Årsredovisning 2025 Svenska kyrkan Malmö

Årsredovisning 2025 Svenska kyrkan Malmö

Svenska kyrkan Malmö 040-27 90 00 malmo@svenskakyrkan.se

Svenska kyrkan Malmö

Box 346, 201 23 Malmö

Organisationsnummer 252003-1051

Grafisk form: Sjunde.nu

Tryck: Bloms tryckeri, Lund 2026

Omslagsbild: Lotten Bång och Magnus Aronsson

Innehåll

Kyrkorådets ordförande har ordet

I mångfaldens stad Malmö finns ett myller av liv, kreativitet och utveckling. Allt ryms i denna stad. Som den snabbast växande staden i Sverige, där hälften av befolkningen består av barn och unga, finns så många möjligheter men självklart också många utmaningar. Att tillsammans få vara och verka i Svenska kyrkan i Malmö är fantastiskt. I Svenska kyrkan möts vi i alla åldrar och de generationsöverskridande mötena kring gudstjänster och andra verksamheter är ett signum.

I Malmö finns hela världen närvarande, vilket också gör att världens spänningar, krig och konflikter blir påtagliga även här. Världsläget påverkar och berör många i staden och demokratins värdefrågor prövas även här. Många existentiella frågor väcks. Vi ser att antalet människor som söker sig till gemenskaperna i kyrkan för engagemang och för trygghet, tro och stabilitet ökar.

Svenska kyrkan Malmö har uppdraget att vara kyrka för alla människor som bor i staden för att bidra till freden, rättvisan och solidariteten mitt i den verkligheten som är malmöbornas. Kristus är närvarande i visionen: Ett enda bröd – en enda mänsklighet, och tillsammans bidrar vi för uppdraget som är att vara och leva i försonande mångfald.

Jag är stolt över allt arbete som utförts i Svenska kyrkan Malmö under 2025.

Den grundläggande uppgiften har varit i centrum: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Svenska kyrkan Malmö har under året fortsatt att satsa på utbildning, fördjupning och utvecklingsfrågor ur olika perspektiv. Kyrkovalet som ägde rum under hösten blev också ett sätt att manifestera demokratins viktiga plats i samhället och i kyrkan.

Under 2025 har samverkansformerna mellan kyrkorådet och församlingsråden fortsatt att utvecklas. Det är viktigt att kontinuerligt fördjupa den gemensamma förståelsen av uppdraget som förtroendevald samt att få möjlighet att föra dialog brett kring aktuella frågeställningar. Kyrkorådets och församlingsrådens arbetsutskott har mötts två gånger per termin för att föra viktiga samtal och söka gemensam förståelse.

De största ekonomiska utgifterna för pastoratet är personalkostnaderna och kostnader för drift och underhåll för kyrkans fastigheter. Dessa utgifter är viktiga eftersom de samtidigt är de största tillgångarna i mötet med människor i staden.

Samtidigt vet vi att de ekonomiska prognoserna för framtiden innebär en del utmaningar och arbetet pågår kontinuerligt för att på ett så ansvarsfullt och klokt sätt ta ansvar. Fastigheterna är ett område som fortsatt tagit stor del av kyrkorådets arbete under året för att finna lämpliga vägar att möta både nutid och framtid. Vid utgången av 2025 avslutades den förra mandatperioden och jag vill passa på att tacka alla för allt engagemang och det arbete som utförts.

Helén Persson Kyrkorådets ordförande

Förvaltningsberättelse

Malmö pastorat är en del av trossamfundet Svenska kyrkan, vars uppdrag är reglerat i kyrkoordningen samt i lagen om Svenska kyrkan. I Malmö pastorat ingår följande församlingar:

• Fosie församling, organisationsnummer 252004–7768

• Husie församling, organisationsnummer 252004–7784

• Hyllie församling, organisationsnummer 252004–7792

• Limhamns församling, organisationsnummer. 252004–7834

• Malmö S:t Johannes församling, organisationsnummer 252004–7842

• Malmö S:t Petri församling, organisationsnummer 252004–7859

Pastoratet är huvudman för begravningsverksamheten inom de ingående församlingarnas gränser.

Den grundläggande uppgiften

Den grundläggande uppgiften för Svenska kyrkan, och därmed för församlingarna är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Dessa fyra dimensioner måste ständigt hållas samman och stå i relation till varandra. All verksamhet har som syfte att uppfylla den grundläggande uppgiften. Syftet är att människor ska komma till tro, att en kristen gemenskap skapas och fördjupas, att Guds rike utbreds samt att skapelsen upprättas. Varje församling har ansvar för den grundläggande uppgiften för alla som vistas i församlingen.

Omvärldsbeskrivning

Malmö växer snabbt. Staden har idag 366 451 invånare, och inom cirka 20 år förväntas Malmö vara en halvmiljonstad. Särskilt växande områden är Nyhamnen, Hyllie/Vintrie/Holma, Elinegård/Limhamns sjöstad, Tygelsjö/Bunkeflo, Östervärn, Fosie och Västra Skrävlinge. Malmö beskrivs som en av de absolut främsta tillväxtplatserna i norra Europa. Universitetets mångfaldsinriktning, kulturlivet, arkitekturen, kommunikationsutbyggnad, hamn- och strandpromenaderna är bara några exempel av de bilder som beskriver en positiv utveckling och hållbarhetssatsningar som vill ta Malmö in i en ny tid.

I Malmö finns också utanförskap och segregering. Det finns en grövre organiserad brottslighet och stor tillgång på illegala vapen. Polis och socialtjänst arbetar mot gängbildningar och skjutningar och antalet skjutningar har minskat, så det går på rätt håll. Den öppna arbetslösheten är högre än riksgenomsnittet. Malmö är en stad fylld av medborgerlig aktivism och engagemang. Staden är stolt och många arbetar för att bryta den mediala bilden av en stad som lamslås av våld, segregering och barnfattigdom. Enligt Rädda barnen har Malmö en hög barnfattigdom, vilket innebär att en tredjedel av barnen är drabbade. Rosengård är det mest utsatta området i landet. Människor från 186 nationaliteter bor i staden och över 150 olika språk talas. Malmö är en ung stad där nästan hälften av Malmöborna är 35 år eller yngre (en femtedel är under 18 år).

Svenska kyrkan Malmö - organisation

Svenska kyrkan Malmö är en del av Svenska kyrkan, Sveriges största trossamfund, en evangelisk-luthersk kyrka. Martin Luther menade att alla skulle få läsa Bibeln på det egna språket och själva tolka och ta ställning till det som står där. Han lyfte fram att inom oss människor ryms både det onda och goda. Ändå behöver vi inte göra något för att vara nära Gud, alla har tillgång till förlåtelsen.

Att Svenska kyrkan är evangelisk innebär att läran bygger på evangeliet, det glada budskapet som sätter Jesus Kristus i centrum för tron. Evangeliet präglar kyrkan genom Luthers ständiga upprepning av att relationen till Gud inte kan köpas. Det glada budskapet är att det inte går att göra någonting för att få ett nära förhållande till Gud – Gud ger sin kärlek till människan av kärlek, allt är nåd.

Kyrkofullmäktige är Svenska kyrkan Malmös högsta beslutande organ och sammanträder minst två gånger per år. Kyrkofullmäktige består av 47 ledamöter som representerar Socialdemokraterna (S), Vänstern i Svenska kyrkan (VISK), Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK), Sverigedemokraterna (SD), Borgerlig allians i Malmö pastorat (BAM), Centerpartiet (C) och Frimodig kyrka. Under året har en plats varit vakant.

Valresultat 2021 gav följande mandatfördelning i kyrkofullmäktige:

Socialdemokraterna, 12

Vänstern i Svenska kyrkan, 12

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, 9

Sverigedemokraterna i Svenska kyrkan, 6

Borgerlig allians i Malmö, 3

Centerpartiet, 3 Frimodig kyrka, 2

Fastighetsbolaget

S:t Petri i Malmö AB

Avdelningschefer

Ekonomiavdelning

Verksamhetsstöd

Fastighetsavdelning

HR-avdelning

IT-avdelning

Kommunikationsavdelning

Församlingsråd

Församlingsherdar

Församling

Fosie

Husie

Hyllie

Limhamn

S:t Johannes

S:t Petri

Kyrkofullmäktige

Kyrkoråd

Kyrkoherde

Kyrkogårdschef

Kyrkogårdsförvaltning

Kundservice och projekt

Besök och drift

Strategi och kultur Begravning och driftsstöd

Valberedning

Valnämnd

Revisorskollegium

KH-funktionen

Arbetsledande diakon DC

Arbetsledande sjukhuspräst

Diakonicentrum Institutionssjälvavård

Ovan är en skiss över Svenska kyrkan Malmös organisation där det tydliggörs att styrning och ledning hålls samman genom kyrkoherden. Kyrkofullmäktige utser kyrkoråd, församlingsråd, valnämnd, valberedning och revisorskollegium. Sedan år 2024 har Svenska kyrkan Malmö ett helägt fastighetsbolag ”Fastighetsbolaget S:t Petri Malmö AB” (org nr 550191-2773) med uppgift att utveckla fastigheten von Conow 45, vilken såldes till bolaget i maj 2025. Mer information om fastighetsbolaget finns i koncernredovisningen.

Kyrkorådet är Svenska kyrkan Malmös verkställande organ (styrelse) och ansvarar för den löpande verksamheten och förvaltning. Kyrkorådet har utsett ett arbetsutskott (AU) som förbereder kyrkorådets sammanträden och ärenden. Därutöver finns kyrkogårdsberedning och fastighetsberedning.

I respektive församling finns ett församlingsråd, vars huvudsakliga uppgifter avser gudstjänstlivet och församlingens kristna gemenskap. Varje församling är en del av en rik mångfald, som består av varje församlings olika sammanhang, historia, tradition och egna förutsättningar. Med utgångspunkt i församlingsinstruktionen betonas församlingarnas ansvar att tolka, konkretisera och gestalta den grundläggande uppgiften.

Kyrkoherden samlar församlingsherdar, kyrkogårdschef, arbetsledande diakon för diakonicentrum, arbetsledande sjukhuspräst samt cheferna på verksamhetsstöd i en ledningsgrupp. Till stöd för kyrkoherden finns kyrkoherdefunktionen.

Styrning och uppföljning av verksamheten

Svenska kyrkan Malmös vision och uppdrag Församlingsinstruktionen (FIN) är pastoratets grundläggande styrdokument som beskriver hur den grundläggande uppgiften tolkas i pastoratet samt vilka prioriterade områden som särskilt satsas på under innevarande mandatperiod. I församlingsinstruktionen beskrivs visionen och uppdraget för Svenska kyrkan Malmö som helhet. Under hösten 2025 utfärdades en ny församlingsinstruktion av Lunds domkapitel. Den hade tagits fram efter ett gediget förankringsarbete bland anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan Malmö. Dock är det den församlingsinstruktion som utfärdades 2021 som varit styrdokument för verksamheten under 2025, även om den nya under hösten hade påverkan på arbetet med de strategigrupper som beskrivs nedan.

Svenska kyrkan Malmös vision är ”Ett enda bröd - en enda mänsklighet”. Ur denna vision artikuleras uppdraget i FIN 2021–2025: Svenska kyrkan Malmö verkar för försonad mångfald.

Gud skapade världen – en jord och en enda mänsklighet

Gud försonar världen – i Jesus Kristus, ett enda bröd

Svenska kyrkan Malmö, som en del av den världsvida kyrkan, vill:

• förmedla evangeliet, det glada budskapet, och kallelsen till ett liv i Jesu efterföljd

• förmedla Guds nåd i dopets gåva och nattvardens måltid till befrielse och upprättelse

• vara en tillåtande och kärleksfull gemenskap för alla, utan att göra skillnad på människor

• arbeta för fred och försoning, respekt och delaktighet

• leva och verka solidariskt med människor som lever i utsatthet, lyssna på barnen och att alltid ha barnens bästa för ögonen.

I försoningens tjänst räcker vi oss själva till andra. Kallelsen från dopet och nattvarden, att gestalta livet som en gåva i världen, är centralt. Kristus ger sig själv som gåva och fyller verkligheten med liv och meningsfullhet. Kristus kallar människor till lärjungaskap och att i försoningens tjänst räcka oss själva till andra. Detta innebär att i varje sammanhang försöka vara till befrielse. Med mod, tillit och glädje utförs uppdraget att räcka brödet vidare. Svenska kyrkan Malmö vill leva i kallelsen att lyssna till rop om befrielse, att räcka bröd och livsmöjligheter vidare, att försöka

identifiera nöden och tjäna varandra i Malmö som Guds skapade medskapare. En central aspekt av uppdraget är att leva nära sakramentens hemlighet - att vi alla delar ”ett enda bröd och en enda mänsklighet”.

Kyrkan är en samlande kraft och en bärare av hoppet. Svenska kyrkan Malmö är en del av Kristi kyrka i världen - en kyrka som ständigt reformeras. Som en del av Lunds stift bottnar Svenska kyrkan Malmö i nåden och skapar i världen. Ur en mångfald av traditioner är kyrkan, genom den heliga Anden, en samlande kraftvänd mot framtiden för att vara ljus och salt i hela staden. Som evangelisk-luthersk kyrka, med utgångspunkt från Ordet och nåden, lever kyrkan i kallelsen att våga trotsa rädslor och gå utanför det invanda. Kyrkan vill bära hoppet om att en ny och annorlunda verklighet är möjlig.

I arbetet med visionen och uppdraget vill Svenska kyrkan Malmö vara i ständig dialog med samtiden och med olika aktörer och organisationer i Malmö.

Verksamheternas handlingsplaner

Församlingarna, institutionssjälavården, diakonicentrum och verksamhetsstöd målsätter verksamheterna med hjälp av handlingsplaner. Dessa stäms fortlöpande av med både kyrkoherde och i förekommande fall med församlingsråden och är det styrmedel som är direkt kopplat till församlingsinstruktionen. Handlingsplanerna har alltså utgjort en grund för verksamhetsutvecklingen och arbetet med budget.

Verksamhetsplanering och budget

Varje år i november beslutar Kyrkofullmäktige om vad Svenska kyrkan Malmö ska utföra nästkommande år. I verksamhetsplanen beskrivs satsningar och vilka prioriterade områden som är i fokus. Det beslutas också inom vilka ekonomiska ramar som verksamheten ska utföras.

Uppföljning av verksamhet och ekonomi

Uppföljning av verksamhet och ekonomi görs per 30 april och per 31 augusti. Året avslutas med ett årsbokslut och årsredovisning.

Prioriterade utvecklingsområden

Arbetet med de prioriterade utvecklingsområdena, enlig församlingsinstruktion 2021–2025, har särskilt skett genom de strategigrupper som bildades i samband med att församlingsinstruktionen utfärdades. Följande strategigrupper har under 2025 varit verksamma i olika hög grad:

• Barn 0–12 år

• Barn och unga 13–19 år

• Unga vuxna 20–35 år

• Hållbarhet

• Idealitet och delaktighet

• Kultur

• Samverkan diakoni

• Samverkan interreligiöst arbete och ekumenik

Strategigruppernas uppgift har varit att utifrån fokusområde söka samverkan mellan församlingarna och identifiera övergripande satsningar. Uppdraget har också handlat om att skapa möjlighet till fortbildning och fördjupning kring området samt att vara strategiska kring kommunikationsbehovet. Strategigrupperna har mötts tillsammans två gånger under 2025 till så kallade Lärforum. Under 2025 har dessa träffar haft som uppgift att utvärdera det arbete

som skett sedan strategigrupperna bildades och komma med förslag till hur det strategiska arbetet kring det övergripande uppdragen från FIN ska organiseras framöver när de åtta prioriterade områdena i gamla FIN blivit fyra fokusområden i nya FIN.

Måluppfyllelse 2025

I detta avsnitt görs en bedömning om Svenska kyrkan Malmö har nått upp till det som planerats i de styrande dokumenten eller inte.

För 2025 budgeterades ett positivt resultat på 2,0 miljoner kronor. Det ekonomiska resultatet för 2025 uppgick till 33,8 miljoner kronor vilket är 31,8 miljoner kronor mer än vad som budgeterats.

Det har genomförts många aktiviteter inom de prioriterade områdena under 2025. Följande kan nämnas:

Arbete med barn och unga

• I maj introducerades en konfirmandrekryteringsdag i och runt S:t Petri kyrka, och antalet inskrivna konfirmander ökade med cirka 200.

• Konfirmanderna var så många 2025 att det hölls två konfirmandkvällar med temat ”Du är guld värd” i S:t Andreas kyrka.

• Många barnfamiljer deltar i de öppna verksamheter som erbjuds.

• Gymnasieteamet arbetar aktivt inom området och har startat ”Unga prata hjälper” för att erbjuda samtalsstöd för unga.

• All verksamhet för barn och unga är kostnadsfri.

Hållbarhet

• Strategigruppen har varit viktiga ambassadörer och drivit hållbarhetsarbetet framåt. Särskilda kommunikativa insatser har gjorts för att sprida goda exempel inom pastoratet.

• Arbetet med Inner Development Goals (IDG) har fortsatt, bland annat i samverkan med Malmö universitet. Vid S:t Johannes kyrka genomfördes även en aktivitet där konstverket Hoppets duva, som är en freds- och hållbarhetssymbol, placerades.

• För att främja hållbara resor har olika insatser genomförts och dessa har gett resultat under 2025, samtidigt som en ny resepolicy med tillhörande vägledning antagits av kyrkofullmäktige.

• Friskvårdsgruppen anordnade en hälsodag för hela Malmö pastorat, den första sedan före pandemin, med mycket gott resultat.

Den obligatoriska klimatredovisningen finns i bilagan Malmö pastorats hållbarhetsredovisning 2025, där hållbarhetsarbetet och uppföljningen av pastoratets hållbarhetsmål beskrivs mer utförligt.

Idealitet och delaktighet

• Många ideella är med och bär verksamheter i Svenska kyrkan Malmö, förutom alla körer kan nämnas gudstjänstvärdar, värdar vid The Room, Café Maria o Café Heidi, ideella vid julspel, ReUse i Limhamn och Klädskåpet i S:t Andreas

• Unga ledare har en viktig roll och funktion för konfirmandverksamheten

Kultur

• Ett rikt utbud av musik i form av körer för alla åldrar och konserter erbjuds i hela pastoratet

• Gränsland som tar sig i uttryck i S:t Johannes kyrka gestaltar kultur i gränslandet mellan teologi, litteratur, musik och andra konstarter

• I kulturutbudet finns utställningsverksamhet av så väl etablerade konstnärer som lokala församlingsbor i flera av församlingarna

• Medverkan i BUFF, barn och ungdomsfilmsfestivalen

Kyrkliga handlingar (för statistik, se tabell nedan)

• Drop-in-dop erbjuds för att öka tillgängligheten

• Antalet konfirmandgrupper som konfirmerades våren 2025 var 26 terminsgrupper och 6 sommargrupper

• Drop-in-vigslar erbjuds för att öka tillgängligheten

• Möjliga tider för begravningsgudstjänster ses över regelbundet

Lärande förhållningssätt

• Lärforum, har genomförts två under året

• Ledarforum, har genomförts två under året

• Teologiska ledarskapsprogrammet avslutades, Teologiskt ledarforum startades

• Samtalsgruppen Omar startades som är en teologiskt baserad interreligiös samtalsgrupp

• Bibelstudiegrupper i flertalet församlingar

• Dopundervisningsgrupper förekommer

Samverkan

• Samarbete med polis, Malmö stad och civilsamhället vid krissituationer i staden sker kontinuerligt

• Sorgegrupper finns, och samverkan mellan församlingarna sker. Särskilt viktigt för de grupper med speciella inriktningar, exempelvis suicid och barnfamiljer

• Samverkan skedde under 2025 med Malmö stad, Malmö Universitet, försäkringskassa, arbetsförmedling, socialtjänst, BVC och olika idrottsföreningar

• Svenska kyrkan deltog i Malmö Pride 2025 i samverkan med Kristna Regnbågsrörelsen (EKHO)

• Malmöfestivalen är ett event där Svenska kyrkan Malmö är en självklar del genom att S:t Petri kyrka är en av scenerna

• Utbildningsinsatser för chefer inom så väl församling och institutionssjälavård, verksamhetsstöd och ledare i begravningsverksamheten. Delvis genomfört och pågående

Tabellen nedan visar utvalda delar av församlingsstatistiken

Antalet besökare huvudgudstjänster

Antalet besökare kyrkliga handlingar

Antalet besökare konserter

och musikgudstjänster Antal döpta

2021 var det pandemi och det fanns stora begränsningar i hur många människor som fick samlas, därav att siffrorna för vissa verksamheter avviker så detta år. Vid en samlad bedömning av vad som har gjorts under 2025, både med alla aktiviteter under de prioriterade områdena samt all annan verksamhet, konstateras att Svenska kyrkan Malmö uppnår en förväntad måluppfyllelse.

Händelser av väsentlig betydelse

Övergripande

Kyrkovalet präglade delar av året för Svenska kyrkan Malmö och en projektledare anställdes för att stötta Valnämnden i dess uppdrag att organisera och genomföra kyrkovalet 2025 på ett kvalitetssäkrat sätt. Förtidsröstning skedde i elva lokaler under tiden 18–20 september och under valdagen 21 september fanns sju lokaler för förtidsröstning att tillgå. 7049 personer förtidsröstade, flest röstade i valboden utanför S:t Johannes kyrka (2720 vilket ger 38,5%). Svenska kyrkan Malmö var i valet indelat i 23 valdistrikt och de flesta vallokalerna var Svenska kyrkan Malmös egna, omröstning skedde, av praktiska skäl, också i några skollokaler. Kommunikationen kring kyrkovalet är viktig när det gäller valdeltagandet. Detta val satsades mycket i flera olika medier: ”Trovärdigt” delades ut i pappersform, material fanns på hemsidan, såsom filmade intervjuer av kandidater och skriftlig information, samt att material publicerades i olika sociala medier och i radio. Två lördagar var det också valkampanj på Gustav Adolfs torg i en samverkan mellan Valnämnd och kommunikationsavdelning. Glädjande nog ökade valdeltagandet från föregående val till 19,58% (2021 18,38%). Antalet röstberättigade var 105 540 personer. Utvärdering har gjorts av genomförandet av kyrkovalet 2025 som gav värdefulla insikter inför kommande val. Efter valdagen vidtog arbetet med att förbereda inför kyrkofullmäktiges valmöte och de val till olika organ som ska ske där. Största arbetet var att genomföra nomineringsvalen till församlingsråden vilket skedde i församlingarna den 19 oktober. Därefter sammanställdes nomineringarna till den valberedning som valdes 27 november. Kyrkorådet hade ansvaret för att planera nomineringsvalen vilka genomfördes i församlingarna i samarbete med kyrkoherdefunktionen. Samverkan mellan olika aktörer i Malmö och Svenska kyrkan Malmö sker både på övergripande nivå och i församlingarna. Malmö Pride är ett sådant sammanhang, så väl som BID (Boende Integration Dialog), Open Skåne, och de olika krisoch beredskaps grupper som finns i Malmös olika stadsdelar, där Svenska kyrkan är en självklar del. Genom Open Skåne möts regelbundet företrädare för islam, judendom och kristendom. Svenska kyrkan företräds av kyrkoherde Gunilla Hallonsten

och stiftsadjunkt Per Kristiansson. Under en process ledd av professor Tapio Salonen har Open Skånes medlemmar mötts på Malmö universitet för att tala om hur de tillsammans kan bidra till social sammanhållning för den fredliga staden.

Det teologiska ledarskapsprogrammet, där cheferna på den pastorala sidan under tre år har fått fördjupa sina färdigheter i att vara chefer och ledare med redskap från så väl teologi, ledarskapsteorier som lagstiftning kring arbetsrätt, avslutades under våren 2025. En fortsättning följer genom Teologiskt ledarforum där under ett års tid en uppföljande utbildningsprocess genomförs för att praktiskt omsätta kunskaperna från det teologiska ledarskapsprogrammet. Syftet är att verka som en samlad pastoral ledning som i sina delar bär helhet, att utveckla gemensam förståelse av helheten av Svenska kyrkan Malmö samt respektive församlingskontext (inklusive Diakonicentrum och Institutionssjälavård) kring uppdraget att verka för försonande mångfald. Samt att fördjupa förståelsen av den öppna folkkyrkan i ny tid och i nya sammanhang.

Vänrelationer med två kyrkor i den världsvida kyrkan, IFI (Iglesia Filipina Independiente) och ELCJHL (Evangelical Lutheran Church of Jordan and the Holy Land), påbörjades 2025 efter beslut i kyrkorådet.

I augusti välkomnade Svenska kyrkan Malmö ett besök från IFI av biskop Emelyn och hennes make Fader Noel. Detta tack vare det ekumeniska mötet i Stockholm, samt att Svenska kyrkan på nationell nivå bjudit in dem för att fira att det är 30 år sedan samarbetet började mellan IFI och Svenska kyrkan. De två arbetsgrupperna för utvecklingen av vänrelationer med IFI och ELCJHL utbildades under två dagar i Uppsala kring det internationella arbete som Svenska kyrkan bedriver genom ACT Svenska kyrkan och genom ekumenikenheten. Det gjordes även särskilda utbildningsinsatser kring respektive kontext och historia för IFI med Filippinerna och för ELCJHL för Israel, Palestina och Jordanien.

Studiebesök hos Svenska kyrkan Malmö sker frekvent av kyrkliga aktörer av olika slag som är intresserade av Svenska kyrkan Malmös arbete. 2025 började med ett besök av Nordiska och Baltiska kristna råden där de bland annat fick möta företrädare för lokal beredskap Rosengård, ”Sluta skjut” där en imam och en diakon samverkar med Malmö stad och polisen. Professor Ulrich Schmiedel från Lunds universitet höll en uppskattad föreläsning om den superdiversifierade situationen som Malmö utgör, och där han lyfte fram Svenska kyrkan Malmös församlingsinstruktion och dess analyser och slutsatser.

Falu pastorats kyrkoråd besökte Svenska kyrkan Malmö i maj, Lunds pastorats ledningsgrupp besökte Malmö i oktober, så också Jönköpings församling för information och inspiration.

Verksamhet i urval

I Fosie församling har år 2025 varit utmanande då två av kyrkorna, Oxie och Glostorp, har varit stängda på grund av problem med mikrobiell påväxt. Det har gjort att Fosie församling inte haft möjlighet att erbjuda kyrkliga handlingar i den mån som efterfrågats, likaså har gudstjänstlivet påverkats negativt i dessa delar av Fosie församling samt möjligheten att erbjuda påskvisningar, julspel och skolavslutningar. Förhoppningen är att bägge kyrkor kan öppna under 2026.

Positivt har varit det finns en ökande efterfrågan på församlingens engagemang och delaktighet i samhället på olika sätt. Många föreningar och organisationer önskade Fosie församlings medverkan och delaktighet. Fosie församling har mött fler barn och unga under 2025 än de senaste åren, vilket bland annat hänger samman med nya verksamheter, som ”Agapefredag” i Oxie, och också genom ökade skolkontakter. De öppna mötesplatserna under sommaren har också utökats. Medarbetare är regelbundet ute i området med Fosie församlings lådcyklar, där sker möten som

lägger grund för relationer och kontakt. Fosie församling har ett par grupper som helt leds av ideella och fler ska beredas plats och möjlighet. Fosie församlingen har ett lärande perspektiv i allt som görs, från de små i babyrytmik till de allra äldsta. Församlingen har ett flertal sammanhang där lärandet är i fokus, samtalsgrupper, bibelstudier, konfirmander i alla åldrar, dopundervisning, etc. Under 2025 har relationen till skolorna vuxit och under 2026 kommer församlingen arbeta fram ett material som är anpassat utifrån läroplanen för att kunna utveckla samverkan med skolorna ytterligare.

I Husie församling har 2025 präglats av att Husie församlingshem med Syster Astrids kyrka renoverades och alla medarbetare fick samlokaliseras i Kirseberg. Planen var att gudstjänster skulle hållas och viss verksamhet skulle ske i Husie kyrka, men denna fick i maj månad stänga på grund av mikrobiell påväxt samt avvikelser i luftkvaliteten. Även Södra Sallerups kyrka fick stänga av samma skäl. Viss verksamhet kunde därefter ske i Husie kapell som renoverats för ändamålet. Alla söndagsgudstjänster och kyrkliga handlingar har efter stängningarna varit hänvisade till Kirsebergs kyrka. Så gott som alla verksamheter har kunnat genomföras, om än på annan plats. Församlingsbor har i hög utsträckning flyttat med, utom vad gäller en del av de kyrkliga handlingarna som flyttats till annan församling. Trots alla utmaningar med stängda kyrkor och församlingshem så har gudstjänster firats på söndagarna, körövningar hållits för barn och vuxna och drygt 35 konserter har genomförts. Öppna mötesplatser har erbjudits för både föräldralediga så väl som för daglediga i form av caféer och soppluncher. Ungdomsgruppen har fortsatt att träffas, trots flytt av lokal, och konfirmationerna har kunnat genomföras i Kirseberg, även om en del önskat att det skett i Husie. Under året har en odlingsgrupp startat i Kirseberg. Husie församling tillhör, tillsammans med Fosie församling, nätverket FBHO (Framtiden bor hos oss) och tillsammans var församlingarna värdar för rådslaget för FBHO vilket genomfördes i Kirseberg. Projektet ”Abrahams tält” blev under 2025 en förening, under 2025 besökte 444 elever från 8 olika Malmöskolor Abrahams tält.

I Hyllie församling ökade det ideella engagemanget, med större rörlighet mellan olika verksamheter och ökat ansvar för ideella, bland annat på The Room. Café Heidi, där många ideella är engagerade, firade sexårsjubileum och Hyllie kyrka firade 40 år. I Gamlegård togs ombyggda kontors- och expeditionslokaler i bruk som var något mindre än tidigare. Den nyrestaurerade orgeln i S:t Mikael invigdes vid Skånes orgelveckor. Under hösten hade Patrik Ekwall, journalist och författare, en välbesökt och uppskattad föreläsning i S:t Mikaels kyrka om sorg. Han talade utifrån sin bok ”En dag dog Hannah, alla andra dagar levde hon”. I Hyllie församling har gudstjänstlivet under 2025 präglats av öppenhet och strävan efter tillgänglighet för alla åldrar. Huvudgudstjänster, kvälls- och morgonmässor samt ungdomsmässan Good Vibes har firats regelbundet. The Room har fungerat som missionssatsning med flexibla mötesformer och ett levande andakts- och gudstjänstliv. The Room har 2025 byggt en bro mellan de båda kyrkorummen i Hyllie församling. Barnkörer, musikaler och konfirmandverksamhet ha engagerat barn och unga och stärkt deras delaktighet i gudstjänstlivet. Under sommaren 2025 genomfördes fler sommaraktiviteter än tidigare, bland annat mini-café med barnaktiviteter i S:t Mikael. Hyllie församling har deltagit i flera kulturprojekt i samverkan med andra församlingar och externa aktörer som till exempel psalmprojekt för barn och ungdomar och Artist in Residence på The Room. Utställningar har breddat kulturell närvaro.

I Limhamns församling har under året skett en ökad tillströmning av människor till kyrkorna, främst vid större högtider som Allhelgona, Lucia, första advent

och julgudstjänsterna. Konfirmandarbetet har vuxit och antalet dop har ökat, främst bland ungdomar då det döpts över nittio tonåringar. Limhamns församling har många konfirmander, en förutsättning för att kunna möta alla konfirmander är samverkan med övriga församlingar i Svenska kyrkan Malmö. Nytt för i år var samarbetet med MAK (Malmö Automobil Klubb) kring go-kart konfirmander. I Limhamns församling har det firats mässa i tre av församlingens kyrkor varje söndag. Utöver det även regelbundet andra former av mässor och gudstjänster såsom morgonmässor, ”Ung mässa”, gudstjänster med särskild inriktning mot barn och familj samt övriga gudstjänster och mässor som följer kyrkoårets högtider. Andakt har varit en naturlig del av församlingslivet och har funnits med i de verksamheter som bedrivits och att medarbetarna samlats regelbundet till gemensam bön i de olika kyrkorna. Ett projekt som nådde sitt mål under året var insamlingen av pengar till en ambulans till Ukraina. Den finns nu vid sjukhuset i Lviv, vid Lviv Territorial Medical Union i Ukraina.

I S:t Johannes församling har år 2025 präglats av ett levande och mångfacetterat församlingsliv där gudstjänster, kultur, musik, barn- och ungdomsarbete samt sociala mötesplatser har fortsatt att utgöra det centrala arbetet. Församlingen har samtidigt påverkats av chefsbyten och organisatoriska förändringar, vilket väckt frågor och behov av omsorg och trygghet i arbetslaget. Därtill har antalet deltagare i körer, rytmikgrupper och gudstjänster fortsatt att öka, samtidigt som en stark ideell kraft har burit många verksamheter. Det ideella engagemanget är en bärande del av församlingens identitet. I S:t Matteus kyrka har ett omfattande arbete lagts ned på att utveckla köksteamet, där frivilliga ger av sin tid för att möjliggöra kyrkluncher som varje söndag samlar över hundra personer. I S:t Johannes och S:t Pauli har frivilliga medverkat som gudstjänstvärdar, i utställningsarbete, som ledare i grupper och vid olika kyrkliga högtider. Arbetet med volontärer fokuserar inte på utförandet av uppgifter, utan för att skapa gemenskap och meningsfullhet. Framåt vill församlingen ännu mer stärka stödet och utbildningen för ideella krafter.

Kulturverksamheten har varit mycket omfattande och har nått både bredd och djup.

I S:t Johannes kyrka visades under året nio konstutställningar. Årets största installation var, ’Hoppets duva’, byggd av plastskräp från Västkusten, och visades på Johannesplan och ackompanjerades av andakter och sorgetåg. Matteus kyrka har fortsatt att utveckla ett starkt musikliv med barn-, ungdoms- och vuxenkörer som framförde allt från Pergolesis ’Stabat Mater’ till Jens Bragdell Erikssons Requiem.

I S:t Pauli kyrka arrangerades Regnbågsscen vid fyra tillfällen samt queerteologiska workshops som skapade inkluderande mötesplatser, samt flertalet konserter.

I S:t Petri församling var Kyrkovalet en av de händelser som påverkat mycket. Eftersom förberedelsearbetet till stor del utgick från S:t Nicolaigården fick personalen bidra med extra insatser, vilket gjordes med stort engagemang. Glädjande var också alla människor som kom och röstade både på förtidsröstningen och på valdagen i våra lokaler. Det var även stort intresse för att ställa upp i församlingsrådet och hela 31 personer nominerades till sammanlagt 15 platser. Flytten från Själbodgatan och ombyggnationen av stora salen på S:t Nicolaigården har också påverkat S:t Petri församling under året. Många har samlats till konserter i S:t Petri församlings kyrkor under 2025. Antalet körsångare, vilken är församlingens största ideella grupp, uppgår till ca 400 personer från barn till vuxna. Musiken och körerna har bidragit till de kulturella uttrycken i församlingen men har främst varit en viktig del i församlingens gemenskapsskapande verksamheter – både för de som besökt konserterna men främst för de människor som träffats för att sjunga och utöva musik tillsammans. I både S:t Petri och S:t Andreas kyrkor har körerna sjungit på högmässorna och varit en del av gudstjänstlivet. Fler ungdomar vill stanna kvar

och vara aktiva efter konfirmationen, så som unga ledare eller som deltagare i Ungdomsgruppen. De öppna verksamheterna, som riktar sig till personer mellan 0–25 år, har haft många besökare. En stor andel av de besöken är på den öppna verksamheten för barn där S:t Andreas är särskilt välbesökt. Församlingen har även tagit emot ett stort antal skolelever i olika sammanhang under året. Under året har medarbetarna inom diakonin märkt av en ökad efterfrågan på samtal av olika slag – själavård- och stödsamtal, enskilda och i grupp. Det har kommit nya personer till diakonin, också nya barnfamiljer som behöver samtalsstöd men också ekonomiskt stöd i en värld som präglas av oro och högre kostnader. Medarbetarna har märkt av en större sårbarhet för människor i olika åldrar gällande den ekonomiska situationen.

Diakonicentrum – Mariakyrkan

Diakonicentrum (DC) är Malmö pastorats gemensamma arena för diakonalt arbete. Syftet är att samla resurser för att möta upp diakonala behov som finns i Malmö pastorat, behov som till sin karaktär är omfattande, berör många människor och som kräver medarbetare med kunskap och professionell kompetens samt att samordningsvinster kan uppnås genom att centralisera vissa delar av pastoratets diakonala arbete. DC ligger geografiskt i S:t Johannes församling men sorterar direkt under kyrkoherden. Fyra verksamheter/noder är framträdande: Café Maria, DEM (diakonalt ekonomiskt stöd), MIG (migration) samt övergripande diakonala projekt. I Café Maria serveras en kostnadsfri näringsrik frukost. Under öppettid finns diakoner och/eller präst i närvarande, för att möta besökare som behöver vägledning, stöd och eventuell länkning vidare till andra hjälpinsatser/verksamheter. I verksamheten finns flera volontärer, och utveckling av volontär-arbete är ett prioriterat område i DC och har under 2025 intensifierats. Noden DEM (diakonalt ekonomiskt stöd) drivs som en verksamhet i S:ta Marias lokaler och ska vara gemensam för hela Svenska kyrkan Malmö, och bemannas därför av diakoner från de olika församlingarna. Noden MIG möter konfidenter som befinner sig i olika former av migrationssituationer. I MIG kan man få stöd i kontakten med myndigheter, erhålla samtalsstöd samt vidarelänkning till andra resurspersoner som kan stödja på olika sätt. MIG samverkar med NGO:s (ideella organisationer) som finns i Diakonicentrum som Maracana och Läkare i Världen och även med Röda Korset, Rädda Barnen, BRIS och Stadsmissionens ”Unga Forum”.

DC hade under 2025 fyra olika projekt, med ett femtontal anställda, och de har finansierats med externa medel. Projekten var: Hoppet, Rätt att Leva, Tillit Malmö samt Tillit – råd och stöd, noden MIG har under 2025 arbetat nära dessa projekt. De två förstnämnde projekten, vilka båda avslutades under 2025, har mött unga ensamkommande ungdomar med migrationserfarenheter. Projekt Tillit Malmö är ett interreligiöst projekt med Svenska kyrkan Malmö och MMN (Malmö Muslimska Nätverk) som ingående parter; här handlar det bl a om att skapa en plattform för förståelse av varandras respektive verksamheter inom det psykosociala arbetet och utbyte av kunskap och erfarenheter. Projektet Tillit-Råd och Stöd startade under 2025, är ett projekt som delvis är sammanlänkat med Tillit-Malmö och där fokus ligger på att bidra till förbättrad integration och minskad psykosocial ohälsa genom ökad tillit till och kunskap om samhällets stödfunktioner bland tredjelandsmedborgare som lever i utsatta områden i Malmö. Projektformen lämpar sig för verksamheter där det finns ett tydligt diakonalt behov, där pastoratet inte självt har möjlighet att driva verksamheten och det finns möjlighet att söka externa medel. Tillsammans med Röda Korset och Skånes Stadsmission driver DC en värmestuga som finansierats genom IOP tillsammans med Malmö Stad. Vidare har

en uppsökarverksamhet, finansierat med externa medel, som riktas mot svenskar som befinner sig i Köpenhamn utgått från DC. Det är ett projekt som förlängts med ytterligare tre år från årsskiftet 2025/26. I Malmö sker ett brett samarbete med kommun, Region och ett flertal NGO:s.

Institutionssjälavården

Institutionssjälavården är en pastoratsövergripande verksamhet med syfte att erbjuda kyrkans stöd genom själavård på fängelse och häkte, sjukhus, den slutna psykiatrin och rättspsykiatrin, universitetet, inom polismyndigheten och på gymnasieskolor. De verksamheter som finns inom institutionssjälavården knyter på olika sätt an till flera av prioriterade områden i FIN så som barn och unga, hållbarhet i bemärkelsen existentiell hållbarhet, lärande förhållningssätt och samverkan. De flesta verksamheter inom Själavård i samverkan – Institutionssjälavården arbetar nära företrädare för andra kyrkor och samfund samt andra religioner. Sjukhuskyrkan och Universitetskyrkan är ekumeniska arbetslag. Fängelsekyrkan har ett dagligt samarbete med företrädare för andra kyrkor, samfund och religioner. Polispräst och Gymnasieteam arbetar med stor lyhördhet gentemot de med annan religiös tillhörighet.

Sjukhuskyrkan firar gudstjänst i sjukhusets Stilla rum och vid sjukbädden och erbjuder de kyrkliga handlingarna, som en viktig del av sitt arbete. Antalet själavårdssamtal i Sjukhuskyrkan uppgick till 3798 under verksamhetsåret. Under 2025 togs ett nytt stilla rum i bruk. Detta är central beläget och skapar goda förutsättningar för gudstjänster och undervisning. I anslutning till rummet finns ett samtalsrum som ger goda möjligheter samtal.

Undervisning är en bärande del i sjukhuskyrkans arbete, Under 2025 genomfördes ytterligare en kursomgång i praktisk själavårdsutbildning. Enskilda samtal med patienter, närstående och personal utgör huvuddelen av Sjukhuskyrkans dagliga verksamhet. Förutom detta erbjuds sorgegrupper för familjer samt de som förlorat närstående genom suicid. Sjukkyrkan har hållit reflektionsgrupper för vårdpersonal med olika vårdetiska frågeställningar. Sjukhuskyrkan har beredskapen dygnet runt, året runt på sjukhuset. Fängelsekyrkan håller gudstjänster och enskilda andakter som har stor betydelse för de intagna på anstalterna, särskilt kring de stora högtiderna står de välkända psalmerna och bibeltexterna för känslan av sammanhang och kontinuitet. På Fosie och Tygelsjö genomfördes flera ekumeniska jul- och påskgudstjänster tillsammans med präst från den ortodoxa kyrkofamiljen och diakonen från frikyrkorna. Sinnesromässor firas varje onsdag året runt och är av stor vikt för dem som går i behandling för sitt missbruk och sådana som lämnat sitt missbruk bakom sig. Det är en speciell gudstjänstgemenskap som ger stöd och sammanhang. Under allhelgonahelgen hölls i vanlig ordning en minnesgudstjänst i S:t Pauli kyrka för alla dem som avlidit genom missbruk under det gångna året.

Fängelsekyrkan har haft flera samtalsgrupper för intagna på anstalterna Fosie och Tygelsjö samt för gudstjänstdeltagarna i Sinnesromässan. Två retreater i ”sinnesromässans anda” har genomförts. Enskilda samtal med häktade och intagna är den största enskilda verksamheten inom Fängelsekyrkans arbete. Även inom ramen för arbetet med Sinnesromässan är det många enskilda samtal.

Universitetskyrkan erbjuder studenter och anställda vid universitetet enskilda samtal. Efterfrågan på enskilda samtal har ökat stadigt under 2025. Universitetskyrkan är också ett stöd för studenter och personal vid dödsfall. Liksom vid genomförandet av minnesstunder tillsammans med företrädare vid universitetet. Universitetskyrkan har medverkat vid olika utbildningsinsatser under 2025, bl a med blivande socionomer kring att möta människor i kris och oväntade dödsfall.

Under året har studenter inbjudits till existentiella samtal.

Samverkan Kyrka – Polis innebär att polisprästen möter poliser i enskilda samtal men också samtal i grupp och deltar i utbildningar där existentiella perspektiv önskas. Under 2025 startade en samtalsgrupp för gravida poliser, något som varit efterfrågat länge.

Gymnasieteamet har under året genomfört många klassbesök med interaktiva föreläsningar samt konfirmandundervisning för ungdomar i gymnasieåldern. Teamet har även haft minnesstunder på gymnasieskolor när det önskats. Gymnasieteamet finns med i arbetet med konvertiter i asylprocess, krisstöd på gymnasieskolor samt samverkansarbete såsom kontaktförmedling med kvinnojourer och BRIS. Gymnasieteamet bemannar samtalsmottagningen Unga prata hjälper.

Kyrkogårdsförvaltningen

I en tidigare gjord översyn av befintlig begravningsmark har förvaltningen identifierat att behovet av ny stor begravningsplats är överhängande. Behovet innefattar framför allt mark för kistgravar vända mot Mecka, samt för beredskapsmark. Befintlig mark för kistgravar vända mot Mecka finns idag på Östra kyrkogården, kvarter 30 och 32, vilka förväntas vara fullbelagda ca år 2030. Förvaltningen har under 2025, tillsammans med nyckelpersoner inom pastoratet, fört dialog med Malmö stad gällande ny begravningsmark. Det återstår frågor gällande planprocesser och ägarskap av mark innan arbete med projektering kan påbörjas. I väntan på att detta blir klart har ett arbete påbörjats med ett nytt gravkvarter för kistgravar vända mot Mecka på en befintlig kyrkogård. Detta för att kunna tillgodose behovet av mark i väntan på att ny stor begravningsplats står färdig att tas i bruk. Arbetet med det nya kvarteret planeras tas upp i budget för 2027, för att kunna stå färdigt senast 2030. I samband med markfrågan har andra frågor kring beredskap i begravningsuppdraget arbetats igenom. Inköp av lager för beredskapsmaterial har påbörjats, och flera viktiga frågor rörande beredskap har identifierats, såsom exempelvis bränsletillgång till krematoriet och till förvaltningens maskinpark. Kyrkogårdsförvaltningen har under 2025 arbetat vidare med arbetsmiljöfrågor, och lagt stor vikt vid utbildning av chefer med arbetsmiljöansvar. För att säkerställa ett gott arbetsmiljöarbete har en arbetsmiljösamordnare anställts, som från januari 2026 kommer arbeta halvtid åt kyrkogårdsförvaltningen. I arbetsmiljöarbetet har även frågan kring säsongsanställningars omvandling till helårsanställningar arbetats igenom och samverkats med fackliga företrädare. Detta resulterade i att driftenhet Pauli och Gamla, under hösten 2025 omvandlade säsongsanställningar till helårsanställningar. Anställningarna blev klara under oktober månad, och träder i kraft i januari 2026. Diskussioner har förts kring vilka vinster detta kan medföra, både för medarbetare och arbetsgivare, och det som identifierats har varit exempelvis tryggare anställningsform, stabilare arbetsgrupper, minskad arbetstidsåtgång för rekrytering och introduktion för både chefer och stödfunktioner. I samma enhet utreddes under året bygglovsfrågan gällande gravanordningar på Pauli mellersta kyrkogårds fria kvarter av Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad. Gravanordningarna på fria kvarteret har varit en arbetsmiljöfråga under lång tid, då det varit svårt att kontrollera säkerheten i konstruktionerna. Utredningen hjälpte till i frågan om bygglov, och förvaltningens interna stenverkstad har börjat utföra kontroller på gravvårdar av större karaktär. Ute på kyrkogårdarna har hållbarhetsarbetet, gällande framför allt växtmaterial, inneburit tidskrävande arbetsinsatser. Utmaningarna med skadedjur och sjukdomar på buxbom har varit omfattande under 2025, och förvaltningens arbete har handlat mycket om att stärka och ta väl hand om den befintliga buxbomen, för att undvika att behöva byta ut mer än abso-

lut nödvändigt. Konsekvenser av att medarbetare hittat lövplattmask i blomsterleveranser kan innebära att förvaltningen behöver byta leverantör för att få inhemskt odlade växter, vilket i sin tur kommer innebära ökade kostnader.

Fastighetsavdelningen

Fastighetsbeståndet är stort med 65 fastigheter, ca 100 byggnader varav 23 kyrkor och 8 kapell. Många byggnader är gamla och flera står under kulturmiljölagens skydd och därmed Länsstyrelsens tillsyn. Detta ställer stora krav på både skötsel, underhåll och val av material, metod och hantverkare vid åtgärder på byggnaderna. I Limhamns församling har Bunkeflo kyrkas tak bytts, i Tygelsjö kyrka har ett provfönster utformats inför processen att byta fönster i kyrkan. Tygelsjö prästgård har fått taket och skorstenen renoverad. I Västra Klagstorps kyrka har taket målats om och fasad och fönster har renoverats. I S:t Petri församling har Stora Salen byggts om till körsal och multisal, arbetet kommer vara slutfört 2026. S:t Petri församlingshus har sålts till ett av pastoratet helägt aktiebolag.

I S:t Johannes församling pågår renoveringen av stenfasaden på S:t Johannes kyrka i etapp 3 och projekteringen för etapp 5 har gjorts parallellt. Hela arbetet med stenfasaden beräknas vara klart i slutet av 2027. Utredning av lokalbehov för församlingen har påbörjats och även diakonicentrums lokalbehov har utretts. I Hyllie församling har Gamlegård genomgått en renovering och en ombyggnad till förskolan har gjorts. Provisoriska bodar har ställts upp för diakoniverksamheten i församlingen och processen för att söka bygglov har påbörjats. I Fosie församling har fasaden och sprickbildningen i Fosie kyrka varit i fokus. Länsstyrelsen har gjort tillsyn på Lockarps kyrka. Glostorps kyrka har stängts under hösten p.g.a. inomhusklimatet. Arbetet med att hitta en långsiktig plan framåt för byggnaden har påbörjats och kyrkan beräknas öppna igen under 2026. Oxie kyrka har också varit stängde under året och en plan för hur kyrkan ska renoveras inuti är framtagen. I Husie församling har ombyggnaden av Husie församlingshus varit i fokus. Renoveringen är nu färdigställd och församlingen samlar sin verksamhet i byggnaden under början av 2026. Utvecklingen av Kirsebergs församlingshem och kontorsdel har inletts. Ombyggnad och tillbyggnad av Villa Hohög har projekterats och arbetet med ombyggnaden och tillbyggnaden har påbörjats. Taket har renoverats på byggnader L1 och L4 på Östra kyrkogården. Takrenovering på Pauli södra har genomförts och golvet i Krematoriet i Limhamn har lagts om. Fastighetsavdelningen arbetar med löpande planerat underhåll och drift samt med akuta fel och planerade projekt med alla pastoratets fastigheter. Underhållsskulden är stor på många av byggnaderna. 50-åriga underhållsplaner tas fram för samtliga byggnader inom pastoratet på församlingssidan. Under året har 27 underhållsplaner tagits fram och nästa år tas resterande ca 10 planer fram. Arbetet fortsätter också med att sätta en struktur för hur fastighetsavdelningen ska jobba med underhållsplanerna framåt, både i projektform och för det löpande underhållet. Budgetarbete och även långsiktig planering kommer att underlättas genom arbetet med underhållsplanerna.

Verksamhetsstöd övrigt

Ekonomiavdelningen har under 2025 fortsatt arbetet, som påbörjades under 2024, med att organisera och kompetensförflytta avdelningen för att kunna möta framtida krav, utmaningar och fullfölja sitt uppdrag samt att hålla jämna steg med den snabba utvecklingen inom ekonomi. Avdelningen har aktivt arbetat med att flytta ut konteringen i verksamheterna för att effektivisera och förbättra precisionen. Vidare har avdelningen arbetat med likviditeten och vilka möjligheter Malmö pastorat har att tillföra likvida medel för att ha en långsiktig ekonomi i balans. Det har gjorts en inventering tillsammans med extern konsult gällande Malmö pastorats stiftelser, gåvor och bidrag och som ligger till grund till hur dessa medel framåt används på bästa sätt. Jämte alla dessa delar har avdelningen aktivt arbetat med att förbättra både budget- och bokslutsprocesser.

HR-avdelningen har under 2025 fått sätta sig in i det nya avtal 2025 som blev klart strax innan sommaren där det var många förändringar i den allmänna villkoren som skulle börja gälla 1 januari 2026 och som har behövts kommuniceras till berörda chefer och medarbetare. Vidare har lönekartläggning efter lönerevisionen gjorts och dess resultat har lett till åtgärder för både grupper och individer. Vidare har avdelningen arbetat med förberedelsearbete tillsammans med Löneservice för systembyte av lönesystem och tidredovisningssystem. Under 2025 har upphandling av ett nytt rekryteringssystem och HR system skett som innehåller systemstöd för vad som sker inför, under och efter en anställning, digitala personalakter, digitala utskick av dokument och avtal och möjliggör professionellare rekrytering. Utbildning har skett för chefer i lönerevisonsarbetet och i att hålla lönesamtal, samt arbetsmiljöarbete.

IT-avdelningen har arbetat med införande av en gemensam supportfunktion för samtliga stödfunktioner (ekonomi, fastighet, HR, IT, kommunikation) vilket fallit väl ut. Nu är det lätt som medarbetare, och förtroendevald, att veta vart en ska vända sig med sin fråga. Vidare har det skett en översyn av GDPR där skapandet av en gemensam registerförteckning samt nya rutiner implementerats. Uppgraderingen till Windows 11 för samtliga datorer har skett. Vidare har avdelningen arbetat med rutiner och digitaliseringsinitiativ i samverkan med både HR och ekonomiavdelningen. IT-avdelningen säkerställer att Svenska kyrkan Malmö följer nationell nivås riktlinjer för informationssäkerhet, för att minimera risken för att drabbas av en ny cyberattack.

Kommunikationsavdelningen har under året ansvarat för att genom strategisk intern och extern kommunikation stödja och synliggöra Svenska kyrkan Malmös samlade verksamheter.

Kyrkovalet var årets mest omfattande uppdrag. Arbetet omfattade planering, produktion och genomförande av informationsinsatser i radio, sociala medier, tryckta medier och på pastoratets webbplatser. Publika aktiviteter i centrala Malmö genomfördes för att möjliggöra möten mellan nomineringsgrupper och väljare. Insatsen resulterade i en bred och tydlig kommunikationsnärvaro och förbättrad tillgänglighet till information inför valet. Satsningen på Trovärdigt fortsatte och omfattade månatlig digital publicering samt två tryckta bilagor i Sydsvenskan. Materialet har haft god räckvidd och utgör en central del av pastoratets gemensamma kommunikationsplattform, med syfte att förmedla fördjupande innehåll om kyrkans verksamhet och uppdrag. Kulturannonsen i Sydsvenskan fortsatte att vara en viktig kanal för att synliggöra pastoratets kulturutbud. Den återkommande halvsidesannonsen bidrar till att upprätthålla en sammanhållen och tydlig bild av Svenska kyrkan Malmö som kulturaktör i staden. Implementeringen av den nya grafiska profilen fortsatte under året. Trycksaker och digitalt material uppdatera-

des löpande i samband med revidering och nyproduktion. Under 2026 prioriteras implementeringen av sociala medier-strategin, med målsättningen att säkerställa en enhetlig och kvalitetssäkrad digital närvaro i hela organisationen. Veckonytt publicerades löpande, med undantag för sommar- och juluppehåll, och fortsatte att vara en central kanal för intern information och samordning.

Intranätet Axet uppdaterades kontinuerligt med riktlinjer, regelverk och stödmaterial för att underlätta verksamheternas arbete.

Väsentliga politiska beslut fattade under året Kyrkofullmäktige

Förutom att kyrkofullmäktige har beslutat att lägga årsredovisningen för 2024 till handlingarna, fastställt årsredovisningens resultat- och balansräkning för 2024, samt överfört resultatet för 2024 i ny räkning har kyrkofullmäktige bland annat beslutat om:

• På nytt fastställa delegationsordningen

• Fastställande av församlingsinstruktion

• Antagande av arvodesreglemente

• Antagande av resepolicy

• Antagande av riktlinjer för avgifter vid utlämnande av allmänna handlingar

• Fastställande av antalet ledamöter i samtliga församlingsråd till tio samt antalet ersättare till fem.

• Fastställande av vård och underhållsplaner för tre kyrkogårdar och sju byggnader

• Antagande av prislista för grundskötsel av singelgravar

• Antagandet av prislista för östra kyrkogårdens judiska begravningsplats

• Verksamhetsplan och budget 2026 med plan för 2027 och 2028 för Svenska kyrkan Malmö

• Antagandet av en uthyrningspolicy

• Reviderat representations- och uppvaktningsreglemente

Kyrkorådet

Av kyrkorådets beslut kan särskilt nämnas följande:

• Besvarat remissen om skogsutredningen

• Aktieägartillskott till fastighetsbolaget S:t Petri

• Fastställa uppdaterad personuppgiftspolicy

• Anta en vägledning till resepolicyn

• Revidering av delegationsordningen

• Beslut om när nomineringsmötena till församlingsråden skulle ske, samt om administrationen runt dem

• Att inleda vänutbyte med Igelsia Filipina Indenpendiente (IFI)

• Att inleda vänutbyte med Evangelical Luthern Church of Jordan and the Holy Land (ELCJHL)

• Att starta ett inkluderingsarbete i Svenska kyrkan Malmö

• Anta en lönepolicy

• Fastställa avgifter för tillfälliga uthyrningar

• Besluta om utdelning ur samförvaltade stiftelser till ett belopp av 543 800kr till jul

Översikt över verksamhetens utveckling – 5 år i sammandrag

Kyrkorådet beslutade år 2022 om Färdplan organisation vars målbild är att organisera Svenska kyrkan Malmö på ett sätt som möter framtidens behov. Bland annat genom att de sex församlingarnas uppdrag följer det som står i Kyrkoordningen, förenklad organisationsmodell vad gäller styrning och ledning och ökad samverkan mellan kyrkoråd och församlingsråd. Under åren sedan Färdplan organisation antogs har Svenska kyrkan Malmö utvecklats i den riktning beslutet innebar.

De första åren mötte hela kyrkorådet varje församlingsråd en gång om året, och kyrkorådets arbetsutskott mötte församlingsrådens arbetsutskott två gånger per termin. Under 2025 skedde inga gemensamma möten mellan kyrkoråd och församlingsråd, däremot möttes kyrkorådens arbetsutskott och församlingsrådens arbetsutskott som tidigare. Dessa möten har gett en ökad förståelse för varandras uppdrag och underlättar samverkan.

Varje församlings församlingsråd har fortsatt att arbeta med uppdraget att vara en styrelse för hela församlingen. Organiseringen av församlingarnas arbetsledning, där församlingsherde har en, eller flera, chefer vid sin sida såsom biträdande församlingsherdar, arbetsledande församlingspedagog eller arbetsledande diakon underlättar denna strävan mot en gemensam sammanhållen församling. Denna organisering är menad att stärka, och möjliggöra, varje församlings uppdrag att möta församlingsbor, och de som vistas i församlingen enligt det grundläggande uppdraget såsom det beskrivs i Kyrkoordningen samt de mål som fastställts i Församlingsinstruktionen.

2023 skedde en förändring i hur administration/verksamhetsstöd (VHS) organiserades. Numera rapporterar cheferna i VHS direkt till kyrkoherden, och en av dem är utsedd till att samordna avdelningarna. De avdelningar som finns på VHS är ekonomiavdelning, fastighetsavdelning, HR-avdelning, IT-avdelning och kommunikationsavdelning, och de ska vara stöd till hela Svenska kyrkan Malmö. Under 2024 genomgick de dåvarande cheferna på VHS ett gemensamt ledarskapsprogram.

För den pastorala sidan har ett ledarskapsprogram genomförts och avslutats 2023–2025, och har ersatts med Teologiskt ledarforum, från hösten 2025. Där träffas de pastorala ledarna regelbundet för att reflektera över Svenska kyrkan Malmös uppdrag utifrån församlingsinstruktionen.

Även på kyrkogårdssidan har organisationsförändringar skett i en strävan efter att kunna sköta sitt uppdrag på bästa sätt. Där har hållits, och hålls, utbildningar för enhetschefer då det är angeläget att alla chefer och ledare inom Svenska kyrkan Malmö har en god förståelse av sitt uppdrag och redskapen att upprätthålla det.

Vid Ledarforum, vilket genomförs två gånger per år, möts alla chefer inom Svenska kyrkan Malmö, både pastorala sidan och kyrkogårdssidan. Det är en viktig mötesplats för gemensamt delande och utbildning i uppdraget som chef i Svenska kyrkan Malmö.

De pastorala ledarna har arbetat med att samordna bemanning av tider för kyrkliga handlingar, särskilt begravningar. Då antalet konfirmander varierat stort över Svenska kyrkan Malmö har det även behövts att de pastorala ledarna samordnat bemanningen för alla konfirmandgrupper.

Avdelningen för mark- och planarbete tillhör sedan 2025 kyrkogårdsförvaltningen i stället för fastighetsavdelningen. Lokalvården har organiserats om, tidigare hörde alla lokalvårdare till fastighetsavdelningen, sedan början av 2026 tillhör de som ska vårda kyrkorna dit, och övriga lokalvårdare hör till en serviceavdelning på kyrkogårdsförvaltningen.

När det gäller lokaler så har VHS flyttat från lokalerna på Fiskehamnsgatan 3 ut till delar av det som var församlingshus till S:t Mikael kyrka och nu kallas Arken på

Orkestergatan 5B. S:t Petri församlingshus har tömts och medarbetare och, snart, alla verksamheter som tidigare skedde där har flyttat till Fiskehamnsgatan 3, som nu kallas S:t Nicolaigården. Det gamla församlingshuset byggs om till hyreslägenheter.

I Husie församling har Husie församlingshem varit tömt för renovering och ombyggnation under 2025 med återflytt i början av 2026. Tanken är då att Husie församlingshem ska härbärgera arbetsplatser för församlingens samtliga anställda medarbetare.

Svenska kyrkan Malmö hade vid utgången av året 115 417 medlemmar, fördelat på församlingarna: Fosie 13 358, Husie 14 913, Hyllie 11 155, Limhamn 26 266, S:t Johannes 27 031 och S:t Petri 22 694 personer. Malmös befolkning bestod av 365 644 personer. Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, vilket innebär att uppdraget vänds till alla invånare samt har ett pastoralt ansvar för de som vistas i staden. Antalet som dagligen pendlat in i Malmö var ca 75 000 och antalet som dagligen pendlat ut ca 30 000. Detta ansvar betyder att Svenska kyrkan Malmö alltid behöver ha beredskap för det oväntade.

2017 var 131 114 av 332 461 malmöbor medlemmar i Svenska kyrkan, och vid utgången av 2025 var det 115 417 av 366 451. Utmaningen för Svenska kyrkan är att trots sjunkande medlemsantal så består uppdraget att sprida evangelium och vara en relevant kyrka i tiden för folket som bor, vistas och lever i Malmö.

FLERÅRSÖVERSIKT

Allmänna förutsättningar

per 31 december (antal)

Tillhöriga per den 31 december (andel av invånare%)

Kyrkoavgift exklusive stiftsavgift (%) 1

Heltidsnärvarande i genomsnitt *

- varav heltidsnärvarande i

begravningsverksamheten * Avser beräkning av heltidsnärvarande enligt not 12

Resultat (tkr)

Verksamhetens intäkter

från finansiella investeringar

slutavräkning (tkr)

Ekonomisk ställning

intäkter

Fastställt mål för det egna kapitalet (tkr)

Definitioner

1) Kyrkoavgift (%) – anges i procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten.

2) Begravningsverksamhetens nettokostnader – Begravningsverksamhetens totala kostnader minus Övriga intäkter och Ränteintäkter.

3) Personalkostnader/verksamhetens intäkter (%) – Uppgiften beräknas som resultaträkningens personalkostnader dividerat med resultaträkningens Summa verksamhetens intäkter.

4) Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%) – Uppgiften beräknas som resultaträkningens av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar dividerat med resultaträkningens Summa verksamhetens intäkter.

5) Soliditet (%) – Uppgiften beräknas som utgående eget kapital dividerat med balansomslutningen (totala tillgångar i balansräkningen).

6) Värdesäkring av eget kapital (%) – Uppgiften beräknas som årets resultat dividerat med ingående eget kapital.

7) Likviditet (%) – Uppgiften beräknas som utgående omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga skulder.

Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Under året har Svenska kyrkan Malmö verkat i en omvärld präglad av ekonomisk osäkerhet och kostnadsökningar, vilket ställt ökade krav på prioriteringar och ekonomisk styrning. Samtidigt har behovet av åtgärder inom fastighets- och anläggningsbeståndet varit påtagligt och haft betydelse för både resultat och likviditet. Arbetet bedrivs med målsättningen att förena ett ansvarsfullt nyttjande av resurser med en långsiktigt hållbar ekonomisk förvaltning.

Resultat och ekonomisk ställning

Resultat och ställning

Verksamhetsåret 2025 redovisar ett positivt resultat om 33,8 miljoner kronor (35,2 mnkr, 2024).

Församlingsverksamheten inklusive näringsverksamhet

Kyrkans grundläggande uppgift sker i de lokala kyrkorna och under 2025 har verksamheten bedrivits i enlighet med kyrkornas verksamhetsplaner och budget. Verksamhetskostnaderna uppgick till 31,4 miljoner kronor (35,7 mnkr, 2024)

Pastoratsgemensam församlingsverksamhet

Som pastoratsgemensam församlingsverksamhet räknas 2025 följande verksamheter: institutionssjälavården (fängelse-, sjukhus- och universitets-kyrkorna), Sverige-finskt församlingsarbete, Svenska kyrkans jour, S:t Nicolai kapell inkl.

Sinnesromässorna, Sjömanskyrkan samt Diakonicentrum. Verksamhetskostnaderna uppgick till 2,6 miljoner kronor (2,4 mnkr 2024) exklusive personalkostnader.

Näringsverksamhet

Svenska kyrkan Malmö hyr ut lokaler och bedriver därför näringsverksamhet. Dock är omfattningen ringa.

Förtroendemannaorganisationen

Under rubriken ryms både kostnader för förtroendemannaorganisationen och de medel som kyrkorådet haft till sitt förfogande för oförutsedda händelser i verksamheten. Förtroendemannaorganisationen har 2025 haft kostnader för 6,0 miljoner kronor (3,3 mnkr 2024) inklusive arvoden. Kyrkovalskostnader stod för 3,9 miljoner kronor. Kyrkorådet har under året haft 1,0 miljoner kronor till sitt förfogande för särskilda ändamål. Av dessa har 0,5 miljoner kronor använts som aktieägartillskott till Fastighetsbolaget S:t Petri AB. Aktieägartillskottet påverkar inte årets resultat utan redovisas direkt mot balansräkningen.

Personalkostnader

Personalkostnader för 2025 uppgår till 320,2 miljoner kronor (312,4 mnkr 2024) varav begravningsverksamhetens del är 105,4 miljoner kronor (102,3 mnkr 2024).

Övriga gemensamma intäkter och kostnader Här återfinns främst kyrkoavgiften och finansiella poster såsom värdepappersinvesteringar och ränteposter. Här finns även bidrag som ges till externa organisationer. Intäkterna av kyrkoavgiften når Svenska kyrkan Malmö med två års förskjutning. Intäkterna från 2025 års kyrkoavgift, inklusive ekonomisk utjämning blev 312 miljoner kronor (304 mnkr 2024).

Det positiva resultatet från finansiella investeringar kommer från utdelningar,

6,0 miljoner kronor (6,6 mnkr 2024) samt från kapitalvinster 7,9 miljoner kronor (1,9 mnkr 2024). Sammantaget ger detta ett resultat på 13,9 miljoner kronor (8,5 mnkr 2024). Under 2025 återfördes 0,2 miljoner kronor av nedskrivningen från 2022 (1,7 mnkr 2024), på grund av orealiserade värdeförändringar i fondportföljerna. Räntan på kyrkkontot följer den genomsnittliga styrräntan under året. Kyrkkontot är Svenska kyrkans gemensamma bankkonto och förvaltas av Swedbank. För Svenska kyrkan Malmös del gav det en ränteintäkt på totalt 1,5 miljoner kronor (1,9 mnkr 2024)

Serviceverksamheten

Att bedriva gravskötsel är en frivillig serviceverksamhet inom pastoratet. Verksamheten ska vara självbärande och dess ekonomi hanteras i sin helhet inom ramen för den medlemsfinansierande verksamheten. Gravskötseln visar på ett negativt resultat med 0,6 miljoner kronor (negativt 0,3 mnkr 2024).

Begravningsverksamheten

Sveriges riksdag har givit Svenska kyrkan uppdraget att svara för huvudmannaskapet för begravningsverksamheten i Sverige utom i Stockholm Stad och Tranås kommun. Alla som betalar kommunalskatt i Malmö stad betalar begravningsavgift. Begravningsavgiften fastställs årligen av Kammarkollegiet efter förslag från kyrkofullmäktige. Årets resultat för begravningsverksamheten visar på 2,7 miljoner kronor (underskott 10,2 mnkr 2024).

Finansiella instrument

Svenska kyrkan Malmös reglemente för medelsförvaltning fastställdes av kyrkofullmäktige 2021-09-29. Kyrkorådet prövar årligen behovet av förändringar i reglementet. Reglementet för medelsförvaltning överensstämmer i stora drag med finanspolicyn för nationell nivå. Reglementet innehåller riktlinjer för portföljsammansättning, etiska aspekter samt beskriver tillåten exponering mot marknads-, kredit- och likviditetsrisker. Svenska kyrkan Malmös finansiella tillgångar är placerade i fem konsortier (fonder) hos Kammarkollegiet. Dessa konsortier är fördelade så att 39,4 procent är investerade i svenska aktier, 16,7 procent i utländska aktier och 43,9 procent i räntebärande värdepapper. Fördelningen är beräknad utifrån marknadsvärde på balansdagen. Under året har Svenska kyrkan Malmö minskat innehavet hos Kammarkollegiet med 31,7 miljoner kronor räknat på anskaffningsvärde. Vid utgången av 2025 hade det långfristiga värdepappersinnehavet ett marknadsvärde om 170,3 miljoner kronor (228,6 mnkr 2024). All tillgänglig likviditet var vid utgången av 2025 placerad kortsiktigt på kyrkkontot, 50,3 miljoner kronor (51 mnkr 2024).

Marknadsrisk

Marknadsrisken består dels av prisrisk för aktieportföljen, dels av ränterisk för räntebärande värdepapper. Prisrisken för aktieportföljen är lika med risken att värdet på aktier varierar på grund av förändringar i marknadspriserna. Ränterisken för räntebärande värdepapper är lika med risken att värdet på ett finansiellt instrument (vanligen obligationer eller växlar) varierar till följd av förändringar i marknadsräntorna. Prisvariationerna är som regel större när det gäller aktier än räntebärande värdepapper vilket resulterar i en högre risk. Genom långsiktiga placeringar i en stor del räntebärande värdepapper har Svenska kyrkan Malmö som mål att generera god avkastning över tid på de långfristiga placeringarna. Likvida medel placeras på kyrkkontot. Ränterisken för likvida medel är mycket låg.

Kreditrisk

Kreditrisken utgörs av att motparten i en affärstransaktion inte kan uppfylla sin förpliktelse. För att hantera kreditrisken finns i policyn för medelsplaceringar angivet riktlinjer för hur stor del av värdepappersportföljen som får placeras hos olika typer av utgivare av räntebärande värdepapper.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisken består dels av risken för att ett finansiellt instrument inte kan avyttras utan avsevärda merkostnader, dels risken för att medel inte finns tillgängliga för att möta betalningsåtaganden.

Målsatt kapital

Från och med 2007 gäller Kyrkoordningens regler om målkapital (KO 47:5). Bestämmelserna innebär att Kyrkofullmäktige ska fastställa ett långsiktigt mål för storleken på det egna kapitalet, uttryckt i kronor. Det egna kapitalet ska vara så stort att det utgör en betryggande buffert för ekonomiska påfrestningar. I november 2019 fastställde Kyrkofullmäktige att målsatt kapital, från och med 2020, ska uppgå till 445 miljoner kronor. Eget kapital uppgår vid utgången av 2025 till 636,5 miljoner kronor och överstiger därmed målkapital med 190,1 miljoner kronor.

Kollekter, (tkr)

Kollekter tas upp i samband med gudstjänst. En riks- eller stiftskollekt tas upp till samma ändamål och på samma dag i hela landet/stiftet. Kollektändamål och dagar fastställs av kyrkostyrelsen respektive domkapitlet. Församlingskollekter beslutas i församlingen. Församlingskollekt kan tas upp till förmån för en annan juridisk person. Förmedlade kollekter tas inte upp i pastoratets resultaträkning.

Stiftelser som Malmö pastorat förvaltar

Malmö pastorat har av gåvogivarna getts förtroendet att förvalta 36 (37 2024) stiftelser. Det totala utgående egna kapitalet är 143,0 miljoner kronor, tillgångarnas marknadsvärde uppgår till 165,3 miljoner kronor (160,9 mnkr 2024). Avkastningen delas ut i enlighet med respektive givares vilja.

Investeringar

Malmö pastorats utgifter för investeringsprojekt, inklusive kyrkoantikvarisk ersättning, uppgick 2025 till 104,1 miljoner kronor (70,3 mnkr 2024). Under året uppgick värdet av färdigställda investeringsprojekt, inklusive kyrkoantikvarisk ersättning, till 83,5 miljoner kronor (22,7 mnkr 2024). Erhållen kyrkoantikvarisk ersättning uppgick under 2025 till 25,5 miljoner kronor (18,3 mnkr 2024). De större investeringsprojekt som pågick under året var ombyggnad och renovering av Husie församlingshem, åtgärder av stenfasader etapp 3 i S:t Johannes kyrka, takomläggning i Bunkeflo kyrka, ombyggnad av stora salen i S:t Nicolai kyrka samt projektet Villa Hohög.

Väsentliga personalförhållanden

Kompetensförsörjning är en utmaning för Svenska kyrkan Malmö nu och framgent, särskilt när det gäller församlingspedagoger, diakoner, musiker och präster. Ett nytt rekryteringssystem togs i bruk 2025, vilket breddat möjligheterna för Svenska kyrkan Malmö att synas i rekryteringsarbetet. Arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare fortsätter.

Svenska kyrkan Malmö genomför det systematiska arbetsmiljöarbetet bland annat i samverkan genom två arbetsmiljögrupper, en ihop med skyddsombud på Kyrkogårdsförvaltning och en ihop med skyddsombud på församlingssidan och verksamhetsstöd. Dessa rapporterar vidare till Skyddskommittén som sammanträder fyra gånger per år och leds av kyrkoherden.

OSA - Rond

I början av oktober 2025 genomfördes en OSA rond (organisatorisk och social arbetsmiljö) för hela pastoratet, med en svarsfrekvens på 77%. OSA har ersatt den tidigare medarbetarundersökningen AKKA.

En OSA rapport är ett dokument som visar hur arbetsgivaren arbetar systematiskt med att förebygga ohälsa och främja en hållbar arbetsmiljö inom tre huvudområden:

• Arbetsbelastning

• Arbetstidens förläggning

• Kränkande särbehandling

Mätningen omfattar två områden: engagemang och välmående. Resultatet baseras på en tiogradig skala. På en tiogradig skala där: 7–10 indikerar ett starkt och positivt resultat. 4–6 visar på ett mellanresultat med tydlig förbättringspotential. 1 – 3 signalerar att det är många som upplever låg nivå av engagemang och välmående.

Malmö pastorat Församlingar Verksamhets- Kyrkogårds stöd förvaltningen

Årets OSArond visar ett eNPSvärde på –18. Det innebär att andelen medarbetare som inte skulle rekommendera Svenska kyrkan Malmö som arbetsgivare är större än andelen som skulle göra det. Ett negativt eNPSvärde är en signal om att flera medarbetare upplever utmaningar i sin arbetsmiljö eller i sitt engagemang. Under 2025 påbörjades en process med alla arbetsledare kring kulturförändringsarbete för att stärka förståelsen av ledaransvar och medarbetaransvar. En ytterligare åtgärd har varit att kontinuerligt göra pulsmätningar. Dessa mätningar är ett av verktygen för att stärka medarbetarupplevelsen och förbättra eNPS. Med regelbundna frågor kan varje chef arbeta med sitt specifika förändringsarbete. Till skillnad från den årliga OSA-mätningen ger pulsmätningen kontinuerlig möjlighet att agera snabbt och hjälpa ledare att förstå hur medarbetarna faktiskt mår i vardagen. Pulsmätningar skapar också en kultur av lyhördhet, när medarbetare ser att deras feedback efterfrågas och leder till att konkreta åtgärder vidtas. Det ökar både förtroendet och viljan att bidra. Detta är en central drivkraft bakom högre eNPS.

Malmö pastorat Församlingar

Verksamhets Kyrkogårdsstöd förvaltningen

eNPS -18 -18 -48 -17

Personalstatistik

Antal heltidsnärvarande

Heltidsnärvarande är tiden som Svenska kyrkan Malmö har betalat omräknat i heltidstjänster, det vill säga vad som sammanlagt har betalats ut till personer som är tillsvidareanställda eller tillfälligt anställda. I denna beräkning tas anställda som tjänar under 0,5 pbb med men inte frånvaro pga sjukdom dag 1-90. Detta skiljer sig från årsredovisningslagens beräkningsgrund vilket medför att dessa belopp skiljer sig från antalet anställda i not 12 personal.

Församlingar, DC o institutionssjälavården

Antalet heltidsnärvarande har ökat med 7,5 heltidsnärvarande från 2024 till 2025. En förklaring kan vara att vi har påbörjat projektet att helårsanställda på kyrkogårdsförvaltningen, med start på Pauli kyrkogård och succesivt gå ifrån säsongsanställningar.

Könsfördelning

Definitionen av jämn könsfördelning är att representation av endera kön inte överstiger 60 procent av de anställda.

2025 2024

Män Kvinnor Män Kvinnor 42% 58% 40% 60%

Det har blivit en jämnare könsfördelning under 2025 är under 2024

Åldersfördelningen

47,4 år 47,6 år

30-49 50 - 30-49 5046% 46% 42 % 49%

Medelåldern har sjunkit marginellt med 0,2 % enhet och det har blivit en jämnare könsfördelning under 2025 är under 2024

Åldersfördelning

Olycksfall:

45 (26%)

Personalomsättningen

Personalomsättningen räknas som antal slutade under året i förhållande till medeltalet antal anställda.

2025: 10,6 % 2024: 8,4 %

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron mellan 1–14 dagar räknas som korttidssjukfrånvaro och sjukfrånvaro 15 dagar och längre räknas som långtidssjukfrånvaron.

2025 2024 1–14 15 - 1–14 152,94 % 1,94 % 2,02 % 3,00 %

Arbetsmiljö

Under året har 170 olycksfall, tillbud och riskobservationer rapporterats in i IA-systemet, jämfört med 153 året innan.

2025 2024

Riskobservation

40 (24%)

Tillbud: 85 (50%)

2025 års rapportering fördelat enligt nedan:

Olycksfall: 62 (40%)

■ Riskobservation

■ Tillbud

■ Olycksfall

Olycksfall: Oväntad händelse, kortvarig och ovanlig. Exempel på händelser är när du halkar, faller, klämmer dig eller att du har utsatts för hot, våld eller rån på arbetet.

Tillbud: Oönskade händelser eller situationer som skulle kunna leda till olycksfall eller annan ohälsa. Tillbud visar var det finns arbetsmiljörisker. Det behöver inte innebära att någon person varit nära att skadas. I år har det rapporterats in många tillbudsanmälningar som rör nedfallande grenar i samband med stormar. Detta visar att extrema väderförhållanden har skapat en ökad risk i våra utomhusmiljöer.

Riskobservationer: Iakttagelse av en brist i arbetsmiljön – innan det blir ett tillbud.

Riskobservation:

32 (21%)

Tillbud: 59 (39%)

Förväntad ekonomisk utveckling

Den svenska ekonomin har under 2025 präglats av en svag konjunktur, men under slutet av året och in i 2026 har förutsättningarna successivt förbättrats. Inflationen har sjunkit tydligt och bedöms ligga kring eller under Riksbankens mål, vilket har bidragit till ett stabilare ränteläge. Detta har stärkt hushållens köpkraft och skapat bättre förutsättningar för konsumtion och investeringar.

Den ekonomiska tillväxten förväntas stärkas under 2026, om än från låga nivåer. Återhämtningen drivs främst av stigande reallöner och en gradvis förbättring av den inhemska efterfrågan. Arbetsmarknaden är dock fortsatt ansträngd, med relativt hög arbetslöshet, vilket innebär att återhämtningen sker i långsam takt. Sammantaget kännetecknas den ekonomiska utvecklingen av en försiktig stabilisering, samtidigt som osäkerhet kvarstår kopplad till omvärldsläget och arbetsmarknadens utveckling.

Påverkan på Svenska kyrkan Malmö

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige påverkar Malmö pastorat främst genom förändringar i skattebasen och kostnadsutvecklingen. Den förbättrade konjunkturen och stigande reallöner bidrar till mer stabila förutsättningar för kyrkoavgiftsintäkterna, även om effekterna motverkas av ett långsiktigt minskande medlemsantal.

Samtidigt innebär den fortsatt höga arbetslösheten i delar av Malmö att intäktsutvecklingen är mer osäker än i riket som helhet. På kostnadssidan kvarstår ett högt kostnadsläge, särskilt avseende fastighetsförvaltning och personal, trots att inflationen har avtagit. Sammantaget innebär detta att Malmö pastorat går in i kommande år med något stabilare externa förutsättningar, men med fortsatt behov av god ekonomisk hushållning och långsiktig planering för att möta strukturella utmaningar.

Framtida utmaning ur Svenska kyrkan Malmös perspektiv

Övergripande utmaningar

En av de stora utmaningarna är att trots en framtida minskad budget så kommer Svenska kyrkans uppdrag för Malmö att bestå. I tider av kris och oro räknar samhället med kyrkan i än högre grad än tidigare, vilket innebär att fortsatta prioriteringar blir nödvändiga. Svenska kyrkan Malmö med sina sex församlingar ska verka i sina olika kontexter på bästa sätt i den folkkyrka församlingsborna och medarbetare är satta att tjäna i, för att gestalta församlingsinstruktionens vision och uppdrag fullt ut – Ett enda bröd, en enda mänsklighet som verkar för försonande mångfald i staden.

Samhälleliga utmaningar är de som härrör från samhällsutvecklingen, bland annat ökad matfattigdom och ekonomisk ojämlikhet samt ökad polarisering. Likaså ökade konfliktnivåer i världen som tar sig uttryck i spänningar eller motsättningar mellan grupper i Malmö. En längre period har den politiska debatten handlat om gängkriminaliteten och det grova våldet som kryper allt lägre ner i åldrarna, även om en vändning tycks ha skett på senare tid. En framtida utmaning kommer vara att arbeta med reparativ rättvisa och försoning med den som utsatt och den som blivit utsatt för våldet.

En annan övergripande utmaning är kompetensförsörjningen. Det som märks redan är problem att rekrytera till profilyrkena, samt chefer till församlings-verksamheten. Svenska kyrkan Malmö har vid rekryteringar inte kunnat konkurrera med lönerna tidigare och ser inte att det kommer att vara möjligt i framtiden heller.

Samhället går mot att bli mer och mer digitalt. Hur hänger Svenska kyrkan med

i denna utveckling, samtidigt som målgruppen till stor del är äldre med en förmodad bristande digital kompetens? Samtidigt ska verksamheten behålla och fånga en yngre målgrupp med stor digital kännedom.

Artificiell intelligens (AI) är något som kan komma att påverka pastoratet framgent. Frågan behöver ställas kring hur ett arbete med AI kan se ut, hur det kommer att påverka verksamheterna och vilka förhållningsätt som behövs i denna framtida utveckling? Det finns många parametrar att ta hänsyn till som att säkerställa att rätt information används och på rätt sätt.

Ett förändrat klimat påverkar Svenska kyrkan Malmös fastigheter, vilket under 2025 har blivit tydligt då flera kyrkor har behövt stängas på grund av mikrobiell påväxt.

Verksamhetsutmaningar

Många av Svenska kyrkan Malmös verksamheter är välbesökta särskilt de som vänder sig till de allra minsta. Ibland är efterfrågan större än vad som kan erbjudas utifrån exempelvis personalresurser. I takt med att verksamheter växer och att fler människor söker kyrkan i sin andliga längtan, så är det en utmaning inför framtiden att möta upp detta behov.

En positiv utmaning är alla de – ofta unga – människor som söker sig till de olika församlingarna och vill ha en uppgift som ideella eller hitta en plats i kyrkan på något sätt. Svenska kyrkan Malmö behöver rustas för att möta upp den förväntan. Arbetet med ideella är en viktig fråga för både nutid och framtid, och är också en teologisk fråga, särskilt i en Luthersk kyrka.

Det finns även en förväntan och önskemål från olika samhällsaktörer att samverka och där behöver Svenska kyrkan Malmö tränas i både öppenhet och i att sätta gränser utifrån uppdrag och resursmöjligheter.

Strukturen på de gudstjänstfirande församlingarna i de centrala delarna av Malmö har ändrats på senare år, allt fler besökare som deltar i högmässan talar inte svenska. Det är inte en och samma grupp som kommer, utan många är turister och engångsbesökare. Det liturgiska språket förenar på många sätt men man ser ett behov av att på allvar behöva tänka kring det talade och skrivna språket i högmässan. Det är en positiv utmaning som ligger i en inte alltför lång framtid att börja arbeta med på olika sätt.

För de församlingar som oplanerat fått stänga kyrkor under 2025 på kommer en utmaning vara att bygga gudstjänstfirande församling igen när kyrkorna öppnar.

Utmaningar inom begravningsverksamheten Kyrkogårdsförvaltningen har, som beskrivits ovan, behov av ny begravningsmark och även beredskapsmark. Dialog har inletts med Malmö stad, men ännu återstår det både arbete, tid och resurser innan en ny begravningsplats kan tas i bruk.

Planering av arbetsuppgifter över året, för att kunna gå från säsongs-anställningar till helårsanställningar inom samtliga driftenheter.

Fortsatt arbete med arbetsmiljöfrågor, med målet att få samtliga nödvändiga rutiner på plats och implementerade i hela verksamheten.

Barnkonsekvensanalys

Synlighet

Årsredovisningen sammanfattar de centrala delarna av de verksamhetsberättelser som skrivits fram inom organisationens olika delar. Barn samt den verksamhet som riktar sig till barn och unga omnämns vid flertalet tillfällen i redovisningen. Mer specifikt omnämns barn i avsnitten; Händelser av väsentlig betydelse samt Prioriterade områden. Det lyfts även fram att en del av Svenska kyrkan Malmös vision och uppdrag är att lyssna på barnen och att alltid ha barnens bästa för ögonen.

Verksamheternas barnkonsekvensanalyser

Verksamheterna har själva uppmuntrats att skriva barnkonsekvensanalyser utifrån sina verksamhetsberättelser och vad som skedde 2025.

Begravningsverksamhetens uppdrag riktar sig till samtliga invånare i Malmö, därigenom även till barn. Kyrkogårdsförvaltningen har samverkat med projektet BURB, Barn och ungas rätt till begravningsplatsen, där viktiga synsätt tagits tillvara för både befintliga kyrkogårdar samt vid nyanläggning. BURB har även deltagit med ungdomsrepresentanter vid Kyrkogårdsberedningens sammanträden och på så vis fått möjlighet till delaktighet i frågor som rör begravningsuppdraget.

När planering och projektering av nya gravskick och anläggningar utformas finns barnens perspektiv med, tillsammans med tillgänglighetsperspektiv. Resultat av detta kan synas i form av lägre placerade skyltar, ledstänger i trappor på två höjer samt lägre häckar och buskage för friare sikt från låg ögonhöjd.

I barnkonsekvensanalysen framhålls från Fosie församling att medarbetarna vill använda referensgrupper av barn som tittar på lokaler och material, för att få ett barnperspektiv på dessa. Under 2025/26 är barn delaktiga i arbetet med de nya psalmförslagen. Barnens rätt till gudstjänst ska vara tydlig, och deras egen möjlighet till engagemang ska uppmuntras. Församlingens uppdrag ska vara djupt förankrat i medvetenhet av vikten av att se barnen och lyssna till barnens perspektiv.

I barnkonsekvensanalysen från Husie församling framhålls att barnens plats i gudstjänsten varit ett viktigt perspektiv i utformandet av rummet i Syster Astrids kyrka när den renoveras och församlingsrådet har fattat beslut om att skapa ett barnhörn i Kirsebergs kyrka. Rädda barnen har funnit att så många som 25% av barnen i Kirseberg lever i fattigdom, vilket har resulterat i beslutet att Tacokvällar förlagts till fredagar före barnbidraget, för att erbjuda matmöjligheter. I entrén till Kirsebergs församlingshem har en informationstavla förvandlats till en tavla för barns teckningar, för att tydligt visa på deras plats i församlingen.

Från Hyllie församling beskrivs det i barnkonsekvensanalysen att barnet har en särställning i den kristna tron. Hyllie församling har under 2025 konsekvent arbetat utifrån barnens eget perspektiv, vuxnas barnperspektiv och barnrättsperspektivet. Detta har säkerställt att barns röster hörs och tas på allvar i planering, genomförande och utveckling av församlingens verksamheter.

I Limhamns församling finns det en stor medvetenhet, ett rikt utbud och ett tydligt fokus i församlingens verksamheter som riktar sig till barn.

S:t Johannes församling skriver i sin barnkonsekvensanalys att barn och unga har en självklar plats i församlingens verksamhet. Församlingen kommer fortsätta att sätta barn och ungas perspektiv i centrum och ser nu över för framtiden hur vi kan nå fler genom samverkan och gemensamma krafter.

I barnkonsekvensanalysen för S:t Petri församling uttrycks att barn och ungdomar har en viktig plats i församlingen. De finns i de öppna verksamheterna för

barn med vuxna, i de sju barnkörerna, i Ungdomskören, ledargruppen och i ungdomsgruppen. Församlingen har ökat antal konfirmandgrupper då det är viktigt att bereda plats åt ungdomarna. Detta gäller även de stora konfirmandevenemangen i församlingen. Arbetet med skolor är också prioriterat och församlingen har bjudit in till olika ”föreställningar” vid påsk och jul, men också erbjudit undervisningspass eller anpassat undervisningspass utifrån skolornas behov. Församlingen har också aktivt arbetat med att frigöra och prioritera tider för dop.

I barnkonsekvensanalysen från institutionssjälavården skrivs det att det främst är Sjukhuskyrkan och Gymnasieteamet som bedriver en kontinuerlig verksamhet som riktar sig till barn och ungdomar. Behöver något barn eller ungdom särskilt stöd av Sjukhuskyrkan eller Gymnasieteamet avsätts nödvändiga personella resurser för detta. Sådant stöd sker alltid i samråd med barnets eller ungdomens vårdnadshavare. Barn- och ungdomsaspekter beaktas vid bedömningen av Sjukhuskyrkans och Gymnasieteamets verksamheter och budgetäskanden i de delar som berör barn och ungdomar.

Sammanfattning

Barn och unga är ett tydligt prioriterat område i Svenska kyrkan Malmö vilket också framgår i det arbete som har bedrivits under 2025. Det är positivt med det pågående utvecklingsarbetet inom barnkonsekvensanalys och konfirmand samt de samarbeten och satsningar som har gjorts.

Ett exempel på en utmaning framöver är att säkerställa den pedagogiska kompetensen i konfirmandarbetet, vilken anges i Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. Detta bör tas i beaktande vid översynen av anställningar i församlingarna. Om barn och unga är prioriterade bör även den kompetens som krävs för att bedriva ett gott pedagogiskt arbete vara prioriterad.

Församlingarnas grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission, vilket även lyfts fram i årsredovisningen.

Barn relaterar till alla dimensioner av den grundläggande uppgiften på ett lika självklart sätt som de olika dimensionerna relaterar till varandra. Det är glädjande att de verksamhetsberättelser från församlingarna som delvis ligger till grund för årsredovisningen i högre grad än tidigare år har fått med att barn och unga finns med i många olika sammanhang, som ideella unga ledare i konfirmandarbete och i ungdomsgruppers arbete, de är körsångare, konsertbesökare, gudstjänstvärdar och musiker i gudstjänster. Framöver är utmaningen att verkligen få med barn och unga redan på planeringsstadiet av många verksamheter.

Resultaträkning

Belopp i tkr

Verksamhetens intäkter

Förändring av lager, av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete

Verksamhetens kostnader Kostnader för

köpta tjänster

Av- och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar

verksamhetskostnader

verksamhetens kostnader

Resultat från finansiella investeringar 13

från finansiella anläggningstillgångar

ränteintäkter och liknande resultatposter

Räntekostnader och liknande resultatposter

efter finansiella poster

Balansräkning

Tillgångar, tkr

Anläggningstillgångar 15

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och

Inventarier, verktyg och installationer

Pågående nyanläggning och förskott

avseende materiella anläggningstillgångar

Finansiella anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

Balansräkning

Kortfristiga

Ställda säkerheter Inga Inga Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga

Kassaflödesanalys

Belopp i tkr Not 2025 2024 2 025 2024 Den löpande verksamheten

Rörelseresultat

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Av- och nedskrivningar av immateriella och 22

materiella anläggningstillgångar

Minskning av avsättningar

Resultat vid försäljning av finansiella 7 919 1 902 7 919 1 902 anläggningstillgångar

Resultat vid försäljning av 1 301 0 1 301 0 materiella anläggningstillgångar

Övriga poster som inte ingår i kassaflödet -1

Erhållen ränta

utdelning

Betald inkomstskatt avseende näringsverksamhet

Kassaflöde från den löpande verksamheten före

förändringar av rörelsekapital

Kassaflöde från förändring i rörelsekapital, långfristig gravskötselskuld och begravningsverksamheten

Ökning/minskning av kortfristiga fordringar

Förändring av långfristig skuld

Förändring av långfristig fordran

Ökning/minskning

Ökning/minskning av långfristig fordran

till begravningsverksamheten

Ökning/minskning av långfristig gravskötselskuld

Ökning/minskning av långfristig skuld

till begravningsverksamheten

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar

Försäljning av materiella anläggningstillgångar

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -59

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar

Övriga investeringar( Fastighetsbolaget)

Kassaflöde från investeringsverksamheten

Finansieringsverksamheten

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

Årets kassaflöde

Tilläggsupplysningar, gemensamma för moderbolag och koncern

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Redovisnings- och värderingsprinciper Malmö pastorats årsredovisning har upprättas enligt årsredovisningslagen (1995:1554), begravningslagen (1990:1144) och Bokföringsnämndens BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av Kyrkostyrelsens redovisningsråd för Svenska Kyrkan, KRED. Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år, om inget annat anges.

Belopp

Samtliga belopp är angivna i tusentals kr (tkr) om inget annat anges. Beloppen inom parentes anger föregående års värden.

Intäktsredovisning

Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.

Kyrkoavgift och begravningsavgift

Svenska kyrkans huvudintäkt utgörs av kyrkoavgiften. I enlighet med lag om avgift till registrerat trossamfund får Svenska kyrkan statlig hjälp med uppbörd, taxering och indrivning av kyrkoavgiftsmedlen. Det slutliga utfallet av kyrkans avgiftsunderlag erhålls först två år efter avgiftsgrundande år och därför är Svenska kyrkan berättigad att uppbära ett förskott från staten, fördelat med en tolftedel per månad. Samtidigt med utbetalningen av förskottet sker en avräkning av det slutliga avgiftsunderlaget två år tillbaka. Kyrkoavgiften intäktsredovisas i takt med utbetalningarna från staten.

Sedan 2017 har en enhetlig begravningsavgift införts i hela landet förutom i Stockholm och Tranås där Svenska kyrkan inte är huvudman för begravningsverksamheten. Den begravningsavgift som pastoratet erhåller för året fastställs av Kammarkollegiet utifrån det preliminära kostnadsunderlag som pastoratet redovisar. Den i resultaträkningen intäktsredovisade begravningsavgiften motsvarar det faktiska kostnadsunderlaget, det vill säga det belopp som erfordrats för att bedriva årets begravningsverksamhet. Se även Begravningsverksamhetens särredovisning, not 4.

Gåvor, bidrag och offentliga bidrag

Erhållna gåvor redovisas som intäkt i den period de mottagits. Bidrag och offentliga bidrag intäktsredovisas efter hand som villkor som är förknippade med bidragen uppfylls. Bidrag till anläggningstillgångar har reducerat anskaffningsvärdet på anläggningstillgångarna.

Leasing

All leasing, både när pastoratet är leasetagare och leasegivare, ska redovisas som operationell leasing, det vill säga, leasingavgifterna, inklusive en första förhöjd avgift, redovisas som intäkt/ kostnad linjärt över leasingperioden. Uppgifterna om avgifter i noten är redovisade i nominella belopp. Med leasingperiod avses den period som leasetagaren har avtalat att leasa en tillgång.

Ersättning till anställda

Löpande ersättningar till anställda i form av löner, sociala avgifter och liknande kostnadsförs i takt med att de anställda utför tjänster. Eftersom alla pensionsf-örpliktelser klassificeras som avgiftsbestämda redovisas en pensionskostnad det år pensionen tjänas in.

Inkomstskatt

Pastoratets inskränkta skattskyldighet regleras i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). I den mån pastoratet bedriver näringsverksamhet är huvudregeln att näringsverksamheten är skattepliktig. Näringsverksamheten kan undantas från skatteplikt om den har en naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet eller är 22 hävdvunnen finansieringskälla. Även normalt

sett skattepliktig näringsverksamhet kan i vissa fall undantas från beskattning om huvudsaklighetsprincipen är tillämplig. Vid fastighetsinnehav kan fastighetsinkomsten undantas från beskattning om fastigheten till mer än 50 procent används för att främja det allmännyttiga ändamålet alternativt att hyresinkomsterna har naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet. Pastoratet är befriat från inkomstskatt i sin ideella verksamhet eftersom den uppfyller kraven som samhällsnyttig enligt skattelagstiftningen.

Skattepliktig näringsverksamhet

Pastoratet bedriver, förutom sin ideella verksamhet, näringsverksamhet som är skattepliktig. Aktuella skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som gäller på balansdagen. Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen. Fordringar och skulder nettoredovisas endast när det finns en legal rätt till kvittning. Aktuell skatt, liksom, i förekommande fall, förändring i uppskjuten skatt, redovisas, i resultaträkningen om inte skatten är hänförlig till en händelse eller transaktion som redovisas direkt i eget kapital, då skatteeffekten redovisas där.

Materiella anläggningstillgångar

I pastoratet finns materiella anläggningstillgångar redovisade enligt två olika definitioner i K3. Som grundregel gäller att en materiell anläggningstillgång är en fysisk tillgång som innehas för att bedriva näringsverksamhet (ge ekonomiska fördelar/kassaflöde). För ideell sektor gäller att materiell anläggningstillgång också omfattar fysisk tillgång som innehas för det ideella ändamålet även om grundregeln inte är uppfylld. De flesta anläggningstillgångar har klassificerats utifrån den senare regeln då pastoratets ändamål är religiös verksamhet. Nedskrivningsprövning sker alltid för sådana tillgångar som inte längre uppfyller något av kraven ovan för att definieras som materiella anläggningstillgångar. Inventarier med ett anskaffningsvärde under 50 procent av prisbasbeloppet plus mervärdesskatt har utifrån väsentlighetsbedömning redovisats som kostnad. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Bidrag som avser förvärv av materiell anläggningstillgång reducerar tillgångens anskaffningsvärde. En materiell anläggningstillgång som har betydande komponenter där skillnaden i förbrukning förväntas vara väsentlig, redovisas och skrivs av som separata enheter utifrån varje komponents nyttjandeperiod. I samband med övergången till K3 delades vissa av pastoratets materiella anläggningstillgångar upp i komponenter.

Pastoratet har använt den förenklingsmodell som Svenska Kyrkans redovisningskommitté (KRED) tagit fram, KRED 2014:3 Materiella anläggningstillgångar enligt K3 för kyrkobyggnader, uppförda före år 2000 och med ett redovisat värde per den 31 december 2013 som understiger 5 miljoner kronor. Förenklingsmodellen innebär kortfattat att ingående redovisat värde per 1 januari 2013 har fastställts som Övergångspost. Övergångsposten skrivs av med 4 procent per år med en linjär avskrivning det vill säga den är helt avskriven efter 25 år. Tillkommande komponenter på kyrkobyggnaden aktiveras och skrivs av utifrån bedömd nyttjandeperiod. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används. Mark, med undantag av begravningsplatsens mark, har obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Begravningsplatsen mark skrivs av på 50 år.

Följande avskrivningstider tillämpas: År

Kyrkogårdsmark

Övergångsregler kyrkor o kapell

25

Tak 25-50

Fasad 15-40

Fasta byggnadsinventarier 30-50

Övriga installationer 5-15

Komplementbyggnad 30

Bilar 5

Datautrustning 3–5

Övriga inventarier, installationer och verktyg 5–20

Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar

När det finns en indikation på att en materiell anläggningstillgångs värde har minskat, görs en prövning av nedskrivningsbehov. För tillgångar som tidigare skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. Materiella anläggningstillgångar skrivs ner enligt två huvudmetoder beroende på grunden för klassificering som materiell anläggningstillgång.

Materiella anläggningstillgångar som används för att ge ekonomiska fördelar/kassaflöde skrivs ner enligt reglerna i K3, kapitel 27. De materiella anläggningstillgångar som innehas för det ideella ändamålet skrivs ned enligt kapitel 37, där det finns en grund- och en förenklingsregel. Tillämpad metod för nedskrivningar beskrivs i not i förekommande fall.

Finansiella instrument

Finansiella instrument redovisas i enlighet med reglerna i K3, kapitel 11, vilket innebär att värdering sker utifrån anskaffningsvärdet. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, kundfordringar och övriga fordringar, kortfristiga placeringar, leverantörsskulder och låneskulder. Instrumenten redovisas i balansräkningen när pastoratet blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och pastoratet har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört.

Långsiktiga värdepappersinnehav - portföljvärdering Pastoratet har definierat en värdepappersportfölj. Portföljen ingår i posten andra långfristiga värdepapper i balansräkningen. För de instrument som ingår tillämpas värderingsprincipen som helhet. Det innebär att vid prövning av lägsta värdets princip/prövning av nedskrivningsbehov avräknas orealiserade förluster mot orealiserade vinster inom portföljen.

Kundfordringar och övriga fordringar

Fordringar redovisas som omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar.

Låneskulder och leverantörsskulder

Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska återbetalas.

Omräkning av utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagskurs, vilket är växelkursen på balansdagen.

Avsättningar

Med avsättningar avses förpliktelser på balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Avsättning redovisas med det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod och visar pastoratets in- eller utbetalningar uppdelade på den löpande verksamheten, investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificerar pastoratet, förutom kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut, kyrkkontot samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknadsplats.

Not 2 Uppskattningar och bedömningar

Upplysning ska lämnas om bedömningar som har betydande effekt på de redovisade beloppen i den finansiella rapporten. Upplysning ska lämnas om antaganden om framtiden och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar på balansdagen som innebär en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder under nästa räkenskapsår. Om så är fallet ska upplysning lämnas om tillgångarnas och skuldernas karaktär och deras redovisade värde på balansdagen. Malmö pastorat har inget att redovisa här.

Not 3 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

Malmö pastorat har inga arrangemang eller har ingått något avtal angående arrangemang som ligger utanför pastoratets räkenskaper.

Not 4 Begravningsverksamhet

Verksamhetens intäkter

Begravningsavgift - likvid erhållet under året från Skatteverket

Justering för regleringspost för resultatet 2023 (2022)

Begravningsavgift - erhållet under året

intäkter

verksamhetens intäkter

Verksamhetens kostnader

Personalkostnader

Övriga kostnader

Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar

995 173 705

358 -74 486

832 -8 448 Summa verksamhetens kostnader

Finansiella poster

Begravningsavgift redovisad i resultaträkningen

Begravningsavgift - erhållet för året

188 789 176 646

Avgående underskott enligt särredovisningen -2 702 10 178

Summa begravningsavgift redovisad i resultaträkningen

Överskott respektive underskott i begravningsverksamheten regleras två år i efterhand. Den i resultaträkningen intäktsredovisade begravningsavgiften motsvarar således det belopp som erfordrades för att bedriva 2025 års begravningsverksamhet. På pastoratnivå så regleras detta genom att begravningsresultatet bokförs som en skuld eller fordran, vilket innebär att begravningsverksamhetens resultat över tid alltid uppvisar ett nollresultat.

De administrativa kostnaderna för den service som tillhandahålls via pastoratets kansli har fastställts i enlighet med framtagen fördelningsmodell.

Huvudmannens fordran/skuld avseende begravningsverksamheten Ingående skuld

Reglering av 2022 års underskott

Reglering av 2023 års underskott

Årets överskott/underskott

skuld

långfristig fordran/skuld

Varav kortfristig fordran/skuld 10 178 1 206

Pastoratets fordran till begravningsverksamheten uppgår till 7 476 tkr (11 384 tkr)

Not 5 Ekonomisk utjämning

Alla församlingar och pastorat omfattas av ett inomkyrkligt utjämningssystem. Syftet med utjämningen är att omfördela en del av kyrkoavgiften och därigenom bibehålla en rikstäckande kyrklig verksamhet. Kyrkomötet beslutar om kriterierna för utjämningen.

Not 6 Utdelning från prästlönetillgångar

Malmö pastorat har 3 568 (3 568) andelar i avkastningen från de stiftsvis förvaltade prästlönetillgångarna. Prästlönetillgångarna är stiftelseliknande förmögenheter. Minst 50 procent av avkastningen går till församlingar och pastorat som har andelar i avkastningen och resterande går till det inomkyrkliga utjämningssystemet. Andelarna innebär inget inflytande i förvaltningen och går ej heller att överlåta

Not 7 Erhållna gåvor

Församlingskollekt till egen verksamhet

Gåvor till pastoratets verksamhet

Not 8 Erhållna bidrag

Kyrkoantikvarisk ersättning 1 675 1 639

Kyrkounderhållsbidrag 0 253

Övriga bidrag från stiftet 3 186 2 703 EU-bidrag 3 938 2 542

Arbetsmarknadsbidrag 1 323 1 694

Statligt bidrag, kompensation 210 242 för sjuklönekostnader

Under året använda villkorade bidrag 856 1 097 Övriga bidrag 2 703 1 074

Not 9 Nettoomsättning

Gravskötselintäkter 16 826 16 703

Hyresintäkter 2 719 3 752

Clearingintäkter 800 2 029

Deltagar- och entréavgifter 609 1 345

Serveringsintäkter 563 535

intäkter

Not 10 Operationella leasingavtal

Not avseende uppgifter som leasingtagare

Framtida minimileasingavgifter som ska erläggas avseende icke uppsägningsbara leasingavtal:

Förfaller

Förfaller

än ett men inom fem år

Under perioden kostnadsförda leasingavgifter

Not avseende uppgifter som leasinggivare

Framtida minimileasingavgifter som kommer att erhållas avseende icke uppsägningsbara leasingavtal: Förfaller

perioden erhållna leasingavgifter

Not 11 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Auktoriserade revisorer KPMG

Not 12 Personal

Antalet heltidsnärvarande i genomsnitt

Könsfördelning i kyrkorådet

Löner, arvoden och andra ersättningar

Antal på balansdagen Antal på balansdagen

Koncern Moderbolag

Ledamöter i kyrkorådet och kyrkoherde 1 645 1 592 1 645 1 592 Anställda 212 393 201 469 212 329 201 469 214 038 203 061 213 974 203 061

Arvoden till förtroendevalda i kyrkofullmäktige, kyrkoråd, församlingsråd, verksamhetsråd och andra organ redovisas i resultaträkningen på raden Personalkostnader.

Arbetsmarknadsbidrag 2025 2024

Under året erhållet arbetsmarknadsbidrag

Ersättning till ordföranden i kyrkorådet

Till ordföranden i kyrkorådet har ersättning utgått med 171 197 171

Koncern Moderbolag

Pensionskostnader och andra sociala avgifter

Pensionskostnader exkl särskild löneskatt

Andra sociala avgifter enligt lag och avtal

Pastoratet har inga övriga utfästelser om pension eller avgångsvederlag till personer i ledande ställning.

Not 13 Resultat från finansiella investeringar

Resultat från finansiella anläggningstillgångar 2025 2024

Utdelningar 6 021 6 619

Realisationsresultat vid försäljning 7 919 1 902

Nedskrivning 199 1 689

Återföring av nedskrivning 0 0 14

Koncern Moderbolag

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

Räntor

Not 14 Skatt på näringsverksamhet

Aktuell skatt 0 0

Skatt på årets resultat 0 0

Redovisat resultat, i skattepliktig verksamhet, före skatt

Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag

Skatt beräknad enligt gällande skattesats 20,6% (21,4%)

Justeringar som redovisats innevarande år 0 0 avseende tidigare års aktuella skatt 0 0

Redovisad skattekostnad 0 0

Not 15 Anläggningstillgångar som inte får redovisas i balansräkningen

Pastoratet innehar tillgångar som enligt kulturminneslagen (SFS 1988:950, 4 kap) ska bevaras, förtecknas och vårdas enligt lagens regler. Tillgångarna finns upptagna i särskild förteckning. Det går inte att koppla tillgångarna till mätbara ekonomiska fördelar i framtiden och postens anskaffningsvärde eller värde kan inte mätas på ett tillförlitligt sätt.

Not 16 Byggnader och mark

Not 17 Förvaltningsfastigheter

värde

värde

Stadsmissionen (värderades 2020)

Blomsterbutik Östra Kyrkogården (värderades 2013) 665

Blomsterbutik Limhamn (värderades 2013) 1 256

Not 18 Inventarier, verktyg och installationer

anskaffningsvärden

och utrangeringar

ackumulerade anskaffningsvärden

Not 19 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

året

året erhållna men ej aktiverade bidrag

Under året färdigställda tillgångar

Not 20 Värdepappersinnehav

Värdepappersinnehav

Långfristiga värdepappersinnehav

Onoterade långfristiga placeringar

Redovisat Marknadsvärde värde på bokslutsdagen

714 (201 795) (228 440)

Övriga långfristiga placeringar 205 (205) 205 (205)

Summa långfristiga värdepappersinnehav

Summa värdepappersinnehav

Förändring av långfristiga värdepappersinnehav

Ingående anskaffningsvärden

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående nedskrivningar

Not 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

196 919 (202 000) (228 645)

272 196 919 (202 000) (228 645)

Förutbetalda kostnader larm och bevakning

datalicenser och

datakommunikation

Not 22 Kassa och bank

Not 23 Avsättningar

Förmånsbestämd ålderspension

vid årets början

vid årets slut

Not 24 Checkräkningskredit

Pastoratet har en beviljad checkräkningskredit på 20 000 tkr (20 000 tkr).

Not 25 Villkorade bidrag

Specifikation av utgående balans

Not 26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Not 27 Andelar i dotter-och intressebolag

Företagets namn, organisationsnummer och säte Kapitalandel i Antal andelar Bokfört värde företaget (%) (röster%)

Dotterföretag

Fastighetsbolaget S:t Petri Malmö AB

Säte Malmö, org.nr 559501-2773

Not 28 Fordran på koncernbolag

Specifikation långfristiga fordringar 2025 2024

Lån till Fastighetsbolaget S:t Petri Malmö AB 10 000 0

000 0

Från ungdomsfesten Helt oTroligt i S:t Petri kyrka. Festen innehöll artist, dj, mingel och många olika aktiviteter.