Svenska kyrkans årsredovisning 2018

ÅRSREDOVISNING

Svenska kyrkans nationella nivå 2018

Innehåll

Tro kan rädda liv

ärkebiskopen har ordet

Under det gångna året ställdes vi inför större samhällspolitiska

prövningar än på flera decennier. Hot mot demokratin har uppmärksammats och det ställs frågor om hur demokratin kan och måste utvecklas för att stå stark. Det ger anledning att rikta blicken på demokratin i vår kyrka.

Knappast någon organisation i Sverige kan mäta sig med Svenska kyrkan när det gäller att fostra människor i demokratiskt arbete och ansvar. Det pågår ständigt i församlingar och stift, med grunden i dopet. Det sker också på ett respektingivande sätt i Svenska Kyrkans Ungas regi. Det är bra om vi i allt mindre utsträckning ser ungdomars inflytande som ett spår vid sidan om det ordinarie demokratiska arbetet och istället, i likhet med Lutherska världsförbundet, alltid gör unga människor delaktiga i våra beslutsorgan.

Vi kommer ihåg en exceptionell sommar i vars spår följde torka, bränder och nödslakt. Men också insikten att även ett av de mest välorganiserade länderna i världen inte klarar sig på egen hand utan behöver hjälp från andra länder. EU:s positiva betydelse blev konkret samtidigt som klimatförändringarnas skrämmande perspektiv kröp närmare in på skinnet. Upplevd klimatångest och klimatskuld kommer att utmana prästers och diakoners själavårdskompetens. Det som vårt biskopsbrev om klimatet sa för flera år sedan sägs nu äntligen också i sekulära medier: bred samverkan av allt som är uttryck för mänsklig värdighet är nödvändig. Det inkluderar det andligt-existentiella. Det inkluderar tro och kyrka.

Svenska kyrkans klimatarbete har flera gånger fått positiv uppmärksamhet i FN-sammanhang. Det är glädjande, men absolut ingen anledning att vila på lagrarna. Vi förvaltar mycket mark och kapital. Vi förvaltar ett kärleksbudskap som tvingar oss till trovärdighet i vårt handlande som kyrka, som kristen gemenskap och som individer. Hur lever vi som skapade medskapare? Hur förvaltar vi? Hur förändrar vi vad, hur och hur mycket vi konsumerar och producerar?

Hur lever vi både vårt vanmäktiga beroende av skapelsen och vår makt över den?

Under hösten blev Sverige på nytt mötesplats för den stora ekumeniska världen. Femtio år efter den viktiga generalförsamlingen för Kyrkornas världsråd i Uppsala 1968 var Svenska kyrkan värd för generalförsamlingen av ACT-alliansen, för Kyrkornas världsråds exekutivkommitté och för en gemensam ekumenisk helg. Kyrkornas världsråd har hunnit bli en jubilerande sjuttioåring vars arbete och röst idag är omistliga för kyrkorna och för världen. ACT, Action by Churches Together, är betydligt yngre. Grundad så sent som 2010, har den nu hunnit växa till en allians av cirka 150 kyrkor och trosbaserade organisationer som är verksamma i över hundra länder och som arbetar för positiv och långsiktig förändring för fattiga och marginaliserade människor. Vi är en stor och engagerad medlem i dessa rörelser. Och vi är också lite speciella i och med att i vår kyrka är det internationella arbetet integrerat snarare än förlagt till en separat organisation.

När vi möts i den världsvida kyrkan blir det så tydligt att vi delar livets och världens utmaningar med varandra. Evangeliet om Jesus Kristus ger oss ett gemensamt språk och hopp, även om våra konkreta livsomständigheter kan skilja sig ganska radikalt från varandra.

Under det gångna året har programmet En värld av grannar – interreligiös praktik för fred kommit igång på allvar. Det samlar goda exempel och ska utveckla och fördjupa relationerna mellan samfund och trosbaserade organisationer som arbetar för social och andlig hållbarhet i såväl Sverige som Europa. Det är

speciellt för programmet att det börjar med ett fokus på det praktiska arbetet på gräsrotsnivå snarare än med dialogen på ledningsnivå. Våra medarbetare har knutit kontakter i ett flertal europeiska länder, från Skottland till Grekland och Ungern. Berättelserna de kommer hem med är omvälvande och skakande, både när det gäller det fantastiska arbetet som görs och de ohyggliga svårigheter som finns.

Tro kan rädda liv. Därför är det viktigt att notera att vår gemensamma satsning på undervisning och lärande tagit några rejäla kliv framåt. Idag är det inte bara i samhället i allmänhet som kunskapsnivån i frågor om tro är låg. Också bland oss själva, i kyrkan, finns stora behov. Redan nu sker mycket gott arbete i stift och församlingar, men ett gemensamt helhetsgrepp saknas ännu. Med tanke på vad situationen kräver behöver vi nå väsentligt längre. Och vi behöver göra det tillsammans i hela vår kyrka – något som också vårt kyrkomöte har uppmärksammat och bejakat. Det

är glädjande att det tematiska kyrkomötet 2019 kommer att fokusera på undervisning och lärande. I nära samråd med biskoparna har medarbetare lyssnat in erfarenheter i samtliga stift. I samverkan med stift och församlingar går arbetet nu vidare. Målet är ett gemensamt program som lokalt kan se olika ut, men som ändå kan kännas igen i hela landet. Lika självklart som simskolan, minst lika känt som konfirmationen! Som kyrka kan vi aldrig låta bli att berätta om vad vi sett och hört. För Gud ”har räddat oss och kallat oss med en helig kallelse, inte på grund av våra gärningar utan genom sitt beslut och sin nåd, som han skänkte oss i Kristus Jesus redan före tidens början”, som Bibeln säger (2 Tim 1:9).

antje jackelén ärkebiskop och ordförande i kyrkostyrelsen

ärkebiskopen, ordförande i kyrkostyrelsen

Samverkan för en hållbar kyrka

generalsekreteraren har ordet

Det är i glädje jag konstaterar att nära sex miljoner människor har valt att vara medlemmar i Svenska kyrkan 2018. Genom medlemskapet visar människor att de vill stödja Svenska kyrkans omfångsrika och goda arbete. Människor deltar i gudstjänster runt om i landets församlingar, barn döps, ungdomar konfirmeras och kyrkor fylls med människor i glädje vid bröllop och i sorg vid jordelivets slut.

diakoni och svenska kyrkans samhällsansvar Jag vet genom undersökningar att Svenska kyrkans diakonala arbete, kyrkans ansvar för människors sociala situation, är för många en av anledningarna att stå kvar som medlemmar. Utgångspunkten för den diakonala verksamheten är att utifrån kristen tro bidra till ett gott samhälle, präglat av omsorg om medmänniskan och skapelsen. I den lokala församlingen bedrivs diakoni i möte med människor i utsatta situationer. Det kan handla om stöd i att bearbeta sorg och för att orka leva livet vidare, föräldrar och barn med knapra ekonomiska resurser kan delta i lägerverksamhet i kyrkans regi till subventionerat pris under några dagar på sommarlovet eller att asylsökande får språkträning och gemenskap.

Svenska kyrkan samverkar med andra civilsamhällesorganisationer och med myndigheter. Att Svenska kyrkan har etablerade relationer som tillsammans gör skillnad i krissituationer blev tydligt under sommarens skogsbränder i Sverige. Då samverkade flera församlingar med brandförsvaret och med organisationer som ingår i de så kallade lokala POSOM-grupperna, där Svenska kyrkan sedan länge ingår och arbetar med psykiskt och socialt omhändertagande i akuta kriser. Nationell nivå stödjer och samordnar tillsammans med stiften samhällstjänsten Jourhavande präst som erbjuder akut själavård under nattens timmar, när många andra samhällsfunktioner är stängda. En tjänst som alla kan använda anonymt vid oro, kris och i

behov av samtalsstöd. Samtalen förmedlas via SOS alarm och telefonnumret 112 men det går också att nå de tjänstgörande prästerna digitalt, via mejl och chatt. Den nationella nivån ansvarar också, enligt samarbetsavtal med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, för att rekrytera präster till stödstyrkan, som upprättats för att stödja svenska utlandsmyndigheter och medborgare i händelse av allvarlig olycka eller katastrof.

det kyrkliga kulturarvets betydelse för social hållbarhet

Många människor vill genom sitt medlemskap bidra till det kyrkliga kulturarvet, till kyrkobyggnader, till musiken och till de traditioner vi berikats med. Det kyrkliga kulturarvet är djupt förankrat i historien, men utvecklas och förnyas ständigt. Svenska kyrkan som förvaltare av ett rikt kulturarv är en självklar del av samhällets sociala infrastruktur, såväl i glesbygd som i tätorter. Det kyrkliga kulturarvet utgör en resurs i samhället och kyrkobyggnaderna förnyar sin roll och betydelse som mötesplats. Vi fogar nya berättelser till de gamla vi har. För Svenska kyrkan är det naturligt att lyfta den sociala hållbarheten tillsammans med existentiella och andliga hållbarhetsdimensioner.

Många medlemmar i Svenska kyrkan har valt att låta sitt medlemskap bli levande genom att vara ideellt engagerad i församlingen, sjunga i kör, vara förtroendevald, anställd eller bli vigd till diakon, präst eller

biskop i det kyrkliga ämbetet. All den kunskap, erfarenhet och mångfald människor tillför är en tillgång och utgör den folkkyrka Svenska kyrkan vill vara.

en hållbar kyrka

Ett av kyrkostyrelsens mål är att den nationella nivån ska bidra till församlingarnas möjlighet att utföra sin grundläggande uppgift lokalt och att förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart kyrkoliv stärks. Samordning och samverkan är viktiga förutsättningar och den administrativa samverkan behöver effektiviseras och hållbara lösningar skapas för framtiden. Detta så att församlingarna även i sämre ekonomiska tider ska ha tillräckligt med ekonomiska resurser för att kunna fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.

Kyrkostyrelsen och stiftsstyrelserna konkretiserade tillsammans under tidigare mandatperiod arbetets inriktning och har pekat ut prioriterade områden. Idag finns det därför ett för kyrkan gemensamt arkiv, dokument- och diariesystem samt en inköpskatalog med ett stort antal ramavtal som genererar betydande besparingar årligen. Under 2018 var kostnadsbesparingen kopplat till ramavtalen 157 miljoner kronor. Inom ekonomi- och löneområdet har det skapats gemensamma arbetssätt med systemstöd och en majoritet av stiften har inrättat funktioner inom stiften som tillhandahåller tjänster. Exempelvis fick över 10 000 personer sin lön utbetald i det gemensamma systemet i december 2018. De gemensamma IT-lösningarna skapar förutsättningar för kompetensdelning och behovet av geografisk närhet minskar för närvarande inom flera områden. Den tekniska utvecklingen sker snabbt varför det

är viktigt att den gemensamma IT-plattformen, som är ett nav i den administrativa samverkan, vidareutvecklas för ökad samverkan, effektivitet och kostnadsbesparing. För att underlätta anslutning av de församlingar som ännu inte anslutit sig till plattformen har kyrkomötet beslutat att subventionera detta fram till den 31 december 2020.

Strävan är att det ska finnas en likvärdig, kostnadseffektiv, kvalitativ och hållbar verksamhet inom det administrativa området i hela Svenska kyrkan även om förutsättningarna är olika. Även kyrkomötet har arbetat i nya arbetsformer under året och ett digitalt mötesverktyg har tagits i bruk. Likaså har en fortsatt utveckling av kyrkostyrelsens arbetsformer skett, bland annat genom övergången från handlingar på papper till digitala handlingar.

För att skapa ett långsiktigt hållbart kyrkoliv i Svenska kyrkan har kyrkostyrelsen inbjudit till fördjupade samtal mellan kyrkostyrelsen och stiftsstyrelserna för att utverka tydliga, effektiva beslutsstrukturer och ansvarsfördelning. Syftet är att bidra till att löpande verksamhet långsiktigt kan upprätthållas på en ekonomiskt hållbar nivå som samtidigt medger utrymme för framtida utvecklingsbehov och satsningar.

Samverkan är en förutsättning för en hållbar kyrka och den nationella nivån vill vara en sammanhållande kraft i Svenska kyrkan som ger stöd till stiften och bidrar till församlingarnas möjlighet att utföra sin grundläggande uppgift lokalt.

helén ottosson lovén generalsekreterare

Fakta om Svenska kyrkan

Svenska kyrkan har

5,9 miljoner medlemmar, 58 procent av befolkningen.

Antal vuxna i öppen verksamhet (antal besök/år)

2,7 miljoner*

Antal vuxna i regelbunden verksamhet

150 700*

* Uppgifterna gäller 2017 och är avrundade.

Antal döpta 49 000*

Antal konfirmerade 26 900*

Vigslar inom

Svenska kyrkan 16 300*

Begravningar inom

Svenska kyrkan 67 000*

Antal gudstjänstbesök 14 500 000*

Antal barn och unga i öppen verksamhet (antal besök/år)

1,5 miljoner*

Antal barn och unga i regelbunden verksamhet

135 000 *

Antal församlingar

1 337

Antal utlandsförsamlingar

31

Frivilliga som arbetar i diakonal verksamhet 27 800*

Frivilliga som arbetar i barn- och ungdomsverksamhet 11 900*

Frivilliga unga ledare 13 500*

Antal kontakttillfällen 500 000*

Antal besök på sjukhus, fängelse eller gruppboende 97 000*

Antal hembesök 114 000*

Svenska kyrkans internationella arbete

samlade in 161 miljoner kronor

Utöver detta fick kyrkan

203 miljoner kronor i bidrag, främst från Sida, Radiohjälpen och EU för sina internationella insatser.

Svenska kyrkan

äger och förvaltar ca 3 400

kyrkobyggnader varav flertalet är skyddade av kulturmiljölagen (kml).

Antal anställda 21 600

Antal förtroendevalda* 27 400

* Uppgifterna gäller 2017 och är avrundade.

Svenska kyrkan i utlandet har utsänd personal på 40 platser i 23 länder samt mobila präster i tre världsdelar. 31 av dessa är församlingar i enlighet med kyrkoordningen.

Under 2017 noterade man drygt 700 000 besök och bland annat 700 vigslar.

Året som gått

verksamhetsberättelse

Uppdraget

Det evangelisk-lutherska trossamfundet Svenska kyrkan rymmer en rik mångfald av verksamheter som uttrycker den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för. Den primära enheten är församlingen, vars grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Regionalt framträder Svenska kyrkan som stift med uppgift att främja församlingslivet.

På nationell nivå, vars verksamhet denna årsredovisning avser, tar kyrkostyrelsen ansvar för Svenska kyrkans gemensamma angelägenheter:

• omvärld och relationer, där företrädarskap, officiella relationer till andra kyrkor och samfund samt internationell mission och diakoni ingår,

• stöd till stift och församlingar, som bland annat innehåller stöd i stiftens och församlingarnas grundläggande uppgifter, utbildning för tjänst i Svenska kyrkan, forskning, arbete med kulturarv, arbete bland svenskar i andra länder och administrativa stödfunktioner samt

• normering och förvaltning.

Uppdraget för Svenska kyrkan på nationell nivå är stort och verksamheten är som en konsekvens av detta både bred och omfattande. De delar av den nationella nivåns verksamhet som lyfts i denna verksamhetsberättelse utgör därför bara en bråkdel av den sammantagna verksamheten på nationell nivå och är exempel från året som gått.

Omvärld och relationer

företrädarskap

Svenska kyrkan utövar ett aktivt företrädarskap genom att upprätthålla goda kontakter med beslutsfattare, lämna remissyttranden samt genom att vara en aktiv röst i samhällsdebatten. Svenska kyrkans budskap ska ha tydlig teologisk grund, vara väl sammanvägt mellan Svenska kyrkans olika verksamheter och perspektiv samt vara förankrat i beslutade policyer. Det innebär att tillföra teologiska perspektiv på olika samhällsfrågor och tala tydligt om skapelseansvar, människovärde, upprättelse och frihet i de sammanhang där viktiga beslut fattas och genomförs, inom politik, förvaltning och i det civila samhället.

Svenska kyrkan företräds av bland annat ärkebiskopen, kyrkomötets ordförande, kyrkostyrelsens vice ordförande och generalsekreterare. Under 2018 lämnade Svenska kyrkan 30 remissyttranden bland annat inom områdena minoritetspolitik, uppehållstillstånd, långsiktigt stöd till det civila samhället samt stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner. Flera möten med ministrar och myndigheter har genomförts i för Svenska kyrkan angelägna frågor under året, såsom frågor som rör flyktingar och deras rätt att återförenas med sina familjer.

ärkebiskopen och övriga biskopar Ärkebiskopen efterfrågas ofta i de offentliga samtalen och samhällsdebatten. Under året har frågorna handlat bland annat om människors lika värde, religiösa friskolor, respekten för konvertiters tro i asylprocessen,

demokrati, Svenska akademien samt artificiell intelligens. Det finns få möjligheter till längre samtal och få tillfällen att pröva tankar i dagens medieklimat med högt tempo, därför fortsätter de reflekterande samtalen med inbjudna gäster i podcasten Prata till punkt med ärkebiskopen.

www.svenskakyrkan.se/pratatillpunkt

Ärkebiskopen lyfter återkommande civilsamhällets och trossamfundens omistliga roll både i Sverige och i Europa. Tillsammans med övriga biskopar i Sverige och andra religiösa ledare uttrycker ärkebiskopen sin oro över ett samhälle som alltmer dras isär och behovet av att skapa förutsättningar för demokrati och tillit samt värna sammanhållning och integration.

Under året har Svenska kyrkan fått tre nya biskopar. I mars vigdes kontraktsprosten Susanne Rappmann till biskop i Göteborgs stift och i juni vigdes stiftsadjunkten Åsa Nyström till biskop i Luleå stift samt domprosten Thomas Petersson till biskop i Visby stift.

ärkebiskopen i indien och myanmar

Ärkebiskopen deltog i början på året i en delegationsresa till Indien och Myanmar tillsammans med kyrkoledare och andra representanter från de fyra kyrko-

familjerna inom Sveriges kristna råd. På programmet stod möten med kristna kyrkor och företrädare för andra religioner samt besök till olika sociala projekt. Vikten av att en sekulär stat skyddar och främjar religionsfriheten så att olika trostraditioner kan leva tillsammans och bidra till det gemensamma goda blev särskilt tydligt i Indien. Syftet med resan till Indien och Myanmar var att stödja och fördjupa relationer och att genom besöket uppmärksamma att det demokratiska utrymmet för minoriteter är hotat i många delar av världen, inte minst i denna region.

bokmässan i göteborg

Likt tidigare år var mötet mellan kultur, teologi och livsfrågor i fokus på Se människan -scenen, Svenska kyrkans program på Bokmässan i september. Bokmässans besökare erbjöds nio seminarier och ett 70-tal samtal med aktuella författare såsom Sara Stridsberg, Maciej Zaremba och Leif GW Persson. Sammanlagt räknades cirka 11 000 deltagare i dessa event. Svenska kyrkan stod även för en litterär gudstjänst och var medarrangör i åtta större seminarier under Bokmässan som i år lyfte demokrati ur olika aspekter. Nytt i Svenska kyrkans program i år var montern Teologiska hörnan , en mötesplats för alla som ville samtala och

Under Almedalsveckan bjuder Svenska kyrkan varje dag in partiföreträdare till samtal med efterföljande kvällsmässa (Nikodemussamtal) i Visby domkyrka. På bilden talar domprosten Mats Hermansson och journalisten Lisbeth Gustafsson med partisekreteraren Gunnar Strömmer.

reflektera i teologiska frågor. Cirka 30 teologer fanns till hands för att diskutera teologi utifrån sina specialområden. En annan nyhet var att författarsamtalen från Se människan -scenen sändes som podcast. www.svenskakyrkan.se/bokmässan/semanniskan

almedalsveckan och järvaveckan

Svenska kyrkan medverkade i Almedalsveckan i början av juli i syfte att bidra till hållbar samhällsutveckling genom sin kunskap, erfarenhet och reflektion i samverkan med andra organisationer. Domkyrkoförsamlingen som utför den grundläggande uppgiften bland människor som deltar i Almedalsveckan får stöd från Visby stift och nationell nivå. Fem andra stift bidrar genom att företräda Svenska kyrkan under veckan, liksom flera biskopar, präster, diakoner och andra anställda, förtroendevalda samt ideellt engagerade från hela landet. Det övergripande temat för Svenska kyrkans insatser var Medmänsklighet är vägen till Innanförskap och som exempel på samverkan arrangerades ett seminarium om den gamla och nya antisemitismen i samarbete med Segerstedtinstitutet samt uppläsning av texter om förintelsens offer på central plats i Visby. Författaren Johannes Anyuru och gynekologen och pastorn Denis

Mukwege, som senare under året tilldelades Nobels fredspris, var några av Svenska kyrkans gäster i programmet.

www.svenskakyrkan.se/almedalsveckan

Stockholms stift arrangerade några seminarier under Järvaveckan i juni i Stockholm och Spånga-Kista församling ansvarade bland annat för Svenska kyrkans monter. Ärkebiskopen deltog i ett seminarium om trossamfundens roll för demokratin tillsammans med rabbin Ute Steyer och en representant från Rinkebymoskén, Ibrahim Bouraleh.

relationer till andra kyrkor, samfund och religioner

svenska kyrkan värd för internationella möten

Runt månadsskiftet oktober–november genomfördes flera internationella möten i Uppsala. Action by Churches together, ACT-alliansen, samlades till sin tredje generalförsamling med ACT-medlemmarna Svenska kyrkan och Diakonia som värdar. Temat för mötet var Hope in action – putting people first. Samma dag som generalförsamlingen avslutades inledde Kyrkornas

ACT-alliansen

Svenska kyrkans internationella arbete är en av cirka 150 medlemmar i ACT-alliansen, Action by Churches Together. ACT-alliansen startade 2010 och är ett globalt samarbete mellan kyrkor och trosbaserade organisationer för katastrofinsatser, utvecklings- och påverkansarbete i över 100 länder.

Lutherska världsförbundet, LVF

Lutherska världsförbundet, LVF, samlar 145 kyrkor inom den lutherska kyrkofamiljen till gemenskap och arbete för att förändra människors livsvillkor. LVF representerar 74 miljoner människor i 98 länder. Svenska kyrkan är medlem sedan LVF grundades 1947 i Lund.

världsråds exekutiva kommitté sitt veckolånga möte. En särskild samverkansdag, Joint Day, genomfördes om internationell diakoni för ACT-alliansen och Kyrkornas världsråd. Dagen handlade om samverkan och hållbar utveckling.

I anslutning till dessa möten genomfördes en ekumenisk helg med anledning av att det var 50 år sedan Kyrkornas världsråds fjärde generalförsamling samlades i Uppsala 1968. Martin Luther King skulle ha predikat där, men mördades några månader tidigare. Sedan dess har en globformad ljusbärare, Folkförsoningens träd , stått i Uppsala domkyrka och ljusbärartraditionen har fått efterföljare i nästan varje kyrka i landet. Företrädare för kyrkor i Sverige och i världen möttes även denna gång för att samtala om ekumeniska utmaningar idag. Helgen avslutades med gudstjänst i domkyrkan med ljusbäraren centralt placerad vid altaret.

Under helgen mottog ordföranden i Kyrkornas världsråd, Agnes Abuom, S:t Eriks plakett av ärkebiskopen för sitt bidrag i den ekumeniska rörelsen och för sitt mångåriga arbete för rättvisa och fred.

ekumenisk konferens i rom om främlingsfientlighet och populism

Ärkebiskopen medverkade i Kyrkornas världsråds och Vatikanens konferens i september om främlingsfientlighet, rasism och populistisk nationalism i samband med global migration. Mötet samlade cirka 200 kyrkoledare och representanter från olika samhällssektorer, bland annat FN-organ, och man enades om ett uttalande för migranters värdighet, respekt och rättigheter. Uttalandet i sin helhet finns här:

www.svenskakyrkan.se/nyheter/uttalande-fran-konferensom-framlingsfientlighet-rasism-och-populistisk-nationalism

uttalande inför julen om människor på flykt

Kyrkornas världsråd, KV

Kyrkornas världsråd, KV, är en gemenskap av 348 kyrkor vars huvudsakliga mål är kristen enhet och samverkan mellan kyrkor för fred och rättvisa. KV samlar kyrkor och samfund i över 110 länder och representerar 500 miljoner kristna från olika traditioner. Svenska kyrkan är medlem sedan KV grundades 1948.

Ett 20-tal europeiska kyrkoledare, däribland ärkebiskopen, skrev under ett uttalande för asylrätten och vikten av att upprätthålla värdighet i mottagandet av människor på flykt. Uttalandet överlämnades under en ceremoni i Bryssel i början av december till Europaparlamentets förste vice talman Mairead McGuinness med ansvar för dialog med religiösa och konfessionslösa organisationer. Överlämnare var företrädare för Churches Commission for migrants in Europe, CCME och Conference of European Churches, CEC. I uttalandet uppmanar kyrkoledarna Europas stater, invånare och politiska ledare att värna människovärdet och inte bli likgiltiga inför andras lidande. Uttalandet anknöt till grunderna för EU:s asyl- och migrationspolitik och utgick från den erfarenhet kyrkorna har tack vare det omfattande arbete som kyrkorna bedriver för och med människor på flykt i Europa.

internationell mission och diakoni

långsiktigt utvecklingssamarbete Svenska kyrkan verkar för internationella och ekumeniskt samordnade missions- och diakoniinsatser samt ett långsiktigt utvecklingssamarbete. Verksamheten formas utifrån en långsiktig och strategisk samverkan tillsammans med andra kyrkor, ekumeniska nätverk och utvecklingsorganisationer. I kyrkostyrelsens uppdrag ligger också att

samordna, planera och utveckla Svenska kyrkans och dess församlingars arbete, engagemang och finansiering för internationell mission och diakoni. Det internationella arbetet finansieras främst genom insamlade medel och bidrag från Sida. Svenska kyrkans internationella arbete granskas av Svensk insamlingskontroll Svenska kyrkans internationella arbete är certifierat i enlighet med Core Humanitarian Standard , vilket innebär att ansvar och kvalitet genomsyrar Svenska kyrkans internationella arbete och att människor som lever i utsatta situationer ska vara delaktiga och känna sig trygga med Svenska kyrkans partner, liksom de organisationer som ger verksamheten bidrag. Svenska kyrkan stödjer och samarbetar med kyrkor, organisationer och nätverk i ett 40-tal länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. Syftet med det långsiktiga utvecklingssamarbetet är att bekämpa orättvisor och fattigdom genom att rikta in sig på grundorsakerna. Detta sker genom att Svenska kyrkan stärker samarbetspartner att agera rättighetsbaserat inom den civila sektorn för hållbara, demokratiska, rättvisa och jämställda samhällen. Ett sådant arbets -

sätt stärker människors egna resurser och involverar dem i processer för att förbättra sina livsvillkor.

humanitärt bistånd och insamling av pengar Svenska kyrkan räddar liv och lindrar nöd i akuta humanitära situationer. Arbetet samordnas och utförs primärt inom ACT-alliansen, men även i samarbete med andra partner. Svenska kyrkan har exempelvis genomfört utbildning i psykosocial första hjälpen till människor i kris, tillsammans med ugandiska och sydsudanesiska partner i östra Afrika.

Fredssamtalen i Sydsudan respekteras inte och konflikten fortsätter i landet. Därför har människor på grund av risken för svält fortsatt att fly och cirka fyra miljoner människor har varit på flykt under året. Svenska kyrkan har i kontakten med Sida lyft vikten av religiösa aktörers arbete för fred, humanitärt och långsiktigt utvecklingsarbete i Sydsudan. Detta har gjorts inför en ny svensk biståndsstrategi.

Den svåra situationen med isolering och ockupation för palestinier på Västbanken och i Gaza försvåras av att människors rörelsefrihet är begränsad och tillgången till

Svenska kyrkans internationella arbete stöder fritidsaktiviteter för tjejer och killar i flyktingläger. Habiba är både coach och domare i tjejernas fotbollsliga i flyktinglägret Kakuma i Kenya. Speciellt för flickor är en aktiv fritid vägen framåt mot jämställdhet – ett sätt att få en egen identitet och möjlighet att delta i aktiviteter och beslut som formar deras framtid.

sjukvård liten. Augusta Viktoria-sjukhuset i Jerusalem är Palestinas viktigaste sjukhus och stöds av Svenska kyrkan. Sjukhuset ger palestinier tillgång till den kvalificerade vård som borde vara alla människors rättighet och under året ökade Svenska kyrkan det ekonomiska bidraget till sjukhuset.

Under 2018 samlades 161 miljoner kronor in från privata givare samt stift och församlingar till Svenska kyrkans internationella verksamhet. I det insamlingsresultat som rapporteras till Frivilligorganisationernas insamlingsråd, FRII, räknas alla insamlade gåvor in. Det innebär att Svenska kyrkans andel av insamlade pengar i kampanjen Världens barn och genom Radiohjälpen är inkluderade i årets totala insamlingsresultat på 172 miljoner kronor. Svenska kyrkans ideellt engagerade och anställda bidrar också aktivt till Världens barn-insamlingen.

valobservatörer till zimbabwe

Svenska kyrkan sände valobservatörer till Zimbabwe inför landets lokal-, parlaments- och presidentval i juli, inbjudna av Zimbabwes kristna råd för att ingå i en internationell ekumenisk valobservatörsstyrka. Svenska kyrkan har lång erfarenhet av att arbeta i Zimbabwe och har haft utsänd personal på plats sedan drygt 100 år. Det finns ett stort förtroende för Zimbabwes kristna råd som en legitim aktör i ett annars polariserat samhälle. Kyrkornas roll i Zimbabwe kan jämföras med den centrala aktörsroll kyrkorna hade i Sydafrika i arbetet för apartheidregimens fall. Rådet har en ledande roll i att samla civilsamhället och gemensamt utkräva ansvar från den nya regeringen i frågor som vikten av ungdomars och kvinnors deltagande i samhället, efterlevnad av konstitutionen samt agendan för den nationella fredsoch försoningskommissionen.

I september genomfördes ett trepartsutbyte mellan Svenska kyrkan, Zimbabwes kristna råd och kristna rådet i Tanzania, på temat The Role of the Church in the Public Space in Times of Shrinking Democratic Space. Kyrkoledare tog avstamp i bibelstudier och teologisk reflektion för att diskutera såväl drivkrafter som möjligheter för religiösa aktörer att verka för mänskliga rättigheter i ett krympande demokratiskt utrymme.

bidrag till sanningskommission i colombia

Svenska kyrkan har i samarbete med Diakonia lyft den allt svårare situationen för människorättsförsvarare i Colombia. Som en del av det bräckliga fredsavtalet i Colombia våren 2018 har en sanningskommission tillsatts för att dokumentera de övergrepp och brott mot mänskliga rättigheter som begicks under inbördeskriget. Kommissionen kommer att samla in vittnesmål från offer i Colombia och i andra länder och man har närmat sig Svenska kyrkan för stöd i detta arbete. Svenska kyrkan har påbörjat ett arbete tillsammans med Fonden för mänskliga rättigheter och exilcolombianer i Sverige för att bistå kommissionen med insamling och dokumentation av vittnesmål i Sverige. Svenska kyrkan arbetar även i Colombia med frågan tillsammans med sina partner där.

act svenska kyrkan

Kyrkostyrelsen beslutade i maj 2018 att byta namn på Svenska kyrkans internationella arbete till Act Svenska kyrkan och i juni beslutade ACT-alliansens globala styrelse att en likartad logotyp som alliansen har

Svenska teologiska

institutet i Jerusalem, STI

STI är ett teologiskt studieinstitut i Jerusalem, med inriktning på religionsteologi och religionsmöte – särskilt mötet mellan kristendom och judendom – samt ekumeniska kontakter med kristna ur olika kyrkotraditioner.

www.svenskakyrkan.se/STI

Sociala medier

– kyrka på nätet

Att vara kyrka på nätet är att skapa digitala rum för möten mellan människor och mellan människor och Gud. Svenska kyrkans officiella konton finns främst på Facebook, Instagram och Twitter. Ett exempel på inlägg som nått ut bra under 2018 är den animerade filmen som svarade på frågan ”Varför firar vi jul?”. Den nådde cirka 790 000 personer och filmen visades 1 718 000 gånger. Filmen användes även i appen Kyrkan (för barn) och på webben.

https://vimeo.com/302823168

får användas. Det nya namnet gör kopplingen tydlig till det gemensamma arbete som görs bland de 150 kyrkorna och organisationerna internationellt inom ACT-alliansen. Den nya logotypen lanseras i maj.

www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete

Stöd till stift och församlingar

ny kyrkohandbok

På pingstdagen den 20 maj togs den nya kyrkohandboken för Svenska kyrkan i bruk i församlingarna under festliga former. Den nya kyrkohandboken, som kyrkomötet beslutade om i november 2017 efter ett längre beredningsarbete, syftar till att underlätta församlingarnas möjligheter att utveckla sitt lokala gudstjänstliv och främja det gemensamma i Svenska kyrkan. Året 2018 har präglats av implementeringen av den nya kyrkohandboken i samarbete med stiften. Informations- och fördjupingsmaterial har distribuerats och nuvarande webbverktyg har uppdaterats så att gudstjänstagendor för församlingar, präster, kyrkomusiker och körer kan skapas i dessa verktyg.

Huvudvolym, musikvolym samt en mässbok som innehåller ordningen och musiken för högmässan och övriga gudstjänster har publicerats och ett exemplar av mässboken överlämnades till samtliga kyrkor i Svenska kyrkan under våren.

Ett arbete fortgår med provöversättningar till nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk. Översättningar kan komma att innefatta även andra språk som används i Sverige idag, exempelvis engelska, arabiska och persiska.

Kyrkomötet gav i samband med beslutet om ny kyrkohandbok i uppdrag till kyrkostyrelsen att arbeta vidare med gudstjänstens musik och ta fram kompletterande musik till den nya kyrkohandboken, till exempel musik från samisk tradition och från samarbetskyrkor utanför Europa. Detta arbete påbörjades under året, liksom planeringen för bearbetning av Kyrkohandbok del II som innehåller vignings- och mottagningshandlingar.

www.svenskakyrkan.se/kyrkohandboken

ett program för lärande och undervisning i kristen tro Att undervisa i kristen tro är en uppgift för hela Svenska kyrkan. För en folkkyrka är det självklart att undervisa så ofta tillfälle ges och genom former som öppnar för dialog och samtal. Svenska kyrkans förutsättningar för att tala om evangelium har förändrats, bland annat genom att människors kontaktytor med kristen tro har blivit färre. Det får betydelse för kyrkans möjlighet att samtala om kristen tro på ett sätt som knyter an till människors tankar, erfarenheter och känslor. Om det saknas anknytningspunkter mellan kyrkans språk och människors konkreta liv riskerar talet om Gud att förlora mening. Att tala om kristen tro i dialog med samtiden och på ett meningsfullt sätt är något som behöver ske överallt i Svenska kyrkan.

Till gudstjänster och aktiviteter kommer de som aktivt söker sig till församlingen, men många människor möter kyrkan i andra sammanhang. Inte minst har digitala kanaler blivit allt viktigare arenor för kontakt, information och samtal om kristen tro. Rösterna i det

Den nya kyrkohandboken för Svenska kyrkan togs i bruk vid högmässan i Uppsala domkyrka, på pingstdagen den 20 maj 2018. Här studerar domkyrkoorganist Ulric Andersson Musikvolymen.

offentliga samtalet hörs också av många.

Med en ny långsiktig och genomgripande satsning läggs nu grunden för ett gemensamt utvecklingsarbete för lärande och undervisning. Ett flerårigt program har startat under året och tillsammans med stift och församlingar planeras insatser för att stärka kunskapen om kristen tro samt ge förutsättningar till fördjupning i komplexa frågor som berör grundläggande värden.

De tre delar som ingår i programmet är:

• Samverkan mellan nationell nivå, stift och församlingar för att arbetet med lärande och undervisning ska bli tydligare och mer systematiskt. Här ingår att inventera pågående arbete, organisera och tillgängliggöra det material som finns och vid behov ta fram nytt material.

• Arbete med en digital plattform som ger allmänheten tillgång till en bred och djup förståelse av kristen tro i enlighet med Svenska kyrkans teologiska tradition.

• Insatser som bidrar till att Svenska kyrkan blir mer delaktig och synlig i det offentliga samtalet om religion, livsfrågor, etik och värderingsfrågor, med syfte att höja kunskapen om kristen tro i vid mening.

Kyrkostyrelsens satsning på kyrkans undervisning och mission för alla åldrar, Dela tro – dela liv, som inleddes 2012, har varit ett bidrag till församlingarnas långsiktiga

planering i sina undervisningsansvar för ett livslångt lärande. Denna satsning har fasats ut under 2018, en utvärdering sker och erfarenheterna kommer att bidra även i det fortsatta arbetet med lärande och undervisning.

kommunikationsstöd

En gemensam utbildningssatsning i samarbete med åtta stift har inletts under året, projektet Kommunikation som mission – en gemensam verktygslåda för relevans och närvaro. Syftet är att stärka församlingarnas förmåga att utföra ett effektivt kommunikationsarbete och synliggöra församlingsarbetet. Det handlar bland annat om omvärldsbevakning, strategisk planering, kommunikation i relevanta kanaler och om att rusta den som inte är professionell kommunikatör för att kunna bidra i Svenska kyrkans kommunikationsarbete.

ett större kyrkomusiksymposium

I samverkan mellan Svenska kyrkan och Sensus studieförbund arrangerades ett nationellt kyrkomusiksymposium i Uppsala i september, det sjätte i liknande form. Symposiets tema var Kyrkomusik – kulturarv i rörelse, om traditionella och nya musikaliska uttrycksformer. Symposiet är en arena för kompetensutveckling och mötesplats för i första hand kyrkomusikerkåren, och cirka 1 200 personer deltog.

Världen förändras i hög hastighet. Med rötterna tydligt förankrade i historien har toner, text och uttryck ständigt bytt skepnad. Även kyrkomusikernas roll för-

Svenska kyrkans utbildningsinstitut

På Svenska kyrkans utbildningsinstitut går blivande diakoner, församlingspedagoger, kyrkomusiker och präster sin avslutande pastoralteologiska utbildning. Under 2018 examinerades totalt 87 personer. www.svenskakyrkan.se/ utbildningsinstitutet

ändras och den som vill hävda sig vid morgondagens anställningsintervjuer förväntas ha visioner om både producentansvar och mångfaldsperspektiv.

De frågor som diskuterades var de utmaningar som Svenska kyrkan står inför när det gäller att förvalta och vidareutveckla det klingande kulturarvet, exempelvis frågor som: Hur många kommer att hänga med i psalmsången vid första advent om några decennier? Vilken betydelse har kyrkan för Sveriges offentliga musikliv? Vad ska kyrkomusikernas utbildning innehålla?

musikplattform

I maj beslutade kyrkostyrelsen, efter att en längre seminarieprocess genomförts med kyrkomusiker och teologer i stift, pastorat och församlingar, att fastställa en plattform för musik som vägledning i musikaliska frågor för nationell nivå. Plattformen kan även fungera som inspiration och vägledning för församlingar, pastorat och stift. Den beskriver motiv, principer och värden att förhålla sig till vid samverkan med andra aktörer inom musiklivet samt strategier för arbetet med förvaltning och förnyelse av musiken som kulturarv.

nytt liturgipris och samiska kulturpriset

Under året har Svenska kyrkan instiftat ett liturgipris som ska belöna pågående arbete med nyskapande musik, dramaturgi, text och predikan. Priset som kommer att delas ut vartannat år med start 2019 ska också uppmuntra arbete för att skapa delaktighet i gudstjänsten. Bland de kriterier som de nominerade ska uppfylla nämns uppmuntran till kreativt bruk av kyrkohandboken och bidrag till möten mellan det gamla invanda i gudstjänsten och nyskapande uttrycksformer. www.svenskakyrkan.se/gudstjanst/svenska-kyrkans-liturgipris

Barnkonsekvensanalys

I kyrkans verksamheter görs barnkonsekvensanalyser när beslut fattas. För att bedöma om beslutets konsekvenser är positiva eller negativa för barnet används FN:s deklaration om barnets rättigheter – barnkonventionen.

www.svenskakyrkan.se/ barnkonsekvensanalys Kulturstipendium

Svenska kyrkan utlyser årligen kulturstipendier inom, musik, film, litteratur, scenkonst och bildkonst till en sammanlagd summa om 500 000 kronor.

internwww.svenskakyrkan.se/ kulturstipendium

Sedan 1997 finns Samiska rådets kulturpris, som delas ut varje år i samband med kyrkomötet till någon eller några som bidragit till att utveckla och synliggöra samiskt kyrkoliv inom Svenska kyrkan. 2018 tilldelades sameslöjdmästaren Anna Stina Svakko och konsthantverkaren Birgitta Ricklund priset för att de lyft fram samisk identitet och mångfald och bidragit till ökad hemkänsla för samer i kyrkorummet.

en vägledning för diakoni och välfärd

Svenska kyrkans nationella nivå har tillsammans med Västerås, Luleå och Göteborgs stift tagit fram en vägledning för diakoni och diakonal verksamhetsutveckling som stöd till förtroendevalda, anställda och ideellt engagerade i församlingar och pastorat.

Vägledningen är tänkt att användas som verktyg för strategiskt målarbete för en hållbar diakoni i verksamhetsplanering och budgetprocess. Likaså ska den bidra till medvetenhet kring hur diakonin kan förhålla sig till andra aktörer i välfärdssamhället och vara en hjälp för församlingarna att överväga aktörsroll i välfärden. Det finns råd och tips i vägledningen för de församlingar som bestämt sig för att utveckla sin roll.

jourhavande präst

Jourhavande präst är en samhällstjänst som erbjuder akut själavård i tre olika kanaler, telefon, digitala brev och chatt, öppna vid tidpunkter

Konsert i domkyrkan, ”Allt ljus på orgeln” , som hölls under Kyrkomusiksymposiet i Uppsala 2018.

då många andra samhällsinstanser är stängda. Tjänsten kan användas anonymt och bemannas av församlingspräster. Denna verksamhet stöds från nationell nivå och samordnas i samarbete med stiften.

Under 2018 besvarades cirka 71 000 telefonsamtal, vilket innebär ett genomsnitt på 195 samtal per dygn. Telefontjänsten sker i nära samarbete med SOS-alarm och 112, som kopplar samtalen vidare. Det har skett en markant ökning av de digitala tjänsterna, från cirka 6 400 till cirka 11 000 på två år och chattkanalen når i högre grad yngre människor. Dessutom skickades drygt 1 300 själavårdsbrev under året inom denna verksamhet. Öppethållande och bemanningen utökades under 2018 för att möta de ökade behoven. Detta är ett komplement till den själavårdsverksamhet som äger rum lokalt i församlingarna. www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast

arbete med flyktingar och asylsökande Kyrkostyrelsen har för tredje året i rad fördelat 60 miljoner kronor i ekonomiskt bidrag till Svenska kyrkans arbete med asylsökande och flyktingar. Närmare hälften har gått till församlingarnas aktiviteter för integration. Resterande medel har gått till stiftens stödinsatser, nationella satsningar och till den internationella verksamhetens insatser i flyktingarbete.

Regeringen valde att under året dela ut medel till ett antal civilsamhällesorganisationer för arbete med att minska hemlösheten och utsattheten bland nyanlända unga vuxna. Svenska kyrkan tilldelades 15 miljoner kronor, som fördelats till 11 stift och 92 församlingar och pastorat runt om i Sverige. Insatserna har handlat om allt från ekonomiskt stöd för mat och hygienartiklar till att hitta olika former av boendelösningar.

Svenska kyrkan har erbjudit psykosociala insatser som samtalsgrupper och olika sociala aktiviteter.

Verksamhetsområden har byggts upp och utvecklats i församlingar och stift under de år som många flyktingar sökt sig till Sverige. Den nationella stödfunktionen Support migration som etablerades i början av 2016 för att bistå stift och församlingar med kunskap, aktuell information och erfarenhetsutbyte kommer att finnas kvar, inte minst för stöd i församlingens arbete med integration och i mötet med människor som fått avslag på sina asylansökningar.

internwww.svenskakyrkan.se/supportmigration

Svenska kyrkan har även fortsättningsvis bidragit till verksamheten och utvecklingen av Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, dit många söker sig för kostnadsfri juridisk rådgivning som till exempel i frågor om familjeåterförening och svenskt medborgarskap.

Svenska kyrkan tar en aktiv roll i samarbete med

andra civilsamhällesorganisationer i arbetet med flyktingar och asylsökande, inte minst tillsammans med de organisationer som Svenska kyrkan tecknade ett samarbetsavtal med 2017, Forum – idéburna organisationer med social inriktning, Riksidrottsförbundet, Rädda Barnen och Röda Korset.

en värld av grannar

Under året har ett flerårigt program, Interreligiös praktik för fred – En värld av grannar, startat i syfte att utveckla och fördjupa Svenska kyrkans relationer med religiösa samfund och organisationer som arbetar för människor på flykt i Europa. Under året har därför möten och besök genomförts hos cirka 90 församlingar och organisationer i Tyskland, England, Skottland, Italien, Grekland, Ungern och Polen. Likaså har möten med bland annat Kyrkornas världsråd, ACT-alliansen, Lutherska världsförbundet, Konferensen för europeiska kyrkor, Eurodiakonia samt ett antal sekulära organisationer såsom International Organization for migration och FN:s flyktingprogram UNHCR genomförts. Under kommande år kommer ett antal workshops att arrangeras för religiösa samfund och organisationer som arbetar med människor på flykt i Europa. De frågor som programmet fokuserar på är hur vi kan stärka våra samhällen för att ta emot människor på flykt och hur integration hör ihop med ett hållbart samhälle.

www.svenskakyrkan.se/migration/envarldavgrannar

hållbarhetsarbetet

Under hösten fattade kyrkomötet ett beslut om ett sammanhållet klimatarbete för Svenska kyrkan, vilket bidrar till ett intensifierat arbete med att stärka och hålla samman det arbete Svenska kyrkan gör inom miljöområdet de närmaste åren. För en mer detaljerad beskrivning av vad som gjorts under 2018 och i samklang med Agenda 2030 hänvisas till Hållbarhetsredovisning för Svenska kyrkan på nationell nivå 2018.

www.svenskakyrkan.se/hallbarutveckling

Hållbarhetsredovisning 2018

samordning krisberedskap i sverige och utomlands

Under året har samordningen av krisberedskap inom Svenska kyrkan stärkts i samverkan med stiftens ansvariga till stöd för insatser lokalt. En aspekt av krisberedskapen som fått en allt större betydelse utifrån den aktuella samhällssituationen med ökat hot både i Sverige och i resten av världen är säkerhetsfrågorna. Arbete med säkerhetsaspekter under resor och vistelser utomlands för utsända medarbetare samt kyrkokansliets

personal och förtroendevalda har förstärkts.

Svenska kyrkan var omedelbart på plats för att stödja dem som drabbats av skogsbränderna under sommaren. Församlingarna som berördes av de mer omfattande bränderna finns i Härnösand, Västerås och Uppsala stift. I de lägesbilder som sammanställts på stiftsnivå beskrivs att Svenska kyrkans personal och ideellt engagerade har mött både drabbade och insatspersonal, församlingshem har gjorts tillgängliga som mötesplatser och andra byggnader i kyrkans ägo har erbjudits som lagerplats för de som berörts av utrymning.

Församlingarna har arbetat enligt sina ordinarie metoder men flyttat fokus till de som drabbats. Man har erbjudit samtal, bearbetning och stödinsatser. Några medarbetare har gett stöd till insatspersonal i sina specialtjänster, exempelvis sjukhusdiakoner eller präster i militära förband bland annat i de nationella insatsstyrkorna.

I utlandet finns Svenska kyrkan närvarande på många platser och har goda kontakter med svenska representationer, konsulat och ambassader. Dessutom är ett antal präster beredda att på Utrikesdepartementets uppdrag och under Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps ledning vara stödpersoner vid allvarliga händelser som drabbar svenskar i utlandet.

I Svenska kyrkans uppdrag ingår också att vara huvudman för begravningsväsendet i nästan hela landet. www.svenskakyrkan.se/kris/krisberedskap

20 års arbete mot sexuella övergrepp

I december anordnades en konferens, När gränser överskrids, för att uppmärksamma att Svenska kyrkan arbetat strukturerat och aktivt för att förebygga och bemöta sexuella övergrepp i Svenska kyrkans verksamheter sedan 1998. Under konferensen lyftes insikter och lärdomar fram liksom konstruktiva vägar framåt. Svenska kyrkan möter många människor, barn och vuxna, i verksamheter och i svåra livssituationer. Det är ett stort förtroende som anställda, förtroendevalda och ideellt engagerade inte får missbruka för egna sexuella syften. Arbetet har utvecklats till ett stort kunskapsområde och riktlinjerna från 2011 erbjuder kunskap och metoder för ett professionellt förhållningssätt för alla som möter människor på Svenska kyrkans uppdrag. Biskopsmötet, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och Svenska kyrkans utbildningsinstitut finns med i det arbete som görs för nolltolerans vad gäller trakasserier och övergrepp genom att medverka till professionella medarbetare och trygga mötesplatser

för alla människor i Svenska kyrkan. I Svenska kyrkans omfattande barn- och ungdomsverksamhet rekommenderas alla barn-, ungdoms- och konfirmandledare att genomföra den webbaserade utbildningen Trygga möten, i syfte att skapa goda rutiner och trygga mötesplatser för alla i Svenska kyrkans verksamhet. Det finns utsedda kontaktpersoner i stiften, en man och en kvinna, som är utbildade att ta emot berättelser om sexuella övergrepp i kyrkliga sammanhang och att stödja den utsatta personen vidare i processen.

insats för att förhindra sexuella övergrepp på barn

Då Svenska kyrkan vill ta ansvar i kampen mot sexuella övergrepp på barn startades i september installationen av ett program i Svenska kyrkans IT-miljö, vilket automatiskt känner av om det kommer in sexuellt övergreppsmaterial på barn. Samtliga församlingar som är anslutna till den gemensamma IT-plattformen omfattas av det nya skyddet och kyrkokansliet rapporterar omedelbart till polisen i händelse av att programmet larmar om medarbetares innehav.

det kyrkliga kulturarvet

Svenska kyrkan har i juni överlämnat rapporten Mötesplatser i tiden till kulturdepartementet, Svenska kyrkans redovisning till regeringen angående de kyrko -

antikvariska frågorna inför Kontrollstation 2019. Utifrån en summering av de insatser som gjorts sedan den förra kontrollstationen tecknas förutsättningarna för ett fortsatt och framtida arbete. I rapporten framhålls att det kyrkliga kulturarvet är en samhällsresurs för social, kulturell, miljömässig och ekonomisk hållbar utveckling. Som en aspekt i samtliga perspektiv finns en andlig dimension som genomsyrar hela Svenska kyrkans arbete. De ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans församlingar har successivt försämrats efter relationsförändringen vid millennieskiftet, samtidigt som kulturarvet till sin omfattning är oförändrat. Den kyrkoantikvariska ersättningen är idag en nödvändig, men inte tillräcklig, kompensation för det ansvar Svenska kyrkan tar för de kyrkliga kulturminnena. Svenska kyrkan effektiviserar, digitaliserar och kvalitetssäkrar sitt arbete med kulturarvet genom omstrukturering och annan utveckling.

Ett nära samarbete sker med Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna i dessa frågor, bland annat genomfördes en större kulturarvskonferens i Visby i maj med temat Det kyrkliga kulturarvet som resurs för samhället. Slutsatserna i myndigheternas officiella rapporter till regeringen, ger i allt väsentligt en positiv bild av Svenska kyrkans kompetens och arbete med det kyrkliga kulturarvet.

www.svenskakyrkan.se/kultur-och-kulturarv

omvärldsanalys och forskning

Svenska kyrkan beviljades under hösten två forskningsanslag från den statliga myndigheten Vinnova. Det ena projektet, Managing the Digital Transformation of Physical Space, leds från Institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet och forskare och IT-medarbetare från Svenska kyrkan ingår i projektet. Studien ska undersöka möten som sker såväl i det fysiska rummet som i det digitala. Tre församlingar som arbetar med dopbokningar via nätet medverkar.

Det andra projektet, Social Impact Innovation Support , leds från Innovationskontoret Fyrklövern vid Örebro universitet, som verkar för att stärka arbetet med sociala innovationer. Svenska kyrkan är en ny samverkanspart inom projektet och bidrar med erfarenheter och nätverk. Det nya projektet bygger på tidigare forskningsresultat om social innovation och idéburen innovation i Svenska kyrkan samt på ett projekt i samverkan med Stockholms stift, Social innovation mot segregation

I maj anordnade Svenska kyrkan ett symposium om kyrkomusikalisk forskning tillsammans med Kungliga Vitterhetsakademien. Då presenterades en forskningsöversikt av tidig kyrkomusik. Symposiet var ett led i samverkan inom Kommittén för forskning om kyrkor, ett samarbete mellan Vitterhetsakademien, Riksantikvarieämbetet och Svenska kyrkan.

administrativ samverkan i svenska kyrkan

Intäkterna från kyrkoavgiften kommer troligtvis att minska i framtiden. För att församlingarna även fortsättningsvis ska ha tillräckligt med ekonomiska resurser för att på bästa sätt kunna utföra sin grundläggande uppgift, fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission krävs samordning och samverkan inom Svenska kyrkan.

Strävan är att det ska finnas en likvärdig, kostnadseffektiv, kvalitativ och hållbar verksamhet inom det administrativa området i hela Svenska kyrkan även om förutsättningarna är olika. Utvecklingsarbetet sker i samarbete med stiften och de fem verksamhetsområden som stiften och nationell nivå beslutat om att prioritera är IT, fastigheter, ekonomi- och lönehantering, ärende- och dokumenthantering samt inköpsstöd. Under året har verksamheten kretsat kring ett antal större projekt som handlat om bland annat fastighetsregister, lokalförsörjningsplan, nytt IT-stöd för kyrkoantikvarisk ersättning och serverhallskonsolidering.

fastighetsregister och lokalförsörjningsplaner

Projektet fastighetsregister avslutades i februari 2019. Resultatet är att Svenska kyrkan från och med årsskiftet 2018/2019 har ett gemensamt fastighetsregister omfattande cirka 20 000 byggnader, varav 3 400 kyrkor. Totalt är cirka 3,5 miljoner kvadratmeter bruksarea registrerade, vilket motsvarar uppskattningsvis 90 procent av det totala fastighetsbeståndet. Det finns handlingsplaner för att de kvarvarande 30 enheterna ska kunna rapportera sina uppgifter inom kort.

Lokalförsörjningsprojektet har under året tagit fram förslag till inomkyrklig reglering och lagt grunden för utvecklingen av det nationellt tillhandahållna stödet till stift, pastorat och församlingar gällande lokalförsörjningsplaner. Projektet fortsätter under 2019 med utveckling av handledningar och utbildning i lokalförsörjningsplanering.

www.svenskakyrkan.se/gemensamt-ansvar-for-fastigheter-kyrkor-och-ekonomi

gdpr

Under året har arbetet för att anpassa Svenska kyrkans nationella datasystem till EU:s dataskyddsförordning, GDPR, varit resurskrävande. Under året har inventering av systemrelaterade personuppgiftsbehandlingar genomförts och en anpassning av verksamheten har gjorts så att den ska leva upp till dataskyddsförordningens krav. I en första genomgång har 389 system och applikationer inventerats. Mallar för avtal för personuppgiftsbiträden, samtyckesblanketter för bild, film och ljud samt informationssäkerhets- och personuppgiftspolicyer har utarbetats.

Normering och förvaltning

Kyrkostyrelsen bereder beslut till kyrkomötet om ändringar i kyrkoordningen avseende bestämmelser om kyrkans tro, bekännelse och lära, kyrkans böcker, gudstjänster, sakrament och övriga handlingar, tillhörigheten till Svenska kyrkan och vigningstjänst. Det gäller även ändringar i kyrkliga organisationen och de regler efter vilka församlingar och stift samt organ på den nationella nivån ska fullgöra sina uppgifter. Arbetet är inriktat på att utarbeta ändamålsenliga underlag för förankring, reflektion och beslut om förändringar i kyrkoordningen. Ett exempel på normering kan vara regler om vård och förvaring av handlingar i Svenska kyrkans arkiv, i fråga om vilka skriv- och förvaringsmedel som ska användas, om utlåning och återlämnande av handlingar samt överlämnande av handlingar för överprövning samt regler om när handlingar ska gallras.

tillgångar och kapital

Svenska kyrkan är genom förvaltningen av de så kallade prästlönetillgångarna en stor jordbruks- och skogsförvaltare. Tillgångarna består av skog, mark och ett fondkapital som Svenska kyrkan brukar och förvaltar ansvarsfullt. Prästlönetillgångarna förvaltas av stiften och kyrkostyrelsen har ett tillsynsuppdrag som även inkluderar råd och stöd i frågor som rör förvaltningen. Dessutom ingår det i kyrkostyrelsens uppdrag att vid behov utfärda närmare bestämmelser om förvaltningen. En ny webbsida som beskriver prästlönetillgångarnas sammansättning, uppdrag och konkreta arbete presenterades i början på 2018. Nationell nivå får regelbundet frågor om bland annat skogsförvaltningen och webbsidan ska på ett lättfattligt sätt ge allmänhet och media grundläggande information om arbetet samtidigt som länkar finns till respektive stifts stiftsspecifika frågor.

Nationell nivå förvaltar ett kapital på drygt 8 miljarder kronor per sista december 2018, med ett avkastningskrav på tre procent per år över en rullande tioårsperiod, utöver inflationen. Avkastningen från förvaltningen ses som en resurs för att bekosta långsiktiga åtaganden och prioriterade områden för Svenska kyrkans verksamhet. Kapitalet ska förvaltas effektivt och på ett etiskt försvarbart sätt. Styrande för verksamheten är den av kyrkostyrelsen beslutade finanspolicyn och ett delegerat ansvar för verksamheten ligger hos kapitalförvaltningsrådet.

Inom ramen för hållbarhetsarbetet finns Ethosfonder för hela kyrkan. Det finns för närvarande tre fonder: En svensk och en global aktiefond samt en svensk räntefond. Hela förvaltningen av det nationella kapitalet följer FN:s principer för ansvarsfulla investeringar, Principles for Responsible Investments. För mer detaljerad redovisning hänvisas till Hållbarhetsredovisning 2018 www.svenskakyrkan.se/hallbarutveckling Hållbarhetsredovisning 2018

Kyrkomötet arbetar numera digitalt. Ledamöter och biskopar följer mötet och tar del av föredragningslistor, anmälda talare, yrkanden och olika dokument i ett webbaserat mötesverktyg. I detta mötesverktyg görs också begäran av ordet, reservationer och omröstningar.

Så här styrs Svenska kyrkan

församlingar, pastorat, stift och nationell nivå

Organisation 2018

Församling

• som inte ingår i pastorat

• det lokala pastorala området

• fullgör församlingens grundläggande uppgift

kyrko fullmäktige

högsta beslutande organ

kyrkoråd styrelse kyrkoherden är ledamot

valnämnd

Pastorat

• pastoralt område

• övergripande lokalt ansvar för att församlingarna fullgör sin grundläggande uppgift

• ekonomiskt ansvar

kyrko fullmäktige högsta beslutande organ

kyrkoråd styrelse. kyrkoherden är ledamot

församling församlingsråd. styrelse. kyrkoherden är ledamot

Stift

• det regionala pastorala området

• främjar och har tillsyn över församlingslivet

stiftsfullmäktige högsta beslutande organ

stiftsstyrelsen

valnämnd

församling församlingsråd. styrelse. kyrkoherden är ledamot

Nationell nivå

• ansvarar för svenska kyrkans gemensamma angelägenheter och företräder kyrkan nationellt och internationellt

kyrkomötet

leder och samordnar stiftets förvaltning. biskopen är ordförande ev nämnder biskopsmötet biskoparna samråder om gemensamma frågor

kyrkostyrelsen

leder och samordnar förvaltningen av den nationella nivåns uppgifter. ärkebiskopen är ordförande de kyrkliga nämnderna kyrkomötets läronämnd kyrkomötets kyrkorättsnämnd

domkapitlet prövar behörighet för präster och diakoner samt överprövar beslut. biskopen är ordförande biskopen ärkebiskopen

detta är inte en fullständig organisationskiss.

svenska kyrkans högsta beslutande organ råd

svenska kyrkans överklagandenämnd

svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar

svenska kyrkans valprövningsnämnd

svenska kyrkans arvodesnämnd

så här styrs svenska kyrkan

Stiften i Svenska kyrkan

14 biskopar i 13 stift

Svenska kyrkan bestod 2018 av 13 stift indelade i totalt 1 337 församlingar i Sverige och 31 församlingar utomlands. 58 procent av Sveriges befolkning var medlemmar i Svenska kyrkan.

1. uppsala stift

biskop: karin johannesson, Vigdes 3 mars 2019, efterträdde Ragnar Persenius. ärkebiskop: antje jackelén

(I Uppsala stift finns två biskopar med olika ansvars områden)

60,6 % medlemmar 126 församlingar

5. västerås stift

biskop: mikael mogren

61,9 % medlemmar 74 församlingar

9. karlstads stift

biskop: sören dalevi

68,3 % medlemmar 85 församlingar

13. stockholms stift

biskop: eva brunne biskop electus: andreas holmberg. Vigs 22 september 2019.

48,5 % medlemmar 62 församlingar

2. linköpings stift

biskop: martin modéus

61,9 % medlemmar 100 församlingar

3. skara stift

biskop: åke bonnier

62,6 % medlemmar 110 församlingar

6. växjö stift

biskop: fredrik modéus

61,5 % medlemmar 173 församlingar

10. härnösands stift

biskop: eva nordung byström

68,1 % medlemmar 98 församlingar

7. lunds stift

biskop: johan tyrberg

56,4 % medlemmar 165 församlingar

11. luleå stift

biskop: åsa nyström

Vigdes 3 juni 2018, efterträdde Hans Stiglund.

69,4 % medlemmar 56 församlingar

4. strängnäs stift

biskop: johan dalman

53,8 % medlemmar 71 församlingar

8. göteborgs stift

biskop: susanne rappmann

55,5 % medlemmar 178 församlingar

12. visby stift

biskop: thomas petersson Vigdes 3 juni 2018, efterträdde Sven-Bernhard Fast. 64,8 % medlemmar 39 församlingar

stiften i svenska kyrkan

Förvaltningsberättelse

allmänt om verksamheten

Den nationella nivåns uppdrag är att vara en sammanhållande kraft och bidra till att Svenska kyrkan kan fullgöra sitt uppdrag rikstäckande genom att ta ansvar för kyrkans gemensamma angelägenheter inom ett antal områden. Det gäller

• omvärld och relationer där företrädarskap, officiella relationer till andra kyrkor och samfund och internationell mission och diakoni ingår,

• stöd till stift och församlingar som bland annat innehåller stöd i stiftens och församlingarnas grundläggande uppgift, utbildningar för tjänst inom Svenska kyrkan, forskning, kulturarv, arbete bland svenskar i andra länder och administrativa stödfunktioner samt

• normering, tillsyn och förvaltning.

styrning och ledning

Verksamheten på den nationella nivån bedrivs i det registrerade Trossamfundet Svenska kyrkan, organisationsnummer 252002-6135 med säte i Uppsala. Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta organ på nationell nivå och dess 251 ledamöter väljs av medlemmarna, varav 249 väljs i direkta val och de återstående två väljs av de 31 kyrkoråden inom Svenska kyrkan i utlandet. Kyrkostyrelsen är Svenska kyrkans högsta ansvariga organ när kyrkomötet inte är samlat. Ärkebiskopen är ordförande och kyrkomötet utser övriga ledamöter för en period om fyra år. Den leder och samordnar förvaltningen av den nationella nivåns uppgifter. Kyrkostyrelsen handlägger ärenden enligt bestämmelser i kyrkoordningen, beslutar i alla övergripande och löpande frågor på nationell nivå och företräder Svenska kyrkan. Kyrkostyrelsen är kyrkomötets beredande och verkställande organ. Det betyder att kyrko -

styrelsen kan lägga fram förslag i olika frågor genom skrivelser till kyrkomötet. Den ska också verkställa de uppdrag som kyrkomötet ger.

Direkt utsedda av kyrkomötet är även Läronämnden, Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar, Svenska kyrkans valprövningsnämnd och Svenska kyrkans överklagandenämnd. Kyrkostyrelsen utser bland annat internationella rådet, rådet för Svenska kyrkan i utlandet samt kapitalförvaltningsrådet. Under året tillsatte kyrkostyrelsen två nya råd, Kyrkostyrelsens musikråd och Kyrkostyrelsens råd för administrativ samverkan. Kyrkostyrelsen ansvarar för all övergripande verksamhet.

Kyrkokansliet i Uppsala är organiserat i tio avdelningar som genomför verksamheten på den nationella nivån. Kyrkokansliets arbete leds av en generalsekreterare.

Den årliga styrningen, i relationen mellan kyrkomötet, kyrkostyrelsen, generalsekreteraren och avdelningschefer består i huvudsak av processer för planering och för uppföljning av verksamhet och ekonomi. Årligen upprättas en budget för en period av tre år och en detaljerad budget för nästkommande år. Uppföljningsprocesserna sker löpande under året där dialoger och avrapportering till kyrkostyrelsen sker tertialvis. Därtill finns en process för uppföljning i form av generalsekreterarens löpande rapportering till kyrkostyrelsen under året.

legal struktur

Svenska kyrkans nationella nivå innehar dotterföretaget Svenska kyrkans förvaltningsaktiebolag och det vilande dotterföretaget Svenska kyrkans utbildningsaktiebolag. Förvaltningsaktiebolaget äger och förvaltar fastigheten Fjärdingen i Uppsala, som tillgodoser kyrkokansliets huvudsakliga behov av kontorslokaler. Svenska kyrkans nationella nivå innehar också andelar i intresseföretagen Fairtrade Sverige AB och Berling Media AB. Med hänvisning till 7 kap 3a§ i årsredovis-

ningslagen upprättas ingen koncernredovisning på grund av ovanstående verksamheters ringa omfattning, i förhållande till den totala verksamheten på nationell nivå. Inom ramen för verksamheten finns fem filialer vilka utgörs av fyra enheter inom Svenska kyrkan i utlandet vilka är placerade i Thailand, Hong Kong, Italien och Grekland samt Svenska teologiska institutet i Jerusalem i Israel.

stiftelser

Svenska kyrkan på nationell nivå förvaltar 77 (92) stiftelser med anknuten förvaltning. Stiftelserna är egna juridiska personer och separata årsredovisningar/sammanställningar i enlighet med gällande lagstiftning upprättas för dessa och de ingår därför inte i balansoch resultaträkningen för Svenska kyrkan på nationell nivå. Tillgångarna i stiftelserna har vid årsskiftet ett redovisat värde på 205 (216) miljoner kronor. Avkastningen från stiftelserna tillförs till stor del den verksamhet som bedrivs inom Svenska kyrkan på nationell nivå. Vissa stiftelser lämnar dock bidrag även till mottagare utanför Svenska kyrkan beroende på vilket ändamål som ska främjas. Stiftelserna kan delas upp i följande kategorier; internationell mission och diakoni, utbildning, forskning och kultur och Svenska kyrkan i utlandet.

väsentliga händelser under 2018 Årets aktiviteter har på olika sätt främjat Trossamfundets ändamål; att levandegöra evangeliet och göra Guds rike känt. Här nedan följer några av de mer betydelsefulla exemplen. För en mer detaljerad beskrivning av årets aktiviteter se verksamhetsberättelsen.

• Kyrkostyrelsen beslutade i maj 2018 att byta namn på Svenska kyrkans internationella arbete till act Svenska kyrkan. Det nya namnet gör kopplingen tydlig till det gemensamma arbete som görs bland de 150 kyrkorna och organisationerna internationellt i ACT-alliansen. Den nya logotypen lanseras den 5 maj 2019.

• På pingstdagen den 20 maj togs den nya kyrkohandboken för Svenska kyrkan i bruk i församlingarna. Den nya kyrkohandboken, syftar till att underlätta församlingarnas möjligheter att utveckla sitt lokala gudstjänstliv och främja det gemensamma i Svenska kyrkan.

• Utifrån utredningen om Gemensamt ansvar har projektarbetet med ett gemensamt fastighetsregister för Svenska kyrkan genomförts under året. Fastighetsregistret innehöll vid årsskiftet 2018/2019 cirka 20 000 byggnader, varav 3 400 kyrkor. Projektet fortsätter under 2019 färdigställande av registrering av fastigheter och med utveckling av handledningar

och utbildning i lokalförsörjningsplanering.

• Kyrkostyrelsen har för tredje året i rad fördelat 60 miljoner kronor i ekonomiskt bidrag till Svenska kyrkans arbete med asylsökande och flyktingar. Närmare hälften har gått till församlingarnas aktiviteter för integration. Resterande medel har gått till stiftens stödinsatser, nationella satsningar och till den internationella verksamhetens insatser i flyktingarbete.

• 2018 tilldelades Svenska kyrkan 15 miljoner kronor från regeringens projekt Hemlöshet bland unga vuxna. Medlen har fördelats till 11 stift och 92 församlingar/pastorat runt om i Sverige. Insatserna har handlat om allt från ekonomiskt stöd för mat och hygienartiklar till att hitta olika former för boendelösningar. Svenska kyrkan erbjuder också pyskosociala insatser som samtalsgrupper, traumaterapi och olika sociala aktiviteter.

totala intäkter och kostnader

Det ekonomiska utfallet uppgår till -26 (621) miljoner kronor. De totala intäkterna uppgår till 3 059 (3 545) miljoner kronor, inklusive avkastningen från kapitalförvaltningen. Den största intäktsposten är utjämningsavgiften. Den omfördelas till största delen i det kyrkliga utjämningssystemet i form av utjämningsbidrag. Intäktsökningen jämfört med föregående år beror på ändringar i utjämningssystemet. Från 2018 betalas den del av utdelningen från prästlönetillgångarna som tillfaller utjämningssystemet till nationell nivå istället för, som tidigare, till stiften. Den näst största intäktsposten är erhållna bidrag, främst den kyrkoantikvariska ersättningen, som intäktsförs i den utsträckning som den används. Ännu inte använda medel skuldförs i balansräkningen. Övriga bidrag kommer bland annat från Sida, EU, Radiohjälpen och olika stiftelser och används främst i den internationella verksamheten. Kollekter och gåvor är en annan betydelsefull intäkt, inte minst för den internationella verksamheten.

diagram 1: intäkter* 2018 (miljoner kronor, föregående år inom parentes)

Erhållna gåvor, 181 (179)

Erhållna bidrag, 643 (782) *exklusive kapitalförvaltningen.

Övriga intäkter, 109 (91)

Utjämningsavgifter, 1 983 (1 731)

Verksamheten utgår från kyrkoordningen och från de beslut som kyrkomötet och kyrkostyrelsen fattar. De totala kostnaderna uppgår till 3 044 (2954) miljoner kronor. Övriga lämnade bidrag avser främst lämnade bidrag för kyrkoantikvarisk ersättning 415 (555) miljoner kronor samt lämnade bidrag från den internationella verksamheten 212 (285) miljoner kronor. De internationella bidragen avser bidrag för utvecklingssamarbete, katastrofbistånd och samverkan i utlandet. I lämnade bidrag ingår också den största delen av kyrkomötets satsning på flyktingar och asylsökande.

Utjämningsbidrag avser stiftsbidrag och församlingsbidrag för kyrkounderhåll, kostnadsutjämning samt utjämning avseende andelen medlemmar.

Svenska kyrkan på nationell nivå budgeterade för 2018 med ett utfall på 129 miljoner. Avvikelsen mellan utfall och budget beror till största del på sämre resultat från kapitalförvaltningen 143 (budget 382) miljoner kronor.

diagram 2: kostnader 2018 (miljoner kronor, föregående år inom parentes)

Avskrivningar av anläggningstillgångar, –9 (–10)

Personalkostnader, –423 (–421)

Övriga externa kostnader, –524 (–547)

finansiella instrument

Övriga lämnade bidrag, –758 (–965)

Marknadsvärdet på tillgångarna i kapitalförvaltningen uppgick per den 31 december 2018 till 8 295 (8155) miljoner kronor. Resultatet uppgick till 143 (762) miljoner kronor, vilket motsvarar en avkastning på 1,8 (10,3) procent, vilket kan jämföras mot jämförelseindex på -0,6 (8,3) procent under motsvarande period.

Blandat utfall med både positiva och negativa avkastningar inom samtliga tillgångsslag. Tillgångsslaget Globala aktier gav det högsta resultatet med 139,6 miljoner kronor. Svenska aktier var det tillgångsslag som stod för det sämsta resultatet, -71,1 miljoner kronor. I relation till sitt jämförelseindex gav Globala aktier bäst avkastning med 6,1 procent jämfört med -0,9 procent för index. Totalt stod aktieplaceringarna för ett positivt resultat med 62,6 miljoner kronor, ränteplaceringarna inklusive likvida medel 8,6 miljoner kronor, fastighetsfonder och alternativa placeringar bidrog med totalt 71,7 miljoner kronor. Undervikten i svenska aktier jämfört med räntor och övriga tillgångsslag har haft en

positiv effekt på resultatet. Valutakursförändringarna under året bidrog positivt till resultatet på den globala aktieportföljen (inklusive tillväxtmarknader).

För mer detaljerad information om kapitalförvaltningens resultat, även över en längre period, hänvisas till Årsrapport hållbara investeringar 2018. Där redogörs också om den nationella nivåns arbete med hållbarhet inom kapitalförvaltningen. www.svenskakyrkan.se/ansvarsfulla-investeringar

övrig icke-finansiell information

Trossamfundet arbetar för att integrera andliga, sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarhetsperspektiv i hela verksamheten, så väl i planering av verksamheten som i genomförandet. Arbetet utgår från vårt uppdrag att värna människovärdet och förvalta så väl ekologiska som ekonomiska resurser på ett ansvarsfullt sätt. Svenska kyrkan på nationell nivå lyder under de nya redovisningskraven enligt årsredovisningslagen (ÅRL) 6:10 och förvaltningsberättelsen ska därför innehålla en hållbarhetsrapport. Den nationella nivån har valt att upprätta rapporten skild från årsredovisningen i enlighet med ÅRL 6:11. Hållbarhetsrapport enligt ÅRL 6:12–14 är integrerad i årets hållbarhetsredovisning som är upprättad i enlighet med Global Reporting Initiatives, GRI:s Standarder nivå Core och publicerad på Svenska kyrkans webbplats.

www.svenskakyrkan.se/hallbarutveckling

framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

Väsentliga riskområden att beakta för Svenska kyrkans nationella nivå är risk för skadat förtroende, aktivitetsrelaterade risker, risker inom finansförvaltningen och omvärldsrisker.

Svenska kyrkans viktigaste resurs är människors förtroende. Därför läggs stor vikt vid uppdatering av och utbildning kring exempelvis uppförandekod, policy mot korruption och förskingring, policy mot kränkande särbehandling och riktlinjer kring förebyggande av sexuella övergrepp.

Aktivitetsrelaterade risker uppkommer bland annat då den nationella nivån har många medarbetare som reser till eller bor i miljöer med dålig trafiksäkerhet eller andra säkerhetsrisker. För att hantera dessa risker finns riktlinjer som all utsänd personal utbildas i. Andra aktivitetsrelaterade risker handlar om att den nationella nivån också har många kritiska system vilka hanteras inom ramen för vår IT-policy.

Riskhantering inom finansförvaltningen syftar till att säkerställa att förvaltningen av de finansiella till-

gångarna sker på ett tillfredsställande sätt. Metoden för att uppnå detta är att löpande bevaka, utvärdera och kontrollera de finansiella riskerna.

Utformningen av denna verksamhet ska säkerställa att förvaltningen följer beslutade strategier och riktlinjer. Riskerna hanteras genom god intern kontroll exempelvis vad gäller en säker hantering av transaktioner, klart definierade och avgränsade ansvarsområden samt dokumenterade rutinbeskrivningar.

Till omvärldsriskerna kan räknas makroekonomiska faktorer som konjunktur, sysselsättning, räntor med mera. Den nationella nivån har därför omvärldsbevakning som följer och analyserar utvecklingen på dessa områden.

Utifrån kyrkostyrelsens omvärldsbevakning har ett flertal utmaningar identifieras. Dessa handlar bland annat om ett ökat behov av undervisning och lärande, kyrkans minskande kontaktytor och försvagad relation till unga och ökande psykosocial ohälsa i samhället.

Svenska kyrkan befinner sig i en brytningstid och står inför stora utmaningar nu och i framtiden. Utmaningarna handlar om förändringar i både samhälle och kyrka.

De prognoser som gjorts över den framtida medlemsutvecklingen och de framtida intäkterna från kyrkoavgiften visar på en nedåtgående trend. Detta innebär att Svenska kyrkan framöver kommer att kraftigt behöva minska sina kostnader, även om det parallellt görs insatser för att behålla och få nya medlemmar samt att få de människor som lämnat att återinträda. Samtidigt som de ekonomiska framtidsutsikterna pekar på ett behov av kostnadsminskningar finns det idag ett upparbetat kapital, både lokalt och på nationell nivå. Det nationella kapitalet utgör en gemensam resurs för hela trossamfundet och dess avkastning möjliggör såväl resurser för akuta insatser som till strategiska satsningar för ett långsiktigt hållbart kyrkoliv.

Kyrkostyrelsen konstaterar, mot bakgrund av de prognoser som tidigare tagits fram mot år 2030, att det vikande antalet kyrkotillhöriga kommer att påverka ekonomin negativt på lång sikt, varför fokusering och prioritering är nödvändigt i kyrkostyrelsens långsiktiga planeringsarbete. I kyrkostyrelsens skrivelse Verksamhet och Ekonomi 2019-2021, som kyrkomötet beslutade i november 2018, definieras tre långsiktiga målbilder 2030 som syftar till att beskriva kyrkostyrelsens ambition på längre sikt:

• År 2030 har vi stärkt förmågan att bidra till ett församlingsliv som utifrån lokala förutsättningar kan möta samtidens utmaningar.

• År 2030 har vi stärkt relevansen och engagemanget för Svenska kyrkans arbete, grundat i kristen tro, för ett hållbart samhälle i Sverige och i världen.

• År 2030 har vi bidragit till utveckling av en effektiv styrning, administration och förvaltning i Svenska kyrkan, så att församlingarna kan fullgöra sitt grundläggande uppdrag.

Under respektive målbild finns ett eller flera delmål som ligger till grund för planering, genomförande, uppföljning, lärande och utveckling i den samlade verksamheten för planeringsperioden. Till varje delmål knyts insatser som ska genomföras för att leda mot målbilden. Genom att definiera målbilder, delmål och insatser i planerings- och uppföljningsprocesserna säkerställer kyrkostyrelsen att arbetet på den nationella nivån bidrar till de definierade målbilderna på längre sikt.

Svenska kyrkan behöver förbereda sig på att med mindre resurser bygga starkare relationer och arbeta med gemensamma lösningar för administrativ samverkan. För att uppnå detta krävs både mod till förändring och förmåga att se nya lösningar. Svenska kyrkan behöver också i högre grad tydliggöra sin roll och uppgift i olika sammanhang. Framtida utveckling behandlas i bland annat skriften Nyckeln till Svenska kyrkan – en skrift om organisation, verksamhet och ekonomi

eget kapital

Kyrkomötet har beslutat att målet för storleken på den nationella nivåns kapital lägst ska uppgå till 6 500 miljoner kronor. Målet för storleken av det egna kapitalet ska justeras årligen med hänsyn till konsumentprisindex och uppgår vid utgången av 2018 till 6 677 miljoner kronor. Det fria egna kapitalet uppgår vid utgången av 2018 till 8 214 miljoner kronor, varav 2 623 miljoner avser orealiserade vinster inom finansförvaltningen.

För kyrkostyrelsen är det angeläget att fortsätta dialogen med stiften för att säkra ett långsiktigt hållbart kyrkoliv.

resultat och ställning

Resultatet av verksamheten samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultat- och balansräkningar med noter.

fem år i sammandrag

Belopp i miljoner kronor

Personal

* Eget kapital i procent av totala tillgångar.

Resultaträkning

Belopp i tkr

gåvor

Avkastning från kapitalförvaltning

Verksamhetens kostnader

och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

Resultat från finansiella investeringar 15

Resultat från finansiella anläggningstillgångar

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

Förändring av ändamålsbestämda medel

Utnyttjande av ändamålsbestämda medel från tidigare år

Reservering av ändamålsbestämda medel som erhållits under året men ej utnyttjats under året

Årets

Balansräkning

Belopp i tkr

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Finansiella anläggningstillgångar

Förändring av eget kapital

Förändring av eget kapital

Disposition av föregående års resultat

Årets resultat före fördelning

Utnyttjande av ändamålsbestämda medel 2017

Avsättning till av kyrkostyrelsen ändamålsbestämda medel 2017

Disposition av föregående års resultat

Årets resultat före fördelning

Utnyttjande av ändamålsbestämda medel 2018

Avsättning till av kyrkostyrelsen ändamålsbestämda medel 2018

Specifikation av ändamålsbestämda medel

Bundna ändamålsbestämda medel Medel bundna i fastigheter

Medel bundna i värdepapper

Övriga ändamålsbestämda medel

Medel hänförliga till internationell verksamhet

- Insamlade medel till projekt att använda kommande år

- Ackumulerade överskott i internationella verksamheten att använda kommande år

Medel hänförliga till filialernas eget kapital 5 597 5 599

Av kyrkostyrelsen beslutade ändamålsbestämda medel

- Medel avsatta för klimatkompensation 4 343 3 723

Summa ändamålsbestämda medel 166 806 123 202

Fritt eget kapital i förhållande till målet för storleken på kapitalet*

Enhet (miljoner kronor)

31-dec-18 31-dec-17

Fritt (inte ändamålsbestämt) kapital 8 214 8 240

Målet för storleken på kapitalet ** 6 677 6 613

Skillnad mot målet för storleken på kapitalet 1 537 1 627

** Kyrkomötet 2016 beslöt att målet för den nationella nivåns kapital vid utgången av 2016 skulle uppgå till lägst 6,5 mrdr. Nivån ska årligen justeras i relation till konsumentprisindex.

* I eget kapital ingår orealiserade värdeförändringar med 2 623 miljoner kronor (2 676 miljoner kronor)

Kassaflödesanalys

Belopp i tkr

Den löpande verksamheten Årets resultat

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Avskrivningar och nedskrivningar

Försäljning/utrangering av materiella och immateriella anläggningstillgångar

Ökning/minskning av avsättningar

Avkastning från kapitalförvaltning återinvesterat i portföljen

Övriga poster som inte ingår i kassaflödet

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet

Ökning/minskning av varulager

Ökning/minskning av kortfristiga fordringar

Ökning/minskning av skuld underkontohavare

Ökning/minskning av övriga kortfristiga skulder

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Investeringsverksamheten

Förvärv utgifter för utveckling av programvaror

Förvärv materiella anläggningstillgångar

filialer

Amortering övriga långfristiga fordringar

Försäljning övriga finansiella anläggningstillgångar

Netto köp/försäljning kortfristiga placeringar

Kassaflöde från investeringsverksamheten

Årets kassaflöde

Kassa och bank vid årets början

Kassa och bank vid årets slut *

*För specifikation av i Kassa och bank ingående konton se not 26.

Noter

not 1. redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningens omfattning

Svenska kyrkan är i enlighet med Lag (1998:1593) om trossamfund ett registrerat trossamfund. Enligt Lag (1998:1591) om Svenska kyrkan anges att Svenska kyrkan framträder som församlingar och stift samt att Svenska kyrkan också har nationella organ. I enlighet med samma lag anges att, förutom Svenska kyrkan som sådant, Svenska kyrkans församlingar, sammanslutningar av församlingar och stift får förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter, det vill säga är självständiga juridiska personer. Såsom självständiga personer har dessa att följa Bokföringslagen (1999:1078) och avsluta räkenskaperna på det sätt bokföringslagen anger vad avser den verksamhet som bedrivs i dessa juridiska personer. Denna årsredovisning omfattar endast den verksamhet som de nationella organen är ansvariga för, det vill säga Svenska kyrkans nationella nivå, och är således inte en årsredovisning för Svenska kyrkan då något lagstadgat krav att upprätta årsbokslut eller årsredovisning för hela Svenska kyrkan inte finns.

Inom ramen för verksamheten finns fem filialer placerade i Thailand, Hongkong, Grekland, Italien och Israel.

Grund för årsredovisningens upprättande Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3)

Undantag från årsredovisningslagens uppställningsform för resultaträkning har dock gjorts beträffande redovisning av kapitalförvaltningens intäkter och kostnader, där dessa redovisas som en post bland verksamhetens intäkter istället för bland finansiella intäkter och kostnader. Kapitalförvaltningen anses vara en av nationella nivåns kärnverksamheter och vars avkastning utgör en väsentlig del av de intäkter som finansierar verksamhetens kostnader. Den bedömning som har gjorts av denna kärnverksamhet får till följd att avkastningen från kapitalförvaltningen redovisas som en separat rad under verksamhetens intäkter. Detta för att över tid kunna ge en bild av verksamhetsresultatet då avkastningen från kapitalförvaltningen är en av nationella nivåns huvudsakliga finansierings källor. Som framgår av underrubrikerna Kapitalförvaltningen och Kassaflödesanalys har även vissa anpassningar gjorts med avseende på kapitalförvaltningen i balansräkningen och i kassaflödesanalysen.

Intäktsredovisning

Intäkter, som omfattar medel som är för egen räkning, värderas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Som för egen räkning inkluderas medel som erhållits och förmedlats till andra juridiska personer men där förmedlingen grundas på beslut inom den nationella nivån.

Utjämningsavgifter

Den nationella nivån ansvarar för förmedling av de kyrkoavgifter som Skatteverket uppbär för kyrkans räkning från de som tillhör svenska kyrkan. Inom ramen för ett utjämningssystem erhåller den nationella nivån en avgift för gemensam verksamhet som motsvarar sju (sju) öre per hundra kronor grundat på de tillhörigas avgiftsunderlag (taxerad inkomst). Härutöver uppbär den nationella nivån inkomst- och kostnadsutjämningsavgifter som grundas på ett antal komponenter som regleras i 44 kap kyrkoordningen och där den

nationella nivån fastställer de närmare parametrarna för inkomstoch kostnadsutjämningens beräkning. Intäkterna erhålls i samband med förmedlingen av kyrkoavgifterna till församlingar och pastorat genom en månadsvis avräkning. Härutöver finns bestämmelser i kyrkoordningen att hälften av utdelningen från de så kallade prästlönetillgångarna som en del i utjämningssystemet ska inbetalas till den nationella nivån. Denna inbetalning intäktsredovisas hos nationell nivå när prästlönetillgångarna genomfört betalningen.

Erhållna gåvor, bidrag och offentliga bidrag

Erhållna gåvor redovisas som intäkt i den period de mottagits. Bidrag och offentliga bidrag intäktsredovisas efter hand som villkor som är förknippade med bidragen uppfylls. Som bidrag räknas även gåvor från allmänheten som av givaren genom villkor destinerats till ett ändamål och där återbetalningsplikt kan aktualiseras om villkoren inte uppfylls.

Finansiella intäkter Ränteintäkter redovisas i enlighet med effektivräntemetoden.

Utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelningen är säkerställd.

Värdering av finansiella instrument sker med tillämning av ÅRL 14 § a–e varvid värdeförändringar redovisas det år de avser. Orealiserade värdeförändringar redovisas över resultaträkningen.

Nettoomsättning

Försäljning av varor och tjänster intäktsredovisas normalt vid försäljningstillfället.

Leasing

All leasing redovisas som operationell leasing det vill säga leasingavgifterna, inklusive en första förhöjd avgift, redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden. Uppgifterna om avgifter i not 11 är redovisade i nominella belopp. Med leasingperiod avses den period som leasetagaren har avtalat att leasa en tillgång.

Ersättningar till anställda

Löpande ersättningar till anställda i form av löner, sociala avgifter och liknande kostnadsförs i takt med att de anställda utför tjänster. Eftersom alla pensionsförpliktelser klassificerats som avgiftsbestämda redovisas en kostnad det år pensionen tjänas in.

Inkomstskatt

Nationella nivåns inskränkta skattskyldighet regleras i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

I den mån den nationella nivån bedriver näringsverksamhet är huvudregeln att näringsverksamheten är skattepliktig. Näringsverksamhet kan undantas från skatteplikt om den har naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet eller är hävdvunnen finansieringskälla. Även normalt sett skattepliktig näringsverksamhet kan i vissa fall undantas från beskattning om huvudsaklighetsprincipen är tillämplig.

Vid fastighetsinnehav kan fastighetsinkomsten undantas från beskattning om fastigheten till mer än 50 procent används för att främja det allmännyttiga ändamålet alternativt att hyresinkomsterna har naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet.

Den nationella nivån bedriver, förutom sin ideella verksamhet, näringsverksamhet som är skattepliktig.

Aktuella skatter värderas utifrån de skattesatser och skatte-

regler som gäller på balansdagen. Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.

Fordringar och skulder nettoredovisas endast när det finns en legal rätt till kvittning.

Eventuell aktuell skatt, liksom förändring i uppskjuten skatt, redovisas i resultaträkningen.

Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Immateriella anläggningstillgångar består av inköp av licenser och liknande rättigheter samt internt upparbetade tillgångar i form av balanserade utgifter för utveckling av programvaror. Den nationella nivån tillämpar aktiveringsmodellen för internt upparbetade immateriella tillgångar.

Utgifter för forskningsfasen kostnadsförs i den period då de uppkommer. Utgifter som är direkt hänförliga till ett projekts utvecklingsfas redovisas som immateriell anläggningstillgång förutsatt att de uppfyller följande krav:

• Det är tekniskt möjligt att färdigställa tillgången så att den kan användas eller säljas.

Företaget har för avsikt att färdigställa tillgången och att använda eller sälja den.

Företaget har förutsättningar att använda eller sälja tillgången.

• Det är sannolikt att tillgången kommer att generera framtida ekonomiska fördelar.

• Det finns tillräckliga resurser att färdigställa tillgången och för att använda eller sälja den.

Utvecklingsutgiften kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

Utvecklingsutgifter som inte uppfyller dessa kriterier för aktivering kostnadsförs när de uppkommer.

Anskaffningsvärdet för balanserade utgifter inkluderar utgifterna för tillgångens framtagande. Direkt hänförliga utgifter inkluderar personalkostnader uppkomna i arbetet med utvecklingen tillsammans med en lämplig andel av indirekta kostnader.

Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

Avskrivningar görs linjärt över den bedömda nyttjandetiden. Avskrivningstiden för immateriella anläggningstillgångar uppgår till fyra alternativt fem år.

Materiella anläggningstillgångar I verksamheten finns materiella anläggningstillgångar redovisade enligt två olika definitioner i K3:

Som grundregel gäller att en materiell anläggningstillgång är en fysisk tillgång som innehas för att bedriva näringsverksamhet (ge ekonomiska fördelar/kassaflöde).

För ideell sektor gäller att materiell anläggningstillgång också omfattar fysisk tillgång som innehas för det ideella ändamålet även om grundregeln inte är uppfylld.

De flesta anläggningstillgångar har klassificerats utifrån den senare regeln då den nationella nivåns ändamål är religiös verksamhet.

Datorer och inventarier med ett anskaffningsvärde under 50 procent av prisbasbeloppet har utifrån väsentlighetsbedömning redovisats som kostnad.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.

En materiell anläggningstillgång som har betydande komponenter där skillnaden i förbrukning förväntas vara väsentlig, redovisas och skrivs av som separata enheter utifrån varje komponents nyttjandeperiod.

När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras.

Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten.

Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader.

Realisationsvinst respektive realisationsförlust vid avyttring av en materiell anläggningstillgång redovisas som Övriga verksamhetsintäkter respektive Övriga verksamhetskostnader.

Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används.

Följande avskrivningstider tillämpas:

Byggnader 15–100 år

Orgel 25 år

Installationer 10 år

Kontorsmöbler 5–10 år

Kontorsmaskiner 5 år

Övrig datautrustning 3 år

Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar När det finns en indikation på att en materiell anläggningstillgångs värde har minskat, görs en prövning av nedskrivningsbehov. För tillgångar som tidigare skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. Materiella anläggningstillgångar skrivs ned enligt två huvudmetoder beroende på grunden för klassificering som materiell anläggningstillgång. Materiella anläggningstillgångar som används för att ge ekonomiska fördelar/kassaflöde skrivs ned enligt reglerna i K3 kapitel 27. De materiella anläggningstillgångar som innehas för det ideella ändamålet skrivs ned enligt kapitel 37 där det finns en grund- och en förenklingsregel. Tillämpad metod för nedskrivningar beskrivs i tilläggsupplysning i förekommande fall.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, långfristiga fordringar, kundfordringar och övriga fordringar, kortfristiga placeringar, leverantörsskulder och låneskulder. Instrumenten redovisas i balansräkningen när nationella nivån blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor.

Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och nationella nivån har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört.

Värdering sker med tillämpning av ÅRL 14 § a–e varvid orealiserade vinster och förluster redovisas över resultaträkningen.

Värdepappersförvaltningar

Nationella nivån har definierat två separata värdepappersförvaltningar, en kapitalförvaltning och en likviditetsförvaltning, som förvaltas i enlighet med särskilda policyer och riktlinjer.

Samtliga tillgångar inom de båda förvaltningarna har klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas och värderas till marknadsvärde. Den orealiserade värdeförändringen redovisas i resultaträkningen. För noterade aktier och andelar sker värdering till senaste betalkursen under årets sista handelsdag. Obligationer och andra räntebärande tillgångar värderas utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast mid-kurs). Innehav som inte har officiell marknadsnotering värderas till noterade priser i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

Kapitalförvaltningen

Kapitalförvaltningen utgör en separat förvaltad tillgångsmassa där insättningar och uttag ur portföljen grundas på särskilda beslut. Kapitalet i kapitalförvaltningen härstammar i allt väsentligt från ett kapital som Svenska kyrkan övertog från den statliga Kyrkofonden i samband med relationsändringen mellan Svenska kyrkan och staten år 2000. Kapitalet och förvaltningen av detta var till och med år 2006 särskilt reglerad i kyrkoordningen. Kapitalet benämndes då kyrkofonden, men vid 2004 års kyrkomöte beslutades att begreppet kyrkofonden skulle ändras till den nationella nivåns kapital Kyrkofondens styrelse, som var direkt utsedd av kyrkomötet, förvaltade detta kapital och andra tillgångar på den nationella nivån. År 2006 övertogs de uppgifter som låg på Kyrkofondens styrelse av kyrkostyrelsen och regleringen i kyrkoordningen upphörde att gälla.

En förväntad, försiktigt beräknad, långsiktig avkastning på kapitalet ingår i den rambudget som ligger till grund för kyrkomötets beslut om rambudget för nationella nivån verksamhet. Kyrkomötet bestämde 2016 att målet för storleken på den nationella nivåns kapital ska lägst uppgå till 6 500 miljoner kronor vid utgången av 2016. Målet för storleken på det egna kapitalet ska årligen justeras med hänsyn till konsumentprisindex.

Samtliga tillgångar och eventuella fondlikvidskulder som är relaterade till portföljen inkluderas på raden Kapitalförvaltning i balansräkningen. Då den samlade portföljen har en långsiktig placeringshorisont redovisas portföljen som anläggningstillgång.

I posten ingående tillgångar och eventuella skulder värderas var för sig och särredovisas i not 22.

Likviditetsförvaltningen

Likviditetsförvaltningen utgör förvaltning av de medel som den nationella nivån och trossamfundets organisatoriska delar (stift, pastorat, församlingar och till dessa närstående juridiska personer) satt in på underkonton till ett koncernkonto som benämns Kyrkkontot, vilket förvaltas av den nationella nivån. Förvaltningen innebär att den del av medel på Kyrkkontot som inte bedöms erfordras

för ingående enheters löpande betalningar placeras i räntebärande värdepapper med låg risk i syfte att skapa en avkastning som överstiger en garanterad ränta. I förekommande fall gottskrivs underkontohavarna den överavkastning som genererats. Då merparten av placeringarna inom likviditetsförvaltningen är möjliga att sälja och har ränteförfallodagar som understiger ett år redovisas samtliga placeringar som kortfristiga placeringar trots att löptiderna i vissa fall överstiger tolv månader. Till skillnad från kapitalförvaltningen anses likviditetsförvaltningen inte utgöra en av nationella nivåns kärnverksamhet och redovisas därför under Resultat från finansiella investeringar. I balansräkningen redovisas den samlade likviditetsförvaltningen i not 26 för kortfristiga placeringar.

Aktier och andelar i dotterföretag

Aktier och andelar i dotterföretag utgör finansiella instrument som redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår köpeskillingen som erlagts för aktierna samt förvärvskostnader. Eventuella kapitaltillskott och koncernbidrag läggs till anskaffningsvärdet när de lämnas. Utdelning från dotterföretag redovisas som intäkt.

Intresseföretag

Med intresseföretag avses de företag, där nationella nivån direkt eller indirekt innehar mer än 20 procent av rösterna och innehavet har en varaktig karaktär. Andelar i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden, vilket innebär att andelarna redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I resultaträkningen ingår som intäkt från intresseföretaget endast erhållen utdelning till den del denna hänför sig till vad som intjänats efter anskaffningstillfället.

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Andra långfristiga värdepapper består av andelar i företag som inte är koncernföretag, intresseföretag eller ingår i kapitalförvaltningen. Innehaven består dels av så kallade ideella placeringar, det vill säga placeringar som gjorts inom ramen för verksamheten och där huvudändamålet är annat än ekonomisk avkastning och där innehaven är av karaktären intresseföretag utan att formellt uppfylla kraven att vara intresseföretag, dels består posten av innehav i noterade värdepapper som är relaterade till placeringar som är gjorda inom ramen för den internationella verksamheten.

De ideella placeringarna värderas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Övriga värdepapper värderas till marknadsvärde i enlighet med de principer som gäller för de värdepapper som ingår i de ovan nämnda särskilda värdepappersförvaltningarna.

Kundfordringar och övriga fordringar Fordringar redovisas som omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar.

Låneskulder och leverantörsskulder

Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som ränte-

kostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska återbetalas.

Omräkning av utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagskurs, vilket är avistakursen på balansdagen.

Varulager

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). För varulagret ingår alla utgifter som är direkt hänförliga till anskaffningen av varorna i anskaffningsvärdet.

Avsättningar

Med avsättningar avses förpliktelser på balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Avsättning redovisas med det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet.

Ändamålsbestämda medel

I posten ändamålsbestämda medel i eget kapital redovisas ännu inte förbrukade gåvor samt medel som inomkyrkliga organ beslutat reservera för vissa specifika ändamål.

Ändamålsbestämda medel delas upp i bundna respektive övriga ändamålsbestämda medel där bundna ändamålsbestämda medel relaterar till investeringar i anläggningstillgångar.

Skuld för beslutade ej utbetalda bidrag

I de fall den nationella nivån fattat beslut om bidrag och detta meddelats mottagaren, eller på annat sätt offentliggjorts, men inte verkställt utbetalningen redovisas detta belopp som en kortfristig skuld såvida det inte av beslutet framgår att bidraget ska finansieras med kommande års medel.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar.

Som likvida medel klassificeras förutom kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut inklusive kyrkkontot.

För att ge en rättvisande bild av den löpande verksamhetens kassaflöden har en justering gjorts av kassaflöden inom kapitalförvaltningen då avkastningen från denna återinvesteras i portföljen och således inte påverkar redovisade likvida medel.

Eventualförpliktelser

En ansvarsförbindelse redovisas när det finns: a) en befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller att åtagandets storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet, eller

b) när det finns en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser.

not 2 – förändrade redovisningsprinciper

Under året har inga nya redovisningsrekommendationer trätt i kraft som medfört ändrade redovisningsprinciper.

not 3 uppskattningar och bedömningar

När finansiella rapporter upprättas måste styrelsen och generalsekreteraren i enlighet med tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper göra vissa uppskattningar, bedömningar och antaganden som påverkar redovisning och värdering av tillgångar, avsättningar, skulder, intäkter och kostnader. De områden där sådana uppskattningar och bedömningar kan ha stor betydelse för organisationen och som därmed kan påverka resultat- och balansräkningarna i framtiden beskrivs nedan.

Pensionsavsättningar

Avsättningen för pensionsåtaganden för personal inom Svenska kyrkan annan än på nationell nivå uppgår till 35,6 miljoner kronor (36,4 miljoner kronor) inklusive särskild löneskatt. Avsättningen baseras på rekommendationer från Pensionskassan från 2006 som då gjorde bedömningen att skulden uppgick till 100 miljoner kronor, vilket även avsattes i bokslutet samma år. Sedan dess har avräkningar skett utifrån verkliga pensionsavgångar. Under 2014 påbörjade Statens pensionsverk en fördjupad genomgång av gjorda åtaganden. Inga indikationer har erållits från Statens pensionsverk eller Pensionskassan på att avsättningens storlek ska justeras. Genomgången fortsätter och kan innebära en förändring av bedömningen av skuldens storlek i kommande års bokslut. Se not 27.

Avsättningar för riktade församlingsbidrag

Avsättningarna för de riktade församlingsbidragen uppgår till 2,2 miljoner kronor (4 miljoner kronor). De riktade församlingsbidragen utgörs ursprungligen av fastställda ramar per stift och år. Det är stiften som själva beslutar vilka projekt som, förutsatt att de uppfyller de av kyrkomötet beslutade kraven, ska tilldelas riktat församlingsbidrag.

I slutet av 2016 beslöt kyrkostyrelsens arbetsutskott om en ny rutin, där återstoden av de fastställda ramarna har kunnat rekvireras av stiften i förskott. Stiften återredovisar årsvis i efterskott nyttjandet av medlen.

Samtliga stift förutom ett har under året rekvirerat resterande belopp av sina fastställda ramar. Kvarvarande avsättningar är gjorda utifrån antagandet om att det stiftet kommer att utnyttja resterande belopp under rekvireringsperioden. Se not 27.

Underskottsavdrag

Skattemässiga underskott föreligger och överskott bedöms ej föreligga inom överskådlig framtid. Därmed redovisas ingen uppskjuten skattefordran.

not 4 – utjämningsavgifter och utjämningsbidrag

2018 2017

Regler om ekonomisk utjämning återfinns i 44 kap. i kyrkoordningen. Under perioden 2018-2021 införs successivt ett nytt system för ekonomisk utjämning inom Svenska kyrkan.

Utjämningsavgifter

Avgift gemensam verksamhet 961 841 932 387 Utdelning prästlönetillgångar 238 362 0

Inkomstutjämningsavgift 386 736 370 855

Kostnadsutjämningsavgift för

- Kyrkounderhåll enligt äldre modell 62 070 84 711

- Kostnadsutjämningskonstant 84 929 112 968

- Andel medlemmar enligt äldre modell 177 058 229 941

- Kyrkobyggnader 30 108 0

- Andel barn 12 467 0

- Andel medlemmar enligt ny modell 29 777 0

Avgifter inkomst/kostnadsutjämning 783 145 798 475

Summa utjämningsavgifter 1 983 348 1 730 862

Utjämningsbidrag

Inkomstutjämningsbidrag -386 747 -370 864

Kostnadsutjämningsbidrag för

- Andel medlemmar enligt ny modell -29 536 0

- Kyrkobyggnader -30 171 0

- Andel barn -12 500 0

- Diakoni -12 483 0

- Glesbygd -11 226 0

- Kyrkounderhåll -64 308 -87 740

- Kostnadsutjämningskonstant -84 167 -111 969

- Andel medlemmar enligt äldre modell -175 618 -228 226

Bidrag inkomst/kostnadsutjämning -806 756 -798 799

Kyrkounderhållsbidrag enligt ny modell -100 000 0

Stiftsbidrag** -423 090 -212 200

Summa utjämningsbidrag -1 329 846 -1 010 999

* Församlingarna betalar en avgift för gemensam verksamhet som uppgår till 7 öre per 100 kronor av avgiftsunderlaget.

** Inklusive ett engångsbidrag 2018 om 20 mnkr till implementering av Svenska kyrkans nya fastighetsregister.

not 5 – erhållna gåvor

Gåvor som är redovisade i resultaträkningen

Kollekter

Rikskollekter

37 659 33 830

Stiftskollekter 790 581

Församlingskollekter 12 504 15 591 50 953 50 002

Gåvor

Testamenten 26 640 18 427

Församlings- och stiftsanslag 15 565 14 855 Övriga 87 829 95 332 130 034 128 614

Summa kollekter och gåvor 180 987 178 616

Gåvorna har tillförts:

Internationell verksamhet 160 937 158 446

Svenska kyrkan i utlandet 8 443 7 614 Övrig verksamhet 11 607 12 557

180 987 178 616

Testamenten med ekonomiskt utfall 50 67

Gåvor som inte redovisats i resultaträkningen

Det förekommer ideellt arbete huvudsakligen på församlingsnivå. Inom den nationella nivån sker visst ideellt arbete i filialerna.

not 6 – erhållna bidrag

Sidabidrag för - Utvecklingssamarbete

436 103 444 - Katastrofbistånd 59 732 53 210 - Administration 13 837 12 368 185 006 169 021

Kyrkoantikvarisk ersättning 416 575 556 995

Stiftelser

- Förvaltade av den nationella nivån 7 516 7 858 - Övriga stiftelser 1 530 2 694 9 046 10 553

Radiohjälpen 2 525 10 995 Europeiska Unionen 2 867 13 050 Övriga organisationer och företag 27 372 21 703

Summa erhållna bidrag 643 390 782 316

Bidragen har använts till: Kyrkoantikvarisk ersättning

verksamhet

kyrkan i utlandet

verksamhet

not 7 – avkastning från kapitalförvaltning

2018 2017

Aktier och fondandelar

- Utdelningar

29 274 31 222

- Realiserat resultat vid försäljning 108 568 110 047

- Orealiserad värdeförändring -32 645 548 036

Räntevärdepapper

- Utdelningar

- Räntenetto

105 197 689 305

16 273 17 237

30 225 28 460

- Realiserat resultat vid försäljning 32 525 -3 796

- Orealiserad värdeförändring -10 718 60 085

68 305 101 986

Provisionskostnader

- Förvaltningsarvoden -30 444 -29 765

- Bankkostnader -125 -92 -30 569 -29 857

Avkastning från kapitalförvaltning 142 933 761 434

not 8 – intäkternas fördelning

Varor

2018 2017

3 857 6 154

Tjänster 82 870 75 092

Hyresintäkter, frakt med mera 2 979 2 844

Inomkyrklig utbildning 1 837 2 175

Summa nettoomsättning 91 543 86 265

not 9 – övriga lämnade bidrag

2018 2017

Kyrkoantikvarisk ersättning -414 525 -555 064

Utvecklingssamarbete, katastrofbistånd och kyrkosamverkan i utlandet -212 256 -285 034

Övrig verksamhet i Sverige -124 924 -118 248

Svenska församlingar i utlandet -6 529 -6 317

Summa övriga lämnade bidrag -758 234 -964 663

not 10 – transaktioner med närstående

Inköp och försäljning med koncernföretag 2018 2017

Av moderföretagets omsättning avser försäljning till andra koncernföretag 480 480

Av moderföretagets inköp avser inköp från andra koncernföretag -7 649 -7 649

not 11 – operationella leasingavtal

Nationella nivån som leasingtagare 2018 2017

Framtida minimileaseavgifter som ska erläggas avseende icke uppsägningsbara leasingavtal: Förfaller till betalning inom 1 år -17 155 -16 625

Förfaller till betalning senare än 1 år men inom 5 år -38 282 -16 254 Förfaller till betalning senare än 5 år

Summa -55 437 -32 879

Under perioden kostnadsförda leasingavgifter -17 631 -17 192

I nationella nivåns redovisning utgörs den operationella leasingen i allt väsentligt av hyrda fastigheter/lokaler.

I beloppen ovan ingår inte kostnader för personalbostäder för utsänd personal. Bokförd kostnad uppgår till 2,9 mnkr för 2018 (3,3 mnkr).

not 12 – ersättning till revisorerna

Kostnadsförd ersättning uppgår till 2018 2017

Grant Thornton

Revisionsuppdraget -973 -997

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget -175 -219

Skatterådgivning -97 -2

Summa -1 245 -1 218

Med revisionsuppdrag avses arbetsuppgifter som det enligt lag ankommer på nationella nivåns revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds vid sådana arbetsuppgifter.

not 13 – löner med mera

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Löner och andra ersättningar

kostnader (varav pensionskostnader)

Löner och andra ersättningar

kostnader (varav pensionskostnader)

och generalsekreterare*

Förtroendevalda som inte ingår i styrelsen

anställda

* Generalsekreteraren har under år 2018 en lön om 1 306 (1 200) tkr. Inga avtal om avgångsvederlag eller om pensionsavgång föreligger med ledande befattningshavare.

Medelantalet anställda 2018

Män Totalt Kvinnor Män Totalt

not 13 – löner med mera, fortsättning

Styrelseledamöter och andra ledande befattningshavare, antal på balansdagen:

2018 2017

Kvinnor Män

Kvinnor Män

Styrelseledamöter 7 8 6 9 Generalsekreterare 1 1

not 14 – av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

2018 2017

Avskrivingar datorprogram -3 401 -3 401

Avskrivningar byggnader -3 985 -3 974

Avskrivning inventarier* -1 899 -2 273

Summa -9 285 -9 648

* Varav filialer - 126 (-96) tkr.

not 15 – resultat från finansiella investeringar

2018 2017

Resultat från finansiella anläggningstillgångar

Räntor

30 30

Utdelningar 4 814 10 903

Realiserat resultat vid försäljningar -5 932 -20 666

Orealiserad värdeförändring 3 478 15 723 Summa 2 389 5 990

Varav avseende dotterföretag 30 30

Varav avseende intresseföretag 1 282 2 051

Varav avseende ideella placeringar 264 531

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

Ränteintäkter 22 674 18 831

Realiserat resultat vid försäljning 0 0

Orealiserad värdeförändring -14 029 3 257

Övriga finansiella intäkter 71 -1 077

Underkontohavares och bidragsgivares andel av intäkter* -6 670 -19 623

Bankkostnader -1 516 -1 594 Summa, nationella nivåns andel 530 -206

*Specifikation av underkontohavares andel av intäkter Underkontohavares andel - fördelad överavkastning -6 670 -19 623

Summa -6 670 -19 623

Räntekostnader och liknande resultatposter

Räntekostnader -1 0

Övriga finansiella kostnader -182 -62

Summa -183 -62

not 16 – balanserade utgifter för utveckling av programvaror

17 licenser och liknande rättigheter

Bokförda värden per fastighet Svenska

Förvaltningsfastigheter

Samtliga fastigheter har förvärvats för att primärt användas i den allmännyttiga verksamheten. not 19 – inventarier

not 20 – andelar i koncernföretag Organisationsnummer Säte

Svenska kyrkans förvaltnings AB 556047-5773

Svenska kyrkans utbildning AB* 556427-5823

Svenska kyrkans förvaltnings AB

Svenska kyrkans utbildning AB*

* Vilande företag

not 21 – andelar i intresseföretag

Intresseföretag som ej är ideella placeringar

Intresseföretag som är ideella placeringar

Sverige AB*:

* Föregående års siffror är justerade till slutliga siffror för respektive bolag.

not 22 – värdepapper i kapitalförvaltningen

not 23 – andra långfristiga värdepappersinnehav

2018 2017

Ingående anskaffningsvärde 153 085 366 141

Investering under året 3 302 8 360

Försäljning under året -70 932 -221 416

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 85 455 153 085

Ingående nedskrivning 0 -6 688 Försäljning under året 0 6 688

Utgående ackumulerade nedskrivningar 0 0

Ingående värdeförändringar -5 200 -14 985 Årets värdeförändring 3 478 9 785

Utgående värdeförändring -1 723 -5 200

Utgående redovisat värde 83 733 147 885

Ideella placeringar* Andelar i Oikocredit Ecumenical Development

Co-operative Society U.A. 26 457 26 443 26 457 26 443

Övriga innehav

Innehav hos filial 807 911

Andelar i Ethos Aktiefond ** 10 040 10 360

Andelar i Ethos Räntefond**

Summa

429 110 171

276 121 442

733 147 885

*Placeringarna har finansierats av medel från den internationella verksamheten.

** Placeringarna är relaterade till särskilda skuldposter/ändamålsbestämda medel.

not 24 – andra långfristiga fordringar

Ingående anskaffningsvärde 1 024 1 161 Deponering/investering under året 117 67 Återbetalning under året -35 -204

Utgående anskaffningsvärde 1 106 1 024

Ingående nedskrivning –750 –750 Utgående nedskrivning –750 –750

Utgående redovisat värde 356 274

not 25 – förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2017

Upplupna ränteintäkter 6 431 4 647 Övriga upplupna intäkter 624 0 Förutbetald försäkringskostnad 2 140 420 Förutbetalda kostnader hänförliga till IT 7 185 2 888 Förutbetalda hyror 4 780 4 899 Övriga förutbetalda kostnader 4 187 2 097 Summa 25 347 14 951

not 26 – kassa och bank, kortfristiga placeringar

och bank

Varav

- Medel relaterade till kyrkkontot

- Disponerat av den nationella nivån för placeringar

Nettosaldo kyrkkonto

Kassa och bank disponibelt för den nationella nivån

Kassa och bank enligt balansräkningen

Disponerat av den nationella nivån för placeringar

Kassa och bank disponibelt för

Fem största innehav

Fabege FRN 210830

Länsförsäkringar Bank

Andel av den kortfristiga

Övrig del av kortfristig

not 27 – avsättningar

Åtagande gentemot Kyrkans Pensionskassa för pensionsåtaganden enligt övergångsbestämmelser*

Avsättning vid årets början 36 434 41 495

Ianspråktaget belopp -823 -5 061

Avsättning vid årets slut 35 610 36 434

Förmånsbestämd tjänstepension**

Avsättning vid årets början

Ny avsättning 4 969 15 472

Ianspråktaget belopp -15 472 -8 767

Avsättning vid årets slut 4 969 15 472

Övriga pensionsåtaganden

Avsättning vid årets början 122 125

Ianspråktaget belopp -57 -3

Avsättning vid årets slut 65 122

Riktat församlingsbidrag

Avsättning vid årets början 4 235 121 273

Ianspråktaget belopp -2 039 -117 038

Avsättning vid årets slut 2 196 4 235

Varav 2013 års avsättning

(att nyttja till och med år 2019) 369 369 2014 års avsättning (att nyttja till och med år 2019) 1 827 3 866

Summa: 2 196 4 235

Summa avsättningar: 42 840 56 263

* Avser i huvudsak åtaganden för präster och andra anställda avseende intjänad pensionsrätt och avgångsförmåner som enligt övergångsregler har statliga eller kyrkokamerala pensionsvillkor.

** Anställda födda 1958 eller tidigare har rätt till förmånsbestämd pension enligt kyrkans tjänstepensionsavtal KAP-KL på inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp. Planen redovisas som en avgiftsbestämd plan på grund av att den försäkras årligen och att natioenll nivå inte har några aktuariella eller finansiella risker.

not 28 – skuld erhållna ej nyttjade bidrag

2018 2017

Ej nyttjade offentliga bidrag

Kyrkoantikvarisk ersättning 46 796 3 371

Sidabidrag 19 116 4 252

EU/ECHO bidrag 1 756 0 67 668 7 623

Övriga ej nyttjade bidrag 16 127 23 922 Summa

Kyrkoantikvarisk ersättning

Skulden avser fördelade men ej rekvirerade medel per årsskiftet. Fördelade medel kan disponeras under en tvåårsperiod med möjlighet till ett års förlängning.

not 29 – upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2018 2017

Konsultarvoden IT drift/systemutveckling 10 192 22 386

Övriga konsultarvoden 3 406 3 711

Upplupen pensionspremie 15 576 13 524

Upplupna räntekostnader 2 447 17 058

Upplupna semesterlöner/löner 25 404 21 259

Upplupna sociala avgifter 12 004 8 790

Övriga upplupna kostnader 7 640 17 466 Förutbetalda intäkter 240 229

not 30 – ställda säkerheter

Spärrade bankmedel som säkerhet för bankgaranti 9 800 9 800 Pantsatt värdedepå 19 118 17 913 Summa

not 31 – eventualförpliktelser

Svenska kyrkan lämnar årligen bidrag och anslag till svenska och utländska samarbetspartner. Svenska kyrkans åtaganden grundas normalt på olika former av samarbetsavtal eller beslut av kyrkomöte eller kyrkostyrelse. Vissa av anslagen är direkt relaterade till en förväntan på att erhålla bidrag från andra organisationer eller myndigheter. Storleken på förväntade lämnade bidrag och anslag fastställs i allt väsentligt i en detaljbudget som beslutas av kyrkostyrelsen året innan bidragsåret. Genom beslut om detaljbudgeten har samarbetsparten en välgrundad förväntan på att Svenska kyrkan

not 32 väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Inga väsentliga händelser finns att notera efter balansdagen.

ska verkställa beslutade anslag. Bidragen är dock normalt förknippade med sådana villkor att Svenska kyrkan inte anser att de ska skuldföras i samband med beslutet. I 2019 (2018) års beslutade budget uppgår anslag och bidrag till 2 044 miljoner kronor (2 082 miljoner kronor) varav 1 881 miljoner kronor (1 721 miljoner kronor) beräknas kunna finansieras med bidrag från andra organisationer samt myndigheter i enlighet med redan ingångna avtal och beslut. Resterande del av beslutade anslag finansieras dels med gåvomedel dels med allmän utjämningsavgift samt övriga verksamhetsintäkter.

Kyrkostyrelsen

en presentation av styrelsen och dess arbete

Kyrkostyrelsen leder och samordnar förvaltningen av den nationella nivåns uppgifter enligt bestämmelser i kyrkoordningen. Kyrkostyrelsen företräder Trossamfundet Svenska kyrkan, till exempel genom remissvar, uttalanden och officiella kontakter. I teologiska och ekumeniska frågor samråder kyrkostyrelsen med biskopsmötet.

Kyrkostyrelsen verkställer de uppdrag som kyrkomötet ger, och kan lämna skrivelser till kyrkomötet med olika förslag. Varje år lämnar kyrkostyrelsen verksamhetsplan och årsredovisning för den nationella nivån till kyrkomötet.

Kyrkostyrelsen består av ärkebiskopen och fjorton ledamöter med lika många ersättare som väljs för en period om fyra år. Dessutom väljs en annan biskop som ersättare för ärkebiskopen. Kyrkostyrelsens ordförande är ärkebiskopen, och därtill finns två vice ordförande. För att skapa ett långsiktigt hållbart kyrkoliv i Svenska kyrkan har kyrkostyrelsen initierat fördjupade samtal med stiftsstyrelserna i sin strävan att effektivisera och bidra till ansvarsfördelning inom Svenska kyrkan. En större inledande överläggning med samtliga ledamöter i stiftsstyrelserna ägde rum i mars 2018 som följdes upp med en presidieöverläggning i november, med dialog däremellan med respektive stift. Kyrkostyrelsen och biskopsmötet möts också kontinuerligt i separata överläggningar. Kyrkostyrelsen inbjuder varje år företrädare för domkapitlen till gemensamma överläggningar, vilken i år ägde rum i oktober och handlade om diakoni, konfessionella skolor samt riktlinjer och rambestämmelser för Svenska kyrkans konfirmandarbete. Kyrkostyrelsen inbjöd även stiftsstyrelserna och egendomsförvaltningarna till samråd om förvaltningen av prästlönetillgångarna samma månad, ett samråd som äger rum varje år.

Arbetsformerna för kyrkostyrelsen har utvecklats ytterligare, bland annat genom att övergå från handlingar på papper till handlingar i digitala samverkans-

rum. Kyrkostyrelsen har under året sammanträtt nio gånger och arbetsutskottet har genomfört elva sammanträden, inräknat de första sammanträdena direkt efter kyrkomötet 2017. Som en del av den nya kyrkostyrelsens introduktion i sitt uppdrag besökte styrelsen Israel och Palestina några dagar under hösten för att lära känna den verksamhet som ligger inom styrelsens ansvarsområden, bland annat Svenska Teologiska Institutet. Kyrkostyrelsen fördjupade sina kyrkorelationer och stärkte sin kännedom om samarbetspartner i denna region. Det dagliga arbetet på kyrkostyrelsens kansli, kyrkokansliet, leds av generalsekreteraren, som utses av kyrkostyrelsen. Enligt kyrkoordningen ska kyrkostyrelsen bland annat:

• företräda Trossamfundet Svenska kyrkan,

• svara för Svenska kyrkans officiella relationer till andra kyrkor och samfund,

• stödja stiftens arbete för utveckling av församlingslivet,

• ange villkoren för tillträde till de kyrkliga grundutbildningarna och bestämma utbildningsplanerna för dessa samt se till att de kyrkliga grundutbildningarna erbjuds i tillräcklig omfattning,

• samordna Svenska kyrkans och dess församlingars ansvar för internationell mission och internationell diakoni,

• ansvara för Svenska kyrkans arbete bland svenskar i andra länder,

• svara för det kyrkliga utjämningssystemet,

• ha hand om övergripande frågor när det gäller Svenska kyrkans gemensamma datasystem,

• främja forskning av betydelse för Svenska kyrkan,

• verka för ett rikt och mångfaldigt kulturliv, som främjar dialog kring religion och livstolkning samt

• svara för övergripande frågor avseende begravningsverksamheten inom Svenska kyrkan.

svenska kyrkans kyrkostyrelse 2018-2021 (inklusive ersättare)

1. Daniel Larson

2. Åsa Ingårda

3. Julia Kronlid

4. Aron Emilsson

5. Marja Sandin-Wester

6. Fredrik Modéus

7. Erik Sjöstrand

8. Anna Karin Hammar

9. Marie Rydén Davoust

10. Mats Hagelin

11. Sofia Särdquist

12. Margareta Winberg

13. Wanja Lundby-Wedin

14. Torvald Johansson

15. Lars Johnsson

16. Antje Jackelén

17. Karl-Gunnar Svensson

18. Nils Gårder

19. Daniel Tisell

20. Agneta Hyllstam

21. Elisabeth Rydström

22. Marie Johansson

Styrelsen för trossamfundet Svenska kyrkan

uppsala den 4 april 2019

antje jackelén ärkebiskop, ordförande

wanja lundby-wedin

(1:e v ordf)

jesper eneroth

agneta hyllstam

marie rydén davoust

erik sjöstrand

daniel tisell (2:e v ordf)

nils gårder

lars johnsson

elisabeth rydström

margareta winberg

aron emilsson

mats hagelin

berth löndahl

britt sandström

Vår revisionsberättelse har lämnats

gunvor hagelberg ordförande för revisionen

ola isacsson

stefan norell auktoriserad revisor grant thornton

uppsala den 9 april 2019

olle burell

lennart sacrédeus

Av säkerhetsskäl har vi valt att inte ha underskrifterna med i denna pdf.

staffan holmgren

conny tyrberg

REVISIONSBERÄTTELSE

Till kyrkomötet i Trossamfundet Svenska kyrkan Org.nr. 252002-6135

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Trossamfundet Svenska kyrkan för år 2018. Trossamfundets årsredovisning ingår på sidorna 33 - 57 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Trossamfundet Svenska kyrkans finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att kyrkomötet fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Revisorernas ansvar enligt denna sed beskrivs närmare i avsnitten ”Den auktoriserade revisorns ansvar” samt ”Den förtroendevalda revisorernas ansvar”. Vi är oberoende i förhållande till trossamfundet enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Annan information än årsredovisningen

Det är kyrkostyrelsen som har ansvaret för den andra informationen. Den andra informationen består av sidorna 1 - 32 (men innefattar inte årsredovisningen och min revisionsberättelse avseende denna).

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Kyrkostyrelsens ansvar

Det är kyrkostyrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt

årsredovisningslagen. Kyrkostyrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar kyrkostyrelsen för bedömningen av trossamfundets förmåga att fortsätta verksamheten. Den upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om kyrkostyrelsen avser att upplösa trossamfundet, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Den auktoriserade revisorns ansvar

Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller mina uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar jag mig en förståelse av den del av trossamfundets interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i kyrkostyrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar jag en slutsats om lämpligheten i att kyrkostyrelsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om trossamfundets förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett stift inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Jag måste informera kyrkostyrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat.

De förtroendevalda revisorernas ansvar

Vi har att utföra en revision enligt kyrkoordningen och revisionslagen och därmed enligt god revisionssed i Sverige. Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och om årsredovisningen ger en rättvisande bild av trossamfundets resultat och ställning.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av kyrkostyrelsens förvaltning för Trossamfundet Svenska kyrkan för år 2018.

Vi tillstyrker att kyrkomötet beviljar kyrkostyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalande

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet ”Revisorns ansvar”. Vi är oberoende i förhållande till trossamfundet enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mitt uttalande.

Kyrkostyrelsens ansvar

Kyrkostyrelsen ansvarar för trossamfundets organisation och förvaltning av trossamfundets angelägenheter enligt kyrkoordningen. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma trossamfundets ekonomiska situation och att tillse att trossamfundets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och trossamfundets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon ledamot av kyrkostyrelsen i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot trossamfundet.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot trossamfundet.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder den auktoriserade revisorn professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på den auktoriserade revisorns professionella bedömning och övriga valda revisorers bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för trossamfundets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet.

Uppsala den 9 april 2019

Gunvor Hagelberg Olle Burell Ordförande för revisionen

Staffan Holmgren

Ola Isacsson

Lennart Sacrédeus Conny Tyrberg

Stefan Norell Auktoriserad revisor

För dig som vill veta mer

kontakt, engagemang och relation

mer om svenska kyrkan

Vill du engagera dig och hjälpa till att göra världen lite bättre? Har du frågor om livet, eller behöver du någon att prata med? Svenska kyrkan är en gemenskap och ett sammanhang där du kan möta andra och fördjupas i din tro. Ditt och andras engagemang och stöd är viktigt för kyrkan. Alla kan bidra på något sätt.

I Svenska kyrkans breda verksamhet är du välkommen, oavsett vem du är. Välkommen att höra av dig till din församling, kontaktuppgifter hittar du på svenskakyrkan.se.

läs mer om svenska kyrkan www. svenskakyrkan.se www.facebook.com/svenskakyrkan https://twitter.com/svenskakyrkan www.instagram.com/svenskakyrkan

kontakta svenska kyrkan www.svenskakyrkan.se/kontakt

Tel: 018-16 95 00

Postadress: Svenska kyrkan, 751 70 Uppsala för gåvor till act svenska kyrkan

Swish: 9001223

Plusgiro: 90 01 22-3

Bankgiro: 900-1223

produktionsfakta

text : Kyrkokansliet

bild: Ikon, Svenska kyrkans bildbank, där inte annat anges

projektledare: Lena Sjöström, kyrkokansliet

produktionsledare: Hanne Yngwe, kyrkokansliet

bildredaktör: Gustaf Hellsing, kyrkokansliet

produktion: Kärnhuset

för mer information: www.svenskakyrkan.se

tel: 018-16 95 00

artikelnummer: sk18370