriminella pojkvännen eller

gänget den enda tryggheten. Det finns också många tjejer som vill ha pengarna och den glamorösa livsstilen, men de tänker inte på konsekvenserna, att det kommer med våld och missbruk.

Sofia Skau träffar SIG-teamet varje vecka hos Polisen där de diskuterar vilka ungdomar som befinner sig i rött läge och behöver en SIG-insats, som är en biståndsbedömd insats.

– Vi jobbar nära varandra, men skulle kunna samverka mycket mer. Det finns fortfarande viss oförståelse för varandra och ärenden riskerar att flyttas runt. Vi skickar vidare till BUP. Polisen hittar samma personer ute igen och undrar varför socialtjänsten inte gör något. Vi behöver hitta bättre sätt att jobba tillsammans.

HON MÄRKER OCKSÅ att många unga tjejer har mötts av negativa sociala responser när de har berättat för någon om sin utsatthet. Då är det mindre troligt att de berättar igen eller samarbetar med myndigheter, visar en internationell studie. Det är också större sannolikhet att utveckla psykisk ohälsa och depression eller ptsd.

– Till exempel en 15-årig tjej som rå-

kat ut för misshandel och sexuellt våld av sin pojkvän. Hon ringer sina föräldrar som hämtar henne, men de reagerar med ilska och undrar hur hon har kunnat stanna hos honom. Hon drabbas av skuld och skam, går tillbaka till pojkvännen i 1-2 år till.

MÖTER MAN I stället positiva sociala responser så återhämtar man sig snabbare från våldet, samarbetar bättre med myndigheter och anmäler oftare brott igen.

– Närstående och skola vet inte alltid hur man bemöter tjejer som är våldsutsatta och i riskzon för kriminalitet. Stödet för tjejer kan lätt försvinna eller att behovet inte uppmärksammas. Vi behöver säkerställa att det finns rätt kompetens så att vi som möter dessa tjejer kan ställa frågor på rätt sätt.

Vi kan inte fråga ”Har du blivit utsatt för våld?” eftersom de inte tycker att det är våld som de har utsatts för. Enligt Sofia behöver du i stället fråga ”Har du känt dig tvingad att göra saker mot din vilja?”, ”Har någon kallat dig för elaka saker, som ’hora’ eller att du är värdelös?”.

Sofia tipsar om att det finns många jourer som har lågtröskelstöd där man

kan chatta anonymt. Det är ett enkelt första steg att vända sig.

Många i risk för kriminalitet eller som har begått våldsbrott blir placerade på HVB eller SiS. Barnombudsmannen har inför sin rapport genomfört 88 djupintervjuer med frihetsberövade barn och unga och i en enkätundersökning samlat 543 svar.

TJEJER HAR I högre utsträckning svarat i Barnombudsmannens enkät att de blivit utsatta för våld i hemmet, 61 procent, medan motsvarande siffra för killar är 24 procent. Hälften av alla utlandsfödda tjejer som besvarat enkäten har uppgett utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck. 44 procent av alla tjejer uppger att de har erfarenhet av sexuellt våld.

Barnen har berättat att skola, socialtjänst eller andra myndigheter sällan ställt frågor om de har bevittnat eller utsatts för våld. Det gäller även när socialtjänsten varit inkopplad i familjen. Samhällets insatser har oftast fokuserat på problem med barnets beteende utan att uppmärksamma dessa som en konsekvens av den, ofta traumatiska, uppväxtmiljön.

Enligt Barnombudsmannen hade de

»Det är bara när det har blivit riktigt farligt som de kommer till oss«

intervjuade barnen ett enormt behov av att prata och ville bidra. Många har efter samtalen berättat att det varit skönt att för första gången få prata om saker som gjort ont under uppväxten. De har även sagt att det faktum att någon för första gången ställt frågor om våldsutsatthet, lyssnat, tagit emot och bekräftat dem i sina berättelser har bidragit till att deras tillvaro blivit mer begriplig.

EN RELATIVT STOR grupp av de intervjuade tjejerna berättar om en egen missbruksproblematik. Många har växt upp i hem med utsatthet för våld och missbruk i hemmet, och de har själva tidigt börjat använda droger som en överlevnadsstrategi för att hantera sitt dåliga psykiska mående. De beskriver att kriminaliteten syftat till att finansiera missbruket, men hur de sedan blivit utnyttjade och tvingade att fortsätta utföra brott åt gäng. En tendens Barnombudsmannen kan

se i materialet är att killarnas väg in i organiserad brottslighet tar lite längre tid än tjejernas. De börjar långt ned i hierarkin, även om killar också snabbt kan fastna genom exempelvis utfärdade påhittade skulder. Killar dras oftare till status och pengar, och lockas av sammanhållningen. Många beskriver även att det är trendigt och ”coolt” att vara kriminell. Ofta har våldet normaliserats redan under uppväxten och killarna kan se kriminaliteten som en möjlighet att vinna respekt från sin omgivning. Efter ett tag skaffar de egna yngre killar som de styr över.

MÅNGA KILLAR BERÄTTAR att de efter att ha placerats på SiS eller HVB har rekryterats till eller dragits djupare in i kriminalitet.

De flesta barn och unga som Barnombudsmannen har samtalat med saknar en kontinuerlig relation med socialtjäns-

ten och upplever inte att de har fått hjälp. De efterlyser tidiga insatser från skolan och socialtjänsten, där de får vara delaktiga i utformningen av insatserna.

MÅNGA AV RÅDEN från frihetsberövande barn och unga handlar om att Sverige måste satsa på förskola, skola, fritidsgårdar, fritidsaktiviteter. Det måste finnas forum med vuxna människor som verkligen bryr sig på riktigt. Barnens råd ges också utifrån vad de själva hade önskat - men aldrig fått.

Ungdomarna efterlyser också att man skulle prata mer avskräckande om kriminalitet. När det har hänt en skjutning så är det ingen som pratar om det. Att man skulle prata mer om konsekvenserna, hur det ser ut på häktet, hur det känns att vara inlåst eller att du själv eller någon i din familj kan bli dödad. Ungdomarna är inte rädda nog för kriminalitet, för det har normaliserats. ○

Så kan du stärka ungdomens tro på sin förmåga

Vad kan stärka ungdomars vilja och förmåga att lämna gängkriminaliteten? Motiverande samtal (MI) är en beprövad metod som kan ge kraft till att hoppa av. I sin senaste bok beskriver Liria Ortiz MI och CRAFT (Community Reinforcement Approach and Family Training) varvat med verkliga berättelser och raptexter.

TEXT JENNY FORS

FOTO GETTY IMAGES OCH MODEL HOUSE

Rap beskriver inte bara den glorifierade gangsterkulturen. Här finns också låtar som kan inspirera till avhopp och att ändra livsstilen. Musik förmedlar känslor och tankar. Genom att diskutera raptexter kan man få en förståelse för ungdomars situation och de kanske kan hitta motivation till förändring. Liria Ortiz, legitimerad psykolog, psykoterapeut och föreläsare, spelade upp några låtar under sin föreläsning på Socionomdagarna.

IMENELLA RAPPAR

låten Chagga om att kompisen borde lämna sin destruktiva relation och miljön hon befinner sig i. Den manliga rapartisen Yasin uttrycker sorg, ensamhet och reflekterar kring livets svårigheter

i låten Sista spåret. ”Vem som helst kan japp (skjuta), likaså kan vem som helst bli jappt (skjuten).”

– Rapmusiken har mycket som de kan känna igen sig i. Många bearbetar det som de har varit med om. Motiverande samtal handlar om att plocka fram någons inre vilja till förändring. Det är mer verksamt än att komma med goda råd, för unga gör ofta precis tvärt om mot vad vuxna säger.

MUSIK ÄR ETT bra sätt att närma sig och etablera en relation med ungdomen. Liria råder att ta reda på vad som intresserar din klient. Ett annat grundläggande tips är att vara uppmärksam när du vill fråga om känslor. Detta gäller särskilt om du märker att ungdomen har svårigheter att uttrycka känslor eller tycker att det är pinsamt på grund av maskulinitetsnormer.

– Många har svårt för att prata om sina känslor eller ens veta vad det är man känner. När det är så brukar jag i stället fråga om tankar eller beteenden, för att underlätta.

I sin nya bok ”Motiverande samtal, MI

och CRAFT: färdigheter för att motivera unga i gäng och deras anhöriga” beskriver Liria Ortiz vad som lockar unga till kriminalitet och hur du kan motivera ungdomar som är på väg att rekryteras eller vill hoppa av och ändra sin livsstil.

– Man pratar mycket om förorten och de svårigheter som finns, men man ska också komma ihåg att de allra flesta pluggar, skaffar jobb och går vidare med livet. Jag vill gärna fokusera på skyddsfaktorerna som kan ge styrka att stå emot det som kan vara lockande med kriminalitet.

MOTIVATION ÄR EN förutsättning till förändring. Insatser har ingen verkan utan mo-

tivation och motivation har ingen verkan utan insatser. Båda behövs för att skapa förändring. Och Motiverande samtal, eller MI som det brukar förkortas, är en beprövad och beforskad metod som fungerar.

– Många ger ett nyårslöfte inför det nya året. En studie visar att ungefär 25 procent bryter sitt nyårslöfte redan efter en vecka och mer än 50 procent efter två veckor. Det är normalt att motivationen dalar om man inte får hjälp att upprätthålla den.

LIRIA ORTIZ ÄR en flitig föreläsare och författare, men arbetar också kliniskt med MI och kognitiv beteendeterapi, KBT.

Motiverande samtal (MI) handlar om att plocka fram någons inre vilja till förändring.

Hon menar att ett av det vanligaste felet vi gör i mötet med ungdomar är att vi inte lyssnar aktivt.

– Vi tror att vi är bra på att lyssna och samtidigt är problemet att vi tror oss veta vad ungdomen behöver. Vi måste ställa frågor och vänta på svaret. ”Vad är viktigt för dig? Med det du vet nu, hur skulle ditt liv se ut om du fick bestämma själv?” Ge det tid. Börja inte ställa följdfrågor eller komma med förslag utan lyssna på svaret först. Observera ditt eget beteende, börjar du ge råd utan att ungdomen är intresserad av dem? Det här blir väldigt tydligt när man spelar in samtal. Innan jag kom i kontakt med MI år 1999 trodde jag att jag var en jättebra

lyssnare. Men i verkligheten var det katastrofalt dåligt. Jag gav ut råd utan att be om lov, och med alla goda intentioner försökte jag övertyga klienter att göra det som jag tyckte var bäst för dem, säger Liria och skrattar.

ETT ANNAT FEL är att vi antar att personen är motiverad. Men eftersom motivationen naturligt går ned, så behöver vi ta reda på om motivationen finns. Och genom motiverande samtal kan vi få upp motivationen.

– Det är också naturligt för vår hjärna att se problem. Därför behöver vi få i gång samtal om förändring. Det här är något man måste träna på. Som samtals-

ledare behöver vi också kunna hantera motstånd. Tänk dig ett trafikljus, vid rött ljus måste du stanna upp och byta strategi. Vad kan vara hjälpsamt att säga? Vid gult ljus kan det finnas en osäkerhet och vid grönt ljus märks ett engagemang. Då kan du uppmuntra ungdomens tankegångar. Till exempel: ”Det låter som du har funderat en del och börjar få idéer. Vad tror du skulle passa dig bäst och vara ett första steg?”

LIRIA RÅDER OCKSÅ att bekräfta ungdomens styrkor och framsteg. Sedan är det bra att vara medveten om att vissa ord kan vara negativt laddade. Som ordet ”hjälp”. Det kan ibland ge intrycket att personen är i en underlägsen position och inte klarar sig själv. Ord som man kan använda i stället är att få verktyg, färdigheter eller ökad kunskap om sig själv.

Hon berättar om rapparen Ken Ring som beskriver en uppväxtmiljö där våld och kriminalitet är vardag. Unga fostras att vara hårda och självständiga. Att be om hjälp är förknippat med skam och ses som ett tecken på svaghet.

Vissa ord triggar och andra skapar trygghet. ”Du måste ändra ditt beteende” kan skapa motstånd. Ingen gillar när någon säger vad man måste göra. Prova i stället att uppmuntra genom att till exempel säga: ”Du kan välja att utforska al-

»Det första steget inom MI är att etablera en relation«

ternativa beteenden om det känns okej”. På samma sätt kan ”Du måste ta ditt ansvar” upplevas kravfyllt. Byt ut det mot ”Du har möjlighet att påverka din situation”. Det är bra att betona självbestämmande.

EN MYT SOM Liria vill slå hål på är att det tar tid att etablera en relation. – Det stämmer inte riktigt. En relation kan etableras snabbt. Det tar ungefär fyra sekunder att få ett första intryck av någon. Sedan kan det ta lite längre tid att utveckla en positiv relation, särskilt om man får en dålig start eller påminner om någon som personen tycker illa om. Men det första steget inom MI är att etablera en relation, ett samarbete. Sedan behö-

Om Liria Ortiz

ver vi jobba med acceptans, medkänsla och empowerment.

Centrala komponenter i MI är alltså att stärka personens tro på sin förmåga att kunna förändras och ställa öppna frågor för att ge plats i samtalet så att personen uttrycker sina egna skäl till förändring. En MI-baserad strategi vid avhopp är att fråga om det förflutna, nuet och framtiden, i syfte att personen ska bli varse sina egna styrkor.

– Fråga vad personen har gjort tidigare för att klara av svåra situationer. Fråga om nuet, till exempel vad som ger personen kraft att stå ut med svårigheter. Sedan när det gäller framtiden kan du fråga vilka av personens styrkor kan användas för att klara av ett avhopp, avslutar Liria Ortiz. ○

Liria Ortiz är legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning, handledare, författare och föreläsare om motivation och förändring genom sitt utbildningsföretag Till Kunskap. Liria har skrivit flera böcker om motivation och förändring via Natur & Kultur. Den senaste boken ”Motiverande samtal, MI och CRAFT: färdigheter för att motivera unga i gäng och deras anhöriga” är utgiven på LLOA förlag.

BoCare

Skyddat Boende

BoCare erbjuder skyddat boende för personer som inte kan vara kvar i sitt eget hem på grund av att man blivit utsatt för eller riskerar att bli utsatt för hot och våld.

Akutplaceringar

Placeringar utifrån skyddsbehov är ofta av brådskande natur. Vi har möjlighet att ta emot skyddsärenden när som helst på dygnet och kan även vara behjälpliga med transport.

Ring oss nu: 011-473 91 00

VAL-BO är ett Behandlingshem för män över 18 år och som har ett alkohol- och/eller narkotikamissbruk.

Vi har hela vårdkedjan ifrån primärbehandling, fördjupad behandling och utslussning.

Vi arbetar med hela personen och problematiken kring missbruket utifrån tankemönster, beteenden, relationer, familj och uppväxt. I förändringsarbetet återspeglas ett helhetstänk där personen får lära sig allt från ADL-träning till ett drogfritt liv.

Kontakta oss för placeringsförfrågan 011-473 91 00 | info@bocare.se | www.bocare.se

010-173 17 03

Ett starkt skydd och ett helhetsstöd för vuxna i utsatta livssituationer

Under sommaren 2025 genomgick Agilt Skydd en omfattande organisationsförändring med bland annat uppdaterad lednings- och ägarstruktur. I samband med förändringen blev Martin Kennedy ensam ägare. Gamla delägaren är utköpt och avslutad i bolaget. Verksamheten leds numera av Alexander Brekke i rollen som verksamhetschef. Som en del av förändringsarbetet har vi även lämnat in en reviderad och kompletterad tillståndsansökan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Verksamhetschef Alexander Brekke

Alexander har mångårig erfarenhet från arbete inom socialtjänsten och har tidigare haft roller som enhetschef, projektledare, samordnare och behandlare.

Han har arbetat med kriminalitet och avhopparverksamhet, men även med missbruk och beroende samt med individer utsatta för våld i närarelation och hedersrelaterat våld.

Denna samlade erfarenhet har bidragit till en bred förståelse för de komplexa behov som ofta finns hos målgruppen. Bakgrunden inom socialtjänsten innebär även en god kännedom om myndighetsutövning, samverkansstrukturer samt de krav som ställs på insatser inom skyddat boende, särskilt avseende rättssäkerhet, dokumentation och kvalitetssäkring.

Vi på Agilt Skydd arbetar uteslutande med vuxna individer i behov av skydd. Skyddsbehovet kan grunda sig i avhopp från kriminella nätverk, våld i nära relation samt våld och förtryck i en hederskontext. Målgruppen präglas ofta av komplex problematik där hotbild, trauma, psykisk ohälsa och social utsatthet samverkar.

Den operativa verksamheten bedrivs i Västra Götalands län och bedrivs utifrån ett strukturerat och individanpassat arbetssätt. Varje placerad individ omges av ett tydligt team bestående av verksamhetschef, skyddshandläggare och kontaktperson, med gemensamt ansvar för planering, genomförande och uppföljning av insatsen.

Arbetssättet syftar till att skapa trygghet, kontinuitet och tydlighet genom hela placeringen.

Risk, skydds och hotbedömningar

En central del av vårt arbete är användningen av strukturerade risk-, skyddsoch hotbedömningar. Bedömningarna genomförs inför placering och följs upp löpande under insatsens gång för att säkerställa att skyddsnivån är anpassad efter individens aktuella situation och förändrade behov.

Vi arbetar med etablerade bedömningsinstrument såsom CHECK-15 vid avhopparärenden och risk för återfall i kriminalitet, PATRIARK V2 vid hedersrelaterat våld och förtryck samt SARA V3 vid ärenden som rör våld i nära relation. Bedömningarna utgör ett centralt underlag för säkerhetsplanering, individuella skyddsåtgärder och samverkan med berörda aktörer.

Helhetsstöd med fokus på en trygg och säker framtid

Utöver det akuta skyddet arbetar vi långsiktigt med att stärka individens förutsättningar för ett självständigt liv.

Arbetet fokuserar på att skapa struktur och stabilitet i vardagen, stödja bete-

endeförändring och utveckla sociala färdigheter. Att arbeta med avhoppare är komplext och kräver ett mycket flexibelt förhållningssätt. De avhoppare som placeras i skyddat boende är ofta både offer och före detta förövare. De bär inte sällan på traumatiska upplevelser, psykisk ohälsa, risk/missbruk och svåra livserfarenheter. Att lämna en kriminell livsstil innebär därför betydligt mer än en fysisk förflyttning – det är ofta en lång och krävande process som väcker frågor om identitet, tillhörighet och framtid. Mot denna bakgrund arbetar vi långsiktigt och nära individen för att skapa hållbara förändringar över tid.

En viktig del av insatsen är att aktivt stödja individen i att komma vidare till meningsfull sysselsättning, såsom arbete eller utbildning.

Stödet anpassas efter individens förutsättningar och sker i nära dialog med socialtjänst och andra relevanta aktörer. Parallellt ges stöd i kontakter med myndigheter och samhällsinstanser.

Vid akuta skyddsbehov agerar vi snabbt och bistår med omedelbar insats, inklusive hämtning av klient omgående, för att säkerställa trygghet och skydd.

Samverkan som grundläggande arbetssätt

Samverkan är en central del av vårt skyddsarbete. Med individens samtycke bedrivs ett strukturerat och kontinuerligt samarbete med socialtjänst, polis samt hälso- och sjukvård, inklusive psykiatri. Samverkan anpassas efter individens behov och syftar till att skapa kontinuitet, tydlighet, trygghet och kvalitét i insatsen Särskild vikt läggs vid samverkan med vård och psykiatri, då många individer har behov av pågående eller kompletterande behandling. Vi stödjer individen i kontakten med vården och bidrar till samordning mellan berörda aktörer för att minska risken för avbrott, parallella insatser och otydligt ansvar.

Sänker trösklarna till socialtjänsten

Socialtjänsten möter varje dag människor i livets mest utsatta och känsliga skeden. Rädsla, skam och oro är ofta lika närvarande som behovet av stöd. Med den nya kommunikationskampanjen ”Känslor som skrämmer” vill Eslövs kommun göra det lättare för fler att våga ta kontakt – och samtidigt öka förståelsen för vad socialtjänsten faktiskt finns till för.

TEXT JENNY FORS FOTO ESLÖVS KOMMUN

Den nya socialtjänstlagen trycker starkt på det förebyggande arbetet och ökad lättillgänglighet. Över hela landet pågår en stor omställning i kommunerna för att kunna erbjuda tidiga insatser, innan problemen växer sig för stora. Men hur når man ut till invånarna med allt som kommunen kan erbjuda?

– Vi vet att många tvekar att höra av sig. En del är rädda för konsekvenser, an-

dra bär på skam och oro. Det gör att man väntar alldeles för länge med att söka hjälp. Därför är det jätteviktigt att nå ut nu med budskapet att vi finns här för att ge stöd och hjälp, man ska inte behöva vara rädd för att ta kontakt, säger Ingrid Westerlund, chef för Vård och Omsorg, Eslövs kommun.

Den nya informationskampanjen ”Känslor som skrämmer” visar flera porträtt med täckta ansikten där olika tankar synliggörs: ”Nästa gång slår han mig”, ”Jag orkar inte med mitt barn”, ”Jag blir rädd när mamma dricker”. De visar några av de saker som man kan få hjälp och stöd att hantera genom att ta kontakt.

Många är osäkra på hur socialtjänsten arbetar, vad som händer när man ringer och vilka rättigheter man har. Kampanjen hjälper till att skapa trygghet och informera om hur processerna fungerar.

PÅ KOMMUNENS HEMSIDA eslov.se/soc finns tydlig information om vilka olika sorters hjälp och stöd man kan få. Här uppmanas man att kontakta supporten, som en första väg till råd och stöd innan problemen växer sig för stora.

– Det är viktigt att ha en kontaktväg in, ett telefonnummer där man får svar

»En del är rädda för konsekvenser, andra bär på skam och oro«

på sina frågor eller slussas vidare. Supporten är en del av Navet, som vi kallar det, där kommunala verksamheter samverkar över gränserna tillsammans med Hälsooch sjukvården och civilsamhället.

Eslöv har satsat mycket på det operativa i omställningen till den nya socialtjänstlagen. Den ritar om hela verksamheten till en mer förebyggande inriktning.

TIDIGARE HAR MAN, som i många andra kommuner, arbetat mycket förebyggande när det gäller de minsta barnen 0-6 år med Familjens hus. Och för äldre över 65 år. Nu fyller man mellanrummet där emellan genom att arbeta mer förebyggande även för åldrarna 7-65 år.

Exempel på främjande och förebyggande aktiviteter inom Navet:

- Stöd till föräldrar – till exempel informationsträffar, föräldrakurser, öppna träffar och föreläsningar.

- Förebyggande arbete gällande skadligt bruk och beroende – till exempel in-

formationsträffar, föreläsningar, rådgivning och grupper.

- Ekonomisk rådgivning och budgetstöd – som förebygger skuldsättning.

- Insatser för psykisk hälsa – som öppna träffar, föreläsningar med mera.

Eslöv har en delad socialtjänst med olika nämnder för Barn och utbildning samt Vård och omsorg. Inom Navet har man också kopplat på Kultur och fritidsnämnden.

– Alla vet hur viktigt det är med bra fritidssysselsättning och bra skola. Det är tydliga friskfaktorer. Därför har vi använt en del av stadsbidraget  till att anställa två aktivitetslotsar som ska vara ett extra stöd till barn och föräldrar att komma i kontakt med föreningslivet. Det är jag väldigt stolt över, säger Ingrid Westerlund.

Nu hoppas hon att kampanjen får stort genomslag och stärker förtroendet för socialtjänsten. Kanske kan den också inspirera andra kommuner att sänka sina trösklar.

Vem vågar egentligen driva ett HVB?

Det sker nu ett ägarskifte i Korpberget behandlingscenter AB. Detta är konsekvenser av domen i Hovrätten i oktober 2025 där Janne, Lasse och en tredje chef döms till villkorlig dom för vållande till annans död. Hade de kunnat göra annorlunda?

Ja, de hade kunnat vägra att ta emot mannen. Nu vill de varna andra att det här kan hända vem som helst och när som helst med de begränsningsåtgärder som nu råder inom HVB för denna målgrupp.

TEXT OCH FOTO JENNY FORS

Janne och Lasse lämnar över ägarskapet till Anna Johansson-Källman, Katrin Johansson och Emil Lilja som nu förvärvar aktierna i det framgångsrika behandlingshemmet Korpberget behandlingscenter AB. Denna ägargrupp har lång erfarenhet av behandlingsarbete i verksamheten och där två redan är delägare sedan många år. Dessa ska därmed driva Korpberget vidare med stöd av den erfarne Christer Gustafsson Renlid, som varit verksamhetschef sedan händelsen 2021 och sitter i bolagets styrelse.

DET ÄR MED blandande känslor som vi träffar Janne och Lasse, som nu kliver av som ägare av Korpberget behandlingscenter, en verksamhet som i år firar 40 år. Men det är inget firande vi ska på. Janne och Lasse är skakade så klart av det inträffade.

– Det här är rent fruktansvärt, säger de båda.

Hovrätten gick på Tingsrättens dom att Janne och Lasse döms för vållande till annans död. Det är en villkorlig dom för de båda, inga böter, men konsekvenserna blir såklart kostsamma för båda två.

– Vem vågar egentligen driva ett HVB? Vi tar otroliga risker varje dag i denna bransch och avundas inte de som ska oroa sig vidare för eventuellt ännu värre konsekvenser än de som drabbat alla i denna olyckliga händelse. Det händer ju saker hela tiden med denna målgrupp och överdoser sker ”överallt” till och med på avgiftningskliniker, häkten, polis, arrester, kriminalvårdsanstalter och stödboenden. Varje föreståndare behöver få veta det här så klart, och med det så har domen ett påvisat signalvärde för de som driver dessa verksamheter, säger Janne.

DET ÄR NU fem år sedan den olyckliga händelsen inträffade. Janne och Lasse har inte velat prata alls med pressen då deras nyanser inte håller adekvat sanningsvärde. Det är Christer, verksamhetsansvarig på Korpberget, som har fått uttala sig. – Det blev en mediacirkus. Ska vi prata med någon så ska det vara en etablerad branschtidning, säger Lasse.

De vill berätta sin historia för Tidningen Omtanke och tar oss tillbaka till den där dagen då Lasse tog emot samtalet

om en ung man som ville bli inskriven på Korpberget. Han hade varit där tidigare på en kortare vistelse och de bestämde att han skulle få komma på måndagen för bedömning.

– Personal från ett stödboende i Västerbotten skjutsade hit honom och de ringde upp mig på vägen hit. Han hade varit fräsch och placeringsbar på morgonen, sedan stannade de efter halva vägen och fikade. Efter ett toalettbesök verkade han klart påverkad. Vi hördes på telefon igen och jag sa att han inte kunde komma, han måste åka på avgiftning. Det vägrade han och stödboendet vägrade ta tillbaka honom. Jag frågade om vi behöver vara oroliga. Han sa att han har tagit två tabletter under helgen och att det var

Janne och Lasse lämnar över till Christer Gustafsson Renlid (mitten), verksamhetschef för Korpberget.

»Personalen tittade till honom under natten och såg så han andades«

lugnt. Vi tog ett gemensamt beslut att ta in honom på en bedömning, berättar Lasse.

DET HÄR VAR mitt under pandemin, så både Lasse och Janne jobbade hemifrån under perioden och var ej på plats vid det inträffade. Som ägare så är de ytterst ansvariga om något händer, men de hade tät kontakt med den erfarna personalen och med läkare för rådgivning.

Personal tar emot den unge mannen,

som är märkbart påverkad efter bedömning. Han ville inte vara kvar, men blev övertalad efter ett samtal med Socialtjänsten. Han gick att prata med och kunde följa uppmaningar, så han lades i ett rum. Personalen får inte visitera honom, så begränsningsåtgärder med visitation och urinprov gick därmed inte att utföra, men man hade kollat puls och blodtryck enligt rutinen och efter konsultation med läkare.

– Vi rådfrågade alltså läkare som tyck-

te att han kunde få sova. Personalen tittade till honom under natten och såg så han andades. Men efter några kontroller och senare under dagen så gick han inte att väcka och han var då ej kontaktbar varvid personalen larmade ambulans, berättar Janne.

DET VISADE SIG att andningen hade varit för ytlig och inte normalt djup så att han hade fått syrebrist. På sjukhuset hittade man narkotika på honom gömt i en av hans strumpor. Det styrker att han hade tagit något.

– Med tillåtande av begränsningsåtgärd som visitationsmöjlighet hade vi kunnat hittat dessa preparat. Senare på

Det har varit fem fruktansvärda år för alla inblandade. Foto: Getty Images

kvällen, dagen efter att mannen inkommit till sjukhus så ringde Lasse den unge mannens mamma som då berättade att han hade varit hemma i helgen och alltså då avvikit från stödboendet. Detta är information som vi ej getts innan bedömning om att ta emot honom, säger Janne.

HADE DÖDSFALLET KUNNAT förhindras på något sätt? Om visitering hade varit tillåtet så hade ju överdosen kunnat undvikas. Nu är det nya begränsningsåtgärder på gång för den nya placeringsformen ”Hem för barn och unga”, men de hjälper ju inte beroendevården för personer som har fyllt 18 år. – Efter den här tragiska händelsen så har vi ändrat våra rutiner. Vi har alltid en läkarbedömning när de kommer hit. Men vi kan ju fortfarande inte göra något utan klientens medgivande. HVB är en frivillig insats. Och en person som

»Alla är i mer eller mindre dåligt skick när de kommer till ett behandlingshem«

har gått med på urinprov kan med testbehållaren i näven helt plötsligt be att få stryka sitt medgivande och så även inte beläggas med negativa konsekvens av oss, det är utan rimlighet, säger Christer.

– Det är en konstig dom. Vi tog emot honom, därför hålls vi ansvariga, trots att han ännu inte var inskriven, säger Lasse.

BÅDE LASSE OCH Janne är oroliga att den här domen ska bli vägledande för andra som kan drabbas. Att fler ägare och föreståndare av HVB ska kunna dömas för vållande till annans död vid en överdos.

– Alla är i mer eller mindre dåligt skick när de kommer till ett behandlingshem. Om alla skulle vara helt rena eller tänka helt rent så skulle ju inte vi behövas.

Det har varit fem smärtsamma år med mycket sorg, ilska och rädsla som har drabbat många inblandade. Tingsrättens dom förkunnades 2023 och i Hovrätten 2025 blev även en tredje äga-

re som var på plats fälld, som Tingsrätten hade friat tidigare.

– Vi anses inte längre kunna äga verksamheten eller arbeta med det vi gjort i över 20 år om vi vill behålla Kriminalvårdsavtalet och dem som som kund, så vi kliver av som ägare och arbetare i verksamheten. Anna och Emil tar nu över våra aktier och driften tillsammans med verksamhetschefen Christer Gustafson som förestår verksamheten vidare, förklarar Lasse.

DET ÄR TRAGISKT att det ska sluta på det här sättet. De har arbetat på Korpberget i 27 respektive 23 år. Lasse kommer att gå i pension, men det är inte med någon glädje. Han och frun har dessutom behövt flytta på grund av händelsen då hot och andra obehagliga händelser inträffat under processen.

– Med facit i hand skulle vi ha stått på oss och avvisat honom från Korpberget och inte låtit honom sova här. Men vad gör man? Alla ville hjälpa honom att få påbörja sin behandling. Det är jättesorgligt, avslutar han. ○

Nu införs En väg in – för barn och unga med psykisk ohälsa

Den 14 januari införde Region Dalarna en efterlängtad satsning för att förbättra vården för barn och unga upp till 18 år med psykisk ohälsa. Den nya funktionen En väg in gör det enklare att få tillgång till rätt stöd och rådgivning när det behövs som mest.

En väg in är en ny mottagarfunktion som ger barn, unga och deras vårdnadshavare möjlighet att snabbt och enkelt få hjälp med psykisk ohälsa. Funktionen kommer vara tillgänglig via telefon och från och med 21 januari även via 1177 direkt. Funktionen bemannas av ett team med psykolog, kurator och sjuksköterska.

– När ett barn eller en ung människa mår psykiskt dåligt ska det vara enkelt att få hjälp i Region Dalarna, inte ännu en tröskel att ta sig över. Med En väg in skapar vi tydlighet, trygghet och snabbare stöd för barn och unga med psykisk

ohälsa i hela Dalarna säger Sofia Jarl (C), ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden.

Syftet med En väg in är att göra vården mer jämlik och tillgänglig, där varje enskild patient får bedömning och fortsatt stöd utifrån sitt unika behov. Den nya funktionen ska också bidra till en mer effektiv användning av resurser och stärka samordningen i hela vårdkedjan.

EN MER DJUPGÅENDE bedömning kan också göras, så att patienten hamnar rätt inom vården. Om det finns behov av fortsatta vårdinsatser kan patienten få vidare stöd genom primärvården eller barn- och ungdomspsykiatri (BUP).

Genom En väg in ges även hjälp med kontaktvägar om det behövs stöd på annat sätt än genom vård.

En väg in är en del av Region Dalarnas omställning till en mer nära och behov-

»Det här är ett viktigt steg mot en mer sammanhållen och jämlik vård«

sanpassad vård. För medarbetare och verksamheter i vården innebär det nya arbetssättet en förbättrad struktur och tydligare riktlinjer för att möta de behov som finns hos Dalarnas barn och unga.

– DET HÄR är ett viktigt steg mot en mer sammanhållen och jämlik vård som stärker både familjerna och dalfolkets framtid, oavsett var man bor i vår region –och därför är jag glad och stolt över att vi nu genomför och startar den här satsningen, säger Sofia Jarl.

KÄLLA: REGION DALARNA

SOCIONOMDAGARNA

Möten och insikter från

Socionomdagarna 2025

Socionomdagarna den 25-26 november bjöd på hopp och förtvivlan, allvar och glädje. Det var många intressanta föreläsningar, välkända ansikten i vimlet och nya bekantskaper. Här är några bilder och några höjdpunkter från dagarna.

Väl framme på mässans första dag var den första jag sprang på min kollega i Stockholm Christoffer Rådman på SSIL – För vård och omsorg och kunden Unika, som med sin dagliga verksamhet Unika Estet skulle bjuda på liveshow som avslutning på dagen. Viken kul grej! Johan Assarsson, Lunds universitet,

Mycket besökare på mässgolvet. Kvinnohemmet behandlingshem i Hudiksvall.

berättade om sin studie och bok ”Existentiella utmaningar hos unga på HVB.” Intressant!

VISSA FÖRELÄSARE HAR förmågan att fylla på med energi. De kan fånga en publik och förmedla saker som man behöver påminnas om. Det bästa är när man både får energi och en aha-upplevelse som man kan ta med sig och ha nytta av. Linn Moser Hällen föreläste om hur vi påverkas av stress i kontaktyrken, där vi själva är vårt viktigaste redskap. Hon beskrev så bra hur vi behöver återhämtning under dagen, inte efter klockan 17 eller på helgen utan flera gånger varje dag. Ett tänkvärt citat som hon nämnde var: ”Om du är så stressad så att du inte

har tid med fem minuters paus, så behöver du ta 20 minuter.” Det är så sant! Om man har kul på jobbet, skrattar, pratar om svåra samtal, tar en promenad för att skaka av sig stressen så går allt så mycket lättare. Men om man tänker på allt man måste hinna, då får man ingenting gjort för man är så spänd i sin stress.

BÄSTA MONTER TYCKER jag att Stockholms stad och Eurenii Minne hade, som bjöd in till sam tal och pyssel. Kul också förstås att träffa några trevliga, kända ansikten i branschen.

När evidensbaserad behandling blir en självklar del av skyddet

Project Support är ett evidensbaserat och effektivt verktyg att stärka föräldraförmågan i familjer som upplevt våld i nära relationer. På Fridagården HVB finns möjlighet till behandling, utredning och skydd, tack vare dubbelt tillstånd.

TEXT OCH FOTO JENNY FORS

Ett skyddat boende ska ge säkerhet och stöd, inte behandling. Men samtidigt så är det många som har varit utsatta för våld som behöver behandling.

– När vi startade Fridagården 2017 konstaterade vi att vi inte bara kan jobba med skyddet. Familjer som kom till oss mådde så pass dåligt att vi beslutade oss för att även börja med behandling, berättar Matilda Lindström, verksamhetschef på Neptuna Omsorg.

DE SÖKTE TILLSTÅND för HVB och utredningshem för att kunna erbjuda behandling. Fridhem fick bli namnet på det skyddade boendet medan Fridagården HVB hanterade utredning och behandling av placerade familjer i en trygg och hemlik miljö. Nyligen fick även Fridagården HVB tillstånd för skyddat boende och kan ta emot placeringar utifrån LBSB, SoL och LVU.

– Vi har all kompetens inom företaget för att erbjuda varaktig och effektiv behandling. Det känns väldigt bra att vi även kan erbjuda terapeutisk behandling utöver stödsamtalen till de som behöver så att de får möjlighet att bearbeta de svåra upplevelser som de har varit med om.

Matilda Lindström är socionom i grunden och även psykoterapeut med grundläggaggande psykoterapiutbildning (KBT). Med hjälp av Helena Draxler, Leg. Psykoterapeut, doktor i psykologi och svensk utbildare och handledare

i insatsen Project Support har hela arbetsgruppen utbildat sig i Project Support. Man använder sig också av riskbedömningsmetoderna FREDA, SARA och PATRIARK.

– 2024 hade vi fullt hela tiden, sedan hände något sommaren 2025 när alla väntade på tillstånd för skyddat boende. Vi märkte att vi fick färre placeringar och började tänka att socialtjänsten inte vet att vi finns och vad vi kan erbjuda. Och inom barnpsykiatrin växte köerna. Det kändes som att vi hade ett operationsteam redo och så stod det folk ute i väntsalen och förblödde.

Men sedan kom tillståndet och även placeringarna. När vi går runt i lokalerna så planeras det för fullt för mottagandet av två nya familjer som är på ingång.

FRIDAGÅRDEN HVB LIGGER avskilt med naturen in på knuten, men ändå inte långt ifrån närhet till samhällsservice. Det är hästhagar och en sjö som ger lugn, lekplats till barnen och till och med en pool på tomten.

– Poolen har varit väldigt uppskattad, vi har simskola, träning och såklart mycket vattenlek omgärdat med tydliga säkerhetsrutinert. Ett barn sa att vistelsen här var den bästa sommaren någonsin. Det känns bra att trots allt jobbigt som sker i barnens liv, så kan vistelsen här ändå bli bra, berättar Matilda. Hon visar också ett fristående litet hus som fungerar som hobbyrum för bar-

nen. Det finns pingisbord, spel och pyssel. Rummet kan bli allt från förskola till fritidsgård beroende på behov. De flesta barn går till förskola och skola, men ibland kan det vara andra behov som uppstår.

LABRADOREN LUCY, 6 år, följer nyfiket med på rundvandringen. Hon är en av flera hundar i verksamheten som skapar lugn och trivsel. Det är en familjär stämning och självhushåll för varje familj.

– De handlar, planerar och lagar mat själva med stöd av personalen. Det är en del i utredningen för grundläggande omsorg. Det hade säkert varit enkla -

re att servera alla men då missar vi att stärka deras förmågor.

Varje familj har sitt eget köksbord med bestämda platser. Det ska vara så normala vardagsrutiner som möjligt på boendet. Struktur skapar trygghet, det är extra viktigt om man kommer från kaos.

Målgruppen som kommer hit är föräldrar med barn i åldrarna 0-17 år som behöver utredas eller har behov av behandling av olika anledningar. Ofta har de erfarenhet av våld i nära relation eller hedersrelaterat våld.

BARN SOM HAR upplevt våld har ofta beteendeproblem som en reaktion på våldet.

Samtidigt kan våldsutsatta föräldrar ha svårigheter att möta sina barns behov. Project Support är ett evidensbaserat föräldrastödsprogram som riktar sig till just den här målgruppen.

– Metoden finns med i Socialstyrelsens metodguide och syftet är att förbättra förälderns samspel med barnet. Vi kontaktade Helena Draxler och bestämde oss för att utbilda all vår ordinarie personal genom henne.

MATILDA HAR ORDNAT så att vi kan koppla upp oss för ett samtal med Helena Draxler via Teams. Hon lovordar Fridagårdens sätt att löpande vidareutbilda och handleda personalen så att Project Sup-

port genomsyrar hela verksamheten.

– De är ett skolboksexempel på hur man ska arbeta med Project Support. I min forskning som ledde till att metoden började användas Sverige gjorde jag en uppföljningsstudie som visade att man behöver fortsätta att jobba aktivt på samma sätt som Fridagården gör för att bibehålla användningsgraden. Annars kan det vattnas ur om inte cheferna håller i eller om man börjar använda för många olika metoder, säger Helena Draxler.

– Vi har medvetet valt att jobba evidensbaserat med några få metoder utvalda med omsorg så att det inte blir för spretigt. Kunskap är en färskvara och vi

har också viss utbildningsverksamhet själva, säger Matilda.

DET SOM ÄR speciellt med Project Support är den praktiska träningen. Behandlaren går igenom varje föräldrafärdighet på ett grundligt och lättbegripligt sätt. Därefter visar behandlaren föräldern hur färdigheten går till. Sedan får föräldern prova och behandlaren agerar då som barnet och leker. När föräldern kan den aktuella föräldrafärdigheten som övas är det dags att göra det med barnet och se så det går lika bra. Aktiv närvaro är den första föräldrafärdigheten som tränas. – Vid aktiv närvaro ska föräldern benämna allt som barnet gör när denne sitter och leker. Till exempel. ”Åh, du tar dockan och lägger den i sängen. Och ett täcke får dockan också.” Det här får föräldern att upptäcka sitt barns agerande på ett nytt sätt och barnet känner sig sedd av sin förälder. Det stärker bandet och ger väldigt snabba effekter för kontakten mellan förälder och barn, vilket bekräftas av både forskning och i det praktiska arbetet av familjerna själva, säger Helena.

Den efterföljande föräldrafärdigheten är att berömma. Barn som levt i en familj

»Vi har medvetet valt att jobba evidensbaserat med några få metoder utvalda med omsorg«

där det förekommit våld och har utvecklat oönskade beteenden har ofta själva bevittnat och utsatts för olika former av våld.

– De får mest höra tillrättavisningar som ”Stopp, sluta, lägg av.” Ofta har föräldrarna svårt att se något positivt alls att berömma, men de finns om man är uppmärksam. ”Vad bra att du väntade på din tur, tack för att du ställde undan tallriken, vad snällt att du hjälpte din lillebror.” Det är viktigt att berömma det som är bra, det är en otroligt central färdighet som bidrar till närhet och värme. Barnet får känna att de lyckas och stärks av det, säger Helena.

ANDRA FÖRÄLDRAFÄRDIGHETER SOM tränas är lyssna och trösta, belöna, ge tydliga instruktioner, tillrättavisa och avleda, vänta ut barnets olämpliga beteenden, ta bort förmåner och att ta en paus när barnet är utagerande.

Vid sidan av föräldraträningen ger behandlaren föräldern socialt och emotionellt stöd i att hantera problem med till

exempel separation, skydd mot våld, bostad, arbete och ekonomi.

NÄR EN FAMILJ kommer för utredning, behandling eller skydd så kan det vara mycket som är rörigt. Men Project Support är så hjälpande så det väntar man inte med. Enligt Helena är det bästa att sätta i gång direkt så att barnet, genom föräldern, får hjälp.

– Barnets bästa måste komma först. Om man inte tränar på de här specifika föräldrafärdigheterna så tappar man fokus på barnet. De tre första färdigheterna hjälper förälder och barn att komma varandra närmare och skapa trygghet. Har man värme och närhet så går det mycket lättare med gränssättning och lära hur man beter sig.

Alla barn och vuxna som kommer till Fridagården och Fridhem screenas för traumasymtom. Om det finns behov av insatser väntar man inte – behandlingen påbörjas tidigt. Barn och unga som lider av traumasymtom eller PTSD får behandling genom traumafokuserad

kognitiv beteendeterapi (TF-KBT), en strukturerad och evidensbaserad metod som hjälper barnet att bearbeta traumatiska upplevelser, hantera känslor och minska traumasymtom.

BARN SOM UPPVISAR traumasymtom över tid erbjuds behandling, något som är viktigt för att motverka allvarlig psykisk och fysisk ohälsa.

– Det är som att volymknapparna för känslor är felinställda hos traumatiserade personer – antingen upplevs känslorna som för starka och okontrollerbara eller som avstängda, säger Marja Onsjö, leg. psykolog, utbildare och handledare för Fridagårdens personal i TF-KBT, som också är med på Teams.

Marja fortsätter:

– Tecken på trauma kan vara mardrömmar, stark ilska eller kraftiga reaktioner på stimuli, till exempel dofter eller ljud som påminner om traumat. Även upplevd frånvaro av reaktioner kan vara tecken på traumatisering, till exempel apati eller att barnet undviker platser, personer eller samtal om det som påminner om det som hänt.

Föräldern deltar också i behandling-

en genom parallella sessioner, där även föräldern får kunskap om trauma, stöd i sina egna reaktioner samt tränar på att bemöta och stötta barnet på ett lugnt, tryggt och förutsägbart sätt.

I TF-KBT ARBETAR man med att hjälpa barnet förstå sina reaktioner, minska symtom och återfå trygghet. Barnet får kunskap om vad trauma kan vara och hur barn kan reagera, tränar känsloreglering och copingstrategier, arbetar med tankar och känslor och får stöd i att berätta och bearbeta traumaminnen på ett tryggt, lekfullt och strukturerat sätt. Man arbetar också med trygghet, kommunikation mellan förälder/barn och framtidsstrategier för att barnet ska må bättre och fungera i vardagen.

»Om man inte tränar på de här specifika färdigheterna så tappar man fokus på barnet«

Mysig barnhörna i samtalsrummet.

– När man har behövt stänga av sina känslor för att överleva behöver man ofta träna på att återupptäcka dem. Utan behandling kan dessa mönster gå i arv från generation till generation. Med aktivt arbete kan vi bryta den negativa spiralen och vända utvecklingen mot ett hälsosamt liv, säger Matilda Lindström.

Utbildning i Project Support

Vill du utbilda dig i Projekt Support? Den 9-11 mars hålls en inledande workshop i Gävle med Helena Draxler, PhD och leg. psykoterapeut. Sedan sex tillfällen grupphandledning digitalt en timme åt gången samt chefsstöd med två digitala träffar för implementering. Mer information på www.neptuna.se och www.draxler.se

Vill du utbilda dig i TF KBT ger Ericastiftelsen i Stockholm i samarbete med Marja Onsjö, leg psykolog, PhD, löpande kurser i metoden. Marja genomför också uppdragsutbildningar. Mer information finns på ericastiftelsen.se

Som handläggare ger Kvalitetsindex dig information om vad andra tycker om verksamheterna. Foto: Getty Images

Kvalitetsindex ger trygga placeringar

Kvalitetsindex är ett värdefullt stöd för handläggare som ska fatta beslut om placering.

Indexet bygger på erfarenheter från andra handläggare som har placerat hos verksamheten, vilket ger möjlighet till välgrundade beslut.

TEXT JENNY FORS

FOTO GETTY IMAGES

SSIL – För vård och omsorg tillhandahåller Kvalitetsindex, som är kostnadsfritt för handläggarna att använda. Det bygger på branschkollegors erfarenheter och åsikter om de olika vårdgivarna. – Kvalitetsindex är en del i verksamheternas kvalitetsutveckling. De får hjälp att förstå vad de behöver utveckla

och du som handläggare får ta del av vad dina branschkollegor har för erfarenhet av verksamheterna. Det det gör det lättare att välja trygga placeringar, säger Sanna Berg på SSIL – För vård och omsorg.

VERONICA WALLENIUS ÄR socionomkonsult och har arbetat i flera kommuner som handläggare.

– Många kommuner jobbar på olika sätt. Jag är förvånad att inte fler använ-

der Kvalitetsindex. Jag brukar fråga hur de annars gör och har till och med fått svaret att de googlar. När det finns en sådan tjänst som KI så ska vi självklart använda den. För mig är KI avgörande, säger Veronica Wallenius.

DET FÖRSTA HON tittar på är andra handläggares recensioner.

– Det ger en väldigt bra helhetsbild över hur verksamheterna jobbar med olika inriktningar och problematik. Det

»Det är jättevärdefullt för mig när jag ska hitta en placering som passar«

är jättevärdefullt för mig när jag ska hitta en placering som passar. Matchningen är så viktig för att det ska bli rätt från början och att vi slipper placeringssammanbrott.

SSIL FÖLJER UPP varje placering hos de deltagande företagen med intervjuer där handläggarna får svara på olika frågor och ge en bedömning av upplevd kvalitet. Bland annat mottagande av klienten, arbete kring behandlingsplan, omvårdnadsinsatser, motivation av klienten till samverkan, fritidsaktiviteter, arbete med anhöriga, uppföljning/rapportering och utslussning.

– De får en kvalitetsmätning över vad som är bra och vilka förbättringsområden som finns, vad det är som socialtjänsten efterfrågar. Bara att de deltar i mätningen visar att de är vill utvecklas. Det är också viktigt att vi som handledare lämnar konkreta och ärliga svar. Då hjälper vi både verksamheterna och andra handläggare, avslutar Veronica Wallenius. ○

Fakta om Kvalitetsindex

SSIL – För vård och omsorg genomför årligen tusentals djupintervjuer över telefon för att förstå hur vårdköpare, anhöriga och klienter upplever de vårdgivare som hanterar placeringar. Dessa sammanställs sedan i Kvalitetsindex. Genom att delta i Kvalitetsindex är du som vårdköpare en aktiv del av den kontinuerliga utvecklingen av landets vårdgivare och samtidigt hjälper du dina kollegor i hela landet att ta ännu bättre beslut.

Läs mer på www.ssil.se/kvalitetsindex

Kvalitetsindex

Här presenteras alla deltagande företag

Med tusentals djupintervjuer årligen är SSIL Kvalitetsindex landets mest etablerade uppföljning och kartläggning av upplevd kvalité för köp inom branschen. Betygen sammanställs i ett index, som speglar genomsnittsbetyget de senaste 365 dagarna. Kvalitetsindex är ett viktigt och kostnadsfritt beslutsunderlag vid placeringar sedan 2006.

Företag

Verksamhet

12 & 12 Behandlingshem AB HVB

4:e Våningen I Jönköping AB HVB

AB Bo Care

Företag

Stödboende och Skyddat boende

AB Trygga Familjehem i Sverige Familjehem

AB Ung Destination Famhem

Adveniogruppen AB Familjehem

Alba AB HVB

Alfa Rehabilitering AB HVB

Aliento HVB AB HVB

ALIMA HVB HVB

ALIMA HVB - Östagården HVB HVB, Stödboende

Alternatiff AB HVB

Avstampet HVB

Barn och Omsorg i Sverige AB Familjehem

Behandlingshemmet Hatten HVB

Behandlingshemmet i Vaxholm AB HVB

Beteendefokus HVB i Väst HVB

Verksamhet

Bloton Öppenvård AB Familjehem

Bodafors Behandling- och utslussningsenhet AB HVB

Bollerup HVB

Brinaxi Care AB HVB

Brinken Sverige AB HVB

Brizad Behandlingskonsult AB Familjehem

Bromstensgården HVB

Camphill Häggatorp LSS

Cederängens Utrednings- och Behandlingshem AB HVB

Cirrusgården Västra Mälardalen HVB

CloCa Familjehem i Sverige AB Familjehem

Crewford Care Stödboende Älmhult Stödboende

Dalaidyllen Sociala Tjänster AB HVB

Dubo Resurscenter AB LSS

Duveholmsgruppen AB HVB

Edebohemmet AB HVB

Enheten för att Växa Örebro AB Familjehem

EricsBo AB HVB och Stödboende Familjehem

Läs mer på www.ssil.se/kvalitetsindex

MSTmetode n

När vanlig öppenvård inte räcker och placering riskerar att bli nästa steg

För ungdomar som hamnat i kriminalitet, missbruk, våld eller annat normbrytande beteende – när vanlig öppenvård inte räcker – finns en annan väg än kostsam institutionsplacering.

Multisystemisk terapi (MST) är en intensiv Mellanvårdsinsats på hemmaplan, 3-5 månader, där problemen faktiskt uppstår Med Parcer som par tner får ni en operativ, sammanhållen insats – där hem, skola och nätverk samordnas i en tydlig plan.

Rekommenderad av Socialstyrelsen

91 % bor kvar hemma

83 % fullföljer

86 % begår inte brott efteråt

60 % fär re institutionsplaceringar

Vill du veta hur MSTmetoden kan bli ett verktyg i din kommun?

Boka ett kostnadsfritt möte eller delta i ett webinar

Läs mer på: parcer.se

Professionellt stöd med hjärta LSS

– som det borde vara

Ljusets Familjehemsvård AB – när kvalitet, rättssäkerhet och relationer avgör!

I en tid där kraven på kvalitet, rättssäkerhet och träffsäker matchning inom familjehemsvården är högre än någonsin, behövs aktörer som kombinerar professionell struktur med mänsklig närvaro. Ljusets Familjehemsvård AB är en sådan verksamhet.

Vår utgångspunkt är enkel, men kompromisslös: varje placering ska vara genomtänkt, rättssäker och hållbar – för barnet, familjehemmet och socialtjänsten. Vi arbetar nära socialtjänsten i varje steg, med tydlig dokumentation, kontinuerlig uppföljning och hög tillgänglighet. För att kunna stå för detta fullt ut har vi i vårt IVO-tillstånd gjort ett medvetet val att begränsa verksamheten till maximalt åtta samtidiga placeringar. Det är ett aktivt kvalitetsbeslut som säkerställer att varje ärende får den tid, närvaro och professionella uppmärksamhet som krävs. Hos oss sker matchning aldrig snabbt – den sker rätt.

Detta arbetssätt bekräftas tydligt i vårt Kvalitetsindex, där handläggare från flera kommuner har utvärderat vårt arbete. Särskilt framhålls vår tillgänglighet, tydlighet och återkoppling.

Hos Ljusets arbetar vi med noggrant utredda familjehem, ofta med hög kompetens och erfarenhet av komplex problematik. Vi arbetar med jour- och familjehemsplaceringar, inklusive skyddsbehov och psykosocialt komplexa ärenden.

Ljusets Familjehemsvård är inte bara ett alternativ – vi är ett medvetet val för kommuner som prioriterar kvalitet, struktur och hållbara placeringar.

För dialog, samarbete eller kommande placeringar – välkommen att kontakta oss.

Maryam Darbandi Socionom/Familjehemskonsulent 073-783 97 17 | maryam.darbandi@ljusetshem.se www.ljusetsfamiljehem.se

Samlat medelbetyg 9 av 10 i SSILs Kvalitetsindex

Företag

Verksamhet

Ersta Fristad Skydd

Ersta Möjlighet Skydd

F3nix Omsorg i Sävsjö HVB

Falken HVB HVB

Familiaris AB Familjehem

Familjehem i Mälardalen AB Familjehem

Familjehemsteamet på Gotland Familjehem

Famnia Omsorg AB - HVB Hindås HVB

Faster Veras Behandlingshem HVB

Fogdhyttans Vård- och

Behandlingshem - Stockrosen HVB

Framsteget Behandlingshem HVB

Fritslavägen Boende AB HVB

Främja AB Göteborg LSS

Främja AB Stockholm LSS

Främja AB Uppsala LSS

Fyrens HVB AB HVB

Förenade familjehem Sverige AB Familjehem

Global Care i Laxå HVB, Stödboende

Gläntan unga vuxna AB HVB

Granby Storgård HVB

GrödbyGården AB HVB

Hasslegården Vård - Stockrosen HVB

Hemstaden i Sverige AB Skydd

Herrgården - Måvikens rehabcenter AB HVB

Hilleröd vård & omsorg AB HVB

Hjorten I Mora AB HVB

Hudiksvalls Ungdomshem HVB

Human Support Lejongårdar Familjehem Familjehem

Human Support Lejongårdar Stödboende Stödboende

Humana Helsingborgs Familjehemsvård Familjehem

Humana Vuxen Familjehemsvård Mitt Familjehem

HVB Albagården HVB

HVB Ängens Pärla HVB

Håsta Halvvägshus AB HVB

Högsäters Rehabiliteringshem AB HVB

Icuro Kungsten HVB AB HVB

iCuro Sverige AB Sjövik HVB

Inagården HVB

Inagården Älvkarleby HVB

Jägarbacken HVB AB HVB

Katrineberg Omsorg AB HVB

Företag

Verksamhet

Kattedals HVB HVB

Klörups Backar LSS

KonvalescensavdelningenMåvikens rehabcenter AB HVB

Korpbergets Behandlingscenter AB HVB

Korpbergets Behandlingscenter Behandling kvinnor HVB

Korpbergets Behandlingscenter Korpnästet unga män HVB

Kraftaverk - Stockrosen HVB

Kvarnäng HVB

Kvinnohemmet i Hudiksvall HVB

Kvinnohemmet Rosen AB HVB

Lejongårdar AB HVB HVB

Lepidus Care AB Familjehem

Lindalens Behandlingshem AB HVB

Ljusets Familjehemsvård AB Familjehem

Marielund Tyringe LSS LSS

Mejeriet Skydd

Meme Family Home Familjehem

Min Framtid AB Skyddat boende

NEB-Teamet Familjehem Familjehem

NiCA Teamet AB Skydd

Noragården Stödboende

Norrlandsgården I Kärrsjö AB HVB

Novia omsorg AB Stödboende, Öppenvård

Nya Tag i Göteborg AB HVB

Nytida Berglunda HVB

Nytida Felicia Familjevård Helsingborg HVB

Nytida Gylleby Behandlingshem HVB

Nytida Ollestad HVB

Nytida Provita rehab HVB

Nytida Rånäs HVB HVB

Nytida Strandhagens behandlingshem i Sävsjö HVB

Nytt Hopp AB Stöd

Omsorgs Compagniet i Salem stöd och boende Stödboende

Omsorgs Compagniet LSS LSS

Omsorgs Compagniet Stödboende Vändpunkten Stödboende

Omvårdnad I Skönvik AB HVB

Pacedomi AB Skydd

Parcer AB Familjehem

Parkvillan - Måvikens rehabcenter AB HVB

Läs mer på www.ssil.se/kvalitetsindex

Grunden för ett liv fritt från våld

Att lämna ett liv präglat av våld kräver mer än bara skydd. Det kräver en stabil grund som består av trygghet, tydliga ramar och en vardag som fungerar även i kris. På de skyddade boendena Ersta Fristad och Ersta Möjlighet byggs den grunden genom närvarande personal, struktur i vardagen och ett helhetsperspektiv som omfattar både kvinnor och deras barn.

– När en kvinna kommer till oss är hon ofta väldigt trött och orolig. Vår uppgift är att möta henne där hon är, med respekt, tydlighet och professionalitet, säger Sanna Vahlman, verksamhetschef på Ersta diakonis skyddade boenden.

Ersta Fristad tar emot våldsutsatta kvinnor med eller utan barn, medan Ersta Möjlighet vänder sig till kvinnor som har missbruksproblematik och/eller psykiatriska diagnoser. Oavsett målgrupp präglas arbetet av tydliga ramar, personal på plats dygnet runt och ett stöd som anpassas efter individens behov.

En central del i verksamheten är barnverksamheten på Ersta Fristad, unik i sitt slag i Sverige. Här erbjuds förskole- och skolbarn strukturerad verksamhet varje vardag, bemannad av pedagogiskt utbildad personal.

– Barnen har ofta levt med stor otrygghet. Hos oss får de rutiner, sammanhang och möjlighet att bara vara barn, i en skyddad och lugn miljö. Det ger både avlastning för mammorna och kontinuitet för barnen, säger Sanna Vahlman.

Arbetet genomsyras av samverkan och ett helhetsperspektiv, från säkerhetsplanering till vardagsstöd.

– När både kvinnor och barn får en fungerande vardag skapas förutsättningar för nästa steg, mot ett liv fritt från våld. Vårt ansvar är att hålla i det komplexa tills det som byggs upp faktiskt kan bära, även efter att placeringen är avslutad, säger Sanna Vahlman.

Vår verksamhet erbjuder stödlägenheter för vuxna som lever under någon form av social utsatthet. Vi har erfarenhet av missbruk, psykisk ohälsa, samsjuklighet samt kriminalitet.

Vi arbetar relationsbyggande, klientnära med tydligt lösningsfokus. För oss är varje enskild individ unik och vårt arbetssätt genomsyras av individuellt bemötande och tillgänglighet för våra klienter.

Våra uppdragsgivare är delaktiga i klientens process via regelbunden dialog, möten samt transparens i vår samverkan.

Vårt stöd är individanpassat och erbjuds både enskilt samt i grupp.

Kontakt: Simon Larsson 0793-59 46 86 r3start.simon@gmail.com | info@r3start.se | www.r3start.se

För kvinnor och män från 18 år.

Verksamhetschef:

www.erstadiakoni.se/skydd

Vi toppar den senaste listan för SSIL Kvalitetsindex 9,7

i samlat medelbetyg

Företag

Verksamhet

Paroma Gruppen HVB, Stödboende, Familjehem

Prima Familjehemsvård Dalarna AB Familjehem

ProAktiv Resurs Sverige AB Familjehem

Prästmogården AB HVB

R3start Växjö

Stödboende

Ranågårdens Korttids- och Stödboende Stödboende

Responsgruppen Borgby Behandlingshem HVB

Rilancio AB Skyddat boende

Risingegården HVB HVB

Rockesholm Behandling och utbildning AB HVB

Russinbackens Behandlingshem HVB

Russinbackens Behandlingshem - Druvbacken HVB

Rävbacken HVB

Röingegården HVB

S&P Vega HVB & Stödboende HVB, Stödboende

Sandhem gruppen AB Skydd

Schedevi Väst LSS LSS, HVB, Stödboende

Schedevi Väst SoL LSS, HVB, Stödboende

Schedevi Öst HVB LSS, HVB, Stödboende

Segesholms Behandlingshem & Österlenportens Behandlingshem HVB

Skolberga HVB HVB

Skyddsvärnet Familjevård Familjehem

Solbacken Omsorg AB LSS

Solgläntans Behandlingshem AB HVB

Stiftelsen Bergslagsgårdar Familjehem

Stiftelsen Fyrljuset Familjehem

Stiftelsen Linden Sjöboda Gård AB LSS

Stiftelsen Smålandsgårdar Familjehem

Stiftelsen Stora Sköndal Stöd

Sunnebogården HVB, Stödboende

Svedbacka HVB-Hem HVB

Sveriges Kristna Familjehem SKFH Familjehem

Sörgården HVB, skyddat boende

Tiveda Vård och Behandling AB HVB

Torpahemmet AB HVB

Torsbygården HVB

Trana Fu AB HVB

Tryggtboende i Sverige AB Skyddat boende

Företag

Verksamhet

Tursbo Rehab - Kulltorp HVB

Tursbo Rehab - Åker HVB

Umeå Stadsmission Skyddat boende

Unika Ambass LSS

Unika Fristad LSS

Unika Hammarby LSS

Unika Henriksdalsringen LSS

Unika Lilla Väsby LSS

Unika Lupingatan LSS

Unika Öbergsgatan LSS

Uppdraget HVB HVB

Utslussen Behandlingshem HVB

Utslussen Stödboende Stödboende

Utslussen Träningslägenheter Stödboende

VAL-BO Behandlingshem AB HVB

VasseBro pch Mälardalens behandling HVB

Vejbyhem Vob AB Stödboende och Skyddat boende

Viljan Nävertorp HVB HVB

Viljan Selfhelp HVB

Viljan Sävik HVB

Viljan Säviq HVB

Villa Leva - Stockrosen HVB

Villa Lindö Behandlingshem

Villa Lindö Utredning och Tjänster

Villa Vägen Ut Kooperativen HVB

Villa Vägen Ut Kooperativen Villa Revansch HVB

Villa Vägen Ut Kooperativen Villa Solberg HVB

Villekulla familjehem Familjehem

Vintergården HVB HVB

Vivant Omsorg Familjehem

VågaVa HVB

Vårnäs Behandlingshem HVB

Vårsol Stödboende Stödboende

Wäxthuset Väddö AB HVB

Yrjas Regnbågsgård AB HVB

Älvstorps vård- och behandlingshem - Stockrosen HVB

Änglagårdens Omsorg AB LSS, HVB, Stödboende

Österbygruppen Klingbrogården HVB

Östergötlands Stadsmission HVB för kvinnor HVB

Välkommen till Faster Veras behandlinghem för vuxna med missbruks/beroende problematik.

På Faster Vera bor och arbetar du. Du deltar i behandlingsprogrammet, i gemenskapen och får individuell hjälp efter dina egna behov och utifrån din genomförandeplan. Vi hjälps åt med matlagning, andra kökssysslor samt städningen.

Vi har personal dygnet runt och medicinutdelningen sker av personal.

På Faster Vera finns förutsättningar till en aktiv fritid.

Du har möjlighet att simma/bada i Heby badhus en kväll i veckan.

Besöka AA/NA möte en kväll i veckan.

Vi har tillgång till gym alla dagar i veckan. Motionsslingor och promenadvägar finns nära intill Faster Vera.

Beroende på årstid finns möjlighet till fiske, bär och svampplockning, skidåkning mm.

Gemensamma aktiviteter som biobesök, bowling, teater mm planeras i god tid och kan då genomföras en gång i månaden.

På helger finns möjlighet att följa med på planerade utflykter.

Vi försöker tillgodose fritidsintressen så långt vi förmår.

”Man kan inte förändra en annan människa, men man kan skapa lust hos den andre att själv vilja förändra sig”

info@fastervera.se | 0292-511 77 www.fastervera.se

Förstärkt konsulentstödd familjehemsvård

Vår familjehemsvård erbjuder rehabilitering och utveckling i engagerade familjer med ett stödjande nätverk. Varje ärende har en tillgänglig familjehemskonsulent dygnet runt. Vi anpassar vårdinsatserna individuellt baserat på uppdragets behov och socialtjänstens önskemål, och inkluderar professionellt psykologiskt stöd.

Våra förstärkta familjehem är ett alternativ till institutionsvård och fokuserar på att skapa trygga, förutsägbara miljöer och starka, pålitliga relationer, oavsett individers situation eller problematik.

CINA HENRIKSSON Placeringskonsulent 070-537 99 58 cina.henriksson@brizad.se Förfrågningar och information:

LENA MARIA GRANDIN Verksamhetschef 070-837 21 78 lenamaria.grandin@brizad.se Verksamhetschef:

ELIN QVIST LINDAHL Verksamhetschef 070-837 81 44 elin.qvistlindahl@brizad.se Bitr. Verksamhetschef: Brizad Behandlingskonsult AB Box 1087, 824 12 Hudiksvall

0650-59 53 30 info@brizad.se • brizad.se

KRISTINA SUND Placeringskonsulent 070-837 69 37 kristina.sund@brizad.se

GÄSTKRÖNIKAN

När barnens hälsa blir ett individuellt projekt i ett trasigt system

Camilla Eriksson

Fil. Dr i Socialt arbete, Lektor i Folkhälsovetenskap

Maria Lundberg

Socionom & Universitetsadjunkt i Socialt arbete

Båda är verksamma i Kunskapsmiljön Hållbar uppväxt vid Mälardalens universitet, MDU

Vi säger att vi vill att barn ska må bra. Vi pratar om välmående, inför lektioner i psykisk hälsa, lär dem att andas i fyrkant och sätta ord på känslor. Men bakom dessa fina ord finns en brutal verklighet: var sjätte tonåring har skadat sig själv. BRIS rapport (2024) visar att barn som behöver hjälp ofta undviker vården. De vet vad som förväntas i skolan – men lämnas ensamma med att lista ut hur de ska klara det, och det extra stödet i skolan har minskat dramatiskt de senaste 40 åren. Och allra svårast är det för de ungdomar som upplever att ingen vuxen längre kämpar för dem –varken hemma eller i skolan. Hur kunde vi låta det gå så långt?

Pojken som är fjorton. Han lever med våld i hemmet. En dag går han emellan och får ta emot slaget själv. I skolan märker lärarna att han har svårt att koncentrera sig. Han äter dåligt, drar sig undan, hamnar i konflikt. Vi oroar oss.

Flickan som är tolv. Hon vaknar med magont varje morgon och kan knappt kan sova på nätterna. Hon har höga betyg. Hon är lagets bästa fotbollsspelare och har många vänner. Så vi märker inget.

BARNS PSYKISKA HÄLSA har reducerats till ett individuellt projekt men kunskap som lösning. Men redan 1986 slog WHO fast i Ottawa Charter att hälsa skapas där människor lever sina liv – i hemmet, på jobbet, i skolan och i samhället. För att främja hälsa, en resurs för livet, krävs en hälsosam politik där beslut inom alla samhällsområden – inte bara inom vården –bör ta hänsyn till hur de påverkar människors hälsa, stödjande miljöer dvs, fysiska, sociala och kulturella miljöer ska främja hälsa – till exempel genom trygga bostadsområden, god skolmiljö och tillgång till grönområden samt att genom utbildning och information ge människor kunskap och verktyg för att ta hand om sin hälsa. Men i Sverige har vi fastnat i det tredje –och glömt de två första.

Det är lätt att se hälsa som individens ansvar och att lösningen är att lära barn hantera känslor. Socioemotionellt lärande är viktigt, men när det blir huvudstrategin

missar vi orsakerna: höga krav, otrygghet, våld, ensamhet och bristande vuxennärvaro. Att hantera ohälsa reaktivt förebygger inte att den uppstår. WHO:s idé om stödjande miljöer kräver insatser som fler vuxna i skolan, utökad elevhälsa, rörelsestimulerande skolgårdar och miljöer som främjar studiero. En hälsofrämjande politik innebär ökade resurser, samordning mellan skola, socialtjänst och vård, kompetensutveckling och långsiktig finansiering.

NÄR ETT PROBLEM når den omfattning som barn och ungas psykiska ohälsa har idag, så är det både etiskt tveksamt, och resurskrävande, att hävda att det uppstår på grund av, eller ska lösas genom insatser som primärt har fokus på individen. Att problemet blivit så utbrett, kan rimligast förstås som en konsekvens av brister i systemet. Och dessa systembrister behöver också åtgärdas med systemlösningar. Idag misslyckas systemet med att skydda barnen. Systemet där kuratorn ansvarar för 600 elever. Systemet där varken lärare eller elevhälsoteamet räcker till. Systemet där samverkan mellan skola, vård och socialtjänst är bristfällig. Där barn faller mellan stolarna.

Barnen behöver inte fler verktyg för att hantera sin oro. De bästa insatserna behöver inte vara de som riktar sig direkt till barnen. De behöver vuxna som ser, hör och agerar. Miljöer att utvecklas, utmanas och växa i. Barn behöver trygghet, stabilitet och ett sammanhållet stöd. De behöver ett system som fungerar.

DEN 14-ÅRIGE POJKEN behöver uppmärksammas innan slaget träffar. Han behöver vara trygg och skyddad med sammanhållet stöd från vård, skola och socialtjänst. Den 12-åriga flickan är behöver få veta att hon räcker till. Att det är okej att misslyckas.

Det är dags att vända blicken mot systemet. Att skapa de strukturer och system där vi som vuxna tar ansvar för att skydda barnen. Det är dags att sluta lära barn att må bra i ett system som gör dem sjuka.

För pojkar och flickor 9-13 år

• Individanpassade insatser

• Traumamedvetet förhållningssätt

• Omsorg - Trygghet - Delaktighet

0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se

Behandling på Riktigt

HVB & Träningslägenhet 13-20 år

Förstärkt Stödboende 16-20 år

Flexibla och individanpassade lösningar

Hög personaltäthet

Familjärt i stadsmiljö Besök vår hemsida för mer information!

036-300 808 | www.4e-vaningen.se

Sveriges största placeringsservice Snabbt enkelt och kostnadsfritt!

FÖRFRÅGAN

I Placeringsservice kan du på bara några minuter lämna en kvalificerad förfrågan. När du lägger en förfrågan väljer du själv vilken kontaktinformation du vill dela med dig av.

MATCHNING

Din förfrågan går direkt ut till landets största register av boende- och behandlingshem som kan ta emot placeringar, däribland ramavtalsleverantörer.

SVAR

Du får samma dag en lista på relevanta alternativ, eventuella ramavtal samt leverantörens referenser från tidigare uppdrag, och kan direkt börja chatta.

Lämna din placeringsförfrågan på socio.ssil.se

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Fallet Rusher

När medelklassens barn blev gangsters

Ungdomar med goda förutsättningar från stabila hem hanterar narkotika och anmäler sig till morduppdrag. Vad är det som händer i vårt land?

När brottsutredaren Luay Mohageb och hans kollegor av en slump får tillgång till en chattgrupp vid namn ”Rusher” öppnar sig en mörk skuggvärld. Att barn rekryteras för att begå våldsdåd är inget nytt för polisen, men skillnaden den här gången är att det handlar om välbeställda medelklassbarn. Om det inte är social utsatthet, brist på vuxen närvaro eller fattigdom som driver ungdomarna att bli grovt kriminella, vad är det då? Och hur ska vi kunna stoppa något vi inte förstår oss på?

Författare: Luay Mohageb

Förlag: Mondial, mondial.se

Vinn!

Den här boken kan du vinna! Sidan 66

Motiverande samtal, MI och CRAFT

Färdigheter för att motivera unga i gäng och deras anhöriga

Gänglivets lockelse är stark – vägen ut känns ofta omöjlig för ungdomarna. Vad får unga att välja gänglivet? Vad motiverar dem till att lämna det bakom sig? Baserad på verkliga berättelser och raptexter beskrivs och exemplifieras i boken vad som lockar unga till kriminalitet. Och hur du kan stärka deras vilja och förmåga att dra sig ur, att hoppa av. Med beprövade metoder som Motiverande samtal (MI) och CRAFT blir boken ett ovärderligt stöd. Dessa metoder är särskilt anpassade för dig som arbetar med dessa frågor. Boken ger dig nyckeln till att möta de största utmaningarna och motivera till förändring - både för ungdomar och deras anhöriga.

Handledning vid problemskapande beteende

Inom LSS, HVB och psykiatri

Vid problemskapande beteenden krävs såväl kunskap och struktur som förmåga att skapa trygghet i komplexa situationer. Handledning av personalen runt dessa individer är ett värdefullt sätt för att öka förståelsen för beteenden, samordna arbetssätt och ge utrymme för reflektion.

Författaren beskriver handledningens syfte, struktur och metod från planering och genomförande till utvärdering. Med utgångspunkt i både evidensbaserad praktik och inlärningsteori får du redskap för att analysera beteenden, identifiera vad som förstärker dem och utveckla nya strategier som gynnar både individen och personalgruppen.

Författare: Alexandra Rosendahl Santillo

Kobraeffekten

Beslutsfattandets fallgropar och möjligheter

Den här boken kan du vinna! Sidan 66

Författare: Liria Ortiz

Förlag: LLOA Förlag

Vinn!

Förlag: Gothia kompetens, gothiakompetens.se Vinn!

Den här boken kan du vinna! Sidan 66

Vi fattar hundratals beslut varje dag men trots erfarenhet, analys och goda intentioner blir det ofta fel. Inte för att vi är inkompetenta, utan för att vi är människor. Vi tolkar, förenklar, skyddar oss själva, påverkas av gruppen, stressen, kulturen och tempot. Och ibland skapar lösningen ett större problem än det vi försökte lösa – den så kalladekobraeffekten

Med utgångspunkt i 25 års erfarenhet av organisationspsykologi visar Patrik Nyström hur individens psykologi, gruppens dynamik och organisationens strukturer samspelar vid varje beslut. Du får ta del av ny och klassisk forskning om psykologisk trygghet, tillit, intuition, komplexitet, kollektiv intelligens och beslutsmiljöer.

Författare: Patrik Nyström Förlag: Gothia kompetens, gothiakompetens.se

BOKHYLLAN

Den analytiska socialarbetaren

Analys, självreglering och kommunikation i svåra samtal

Socialarbetare möter dagligen barn, ungdomar och vuxna i situationer fyllda av starka känslor, motstånd och stress. Hur kan de här situationerna, de svåra samtalen, hanteras?

Boken visar hur man kan arbeta med beteendeanalys – en viktig del av kognitiv beteendeterapi (KBT) – tillsammans med självreglering och kommunikation, där empatin utgör den bärande grunden. Genom berättelsen om socialarbetaren Marie, som vi får följa i bokens alla tre delar, blir verklighetens utmaningar levande. Den första delen av boken introducerar KBT och beteendeanalys i socialt arbete.

Författare: Jonna Granberg och Raimo Lappalainen

Förlag: Natur & Kultur, nok.se

Psykologisk behandling av samsjuklighet vid autism

En guide för kliniker

Den här boken ger gedigen kunskap om autism, vad forskningen säger om att anpassa behandlingsinsatser och hur anpassningen går till. Författaren går igenom både generella grundprinciper och specifika anpassningar vid olika psykiatriska diagnoser. Hon tar upp bemötande, att involvera närstående, samarbete med andra verksamheter, att skapa förutsägbarhet och tydlighet, samt anpassning av grundprinciperna vid exponering och beteendeaktivering. Anpassningar vid de vanligaste tillstånden beskrivs, som OCD, social ångest, GAD, hälsoångest, PTSD, utmattning och depression. Även parterapi berörs. Fallbeskrivningar illustrerar hur behandlingsupplägg kan se ut.

Författare: Katarina A. Sörngård Förlag: Natur & Kultur, nok.se

Det vi aldrig pratar om

Verktyg för måendet – oss män emellan

Många män kämpar i det tysta. Stress, trötthet och känslor som skaver, men som är svåra att sätta ord på. Hur pratar man ens om sitt mående när man aldrig lärt sig hur? I den här boken tar Björn Rudman, författaren bakom ”Det är inte ditt fel att du är trött”, ett helhetsgrepp om psykisk hälsa – skriven av en man, för män. Med raka förklaringar, värme och en ton som känns som ett riktigt bra samtal med en vän, får du verktyg som faktiskt fungerar.

Här får du inte bara lära dig hur du själv fungerar på insidan, utan också hur du kan vara som man, pappa och vän. Du får enkla strategier för att må bättre, en plan för vardagen och en väg tillbaka när livet känns som tyngst.

Författare: Björn Rudman Förlag: Norstedts, norstedts.se

Validering

För förståelse, samarbete och förändring

Validering är att kommunicera förståelse och acceptans i mötet med andra. Det handlar om att lyssna, visa empati och bekräfta upplevelser, utan att döma, ifrågasätta eller komma med snabba lösningar. Validering skapar förutsättningar för en god allians, trygghet och samförstånd – samtliga centrala komponenter i goda relationer och framgångsrikt förändringsarbete.

Efter en teoretisk grund i vad validering innebär, visar författarna med många exempel hur validering tillämpas i professionella möten. Du får också veta hur du kan använda självvalidering för att lugna ner egna starka känslor och få tillgång till ett nyanserat tänkande.

Författare: Sara Edlund och Elizabeth Malmquist Förlag: Natur & Kultur, nok.se

PÅ GÅNG

Bris får fler samtal från barn som vill lämna gängkriminalitet

Hösten 2023 började Bris ta emot samtal från barn som är involverade i gängkriminalitet. Sedan dess har samtalen långsamt ökat och under 2025 ser Bris en förändring i vad barnen berättar. Att ta sig ut, säga nej och få ett stopp går fortsatt som en röd tråd genom samtalen, men det finns en stor skillnad i samtalen jämfört med tidigare år.  – Barnen beskriver ofta en involvering som skett under längre tid och kan berätta om hur involveringen också har förändrats. Inte minst beskriver de i mycket större utsträckning än tidigare både insatser de har fått, men även den hjälp de inte får, säger Maria Frisk, generalsekreterare på Bris.

I samtalen beskriver barnen hur de upplever kontakten med socialtjänsten och polisen. En del barn har dömts för brott och har avtjänat straff på SiS, men är nu hemma igen eller i familjehem. De beskriver en svårighet att bygga ett nytt liv. Att bryta med de vänner som fortfarande är involverade och hitta andra när alla vet vad de har gjort. En del har ett missbruk som ingen känner till och som håller dem kvar i kriminalitet.

I många av samtalen återfinns en ånger för vad de har gjort och hur det har påverkat familj och andra i deras närhet. Många undrar också över hur de ska kunna gå vidare med vetskapen om vad de gjort.  – Barnen beskriver våldsamma och hotfulla miljöer. Det är inte bara de själva som hotas utan hoten kan även röra hela familjen. Allt de gjort och allt de varit med om bär de på och många uttrycker att de inte ser vem som skulle kunna hjälpa dem med det, säger Maria Frisk.

Trygghet och stöd mer effektivt än straff

Erikshjälpen tar tydligt avstånd från regeringens förslag om sänkt straffbarhetsålder och varnar för att hårdare straff riskerar att pressa ännu yngre barn in i kriminalitet. När frågan diskuterades tillsammans med barn och unga från Erikshjälpen Framtidsverkstad lyftes istället att trygga vuxna och en meningsfull fritid är avgörande för att stoppa gängrekryteringen. “Hitta de här barnen innan de gör brott i stället,” säger en 18-åring.

IVO ska kontrollera vilande tillstånd

Regeringen ger IVO i uppdrag att kontrollera vilande tillstånd och genom en lagändring ska nu IVO ha möjlighet att återkalla tillstånd som har varit vilande en längre tid. Det kan finnas naturliga skäl till att ett tillstånd är vilande, men sådana tillstånd kan samtidigt användas i kriminella upplägg. Tillståndet kan till exempel användas som ett reservbolag när en annan verksamhet stoppas.

– Välfärdsbrottslighet innebär inte bara felaktig utnyttjande av våra offentliga medel, utan framför allt att personer inte får den vård och omsorg de har behov av och har rätt till. Det måste vara enkelt att agera mot oseriösa utförare. Med detta uppdrag stärker vi IVO:s möjligheter att upptäcka och agera när tillstånd används i brottsupplägg, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Antal miljoner som socialnämnden Cen trum i Göteborg delar ut i år

Bob-guiden ska ge praktiskt stöd till de som arbetar närmast barnen. Foto: Getty Images

Ny guide för arbetet med barn och unga i organiserad brottslighet

Arbetet för att motverka att barn och unga dras in i gängkriminalitet är högt prioriterat. Nu tipsar Socialstyrelsen om ny en guide för de samhällsaktörer som samverkar kring barn och unga i organiserad brottslighet. I guiden finns praktiskt stöd till bland annat socialtjänsten för att organisera arbetet lokalt.

Bob – samverkan kring barn och unga i organiserad brottslighet – är en struktur på nationell, regional och lokal nivå. Den kompletterar och förstärker befintligt arbete, som exempelvis samverkan kring skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) och arbetet med sociala insatsgrupper (SIG). Målet med arbetet är färre barn och unga som begår, eller har en påtaglig risk att begå brott, inom ramen för organiserad brottslighet.

– Det är viktigt att de barn som ingår i målgruppen för Bob får extra prioritet.

Här är allvarlighetsgraden som störst och dessa barn och unga behöver få omfattande, intensiva och multimodala insatser – och det behöver gå snabbt. Det arbetet ställer höga krav på lokal samverkan och här hoppas vi att Bob-guiden kan stärka och motivera det arbetet, säger Annika Öquist, enhetschef och representant i nationella Bob-rådet.

DEN NYA GUIDEN ska vägleda lokala aktörer att organisera sig för att kunna ge träffsäkra insatser och motverka att barn utsätts för våld och hot, eller själva begår allvarliga brott. Syftet med guiden är att öka förståelsen om Bob-samverkan och ge praktiskt stöd till de som arbetar närmast barnen.

– Kommuner har olika förutsättningar och behov för samverkan kopplat till barn i organiserad brottslighet. Därför innehåller guiden vägledning, checklis-

tor och exempel på hur Bob-samverkan kan organiseras utifrån lokala lägesbilder och lokala förutsättningar, säger Elisabet Sjöström, utredare på Socialstyrelsen.

Guiden ger bland annat stöd i:

- hur arbetet kan organiseras och fördelas.

- hur lokala lägesbilder kan tas fram och användas.

- hur roller och ansvar kan tydliggöras.

- hur mötesstrukturer kan byggas upp.

- hur den strategiska och operativa nivån kan förhålla sig till varandra.

Guiden har tagits fram gemensamt av samtliga myndigheter som ingår i arbetet med Bob. Den vänder sig till yrkesverksamma på lokal nivå som arbetar med målgruppen. Du kan ladda ned guiden på hemsidan bra.se/bobguide.

KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN

Allians-gruppen, guldutställare.

Ta chansen!

Anmäl dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag

Bilder från Stockholm och Linköping

Framtidens socialtjänst var temat när SSIL – För vård och omsorg arrangerade utbildningsdag i Linköping den 20 november och Stockholm den 3 december. Föreläsare var Annika Andersson, Jessika Arvik och Mia Börjesson.

TEXT JENNY FORS

FOTO TILDA THINGVALL

Annika Andersson, professor i informatik på Örebro universitet, talade om hur AI används inom socialtjänsten och vad det innebär för professionen, för brukarnas rättigheter och för framtidens sociala arbete.

Mia Börjesson, socionom, handledare, familjebehandlare och författa-

Hemstaden, guldutställare.

»Tillsammans håller vi 29 event 2026«

Acceptio.

Egehem.

Nätverkande mellan föreläsningarna.

OSS, guldutställare.

re delade med sig av kunskap, konkreta verktyg och inspiration för att stärka det psykologiska immunförsvaret.

Jessika Arvik, barnrättsförespråkare, berättade hur det var att växa upp med våld, psykisk ohälsa och missbruk, men ändå hitta kraften tillbaka.

DE KOSTNADSFRIA UTBILDNINGSDAGARNA ger dig som socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef möjlighet att fördjupa din kunskap, få nya perspektiv och ta del av aktuell forskning och beprövade arbetssätt inom området.

Nästa tillfälle blir 5 februari med premiär för Beroendedagen i Uppsala. Föreläsare är Lotta Borg Skoglund, Robert Grahn och Ylva Kristina Larsson. Den 5

mars kommer Dagen för Skyddat boende till Örebro och 26 mars är det utbildningsdag på tema Gängkriminalitet.

CURA, SOM ÄR en del av SSIL, arrangerar också event på flera orter under varumärkena HVBGuiden och LSSGuiden. Den 11 mars är det HVB- och familjehemsdagen i Stockholm.

– Tillsammans håller vi 29 event 2026. Det blir gan ska precis 100 föreläsningstim mar, vilket gör oss till en stor ak tör inom kompetensutveckling, säger Robert Jonsson.

Hemlikt, guldutställare.

Event 2026

Kalendarium

Januari

LSS-dagen

Februari

HVB LSS Familjehem Skyddat boende Stödboende Målgrupp:

Scandic Rubinen, Göteborg

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Beroende Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Skyddat boende

HVB-/Familjehemsdagen

April

Scandic Örebro Väst, Örebro

LSS-dagen 7A Odenplan, Stockholm 7A Odenplan, Stockholm

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Gängkriminalitet

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring

LSS-dagen

HVB-/Familjehemsdagen

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring

LSS-dagen

Radisson Blu Scandinavia, Göteborg

Lugnetkyrkan Falun, Falun

Scandic Star Lund, Lund

Scandic Star Lund, Lund

Scandic Frimurarehotellet, Linköping 7A Odenplan, Stockholm

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Gängkriminalitet 7A Odenplan, Stockholm

HVB-/Familjehemsdagen Skövde Kulturhus, Skövde

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring

HVB-/Familjehemsdagen

LSS-dagen

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Gängkriminalitet

Västerås Kongress, Västerås 7A Odenplan, Stockholm

7A Odenplan, Stockholm

Scandic Triangeln, Malmö

Stora LSS-dagen – träffa de som omfattas av LSS och anhöriga 19 (lör) 7A Posthuset, Stockholm

Oktober

HVB-/Familjehemsdagen Valand, Göteborg

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Gängkriminalitet Gävle Konserthus, Gävle

HVB-/Familjehemsdagen

LSS-dagen

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Skyddat boende

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring

HVB-/LSS-/Familjehemsdagen

Scandic Triangeln, Malmö

Radisson Blu Scandinavia, Göteborg

Radisson Blu Scandinavia, Göteborg

Karlstad CCC, Karlstad Växjö Konserthus, Växjö

HVB-/LSS-/Familjehemsdagen Norrlands Nation, Uppsala

Familjehemsdagen – träffa nuvarande/blivande familjehem Kulturhuset, Stockholm 21 (lör)

HVB-/Familjehemsdagen – tema: En socialtjänst i förändring 7A Odenplan, Stockholm

HVB-/Familjehemsdagen – tema: Skyddat boende 7A Odenplan, Stockholm

Waitong Utbildning

LF, FIT, ADAD & HVB

12/3, 21/4 & 26/5, FIT-utbildning egen, streamad

23-14/4 & 21/5 FIT 4hp MCHS med mig som föreläsare, Stockholm

29/4-1/5 ACE, ICCE FIT världskonferens med mig som föreläsare, Färöarna

22/9, 22/10, 30/11 ADAD egen, streamad

Jag erbjuder även digitala brevkurser och uppdragsutbildningar. Hör av er om ni är intresserade!

Mer info och anmälan på waitong.se

070-295 24 99 | niklas@waitong.se

Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.

Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.

För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52

Vi erbjuder dig ett skyddat boende av hög kvalitet

Vi har IVO-tillstånd

Vi tar emot placeringar dygnet runt och hämtar i hela landet.

Telefon: 070 – 82 67 962

E-mail: info@satinab.se

Delta på Dagen för Skyddat Boende

Anmäl dig på ssil.se

-Kostnadsfritt för dig som placerar inom socialtjänst, kriminalvård eller region!

Torsdag 5 mars Scandic Örebro Väst 08 00 - 16 00

Lyssna till några av landets främsta experter inom juridik, våld i nära relation och hedersrelaterat förtryck och få med dig nya verktyg i mötet med våldsutsatta klienter

Skydd rätt och verklighet - samverkan mellan juridik och socialtjänst

Föreläsare: Sanna Knutsson, advokat på Advokatbyrån Rebecca Lagh

Att se våldet - om skydd, ansvar och mod i socialt arbete

Föreläsare: Emelie Segerdahl, Sakkunnig på Unizon

Från lagstiftning till verklighet - så möter du hedersutsatta Föreläsare: Isis Melin, Sakkunnig i hedersrelaterat våld och förtryck

EFTERSNACK

Bakom hatet fanns en stor ensamhet

Berit – en bättre man är en norsk dramaserie som med humor och igenkänning skildrar hur utanförskap föder hat. Förståelse för hur kvinnors utsatthet i samhället ser ut gjorde huvudpersonen

Tom till en bättre man.

Tom är ett internettroll som hatar feminister i allmänhet och den populära komikern Live Stensvaag i synnerhet. När hans identitet avslöjas måste han gömma sig, och när han råkar klä sig i kvinnokläder upptäcker han att världen plötsligt öppnar sig för honom.

Han möts av medkänsla och värme i sin nya roll, men får också uppleva kvinnans utsatthet i samhället. Förståelsen väcker en vilja att hjälpa.

När han ska förklara sitt tidigare beteende säger han att han inte alls hatar kvinnor eller att bli avvisad av kvinnor. Han hatar att ha blivit avvisad av män. Det är alltså ensamhet och isolering som föder hans ilska och hat. En tankeväckande serie.

Se Berit – en bättre man på SVT Play.

Tävling!

Skicka ett mail till jenny@svenskamedia.se märkt ”Tävling” och säg vilken av de tre böckerna på sidan 58 som du vill ha.

Verktyg för bättre sömn hos tonåringen

”Jag vill vara spontan! Vad spelar det för roll när jag lägger mig? Jag kan sova när jag är trött.” (citat cirka 99 % av alla tonåringar som någonsin funnits.)

Sömn hos ungdomar handlar om så mycket mer än att bara gå och lägga sig i tid. Biologi, digitala vanor, psykisk hälsa och livets krav påverkar hur mycket – och hur bra – tonåringar sover. Boken Tonårssömn – en praktisk guide för föräldrar ger konkreta verktyg.

Vi vet att ungdomar som sover bättre presterar bättre i skolan, har starkare sociala relationer och mår bättre psykiskt. Vi vet också att små förändringar i vardagen kan göra en stor skillnad – om vi förstår vilka förändringar som faktiskt spelar roll.

Tonårssömn är inte till för att skapa fler regler eller ge dig som förälder ännu ett område att oroa dig över. Istället hjälper den dig att förstå vad som händer i din tonårings kropp och hjärna och hur ni tillsammans kan hitta lösningar som fungerar på riktigt.

Den här boken ger dig forskning, expertkunskap och konkreta verktyg att testa tillsammans med ditt barn. Du får en tydlig bild av varför tonåringar sover som de gör, vilka vanor som hjälper och hur ni kan skapa bättre förutsättningar för sömn – utan att det blir en ständig kamp.

Li Åslund är leg. psykolog och doktor i medicinsk vetenskap. Hon har i många år forskat om ungas psykiska välmående med särskilt fokus på sömn. Med en bakgrund inom både akademi och innovation kombinerar hon forskning och nytänkande lösningar för att hjälpa fler att må bättre.

Här är bokvinnarna i förra numret!

Förra numret lottade vi ut böckerna ”Rättshaveristen och jag”, ”Hundra in i döden” och ”Tonårssömn”. Vinnarna av böckerna är Sara Wester, Lindesberg, Anette Carlback, Åtvidaberg och Maria Dahlenlund, Gävle. Stort grattis till er! Böckerna kommer med posten.

Det här numret lottar vi också ut tre böcker: ”Fallet Rusher”, ”Motiverande samtal, MI och CRAFT” samt ”Handledning vid problemskapande beteende”. Läs mer om dem på sidan 58.

Svenska Vårds årskonferens

23 -24 mars 2026

Nordic Light Hotel - Stockholm

Til lsammans skapar vi vård och omsorg i världsklass!

Kunskap - Gemenskap - Stolthet

Inspirerande föreläsningar

Runda bordssamtal

Erfarenhetsutbyte

Mingel med underhållning

Utställning

Festlig middag & Prisutdelning

Högaktuella ämnen

Nya socialt jänstlagen

Patientsäkerhet Informationssäkerhet

Företagarrollen i nöd och lust

Samsjuklighet

HVB och familjehem

Samarbete och kompetens

Program & Anmälan på www.svenskavard.se

Några talare du möter:

Charlotta George Socialstyrelsen

Martin Färnsten Samsjuklighetsdelegationen

Marta Gandra SKR

Thomas Ardenfors Regeringskansliet

Hjärtligt välkommen!

Skyddade boenden & stödboenden

Vi erbjuder placering i skyddade boenden och stödboenden för familjer och ungdomar från 18 år.

För placeringsförfrågningar, ring oss på 010 204 50 75.

Hos oss får du alltid en trygg placering!

Trygghet & omtanke för hela familjen