Det heliga rummet

On1upplåtelseavkyrka

Biskopsmötet 2001

Utgivenavbiskopsmötet

Produktion:Svenskakyrkansproduktionsenhet

Tryck:ElandersGotab,Stockholm2001

Innehåll

Förord

Kyrkorummet

Rummedmångafunktioner

GudstjänstrumförSvenskakyrkan

KyrkoriSverige

Kyrkogemenskap

Lokalaförhållanden

Regleromupplåtelseavkyrka

Upplåtelseföricke-kyrkligaändamål

Upplåtelseförgudstjänsteroch kyrkligahandlingariandrasamfund

Gudstjänsteriandrakyrkorsordningar

Ersättningar

ISvenskakyrkansordning

Bestämmelserikyrkoordningen

r7 kap.Gudstjänstliv

r9kap.Dop

22 kap.Konfirmation

23kap.Vigsel

24 kap.Begravning

56kap.Kyrkobok/öringochandraregister

Tiondeavdelningen:Kyrkobyggnader

40 kap.Kyrkobyggnader

4rkap.Upplåtelseavkyrka

UtdragurCentra/styrelsensskrivelser999:3 tillkyrkomötetrörandekyrkoordningen

Förord

Kyrkorumbyggsochinvigsförattviskallfinnaplatserdärvifårmöta Gud,lovsjungaGudochistillhet,reflektionochbönsamlasinförGuds ansikte.Överalltditdenkristnakyrkankommit,harsärskildarumför gudstjänstfirandebyggtsochvidvarjekyrkoinvigningsägerbiskopen omkyrkan:

»Mådentjänaförsamlingensomenplatsförtillbedjanochandakt, somettrumförgudstjänstochförkunnelseochsometthimmelrikets teckenunderpilgrimsvandringenmotdethimmelskaJerusalem.«

KyrkorummeninomSvenskakyrkanärfrämstrumförSvenskakyrkans olikagudstjänster.Genominvigningärdeavskildafördettaändamål ochdärförskalldärinteförekommanågotsomstridermotkyrkans tro,bekännelseochläraelleriövrigtkränkerkyrkorummetshelgd. Samtidigtbörkyrkorummenvaraöppnaförmångaochkunnarymma mycket.

Ikyrko-ochsamhällslivframförsoftaönskemålomattkyrkorummetskallkunnaupplåtasförolikaändamål:förkonserterochandra arrangemangellerförgudstjänsterochkyrkligahandlingariandra samfundsordning.Detkanmångagångervarasvårtattdragränsenför vadsomkanochvadsomintekanskeikyrkorummet.Därförfinnsdet skälattreflekterakringförsamlingenshållningochdettabiskopsbrev villvaraenvägledningvidarbetetmedfrågornakringupplåtelseav kyrka.

Uppsalaimars 2001

KGHammar Ärkebiskop

Kyrkorummet

IBibelnberättasomhurmänniskorskapatrumförsintillbedjanoch gudstjänst.DenplatsdärJakobhadesindrömkalladesheligochfick namnetBete!(Gudshus).Jakobsadeatt»detmåstevaraGudsboning, härärhimlensport«(rMos28:10-22).VidinvigningenavJerusalems tempelsägerSalomo:»MenkanverkligenGudbopåjorden?Himlen, himlarnashimmel,rymmerdiginte,änmindredettahussomjaghar byggt.Vänddigändåhit,hördintjänaresbönochåkallan,Herremin Gud«.(1Kung8:27-28).MariaochJoseftogJesustilltempletdärhan undervisadeochtillsinaoroligaföräldrarsadehanatthanmåstevara hossinfader(Luk2:41-52).Jesusreageradenärtempletmissbrukades ochkördeuthandelsmännen:»Mitthusskallkallasettbönenshusför allafolk?Mennihargjortdettillettrövarnäste.«(Markn:15-17,Jes 56:7).IJohannesuppenbarelsebeskrivsdenhimmelskagudstjänsten ochdetnyaJerusalem(Uppb4och21).Detbibliskamaterialetom gudstjänstenochgudstjänstensrumbildarklangbottenförvårtidskyrkorochgudstjänster.

Kyrkorumbyggsochinvigsidagförattmänniskorskallfåplatserför attlovsjungaGud,mötaGudibibelläsningarochbön,taemotsakramentenochistillhetsamlasinförGudsansikte.Ivarjetidochpåvarje platsditdenkristnakyrkankommit,harsträvanvaritattbyggaoch avskiljaettsärskiltrumförgudstjänstfirande.

Ikyrkoinvigningenpåminnesförsamlingengenombibelläsningarom detbibliskasammanhangetochi »Tillkännagivandet«sägerbiskopen omkyrkan:»Mådentjänaförsamlingensomenplatsförtillbedjanoch andakt,somettrumförgudstjänstochförkunnelseochsometthimmelriketsteckenunderpilgrimsvandringenmotdethimmelskaJerusalem.«

InomSvenskakyrkanhar1900-talet,meddessurbanisering,variten

period där många nya kyrkor byggts i städernas förorter för att skapa rum för människors möten med Gud. Inte sedan medeltiden har så många nya kyrkorum tagits i bruk i vårt land som under 1900-talet.

Varje samfund inreder sina kyrkor för att de skall fungera som rum förgudstjänsti denegna kyrkanstradition. Genomolikaårhundraden har genom kyrkoarkitekturen olika stråki kyrkornas traditionerbetonats; kyrkan som rum för firandet av sakramenten; som rum för förkunnelse och predikan; som rum för stillhet och andakt eller som allaktivitetsrum. Genomplaceringi samhället, genom ålder, konstnärliga utsmyckningochrollsomettoffentligtgudstjänstrumharSverigeskyrkorfåttensärskildställning. Detärtilldemsommångamänniskorväljer attgåvidhögtider, förenskild andakt,förgudstjänstfirandeochför deltagande i kyrkliga handlingar.

Kyrkorummet är främst ett gudstjänstrum. Det syftar till att skapa förutsättningar förSvenskakyrkans olika gudstjänster, förmänniskors stillhet ochandakt. Genom invigningärdetavskiltochdärförskalldär inte förekomma något som strider mot kyrkans tro, bekännelse och läraeller iövrigtkränkerkyrkorummets helgd.

I kyrko- och samhällsliv framförs ofta önskemål om att kyrkorummetskallkunnaupplåtasförolikaändamål:förkonserterellerförgudstjänster eller för kyrkliga handlingar i andra samfunds ordning. Det sker ibland mot bakgrund av att Svenska kyrkans kyrkobyggnader, trotsändradrelationtillstaten,uppfattassomallmännarum. AttSvenskakyrkanharsärskildauppgifterinombegravningsverksamhetenkan ävenbidrahärtill.Sammantagetfinnsdetstarkaskälattreflekteraöver församlingens praxis för upplåtelse av kyrkorummet. I detta biskopsbrevberörvifrågani heladessbredd.

Syftet med brevet är att ge församlingarnas kyrkoråd och kyrkoherdartillfälleattpånyttgåigenomivilkasamll)anhangmanärberedd att upplåta kyrkorummet och också pröva vilka förhållningssätt som skall intagas när såväl den nya situationen för Svenska kyrkan som människors skilda förväntningar och viljan till ekumenisk öppenhet skapatnya förutsättningar i sammanhanget.

Rummedmångafunktioner

Genom undersökningar är det väl känt att kyrkobyggnaden betyder mycket för människors anknytning till Svenska kyrkan. Kyrkobygg-

nadenfyllerflerafunktionerochmänniskoruppfattarbyggnadeniflera dimensioner:

Kyrkobyggnadenärensymbolförkulturhistoriskavärden,dvsden representeraromistligakulturvärdengenomsinhistoria,sinakonstskatterochsinarkitektur.Denärensymbolförbygdensidentitet, dvsdenharendirektbetydelseförbygdekänslanochortensomsådanharenstordelavsinidentitetrelateradtillkyrkobyggnaden.

Kyrkobyggnadenärensymbolfördetheliga.Denöppnarmot någotbortomdetvanligagenomdetheligasnärvaroikyrkobyggnadenochgenomattkyrktomtenoftaärkyrkogårddärdedöda vilar.Medkyrkobyggnadenförknippasmångaminnenochkänslor.Familjehögtiderfirasikyrkanochdeharvärdeintebaraför stundenutanknytersammanindividenmedandraindividermed sammaerfarenhet.Platsenförerfarenhetenblirviktig.

Kyrkobyggnadenärenbyggnadförtroochmoral.Kyrkobyggnadenstårfördenkristnatronsexistensidetsvenskasamhället. 1

Människorbejakarkyrkobyggnadensändamål:denärtillförgudstjänstochandakt.Kyrkanärettheligtrum,mendenstårocksåförnågotmer.Denärensymbolförreligiöstlivöverhuvudtagetochpådet personligaplanetgesmänniskortillfälleattpåskildasättknytasinaliv ochsinaerfarenhetertillkyrkobyggnaden.

Detsomiblandharbetraktatssomensvårighetikontakternamed människor-detreligiöstbelastaderummet-visarsigvaraSvenska kyrkansstörstatillgångirelationernatillmänniskor.Kyrkobyggnaden ärettavortensoffentligarum,tillgängligtförallaoavsetttroellerinställning.Församlingarnamarkeraroftadennafunktion,texgenom atthållakonserterikyrkanellergenomattupplåtadenförskolavslutningar.Mankananaattdenintebarabetraktassomettrumsomtillhör prästochförsamlingutanlikamyckettillhörbygden.

Kyrkobyggnadensspeciellaställningavserintebaraäldrekyrkobyggnadersomärsärskiltintressantaellervackra.Ocksåmodernakyrkobyggnaderistorstadenbärsådanasymbolfunktioner.

1. Se Anders Bäckström, Kyrkobyggnaden och detoffentliga rummet, Svenska kyrkans utredningar 1995:5, Svenska kyrkans centralstyrelse, Uppsala 1995

GudstjänstrumförSvenskakyrkan

Kyrkoordningenangeriinledningentillsintiondeavdelning,Kyrkobyggnader,någraprinciperförkyrkorummet.

Kyrkanserfarenhetvisarattdetbehövssärskildakyrkorum,avskildaföratttjänaförsamlingensgudstjänstliv,ävenomdetinteär nödvändigtmedsärskildalokalerförattGudsfolkskallkunna samlastillgudstjänst.DehelgadekyrkorummenäröverhelalandetteckenpåGudsnärvaro.Deärförmångaförknippademedavgörandeskedenilivet.Derymmerocksåmycketavenbygdsidentitetochärendelavdetoffentligarummet.Kyrkorummetbehöver varatillgängligtförallasomsökersigtilldet.Eftersomdetäravskiltförsittsärskildaändamålskalldärinteförekommanågotsom stridermotkyrkanstro,bekännelseochläraelleriövrigtkränker kyrkorummetshelgd.

DesvenskakyrkoförsamlingarnaskyrkorochkapellbrukasförgudstjänstfirandeiSvenskakyrkansordning.Deärtillföratttjänaförsamlingensgudstjänstliv,varaderumdärmänniskorfinnervägartillGud ochdärdekyrkligahandlingarnaharsinplats.

Samtidigtärkyrkobyggnadenenviktigdelibygdenslivochendelav detkulturarvsomSvenskakyrkanharattförvalta.DenkyrkoantikvariskaersättningsomstatenbetalartillSvenskakyrkanärettuttryckför attsamhälletvillvaramedochbetalaförattdevärdenkyrkobyggnader representerarskallkunnabevaras.Samtidigtinnebärdettaettkravpå attkyrkobyggnadernaskallhållastillgängligaförallmänhetenpålämpligtsätt.

Medkyrkobyggnadavsesettgudstjänstrumsomärenegenbyggnad ellerdelavenannanbyggnadochsomärinvigdtillkyrkaienlighet meddenordningsomåterfinnesikyrkohandboken.Detfinnsävenandrarumsomanvändsförattfiragudstjänst,mensomejärinvigdasom kyrkor.Detkantexgällalokaleriettförsamlingshemsomregelbundet användssomgudstjänstellerettbegravningskapell.Defallerdärmed utanfördebestämmelsersomgällerupplåtelseavkyrka.

OmkyrkorummenstillgänglighetfinnsbestämmelseriKyrkoordningens40kap. 2 §andrastycketdärdetangesattkyrkobyggnaderna skallhållastillgängligaförallmänheten.Häravsesintenågonupplåtelse

avkyrkorummetförgudstjänsterellerliknandeutandetdagligaöppethållandetavkyrkorummetförbesökochandakt.Ettsådantöppethållandeskallberedamänniskortillgångtillkyrkorummetocksåmed rankepåkyrkobyggnadenskulturhistoriskabetydelseochdessunika ställningsomendelavsamhälletssamladekulturarv.Häravsessåledes enallmänskyldighetförförsamlingenattlåtakyrkorummetvaraöppet. Tillgångtillkyrkobyggnadenkanuppfattassomenrättighet.Liksomdetmodernasamhällettillhandahållerolikainstitutionerförsjukvård,socialtjänst,utbildningmmsåkanmanmenaattdetocksåskall tillhandahållakyrkobyggnaderfördetreligiösalivet.

IsambandmedrelationsförändringenmellanSvenskakyrkanoch statenfördesidiskussionenframattSvenskakyrkansgudstjänstrum varattsesomallmännarum,somallabordefåtillgångtill.Dettakunde kopplastilldenkyrkoantikvariskaersättningen.Dettaärdockendirekt missuppfattningavdennasinnebörd.Kyrkorummetskallvaraöppet förbesökochandaktmenärocksåframöverfrämstSvenskakyrkans gudstjänstrum.Detärdenlokalaförsamlingensomägerkyrkanoch somförvaltarden,iförstahandmedsyfteattberedarumfördenegna församlingensgudstjänster.Idenmångudstjänstersomavserandra samfundskallfirasigudstjänstrummet,skerdettaefterbeslutienlighet medkyrkoordningensbestämmelseromupplåtelseavkyrka.

KyrkoriSverige

Svenskakyrkanserpåsigsjälvsomfortsättningpådenkyrkasomförst etableradesilandet.Denhardärförengemensamhistoriameddenromerskkatolskakyrkan.Genomreformationenförnyadeshon,menförblevigrundendensamma,ecclesiasvecana.Svenskakyrkantillhörden västkyrkligatraditionenochär,tillsammansmeddelutherskakyrkornaideövriganordiskaländerna,enfolkkyrka. Under1800-taletsväckelseväxtedefrikyrkligasamfundenframi oppositiontilldåtidensSvenskakyrka.Frikyrkornastammarurtre olikatraditioner:denbaptistiska(inklusivepingströrelsen),denkongregationalistiskaochdenmetodistiska(inklusiveFrälsningsarmen). MycketavdetsomdefrikyrkligasamfundenkritiseradehosSvenska kyrkanharförändratsochSvenskakyrkanintaridagliksomdessaen friställningiförhållandetillstaten.FrikyrkornaharliksomSvenska kyrkanförändratsunderdetsekelsomgåttsedandekomtill.Iekume-

niskadialogermedfrämstSvenskaMissionsförbundetharfrågorkring kyrkosyn,synpådop,nattvardochämbetediskuteratsochrapporter frånolikasamtalsomgångarharfortlöpandepublicerats.Någonfull samsynfinnsännuintemellankyrkornaochdetharobserveratsattdet kyrkoskiljandemellansamfundenfrämstärknutettillsynenpådopet. MedMetodistkyrkanharSvenskakyrkanenöverenskommelseom kyrkogemenskap.

Övrigakyrkotraditionerharunder1900-taletstärktsinställningi detsvenskasamhället.Denromerskkatolskakyrkanharbådegenom invandringochgenomenfastareförankringisvensktsamhällslivökat sinnumerärkraftigt.SamtalharförtsifleraomgångarmellanSvenska kyrkanochStockholmskatolskastiftvilketresulteratiklarläggande rapporterblaomdopet,biskopsämbetet,Kyrkansomsakramentoch omEkumeniskaäktenskap.

Ioktober1999undertecknadesdenGemensammadeklarationen omrättfärdiggörelsenmellanromerskkatolskakyrkanochLutherska världsförbundet.Deklarationeninnehållerengrundläggandegemensamförståelseavfrälsningensgrund.Reformationstidensfördömandenfrånömsehållträffaridagintedenandrakyrkan.Trotsdettafinns kvarståendeskillnadermellanSvenskakyrkanochdenromerskkatolskakyrkan.

DeortodoxaochösterländskakyrkornaharfåttenstarkareställningiSverigeunder1900-taletsandrahälft.Genominvandringfrån olikaländerfinnsidagfleraavdessakyrkorrepresenterade.Sedan 1991försårligaöverläggningarmellanSvenskakyrkanochdessakyrkorochendialogpågårförnärvarandemellandemochLutherska världsförbundet.

RelationernamellandesamfundsomverkariSverigeharförbättrats avsevärtgenombildandetavSverigeskristnaråd,därsamtligakyrkofamiljerfinnsrepresenterade.Denekumeniskaöppenhetgentemotde övrigasamfunden,sommedlemskapetiSverigeskristnarådinnebär, börävenbeaktasiförsamlingslivet.

Svenskakyrkanärenmajoritetskyrkaochövrigasamfundär,ijämförelsemedSvenskakyrkan,små.Urekumeniskaperspektivliggerdet ettsärskiltansvarpåmajoritetskyrkanattintaförhållningssättsominbjudertillekumeniskdialogochökadgemenskap.Svenskakyrkanhar ocksåettansvarförattminoritetskyrkornafårmöjlighetattlevaienlighetmedsinatraditioner,påsammasättsomförhoppningarfinnsom

attsammamöjligheterskallgesiandraländerdärtexdenromersk katolskakyrkanärmajoritetskyrka.Dennyasituationen,medSvenska kyrkanideflestaavseendenlikställdmeddeövrigasamfunden,innebärisigsjälvtenutmaningattövervägarelationernatilldeövrigakyrkornaochsamfunden.

Kyrkogemenskap

Svenskakyrkanharingåttkyrkogemenskapmednågrakyrkor.Det innebärattmanfunnitensådanöverensstämmelseisynenpåkyrkans tro,bekännelseochlära-främstisynenpådop,nattvardochämbeteattmanöverenskommitomattmedlemmarikyrkornafårdeltaiden andrakyrkanförsamlingsgemenskapochgudstjänstochattprästeroch andraivigningstjänstenkantjänstgöraidenandrakyrkan.Detgäller delutherskakyrkorsomärmedlemmariLutherskavärldsförbundet, MetodistkyrkaniSverige,kyrkornainomBorgågemenskapenochden Filippinskaoberoendekyrkan.

Borgå-överenskommelseninnebärattmedlemmaravdelutherska kyrkornaiNordenochBaltikumsamtdeanglikanskakyrkornapåde BrittiskaochIriskaöarnaskalltasemotsomegnakyrkomedlemmar. DenomfattarsåledesfolkkyrkornaiNorge,FinlandochIsland,de lutherskakyrkornaiEstlandochLitauensamtdeanglikanskakyrkornaiEngland,Skottland,WalesochIrland.

MedövrigakristnasamfundleverSvenskakyrkanienekumenisk relation.DetkanfinnasmerellermindrelångtgåendesamsynochgemenskapmellanSvenskakyrkanochdessakyrkor.Genomekumeniska dialogersökerSvenskakyrkanfördjupasingemenskapmedandrakyrkor.Dennagemenskapärstarkaremeddekyrkorsomvaltattdeltai Sverigeskristnaråd.Deninnebärdockännuejattdetfinnsensådan samsynnärdetgällerkyrkansbekännelse-dop,nattvardochämbeteattmedlemmarideolikakyrkornakanvälkomnasattfulltutdeltai denandrakyrkansgudstjänstochgemenskap.Endelkyrkortillämpar liksomSvenskakyrkanettöppetnattvardsbordmedanandraendast taremotdemsomtillhördenegnatraditionenvidnattvardsfirande. Intehellerkanprästertjänstgöraidenandrakyrkan.

Vidbedömningavfråganomupplåtelseavkyrkaärfråganom Svenskakyrkanharkyrkogemenskapmeddenandrakyrkanväsentlig.

Lokalaförhållanden

Pådeflestaorterfinnsflerakyrkosamfundrepresenterade.Detkandels varanågonellernågraavfrikyrkornaochkanskeävenenförsamling inomdenromerskkatolskakyrkan.Idagfinnsävenpåmångaorter någonavdeortodoxaochösterländskakyrkornarepresenterade.

Pådenlokalaortenkanfleraavdessasamfundhaegnakyrkoroch kapell.Blandmedlemmarifrikyrkoförsamlingarnaärdetinteovanligt attdessaärmedlemmarbådeisinfrikyrkoförsamlingochiSvenska kyrkan.Förromerskkatolskaellerortodoxaochösterländskabekännareärdettainteaktuellt.

Föralla-oavsettmedlemskapiandrasamfund-harförsamlingskyrkaninomSvenskakyrkanensärskildbetydelse.Oftaärortensbegravningsplatsbelägeninvidkyrkanochfamiljensavlidnavilardär.

Närfrågoromupplåtelseskallbehandlasärdetviktigtmedengod kännedomomövrigasamfundslokalaförhållanden:texivilkenmån deharförolikakyrkligahandlingarlämpadegudstjänstrum.Detkan ocksåfinnasandraomständighetersomäravviktfördenlokalaekumeniskarelationenmellansamfunden.

Upplåtelseavkyrkorummetbörskegeneröstochmedenstorekumenisköppenhet.Samtidigtkräverekumeniskrespektattenprästeller pastorejförrättargudstjänsterinomettannatsamfundsordning,såvitt detinteavserenkyrkamedvilkenSvenskakyrkanharkyrkogemenskap(SeKO17kap,17§).Enannanbakomliggandeprincipbörvara synenattdekyrkligahandlingarnahörsammanmedförsamlingenoch medförsamlingensliv,såsomdettexkommertilluttryckidopordningenellerdådopförrättasinomhuvudgudstjänstensram.

Regleromupplåtelseavkyrka

FörSvenskakyrkanreglerasupplåtelsefrågoriKyrkoordningens41 kapitel.Biskopenfåralltidanvändakyrkornaistiftetförgudstjänster ochförbiskopsligaämbetshandlingar(§1).Prästernaiförsamlingen fåranvändaförsamlingenskyrkorförgudstjänsterochkyrkligahandlingarsomavsernågonsomtillhörförsamlingen(2§).

Därutöverfårenkyrkaupplåtasförandraändamålomdetkanantasattkyrkorummetochdessinventarierkommerattbehandlasmed

pietetochaktsamhet(3§).Förnågotsomkränkerkyrkorummetshelgd fårdetejupplåtasochenupplåtelsefårintehellerhindraförsamlingens gudstjänstlivellerverksamhetiövrigt.FörkyrkligahandlingariSvenskakyrkansordningförnågonsomejtillhörförsamlingenfårdettaendastnekasomdethindrardenegnaförsamlingensgudstjänstliv.

Detärkyrkorådetsombeslutaromupplåtelseavkyrkaförandra ändamålänbiskopensbrukavkyrkanellergudstjänsterochkyrkliga handlingarinomförsamlingen(4§).Kyrkoherdenskall,omhaneller honärförhindradattdeltaisammanträdet,gestillfälleattyttrasig (5§).Kyrkorådetkanbeslutaattdelegeratillkyrkoherdenellertill kyrkoherdenochnågraandraledamöterattfattabeslutomupplåtelse avkyrka(6-7§§).Närkyrkoherdenutsettannanprästattvaraledamotikyrkorådetskalldetsomsagtsomkyrkoherdengälladennapräst (8§).Delegationsbeslutskallrapporterastillkyrkorådet.Upplåtelsebeslutgälleromedelbart.Beslutkandocköverklagastilldomkapitlet avdensombegärtenupplåtelseombegäranejbeviljades.Vidarefåren ledamotavkyrkorådetochkyrkoherdenöverklagabeslutomattupplåtakyrka(9§).

Bestämmelsernaäristortidentiskameddereglersomgälldetidigare.Nyttiregelsystemetärattbiskopenalltidfåranvändaenkyrka inomstiftetförgudstjänsterochbiskopsligaämbetshandlingar.Den andraförändringenavserattkyrkoherdenharrättattöverklagaettbeslutomupplåtelse,ävenomhanellerhoninteärledamotikyrkorådet, vilketärettuttryckförkyrkoherdenssärskildasamordnings-ochtillsynsansvarenligt 2 kap.6§iKyrkoordningen.Omkyrkoherdenhar sattannanprästisittställeiettkyrkoråd,bördennedärföralltidsamrådamedkyrkoherdeninförbeslutomupplåtandeavkyrka. Samtligabestämmelseråtergessamlatislutetavdettahäfte.

Upplåtelseföricke-kyrkligaändamål

Kyrkorådetharienlighetmed3§möjlighetattupplåtakyrkorummet förolikaändamålsomintedirekthörtillförsamlingensverksamhet, mensomintekananseskränkakyrkorummetshelgd,dvsingetskall förekommasomståristridmeddetbudskapsomrummetisigsöker förmedlatilldensomvistasidet.Detkanblandannatavsekonserter, samlingarinomföreningar,texscoutrörelsen,ellerarrangemanginom skolansramsåsomskolavslutningar. r 5

Många församlingar har en väl utvecklad praxis för sådan upplåtelse. Dennakan skiljasig från ort till ort, bl a beroende på vilken tillgång detfinns påorten av andralokaler lämpade för texkonserter. På många orter är kyrkorummet det enda offentliga rummet och lokala möjligheter tillattta delav tex musik iövrigt är begränsade. På andra hållärkyrkorummetbaraenavmöjligalokalerförsådantochnormalt inte aktuell.

I upplåtelsen skall ingå att ta del av det planerade programmet för det tilltänkta arrangemanget och att föra ett samtal om syfte ochinnehåll. Arrangör och eventuellaartisterkanävenbehövagörasmedvetna om kyrkorummets särskildakaraktär. Textvalethar stor betydelsehärvidlag.

Frågor om inträde bör även diskuteras liksom hur sådana intäkter skall fördelas mellanförsamlingen och arrangören.

Svenska kyrkan har av tradition deltagit aktivt i ortens kulturliv.

Genom egna arrangemang med körverk eller musik av olika slag har församlingarna ofta bidragit till ett rikt kulturliv. Upplåtelse av kyrka kan ses också i detta perspektiv som ett instrument för församlingens arbete medkulturfrågor.

I många sammanhang är det naturligt att utforma programmet tillsammansmeddensombegärattfåbrukakyrkorummet,texisamband medskolavslutningar,såattsamlingenocksågesenkaraktärsomstämmer medkyrkorummet.

IblandönskarTV-bolag användakyrkorummetförattspelainkonserter eller andra program. Engrundregel bör vara att sådana arrangemangskerisamverkanmedförsamlingenochattförsamlingen harinflytandeöverinnehålletikonserten. Avtalhärommåsteslutas vidvarje tillfälle.

Någonenhetlighet mellan församlingarna behöver inteeftersträvas. Här bör de lokalaförutsättningarnapåorten varaavgörande.

I9 kap6 § begravningslagen föreskrivsattdensomärhuvudmanför begravningsverksamhetenärskyldigattutankostnadtillhandahållaen lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler. Det kan tex avsesåkalladborgerlig begravningelleren begravningi tex muslimsk ordning. Meddenlydelsesomlagenharärettkyrkoruminteensådana lokal. Även om de anhöriga skulleönska att kyrkorummet fick användas för en icke-kristen begravningsceremoni bör en sådan upplåtelse inteskeutanenannanlokaltillhandahållas. Vimenaratt dethärvidlag

ärviktigtattupprätthållaattgudstjänstrummetendastbrukasförbegravningikristenordning.Vimenarvidareattdetinteärförenligtmed vigningslöftenaförenprästattförrättaenbegravningiicke-kristen ordning,varesigdetskeritjänstenellerpåfritiden.

Kyrkorummetkanejupplåtasförborgerligvigselaktellerföraktför registreringavpartnerskap.Förborgerligvigselochregistreringav partnerskapfinnssärskildaförrättareochkommunernaharatttillhandahållalämpligalokalerförsådanaförrättningar.Ikyrkorummetkan däremothållasvälsignelseöverborgerligtingångetäktenskapochförbönvidingångetpartnerskapienlighetmedbiskoparnassärskildapastoralaråd.

Upplåtelseförgudstjänsteroch kyrkligahandlingariandrasamfund

Ienlighetmed3§41kap.ikyrkoordningenkankyrkorummetupplåtas ocksåförgudstjänsterellerkyrkligahandlingarinågotannatkristet samfundsordning.Detliggerisakensegennaturattsådanagudstjänster intekananseskränkakyrkorummetshelgd.Däremotkommerfrågorna omupplåtelseochprincipernafördettaattgeuttryckförhurdenlokala församlingenserpåandrakristnakyrkorochdenrelationsomSvenska kyrkanståriförhållandetilldem.Detekumeniskaperspektivetärväsentligtochbörpräglafrågornaomupplåtelse.

Mångamänniskorleveridagiettöppetförhållandetillsamfunden pådenegnaorten.MedlemskapienfrikyrkaochiSvenskakyrkansamtidigtärinteovanligt.Detinnebärattmaninomsammafamiljdeltari olikasamfundsgudstjänsterochövrigaverksamhetochsamfundstillhörighetenärintesärskiljandesomförr.Förväntningarkanfinnasatt dettexvidvigselochbegravningskallgåattförenadeskildatraditionernaochattsamfundenskallvarabereddaattmötasådanaönskemål.

Arbetetinomsjukhuskyrkankanmedförasådanarelationermellan patientochpräst/pastorattsamfundsgränsernaminskaribetydelse, vilketbörbeaktastexvidenkommandebegravning.

Människorsomsällanharkontaktmedkyrkanslivuppleverdetofta somstötandeomkyrkornaintekankommaöverensomupplåtandeav kyrka.Närkyrkorådetbehandlarfrågoromupplåtandeärdetsärskilt viktigtattsökasättasiginivilkareaktionerettbeslutidenenaeller andrariktningenkanföramedsigochhurettbeslutskallkommuni-

cerasbådetilldensomsöktenupplåtelseinomdenegnaförsamlingen ochiförekommandefalltillallmänheten.

DetfinnsinteskälatttroattupplåtelseavSvenskakyrkansgudstjänstrumskulleförändrasynenpåkyrkorummetsomettrumavskilt förgudstjänstochbönellergöradetsvårareförmänniskorattseskillnadermellansamfunden.Detkaniställetförstärkauppfattningenatt kyrkornaigrundensökersigalltnärmarevarandraochattskillnadernamellandeminteärsåavgörandeattgudstjänstintekanfirasiden andrakyrkansrum.

NärdetgällerdekyrkormedvilkaSvenskakyrkanofficielltingått kyrkogemenskapbörupplåtelseavkyrkorumalltidske,omintesynnerligaskältalaremotdetta.

Ävendärkyrkogemenskapejfunnitsidenmerkvalificerademening somkyrkoordningenanger,haroftagudstjänstrumiSvenskakyrkan upplåtitsförgudstjänstinomandrakyrkotraditioner,texdenromersk katolskaellerortodoxaochösterländskatraditioner.Ensådanöppenhetharoftamotiveratsmeddesärskildabehovsomdessakyrkorhaft dådesjälvasaknatkyrkolokalpåorten.NärmöjlighetattfiragudstjänstiegenkyrkaejfunnitsharSvenskakyrkansförsamlingaroftaberetttillfälletillgudstjänstfirandeiförsamlingskyrkan,engästfrihetsom intelängrebehövtsnärsamfundetifrågaskaffategetkapell.

Närdetgällerdefrikyrkligasamfundenharenupplåtelseibland känslomässigtvaritsvårarefrånSvenskakyrkanssidamedtankepå denkyrkohistoriskakonfliktenmedSvenskakyrkanochdetfaktumatt dessakyrkortillkommitiettavståndstagandefråndendåtidaSvenska kyrkanshållningiolikafrågor.Dennabakgrundbördockidaginte varaavgörandeföromenupplåtelsekanskeavSvenskakyrkansgudstjänstrum.Däremotbörävenhärfråganomtillgångtillettegetlämpligtgudstjänstrumhaväsentligbetydelseviddenbedömningsomskall görasinförettbeslutomupplåtelse.

Iblandkandetfinnasbehovavattövervägavargränsengårmellan enkyrkaochensekt.LedningkantagasavvilkakyrkorsomärmedlemmarochobservatörerinomSverigeskristnarådochvilkasomstår utanför.Normaltbörupplåtelsetillsekterejgöras.

Nedangervivårsynpåhurmanpastoraltskullekunnabehandla frågornaomupplåtelseiskildasituationer.DengrundläggandehållningsomdettaspeglarärattenförsamlingiSvenskakyrkanbör-om intesärskildaskälgervidhandenattsåejskallske-upplåtasinakyr-

korumförolikakyrkligahandlingarellergudstjänsternärettannat kristetsamfundsaknarkyrkaellerinteharlämpligtkyrkorumförsin gudstjänstellernärdetavsärskildaskälärönskvärtattgudstjänsten fårfirasikyrkanifråga.Iblandkanmänniskorhaensådansärskild anknytningtillkyrkorummetattenupplåtelsebörövervägasävenav sådanaskäl.Detkantexavseattdeärkonfirmeradeikyrkaneller släktskapsförhållanden.Gudstjänstenkanledasgemensamtavpräst ochgästandepastorellereventuelltavdenprästellerpastorsomgästar kyrkan.NärgudstjänstenledsavprästiSvenskakyrkanföljskyrkohandbokensordning.

Gudstjänsteriandrakyrkorsordningar

Mässorochandakter

Mångaavdeortodoxakyrkorna,intesällandenromerskkatolskakyrkanochiblandävenandrakyrkorinomSverigeskristnaråd,harbehov avattfåtillgångtillkyrkorum(ellereventuelltandralokaler)föratt kunnagedemsomtillhörderastraditionmöjlighetattfiragudstjänst.

Desaknarlokalpåortenellerharlokalpåettalltförstortavståndfrån ortenförattettdeltagandefråndemsomhörtillkyrkanskallkunna ske.DetfinnsstarkaskälattvaragenerösmedupplåtelseavSvenska kyrkansgudstjänstrumförsådanamässorellerandakter.

Närdetgällerdekyrkorsomharegnagudstjänstrumkandetvidnågottillfällefinnasnågotspecielltskälattupplåtaenkyrkaförenandaktellermässa,texnärdetegnagudstjänstrummetintekanrymma alladeltagare.

Dop

Dopetärdetgrundläggandesakramentet,införandetiKristus.För Svenskakyrkanmedfördopetkyrkotillhörighet.Dopochmedlemskap hörsamman.DopförrättatiannanordningiSvenskakyrkansgudstjänstrumbörtahänsyntilldetta.

Vadgällerdopbörsamfundenbetraktasolika.Fördekyrkor,som erkännervarandrasdop,finnsengrundläggandeförutsättningattupplåtakyrkorummet.Församfundsominteerkännerdopförrättati Svenskakyrkansordningbörenupplåtelseintevaraaktuell.Degrundläggandeförutsättningarnaförupplåtelsebörvaradesammasomvid mässorochandraandakter,detvillsägaenupplåtelsebörendastkunna

kommaifrågadåkyrkosamfundetsaknaregenkyrkolokalpåorten.

IblandkannågonönskaattettdopinomSvenskakyrkansramskall förrättasavenprästellerpastortillhörigettannatsamfund.Avserdet enprästsomtillhörenkyrkamedvilkenSvenskakyrkanharkyrkogemenskapkandennaavdomkapitletförklarasbehörigattutövaämbetetsomprästiSvenskakyrkanochdärmedvarabehörigdopförrättare (31kap 2. §}.EnprästiannatsamfundärejbehörigattdöpaiSvenska kyrkansordning.

Konfirmation

Konfirmationsaktenhörsammanmeddopet.Upplåtelseavkyrkorummetförolikakyrkorbörhärföljasammaprincipersomvidupplåtelseför dop.

Vigsel

Vigselaktenäriförstahandensamlingomkringbrudparetochderas manifesteradegemenskap.Upplåtelseavkyrkabörutansvårigheter kunnaskevidvigselmedvigselförrättarefrånannatsamfundienlighet medbrudparetsönskemålnärsamfundetinteharlokalpåorten.Också iandrasammanhang,texnärbrudparetharensärskildknytningtillen prästellerpastorfrånannatsamfund,kanupplåtelseske.

Begravning

Enekumenisköppenhetbörävenpräglaupplåtelseavkyrkaförbegravningsgudstjänstiandrakristnakyrkorsordning.Detärsjälvklartattomlämpliglokalinomsamfundetsaknas-enkyrkainomSvenskakyrkanskallupplåtasförbegravningsgudstjänstiannanordning.Iandra fallutgördepastoralaskälsomnämntstidigaregrundförupplåtelse.

Ersättningar

Fråganomersättningvidupplåtelseavkyrkaärinteheltenkel.Enenhetligpraxiskanvarasvårattskapa.Normaltbördensomfårkyrkorummetupplåtetbetalakostnadernafördetta.Hyresersättningenkan utgörasavförsamlingensmerkostnaderförpersonal,uppvärmning mm.Omförsamlingensmusikertjänstgörutgårnormaltavgiftäven fördetta.

Vidupplåtelseföricke-kyrkligaändamål,texkonserterellerför

skolans ändamål, är det företrädare för kommunen, konsertförening, studieförbundellerproduktionsbolagsom begär upplåtelse.

Särskilda avtal kan behöva tecknas som reglerar församlingens respektive arrangörens åtaganden, hållande av personal, utrustning, tid för iordningställande och ekonomiska frågor. Avtal kan även träffas omatt-dåinträdetasvidettarrangemang-församlingenerhållerviss deldäravutöver en grundhyra.

Vidgudstjänsteravolikaslagärdetnormaltprästenellerpastornför ettannatkyrkosamfund sombegärupplåtelse. Vidkyrkligahandlingar är detoftafamiljer som begär upplåtelse avkyrkorummet.

Iendel fallkanen upplåtelse utankostnadsessomettindirekt stöd tillnågonavkyrkornainomtexdeortodoxaochösterländskatraditionerna.Iandrafall,texvidenvigseldåenderaavkontrahenternatillhör Svenskakyrkan ellerenbegravningdå denavlidnetillhör Svenskakyrkan börsärskild ersättninginte tas ut på dengrundenatt gudstjänsten hålls iannan ordning än Svenskakyrkans.

När det gäller frågor om avgifter skall vidare bestämmelserna Kyrkoordningens42kap. Avgifterochuppbördbeaktas.

ISvenskakyrkansordning

Bestämmelserna i kyrkoordning anger tydligt när en kyrklig handling harsketti Svenskakyrkansordningoch alltsåkanantecknas påsåsätt i ministerialböckerna. Bestämmelserna återfinnes i Kyrkoordningens 19, 22, 23, 24och 56 kapitel sombehandlar dop, konfirmation,vigsel och begravningsamtkyrkobokföringoch andraregister.

Dopetskall (1)skeiFadernsochSonensochdenheligeAndesnamn medrentvattengenombegjutningeller nedsänkande. Detskall,omdet inte avserettkrisdop, (2)ledasavdensomärbehörigattutövauppdraget som prästi Svenskakyrkan. Bådakriterierna måste vara uppfyllda för att dopet skall antecknas som dop i och medföra tillhörighet till Svenskakyrkan. Deträckersålundainte medatttexdopordningenhar följtsidenSvenskakyrkohandbokenellerattdopetägtrumiettkyrkorum tillhörigt Svenska kyrkan. Om dopet förrättats på annat sätt och medlemskap önskas i Svenskakyrkanmåste anmälan skeiföreskriven ordning (29 kap,3-4 §).

För konfirmation gällerattkonfirmationsgudstjänstenskallledasav densomharbehörighetattutöva uppdragetsomprästiSvenskakyrkan.

Påsammasättskallen vigsel förattantecknasiSvenskakyrkans ordningledasavdensomärbehörigattutövauppdragetsomprästi Svenskakyrkanochomfattamakarnassamtycke,ömsesidigalöftenom livslångkärlekochtrohet,tillkännagivandeattäktenskapetharingåtts samtkyrkansförbönmedvälsignelse.Enbehörigvigselförrättareiett annatsamfundaviserarvigselivanligordningtillfolkbokföringsmyndigheternaienlighetmedvadsomgällerförsådanavigselförrättare.

Vadavser begravningsgudstjänsten skalldennaomfattaöverlåtelse ochbegravningsbönsamtledasavdensomärbehörigattutövauppdragetsomprästiSvenskakyrkan.

17kap.Gudstjänstliv

Gudstjänstinågotannatkristettrossamfund

17§EnprästiSvenskakyrkanfårledagudstjänsterochkyrkliga handlingarenligtdenordningsomgällerinågonannanevangelisklutherskkyrkainomLutherskavärldsförbundetellerienkyrkaellerettsamfundsomSvenskakyrkangenombeslutavKyrkomötet ingåttenöverenskommelseomsärskildekumenisksamverkanmed.

19kap.Dop

Grundläggandebestämmelser

I §DopetskallskeiFadernsochSonensochdenheligeAndesnamn medrentvattengenombegjutningellernedsänkning. Svenskakyrkanerkännervarjedopsomharskettidennaordnmg.

2 §Ettbarnfårdöpasnärdessvårdnadshavarebegärattbarnet skalldöpastillkyrkanstro.

EnvuxenfårdöpasnärhanellerhonbegärattblidöpttillkyrkanstroochvilllevamedförsamlingeniKristigemenskap.

Bestämmelseromupptagandeikyrkansfinnsi29kap.2-4§§.

3§Densomärdöptfårintedöpasigen.

Vemsomlede,-endopgudstjänst

4§Endopgudstjänstskallledasavdensomärbehörigattutöva uppdragetsomprästiSvenskakyrkan.

22kap.Konfirmation

Konfinnationenshuvudinnehåll

1§Konfirmationenskallinnefattadopundervisning,deltagandei församlingensgudstjänstlivsamtenkonfirmationsgudstjänstmed redovisning,trosbekännelse,bönmedhandpåläggningochsändnmg.

Vemsomfårkonfirmeras

2 §Densomärdöpt,tillhörSvenskakyrkanochsjälvbegärdetfår konfirmeras.

Densomtillhörenannanevangelisk-lutherskkyrkainom Lutherskavärldsförbundetellerenkyrkaellerettsamfund somSvenskakyrkangenombeslutavKyrkomötetingåtten överenskommelseomsärskildekumenisksamverkanmedfår ocksåkonfirmerasiSvenskakyrkan.

3§Densomdöpseftergenomgångendopundervisningdetårhan ellerhonfyller16årellersenareskallantecknassomkonfirmerad.

Ansvarförundervisningochgudstjänst

4§DensomärbehörigattutövauppdragetsomprästiSvenska kyrkan,ellerdensomkyrkoherdenutseransvararfördendopundervisningsomföregårkonfirmationsgudstjänsten.

Konfirmationsgudstjänstenskallledasavdensomärbehörigattutöva uppdragetsomprästiSvenskakyrkan.

23 kap. Vigsel

Vigselgudstjänstenshuvudinnehåll

r§Vigselgudstjänstenskallomfattamakarnassamtycketilläktenskapet,ömsesidigalöftenomlivslångkärlekochtrohet,tillkännagivandeattäktenskapetharingåttssamtkyrkansförbönmed välsignelse.

Vigselnskallägaruminförvittnen.

Vigselförrättare

2 §Vigselgudstjänstenskallledasavdensomärbehörigattutöva uppdragetsomprästiSvenskakyrkan.

24kap.Begravning

Begravningochbegravningsgudstjänst

r§Begravningenkanomfattautfärdsbön,bisättning,begravningsgudstjänstochgravsättning.

§Begravningsgudstjänstenskallinnefattaöverlåtelseochbegravningsbön.

3§Närnågonharavliditbörmansålångtdetärmöjligtfölja hansellerhennesönskanombegravningensutformning.

4§NärnågonsomtillhördeSvenskakyrkanharavliditochinte harenanhörigsomordnarmedbegravningenbörommöjligtförsamlingenskyrkoherdeverkaförattbegravningenskerenligt Svenskakyrkansordning,omintesärskildaskältalarmotdetta.

Vemsomlederbegravningsgudstjänstochbegravning

5§Begravningsgudstjänstenledsavdensomärbehörigattutöva uppdragetsomprästiSvenskakyrkan.

Utfärdsbön,bisättningochgravsättningutananslutningtill begravningsgudstjänstkanledasavnågonsominteärpräst.

56kap.Kyrkobokföringochandraregister

Registerinomkyrkobokföringen

I§Svenskakyrkanskyrkobokföringbestårav r.förvarjeförsamlingfördaregisteröverdekyrkotillhörigai församlingenochivissafallderasanhöriga(kyrkotillhörighetsregister),

2. ettgemensamtregisteröverdekyrkotillhörigaochivissa fallderasanhöriga(centralatillhörighetsregistret),

3.förvarjeförsamlingfördaregisteröverdop,konfirmationer, vigslarochbegravningar(ministerialböcker),

4.ettgemensamtregisteröverdopochkonfirmationersom harskettiSvenskakyrkansordningochivissafalliannankristenkyrkasordning(centralareferensregistret)

Uppgifterikyrkotillhörighetsregistren

2 §Iettkyrkotillhörighetsregisterochidetcentralatillhörighetsregistretfårmanregistreraföljandepersonuppgifteromdensom tillhörSvenskakyrkan:

I. namn, personnummer, adress, civilstånd, datum för civilståndsändring, folkbokföringsfastighet och senaste aktualiseringstyp samt huruvida personenhar skyddadadress, 2. uppgifterom dop och konfirmation i Svenska kyrkans eller annankristen kyrkas ordning, 3. uppgifteromnuvarande församling, tidigare församling, ny församling ochsärskilt registerdistrikt, 4. uppgifterominträdeirespektiveutträdeurSvenskakyrkan, 5. uppgifter om önskemål om egen begravning, utsmyckning avgravellerandraliknandeuppgifterom de inteäravömtålig personlignatur

Tiondeavdelningen:Kyrkobyggnader lttledning

Sedantidigkristentidhar församlingarnarestsärskildabyggnadersom samlingsplatser för de gemensamma gudstjänsterna. Dessa byggnader gavsnamnetkyrka, sammanamn somanvändesom det folk somsamlades där. Ordet kommer från grekiskans kyriake, som betyder »det somhör Herrentill«. Kyrkans erfarenhet visar att det behövs särskilda kyrkorum, avskildaföratttjäna församlingens gudstjänstliv, ävenomdet inteär nödvändigt med särskilda lokaler för att Guds folk skall kunna samlastillgudstjänst. Dehelgadekyrkorummenär över hela landet tecken på Guds närvaro. De är för mångaförknippade med avgörandeskedenilivet.Derymmerocksåmycketavenbygdsidentitet ochärendelavdetoffentligarummet. Kyrkorummetbehövervara tillgängligtförallasom söker sigtilldet. Eftersomdetär avskilt för sitt särskilda ändamål skall där inte förekomma något som strider mot kyrkanstro, bekännelse och läraeller i övrigtkränker kyrkorummets helgd.

Domkyrkanharensärskildställningblandkyrkornaiettstift. Förutom att vara församlingskyrka är den också biskopens kyrka och dennormalaplatsen förstiftets högtideroch vigningsgudstjänster.

40kap.Kyrkobyggnader

Invigningavnyakyrkobyggnader

I§Enkyrkobyggnadtasibruknärkyrkorummetinvigs. Vårdavkyrkobyggnaderochderasinventarier

2 §Kyrkobyggnaderochderasinventarierskallunderhållassåatt dekantjänasittändamål.Avlagen(1988:950)omkulturminnen m.m.framgårytterligarebestämmelseromvårdenavkyrkobyggnaderochinventarier.

Kyrkobyggnadernaskallhållastillgängligaförallmänheten. Kyrkoherdenochenavkyrkorådetutseddkyrkvärd,somärledamotellerersättareirådet,ansvararförkyrkobyggnadernas inventarier i enlighetmedbestämmelsernailagenomkulturminnenm.m.Kyrkoherdenfårutsenågonannanpräst i församlingenattansvaraiställetförkyrkoherden.

41kap.Upplåtelseavkyrka

Hurenkyrkafårupplåtas

I §Ärkebiskopen,stiftetsbiskopochensådanbiskopsomfullgör uppgifterförstiftetsbiskopfåranvändakyrkornaistiftetförgudstjänsterochförbiskopligaämbetshandlingar.

2 §Prästersomtjänstgörienförsamlingfåranvändaförsamlingenskyrkorförförsamlingensgudstjänsterochförkyrkligahandlingarsomavsernågonsomtillhörförsamlingen.

3§Enkyrkafårupplåtasförandraändamåländesomavsesi 1eller2§baraomdetkanantasattkyrkorummetochdessinventarierkommerattbehandlasmedpietetochaktsamhet.Denfår inteupplåtasförnågotändamålsomkränkerkyrkorummetshelgd. Enupplåtelsefårintehellerskepåsåsättattdenhindrarförsamlingensgudstjänstlivellerverksamhetiövrigt.

Upplåtelseavkyrkaförkyrkligahandlingariandrafallände somavsesi 2 §fårvägrasbaraomupplåtelsenskullestridamotbestämmelsernaiförstastycket.

Vemsombeslutaromupplåtelseavkyrka

4§Frågoromupplåtelseavkyrkaförandraändamåländesom avsesiIoch2§§prövasavförsamlingenskyrkoråd.

§Innankyrkorådetbeslutaromupplåtelseavkyrkanskall kyrkoherden,omhanellerhonärförhindradattdeltaibeslutet, gestillfälleattyttrasigomdetärmöjligt.

6§Kyrkorådetfåruppdraåtkyrkoherden,elleråtensärskildavdelningbeståendeavkyrkoherdenochandraledamöterellerersättareikyrkorådet,attpårådetsvägnarbeslutaiärendenomupplåtelseavkyrka.

7§Närkyrkoherdenharutsettenannanprästattvaraledamoti kyrkorådet,skalldetsomsägsi5och6§§omkyrkoherdengälla fördenprästen.

8§Kyrkorådetsbeslutomupplåtelseavkyrkaskallgällaomedelbart.

Överklagande

9§Kyrkorådetsbeslutenligtdettakapitelfåröverklagashosdomkapitlet.

Rättattöverklagahar

r.densomgjortenframställningomupplåtelse,såvittavser ettbeslutattinteupplåtakyrka,

2.ledamotikyrkorådet,såvittavserettbeslutattupplåtakyrka, och

3.kyrkoherden,såvittavserettbeslutattupplåtakyrka.

Domkapitletsbeslutfårinteöverklagas.

UtdragurCentralstyrelsensskrivelse1999:3 tillkyrkomötetrörandekyrkoordningen KyrkobyggnadernautgörenomistligtuttryckförSvenskakyrkan.För denenskildeframträderkyrkanmångagångerjustgenomkyrkobyggnaden.AvenenkätundersökningiKyrkobyggnadsutredningensbetänkande(SKU1996:1)Fädernaskyrkor-ochframtidensframgåratt74% avdetillfrågadeanserdetvaramycketviktigtellerganskaviktigtmed enkyrkobyggnadpåortendärdebor.Kyrkobyggnadernavisarsigiundersökningenhaenstarkställningsåvälhosdenminoritetsomregelbundetbesökerdemsomidenstörregruppsomharenmerakulturell samhörighetmedkyrkan.

Ävenfrånkulturhistorisksynpunktärflertaletkyrkobyggnaderav stortvärde,delssomkulturhistoriskaminnesmärkenisig,dels

mångagångersomdetcentrumkringvilketlandsbygdensbygemenskapäruppbyggd.Kyrkobyggnadernaskulturhistoriskavärdentar siguttryckblaiensärskildregleringavdessailagen(1988:950) omkulturminnenmm.

Centralstyre/se11sförslag

Bestämmelseromupplåtelseavkyrkafinnsi40kap.kyrkolagen.Vi föreslårattihuvudsakmotsvarandebestämmelserskallförasinikyrkoordning.Påettparpunkterinnebärvårtförslagtillförändringar.

I40kap.r§kyrkolagenfinnsföreskriftersominnebärattstiftets biskopfåranvändakyrkornaistiftförbiskopligaämbetshandlingar.Viföreslårattstiftetsbiskopinteskallharättattanvända stiftetskyrkorenbartfördesärskildaämbetshandlingarhaneller honharattgörasombiskop.Äveniövrigtbörbiskopensomhela stiftetsbiskopfåanvändastiftetskyrkor.

Närdetangesattkyrkorummetochdessinventarierskallbehandlasmedpietetochaktsamhetbördettaintetolkassomatt barnskulle·stängasute.Detfinnsallanledningattuppmuntra användningenavkyrkorummetsomettrumfördenlevandetron därminstavalltbarnfårstängasute.Isådanaliksomiandrasammanhangfårdevuxnanaturligtvisocksåtasittansvarförvadsom sker.

I42kap.finnsbestämmelseromrättattfädelavdekyrkliga handlingarnainågonannanförsamlingändenegnaförsamlingen. Dessabestämmelserharsinmotsvarighetideföreslagnabestämmelsernaomupplåtelseavkyrka.Närdetgällerupplåtelseför kyrkligahandlingarinnebärdessabestämmelserattupplåtelseför någonsomintetillhörförsamlingenfårvägrasendastomupplåtelsenhindrarförsamlingensgudstjänstlivellerverksamhetiövrigt. Detliggerisakensnaturattkyrkligahandlingarintekanstridamot kyrkorummetshelgd.Medkyrkligahandlingaravsesidettasom påandraställenikyrkordningenhandlingariSvenskakyrkans ordning.Dettahindrarinteattdetbörfinnasgodaskälföratthaen generöshållningocksåirelationtillandrakristnakyrkorochsamfund.Detkanidettasammanhangnoteras,attregeringeniproposition1998/99föreslagitattdetibcgravningslagenskallföreskri-

vas,attdensomärhuvudmanförbegravningsverksamhetenär skyldigattutankostnadfördödsboettillhandahållaenlokalför begravningsceremoniutanreligiösasymboler.Iutredningsförslagetföreslogsattdetskullegällaenlokalförenbegravningsceremoni.Därmedtordeettkyrkorumintevaraensådanlokalsom svararmotdenskyldighetattsvaraförenlokalförbegravningsceremonisomangesibegravningslagen.

Enligtnuvarande40kap.9§kyrkolagenfårkyrkorådetsbeslut överklagasdelsenligtvadsomföljeravförvaltningslagen,delsav enkyrkorådsledamot.

Enligt 22 §förvaltningslagenfårettbeslutöverklagasavden sombeslutetangår,omdethargåtthonomemotochbeslutetkan överklagas.Bestämmelseninnebärattett avslagsbeslut kanöverklagasavdensombegärtupplåtelseavenkyrka.Ettgynnandebeslutdäremotgårintenågonemotochkaninteöverklagasenligt bestämmelseniförvaltningslagen.

Överklagandemöjlighetenförkyrkorådsledamotavserkyrkoherden(ellerdenprästsompåkyrkoherdensuppdragärledamoti kyrkorådet)ochannanordinarieledamot.Ersättarnahardäremot intetillagtsöverklaganderättensomdetjänstgjordenärbeslutet fattades.

Närenkyrkorådsledamotöverklagarettbeslutomupplåtelse avkyrkatordeskäletvaraattdetintekanantasattkriteriernaför upplåtelsei3§inteäruppfylldaochdåfrämstförbudetmotupplåtelsersomkränkerkyrkorummetshelgd.Däremotärdetinte rimligtattlåtaledamotenöverklagaavslagsbeslut.Detärjutrots alltendastdensombegärtupplåtelseavkyrkansomvetomhan ellerhonfortfarandeärintresseradavenupplåtelse.

Ikyrkoordningsförslagetharkretsenavklagoberättigadeutvidgatsmedkyrkoherden.Tilläggetavserdensituationenattkyrkoherdenförordnatenannanprästattvaraledamotikyrkorådet. Medhänsyntillkyrkoherdensövergripandesamordnings-ochtillsynsansvarförförsamlingenbörkyrkoherdenäveniensådansituationhaenegenmöjlighetattöverklagaettupplåtelsebeslut, somkanledatillenkränkningavkyrkorummetshelgd.