#Gör inte skillnad på människor

TEMA: MIGRATION OCH INTEGRATION

# Gör inte skillnad på människor

JESUS VAR OCKSÅ FLYKTING En gång i tiden grundades den kristna kyrkan av en flykting

ZINAT PIRZADEH:

FLYKT KAN VARA ENDA UTVÄGEN

”Ibland är man så utsatt, livet så hårt att det inte finns något att förlora”, säger Zinat Pirzadeh om flykten från Iran. I dag är hon en av Sveriges mest älskade komiker.

På plats i flyktinglägren

3,8 miljoner människor befinner sig just nu på flykt från kriget i Syrien. Många av dem hamnar i flyktingläger. Svenska kyrkans bistånd till flyktinglägret Zaatari i Jordanien bidrar till att göra vardagen lite drägligare för de 80 000 människor

LÄS OCKSÅ ANTJE JACKELÉN ... S.2

”Som kristna måste vi stå upp för medmänsklighet.”

GUDMUNDRÅ ... S.8

Hela samhället öppnar famnen för de asylsökande.

ROMERNA ... S.5

Hjälp till de mest utsatta.

med flyktingfrågor via Sveriges kristna råd.

VÄLKOMMEN

Gör skillnad!

Men inte på människor

Hur bygger vi det goda samhället?

Mycket hänger på vår vilja att leva tillsammans som goda grannar. Goda grannar ser och känner varandra. De vårdar tilliten och respekten för varandras integritet. Därför kan de samarbeta.

I dag prövas vår förmåga att skapa ett gott samhälle av konflikter som tvingar människor på flykt till Europa. Denna utmaning ska inte bagatelliseras eller förskönas. Frågan som vi bör ställa är dock inte hur mycket mångfald samhället tål, utan: ”hur kan samhällets mångfald bli en kraftkälla?”. Samhällen som lyckas ta till vara sin mångfald blir mer kreativa än de som inte klarar det. Mångfalden är ett faktum sedan länge, trots att berättelsen ofta handlar om vårt en gång så homogena land. Den berättelsen är bedräglig då den osynliggör både urfolk och invandrares bidrag genom seklerna.

Utifrån kristna värderingar måste vi stå upp för medmänsklighet och den gästfrihet som är en helig plikt i många religiösa traditioner. Även människor utsatthet kan vara subjekt som bidrar istället för att bara ses som objekt som kostar. Samhällsdebatten mår bra av att lyfta fram lokala initiativ som gör skillnad. Inte på människor, men för.

De goda initiativen finns. De blir verklighet kyrkor, församlingshem och föreningslokaler, på fotbollsplaner och flyktingförläggningar, på platser där människor möts och visar varandra gästfrihet. Arbetet för social sammanhållning och dialog ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle är ingen hobbyverksamhet. Det tillhör kärnverksamheten. Vi behöver vända på den vanliga svenska uppfattningen att kulturell och religiös mångfald är ett problem som ska integreras bort, istället för en tillgång. I den här bilagan visar vi några goda exempel. Inte för att idealisera, utan för att inspirera och därigenom odla det hopp som vår tid ropar efter. Trevlig läsning!

AKTUELLT

MÖT OSS ÖVERALLT

Svenska kyrkan vill finnas i människors liv, och särskilt där nöden och utsattheten är som störst. Du som är medlem i Svenska kyrkan stöder arbetet. Läs mer på www.svenskakyrkan.se/migration

Stockholm

TILL S:TA CLARA kyrka är alla välkomna. Kyrkan mitt i Stockholms city står öppen för var och en som behöver hjälp, stöd eller bara en stund av stillhet. Varje morgon inleds med bön och varje vardag kl. 10 delas mat ut till behövande utanför kyrkan. Varje vardag fi nns församlingen på plats med sin kaffevagn på Plattan. På fredagkvällarna fi nns det team på Malmskillnadsgatan för att möta kvinnorna som prostituerar sig där. Varje vardag erbjuder kyrkan undervisning svenska.

På Crossroads får hemlösa EU-migranter mat, dusch och klädbyte bland annat Göteborg, Linköping, Lund, Malmö, Uppsala och Stockholm. Crossroads Stockholm drivs och finansieras av Stockholms Stadsmission samarbete med bland andra S:ta Clara kyrka, Stockholms stad, Citykyrkan och Frälsningsarmén.

Varje vecka söker sig flyktingar till Bergsjöns kyrka utanför Göteborg. Många av dem lever gömda. Församlingen hjälper till på olika sätt, bland annat genom att förmedla sjukvård hos Rosengrenska mottagningen som ger papperslösa vård.

Språkcafé, läxhjälp, pingis, grillkvällar och volleyboll. Det är några av aktiviteterna som ordnas av Örkeljunga församlings nya förening IFALL, Integration för alla.

Foto: Colourbox

Livet är inte alltid lätt. Vissa av Svenska kyrkans församlingar delar ut matkassar till behövande. Vill du hjälpa? Kontakta exempelvis Källan Nacka, Märsta eller Hässelby församling.

Diakonicentralen i Lund erbjuder EU-migranter, hemlösa, missbrukare och andra som behöver hjälp frukost, lunch och nya kläder. Här finns också svenskundervisning och tvättmöjligheter.

100 000 kronor. Så mycket pengar planerar ungdomarna bakom Rädda Världen-gruppen i Katarina församling Stockholm att samla in till flyktingar i Sydsudan.

Vad kan jag göra?

Bli volontär eller skänk gåvor till din lokala församlings diakonala verksamhet. Hitta din församling på svenskakyrkan.se

facebook.com/gorinteskillnadpamanniskor

HALLÅ DÄR ...

Ulrika Persson, Svenska kyrkans liaison officer Mellanöstern, hur ser situationen ut just nu i flyktinglägren längs den syriska gränsen?

Över tre miljoner har flytt till grannländerna. Enligt UNHCR registreras mer än 100 000 flyktingar varje månad.

Hur har flyktingarna det materiellt?

“Vi är alla ensamma. Vi längtar alla efter tillhörighet.” - Martin Lönnebo

FRÄLSARKRANSEN AV GLAS

Art nr 526381, 526383 (lilla)

Består av 18 handgjorda glaspärlor med olika betydelser. Levereras en presentpåse med folder, *Kan beställas 5-pack eller 25-pack.

FRÄLSARKRANSENS ÅR

– Konflikten och våldet fortsätter i hela Syrien, flygbombningarna av regeringsstyrkor och attacker från väpnade oppositionella, extremistiska och terrorgrupper fortsätter. Uppskattningsvis är 12,2 miljoner människor Syrien behov av akut humanitärt bistånd.

Under vintern kom rapporter om att det var väldigt kallt.

– Vintermånaderna är en mardröm för familjer som saknar det mest basala som kläder, bränsle och mat för att överleva de

PÅ PLATS I FLYKTINGLÄGREN

kalla månaderna. 2015 har vintern varit särskilt kall i Jordanien med uppemot en meter snö på vissa håll. Svenska kyrkan arbetar genom Lutherska världsförbundet med humanitärt stöd till flyktingarna. Bland annat har gasvärmare, filtar och mattor delats ut under vintern.

Ulrika Persson

Romerna på Europas baksida

BARNEN BÄR PÅ HEMSKA MINNEN

Mer än 3,8 miljoner människor från Syrien är på flykt. Hjälp från Svenska kyrkan gör livet lite drägligare i det enorma flyktinglägret Zaatari i Jordanien.

Text SOFIA HILLBORG Foto LWF JORDAN/J. PFATTNER & ULRIKA LAGERLÖF/IKON (lilla bilden)

Bara några timmar från Sverige lever Rumäniens romer under förhållanden som tycks främmande för det moderna Europa. staden Roman stöder Svenska kyrkan social verksamhet som ska lyfta lokala romer ur deras svåra situation. – Vi stöder ett center som bland annat driver förskola, skola och hälsovård, berättar Jakob Sundmark, som handlägger biståndet. Svenska kyrkan stöder organisationen Fundatia Umanitaria Pacea, FUP, som drivs av franciskanermunkar. FUP driver ett Social Center som hjälper stadens utsatta människor, främst romer. Bland annat åker man runt och hämtar upp de barn som går franciskanernas skola och förskola.

– Ibland vill föräldrar att barnen ska tigga istället. Då försöker man övertala föräldrarna. Många har svårt att se en framtid.

På centret får barnen mat, undervisning och vitaminer. Här bedrivs också andrachansen-skola för dem som hoppat av skolan, liksom arbetsträning för vuxna. På centret finns också läkare, tandläkare och psykolog. Centrets skolverksamhet

Syrien

3,8 MILJONER människor är på fl ykt från inbördeskrigets Syrien. Ungefär 80 000 av dem bor i flyktinglägret

Zaatari Jordanien, nära den syriska gränsen. Många bär med sig minnen av svåra händelser, många har förlorat familjemedlemmar. Kanske var det inte så konstigt att det till en början var ganska stökigt i flyktinglägret, uppsatt i största hast och som i dag sköts av UNHCR samarbete med jordanska myndigheter. I dag är situationen lite bättre för flyktingarna här. Man försöker skapa en normalitet i lägertillvaron. Tälten är mestadels utbytta mot baracker och mitt i lägret fi nns en fritidsgård för ungdomar som Svenska kyrkans partner Lutherska världsförbundet har satt upp. Fritidsgården fokuserar på psykosociala aktiviteter.

– Många barn och unga har varit med om hemska saker och bär på fruktansvärda minnesbilder. De behöver hjälp att hantera det, säger Tina Sandkvist, som är ansvarig handläggare för Svenska kyrkans humanitära verksamhet i Jordanien.

– Vissa behöver mer specialiserad vård, vilket också fi nns, men många har helt enkelt en ganska sund reaktion på en osund situation och behöver få en bekräftelse på att det inte är

onormalt att ha tankar och rädslor efter svåra erfarenheter.

DET FINNS MÅNGA orsaker att rikta in insatser på ungdomar.

– De största problemen hör ihop med brist på sysselsättning och försörjningsmöjligheter. När man flyr försvinner många sociala nätverk.

– Mycket av vår verksamhet handlar om att stärka de band som fi nns och skapa nya sociala sammanhang. Sysslolösheten är ett stort problem. Många har ett extremt behov av att göra något meningsfullt. Därför ordnar Svenska kyrkans partner undervisning engelska och IT, men också rena yrkesutbildningar till barberare och hårfrisörska. Det fi nns också en karateklubb och en konstnärsklubb.

– Vi erbjuder aktiviteter och samtidigt pratar vi om det som är svårt.

Ungdomarna får möjlighet att prata med andra som har varit med om liknande saker. För yngre barn arbetar man med traditionell dockteater. Med hjälp av den går det att tala om det allra svåraste; död, våldtäkt, tortyr.

FRÅN 1984 TILL slutet av 2014 hade 65 616 syrier sökt asyl i Sverige. – Sverige har tagit en större del av ansvaret än många andra rika länder, men i sammanhanget är det ändå relativt lite. Libanon, med en befolkning på 4 miljoner, har tagit emot 1,4 miljoner fl yktingar. Jordanien har tagit emot närmare 1 miljon.

– Det är en annan värld. Men det är lite lustigt att man ändå känner igen samma retorik som hemma. Man säger att vi kan inte ta emot fler nu, det är kris. Samtidigt går det inte att jämföra. Lärarna här jobbar i treskift för att alla barn ska få gå skolan.

är ett komplement till den ofta bristfälliga skolverksamhet som den rumänska staten erbjuder.

– Där är klasserna ofta stora, upp till hundra elever per lärare. Dessutom kostar skolböckerna pengar.

De rumänska romernas utanförskap har pågått generationer. Ända fram till 1864 levde romerna Rumänien i slaveri. Fördomar och diskriminering lever vidare, och Rumäniens regering har kritiserats av EU för att man inte gör tillräckligt för sina medborgare.

– En stor del av arbetet handlar om att påverka myndigheterna långsiktigt och få dem att ta ansvar för sina egna medborgare. Det är ett lands skyldighet. Det finns EU-pengar, men myndigheterna gör inte allt de borde göra, säger Jakob Sundmark.

– Det är en chockartad upplevelse att se hur romerna Roman har det. Att förändra livet för dem är en lång resa. Men det här är ett bra, långsiktigt arbete som faktiskt kan göra skillnad.

PERSPEKTIV

65 616 MÄNNISKOR

människor Syrien är behov av akut humanitärt bistånd. Många är fångade svåråtkomliga områden. Över tre miljoner syriska flyktingar har flytt till grannländerna.

12,2 MILJONER ... procent av alla undersköterskor Sverige är utrikesfödda. Källa: SCB 2013

PÅ FLYKT FRÅN START

Flyktingtemat går som en röd tråd genom kristendomen och judendomen. Abraham bröt upp, Moses ledde folket på flykt från Egypten. Jesus var flykting nästan innan han var född. I dag känner många kristna en särskild solidaritet med människor på flykt.

Analys

KRISTENDOMEN har alltid varit på fl ykt, ända från våra judiska rötter, säger AnneLouise Eriksson, rektor för Svenska kyrkans utbildningsinstitut.

– Jesus och hans föräldrar var politiska flyktingar. Och vad Jesus gör väldigt konsekvent, är att alltid välja solidaritet med de mest förtryckta.

I Matteusevangeliet citeras Jesus så här: ”Ty jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var hemlös och ni tog hand om mig … Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig”.

– Han säger: här fi nns jag, bland de svagaste och mest utsatta. Det här är en stark etisk uppmaning för kristna människor.

Den kristna kyrkan har genom historien stått för mycket gott, men också ibland stått på förtryckarnas sida.

– I kristendomen fi nns ändå ett frö av solidaritet och medmänsklighet som det är svårt att bortse ifrån. I min tolkning av evangeliet är det självklart att korsfararna var på villovägar, medan de som gömmer flyktingar inte är det, säger Anne-Louise Eriksson.

Har Bibeln något att säga om flyktingmottagande?

– På många ställen i Bibeln sägs det att man ska ta emot främlingar med välvilja. Och kristen tro är föreställningen om alla människors lika värde grundläggande. I Apostlagärningarna och Romarbrevet hävdas att Gud inte gör

skillnad på människor och i Jakobs brev sägs det att vi inte heller ska göra det. Inför Gud är vi alla lika mycket värda. Med vilken rätt skulle vi då behandla människor som om de inte var det? Den kristna tron manar oss till solidaritet.

URBAN CLAESSON är kyrkohistoriker på Svenska kyrkans forskningsenhet.

– Man ska inte idealisera kyrkan genom historien, men samtidigt inte blunda för att starkt troende människor har påverkat samhället i mer humanistisk riktning, säger han.

– Fornkyrkan var en gemenskap som inte var etniskt baserad. De struntade i människors etnicitet. Fornkyrkan var en smältdegel och det var därför den var så framgångsrik.

Den kristna kyrkan var till en början en liten förföljd minoritet, men blev på 300-talet statsreligion Romarriket. Sedan dess har kyrkan ofta varit lierad med makten och förtryckt andra, även om kyrkan fortsatt att ta ansvar för fattigvård och sjukvård. Det personliga valet när det gällde religiös tro var länge nästan icke-existerande.

Under 30-åriga kriget kunde vanligt folk mer eller mindre tvingas anpassa sig till ny officiell tro från den ena dagen till den andra beroende på furstens tro allteftersom kriget böljade fram och tillbaka.

talet började kristna ställa sig allvarliga frågor om personligt moraliskt ansvar, och i England och USA började troende kämpa för att avskaffa slavhandeln. De utgick från det kristna budskapet om alla människors lika värde och det personliga, moraliska ansvaret inför Gud.

”Stig upp och tag med dig barnet och dess mor och fly till Egypten.”

Matteusevangeliet 2:13

SÅ SMÅNINGOM började den individuella tron betonas mer. Under 1700-

– Underifrån-perspektivet är tydligt i kristendomen, samtidigt som kyrkan också har varit en konservativ kraft, säger Urban Claesson. 1800-talet blev en brytningstid. Bibeln kom ut massupplaga och det nyväckta individuella samvetet blev viktigt i stora sociala förvandlingsprocesser.

– Under Sundsvallsstrejken 1879 var

Varma kläder och hjärtan

I Mellansel Västerbotten bor vanliga fall ungefär 700 invånare. Nu har befolkningen utökats med 160 flyktingar, de flesta från Eritrea och krigets Syrien.

– Ingen visste om att det skulle komma flyktingar hit. En dag stod de bara här, berättar Anette Edler, diakon Mellansel.

Byborna bestämde sig snabbt för att göra det bästa av situationen och bildade nätverket Medmänniskor Mellansel. Av samhällets invånare är ungefär en tiondel involverade.

– Medmänniskor i Mellansel består av kyrkorna, näringslivet, kommunen,

Migrationsverket och enskilda individer. Det är många som vill vara med.

Plötsligt har Mellansel blivit en plats där det händer saker hela tiden. Nätverket ordnar olika aktiviteter som internationell dans, handarbetsgrupp, utflykter och asylkafé med svenskundervisning.

missionsförbundare tongivande bland arbetarnas strejkledare. Det verkar som om de kände ett starkt rättvisepatos och hade lärt sig värdighet och självrespekt i sitt trossamfund, något de nu omsatte i krav på rättvisa löner. De mer etablerade samfundsledarna var däremot emot strejken.

RELIGIONSFRIHET VAR långt ifrån självklart under första halvan av 1800-talet. Avfall från ”den rena lutherska läran” innebar länge att man kunde dömas till landsförvisning. Fram till 1858 var det också förbjudet att samlas till privata bönemöten, konventiklar, i hemmen. Som resultat valde en del svenskar att emigrera, på samma sätt som förtryckta religiösa minoriteter i dag flyr sina hemländer. – Konventiklarna, de privata sam-

mankomsterna, kan ses som grunden för det civila samhället och folkrörelserna i Sverige. De väckta hade kunnat organisera sig just på grund av att Svenska kyrkan sedan 1600-talet hade drivit fram allmän läskunnighet. Resultatet av folkrörelsernas kamp har vi i välfärdsstaten. Folkhemmet representerade därför på sätt och vis en slags sekulär lutherdom, säger Urban Claesson.

”Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.”

Galaterbrevet 3:28

I början av 1900-talet kopplades kyrkan ofta ihop med nationalismen. – Men egentligen är det inte särskilt kristet att knyta sin lojalitet till nationen om man tänker på kyrkans ursprung, säger Urban Claesson.

”En invandrare får du inte förtrycka. Ni var ju själva invandrare i Egypten.”

Andra Moseboken 22:21

Nationalismen fi ck sitt mest katastrofala uttryck med nazismen. Svenska kyrkan fanns på plats Berlin. Här kämpade tre präster efter varandra för att rädda judar. En av dem, Erik Perwe, förfalskade till och med identitetshandlingar. Alla tre gömde flyktingar.

OCKSÅ I DAGENS

Sverige händer det att kristna gömmer flyktingar. Anita och hennes man bor i Västerbotten. De har gömt flyktingar i många år. – Man kände väl att man inte skulle sova gott om natten om man inte ställde upp på någon slags medmänsklighet, säger Anita.

En muslimsk familj från Bosnien gömdes i fem år. Döttrarnas skolgång säkrades med tjat och övertalning. – Vi hade egentligen inte alls råd. Vi fick verkligen vända på slantarna, men de räckte ändå på något vis. Till slut fi ck familjen uppehållstillstånd. I dag bor de i en mellansvensk stad och den ena fl ickan är snart färdig jurist.

Varför gjorde ni det här?

– Som kristen har man lärt sig att livet är att möta människor hjärta till hjärta. Det är kyrkan i praktiken.

– En gång i tiden bildades den kristna kyrkan av en flykting från Mellanöstern, påminner kyrkohistorikern Urban Claesson.

”I Sverige är jag inte rädd längre”

Flyktingarna talar uppemot 20 olika språk. – Vi är inte så många här i Mellansel, så visst märks flyktingarna. Men det har ändå blivit en väldigt bra miljö. Många flyktingar tycker att Mellansel är helt underbart.

Nyanlända asylsökande behöver varma vinterkläder och skor. Därför har byborna

ordnat med regelbundna bussresor till den lokala secondhand-butiken. Om någon behöver vård slussar man dem vidare. Om någon behöver hjälp med krångliga papper kan det ordnas.

– Vi vill helt enkelt vara medmänniskor och hjälpa till med det vi kan. Jag tror att flyktingarna känner det, att de känner sig välkomna.

”Vi vill helt enkelt vara medmänniskor och hjälpa till med det vi kan. Jag tror flyktingarna känner det.”

Anette Edler, diakon Mellansel.

Taher Muradi är 15 år och kom till Sverige från Afghanistan för drygt ett år sedan.

Taher först på ett boende för ensamkommande flyktingbarn, men sedan fick han uppehållstillstånd och nu bor han sedan tre månader tillsammans med två andra afghanska pojkar hemma hos en familj Uppsala. – Här är det jättebra, de är jättesnälla. Jag kan plugga och har så många vänner. Jag har som en ny familj. De hjälper mig när jag har problem. Men ibland tänker jag på min riktiga familj och då känns det svårt. Jag vet ju inte om de lever eller inte. Taher har redan lärt sig ganska bra svenska och sysslar mycket med musik. – Jag tycker om att sjunga. När jag känner mig ledsen försöker jag säga det med musik. Sverige är jag inte rädd längre. Jag vill tacka alla människor Sverige som har varit så snälla och har hjälpt mig så mycket.

Bli god man för ett ensamkommande flyktingbarn. Kontakta din kommun, så får du veta mer.

Stöd till förföljda troende

är en av de religiösa grupper som är svårt utsatta på många platser i världen. Just nu sker en radikalisering Mellanöstern och kristna måste fly från olika områden. Därför stöder Svenska kyrkan särskilt förföljda Irak och människor som flytt från Syrien. Ingen människa ska behöva fly för sin tros skull, oavsett tro. Svenska kyrkan ger ekonomiskt

internationella kristna organisationer, arbetar långsiktigt med utbildning och religionsöverskridande relationer samt slår larm och väcker debatt när det behövs.

är utrikesfödda? Källa: SCB 2013 VISSTE

REPORTAGE

”Kom ihåg att visa gästfrihet, ty det har hänt att de som gjort det har haft änglar som gäster utan att veta om det.”

13:2

VISSTE DU ATT ...

RELIGIONSDIALOG

GODA GRANNAR UNDER SAMMA TAK

Vad är praktisk kristendom? I Gudmundrå församling innebär det bland annat cyklar, vinterkläder, innebandy, svenskundervisning och något att göra för de nya flyktingarna på orten.

GUDS HAND I GUDMUNDRÅ

TILL EN BÖRJAN var det meningen att Kramfors kommun skulle ta emot 450 flyktingar, men i dag är de runt 800. I hela Kramfors tätort bor bara 8 000 personer. Så det märktes när flyktingarna kom.

– De som kom hit hade bara de kläder de gick och stod i; inga ytterkläder, inga varma skor, ingenting. Folk kom och frågade vad de kunde göra, säger Agne A Andersson, kyrkoherde i Gudmundrå församling.

Församlingen har ett väl inarbetat samarbete med kommunen och olika frivilligorganisationer, och det kom väl till pass. Några i församlingen tog initiativet till en klädinsamling. I dag står en barack på kyrkans mark där det delas ut kläder och skor till asylsökande. Samt en och annan barnvagn.

DET STORA PROBLEMET är sysslolösheten. Därför sköts klädutdelningen

”Vi är så tacksamma.

De har blivit

våra vänner.”

Agne A Andersson, kyrkoherde

de asylsökande själva.

numera av de asylsökande själva. – Det här är fantastiska människor. Här går ingenjörer och barnmorskor – och så erbjuder vi dem ingenting att göra, säger Agne.

Några av förläggningarna låg en bit bort från samhället. Lösningen blev att församlingen samarbete med lokaltidningen gick ut med ett upprop om att skänka cyklar. Nu fi nns 140 servade cyklar, som de asylsökande får låna gratis under vistelsen i Kramfors. Det minskar känslan av isolering.

I DAG ÄR församlingen engagerad i en mängd aktiviteter. Från språkverksamhet tre dagar i veckan, till badminton

och fotboll. På kyrkans ungdomsgård bedrivs ungdomsverksamhet i samarbete med kommunen.

Församlingen försöker dessutom bistå i asylärenden. Både anställda och ideella medarbetare är engagerade i kontakter med jurister, myndigheter, läkare, ambassader och polis. Med fl yktingförläggningarna har också deltagandet församlingens ordinarie verksamhet, som bibelgrupper, körer och barnverksamhet, ökat stort. Söndagarnas gudstjänster drar dubbelt så många besökare som förut. – Hela stämningen har fått ett stort lyft. De har lärt oss en innerlighet som vi ibland har saknat. Vi är så

tacksamma, de har blivit våra vänner. För Mahmoud, som har flytt religiöst förtryck i Iran, har församlingen i Gudmundrå blivit som en andra familj. – Först kände jag mig inte trygg. Det var svårt för att jag inte hade någon här, men jag började gå till kyrkan och då kändes det bättre. Jag hade ingen familj här, men nu har jag fått en ny och stor familj i Sverige.

MAHMOUD VAR AKTIV kristen i Iran, något som inte är tillåtet.

– Vi hade en huskyrka, men en dag upptäcktes våra aktiviteter och då blev jag tvungen att fly.

– Alla har varit så vänliga här, de gav mig en stor kram och visade mig så mycket kärlek. Det var som att starta ett nytt liv med en ny familj.

Just nu är framtiden osäker för Mahmoud. Han har fått ett negativt besked från Migrationsverket.

– Tyvärr tror inte Migrationsverket på att jag är kristen, trots att prästen i Gudmundrå kyrka, biskopen och människorna i Kramfors tror på mig. Men jag ber att Gud ska öppna deras hjärtan. Om jag inte hade mina vänner i kyrkan, vet jag inte vad som skulle hända med mig. Alla försöker hjälpa mig och jag vet att de slåss för mig. Jag älskar dem med hela mitt hjärta.

”Jag

har fått en ny familj här i kyrkan.”

Tre samfund under samma tak. I Fisksätra ska kristna och muslimer bli grannar. ”I dessa dagar, när moskéer och synagogor bränns och hotas, känns projektet viktigare än någonsin”, säger Carl Dahlbäck, kyrkoherde i Nacka församling.

DET HELA började med att församlingen insåg att de hade lite väl mycket plats. Samtidigt var den lokala katolska församlingen och muslimska föreningen minst sagt trångbodda. I dag planeras för ett Guds Hus i Fisksätra, där alla tre samfunden ska samsas under samma tak.

– Samarbetet har vuxit fram väldigt naturligt, säger kyrkoherde Carl Dahlbäck.

Kyrkan byggdes om för att också passa den katolska församlingen och nyligen såldes tomtmark till den muslimska föreningen.

Nu har en insamlingsstiftelse bildats för att bygga en moské. Den nya byggnaden ska bindas ihop med kyrkobyggnaden med en glasad gång.

– Vi vill lyfta fram essensen i våra religioner: fred, frid och kärlek. Både muslimer och kristna är kallade av

Gud att leva så. Därför är det naturligt för oss att göra det tillsammans. En troende muslim har mycket gemensamt med en troende kristen.

PLANERNA PÅ GUDS HUS har väckt starka känslor. Men själva verksamheten, den som ska fylla den nya lokalen, är redan ett faktum. Den sociala verksamheten Källan, ett råd- och stödcenter för människor som lever i utsatthet, drivs gemensamt av samfunden tillsammans med Stockholms Stadsmission. Källan erbjuder matlagning, svenskakurser, stödgrupper, familjeläger och utdelning av matkassar. – I det mesta som händer i Fisksätra är kyrkan en självklar part. På det sättet fi nns Guds Hus redan, säger Carl Dahlbäck.

KÖP EN TEGELSTEN FÖR FRED!

Muslimer och kristna leder ett fredsprojekt Fisksätra. Där ska en moské byggas ihop med en kyrka. Namnet blir Guds Hus och bygget är världsunikt. Här visar Sverige vägen mot bred religiös dialog och samverkan. Alla människor oavsett tro och religion har en stående inbjudan till Guds Hus.

DU KAN BIDRA TILL FREDSBYGGET Köp en tegelsten för 100 kronor!

Du får ett unikt tegelstensnummer i fredshuset i Fisksätra. höst ska vi ha första tegelstens-signeringen. Då blir du inbjuden.

Var med och bygg framtiden från dröm till verklighet! Inshallah och amen.

”Den spänningsgrad som uppstår när olika kulturer möts är en omistlig del av vår identitet.”

Studieförbundet Bilda möts svenska folkrörelser, tusenåriga kyrkliga traditioner, kulturer med rötter olika delar av världen, ett fritt skapande inom populärmusik, körmusik, dans, hantverk och mycket annat.

Hur ska vi leva med varandra mitt dessa olikheter utan att förminska eller osynliggöra det som är annorlunda? Hur kan olikheterna bli en tillgång som utvecklar och fördjupar oss själva och vårt bildningsarbete en mångfaldsorganisation?

Ta del av våra erfarenheter Olikheter – en tillgång praktiken. Läs mer på bilda.nu/olikheter

– Behoven är stora, framför allt för de tusentals människor som söker skydd Sverige, men också för myndigheter och kommuner som har ansvar för att asylsökande och flyktingar tas emot på ett humant och värdigt sätt, säger Wanja Lundby-Wedin, förste vice ordförande för kyrkostyrelsen. – Att hjälpa till med lokaler är väl förenligt med kyrkans grundläggande uppdrag. Samtidigt kan vi, utifrån vårt uppdrag och

Vad kan jag göra?

Köp en tegelsten för freden! SMS:a Tegel100 till 72980. Eller sätt in 100 kr på bg 621-0728.

PROVA DAGEN!

Cirka 52 000 personer läser tidningen Dagen varje dag. Tidningen skriver ofta om sociala frågor och kämpar mot utsatthet och främlingskap, såväl i Sverige som i världen. Vi följer frågor som rör barn, äldre och sjuka och bevakar vad som händer i de kristna kyrkorna i landet.

Vill du prova Dagen en månad gratis?

Mejla eller ring: info@dagen.se Kundcenter 08-619 24 20

(Prenumerationen

Vi står för klassiska kristna värderingar och tror att ett samhälle mår som bäst grundat på dessa goda värderingar.

vart

PORTRÄTT

... Fredrik Hollertz, präst i Jönköping.

Varför ringde ni i klockorna när Svenskarnas parti demonstrerade i Jönköping 1 maj förra året?

– Vi vill stå upp för varje människas värde och värdighet. Vi vill att det här ska vara ett samhälle där människor ska kunna mötas av en utsträckt hand istället för en knuten näve. 2014 var andra året som Svenskarnas parti hade den här demonstrationen Jönköping. Året innan var det väldigt tumultartat och våldsamt. Det här var ett initiativ som stöttades av stort sett alla kyrkorna i stan.

Vad har du mött för reaktioner?

– Visst har det varit anmälningar till polis och domkapitel. Men framför allt positiva reaktioner. Klockringningen föregicks av en ekumenisk gudstjänst. Till den kom både trogna kyrkotanter och vänsteraktivister som kanske aldrig hade varit en kyrka. Det var en väldigt speciell stämning – allvarlig, viktig och stark.

Förr i tiden hördes kyrkklockorna när man behövde varna för fara.

Vilken fara ville ni varna för?

– Om krafter vill ha ett samhälle som inte är öppet och främlingsfientligheten gör människor rädda … Då är det ett hot mot det öppna samhället. Vi som kyrka ska bidra till att människor möts. Så har det alltid varit. Kyrkan har alltid varit en blandning av fattiga, rika, gamla, unga och olika folkslag.

I kyrkan finns ”varken jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna, utan alla är vi ett Kristus”.

Juridisk hjälp för asylsökande

Varje år får 500–700 personer kostnadsfri juridisk hjälp från Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. Rådgivningsbyrån stöds ekonomiskt av bland andra Svenska kyrkan.

– I huvudsak kommer människor till Sverige från länder där det är krig, där det saknas demokrati och det inte finns någon rättssäkerhet. Det kan innebära allvarliga konsekvenser när människor skickas hem, säger Anders Sundquist, chefsjurist på Rådgivningsbyrån.

– Tack vare ytterligare stöd från Svenska kyrkan anställer vi nu fler jurister och hoppas kunna hjälpa ännu fler framöver.

PÅSKUPPROPET

”Jag

Stockholm

flddfåhli ii

som flydde från Iran har slagit rot i Sverige. Nu vill hon slå ett slag för att vi ska öppna våra hjärtan och ta människor i vår famn.

kände mig länge rotlös”

Den hyllade ståuppkomikern Zinat Pirzadeh flydde Iran för att ge sin son en bättre framtid. Nu kastar växande främlingsfientlighet långa skuggor över den tolerans hon mötte som flykting.

Text EYAL SHARON KRAFFT Foto SAMUEL UNÉUS

ATT TALA OM Zinat Pirzadehs flykt från hemlandet Iran river upp 26 år gamla sår. En fl ykt från ett tvångsgifte som 17åring och från en tillvaro under förtryck av en krigstraumatiserad make. Hon tvingades följa hans minsta nyck, liksom strikt religiösa regler som att bära burkaliknande chador. Att lämna Iran med den tvåårige sonen var otänkbart. Flykt var enda tänkbara vägen. En ytterst farlig väg. – Ibland är man så utsatt, livet så hårt att det inte fi nns något att förlora. Det var med stor sorg som jag lämnade mitt hemland för att aldrig återse det igen. Jag hade flytt för att min son skulle få ett demokratiskt och bra liv.

Jag är så tacksam att jag kunde ta med min pojke, säger hon. Blicken sveper över prydnadsföremålen som skänker den lilla matsalen i hennes hyrestrea orientalisk prakt värdig en prinsessa under shahens tid.

Röd- och guldskimrande tapeter, tunga kristallkronor, blomstermönstrade sköra stolar av trä och snäckor, bord av koppar och metall, dekorativa handgjorda askar och åtskilligt mer.

– Innerst inne kände jag mig rotlös under lång tid efter flykten. Allt jag hade var bara till låns. Därför är det viktigt att ha det trivsamt hemma. Här har jag kunnat landa

DET TOG FLERA år och ett antal jobb inom äldrevården, modellbranschen och skolan innan Zinat provade sina vingar som ståuppkomiker. Det stora genombrottet ägde rum 2005 en gammal pissoar som byggts om till restaurang, Nivå 22 i Stockholm.

– Jag älskar det jag gör. Att påverka människors liv med kärlek och skratt är mitt kall.

Samtidigt som publikfavoriten ”Bakis burkan” fortsätter turnera runt om i Sverige, har Zinat behållit en nykter syn på framgången.

– Jag låter hjärtat styra. Hjärtat styrde mot det lilla norrländska samhället Jörn när hon kom till Sverige. Uppenbarligen rätt beslut. – Jag kände mig välkommen och aldrig utanför. Jag älskar Norrland! Naturen, luften, hjortronen, tystnaden och alla snälla människor. Känns som att människorna är troende där. Tron är något som ger människor vägledning i livet. Själv är jag väldigt troende utan att följa en enskild religion.

”Utan flyktingar kommer Sverige att gå under om 50 år.” Zinat Pirzadeh

– Började man där kunde det bara bli bättre, haha.

När hon fem år senare utsågs till landets bästa kvinnliga ståuppkomiker, var framgången ett faktum.

ZINAT

MEN PÅ senare år har hon märkt att Sverige håller på att förändras. Snåla främlingsfientliga vindar har kylt av den varma famnen hon upplevt som flykting. – Samhället har blivit mindre öppet och tolerant. Det känns otäckt att även min lilla dotter har fallit offer för ett rasistiskt påhopp på grund av sin hårfärg. Det är en så låg nivå! Främlingsfientligheten får inte sopas under mattan, utan måste tas på allvar och bemötas. Argument för argument ska ”punkteras”. – Jag vill slå ett slag för att vi ska öppna våra hjärtan, våra sinnen och våra hem, och ta behövande människor i vår famn. Vi ska göra det med klara ögon förstås, inte klappa meningslöst på axeln eller förvara dem som höns, utan hjälpa nyanlända att stå på egna fötter så snart som möjligt. Utan flyktingar kommer Sverige att gå under om 50 år, säger Zinat Pirzadeh.

Hur tänker du nu?

Jag brukar ställa den frågan respekt inför dem som jag inte är helt överens med. För att få mig själv att se en gång till. Och det är ju precis det som ordet betyder.

Re-spekt. Se en gång till. Fundera en gång till. Värdera argumenten. Lyssna och vara beredd att omvärdera.

Jag har känt mig ganska bekväm med frågan många sammanhang, eftersom den kräver öppenhet av mig själv.

Det blir inte lättare att ställa frågan den nya situation som vårt land och hela Europa står i. Det bruna stråket som kräver att de infödda landet har större värde, fler rättigheter och mer utrymme än de som kommit senare till ett land, gör att min respekt minskar och min villighet att förstå minimeras. Vi är alla skapade till Guds avbild oavsett varifrån vi kommer eller vart vi är på väg.

Jag är uppvuxen den del av vårt land som har en mörk historia av främlingsfientlighet och nazism. På min gymnasieskola kunde klasskamrater stå på skoltrappan och höja armen nazistisk hälsning utan att rektor ingrep. Under mina studieår Lund kunde äldre herrar skinnrockar hylla både Karl XII och nazismen, skydd av poliser och med få motdemonstranter. Jag har just läst Per Svenssons utmärkta bok: ”Vasakärven och järnröret – Om den långa bruna skuggan från Lund”. Att historien upprepar sig gör den inte mer acceptabel. Vi borde ha lärt oss. Och har vi inte lärt oss, så är det hög tid.

”Att historien upprepar sig gör den inte mer acceptabel. Vi borde ha lärt oss. Och har vi inte lärt oss, så är det hög tid.”

När jag för lite mer än fem år sedan valde mitt valspråk som biskop: ”Gör inte skillnad på människor” ur Jakobs brev Bibelns nya testamente, trodde jag aldrig att det bibelordet skulle bli så aktuellt och viktigt som nu. Det finns en tid för allt och nu är det tid att med kraft och tydlighet säga: det är fullständigt oacceptabelt att förminska människor utifrån deras ursprung eller religion. Det är fullständigt oacceptabelt att våld riktas mot människor utifrån tro eller etnicitet.

Så låt oss stå upp för religionsfrihet, ett generöst mottagande av människor som behöver skydd och glädjen att inte göra skillnad på människor.

Brunne,

Tusentals barn dör varje dag av undernäring och brist på mat, trots att jordens resurser skulle kunna räcka åt oss alla. Hungern är ett problem som världen kan lösa. Dela med dig, SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr till utbildning, lån och sparande samt hållbara jordbruksmetoder.

SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr

PG 90 01 22-3 | BG 900-1223 | Swisha valfritt belopp till 9001223 www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete