Issuu

Maxad styrka. Noll kompromisser. Upptäck samspelet mellan natur och teknik. Masonite Beams klarar höga ljudkrav och långa spännvidder, samtidigt som installationerna blir enklare. Kort sagt: maximal prestanda, utan kompromisser. Utforska våra bjälklagslösningar på masonitebeams.se Masonite Beams ingår i Byggma Group. www.masonitebeams.se

Gratis för medlemmar i

BRANSCHENS LEDANDE AFFÄRS- OCH NYHETSTIDNING

NUMMER 7 • augusti 2026

PRIS: 1 599KR/ÅR

ALLTID SENASTE NYTT PÅ BYGGVARLDEN.SE FOTO: HENRIK EKBERG

Karlskrona växer med försvaret Den marina sektorn blomstrar i örlogsstaden

SID 10-11

SID 14

Hyr en container - för flexibel förvaring Tel. 010-7094200 l info@boxit.se l www.boxit.se

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Civilekonomen som blev byggchef i Uppsala

Bygger universitet för forskning i världsklass SID 16-17

SID 5

KRÖNIKA

Det vi bygger är en del av Sveriges motståndskraft

Byggvärlden Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal

Bostadsministern planerar inte för ett regeringsskifte: ”Behöver fortsätta”

Nummer 7 • augusti 2026

KRÖNIKA

Jeanet Corvinius:

Totalförsvaret behöver också ledarskap

nder Almedalsveckan blev en sak tydlig för mig. Totalförsvaret är inte längre en fråga för några få, utan för hela samhället. Därför är det glädjande att samhällsbyggnadssektorn nu på allvar har blivit en del av diskussionen. För första gången ser vi ett tydligt nationellt fokus på bygg- och anläggningssektorns roll för Sveriges beredskap. Det är ett viktigt steg framåt. Jag är därför också glad över att Boverket fått uppdraget att ta fram en nationell samverkansplan för bygg- och anläggningssektorn. Det är ett omfattande uppdrag som förtjänar stöd från hela branschen. För Byggcheferna är det självklart att bidra. Vi ser fram emot att fortsätta dialogen med Boverket och andra berörda aktörer. Ett starkt totalförsvar byggs tillsammans. Under lång tid har våra medlemmar frågat vad som förväntas av dem som chefer vid höjd beredskap. De vill veta vilket ansvar de har och hur de ska leda verksamheten när samhället inte längre fungerar som vanligt. D E T VA R U TG Å N G S P U N K T E N för vår rapport Är

byggbranschen redo för kris och krig? Resultatet bygger på svar från chefer och ledare över

hela bygg- och anläggningssektorn och ger oss ett unikt underlag att arbeta vidare med. Rapporten visar att viljan att bidra är stor. Samtidigt finns ett tydligt ledarskapsgap. Hela 82 procent av byggcheferna kan tänka sig att ställa sin yrkeskompetens till det civila försvarets förfogande om den efterfrågas. Men bara 8 procent upplever att de i hög grad har fått information eller utbildning om vilken roll de förväntas ha vid höjd beredskap. Sverige saknar alltså inte chefer som vill bidra. Sverige behöver ge dem rätt förutsättningar att göra det. Ett fungerande totalförsvar kräver mer än planer och beredskapsdokument. Det handlar om människor som vet vad de ska göra när läget snabbt förändras. Ett byggprojekt fungerar inte av sig självt. Inte heller ett samhälle i kris. När vardagens förutsättningar förändras är det ledarskapet som avgör hur väl verksamheten fungerar.

JEANET CORVINIUS ORDFÖRANDE BYGGCHEFERNA

D E T V I BYG G E R är en del av Sveriges motståndskraft. Men det är människorna som leder byggandet som gör motståndskraften möjlig. Totalförsvaret behöver därför inte bara fler planer. Det behöver fler chefer som vet vilken roll de har när planerna ska omsättas i verkligheten. Viljan finns redan. Nu måste vi tillsammans ge den riktning.

R A P P O RT E N V I SA R O C KSÅ att arbetet bara har

börjat. Sju av tio byggchefer saknar fortfarande utbildning eller information om vad som förväntas av dem vid höjd beredskap. Bland första linjens chefer är andelen ännu högre. Många arbetsplatser saknar dessutom uppdaterade beredskapsplaner och tillgång till reservlösningar för el, vatten eller värme. Det

BILDEN

visar att vi har mycket kvar att göra. Samtidigt vet vi nu var arbetet behöver börja. Under lång tid har vi byggt ett samhälle anpassat för normalläge. Vi har utvecklat arbetssätt som gör byggandet mer hållbart och resurseffektivt. Nu behöver vi också bygga robust. På samma sätt som hållbarhet under de senaste decennierna blivit en självklar del av varje byggprojekt behöver beredskap nu göra samma resa. Boverket har en viktig roll i att samla sektorn och skapa en gemensam riktning. Men ingen myndighet kan göra arbetet ensam. Det kräver samverkan mellan offentliga aktörer och branschen. Även akademin och branschorganisationerna behöver bidra. Vi har redan samlat in kunskap från en stor del av branschen och kan fortsätta bidra med underlag och återkoppling när arbetet utvecklas.

CITAT FOTO: SAMUEL KARLSSON

Vi bygger även livet mellan husen, utvecklar samhällen och stadsdelar

De förmågor som krävs när läget är skarpt måste byggas i fredstid Carl-Johan Edström försvarsmaktens chef för försvarsstaben Sid 12

Marianne Gjertsen Ebbesen koncernchef Obos Sid 7

Vi måste göra mer för att lyfta fram goda exempel i branschen, jag tror mer på morötter än piskor

Den stora kupolen högst upp i byggnaden.

Gasklockan får ny roll Den ikoniska Gasklockan 2 som genomgått en förvandling från förfallen gammal industrifastighet till en toppmodern lokal för konserter och kulturevenemang. Arbetet med restaureringen har handlat om att bevara den ursprungliga karaktären i byggnadens skal samtidigt som man bygger upp en helt ny kärna med scen, läktare, Sid 24 restaurangdel och barer.

Erik Nordenskiöld projektchef Akademiska hus Sid 16-17

Anders Hinn vice ordförande Byggcheferna Sid 15

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@byggvarlden.se samuel.karlsson@svenskamedia.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: Layout: n Jon 072 - 231 69 08 EmilÖst, Hansson jon.ost@spmedia.se Svenska Media i Ljusdal AB

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Layout/Produktionsansvarig: Reporter: n Isak Andersson Annika Rådlund isak.andersson@byggvarlden.se annika.radlund@svenskamedia.se

n Mikael Persson, 072 - 401 05 44

Produktionsansvarig: mikael.persson@svenskamedia.se n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Koordinator: Annonsförsäljning/platsannonsering: n Emelie 0651 - 69 90 08 Jon Öst,Hansson, 072 - 231 69 08 emelie.hansson@svenskamedia.se jon.ost@spmedia.se Webb: www.byggvarlden.se n Mikael Persson, 072 - 401 05 44 E-post: info@byggvarlden.se mikael.persson@svenskamedia.se

Prenumeration och adressändring: Webb: www.byggvarlden.se www.byggvarlden.se/kontakt E-post: info@byggvarlden.se E-post: pren@byggvarlden.se Prenumeration och adressändring: www.byggvarlden.se/kontakt E-post: pren@byggvarlden.se

Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

N VA

ENMÄRK

n Byggvärlden produceras och ges ut av Svenska Media i Ljusdal AB. n Tryck: Pressgrannar AB, Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material. n Personuppgiftspolicy: Din personliga integritet och vår hantering av dina personuppgifter är viktig för oss. Vi har förtydligat hur vi hanterar dina personuppgifter i vår policy. Läs mer på www.svenskamedia.se/policy n Senaste nytt på: byggvarlden.se

Följ Byggvärlden på

Linkedin.

Trycksak 3041 0174

E T

Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal info@byggvarldenb.se

Det här är den största ickeindustriella satsningen som sker här uppe just nu

Tested to Work

EFFEKTIVISERA D I N B E S TÄ L L N I N G AV A R B E T S K L Ä D E R MASCOT är mer än produkter av högsta kvalitet. Utöver branschens bredaste sortiment och höga leveranssäkerhet får ni en enkel och effektiv onlinebeställning, skräddarsydda logolösningar och snabb leverans.

BRETT SORTIMENT

ENKEL BESTÄLLNING

LOGOTRYCK

SNABB LEVERANS

www.mascot.se

4 NYHETER

Det nya citycampuset ligger mitt i BILD: SKANSKA staden.

Miljardprojekt med stort betongåterbruk Skanska har fått i uppdrag att bygga ett citycampus för Högskolan Kristianstad. Byggherre är av Boulevardfastigheter och uppdraget är värt cirka 1 miljard kronor. Totalt omfattar byggprojektet cirka 25 000 kvadratmeter lokalyta, samt teknikutrymmen. För att skapa plats för nya campus har Skanska demonterat outnyttjade delar av den intilliggande Galleria Boulevard. Den största åtgärden är 10 000 kvadratmeter betongbjälklag som säljs vidare till andra byggprojekt, vilket gör det till ett av Sveriges största återbruksprojekt av betong. Nya campus beräknas vara klart i juni 2029.

Nya Gryllefjordskolan i Senja.

ILLUSTRATION: ASPLAN VIAK

Peab bygger ny skola i Nordnorge Peab har fått uppdraget att bygga en ny skola i Senja i Nordnorge. Projektet inkluderar en skolbyggnad på 2 150 kvadratmeter bruttoyta med undervisningsutrymmen, speciallokaler, administration, skolbibliotek och gymnastiksal, samt utveckling av utomhusområden. Den nya grund- och gymnasieskolan kommer att ha plats för cirka 45 elever. Planering av projektet påbörjas i augusti 2026 och byggnationen planeras att starta i november. Skolan är beräknad att stå klar våren 2028. Ordern är värd cirka 133 miljoner svenska kronor.

9,5%

... så mycket ökade byggmaterialhandeln under andra kvartalet 2026. Den senaste kvartalsstatistiken från Byggmaterialindex, framtaget av Prognoscentret på uppdrag av Byggmaterialhandlarna, visar att marknaden växlat upp efter ett försiktigt första kvartal. Mätt på jämförbara enheter ökade omsättningen under det andra kvartalet med 9,5 procent jämfört med samma period föregående år. Den uppskattade volymutvecklingen uppgår till 6,5 procent.

Tvärförbindelse Södertörn kan byggstarta I våras gav regeringen startbesked för Tvärförbindelsen som ska gå mellan E4/E20 vid Kungens kurva via Flemingsberg, till väg 73 vid trafikplats Jordbro. Men flera överklaganden kom in, bland annat från fem miljöorganisationer som ansåg att projektet strider mot klimatlagen. Nyligen meddelade Högsta förvaltningsdomstolen att man avslår överklagan. Vägen ska gå från E4/E20 vid Kungens kurva via Flemingsberg till väg 73 vid Jordbro. Vägen beräknas öppna för trafik 2040.

Nummer 7 • augusti 2026

Jätteprojektet går från planering till produktion Efter flera års planering går Uppsala spårvägsprojekt nu in i genomförandefasen. Nyab-Azvi ska bygga omkring 17 kilometer dubbelspår, 22 hållplatser och ett antal broar och andra infrastrukturanläggningar. Det är ett projekt som kommer sysselsätta tusentals personer fram till färdigställande.

– Det är väldigt roligt att ha nått den här milstolpen och fått förtroendet från Uppsala. Vi hade höga förhoppningar när vi gick in i projektet och tycker att det har varit ett väldigt bra samarbete under Fas 1, säger Johan Skoog, affärsområdeschef på Nyab och representant i Nyab-Azvi styrgrupp. Den första fasen har till stor del handlat om planering, projektering och förberedelser. För Nyab-Azvi startade arbetet i början av 2024, med målet att ha handlingarna klara till sista anbudsdag den 30 augusti samma år. Omkring 20 personer var involverade i anbudsarbetet. – Det har varit en otroligt intensiv fas ett. Det har varit ett enormt arbete som har lagts ner. FAS 1 O M FAT TA D E framtagning av

systemhandlingar och i vissa delar även bygghandlingar. Nu tar arbetet med bygghandlingsprojekteringen fart på allvar. – Fas 1 bestod av framtagning av riktpris och upprättande av systemhandlingar, men i vissa delar även upprättande av bygghandlingar. Det stora arbetet med bygghandlingsprojekteringen startar nu, med beställningen av fas 2. Samtidigt som projekteringen för Fas 2 inleds har vissa tidskritiska arbeten redan startat. Under 2026 genomförs bland annat arbeten med att bredda en gång- och cykeltunnel på Dag Hammarskjölds väg. Även en teststräcka byggs. – Teststräckan är ett viktigt steg där vi utvärderar material- och anläggningstekniker utifrån Uppsalas förutsättningar, ett sätt att säkra kvaliteten inför fullskalig produktion, säger Johan Skoog. När bygghandlingarna är färdiga kommer produktionen successivt att växla upp. Själva spårvägsarbetena ska starta senast i oktober 2027. Dessförinnan kommer vissa mindre förberedande ledningsarbeten att utföras.

– Den största utmaningen är inte själva produktionen, för det kan vi, utan att få en så här stor organisation att skapa ett effektivt samarbete. KO M M U N O C H Region Uppsala är beställare. Nyab-Azvi AB är totalentreprenör och projektet genomförs i samverkan. – Våra roller är olika men vi arbetar nära tillsammans inom ramen för projektets samverkansmodell som möjliggör ett effektivt och strukturerar samarbete och goda förutsättningar för genomförandet. Vi, tillsammans med beställaren, har under Fas 1 arbetat fram projektets förutsättningar, planering och genomförandemodell i nära samverkan. För Nyab-Azvi handlar projektet inte bara om att bygga själva spåranläggningen. Arbetena ska genomföras samtidigt som Uppsala ska fungera som stad. – Det kommer verkligen att märkas i stan. Vi ska göra allt vi kan för att minimera påverkan genom god planering, tydliga etappindelningar och trafiklösningar i nära samordning med kommunen, säger Johan Skoog. Han lyfter fram samverkansformen som en viktig del i arbetet. – Det är styrkan av att arbeta i samverkan. Man får med sig alla perspektiv och kan se till att processen blir bra, inte bara en bra slutprodukt.

U P P SA L A

Johan Skoog, Johan Skoog, affärsområdeschef på Nyab och representant i Nyab-Azvi styrgrupp. FOTO: NYAB – Fram till byggstarten ligger fokus på att göra bygghandlingsprojektering, bygga upp organisationen och skapa förutsättningar för produktionen. Exakt vilka arbeten som inleder genomförandet kommuniceras när planeringen är fastställd. Projektet omfattar omkring 17 kilometer dubbelspår, 22 hållplatser, broar samt annan tillhörande infrastruktur. Arbetena kommer att pågå på flera håll i Uppsala under många år. Den första delen av spårvägen ska vara klar 2032 och då kunna tas i bruk för kommersiell trafik. Den avslutande etappen till Bergsbrunna planeras vara färdig 2034. VÄG E N F R A M T I L L byggstart har dock inte varit rak. Upphandlingen överklagades, vilket skapade osäkerhet kring när kontraktet kunde tecknas och projektet starta. För entreprenörerna innebar det bland annat att organisationen behövde anpassas. Nyab hade personer avsatta för projektet som under väntetiden fick gå in i andra roller. – Det blir en utmanande situation när man aldrig vet när man ska skriva kontrakt och komma igång med ett projekt. Särskilt utmanan-

de är det för ett så här stort projekt, med så många människor och när processen tar lång tid, säger Johan Skoog. byggas upp på nytt. Både Nyab och Azvi har egna resurser, men entreprenörerna räknar också med nyrekryteringar. – Det kommer vara naturligt att anställa folk in i projektet. Vi kan också behöva anställa människor i våra lokala organisationer för att täcka upp för dem som vi tar till Uppsala, säger Johan Skoog. Nyab och Azvi har tidigare lämnat anbud tillsammans, men Uppsala spårväg är deras första gemensamma projekt i Sverige. Bolagen bidrar med olika kompetenser, förklarar Johan Skoog. – Vi kompletterar varandra väldigt väl genom de två olika perspektiven. Azvi har ett väldigt högt tekniskt kunnande inom spårbyggnation och internationella spårvägsprojekt, medan vi har god lokalkännedom och erfarenhet av komplexa infrastrukturprojekt. Bemanningen sker gemensamt och bolagen för en löpande dialog om vilka personer som är bäst lämpade för projektet.

N U S K A O R G A N I SAT I O N E N

risker ska följas upp löpande. En grundkalkyl från den första fasen delas upp i olika delar och kompletteras med löpande prognoser, uppföljningar och gemensam riskhantering tillsammans med beställaren. – Just nu ligger fokus på att säkerställa att organisation, arbetssätt och samordning är på plats inför genomförandet. Att skapa goda förutsättningar tidigt är en viktig del av riskhanteringen i projekt av den här storleken. Därför är planering, samordning och nära samverkan mellan alla parter centralt redan från början. Det Fas 1 har visat är att vi hittat ett framgångsrikt samarbete med Uppsala som borgar för en trygg resa genom projektet tillsammans, säger Johan Skoog.

P R O J E K T E T S E KO N O M I O C H

ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se

NCC krävs på fem miljoner efter dödsolycka NCC krävs på fem miljoner kronor i företagsbot efter dödsolyckan 2023 vid Northvolt i Skellefteå. Enligt åklagaren brast bolaget i riskbedömningen inför det lyftarbete där en mobilkran välte och en person omkom. Olyckan inträffade i december 2023. Tre NCC-medarbetare, varav två var inhyrda, arbetade med att täcka en öppning i ett väderskydd på Northvolts område i Skellefteå. En teleskoplastare med vinsch användes för att lyfta en tung presenning. Under arbetet föll kranarmen plötsligt ner och träffade två personer. En av de skadade, en NCC-anställd, avled senare av sina skador. Den andra skadades så svårt att han förlorade ena armen. N U Y R K A R K A M M A R Å K L AG A R E Åse Schoultz, riksenheten för miljö- och

arbetsmiljömål, på företagsbot på fem miljoner kronor för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död och vållande till kroppsskada. Enligt åtalet har NCC brustit i sitt arbetsmiljöansvar genom att inte tillräckligt undersöka och riskbedöma arbetet med att montera presenningen eller användningen av den lyftutrustning som användes. Åklagaren menar att andra säkerhetsåtgärder hade kunnat vidtas, bland annat val av lämpligare utrustning och tydligare instruktioner till arbetstagarna. Enligt åklagaren hade olyckan sannolikt kunnat undvikas om dessa åtgärder hade genomförts. utan huvudförhandling eftersom NCC har meddelat att bolaget är berett att acceptera en företagsbot. Åklagaren bedömer att sanktionsvärdet för brottsligheten uppgår till 2,5 MÅLET

KAN

AVG Ö R AS

Dödsolycka vid Northvolts anläggning i Skellefteå inträffade i slutet FOTO: PRESSBILD NORTHVOLT av 2023. miljoner kronor. Med hänvisning till en förhöjningsfaktor på två yrkas dock en företagsbot på totalt 5 miljoner kronor. Det är domstolen

avgör beloppet på företagsboten. ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se

NYHETER 5

augusti 2026 • Nummer 7

Bilden visar när Flygvapnet övar i samband med Aurora 23.

FOTO: FÖRSVARSMAKTEN

Bostäder nära försvaret utreds Regeringen vill utreda möjligheterna att bygga bostäder i närheten av försvarets militära anläggningar.

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson om mandatperioden som nu närmar sig sitt slut - och den kommande.

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

” Vi är inte färdiga” Efter snart fyra år som bostadsminister summerar Andreas Carlson en mandatperiod präglad av historiskt lågt bostadsbyggande, stigande räntor och en pressad byggbransch. Han menar att regeringen har genomfört omfattande reformer – men att mycket återstår att göra.

– Många av de problem som bromsat bostadsbyggandet har varit kända länge, men det har inte funnits någon politisk reformkraft att göra något åt dem. Där tycker jag att vi har levererat, säger Andreas Carlson. När Tidöregeringen tillträdde var löftena tydliga: enklare byggregler, snabbare processer och bättre villkor för bostadsbyggande. Enligt bostadsministern har regeringen genomfört omkring 90 betydande åtgärder under mandatperioden. han fram lättnader i bygglovsregelverket för studentbostäder, förenklade möjligheter att omvandla lokaler till bostäder samt enklare regler för renovering och utveckling av det befintliga beståndet. – Vi är inte färdiga. Många av de strukturreformer som behövs har varit eftersatta under decennier, och det kommer att ta ytterligare tid att genomföra dem fullt ut, säger han. Mandatperioden har sammanfallit med en av de svagaste byggkonjunkturerna på många år. Det gör det svårt att mäta effekterna av regeringens reformer i antal påbörjade bostäder. – Det går inte att jämföra rakt av med år av högkonjunktur och låga räntor.

B L A N D R E F O R M E R N A LY F T E R

M E N H A N LY F T E R ett konkret exempel: projektet i Göteborg där de nya reglerna möjliggjorde omkring 70

fler studentlägenheter än vad som annars hade varit möjligt. – Om motsvarande flexibilitet hade tillämpats på de studentbostäder som byggts de senaste fem åren skulle det kunna ha inneburit omkring 1 500 ytterligare bostäder. Flera av reformernas effekter kommer att synas först på längre sikt. Men vi ser redan nu att regelförenklingar har gett resultat, säger han. pekar han ut ökat småhusbyggande som en av de viktigaste frågorna. Han vill se att bostadspolitiken i högre grad behöver utgå från hushållens faktiska preferenser.

I N F Ö R N ÄSTA M A N DAT P E R I O D

Majoriteten av svenska folket vill bo i småhus. Vi behöver skapa bättre möjligheter att förverkliga den boendedrömmen

– Majoriteten av svenska folket vill bo i småhus. Vi behöver skapa bättre möjligheter att förverkliga den boendedrömmen, säger han. Ett ökat småhusbyggande kommer också bidra till ökad rörlighet på bostadsmarknaden, menar han. – När hushåll kan flytta från hyresrätt till ägt boende frigörs bostäder i det befintliga beståndet, vilket i sin tur kan skapa fler alternativ för andra grupper. Ett annat prioriterat område är den fysiska planeringen och de

HENRIK EKBERG

långa ledtider som ofta präglar byggprojekt.

riod. Därför är vi redo att fortsätta, säger Andreas Carlson.

R E G E R I N G E N H A R N Y L I G E N tillsatt

Finns det reformer som lättare lever vidare vid ett skifte och tvärtom, åtgärder som du tror direkt skulle slås ner vid ett skifte? – För det första, jag planerar inte för ett skifte. Vårt reformarbete behöver fortsätta. Eftersom oppositionen är så splittrad, är det ytterst osäkert vilken bostadspolitik som skulle föras om olyckan vore framme och den vann valet. Jag ser framför mig att bostadspolitiken skulle bli osammanhängande, att fortsatta angelägna reformer skulle utebli samt att många av de förbättringar som vi genomfört – inte minst bygglovsreformen – skulle riskera att rivas upp. Med oss vet man vad man får och att reformarbetet både består och går vidare.

en utredning under ledning av tidigare Boverket-generaldirektören Anders Sjelvgren. Uppdraget handlar bland annat om att tydligare hantera olika riksintressen och andra motstående intressen tidigare i planprocessen. Målet är att minska osäkerheten och förkorta tiden från idé till byggstart. Bostadsministern vill också se en högre grad av standardiserat och industriellt byggande. – Kommunala särkrav får inte bli ett hinder för effektivt byggande. Typgodkännande av småhus är en viktig del, men det kommer att behövas fler åtgärder för att få upp byggtakten, säger han. Även skattefrågorna lyfts fram som viktiga inför kommande mandatperiod. Carlson pekar särskilt på reavinstbeskattningen som en fråga som påverkar rörligheten på bostadsmarknaden. Enligt honom kan förändringar bidra till att fler vågar byta bostad när livssituationen förändras, vilket skulle göra att det befintliga beståndet används mer effektivt. På frågan om vad han är mest nöjd med under mandatperioden återkommer Carlson till reformernas omfattning snarare än enskilda beslut. – Det finns ingen enskild åtgärd som löser problemen på bostadsmarknaden. Men vi har tagit tag i många av de frågor som branschen länge pekat på och genomfört förändringar som tidigare inte blivit av. SA M T I D I GT B E TO N A R H A N att arbetet långt ifrån är klart. – Jag är inte nöjd i den meningen att problemen är lösta. Alla förstår att decennier av uteblivna reformer inte kan tas igen på en mandatpe-

Totalförsvaret byggs nu ut i snabb takt och samtidigt är behovet av bostäder stort. Därför vill regeringen se över vilka hinder som finns för att bygga bostäder i anslutning till riksintresse för försvarets militära del. Som utredare har Bengt Kjellson valts. Han kommer senast från en roll som särskild rådgivare på Lantmäteriet där han även har varit generaldirektör. Han har även jobbat som särskild utredare på regeringskansliet. Bostadsminister Andreas Carlson (KD) påpekar behovet av nya bostäder. – Parallellt med utbyggnaden av totalförsvaret är det angeläget att öka bostadsbyggandet och att hitta lösningar där både Försvarsmaktens verksamhet och människors behov av bostäder kan tillgodoses, säger han. Utredningen startar 1 september och kommer att pågå i ett år.

Du är redo att fortsätta som bostadsminister? – Absolut, om jag får frågan igen. Den bostadsminister som hittills haft posten längst har suttit i nästan sex år. Och det tycker jag är en poäng: den ministerposten kan inte vara en flipperkula, det måste till ett långsiktigt och metodiskt arbete, säger Anderas Carlsson. Q

Hur tänker du driva bostadsfrågorna vidare om du sitter kvar? – Regeringen har fått mycket gjort, men mer återstår att göra. Arbetet behöver fortsätta med att förbättra bostadsmarknaden genom att skapa mer flexibilitet, förenkla regler, sänka trösklar och göra det möjligt att utnyttja befintligt bestånd effektivare. Det handlar både om att göra det lättare att bygga i attraktiva lägen och att införa typgodkända småhus som kan vara bygglovsbefriade för att underlätta standardiserat byggande. Q

ANNA SJÖSTRÖM HENRIK EKBERG redaktion@byggvarlden.se

Jan Åberg, försäljningschef, och Ludvig Dahlgren, affärs- och utvecklingsansvarig. FOTO: BYGGBETONG

Byggbetong bygger ny fabrik i Luleå Byggbetong fortsätter sin satsning i Norrland genom etableringen av en ny betongfabrik i Luleå. Fabriken planeras att tas i drift under november 2026 och etableras på Porsön, ett strategiskt läge med närhet till flera av regionens bygg- och industriprojekt. – Etableringen i Luleå är en viktig milstolpe för Byggbetong och ett naturligt steg i vår långsiktiga utveckling. Vi investerar för framtiden med en modern anläggning som kombinerar hög kapacitet, hållbara lösningar och närhet till våra kunder, säger Ludvig Dahlgren, affärsoch utvecklingsansvarig

1,5%

... sjönk bostadsrättspriserna med i juli. Under samma period sjönk villapriserna steg 0,9 procent, enligt Svensk Mäklarstatistik. Årstakterna, det vill säga prisutvecklingen de senaste 12 månaderna, ligger nu på +4,6% på bostadsrätter +3,4% på villor. – Vi ser en tydlig säsongseffekt, framför allt på bostadsrättsmarknaden, där antalet försäljningar i områden med de högsta priserna sjunker sommartid och drar med sig prisstatistiken nedåt, säger Oskar Öholm, vd Mäklarsamfundet.

6 NYHETER

Nummer 7 • augusti 2026 Midnattssolbadet står nu klart, ändå återstår en del att göra.

Bygget skulle kosta 360 miljoner kronor men landade på 1,4 miljarder.

Skandalbygget – klart men ändå inte et efterlängtade Midnatt D solsbadet i Kiruna har äntligen invigts och badgästerna har kun nat nyttja de många bassänger na och poolerna. Men projektet har kostat kommunen långt mer än vad som varit hälsosamt för ekonomin.

Susanne Hägglund, kommundirektör i Kiruna, berättar om invigningen som ägde rum 9-10 maj. – Det var jätteuppskattat och välbesökt och inte bara av Kirunabor utan även av andra, främst norrmän, berättar hon. Men det har stormat rejält kring bygget och mycket har hänt med bland annat tvister, en dödsolycka där en litauisk byggarbetare hittades död i en kulvert under badhusbygget. Dödsorsaken visade sig vara hjärtinfarkt. Under byggprocessen har kostnaderna skenat rejält och urholkat kommunens ekonomi. I planeringsstadiet kalkylerade man med 360 miljoner. Bygget av Kiruna badhus påbörjades 2019 och invigningen var planerad till 2022. TOTA L KO ST N A D E N F Ö R D E T rekord-

dyra badhuset ligger just nu på cirka 1,4 miljarder kronor. – Det har varit ett långt och utdraget projekt, konstaterar Susanne Hägglund. Problemen har uppdagats efter hand och kostnaderna för bygget har skenat iväg. – Vi hittade en del brister som behövde åtgärdas när vi gjorde vår kvalitetsgranskning, berättar hon. Det största var att ventilationsplanet på 1 000 kvadratmeter fick byggas om helt och hållet. I mars 2023 valde kommunen sparka generalkonsulten We Group för att få kontroll på bygget i det

Susanne Hägglund, kommun direktör i Kiruna.

Midnattssolsbadet i Kiruna innehåller flera stora bassänger, pooler och bastur.

kommunala fastighetsbolaget Kirunabostäder. We Group i sin tur stämde Kiruna kommun på 17,5 miljoner kronor för kontraktsbrott och den rättstvisten är fortfarande inte löst. – Eftersom det är en pågående rättsprocess i Gällivare tingsrätt uttalar vi oss inte i frågan, säger Susanne Hägglund. Och fördyringarna har fortsatt. Gång på gång har Kiruna kommun behövt tillskjuta nya tiotals miljoner, vilket har urholkat kommunens ekonomi totalt sett.

framkom det att upplagen som takstolarna låg på behövde förstärkas – före öppningen. Detta blev orsaken till den sista förseningen. Ännu en månad efter öppningen är man inte säker på om allt som måste göras är klart. – Utredning pågår om i fall fler åtgärder behöver göras gällande ytterligare förstärkning, säger Susanne Hägglund.

slutbesiktningen av badhuset och det fanns en förhoppning om att kunna öppna i slutet av 2025. Men när besiktningsmännen granskade ritningarna

I H Ö STAS G J O R D E S

det har tagit så lång tid och blivit så mycket dyrare än beräknat kan bero på många saker menar hon. Faktorer som kriget mot Ukraina, pandemin och höjda priser har nämnts genom åren. – Tanken är att göra en extern granskning av hela projektet.

A N L E D N I N G A R N A T I L L AT T

Utredning pågår om i fall fler åtgärder behöver göras gällande ytterligare förstärkning

Trots att det äntligen har kunnat tas i drift kvarstår ett annat problem. Det går inte att hålla öppet som det var tänkt. Orsaken är personalbrist. – Just nu är det bara 13 som jobbar och vi behöver bli 22. Vi försöker för fullt att rekrytera, men det är jättesvårt när arbetsmarknaden i Kiruna ser ut som den gör. Vi har inga arbetslösa och i princip inga bostäder, säger Susanne Hägglund. Under sommaren kommer det därför bara vara öppet från onsdag till söndag, övriga dagar är det stängt. – Sedan under ordinarie säsong ska vi ha öppet mera, säger hon. TEXT OCH FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA redaktion@byggvarlden.se

NYHETER

augusti 2026 • Nummer 7

Obos nya koncernchef om storsatsningen i Myresjö en 1 december i fjol tog MariD anne Gjertsen Ebbesen över som koncernchef för norska Obos som med sin storsatsning i Myresjö blir mer flexibla i sitt arbete med att förse sina dryga 650 000 medlemmar med bostäder. Nu väntar koncernchefen på den riktiga vändningen och på en mer aktiv bostadspolitik. När Daniel Kjørberg Siraj lämnade över efter tio år som koncernchef för den norska bostadsutvecklaren gjorde han det till kollegan som de senaste sju åren haft rollen som koncerndirektör för bank och bokköpsmodeller och innan dess ledande befattningar inom DNB och Nordea. Bostadsutvecklaren Obos, med svenska HSB som föregångare, startade upp 1929, sex år efter att HSB grundades av Hyresgästföreningen i Stockholm. I dag är Obos en av Nordens största kooperativa bostadsutvecklare med över 650 000 medlemmar. I Sverige verkar man genom varumärkena Obos, Smålandsvillan och Myresjöhus. I december i år planeras för driftsättning av miljardinvesteringen i Myresjö som blir en av Europas modernaste produktionsanläggningar för trähus. Totalentreprenör för projektet är GBJ Bygg. Byggvärlden fick en pratstund med nya koncernchefen Marianne Gjertsen Ebbesen under Almedalsveckan. Hur har det första halvåret som koncernchef på Obos varit? – Det har varit hektiskt, mycket nytt förstås även om jag har jobbat länge i bolaget. I Norge har det varit mycket bostadspolitik eftersom regeringen har satt väldigt tydliga mål för hur många bostäder vi ska bygga. Samtidigt har kostnaderna ökat för att bygga bostäder. Eftersom vi är så stora i Norge och på grund av vår historia och ägarmodell har vi fått bidra med mycket input till regeringen och bostadsministern. Q

Ni sålde 1 150 bostäder i Sverige 2024, hur många kommer ni att sälja i år? – Det är svårt att säga. Bostadsmarknaden har förändrats både i Sverige och Norge, men vi har en prognos om att öka bostadsförsäljningen. Bostadsmarknaden i båda länder har legat väldigt lågt de senaste åren och nu pekar kurvorna lite uppåt, även om uppgången går långsammare än förväntat. Men vi ser att det går bättre sakta men säkert i båda länderna. Q

Q Vad skulle du säga påverkar marknaden mest? – Det skiljer sig lite åt i Norge och Sverige. I Norge är det framför allt den ökande byggkostnaden, men generellt för båda länderna är det osäkerheten. Det vi ser i olika mätningar är att många är osäkra på framtiden och vågar inte satsa och investera i en bostad, vilket är naturligt när man inte vet hur världen ser ut om ett, två eller tre år. Q Vad kommer den nya fabriken i Myresjö att betyda för er? – Den nya fabriken, som blir en av Europas modernaste husfabriker för träproduktion, kommer att göra oss mer flexibla i vår produktion. Vi kommer att kunna använda den även för produktion av småhus till Norge och för B2B-marknaden, i syn-

Obos nya koncernchef Marianne Gjertsen Ebbesen har haft ett hektiskt första halvår.

nerhet i Sverige, men även i Norge. Produktionstiden kommer att minska eftersom det blir mer automatiserat. Vi kommer även att kunna skala upp och ner produktionen lättare. Hur mycket kommer ni att kunna öka produktionen? – Den kan öka produktionen mycket, hur mycket beror på hur många skift vi kör och hur många vi anställer. Q

Ni har över 650 000 medlemmar, vad betyder det att vara ett medlemsägt kooperativ? – Det betyder mycket. Till skillnad från HSB, som var lite av en föregångare för oss, så har Obos utvecklats till förvaltare och bostadsutvecklare, medan HSB är mer enbart förvaltare. Vårt syfte är tydligt, vi finns till för våra medlemmar, vi ska förse medlemmarna med bostäder och förvalta dessa. Det är hela vår existensbakgrund. När Obos startade ägde endast sju procent sina bostäder själva och det har hela tiden funnits en stor tilltro till detta i Norge, vi finns för att skapa husägare, det är grunden för alla beslut vi fattar. Det kan betyda att vi tar andra beslut än andra bostadsutvecklare som har aktieägare. Vi har till exempel vid många tillfällen startat byggnation utan att ha sålt någon bostad. Därför har vi också arbetat mycket med deQ

Vem blir Obos Sveriges nya vd när Joakim Henriksson lämnar? – Det kan vi inte svara på än, men rekryteringsprocessen pågår. Q

När Obos startade ägde endast sju procent sina bostäder själva och det har hela tiden funnits en stor tilltro till detta i Norge, vi finns för att skapa husägare, det är grunden för alla beslut vi fattar

lat ägande för att sänka tröskeln till sitt eget boende. Hur ser fördelningen ut i Sverige vad gäller produktion av småhus och flerfamiljshus? – Historiskt har vi varit större på småhus, villor, radhus och kanske små BRF-projekt. Men nu bygger vi mer flerfamiljshus i städerna, till exempel i Göteborg, Malmö och Stockholm. Men vi kommer nog framöver att närma oss så att dessa två ben blir mer jämställda. Q

Vad är det för skillnad mellan att vara en hustillverkare och en bostadsutvecklare? – Som bostadsutvecklare tillverkar man inte enbart huset, utan vi har en bredare portfölj. Vi bygger även livet mellan husen, utvecklar samhällen och stadsdelar. Som till exempel i Norra Djurgårdsstaden. Det handlar om helheten och det är vi mycket stolta över. Q

Ni äger delar av bland annat NCC, Veidekke och AF-Bygg. Vad betyder det för er? – Till skillnad från i Sverige så äger kommuner i Norge inte mycket mark. Så ibland köper vi mycket mark för mycket pengar, men det kan tar kanske upp till tio år innan vi börjar bygga. Då har vi en stor kapitalutgift, där ger entreprenörerna som vi har ägande i ett kontinuerligt kassaflöde. Så det är rent kommersiellt. För det andra, och kanske det viktigaste, så är vi helt beroende av bra och solida entreprenörer som verkar på vår marknad. Q

I Sverige är det val i höst, vad vill du se från politiken? – Det Sverige har haft länge och

FOTO: HENRIK EKBERG

som vi i Norge nu har kopierat är att ha en bostadsminister och det är bra för att tydliggöra var ansvaret ligger. Självklart kan vi inte säga något politiskt, vi har 650 000 medlemmar som alla har olika åsikter. Men vi vill se en aktiv bostadspolitik som ser betydelsen av att skapa stabila och goda liv och uppväxtvillkor. Jag tror det behövs en tydlig bostadspolitik, framför allt nu när folk känner sig osäkra på vart räntor och priser tar vägen samt att förenkla reglerna kring byggprocessen för att hålla nere kostnaderna för köparna. Men också att fortsätta jobba för att sänka trösklarna så att folk har råd att köpa en egen bostad, det är en av de saker vi på Obos tycker är viktigast. Hur jobbar ni med den frågan? – Dels genom våra boköpsmodeller, som innebär att man äger sin bostad tillsammans med oss, dels genom att vi arbetar för att minska byggkostnaden för bostäder och att korta processen från marktilldelning till att man kan börja bygga. Politikerna bör bli medvetna om kostnaden en lång process medför för ett bostadsprojekt. Q

HENRIK EKBERG henrik.ekberg@byggvarlden.se

NYHETER

Nummer 7 • augusti 2026

Så ser slutspurten ut för Oceana Om ett halvår ska Oceana stå klart. Det är då tre år sedan vattenparken eldhärjades. När Marcus Kristiansson, projektchef på NCC, summerar återuppbyggnaden lyfter han de många momenten som speciellt utmanande. – Vi har behövt riva, inventera och återbygga samtidigt, säger han.

Återuppbyggnaden av Oceana inleddes i januari 2025, knappt ett år efter katastrofen som ledde till en människas död och flera skadade. Omkring årsskiftet 2026-2027 beräknas vattenparken stå klar. Byggvärlden ställde några frågor till projektchef Marcus Kristiansson. Om ett halvår ska Oceana stå klart, hur ligger ni till tidsmässigt? – Vi ligger bra till enligt vår tidplan. Arbetet pågår för fullt, och vi är i en intensiv fas nu där vi bland annat jobbar med att färdigställa olika ytor. Inom kort kommer vi börja fylla bassängerna med vatten, vilket Q

vi ser fram emot som en viktig milstolpe.

Vad återstår mer att göra? – Vi har som sagt kommit väldigt långt i arbetet, och det som främst återstår i själva byggandet är att färdigställa attraktionerna, starta upp alla installationer med fyllda bassänger och driftsätta anläggningen. Därutöver har vi kvar arbeten på utsidan som markarbeten och finplanering, samt de sista invändiga ytskikts- och inredningsarbetena. Q

Skiljer sig nuvarande projekt åt mot själva ursprungsplanen? – Väldigt mycket i återuppbyggnaden är likt det första projektet, med mycket samma teknik, material och utformning, även om Liseberg har valt att göra vissa uppdateringar. Den största skillnaden är, som sagt att det är många fler olika moment som pågår parallellt den här gången, där vi samtidigt som vi bygger nytt också behöver förhålla oss till den första byggnaden. Q

Hur många är igång just nu på byggarbetsplatsen och vilken typ av yrkeskategori handlar det framför allt om? – Nu under sommarmånaderna har det varit cirka 100 personer på plats, och då främst yrkesmedarbetare. Q

I början av 2025 återupptog ni arbetet igen efter branden, hur sammanfattar du den tiden/vilka har varit utmaningarna? – Det har såklart varit ett speciellt projekt att starta upp igen, med många utmaningar som återkommit sedan första projektet och vissa nya. Den största utmaningen har varit att hantera så många olika moment parallellt, där vi har behövt riva, inventera och återbygga samtidigt under hela projektet. Q

HENRIK EKBERG henrik.ekberg@byggvarlden.se

Jeanet Corvinius, ordförande i Byggcheferna.

Byggchefer dåligt rustade för höjd beredskap Svenska byggchefer är dåligt förberedda för höjd beredskap, visar en ny rapport från Byggcheferna. Sju av tio har inte fått någon information från sin arbetsgivare och många byggprojekt saknar reservkraft, vatten och värme vid längre avbrott. Samtidigt är viljan att bidra stark – en överväldigande majoritet är redo att ställa sin kompetens till det civila försvarets förfogande. Rapporten ”Är byggbranschen redo för kris och krig?” från Byggcheferna visar att den svenska byggsektorn har en lång väg kvar till fungerande resiliens. 69 procent av de tillfrågade byggcheferna uppger att de i ganska eller mycket liten utsträckning har fått information eller utbildning från sin arbetsgivare om vad som förväntas av dem vid höjd beredskap. Endast 8 procent svarar att de har fått utbildning. SÄ R S K I LT K R I T I S K T Ä R läget bland

Tornet som var svart i ursprungsplanen blir nu i stället vitt. Om ett halvår ska Oceana stå klart.

FOTO: HENRIK EKBERG

FOTO: BYGGCHEFERNA

första linjens chefer, där hela 74 procent saknar utbildning. Detta skapar en påtaglig osäkerhet i leden, och 42 procent av alla respondenter svarar att de har dålig kännedom om hur upprustningen av totalförsvaret påverkar deras konkreta yrkesroll. – Det är djupt oroande att så många byggchefer lämnas i mörker av sina arbetsgivare. När sju av tio saknar grundläggande utbildning och nästan hälften inte vet hur upprustning påverkar deras egen yrkesroll, har vi en farlig sårbarhet i det svenska totalförsvaret, säger Jeanet Corvinius, ordförande i Byggcheferna. Bristerna sträcker sig djupt in i den praktiska byggverksamheten. Enligt rapporten uppger var tredje byggchef (33 procent) och hela 42 procent av första linjens chefer att inget av de projekt de varit involve-

rade i under det senaste året har en säkerställd tillgång till reservkraft, vatten eller värme vid ett längre avbrott. Sårbarheten är som allra störst när det gäller vattenförsörjningen, där 42 procent av cheferna svarar att noll procent av deras projekt har säkrat tillgången. Samtidigt visar undersökningen att företagens systematiska beredskapsarbete haltar; medan många har kommit längst med konkreta säkerhetsåtgärder kopplade till IT (37 procent) och säkerhetsprövning av personal (34 procent), har endast 11 procent genomfört krisövningar och så lite som 6 procent har utsett en ansvarig person för totalförsvarsfrågor. D E N B R I STA N D E B E R E D S K A P E N åter-

speglas också i försörjningskedjorna, där 40 procent bedömer att deras organisation är dåligt förberedd på att hantera akuta störningar gällande exempelvis material, maskiner och transporter. – Alla vet att vi behöver ta de här frågorna på allvar men det saknas en samlande kraft som kan sätta hjulen i rullning, säger Jeanet Corvinius. Mitt i den alarmerande statistiken finns dock en enorm potential för förändring. Hela 82 procent av de tillfrågade uppger och svarar att de kan tänka sig att engagera sig eller ställa sin specifika yrkeskompetens till förfogande om det civila försvaret efterfrågade den.– Viljan att bidra är enorm. Över 80 procent av våra chefer står redo. Nu måste arbetsgivarna möta detta fantastiska engagemang. Företagen måste bygga de strukturer som krävs, ta fram krisberedskapsplaner och börja krisöva på allvar. Vi har kompetensen och viljan i branschen, men vi har inte råd att vänta. ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se

Om rapporten: Rapporten är baserad på en undersökning genomförd av Novus på uppdrag av Byggcheferna, en branschförening inom Ledarna för chefer och ledare i samhällsbyggnad med 18 000 medlemmar. Syftet med undersökningen är att undersöka medlemmarnas kunskap, utbildning samt bedömning av hur arbetsplatsens beredskapsarbete fortlöper. Målet är att få en bild av var branschen står i dessa områden, alla viktiga för ett robust totalförsvar. Frågorna har ställts via en webbenkät mellan 30 mars och 21 april 2026. Totalt har 2046 intervjuer genomförts.

Det kommer att bli mycket utrymme för bad i Oceana. Bassängerna inomhus mäter totalt 6 000 kvadratmeter och utomhus 4 000 kvadratmeter. Totalt kommer det att finnas 14 vattenattraktioner att välja mellan, däribland familjeflod och vågpool. Dessutom café, butik och restaurang. FOTO: HENRIK EKBERG

NY DRIVLINA. SAMMA D-MAX.

8-växlad automatlåda – 2.2 liters turbodiesel – 400 Nm vid 1600–2400 v/min. Bränsleförbr. bl. körn. 9,0 l/100 km. CO2 blandad körning 236 g/km (WLTP). Bilen på bilden är extrautrustad.

isuzusverige.se

10 FOKUS KARLSKRONA

Nummer 7 • augusti 2026

Karlskrona blomstrar

Kristina Stark, stadsarkitekt och chef för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, ser en tillväxt i Karlskrona av de marina verksamheterna. Delvis som en följd av upprustningen av försvaret.

rlogsstaden Karlskrona grund Ö ades för snart 350 år sedan. Än i dag spelar de marina näringarna viktiga roller för såväl staden som landet. – Det är en enorm tillväxt både inom försvaret och den marina sektorn, säger Kristina Stark, stadsarkitekt och chef för miljöoch samhällsbyggnadsförvalt ningen. Det är vatten var man än tittar på Trossö, ön som utgör stadskärnan och som Karl XI år 1679 beslutade skulle bli platsen för landets nya marinbas, tack vare den isfria hamnen och läget vid Östersjön. Från Kristina Starks kontor ser man Marinmuseet på Stumholmen och till vänster skymtar kabelfabriken NKT:s tre torn på Verkö. På andra sidan av Trossö, den södra, dominerar Försvarsmaktens marinbas och Saab Naval (tidigare Saab Kockums). H OT E T F R Å N Ö ST E R S J Ö N finns än i

dag, vilket betyder högkonjunktur för den försvarsrelaterade verksamheten dit både marinbasen och Saab Naval räknas. Det sistnämnda företaget landade nyligen ett kontrakt med Polen på hissnande 47 miljarder kronor omfattande tre ubåtar. Till den marina industrin utanför försvaret hör bland annat kabelleverantören NKT och Roxtec som förser kablarna med isolering. NKT är en del av den gröna omställningen, bolagets avancerade sjökablar används bland annat till förnybar energi. Ambitionen för bolaget ute på Verkö är att bli störst i världen inom området. – Vi har liksom andra kommuner

haft en nedgång i bostadsbyggandet, men våra marina verksamheter har hela tiden hållit i gång byggandet. Nu är rekryteringsbehovet enormt hos alla dessa och vi samarbetar nära dem. Vi måste se till att allt finns på plats; bostäder, skola, omsorg, infrastruktur och att man har det bra på fritiden med kultur, nöje, rekreation. Det krävs en helhet för att locka folk att flytta hit, säger hon. N U B Ö R J A R O C KSÅ bostadsbyggan-

det, enligt Kristina Stark, komma i gång efter några tuffa år. – Vi märker en vändning där. I till exempel stadsdelen Lyckeby bygger JSB bostäder åt kommunala Karlskronahem. Men mest byggs i centrala Karlskrona, till exempel vid Pottholmen bredvid det nybyggda mobilitetshuset och World Trade Center där Hansa Bygg bygger ett 60-tal bostadsrätter i projekt Brandtornet åt Riksbyggen. Vi har även precis markanvisat sista kvarteret i den stadsdelen som Riksbyggen och Karlskronahem kommer att dela på med både bostads- och hyresrätter, säger hon och fortsätter: – Efterfrågan är störst på mindre lägenheter i centrum och villor. Vi hoppas även få i gång flyttkedjor genom att privata initiativ till ett nytt seniorboende på Saltö. Vi har även flera omställningsprojekt där tidigare kontor byggs om till bostäder. ÄV E N N O R R L A N D S F O N D E N , som till

stora delar fokuserar på norra Sverige, har valt ut Karlskrona som en viktig tillväxtort som man vill stötta med statliga medel i bostadsbyg-

Karlskrona är omgiven av vatten och många av byggnaderna har tillhört försvaret. Som det gula huset på FOTO: HENRIK EKBERG Bastionsgatan 2 som en gång fungerade som bageri för flottans manskap. gandet. Till de mer aktiva byggarna i Karlskrona hör Skanska som är involverade i flera projekt. Byggjätten har en stor roll i utvecklingen av NKT och av marinbasen. Sedan i början av året bygger Skanska även stadens nya infart där Österleden ska flyttas mer västerut och även höjas för att klimatsäkras. – Brodelarna är slut och kan inte lagas och lappas längre, därför behöver vi en ny infartsgata som både löser funktion och en ny värdig entré till världsarvsstaden. Sen är det

mycket jobb med kajerna, de byggdes på 60-talet och nu behöver man rusta upp den. Eftersom vi är omgivna av vatten har vi många kajer att hantera. både stadsarkitekt och chef för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Vilket inte är helt ovanligt, men det är ändå dubbla roller. – Jag tycker det fungerar bra. Genom att ha båda rollerna har man också resurser och personal att kun-

K R I ST I N A STA R K Ä R

na prioritera och planera verksamheten. Jag kan påverka på ett annat sätt, men fokus måste ligga på helheten. Hon säger att kommunen inte har mycket mark i centrala Karlskrona, men att planberedskapen är god. – Vi har gott om detaljplanelagda områden både på privat och kommunal mark där det kan byggas. Detta har vi förberett under de åren med mindre byggaktivitet. Och just nu försöker vi även få fram mer verksamhetsmark där behovet är stort.

FOKUS KARLSKRONA 11

augusti 2026 • Nummer 7

när försvaret satsar Karlskrona Antal invånare: 66 015 i kommunen

Politiskt styre: Karlskrona styrs av Karlskrona-alliansen som har majoritet och består av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Största privata arbetsgivare: Ї NKT HV Cables AB, drygt 1800 anställda. Saab AB, cirka 1700 anställda inkl. konsulter på siten.

Ericsson AB, cirka 700 anställda.

Största offenliga arbetsgivare: Ї Karlskrona kommun, cirka 6000 anställda. Försvarsmakten, cirka 2000 anställda.

Landmärken: Fredrikskyrkan och Trefaldighetskyrkan från 1700-talet på Stortorget samt NKT-tornen, det högsta mäter 200 meter, vilket gör det till landets näst högsta torn efter Karlatornet i Göteborg.

Kuriosa: Ї Karlskrona är ursprungligen byggt på 33 öar. Karlskrona utsågs av Unesco till världsarv 1998 som det bäst bevarade och mest kompletta europeisk örlogsstad från 1600-talet. FOTO: HENRIK EKBERG

Pottholmen mitt emot Centralen kommer att utvecklas med bostäder bredvid nybyggda mobilitetshuset och World Trade Center.

Kommunen har även presenterat en utvecklingsplan för Verkö, som ska stärka ön som strategiskt nav för hamn och industri. Förutom NKT och Roxtec ökar även trafiken för Stena Line som trafikerar Gdynia från terminalen på ön. Det handlar om miljardinvesteringar i bättre logistiklösningar, anpassning av kajer för mer och större fartyg samt för att skapa mer industriyta. D E T R Å D E R I N G E N tvekan om att den örika staden upplever en tillväxt

FOTO: HENRIK EKBERG

som saknar motstycke. – Det är otroligt roligt att vara med på den här utvecklingen och vara en del av den. Det är viktigt att vi håller högt tempo samtidigt som vi möjliggör för innovativa lösningar och att vi bygger med kvalité och eftertanke, säger Kristina Stark.

På Rosenholm strax norr om centrala Karlskrona planeras för fler militära byggnader för att avlasta BILD: FORTIFIKATIONSVERKET Örlogshamnen inne i Karlskrona.

Försvaret expanderar på Rosenholm Marinbasen i Karlskrona behöver expandera, men det börjar bli trångt i Örlogshamnen. Därför väljer man att satsa på Rosenholm – ett gammalt militärområde som man nu köper tillbaka delar av för att bygga nya militärbyggnader. Marinbasen i Karlskrona har legat på samma plats sen staden grundades. Det är en garnison med anor. Men mycket behöver också rustas upp när försvaret nu förstärks i landet. Till exempel är infrastrukturen eftersatt. – Huvudfokus nu är att vidmakthålla eller återta funktionerna i Örlogshamnen. Det är mycket som behöver renoveras, som kajer, broar och pirar och så vidare. Och allt med ett klimatperspektiv. Detta pågår nu, både i Örlogshamnen och på andra platser som Försvarsmakten förfogar över i Karlskrona, säger Gustav Lindström, regionchef på Fortifikationsverket i Karlskrona. Men expansionsmöjligheterna i Örlogshamnen är begränsade. Därför vill Försvarsmakten flytta de hjulgående marina förbanden från Örlogshamnen till Rosenholm, en knapp mil norrut. Området användes tidigare som bas och utbildningsplats för kustartilleriregementet (KA2), men såldes 2001 i samband med att vissa delar inom försvaret nedmonterades. Men kvar finns övningsfältet i den norra delen av området. – Förutom övningsfältet som vi fortfarande äger köper vi nu successivt tillbaka de andra delarna så att vi kan återetablera oss där samt expandera för att möta Försvarsmaktens behov. Detta för att få en bättre rådighet och mer sammanhängande yta, säger Gustav Lindström. F O RT I F I K AT I O N SV E R K E T har redan

HENRIK EKBERG henrik.ekberg@byggvarlden.se

börjat avverka skog i delar av området och kommunen genomför utbyggnad av fjärrvärme. Det som ska byggas i denna första etapp är en stor körplan, vårdhallar, tanksta-

Gustav Lindström, regionchef på Fortifikationsverket i Karlskrona.

tion, tvätthall samt markverkstad. Upphandlingen är klar och vanns av Skanska och nu påbörjas projekteringen och förhoppningen är att byggnationen ska kunna påbörjas under hösten. – Det är stora byggnader vi talar om som kräver regeringsgodkännande. Markverkstan är den största byggnaden av dessa, det kontraktet är värt drygt 400 miljoner kronor. E T T D I L E M M A Ä R att kommunen och andra aktörer har verksamheter på Rosenholm, förutom skolverksamheter finns flera idrottshallar av olika slag samt ishall. Och detta är relativt nya byggnader som uppfördes på 2000-talet. – Vi sitter i möten och förhandlingar med kommunen om tidplaner och hur vi ska kunna samverka på en begränsad geografisk yta. Från vår sida vill vi ha full rådighet över vår mark så att vi kan fortsätta expandera på Rosenholm. Kristina Stark, stadsarkitekt och chef för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen: – Det finns byggnader från olika tidsperioder på Rosenholm och i en del av dessa bedriver kommu-

FOTO: HENRIK EKBERG

nen verksamhet. I de dialoger vi för så undersöker vi olika samverkanslösningar i tid och rum för att Försvarsmaktens verksamhet ska fungera väl och kommunala behov uppfyllas. F Ö R SVA R S M A K T E N S behov är stort, enligt Gustav Lindström, och det kan bli aktuellt med fler nybyggnationer på Rosenholm. – Det kan bli så att det här området går mot någon form av mini-garnison, men det är Försvarsmakten som äger frågan. Diskussioner förs också om att Karlskrona ska bli ny ledningsplats för Natos marina styrkor i Östersjön från 2030. I dag är ledningen baserad i Rostock i Tyskland. Den finns en politisk ambition att flytta det till Sverige och då har Karlskrona pekats ut som lämplig plats. Det skulle i så fall kunna innebära nyproduktion för oss. Men den frågan ligger långt utanför Fortifikationsverket och Försvarsmakten.

HENRIK EKBERG henrik.ekberg@byggvarlden.se

12 NYHETER

Nummer 7 • augusti 2026

Ser växande affärer när totalförsvaret byggs ut Bygg- och reparationsberedskap, förstärkt infrastruktur och säkerhetsklassade projekt. När Sverige bygger upp totalförsvaret ser Skanska både ett samhällsansvar och ett växande affärsområde. – Vi menar att vi är en viktig del av totalförsvaret, säger Skanskas vd Magnus Persson. I början av sommaren meddelade Skanska att företaget inför löneutfyllnad för medarbetare som deltar i militär- eller civilplikt. Beslutet är ett sätt att göra det möjligt för fler anställda att bidra till Sveriges beredskap. – Vi vill visa att vi tar vårt ansvar på allvar. Våra medarbetare har kompetenser som är viktiga för både militärplikt och civilplikt. Samtidigt får de erfarenheter som de tar med sig tillbaka till verksamheten, säger vd Magnus Persson. Han menar att byggbranschens roll i ett framtida totalförsvar självklar, men långt ifrån färdigplanerad. – Vi ser att vi har en viktig roll att spela, men den är ännu inte helt klar.. H A N H Ä N V I SA R T I L L behovet av en

nationell bygg- och reparationsberedskap – något som också lyftes fram av Försvarsmaktens chef för försvarsstaben Carl-Johan Edström under ett seminarium som Skanska arrangerade under almedalsveckan. – Byggföretagen kommer inte att ha resurser stående i vänteläge. Personal och maskiner måste kunna omfördelas från pågående projekt när samhället behöver dem. Vi behöver veta vem som kan kalla ut resurserna, vem som prioriterar och vem som leder arbetet. Då kan vi vara effektiva när det verkligen gäller. Han beskriver byggsektorns uppgift i tre olika skeden. Det första handlar om tiden före en kris. Då behöver Sverige bygga den infrastruk-

tur som krävs för att klara Natos krav och ett förändrat säkerhetsläge. Vägar, broar, järnvägar och hamnar behöver stärkas och byggas ut. – Samtidigt behöver vi redan i projekten integrera robusthet, reparationskapacitet och lösningar som fungerar både i vardag och i kris. Där vill vi vara med som en stor aktör och bygga den infrastruktur som behövs. U N D E R E N K R I S blir uppgiften en annan. Då handlar det om att snabbt kunna reparera skadad infrastruktur och återställa samhällsviktiga funktioner. – Våra bygg- och reparationsstyrkor ska bidra till att människor kan fortsätta leva sina liv och att transporter fungerar. Den tredje fasen kommer efter en eventuell konflikt. – Hur snabbt får vi tillbaka ett samhälle i tillväxt igen? Det är också en viktig del av vårt uppdrag. Persson ser samtidigt tydliga affärsmöjligheter när staten nu satsar stora resurser på totalförsvaret. – Det finns en bred politisk överenskommelse om att förstärka totalförsvaret och att låna betydande summor för att få det på plats. En stor del av investeringarna kommer, enligt honom, att hamna i civil infrastruktur. Han pekar på att Trafikverket och Försvarsmakten redan tillsammans prioriterar vilka väg-, bro- och järnvägsprojekt som är viktigast ur ett försvarsperspektiv. – Hela infrastruktursidan blir ett växande segment genom det som kan beskrivas som försvarsinfrastruktur. D E T H A N D L A R I N T E bara om nya mi-

litära anläggningar. Även flygplatser, hamnar, järnvägar och vägar får en ny betydelse när Sverige ska kunna ta emot och stödja allierade styrkor inom Nato. En växande del av marknaden

består också av säkerhetsskyddade upphandlingar. För Skanska innebär det nya arbetssätt, högre krav på dokumentation och säkerhetsprövning av både egna medarbetare och underentreprenörer. – Vi bygger upp den kompetens som krävs för att kunna leverera i de här projekten. Det är en mer komplex process, men den behövs. Samtidigt efterlyser han en dialog mellan beställare och entreprenörer om hur säkerhetskraven ska tillämpas. – Vi behöver hitta rätt nivå så att vi inte skapar onödig administration och onödiga kostnader.

Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben, Försvarsmakten.

totalförsvar varit ett återkommande tema. Persson menar att byggbranschen inte har råd att invänta färdiga instruktioner från myndigheterna. – Vi kan inte bara sitta och vänta på att någon ska beställa det av oss. Vi måste bygga våra egna förmågor och förstå vilka behov försvaret och civilförsvaret har, säger han. Han ser också ett behov av att byggsektorn blir både mer produktiv och effektiv för att hinna genomföra de stora investeringar som väntar. – Vi måste få mer gjort med mindre resurser och leverera snabbare. Ju snabbare vi kan bygga upp den här förmågan, desto tryggare blir Sverige. Detta är något som i stor utsträckning redan kan göras inom ramen för dagens upphandlingsmodeller. För Skanska handlar därför totalförsvaret om betydligt mer än nya uppdrag. Det handlar om att vara en del av landets motståndskraft. – Vi vill vara med och bygga ett tryggare, säkrare och robustare Sverige, säger Magnus Persson.

U N D E R A L M E DA L SV E C K A N H A R

ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se

”Ingen kommer att fråga vem som äger vägen – bara om den bär” När Sverige bygger ut sitt totalförsvar handlar det inte bara om fler soldater och mer materiel. Minst lika avgörande är vägarna, järnvägarna, elnäten och den byggkapacitet som gör att samhället fungerar – även under kris och krig. Det var budskapet från Försvarsmaktens chef för försvarsstaben, Carl-Johan Edström. – Näringslivet har en avgörande roll i totalförsvaret. Det är inte bara myndigheter, militärer och staten som bygger Sveriges försvar, sa Carl-Johan Edström på ett seminariet ”Totalförsvaret byggs ut – vad måste näringslivet leverera?”, arrangerat av Skanska. Han menar att synen på investeringar i infrastruktur håller på att förändras. Beslut om exempelvis ett robust elnät, en redundant hamn eller en förstärkt järnväg är inte längre enbart affärsmässiga överväganden. – Det är beslut som påverkar Sveriges och alliansens förmåga att försvara sig. Han beskrev hur Försvarsmaktens operativa förmåga i hög grad bygger på funktioner som traditionellt inte betraktas som militära. D E N F Ö R STA Ä R rörlighet – möjligheten att snabbt kunna förflytta förband, materiel och förnödenheter via väg, järnväg, sjöfart och flyg. Efter Sveriges inträde i Nato har betydelsen ökat ytterligare. – Sverige är nu både transitland och baseringsland för allierade förstärkningar till Finland och Baltikum. Det ställer helt nya krav på infrastrukturen. Den andra förmågan handlar om värdlandsstöd – att kunna ta emot, försörja och transportera vidare allierade styrkor genom Sverige. Det påverkar inte bara svensk försvarsplanering utan också Natos operativa planering. – Sverige kommer att användas för förflyttningar i öst-västlig riktning. Det handlar om materiel, försörjningsflöden och även återtransport av skadade – och i värsta fall stupade.

grundförutsättningen är uthållighet. Här pekade Edström ut samhällsfunktioner som måste fungera även under mycket svåra förhållanden: elförsörjning transporter vatten livsmedelsförsörjning digital infrastruktur bygg- och anläggningskapacitet – Utan att de här funktionerna

DEN TREDJE

Skanskas vd Magnus Persson menar att byggbranschens roll i totalförsvaret är självklar men att branschen FOTO: ANNA SJÖSTRÖM inte kan vänta på beställningar utan att måste vara proaktiv.

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

håller fungerar inte samhället. Och utan ett samhälle som håller fungerar inte heller försvaret. För byggsektorn innebär det ett tydligt ansvar. Förmågan att bygga, förstärka, reparera och återställa kritisk infrastruktur blir en del av Sveriges försvarsförmåga, sa Carl-Johan Edström. om de stora infrastruktursatsningarna i den nationella planen.. – Investeringarna på omkring 1 200 miljarder kronor i vägar och järnvägar fram till 2037 handlar visserligen om tillväxt, arbetspendling och konkurrenskraft. Men de får samtidigt en tydlig säkerhetspolitisk dimension. Varje väg som blir mer robust och varje järnväg som klarar tyngre transporter bidrar till Sveriges och alliansens förmåga att mobilisera och försvara sig. Reparationsberedskapen hamnar ofta i skymundan, menar han. Och skillnaden mellan fredstida kriser och väpnad konflikt är stor. Vid stormar eller översvämningar finns möjlighet att successivt återställa samhället. I ett krig utsätts infrastrukturen för upprepade angrepp. – Då fungerar det inte om vi inte har en mycket stark reparationsberedskap. Den måste planeras redan i fredstid genom upphandlingar, avtal och återkommande övningar tillsammans med näringslivet. Ett av Edströms tydligaste budskap var att stora delar av den infrastruktur som totalförsvaret är beroende av inte ägs av staten. – Vägar, elnät och byggkapacitet ägs inte av oss. Han menade att medborgarna inte kommer att bry sig om vem som är ansvarig den dag en kris uppstår. – Ingen kommer att fråga vem som äger vägen. Den enda frågan kommer att vara om vägen bär.

H A N P R ATA D E O C KSÅ

AV S L U T N I N G SV I S B E TO N A D E han att

det inte går att skapa totalförsvaret när krisen redan är ett faktum. Lager, avtal, samverkansformer och övningar måste finnas på plats i förväg. – De förmågor som krävs när läget är skarpt måste byggas i fredstid. Han ser samtidigt ett växande engagemang från näringslivet och efterlyser ett ännu närmare samarbete mellan företag och myndigheter. – Ni är redo och ni har viljan. Då måste vi också skapa möjligheterna att arbeta tillsammans, sa Carl-Johan Edström. ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se

NYHETER 13

augusti 2026 • Nummer 7

Betongens betydelse för Specialfastigheters miljardsatsningar Enligt en ny rapport behöver Specialfastigheter bygga nya ytor på totalt 360 000 kvadratmeter mellan 2027-2030. Enligt samma rapport kan man minska utsläppen med 30 procent om klimatförbättrad- och CCS-betong används. Möjligheterna att göra detta diskuterades i Almedalen.

Hållbarhetschef Emilia Holmberg redogjorde för rapporten vid Specialfastigheters seminarium Hållbara byggmaterial kan ge stor effekt på klimatavtryck – så visar offentliga aktörer vägen. – Denna rapport är med betongen i fokus och den visar att 30 procent av koldioxidutsläppen kan minskas. Medverkade gjorde även Alexandra Laurén, vd på bolaget. – Det finns så stora möjligheter om vi bestämmer oss. 30 procent räcker inte, men vi behöver även se till andra material än betong. Och vi behöver krav från andra.

litiska stöd och långsiktig stabilitet. Stödet behöver öka för att ställa om. Vi har även de pengar som Svensk industri nu betalar till EU för utsläppshandel, dessa pengar förs tillbaka till stadskassan, men är inte öronmärkta för att stödja klimatomställningen, som de är i många andra länder, säger hon och berättar om hur man måste fortsätta framåt. – Vi har en liten obalans i vår kedja kring de utmaningar vi står inför. Det finns en beställarattityd om att det är vår sak att lösa, men vi behöver teama för att påverka politiken och vi har ett behov av att uppdatera våra regelverk och standarder för att passa de innovationer som nu kommer.

Den klimatförbättrade betongens betydelse diskuterades på Specialfastighets scen i Almedalen.

FOTO: HENRIK EKBERG

Frågan är vad som händer med satsningen just nu? – Vi är fullt beslutsamma om att vi ska genomföra projektet, så vårt fokus nu är att jobba fram grundförutsättningarna för att kunna ta ett investeringsbeslut. Det handlar dels om att få tillräckligt mycket politik som stöttar investeringen, men det handlar också om att utveckla marknaden genom att med hjälp av CCS-produkterna från anläggningQ

K A R I N C O M ST E DT W E B B , vice vd på

Heidelberg Materials Betong, berättade om bolagets investeringar i olika hållbarhetslösningar och även CCS-satsningen, som hittills enbart märks vid anläggningen i Norge. CCS-anläggningen i Slite är sedan i höstas pausad efter att Energimyndigheten avslagit bolagets ansökan om medfinansiering inom ramen för Industriklivet.

Kim Söderström, förbundsordförande Byggnads, med rapporten Allas FOTO: ANNA SJÖSTRÖM rätt till en trygg bostad.

Förslag: Nytt rot-avdrag och en bostadskommission Vilka är de viktigaste åtgärderna för en hållbar bostadspolitik. Ny typ av rot-avdrag, snabbare processer, reformer för beskattning och en bostadskommission – det är några av förslagen från paneldeltagarna i Byggnads seminarium på temat. Bostadsbrist, ökande segregation och stora renoveringsbehov präglar dagens bostadsmarknad. Samtidigt är byggandet avgörande för jobb, tillväxt och klimatomställning. Hur kan en modern bostadspolitik möta dessa utmaningar – det är frågan som diskuterades på Byggnads seminarium. S E M I N A R I E T U TG I C K F R Å N Byggnads

rapport ”Allas rätt till trygg bostad”. Medverkade gjorde: Kim Söderström, förbundsordförande, Byggnads, Catharina Elmsäter Svärd, vd, Byggföretagen, Marie Linder, förbundsordförande, Hyresgästföreningen, Håkan Larsson, samhälls-

L AU R É N O M fortsättningen framåt: – Vi fortsätter med de mål vi har och där vi bryter ner projekten och följer upp. Jag tror mycket handlar om att veta hur jag i min vardag kan göra skillnad för att nå målen. Jag tror också vi är lite dåliga på att lyfta goda exempel som på riktigt gör skillnad. Sen handlar det mycket om kompetens för mig och hur jag kan göra skillnad i min roll. Materialleverantörerna sitter med mycket kompetens som vi kan lära oss av.

ALEXANDRA

politisk chef, Sveriges Allmännytta, Joakim Järrebring, bostadspolitiska talesperson, Socialdemokraterna, och Adam Furustam, bostadspolitisk talesperson Liberalerna. ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se

Läs mer här: Vilka är de viktigaste åtgärderna för hållbar bostadspolitik enligt paneldeltagarna?

en i Norge simulera efterfrågan på materialet i Sverige. Satsningen är pausad på så sätt att det just nu inte sker någon teknisk utveckling eftersom man, enligt Comstedt Webb, inte har någon tidslinje att förhålla sig till. Vad tror du valet betyder för CCS-satsningen? – Utifrån det som sker kommer vi att fortsätta att agera mot alla parter. Q

En sådan här satsning kräver i grund och botten en politisk stabilitet om vi ska klara av industriomställningen i Sverige och kunna bibehålla industriell konkurrenskraft i Sverige. V E R O N I C A KO U T N Y S O C H M A N , vd på

Byggmaterialindustrierna, säger att alla medlemmar i organisationen förstår att det är en överlevnadsfråga med klimatförbättrad betong. – Men vi behöver långsiktiga po-

HENRIK EKBERG henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nummer 7 • augusti 2026 2021 tillträdde Dalia Ramzi som vd för Sh Bygg sten och anläggning.

intervjun

”Jag ville vara med och påverka siffrorna” När Dalia Ramzi fick frågan om hon ville bli vd för Sh Bygg sten och anläggning trodde hon att någon ringt fel nummer. I dag leder hon ett av Uppsalas större entreprenadbolag genom en tuff konjunkturperiod, samtidigt som hon försöker bevara det hon beskriver som företagets kärna: kulturen “tillsammans”. När Dalia Ramzi fick samtalet om att ett byggbolag sökte en extern vd trodde hon först att det var fel nummer. Hon är civilekonom, med lång erfarenhet från facility management, och såg sig själv som långt ifrån den stereotypa bilden av en byggchchef. – Jag tänkte: varför ringer ni mig? Jag är civilekonom, inte byggingenjör. Och kvinna dessutom, det fanns många fördomar där, berättar hon. Sh Bygg, ett familjeägt bolag med över 100 års historia, stod inför ett skifte. Ägaren ville kliva tillbaka och samtidigt ta in en extern vd med nya perspektiv. Kompetensen kring produktion och utförande fanns redan i organisationen och nu letade de efter någon som kunde utmana och utveckla. – Det var modigt. Och det tilltalade mig. Att man faktiskt menade allvar med att vilja tänka nytt. Hon berättar att hon också börjat fundera på valet att bli ekonom. – I den rollen konstaterar man siffror, men man kan inte påverka dem. Jag insåg ganska tidigt i min karriär att jag ville vara med och påverka siffrorna, säger hon. N Ä R H O N KO M in i byggbranschen hade hon en bild

av en traditionell och ganska långsam förändringskultur. – Jag hade fördomar om att branschen inte var så förändringsbenägen. Det stämmer inte. Det finns en stor vilja att utvecklas. Hon beskriver också en positiv överraskning i hur öppet hon blivit mottagen som kvinna i en mansdominerad bransch. – Det har varit mer nyfikenhet och positiva reaktioner än jag trodde. Huvudkontoret ligger i Uppsala och det geografiska området är ”ungefär en timme från Uppsala i alla riktningar”. Just nu pågår det full produktion ute i verksamheten. Projekt inom samhällskritisk infrastruktur är en röd tråd genom samtliga regioner och affärsområden. Exempel på projekt just nu är förberedande arbete för Uppsala spårväg och Förbifart Stockholm. – Vi ser en ökning av att projekt där vi är med och rustar Sverige. Sjukhus, försvaret och allmänna byggnader är i fokus just nu. Orderstocken för 2026 är starkare än på länge och vi ser också att vi har en god orderingång för 2027. Att kliva in i ett familjeägt bolag innebar också en ny typ av logik i styrning och beslutsfattande. – Det blev tydligt att historia, värderingar och

relationer spelar en större roll än i många andra typer av organisationer. Man måste balansera hjärta och hjärna. Kulturen i Sh Bygg beskriver hon som djupt kollektiv. Ett av bolagets ledord är ”tillsammans”, något som enligt henne genomsyrar allt från produktion till ledning.

Ingen ska känna att man sitter ensam på ett isflak – Vi gör allt tillsammans. Ingen ska känna att man sitter ensam på ett isflak. Det finns alltid ett lag runt omkring. Modellen genomsyrar också affärsstrategin. Sh Bygg har länge valt att arbeta med egna yrkesarbetare. Sh Bygg har cirka 460 medarbetare, av vilka 300 är yrkesarbetare. – Det är hela vår affärsmodell. Och den står vi fast vid, även om branschen i perioder gått åt ett annat håll. I dag ser jag att marknaden åter börjar uppskatta den stabilitet och kontroll som modellen innebär, säger hon. Dalia Ramzi tillträdde 2021, i svallvågorna av pandemin. Sen slog lågkonjunkturen till. – Det har varit intensiva år. Vi har behövt pausa delar av vår utveckling och fokusera på att säkerställa överlevnad. 2 0 2 3 B L E V B O L AG E T S svagaste år någonsin, med

ett kraftigt negativt resultat. Men en snabb omställning, inklusive neddragningar på tjänstemannasidan, vände utvecklingen. – Vi agerade tidigt. Det tror jag var avgörande för att vi kunde göra en relativt mjuk landning. Hon berättar att under omorganisationen fokuserade hon på att förstärka prestigelösheten och på att stärka Vi-känslan ännu mer. – Min erfarenhet är att när organisationer genomgår tuffa tider och det finns ett tydligt och transparent ledarskap så blir ofta lojaliteten till varandra starkare och man kämpar för att ta sig igenom krisen tillsammans. Samma märkte vi hos oss. Tillsammans blev ett faktum och samarbete blev A och O för att lyckas. Det var också genom detta samarbete som vår vision för bolaget växte fram ”Tillsammans bygger vi morgondagens samhälle”, säger hon. Samtidigt bidrog bolagets bredd till att mildra

Dalia Ramzi: Ї Gör: Vd för Sh Bygg sten och anläggning. Ї Bakgrund i korthet: Utbildad civilekonom, med filosofie kandidatexamen i företagsekonomi. Cirka 20 års erfarenhet från facility management. och har haft ledande befattningar inom Skanska Facility Management, Coor Service Management och Allianceplus. Var vd för Allianceplus innan hon 2021 blev vd för Sh bygg. Ї Ålder: 48 år. Ї Familj: Man och 11-årig dotter. Ї Bor: Villa i Järfälla, Barkarby. Ї Senaste resan: Kairo med familjen. Ї Senaste boken: Jag vill bara få leva av Elin Kjos och Ida Kjos. Ї Senaste låten: Layers med artisten Naika (en viktig text utifrån dagens politiska klimat). Ї Gör helst en ledig dag: Tillbringar den vid havet. Jag är inte en bra surfare, men önskar att jag var det.

effekterna. Med verksamhet inom både bygg och anläggning, och en stor andel offentliga uppdrag, kunde resurser omfördelas. – Vi kunde hjälpa varandra mellan verksamhetsdelar. Det var en styrka. I dag är läget stabilare, med en omsättning på cirka 1,9 miljarder kronor och ett positivt resultat. Trots lågkonjunktur är kompetensförsörjningen en av de största utmaningarna. – Det är fortfarande väldigt svårt att rekrytera. Rörligheten på arbetsmarknaden är låg. Samtidigt konkurrerar byggbranschen med helt andra yrken om de unga. – Många vill jobba med tech eller bli influencers. Bygg och anläggning uppfattas inte som lika attraktivt. Tyvärr. Här ser hon ett stort behov av att förändra bilden av branschen. – Det finns många fördomar: det är tungt, omodernt och dåligt betalt. Det stämmer inte längre. Sh Bygg arbetar aktivt med att nå unga, bland annat genom samarbeten med skolor och närvaro på evenemang som Järvaveckan. – Vi måste bli bättre på att visa vilka möjligheter som finns. Man är med och bygger samhället – det är något att vara stolt över. S O M L E DA R E B E S K R I V E R hon sig som engagerad

och prestigelös. – Min titel är inte viktig. Mitt jobb är att skapa förutsättningar för mina medarbetare att lyckas. Hon betonar vikten av närhet till verksamheten och ett starkt medarbetarengagemang. – Resultat skapas genom människor. När medarbetare utvecklas och känner stolthet, då kommer också affären. Ett konkret initiativ är den årliga ”Sh-dagen” där alla medarbetare samlas för att dela erfarenheter och lyfta fram goda prestationer. – Det handlar om att skapa stolthet och förståelse för varandra. Och att inspireras. Framåt ser hon ett ökat behov av samverkan i hela värdekedjan, inte minst kopplat till hållbarhetsfrågor. – Vi kan inte lösa klimatutmaningarna själva. Alla aktörer måste vara med och investera. Hon menar också att byggbolag behöver bli mer agila i en osäker omvärld. – Man kan inte vänta på stabilitet. Vi måste bygga organisationer som klarar snabba förändringar. För Sh Bygg handlar framtiden om att fortsätta utvecklas – men utan att tappa sin kärna. – Vi ska växa, men lönsamt. Och vi ska fortsätta vara starka där vi är. Framför allt ska vi behålla det som gör oss till Sh-kulturen, engagemanget och tillsammans-känslan, säger Dalia Ramzi. FOTO OCH TEXT: ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se

augusti 2026 • Nummer 7

Machokulturen biter sig fast i branschen Machokulturen är fortfarande utbredd i samhällsbyggnadsbranschen. Enligt årets Machoindex från Byggcheferna upplever hälften av alla chefer uttryck för machokultur på sin arbetsplats. Vanligast är diskriminerande jargong – sju av tio chefer uppger att det förekommer skämt om kön, etnicitet eller sexuell läggning.

Det oförändrade resultatet i årets Machoindex visar att utvecklingen har stagnerat. Sedan mätningarna inleddes 2020 har indexet stigit med fem procentenheter, vilket innebär att hälften av branschens chefer nu upplever en destruktiv kultur. Unga chefer och kvinnor är mest utsatta. – Det är inte roligt. Det är beklämmande och det det är inte det vi vill, men ändå står vi här nu. Ska man

vara självkritisk hade vi säkert kunna göra mer. Men vi ser det som ett maratonlopp och vi måste fortsätta arbetet för att komma framåt, säger Anders Hinn, vice ordförande i Byggcheferna.

H A N M E N A R AT T siffrorna, hur dystra de än är, är ett sätt att belysa problemen och rikta fokus på vad de största problemen är. – Det finns ingen quick-fix för det här, det är bara att mala på. Vi måste göra mer för att lyfta fram goda exempel i branschen, jag tror mer på morötter än piskor. Enligt rapporten är det största problemet är diskriminerande jargong. Hela 70 procent uppger att det förekommer skämt om etniskt ursprung, sexuell läggning eller kvinnor på deras arbetsplats. Skämt om ”hur kvinnor är” är mest utbredda

Vi ser det som ett maratonlopp och vi måste fortsätta arbetet för att komma framåt

och hör till vardagen för 17 procent av cheferna mellan 18 och 39 år, medan bara 13 procent i samma grupp svarar att de aldrig förekommer. Machokulturen visar sig även i dolda strukturer och krav på tillgänglighet. Nio procent av cheferna instämmer i att familjelivet inte får stå i vägen för arbetet, en siffra som stiger till 16 procent bland kvinnor. D E S S U TO M SY N S E N oroväckande

utveckling för kvinnliga chefers arbetsmiljö: andelen som upplever att det signalerar svaghet att be om råd har mer än fördubblats till nio procent, jämfört med två procent bland männen. Samtidigt upplever sju procent av kvinnorna att det betraktas som svagt att visa andra känslor än ilska och stolthet. Det finns även en syn på att yttre attribut spelar roll; sju procent anser

att god fysisk form krävs för att bli respekterad, en fördubbling sedan 2020 där kvinnor och chefer över 60 år är överrepresenterade. Rapporten pekar samtidigt på en tydlig generationsklyfta. Bland chefer över 60 år uppger nära 40 procent att diskriminerande skämt aldrig förekommer, vilket tyder på att de som arbetat längst har en annan bild av verkligheten än de yngre. Byggcheferna betonar att det krävs ett systematiskt arbete från arbetsgivarna för att vända utvecklingen, bland annat genom att leva upp till lagkrav om jämställdhetsutbildning.

ANNA SJÖSTRÖM anna.sjostrom@byggvarlden.se

Machoindex: Machoindex är Byggchefernas verktyg för att mäta machokultur och bygger på det nordamerikanska forskningsinstrumentet Masculinity Contest Culture (MCC). Indexet undersöker arbetsplatsens normer utifrån tre områden: att inte visa svaghet, krav på styrka och uthållighet samt uppfattningen att jobbet kommer i första hand, vilket kompletteras med frågor om diskriminerande skämt och jargong.

2026 års mätning är den sjätte i ordningen och baseras på en webbundersökning bland 2 046 byggchefer som genomfördes av Novus under våren 2026.

Några slutsatser från årets mätning:

9 % instämmer helt eller i stort med påståendet ”För att lyckas är det viktigt att inte låta familjelivet stå i vägen för arbetet”, vilket är samma nivå som 2022 (9 %), men en liten minskning jämfört med 2025 (10 %).

8 % uppger att det ofta eller ganska ofta förekommer skämt om ”hur kvinnor är” på sin arbetsplats.

Andelen byggchefer som håller med om påståendet ”Om man ber andra om råd verkar man svag” är fortsatt mycket låg, tre procent, och har legat stabilt sedan 2020.

Anders Hinn, vice ordförande i Byggcheferna.

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

KRÖNIKA

Jonas Colting:

Vilka väljer folkhälsa?

alrörelsen har präglat den svenska nyhetsrapporteringen under sensommaren. Under de senaste veckorna har partiledare, riksdagskandidater och andra folkvalda debatterat flitigt och drivit sina respektive hjärtefrågor. Sjukvården, skolan, kriminaliteten, energin, klimatet, ekonomin och integrationen har avlöst varandra i tv-soffor och valstugor. Kort sagt – allt det som tillsammans brukar beskrivas som välfärden. Och visst är det viktigt. Den svenska välfärden behöver både utvecklas och försvaras. Men mitt i alla dessa diskussioner finns en fråga som fortfarande får förvånansvärt lite utrymme. Folkhälsan.

D E T Ä R M Ä R K L I GT. För folkhälsan är egentli-

gen den röda tråden genom nästan alla de frågor som dominerar valrörelsen. Den påverkar sjukvårdens belastning, arbetsmarknaden, skolans resultat, produktiviteten och de offentliga finanserna. Trots det talar vi betydligt mer om hur vi ska behandla ohälsa än om hur vi ska förebygga den. Vi vet idag betydligt mer än vi gjorde för bara några år sedan. Stressrelaterad psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Livsstilsrelaterade sjukdomar belastar både sjukvården och samhällse-

konomin i en omfattning som är svår att överblicka. Samtidigt visar forskningen gång på gång att fysisk aktivitet, god sömn, återhämtning och social gemenskap är några av de mest effektiva investeringarna vi kan göra – både för individen och för samhället. Ä N DÅ H A M N A R F O L K H Ä L SA N långt ned på den politiska dagordningen. Det borde vara tvärtom. För varje krona som investeras i förebyggande hälsa har potential att spara många gånger mer längre fram. Inte bara i minskade vårdkostnader utan också i ökad livskvalitet, högre produktivitet och färre sjukskrivningar. Bygg- och samhällsbyggnadsbranschen känner redan av konsekvenserna. Kompetens är en bristvara, projekten blir allt mer komplexa och kraven på ledarskapet ökar. Ett hållbart samhällsbyggande handlar därför inte bara om klimat, materialval och energieffektiva byggnader. Det handlar också om hållbara människor. S O M P R O J E K T L E DA R E F Ö R Hållbara Chefer

möter jag ledare som varje dag försöker skapa goda arbetsplatser samtidigt som de själva pressas av höga krav och ständiga förändringar. De vet att människorna är verksamhetens viktigaste resurs. Men alltför ofta behandlas hälsa fortfarande som en trivselfråga istället

för en strategisk ledningsfråga. Så vilket parti tänker ta täten i en verklig folkhälsoreform? Vilka vill på allvar flytta resurser från att behandla sjukdom till att också förebygga ohälsa? Vilka vill skapa bättre förutsättningar för arbetsgivare att investera i hälsa och hållbara arbetsplatser? Och vilka vågar tala om fysisk aktivitet och återhämtning med samma självklarhet som man talar om vårdköer? D E S SA Ä R F R ÅG O R värda att ställa. Men här finns också en annan sanning. När vallokalerna stänger är den politiska processen över för den här gången. Då har vi gjort vårt demokratiska val. Redan morgonen därpå väntar däremot ett annat val – ett som ingen regering kan göra åt oss. Valet att röra på oss eller att sitta still. Att prioritera sömn framför ännu en timme framför skärmen. Att ta hand om vår hälsa innan kroppen säger ifrån. Och för oss som leder andra – valet att skapa arbetsplatser där människor håller, utvecklas och orkar ett helt arbetsliv. Politiken kan skapa bättre förutsättningar. Arbetsgivaren kan skapa en kultur där hälsa prioriteras. Men i slutändan gör vi alla våra egna hälsoval, varje dag. Det är kanske det viktigaste valet av dem alla.

JONAS COLTING PROJEKTLEDARE, HÅLLBARA CHEFER FÖR BYGGCHEFERNA

16 BYGGREPORTAGE

Nummer 7 • augusti 2026

Miljardbygget som sätter alva Luleå universitet rivs H för att ersättas med helt nya byggnader. Byggprojektet kal�las Framtidens campus Luleå, kostar 5,5 miljarder kronor och ska vara genomfört till 2034. – För Luleå är det den största icke-industriella satsningen som sker just nu, säger Erik Nordenskiöld, projektchef vid Akademiska hus. Det är en solig sommardag och än så länge stilla på campus före studenternas anstormning. Bara enstaka personer passerar på cykel och någon promenerar med barnvagn genom den nya parken Pussen. En ny skulptur, föreställande en gruvlav har rests, och återvunna stålbalkar från det rivna D-huset har fått komma till nytta i bygget av den lilla bron över dammen och i vindskydden. Det statliga bolaget Akademiska hus äger och förvaltar flera campusområden runtom i Sverige, däribland samtliga större universitet där Luleå tekniska universitet, LTU, ingår. Sedan är modellen att universiteten hyr lokalerna av bolaget. Totalt ska 73 000 kvadratmeter demonteras och 79 000 kvadratmeter byggas. Expanderingen kan ske mycket tack vare att de nya husen är högre. – Vi demonterar halva campus och bygger nytt på de tomterna de stått på, säger Erik Nordenskiöld. G E N O M D E T L Å N G ST R ÄC K TA campu-

sområdet går den nyrustade Regnbågsallén som slutar framme vid en fontän. Byggnaderna på södra sidan allén kallas A-huset, B-huset och C-huset och de har genomgått omfattande renoveringar de senaste åren. I B-huset bytte man bland annat hela det fuktskadade taket på biblioteket för några år sedan. Vi korsar Regnbågsallén och går över till norra sida och husen D till F. Det är här som byggstöket kommer att pågå framöver. – Det var en önskan från LTU att vi skulle ta en sida i taget. D-huset är redan rivet, förutom en liten del som ska sparas. Husen på denna sida är campus äldsta och byggda i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. – Med tanke på den byggnadsteknik man använde på den tiden har vi bedömt att de inte är lönsamma att renovera. Dåligt utformade grunder har lett till förtvålningar på mattorna och det har läckt in vatten genom de platta taken, vilket lett till fuktproblem och dålig arbetsmiljö med nödvändiga utrymningar. Både de gamla husen och de som byggs framåt förses med kallvindar under sluttande pappbeklädda tak och har starka konstruktioner så att de ska klara snön. – Vi har gjort noggranna beräkningar och simuleringar för att kunna bygga så att taken ska hålla framöver. D E T N YA D - H U S E T blir 49 000 kvadratmeter i fem våningar. Det kommer att omfatta laboratorier, utbildningslokaler, kontorslokaler och en arena för större föreläsningar, akademiska högtider och andra evenemang. Peab har totalentreprenad för bygget. För det nya F-huset på 24 000 kvadratmeter i tre våningar är NCC totalentreprenör. Det kommer att innehålla grov-labb och verkstäder samt utbildningslokaler och till viss del även kontor. E-huset som ligger mitt emellan

Stora förändringar är på gång på Luleå tekniska universitet, där halva campus rivs för att ersättas med nya byggnader.

Illustration över det nya campus-området.

ska inte byggas upp igen, utan här blir det en campuspark. – En grön oas som främjar uteaktivitet för studenterna, tillägger Erik Nordenskiöld. Därutöver ska det också byggas ett helt nytt hus på ny mark i det så kallade G-kvarteret i ena änden av området. I det blivande VKU-huset på 4 500 kvadratmeter ska det enbart bli laboratorier för forskning med extremt vibrationskänslig utrustning. – Senaste året har vi gjort omfattande geotekniska undersökningar och valt en plats där berget ligger nära markytan. Vi kommer att frilägga och planspränga berget för att kunna fästa huset i berggrunden och gjuta fast byggnaden med en minst 60 centimeter tjock betongsula.

Erik Nordenskiöld är projektchef för Framtidens campus Luleå. BILD: TENGBOM ARKITEKTKONTOR

Vi kommer att frilägga och planspränga berget för att kunna fästa huset i berggrunden och gjuta fast byggnaden med en minst 60 centimeter tjock betongsula

Vibrationsexperter och akustiker har anlitats för att stötta konstruktörernas arbete under projekteringen. Genom hela huset blir det tunga betongkonstruktioner och de bärande väggarna byggs av betong. Laboratorierna ska sedan byggas upp med modulväggar som är flyttbara för att enkelt kunna förändra lokalerna efter olika behov. S L U T L I G E N BYG G E R M A N ett teknikhus med centralkyla, tryckluftscentraler och intag av all fjärrvärme, men också med möjlighet att ta in egen värme på sikt, exempelvis bergvärme. De så karakteristiska plåtfasaderna från förr ersätts av modernare fasader av trä och puts med en del infärgad betong i socklarna. Allt i samråd med stadsarkitekten och en

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

gestaltningsgrupp från LTU. – Det kommer bli häftigt. Förutom betong använder man i D-huset limträstomme och håldäcksbetong och i F-huset sandwichkonstruktioner och limträstomme. G O LV E T K A N I vissa labb vara en slipad polerad betongyta, i andra plastmattor och i ett tredje kan det bli epoxigolv. – LTU har en väldigt stor bredd på sin verksamhet med alltifrån väldigt grova labb där man jobbar med förstörande provning av tågbroar och betongkonstruktioner till extremt känsliga labbmiljöer och nanolabb. Vi har fått vrida och vända på allt tillsammans med LTU för att få till det på ett bra sätt. Ansatsen är att jobba enligt certifieringen miljöbyggnad guld, men

BYGGREPORTAGE 17

augusti 2026 • Nummer 7

Luleå på Europakartan

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Erik Nordenskiöld blickar ut över tomten där D-huset tidigare stod.

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Framtidens Campus Luleå

Ї Vad: Ett nytt F-hus och D-hus, ett för vibrationskänslig utrustning, en teknikcentral och ett parkområde ska byggas på Luleå tekniska universitets campusområde. Ї Byggstart: 2026 Ї Ska vara färdigt: Årsskiftet 2032/2033 och den nya parken 2034. Planerat färdigställande för D-kvarterat 2032, VKU-byggnaden 2030, F-kvarteret 2032, Teknikhuset 2029, Campusparken 3034. Ї Arkitekt: Tengbom arkitektkontor.

Utvändig fasad på före detta Aula Aurora – här ska portar monteras och FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA huset byggs om till garage och verksamhetsyta.

där det inte går att nå det, som exempelvis i det vibrationskänsliga huset där det är så mycket betong, strävar de ändå efter att nå guld i så många parametrar som möjligt och silver i resten. Återbruk är en självklar del av miljötänket. PÅ 5 , 5 miljarder kronor inkluderar de omflyttningar och evakueringar till modullokaler som måste göras under byggtiden. – Det är otroligt mycket som ska göras på en väldigt liten yta och den i särklass största utmaningen vi har är att LTU ska bedriva sin verksamhet oförminskat under hela byggtiden. Men det kommer att vara värt det, menar han. – LTU får supermoderna lokaler för forskning i världsklass och kan

I N V E ST E R I N G E N

vara med och konkurrera med de absolut främsta lärosätena i Europa. Också kommunen har mycket att vinna.

Ї Byggherre: Akademiska hus. Ї Entreprenörer: NCC har totalentreprenör för F-huset. Peab har totalentreprenör för D-huset, VKU-huset och för övriga ytor. Campusparken på E-hus-tomten är inte upphandlad än.

Invändiga arbeten i före detta Aula Aurora – förstärkning av golv och FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA samt påbyggnad av bjälklag för ny våning.

Ї Investeringskostnad: 5,5 miljarder kronor.

F O R S K N I N G O C H U T B I L D N I N G är avgörande för att vara konkurrenskraftig som en stark industriort. – Det här är den största icke-industriella satsningen som sker här uppe just nu med uppåt 350 arbetare på plats under den mest intensiva byggfasen. Han tänker att husen kommer att hålla i åtskilliga decennier. – Sjuttio till hundra år är inte orimligt med den byggnadsteknik vi använder och den kunskap vi har idag.

ULRIKA VALLGÅRDA redaktion@byggvarlden.se

Illustration på Arenan i nya D-huset.

BILD: TENGBOM ARKITEKTKONTOR

18 NYHETER

Nummer 7 • augusti 2026

KRÖNIKA

Lennart Weiss:

Vad är ett byggföretag..?

nder sommaren har Byggföretagen i en serie reklamfilmer vänt sig till ungdomar och andra på arbetsmarknaden med ett positivt och bejakande budskap. Byggbranschen erbjuder arbete och karriär för dig som önskar personlig utveckling, mer av vänskap, glädje och skapande. Filmen avrundas med Markus Hammarström, Gärdets Bygg AB som stolt berättar att ”det här har jag byggt”. Altanbyggare Hammarström förtjänar all respekt. Att bidra till byggandet av landet är en stor sak, oavsett om vi talar byggandet av människors privata hem eller ett komplext infrastrukturprojekt. Samhällsbygget är mer än något annat just ett bygge, ett sätt att omsätta idéer och kapital i hela samhällets tjänst.

Anna Linder, vice vd för Skanska Väg och anläggning och projektchef Henrik Carlén.

FOTO: HENRIK EKBERG

Skanska säkrar vattenförsörjningen i Visby Skanskas byggnation av Visby vattenverk handlar i grunden om att säkra Visbybornas vattenförsörjning. En försörjning som sätts på tuffa prov inte minst under sommaren och Almedalsveckan. 400-miljonersprojektet sker i samverkan med regionen och den största utmaningen är att under byggprocessen inte störa den pågående vattenproduktion.

Vid ett besök i Visby är det svårt att undgå skyltar om att vattenförsörjningen i Visby är ansträngd. Under Almedalsveckan passade Skanska på att visa upp bygget som ska säkra vattenförsörjningen på i Visby med omnejd. Det handlar dels om det norra vattenverket som omfattar bland annat nybyggnad och driftsättning av en processbyggnad, inklusive renovering och driftsättning av det befintliga ozonverket. Man har även byggt ett tillfälligt reningssteg som nu också är överlämnat och som ska permanentas till årsskiftet. Vid det södra vattenverket, där vi befinner oss nu, har man börjat riva för att få plats med en ny större processhall med ett antal reningssteg. Byggnationen påbörjas i september och ska stå klart 2028. Vad är det mest utmanande med den här typen av projekt? – Det handlar dels om att arbeta med ett projekt som är i drift. Detta är vi vana vid vid andra projekt, men här är det lite allvarligare för arbetet får inte störa en pågående vattenproduktion för Visbyborna. Det innebär till exempel att vi måste göra omfallsplaneringar och säkra upp alla eventualiteter när vi börjar riva eller bygger om någonting. Därför måste vi förstå och sätta sig in i regionens arbete med vattenverket. Till exempel vad Q

som skulle hända om vi inte kan stänga av en 80 år gammal ventil. Det är den största utmaningen, säger Henrik Carlén, projektchef på Skanska. Rent byggnads- eller processtekniskt så har Region Gotland gjort ett gediget förarbete för att undvika eventuellt problem. – De har gjort en pilot av ett vattenverk i miniatyr för att reda ut vilken process vi ska ha i anläggningen. Det arbetet är mycket värt för oss när vi ska börja bygga. På det sättet kan beställaren säga och visa till exempel vilka reningssteg vi ska ha. H E N R I K C A R L É N LY F T E R gärna sam-

arbetet med Region Gotland. – Detta projekt sker i samverkan och det innebär att vi hela tiden tittar på vad som är bäst för projektet. Det har ett stort värde, man kan styra projektet rätt. Våra åsikter som byggare kommer med mer i processen redan från start. Anna Linder är sedan två år tillbaka är vice vd för Skanska Väg och anläggning. Hon säger att marknaden för projekt inom bland annat vatten, energi och infrastruktur är stabil med mycket att göra i stora delar av Sverige. – Vi har inte så mycket toppar och dalar som bostadssidan eftersom vi jobbar mest mot offentligheten. Det här projektet i Visby är viktigt för oss och det händer så mycket annat här också, inte minst försvarsrelaterade projekt. H O N B E R ÄT TA R AT T många VA-anläggningar är byggda på 1960-talet och att det därför är läge att rusta upp inom segmentet. – Där finns en enorm underhållsskuld och dessutom har vi blivit så många fler så det är samtidigt underdimensionerat i vissa områden. Jag tror VA-sidan kommer att växa ännu mer. Även inom energi,

Det här projektet i Visby är viktigt för oss och det händer så mycket annat här också, inte minst försvarsrelaterade projekt som till exempel ledningsarbeten, är det enormt mycket att göra. Kan du nämna några större projekt som ni är involverade i? – Vi har till exempel Sjölunda avloppsreningsverk utanför Malmö samt elnätprojektet affärspaket Västerås, som liksom Sjölunda ligger på 6-7 miljarder kronor. Sen har vi även stora projekt inom transportinfrastruktur, som till exempel slussen i Lilla Edet, och även försvarsprojekt som man inte får säga så mycket om. Q

Påverkar konjunkturen dessa projekt något? – Det är ju ofta offentliga beställare så konjunkturen påverkar inte lika mycket. Men materialpriserna har ökat enormt de senaste åren, den delen påverkar en del. Q

U N D E R O LYC K L I G A O M STÄ N D I G H E T E R är kompetensen att bygga en fråga om liv och död. I Ukraina bombas kritisk samhällsinfrastruktur men även vanliga bostadshus varje dygn, till enorm mänskligt lidande. Ändå förefaller livet fortgå ganska hyggligt i både Kyiv och Lviv. Det sker sannolikt till viss del på trots men inte till så liten del tack vare att Ukraina förfogar över kompetens och resurser att reparera de skador som uppstår på allt från elinfrastruktur till vägar och broar. Man kan i sitt stilla sinne fundera på hur väl rustade vi är själva om Södertälje- och Älvsborgsbron skulle utsättas för en ballistisk robot. Ingenjörsförbandet (Ing 1) är sedan länge nedlagt i Södertälje och det vete fåglarna om det ens finns beredskapsplaner inom försvaret eller Trafikverket för en sådan situation. Efter ett regeringsuppdrag har helt nyligen Boverket getts i uppdrag att dra upp riktlinjer för Sveriges beredskap i en krigs- eller krissituation. Det var verkligen på tiden. J AG H A R I N G E N aning om hur man tänkt att ta sig an uppdraget men högst troligt kommer man ganska snabbt ställas inför frågan om tillgången på armar och ben. Redan idag har nämligen de större byggbolagen svårt att hitta personal med rätt kompetens till säkerhetsklassade projekt som ska uppföras för Statens Fastighetsverk eller Fortifikationsverket. För precis som Byggvärlden kunde visa i ett reportage den 22 juni har den svenska byggbranschen stöpts om kraftigt under senare år. I företag som Skanska, NCC och Veidekke utgör tjänstemännen en tydlig majoritet (ca 60/40) i förhållande till andelen yrkesarbetare. Bland de största bolagen är det endast Peab som idag kan stoltsera med en majoritet yrkesarbetare. Gott att se att Skanska markerar en vilja att öka andelen hantverkare kommande år men frågan är ändå i vilken utsträckning som dörren står öppen? U N D E R S E N A R E Å R har ett antal yrkesskolor fått stängas i brist på

sökande. En av flera anledningar är att skolorna haft svårt att hitta nödvändiga praktik- och lärlingsplatser. Det beror i sin tur på att de utländska underentreprenörer som fyllt leden på våra byggprojekt är ytterst ovilliga att ta in lärlingar. Dels är de tämligen ointresserade av att delta i en mer långsiktig kompetensförsörjning, dels så använder de i stor utsträckning (underbetald) arbetskraft för olika sorters lärlingssysslor. Färska siffror från Arbetsmiljöverket visar följdriktigt att antalet utstationerade yrkesarbetare stadigt ökar och uppgår nu till cirka 75 000 per år. Talar man med Skatteverket tror de dock att siffran är kraftigt i underkant. Enligt en person med bakgrund i Skatteverket finns misstankar om att så många som 400 000 personer årligen finns i landet, som borde registreras som utstationerade inom skilda branscher. Det är knappast en vild gissning att bristen på korrekt rapportering har samband med det omfattande fusk med löner och avgifter som vi idag ser med koppling till utländsk arbetskraft. D E T Ä R A L LT SÅ en sak att önska sig en vital bransch med öppna dörrar

för dagens unga och en annan att leverera den. Ingen tror eller ens önskar sig en återgång till den gamla tiden men om branschen ska klara sin kompetensförsörjning på längre sikt är det uppenbart att det fordras en annan balanspunkt. Då fordras ett helt annat fokus på fusk och kriminalitet, en vilja att ta emot lärlingar och praktikanter och ytterst en vilja att anställa och utveckla egenanställd personal. För handen på hjärtat, kan man verkligen kalla ett bolag som helt eller till stor del saknar egna hantverkare för ett riktigt byggföretag?

Skanska är en stor spelare, vad är styrkan med att vara så stora i dessa projekt? – En av de stora styrkorna är att vi har teknikspecialister och därför vill vi gärna komma in tidigt i processen, så att vi kan vara med och påverka och så att kunden kan dra nytta av vår kunskap. Q

HENRIK EKBERG henrik.ekberg@byggvarlden.se

LENNART WEISS SENIOR RÅDGIVARE AKRIMGRUPPEN AB.

NYHETER 19

augusti 2026 • Nummer 7

Fler miljarder att hämta i nya tunnelbanelinjen Den största upphandlingen rörande tunnelbanans nya linje mellan Älvsjö och Fridhemsplan har redan inletts. Men fortfarande finns det fler miljarder att hämta hem. Här är den aktuella listan med kommande upphandlingar.

Det största enskilda upphandlingskontrakten för hela tunnelbaneutbyggnaden omfattar tunnelborrning mellan Fridhemsplan och Älvsjö. Kontraktet är värt cirka 5,3 till 6,1 miljarder kronor och upphandlingen inleddes i våras. Enligt tidsplanen är planerad anbudsinfordran i november i år och uppdragsstarten i mars 2028. Två gigantiska tunnelborrmaski-

ner kommer att borra ut båda spårtunnlarna samtidigt. I kontraktet ingår även att spränga ut stationsutrymmen för fyra stationer: Älvsjö, Östbergahöjden, Årstafältet och Årstaberg. I STÄ L L E T F Ö R AT T dela upp arbetet

på flera mindre kontrakt blir det en entreprenör som ansvarar för hela tunneln och fyra av de sex stationerna. – Arbetena är beroende av varandra. Vår bedömning är att en och samma entreprenör har bäst möjlighet att planera och genomföra arbetet så effektivt som möjligt, säger Johan Brantmark, chef för tunnelbanan till Älvsjö. Enligt nuvarande planering kommer tunnelborrmaskinerna till

Stockholm hösten 2029 och då monteras de i Älvsjö. I den aktuella listan med kommande upphandlingar för den Gula linjen ingår inte tunnelborrningsprojektet. I sammanställningen finns däremot åtta raderna som gäller bygg och installationsentreprenader, stationer, fläktlösning och hissar. Entreprenadindelningen är inte beslutad och den bedömda kostnad som står på dessa gäller alla rader. Det vill säga totalt 2800-3300 miljoner kronor för alla delprojekt. Fördelningen kommer klargöras tydligare i nästa version som publiceras. SAMUEL KARLSSON samuel.karlsson@byggvarlden.se

Avdelningschef Johan Brantmark. Montage: Region Stockholm.

BILD: REGION STOCKHOLM

Kommande upphandlingar

KÄLLA: REGION STOCKHOLM

OBJEKTBENÄMNING

BESKRIVNING

Entreprenadform

Planerad anbudsinfordran

Planerad uppdragsstart

Bedömd kostnad MSEK

Geokonstruktion Liljeholmen Berg- och anläggningsarbete station Liljeholmen Station Fridhemsplan

Upphandlingen omfattar geokonstruktion för vertikalt hisschakt i form av permanent spontkonstruktion. Även jordschakt och betongarbeten ingår. Upphandlingen inkluderar en berg- och anläggningsentreprenad för station Liljeholmen både avseende arbetstunnel och stationsutrymme.

Total entreprenad

2027-april

2027-juli

40-60

Utförande entreprenad

2027-april

2027-juli

280-380