Kyrkmagasin Limhamns kyrka hösten 2020

ENOMBRO GENOMBR OTTET KYRKMAGASIN @limhamnskyrka

GLÄDJE!

SMÅ GLIMTAR AV GLÄDJE AV PIAMARIA ENGVALL REDAKTÖR hösten, regnet och framförallt mörkret har åter gjort sitt inträde i våra liv. Efter en vår och sommar som var långt ifrån normal känns det kanske lite extra tungt att veta att vi nu har en höst och vinter framför oss som förmodligen inte heller blir som vanligt. Pandemi och presidentval i USA ligger som en extra blöt filt över tillvaron. Men om det är något vi lärt oss under de senaste halvåret så är det kanske just att hitta de där små glimtarna av glädje i allt kaos, att uppskatta de små gesterna och mötena som vi tidigare tagit för givna. Vi har insett att vi inte behöver resa till andra sidan jorden för att njuta av vackra landskap eller god mat. Det finns ju så mycket runt hörnet där vi bor!

TA FÖR OSS AV LIVET vi har så mycket att glädjas åt i vardagen; ett slumpartat möte i affären, ett meddelande från en god vän på telefonen, ett ivrigt välkomnande av hunden innanför dörren, eller kanske bara en kopp kaffe i solen, en vacker blombukett i det nystädade hemmet eller en varm kram från en medmänniska som förstår att det är det som behövs mest just då.

allting låter som klyschor men detta året har lärt oss att många av de där klyschorna om att fånga dagen och se ljuset i tillvaron faktiskt bär på ett viktigt budskap. Glädje behöver inte kosta mycket eller kräva stora arrangemang, det går verkligen att finna i de enklaste sammanhang. Egentligen är det rätt sällan vi stöter på ordet “glädje” i vår vardag. Det skrivs och pratas mycket om lycka och välmående som ett slags mål med livet, men glädjen får väldigt lite utrymme i det offentliga rummet. Och ändå är egentligen glädjen grunden till både lycka och välmående. Utan glädje hade vi knappast kunna känna någondera. Kanske borde vi lära oss mer av barnen, de som lever i nuet, skrattar så det bubblar i magen och tjuter av lycka då en nyckelpiga kryper på handen. Tänk om vi också kunde tillåta oss att vara så fria och ohämmade, inte fundera så mycket på vad andra tycker och tänker utan kasta oss ut i tillvaron och bara ta för oss av livet och allt som står till buds! i detta numret ska vi ge oss hän i glädjens tecken. Vi ska bland annat möta två clowner som ägnar sin tid åt att sprida glädje där det behövs som allra mest: på sjukhus och äldreboenden. Vi ska även åka med på en fantastisk tur tillbaka i tiden och få lära oss om hur man roade sig i Limhamn förr i tiden.

NÄR CLO CLOWNER GÅR RONDEN AV PIAMARIA ENGVALL REDAKTÖR

A

TT JOBBA SOM clown är inte ett helt vanligt yrke, ändå är jobbet kanske ett av de viktigaste man kan tänka sig. Speciellt om man jobbar på sjukhuset för att glädja barn som, i värsta fall, kämpar för sina liv. Jag satte mig ner för en pratstund med Alice Barte och Karin Rignér som jobbar för Clownronden, en verksamhet som funnits i snart 20 år och spridit glädje för barn, unga och äldre på skånska sjukhus och vårdinrättningar. DET BEHÖVS INTE många minuter tillsammans med Karin och Alice innan det är helt uppenbart varför de jobbar med detta ovanliga yrke: glädjen. “När man ger någon annan glädje och då får glädje tillbaka, det är en win-win situation!,” utbrister Karin entusiastiskt. Hon har jobbat för Clownronden i två år och har en bakgrund inom musik och teater och det råder inget tvivel om att hon älskar det hon gör. “Det är befriande att få ta på sig sin kostym och möta sin kollega på morgonen. Att få möta barnen, alltid på deras villkor och att känna av och jobba med känslan i rummet man landar i. Vi jobbar alltid med improvisation och det kan vara små, små detaljer. Ett barn som är trött, det kan räcka att man ser barnet, att barnet ser mig och så blinkar vi till

varann. Så lite kan räcka för att skapa ett möte”. Alice håller med: “Man känner hur lite kan göra mycket. Vi kliver in i en miljö där det finns rädsla, sorg, stress, smärta. Ingen är där för att bli underhållen men vi som clowner lyfter en annan del av att vara människa, vi kan vända situationen och ge ett nytt fokus. Det är spännande och viktigt att få bidra med det”. Hon har jobbat som clown sedan 1999 och har hunnit med många sådana möten. “Det är så härligt att få hjälpa till att påverka en människa så att den klarar någonting svårt, att man har lämnat ett spår. Ibland träffar vi personer vi mött många år tidigare och de berättar att det mötet för längesen gjorde skillnad. Det känns bra”. Hon berättar om en liten cancersjuk flicka som, efter att hon åkt hem från sjukhuset ville tillbaka för att få träffa clownerna igen. Karin inflikar att undersökningar visat att användningen av smärtstillande mediciner minskar upp till sex timmar efter ett besök av sjukhusclowner. Så det råder ingen tvivel om att deras arbete är viktigt och betydelsefullt både mentalt och fysiskt för de patienter de träffar. MEN DET ÄR inte bara patienten som ligger i sängen som blir påverkade av deras uppdykande i sjuksalen.

“En fin sidoeffekt av att glädja barnen är att även föräldrarna får se sitt, ibland väldigt sjuka barn, vara barn igen och skratta. Och även barnen kan få se sina föräldrar och syskon skratta och vara avslappnade igen”, berättar Karin och Alice håller med: “Det är ju inte bara dem vi direkt riktar oss till som berörs. Kring ett barn är det ju så många personer som blir påverkade”. Även personalen på sjukhusen är i högsta grad involverade och viktiga för dem. “Det är ju de som sitter på informationen vi behöver för att kunna göra vårt jobb på ett bra sätt”, säger Karin och Alice berättar att det händer att personalen ringer efter clownerna så de kan närvara innan eller efter ett barn ska igenom en tuff behandling. “Och nu när vi inte har kunnat komma in på avdelningarna på grund av covid så har personalen uttryckt att de saknar oss” berättar Karin.

Vi kan vara bärare av det jobbiga och leka med det, vi kan hjälpa att få känslorna att skifta.” Karin instämmer “om man nu är trött och kommer in i ett väntrum, då kan jag ju som clown lägga mig ner i en soffa, gäspa och “somna”. Man får leka med känslan och då har den omvandlats till något positivt”. Alice fortsätter: “När man är clown är man det närmaste sig själv, det finns en naivitet, dumhet, barnslighet på ett gott sätt. Clownens näsa bär ett kontrakt att tillåtas att skrattas åt”. NÄR VI SKILJS åt kan jag inte känna annat än beundran för dessa kvinnor som genom sin blotta, men totala, närvaro kan sprida så mycket glädje till barn och gamla när de är som mest svaga och utsatta. Speciellt i dessa tider är glädjen viktigare än något annat och en sak var vi rörande ense om, Alice, Karin och jag: glädje smittar!

NORMALT SETT JOBBAR de även på äldreboenden men denna vår har de inte fått komma in där på grund av besöksförbuden. Att jobba med äldre ställer andra krav på dem, både hur de ser ut och vad de gör. Karin berättar att den taktila (fysiska) beröringen är viktig för att nå och få kontakt. Detta uppnår man till exempel genom att dansa tillsammans med de äldre. Alice vittnar om hur personer som kanske är lite dementa och insjunkna i sin egen värld vaknar upp när clownerna kommer in i rummet.

Clownens näsa bär ett kontrakt att tillåtas att skrattas åt JAG ÄR NYFIKEN på var de själva hittar sin glädje för att kunna sprida den till andra. Hur orkar man ge så mycket av sig själv om man själv kanske är lite trött en dag? För Karin handlar det om själva förvandlingen till sin karaktär, Siska. Så fort hon tar på sig kostymen och den röda näsan så känner hon inte tröttheten längre. Alice håller med, men tillägger att man även måste vara sann mot sig själv: “Om man känner sig trött kan man låta den känslan få finnas, man kan använda det. DET ÄR VIKTIGT att vara sann mot sig själv, att inte alltid bara hålla skenet uppe och fejka att allt är bra.

Foto från Clownronden. Vill du veta mer om deras arbete, besök deras webb: clownronden.se

MED VÅR GLÄDJE ÖVER LIVETS UNDER AV ANDERS FRIBERG PRÄST OCH ARBETSLEDARE Det snurrar en rad från en psalm i mitt huvud, den har snurrat under hela veckan samtidigt som de olika nobelprisen har presenterats. Jag tycker denna vecka är en av de mest spännande under året, inte för att jag egentligen alltid begriper vad prisen handlar om, utan för att de ger mig en insikt om hur stor vår värld är. Vilket får mig att fascineras över hur lite vi egentligen vet om vår planet och universum. Årets nobelpris i fysik som handlar om hur svarta hål i universum placerar sig får praktiska tillämpningar i hur min mobiltelefon hittar till rätt adress. Sådant gör mig oerhört fylld av respekt och vördnad för hur vetenskapen står i till vår hjälp. Samtidigt kan jag inte låta bli att bli förundrad över hur stort kosmos är och att jag också ingår i allt detta. Varje gång jag håller ett dopbarn i mina händer förnimmer jag samma känsla som jag då också får dela med föräldrar, syskon, faddrar och församling. Det är just då vi sjunger psalmraderna som snurrat i mitt huvud: ”Med vår glädje över livets under kommer vi till dig som gav oss livet”. Tanken svindlar — det är inte bara dopbarnet Gud håller i sin hand utan även dig och mig. Om jag känner glädje över ett litet barn som jag bara träffar en kort sekund, hur stor är då inte Guds glädje över dig och mig som finns i Guds händer. Sv psalm 383

VAR DET BÄTTRE FÖRR?

MUNTRATIONER AV ROLAND ÖHRSTRAND LIMHAMNARE

Är vi glada nuförtiden? Det talas ju om det glada 20-talet. Fast då är det inte innevarande decennium man menar utan för 100 år sedan! För det var ju bättre förr, det hör man ofta. Men var det så? Låt oss gå tillbaka till det ”glada 20talet”. Hur var det att leva i Limhamn då? Åtskilliga var industriarbetare som jobbade i de många fabriker som fanns här. De allra flesta hade sin utkomst inom cementtillverkningen, antingen i kalkbrottet eller på fabriken. Men det kunde också vara på snickerifabriken, glasbruket, gödningsfabriken med mera. Det var långa arbetsdagar, ofta i dålig arbetsmiljö inomhus. Då längtade man kanske till lördagskvällarna när man kunde roa sig i Limhamns Folkets park. Många vet inte att vi har haft en folkpark här i Limhamn. Den låg i anslutning till Limhamns Folkets hus nr 2, det som i dagligt tal kallas Zober, med adress hörnet Birger Jarlsgatan/Hyllie kyrkoväg. Parken invigdes 1906 och var i bruk fram till 1947.

Limhamns Folkets park

Vad kunde då parken erbjuda för muntrationer? Man hade införskaffat några gungor och en kraftmätare och så fanns där en populär dansbana. De första åren var det mycket populärt med uppträden av bondkomiker och mest efterfrågad var den folkkäre Gören frau Hyllie som vissa år kunde uppträda mer än 50 gånger! Man införskaffade senare en begagnad karusell från Malmö Folkets park, men det var inget bra beslut. Den gick nämligen sönder hela tiden och åstadkom mer utgifter än inkomster.

längtade man kanske till lördagskvällarna Naturligtvis hade allehanda lotterier, chokladhjul och spel sin dragningskraft på besökarna. Även tärningsspel och pilkastning lockade, och det var ofta lång kö till skjutbanan. Ett lustigt lotteri kallades ”Gissa tiden”. Det gick till så att en väckarklocka drogs upp och lades i en låda, sedan satte polisen sitt sigill därpå som plombering. Den som gissat rätt tid som klockat stannat på när lådan öppnades en vecka senare vann!

Den tidens stjärnor

Under 1930- och 40-talen turnerade många av Sveriges populäraste artister runtom i landet och flera av de stora kom även till Limhamn. Sålunda uppträdde här den tidens största stjärnor som Sickan Carlsson, Lasse Dahlkvist, S-O Sandberg och Ulla Billqvist. Det berättas att Sickan var så ung att hon hade sin mor med som sällskap. Limhamns Folkets park hade i början på 1940-talet omkring 40 000 besökare per år. Därefter minskade antalet drastiskt och 1945 beslutade man sälja Folkets hus med park och allt. Huset var omodernt och saknade till exempel toalett inomhus. Man bestämde att bygga ett nytt Folkets hus.

Hamnfest

Ett annat nöje, som jag själv minns, är från senare tid, nämligen Hamnfesten. Området i södra fiskehamnen förvandlades hastigt från ett stilla fiskeläge till ett dånande nöjesfält med karuseller och radiobilar, lottstånd och små kiosker där man kunde köpa spunnet socker och popcorn.

till behövande äldre fiskare och änkor Limhamns Fiskareföreningen Öresund och Fiskarenas idrottsförening var arrangörer för Hamnfesten som gick av stapeln årligen under en helg i juli. Här förenades verkligen nytta med nöje. Överskottet gick nämligen till behövande äldre fiskare och änkor efter fiskare. Uppemot 10 000 besökare var en inte ovanlig siffra och det flöt genom Hamnfesten in välkomna medel att fördelas till tacksamma mottagare. Nystekt sill kunde de äldre besökarna köpa på den centralt belägna fiskerestaurangen och slå sig vid något bord och njuta. Själv var jag kanske lite för ung att uppskatta sillen. Då. Artister och kändisar från hela Sverige, och stundom även från utlandet, drog stora åskådarmassor. En ofta

återkommande gäst på hamnfesten var William Arne, denne motorcirkusens mästare, som körde med både motorcykel och bil på väggarna i en hög velodrom.

Hela sommarens höjdpunkt

Under tre dagar pågick förlustelserna. Sista dagen, på söndagen klockan 15, kom Hamnfestens paradnummer. Ja, jag tvekar inte att säga att det faktiskt var hela sommarens höjdpunkt: Havslaxarnas show. Havslaxarna bestod av ett antal limhamnsprofiler, oftast hämtade från Limhamns idrottsföreningar och då framför allt från brottarklubbarna. Många minns havslaxar som Ivar Blå, Gunnar Målare, Sven Gottorp, Ebbe Håkansson med flera. Showens utgångspunkt var alltid ett aktuellt ämne, som till exempel ”Anita Ekberg kommer hem”, ”Hemsöborna” eller ”Bröderna Cartwright”. Spexet gick i korthet ut på att från scenen - en flotte i hamnen kasta varandra i vattnet, så många gånger som möjligt och på alla tänkbara sätt man kunde komma på. Som det skrattades! Hamnfesten upphörde 1992, men har återuppstått i annan form under namnet Hamnfestivalen. Avslutningsvis vill jag påstå: Nej, det var inte bättre förr – men det var annorlunda.

Bilder från Limhamns Museiförenings arkiv Limhamns Folkets park 1928 Hamnfesten 1955

VAD ÄR

GLÄDJE FÖR DIG?

Det sägs att barn skrattar 400 gånger per dag men att vi vuxna bara skrattar 15 gånger om dagen. Vart tar då de 385 skratten vägen på vår väg in i vuxenlivet? Är glädje alltid kopplat till ett skratt? Jag tänker att det inte alltid behöver vara så, ibland fylls vi vuxna av en underbar, varm inre glädje och kan bara låta det få vara så. Kanske bubblar skrattet lättare och oftare fram hos barnet när det känner glädje. De har ju ofta lättare att nå sina känslor och låta dem synas, höras och ta plats. Som vuxen kanske glädjen ibland är en skön känsla av förnöjsamhet. Du har nattat barnen och bara sjunker ner i soffan en liten stund, det är tyst och lugnt. Det blir som en lång djup utandning och du känner ro och glädje.

GOOD ENOUGH RÄCKER Glädje kan ju vara euforisk lycka, kanske för något litet som bara är viktigt för dig. Du ser ditt nu vuxna barn med tillförsikt och lust ge sig ut i vuxenlivet. Tänker en liten tanke på allt du försökt ge ditt barn på vägen, lycklig över att få fortsätta vara delaktig i ditt barns fortsatta liv. Kanske är du med när ditt vuxna barn själv ska bli förälder. Första barnbarnet, vilket under, vilken glädje!

Glädje kan vara att man landat i att låta ens liv styras av ett förhållningssätt som bygger på en tilltro att good enough räcker! Du har provat att dra ner på dina egna krav på dig själv och märker att det är helt ok. Ditt sinne närmar sig mer ett sinne av mindfullness. Glädje kan vara en känsla av förnöjsamhet som sprider sig i din kropp och blir till ett stillsamt leende. En stilla stund vid helgens första kopp te/kaffe, ingen väckarklocka väckte dig, ingen stress runt din frukost. Du läser lite tidning, löser lite korsord eller pratar lite med dem du kanske delar din lugna frukost med. Du känner verkligen vad gott frukosten smakar och ser framemot en fin dag. Glädje — en våg av tillfredsställelse när du själv klarat av att få dit skruven på köksluckan som hängt på trekvart väldigt länge. Du kunde, du gjorde och nu slipper du irritera dig på köksluckan. Tänk om du också kan fortsätta titta på köksluckan, som nu hänger så rakt och fint, med ett leende och låta känslan av glädje och tillfredsställelse fylla dig. Ta vara på barnet inom dig, barnen omkring dig och låt skrattet och ditt leende få komma fram. Det finns så många olika skratt, så många olika läten, olika saker som framkallar skrattet, hur långt ett skratt är. Hur låter ditt skratt? Ett skratt sägs förlänga livet, det finns till och med som en form av terapi. Säkert är att ett skratt - ett leende - sprider glädje!

Glädjen i att vara ledare Från slutet av augusti har konfirmationerna i Limhamn avlöst varandra, med den avslutande på Tacksägelsedagen. Och i alla grupperna har det funnits unga ledare, som helt ideellt finns med vid varje tillfälle som en resurs. Såhär berättar några av dem om varför de finns med; — Jag valde att bli ledare för att jag gillar människor. Sofia — Jag vill vara ett stöd för konfirmanderna så att de känner att de har en ledare i deras ålder. Linnea — Jag valde att bli ledare för att jag gillar gemenskapen i grupperna. Alma — Jag gillar att umgås och lära känna nya människor. Emma — Jag valde att bli ledare för att lära känna mig själv bättre, kunna utvecklas, men även för att jag gillar gemenskapen som finns i Limhamns kyrka. Josefine — Glädjen i att vara ledare är att jag får lära känna och utveckla min tro tillsammans med andra och höra olika perspektiv på livet från en yngre generation. Rebecca

ANIMA - ALLHELGONAKONSERT

DROP-IN-DOP

SAGOLIKT

MINNESGUDSTJÄNST

Själfull klassisk musik och innerlig folkmusik med Duo Z - Johan Zetterqvist på violin och Johanna Zetterqvist på flöjt Limhamns kyrka söndag 1 november kl 15

Nordic light duo har hämtat inspiration från Elsa Beskows underbara sagovärld. Romanser och pianostycken, högläsning och utställning av 15 fotograferade originalmålningar ger oss en eftermiddag i sagornas förlovade värld. Limhamns kyrka söndag 15 november kl 15 Hämta din gratisbiljett på expeditionen!

Dopet hanns kanske aldrig med, det blev bara inte av? Eller kanske är du konfirmand som inte är döpt ännu? Passa på! Ingen bokning behövs. Vi bjuder på doptårta. Limhamns församlingshus lördag 14 november kl 12-16

- för dig som mist barn i späd ålder. Vi tänder ljus för de barn vi förlorat, vi får nämna dem vid namn och be att Gud tar väl hand om dem. Kom och dela kyrkorummet, musiken, stillheten, de enkla orden. Kanske var det länge sedan, kanske var det nyss, det spelar inte så stor roll. Saknad och sorg varar länge. Limhamns kyrka onsdagen den 25 november kl 18

MÖTESPLATSER

med reservation för eventuella förändringar

STICKKAFÉ

Måndagar kl 14-16 i församlingshuset Vi träffas, stickar, virkar eller gör annat pyssel tillsammans under trevliga former. Ingen anmälan, ingen avgift. Ta med eget material om du vill det, annars har vi alltid garn, virknålar och stickor. Det vi formger skänker vi ofta vidare till behövande, bland annat genom Human bridge, som förmedlar babypaket till länder i Afrika, Östeuropa och Mellanöstern. Vi hjälps åt att träffas coronatryggt genom att hålla avstånden och stanna hemma om man inte känner sig helt frisk.

FIKASTUND MED ANDAKT

Kom och umgås runt fikabordet! Vi har längtat efter att få mötas igen! Vi försöker duka och träffas coronatryggt, vilket innebär att vi inte är fler än 25. Kostnad för kaffe med dopp: 20 kronor. Tisdagar träffas vi kl 10.30-12. Anmäl dig till husmor Martina måndag kl 10-15, telefon 040-279485 Torsdagar träffas vi kl 13-14.30. Anmäl dig till husmor Martina onsdag kl 10-15, telefon 040-279485

BABYTRÄFF MED SÅNG, RYTMIK OCH LEK

- välkomnande, smittfria och glädjerika!

Tisdagar kl 13-15 och torsdagar kl 9-11.30 Denna grupp är för föräldrar och barn upp till 1 års ålder. Ingen fika. Anmälan dagen innan via sms eller epost till Charlotte Engström. Vi coronaanpassar genom att ha anmälan till våra träffar – det blir ett mindre antal vi kan ta emot i församlingshusets stora sal. Ingång med barnvagn genom entrén i gränden på vänster sida av huset. Naturligtvis stannar man hemma vid minsta sjukdomssymptom. Våra vanliga barngrupper avvaktar vi med att öppna upp tillsvidare.

Just nu är en del av våra vanliga mötesplatser vilande. Vi hoppas starta upp dessa igen så snart myndigheternas restriktioner ändras.

Allhelgonatid i Limhamns kyrka Denna tid på året tänker vi särskilt på de som inte längre lever. De vi saknar. Sorgen och saknaden berättar för oss att ingen är utbytbar. Varje människa är unik och just därför känns det tomt och livet mer tyst eller färglöst. Vi får bäras av tron på att ingen människa är glömd av Gud. På andra sidan, i det stora okända, finns gemenskap och glädje. Så får vi tro, ana och hoppas.

FREDAG 30 OKTOBER Kl 13-21 Kyrkan är öppen för ljuständning och bön

Under hela allhelgonahelgen är Limhamns kyrka öppen för besök och ljuständning. Här finns präst och annan personal på plats om du vill samtala med någon.

SÖNDAG 1 NOVEMBER Kl 11 Högmässa Kl 15 Allhelgonakonsert ANIMA Själfull klassisk musik och innerlig folkmusik med Duo Z - Johan Zetterqvist på violin och Johanna Zetterqvist på flöjt

Vi får hjälpas åt att ge alla som vill möjlighet att besöka kyrkan coronatryggt genom att hålla avstånden och stanna hemma om man inte känner sig frisk.

LÖRDAG 31 OKTOBER Kl 11 ”Adjö herr Muffin” – Allhelgonagudstjänst med små och stora Kl 12-21 Kyrkan är öppen för ljuständning och bön

HÄR FINNS VI! LIMHAMNS FÖRSAMLING BESÖK Linnégatan 17, 216 12 Limhamn POST Box 346, 201 23 Malmö TELEFON 040 279480 EPOST namn.namn@svenskakyrkan.se arbetsledande präst och ansvarig utgivare ANDERS FRIBERG 279363 församlingsherde KENTH CARLSSON 279281 vaktmästare ROY PENDLETON 279468 AXEL TRUMPFHELLER 279164 församlingskurator STEFAN KAMENSKY 279494 diakoniassistent IDA GYNNING 279494 assistent HELÉN ÖVERGAARD 279488

husmor MARTINA EBERHARDSSON 279485 musiker MARGARETA HAKSTEN 279472 KAY HOLMQUIST 279470 ALBIN JOHANSSON 279482 MARIA WALLIN 279387 lokalvårdare AZHAR BEKLI 279480 övriga präster MIA HJERTQUIST 279483 ANNA MALMQVIST 279497 SYLVIA ROSKVIST 279331 redaktör PIAMARIA ENGVALL redaktion PIAMARIA ENGVALL, ANDERS FRIBERG, BODIL ROLF OCH AXEL TRUMPFHELLER layout BODIL ROLF illustrationer AXEL TRUMPFHELLER

assistent/kommunikatör BODIL ROLF 279480 församlingspedagoger ANDERS CHRISTENSSON 279490 CHARLOTTA ORTIZ 279049 LOTTA SUNEMARK 279495 pedagog CHARLOTTE ENGSTRÖM 279493

SOCIALA MEDIER #limhamnskyrka WEBB limhamnskyrka.se

Lilla

GENOMBROTTET

Regnar det idag? Eller stormar det sådär så att det knakar i träden? Det är ju höst och lite mörkt. Du kanske kan ordna lite solsken? Gör så här:

Måla en papperstallrik i en fin solgul färg. Klipp remsor till strålar av olikfärgat papper. Kanske vill du locka remsorna med hjälp av en sax, kanske med hjälp av en vuxen? Limma fast så många remsor som du vill och se hur din sol nu strålar. Måla en leende mun och limma fast några ögon. Om du inte har några rörliga ögon, så finns det att hämta hos oss i församlingshuset! Häng nu upp din fina sol och låt den sprida glädje!

En riktigt glad sol!