Issuu

Svenska kyrkans redovisning för

år 2012 angående de kyrkliga kulturvärdena och användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen

Reviderad 2013-05-23

Sven S ka kyrkan S redovi S ning för år 2012 angående det kyrkliga kulturarvet och användningen av den kyrkoantikvari S ka er S ättningen

Svenska kyrkans rapport till Kulturdepartementet, reviderad 2013-05-23

innehåll

Ett framgångsrikt år med kyrkoantikvarisk ersättning

svenska kyrkan förvaltar Sveriges största sammanhållna kulturarv. Detta tillhör alla oberoende av medlemskap eller trosuppfattning. Förvaltningen, som innebär att det kyrkliga kulturarvet ska bevaras, användas och utvecklas, är ett stort åtagande. För detta får Svenska kyrkan den kyrkoantikvariska ersättningen från staten. Ersättningen är inte ett bidrag utan en kompensation för det ansvar och de inskränkningar som bestämmelserna i Kulturminneslagens fjärde kapitel innebär för ägande, förvaltning och bruk av kyrkorna.

Under 2012 har arbetet med att se över användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen och förutsättningarna för arbetet med denna forsatt. Arbetet har gett positiva resultat för volymen ansökningar, liksom för användningen och förbrukningen av ersättningen. Utvecklingsarbetet kommer att fortsätta under 2013 och följande år med satsningar och förstärkningar av kulturarvsarbetet på nationell nivå.

Svenska kyrkan arbetar progressivt och framtidsinriktat med det kyrkliga kulturarvet och den kyrkoantikvariska ersättningen. Kyrkorummen och de kyrkliga miljöerna utgör värdefulla resurser för såväl kyrka som samhälle. Kyrkorummet inbjuder till reflektion i existentiella frågor, till andliga upplevelser och eftertanke. Kyrkobyggnaderna erbjuder platser för sammanhållning, identitet och trygghet också i bygder där det ofta inte finns några andra offentliga rum att tillgå. Såväl i storstäder som på andra orter kan kyrkorummen, utifrån ett utvidgat bruk, vara centrum för kulturellt, socialt och diakonalt arbete.

Svenska kyrkan kommer de närmaste åren att skapa strategier för en hållbar förvaltning och användning av det kyrkliga kulturarvet.

Det är med tillförsikt som 2012 års redovisning angående de kyrkliga kulturvärdena och användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen överlämnas till regeringen.

anders wejryd Ärkebiskop och ordförande i kyrkostyrelsen

helén ottosson lovén Generalsekreterare

Uppdrag kulturarv 2012

svenska kyrkan lämnar varje år en rapport till regeringen där användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen och arbetet med det kyrkliga kulturarvet redovisas. Rapporterna redovisar framförallt föregående år, men de behandlar också hela perioden med kyrkoantikvarisk ersättning från 2002 till och med redovisningsåret. År 2014 är det kontrollstation för kyrkoantikvarisk ersättning, vilket innebär en utvärdering av arbetet med det kyrkliga kulturarvet och den kyrkoantikvariska ersättningen inför nästa femårsperiod med ersättningen (2015–19). Därför lämnas i år två rapporter, nämligen den här föreliggande årliga redovisningen, samt en särskild rapport för kontrollstationen, vilken lämnas till regeringen den sista juni. Den årliga rapporten fokuserar därför i högre grad på 2012 års arbete, medan kontrollstationsrapporten innehåller mer utförliga redovisningar och analyser av arbete och resultat under hela perioden. Den senare beskriver också utvecklingsbehov och strategier med tanke på nuläge och trolig framtid för den kyrkoantikvariska ersättningen och det kyrkliga kulturarvet.

Bakgrunden till den årliga avrapporteringen finns i avtalet från år 2000 mellan staten och Svenska kyrkan. Enligt avtalet ska Svenska kyrkan få ersättning från staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. En av motprestationerna från Svenska kyrkan är att varje år lämna en redovisning till Kulturdepartementet ”i frågor som rör de kyrkliga kulturvärdena”.

Denna ska redovisa: • hur den kyrkoantikvariska ersättningen använts och vilka resultat som uppnåtts, • kompetens som rör förvaltningen av de kyrkliga kulturminnena,

• tillgänglighet till de kyrkliga kulturminnena, • överlåtelse, rivningar och nybyggnader av kyrkor.

Vidare ska redovisningen göra det möjligt att följa upp och utvärdera den kyrkoantikvariska ersättningen ur ekonomisk och antikvarisk synpunkt samt hur statens krav på kompetens ”i frågor som rör förvaltningen av de kyrkliga kulturminnena” respektive tillgänglighet till desamma har tillgodosetts. Slutligen ska den avse såväl central som regional nivå och innehålla en sammanfattande bedömning.

förbrukning av kyrkoantikvarisk ersättning under 2012 och ansökningar till 2013

Under år 2012 fortsatte den positiva trend för arbetet med den kyrkoantikvariska ersättningen som redovisades i föregående års rapport. För 2012 hade 460 miljoner kronor fördelats i ram till stiften. Den totala förbrukningen visade sig enligt bokslut för 2012 uppgå till 450 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 2011 års förbrukning om 431 miljoner kronor. Därmed innebar 2012 den största årliga förbrukningen någonsin.

Även volymen ramansökningar från stiften till kyrkokansliet för år 2013 var större än något år tidigare (842 miljoner kronor), varför kyrkostyrelsen, inklusive tilläggsbeslut, beslöt att fördela knappt 618 miljoner kronor för 2013. Det tidigare redovisade överskottet av ersättning kommer därför att minska betydligt. Dessa siffror visar att systemet för kyrkoantikvarisk ersättning fungerar och att projekten löper som de ska, även om effektiviteten och resultaten kan bli ännu bättre (se nedan, Utvärdering av systemet för kyrkoantikvarisk ersättning).

Under 2012 lades ökat fokus på att granska kvaliteten på projekten i stiftens ramansökningar. Detta gjordes för att kontrollera att samtliga projekt uppfyller de av kyrkostyrelsen fastställda villkoren för kyrkoantikvarisk ersättning. För det stora flertalet ansökningar bedömdes projekten uppfylla de krav som regelverket ställer, medan ett fåtal undantogs från beslutsunderlaget. För vissa ansökningar justerades också ersättningsnivån för att åstadkomma en mer enhetlig fördelning över landet. Detta gällde bland annat kategorin installation av nya värmeanläggningar, där den ansökta ersättningen bedömdes ligga för högt i förhållande till hela projektkostnaden, varför generella sänkningar gjordes av ersättningsnivån till 33 procent. En ny och modern värmeanläggning kan ge bättre klimat för inredning och inventarier, men är normalt främst en investering för minskad energiförbrukning. Därför måste egeninsatsen vara väsentligt större än ersättningen.

För att öka effektiviteten och nyttan av den kyrkoantikvariska ersättningen och för att begränsa antalet tjänster som kan stödjas med ersättningen på stiftsnivå beviljades finansiering av en tjänst per stift, som bör användas till utveckling, med högst 50 procent. För att bryta trenden att stiften slår samman olika åtgärdskategorier till ett stort projekt där ibland ny-, om- och tillbyggnader kan inrymmas i den totala kostnad som registreras i projekthanteringssystemet, gjordes justeringar även för dessa projekt.

Satsningen på ökad effektivitet och förbättrad kontroll av kyrkoantikvarisk ersättning kommer att fortsätta under 2013 (se nedan).

viktigare insatser och händelser under året

Under 2012 utfördes flera insatser som kommer att ha betydelse för det framtida arbetet med kyrkoantikvarisk ersättning och det kyrkliga kulturarvet.

nya villkor och handbok för kyrkoantikvarisk ersättning

Den 24 september 2012 antog kyrkostyrelsen nya villkor för kyrkoantikvarisk ersättning. Översynen av villkoren hade då pågått sedan hösten 2010 efter bred samverkan med representanter från Svenska kyrkan och kulturmiljösektorn. Det främsta syftet med de nya villkoren är att skapa tydligare och mer transparenta villkor med lika tillämpning över landet och med mer enhetliga prioriteringar och fördelningar till de kyrkoantikvariska projekten. En mindre revidering av villkoren beslutades 5 mars 2013 av kyrkostyrelsen. Arbetet med och inriktningen för de nya villkoren skildras mer utförligt längre fram i rapporten, se sidan 17. Parallellt med revideringen har ett fördjupningsarbete pågått som innebär framtagande av rikt-

linjer för ersättningsnivåer och prioriteringar i fördelningen av ersättningen, vilka ska införas i en handbok till villkoren. Denna handbok är under utarbetande och beräknas vara klar i sin helhet vid utgången av 2013. Delar av den är dock preliminärt färdigställda och tillgängliggjorda (se vidare sidan 18).

utvärdering av systemet för kyrkoantikvarisk ersättning

Under 2012 har ett projekt om förbättrad nationell kunskap och överblick över det kyrkliga kulturarvet samt utveckling av kvalitet och effektivitet i handläggningen av den kyrkoantikvariska ersättningen genomförts. De huvudförslag som projektet resulterat i återfinns längre fram i rapporten, se sidan 18. I den särskilda kontrollstationsrapporten återfinns en utförligare beskrivning av projektets iakttagelser och förslag.

översyn av nationellt stöd för arbete med fastigheter och kulturarv

Syftet med översynen var att ta fram ett förslag till nationellt stöd till stiften i främjande av de ekonomiska enheternas förvaltning av fastigheter och kulturarv. Förslaget, som bygger på ett flertal intervjuer, workshops och andra undersökningar omkring stödbehoven i församlingar och stift, innehåller vision och mål för det nationella stödet, områden för organisering, samt aktiviteter och ansvar inom dessa områden. I förslaget har hänsyn tagits till den grundläggande uppgiftens behov, fastigheternas ekonomiska och kulturhistoriska värden samt tillgängliga ekonomiska och personella resurser. Som en följd av projektets förslag kommer arbetet med fastighetsförvaltning och kulturarv att samlas och förstärkas för att därigenom bättre motsvara de behov som projektet identifierat hos stift och församlingar.

förberedelser inför regeringens kontrollstation 2014 Som framgått ovan infaller nästa kontrollstation för kyrkoantikvarisk ersättning år 2014. Det mesta av arbetet i samband med kontrollstationen sker under innevarande och nästa år, men några aktiviteter ägde rum redan under 2012. Kulturdepartementet bjöd in Svenska kyrkan, Riksantikvarieämbetet och representanter för länsstyrelserna till ett möte i augusti 2012, med information och diskussion om former och tidsplanering för arbetet. Svenska kyrkan tog därefter initiativ till ett möte med kulturministern, vilket skedde i oktober. Under mötet informerade generalsekreteraren bland annat om de förändrade förutsättningar som uppkommit i hanteringen av den kyrkoantikvariska ersättningen och förvaltningen av det kyrkliga kulturarvet sedan avtalet mellan stat och kyrka tecknades år 2000. En utförligare redogörelse för de förändrade förutsättningarna återfinns i kontrollstationsrapporten. I januari 2013 genomfördes en omvärldsworkshop, där bland andra Riksantikvarieämbetet och representanter för länsstyrelserna och stiften deltog.

svenska kyrkans strukturutredning och fastighetsutredning

Genom ett beslut av 2007 års kyrkomöte fick kyrkostyrelsen i uppdrag ”att tillsätta en utredning med syfte att förenkla och förtydliga kyrkans lokala nivå: pastoralt, administrativt och ekonomiskt”. Det övergripande syftet med utredningsarbetet var att skapa bästa möjliga organisatoriska förutsättningar för församlingarna att fullgöra sin grundläggande uppgift. Utredningen lämnade sitt betänkande Närhet och samverkan till kyrkostyrelsen i mars 2011. Det som i betänkandet framförallt relaterar till Svenska kyrkans kulturarvsarbete är förslaget om att stiften ska överta ansvaret för vård och underhåll av församlingarnas kyrkobyggnader, samt för de kulturhistoriskt värdefulla inventarierna. Inför kyrkomötet 2012 konstaterade dock kyrkostyrelsen att remissinstanserna inte var beredda att tillstyrka detta förslag utifrån det befintliga underlaget, men menade också att den lösning som utredningen presenterade kan utvecklas vidare. Därför tillsattes våren 2013 en ny utredning med uppgift att ta fram ett mer genomarbetat underlag om Svenska kyrkans fastighetshantering som församlingar, stift och andra berörda kan ta ställning till. Avsikten är att kyrkostyrelsen ska återkomma till kyrkomötet med nytt förslag år 2016. Övriga förslag till organisatoriska förändringar som antogs vid 2012 års kyrkomöte kommer även dessa att ha inverkan på kulturarvsarbetet. Den viktigaste förändringen är att de samfälligheter som finns idag, inom vilka församlingar och pastorat samverkar om till exempel förvaltningen av kyrkorna, kommer att upphöra. Istället kan församlingar tillsammans bilda pastorat som då får ansvar för ekonomi, personal, fastighetsförvaltning och begravningsverksamhet samt ett övergripande ansvar för församlingens grundläggande uppgift inom pastoratet. Förändringarna kommer, med några undantag, att genomföras vid årsskiftet 2013/14.

Det kyrkliga kulturarvet – statistik i urval

svenska kyrkans medlemmar och totala verksamhet

Svenska kyrkan bestod 2012 av 1 439 församlingar. Församlingarnas uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission.

1 januari 2013 hade Svenska kyrkan 6,4 miljoner medlemmar, vilket utgör 67 procent av befolkningen. I kyrkans tretton stift varierar andelen medlemmar mellan 57 och 78 procent.

Under ett år firas drygt 430 000 gudstjänster med mer än 17 miljoner deltagare (2011*). Siffran inkluderar även friluftsgudstjänster och alla andra gudstjänster i icke-invigda lokaler. En tredjedel av gudstjänsterna är dop, konfirmation, vigsel och begravning.

Förutom gudstjänsterna arrangerades 3 553 konserter med 564 583 besökare (2011*).

Under 2012 har visningar av kyrkor skett vid 17 463 tillfällen inom ramen för Svenska kyrkans församlingars verksamhet.

verksamheten i kyrkorna

Under 2012 har 256 149 kyrkliga verksamheter skett i kyrkorna (gudstjänster, kyrkliga handlingar och andra sammankomster i verksamheten)**. 17 969 sammankomster har skett i kyrkorna utöver Svenska kyrkans egna verksamheter.

Totalt har 80 104** huvudgudstjänster firats i kyrkorna under 2012, vilket ger ett medelvärde på 27,6 per kyrka**.

bestånd

I december 2012 uppgick det totala antalet kyrkobyggnader till 3 381. Av dessa omfattas 2 953 kyrkor av tillståndsplikt enligt Kulturminneslagen, 4 kapitlet. Av dessa är 115 stycken uppförda efter 1940 och således förda till denna kategori genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet enligt Kulturminneslagen, 4 kapitel, § 4. Sådana beslut har fattats för 35 kyrkor efter relationsändringen år 2000.

Under 2012 har två kyrkor invigts för gudstjänst, en nybyggd, S:t Martin kyrka i Åkerbo församling och Öjersjökyrkan i Partille församling som tidigare ägts av ett annat trossamfund. Under perioden 2000–2012 har totalt 19 nybyggda eller nyinvigda kyrkor tillkommit.

Åtta kyrkor har tagits ur bruk 2012. En av dem omfattas av tillståndsplikt: Norrmannebo kapell, Romelanda församling, med byggår 1918–1919 som sålts till privatperson för bostadsändamål. Ytterligare fem kyrkor har sålts, varav två till enskild ägare, två till ideella föreningar och en till ett annat trossamfund.

Under perioden 2000–2012 har totalt 67 kyrkor tagits ur bruk varav 23 omfattas av tillståndsplikt. Av dessa har de flesta (18 stycken) sålts till annan ägare, varav tre till annat trossamfund.

*Uppgifter för år 2012 finns i juni 2013.

**Statistikinsamling 2012 i Kyrkobyggnadsregistret med en svarsfrekvens på 86 procent (2 900 kyrkor).

Se vidare sidorna 22–25 Förändringar i Svenska kyrkans kyrkobyggnadsbestånd 2002–2012.

öppethållande

31 procent av kyrkorna var öppna mer än 200 dagar under förra året (siffran för 2011 var 33 procent).

kyrkor öppna mer än 200 dagar fördelade efter storlek i ort

Glesbygd 6 %

Landsbygd 19 %

Mindre tätort 20 %

Större tätort 16 %

Förort 9 %

Medelstor stad 13 %

Större stad 9 % Storstad 8 %

En knapp femtedel (19 procent) av kyrkorna var öppna mindre än fem timmar per dag eller inte öppna alls (siffran för 2011 var 18 procent).

kyrkor öppna mindre än fem timmar per dag fördelade efter storlek i ort

Glesbygd 8 %

Landsbygd 43 %

Mindre tätort 19 %

Större tätort 7 %

Förort 8 %

Medelstor stad 8 %

Större stad 4 % Storstad 3 %

vård och bevarande

Förra året utbetalades 33,7 miljoner kronor av kyrkoantikvarisk ersättning till konservering/restaurering/vård av kyrkliga inventarier.

Motsvarande utbetalning till kyrkobyggnader var drygt 351 miljoner kronor.

Sedan 2002 har de skyddade kyrkorna fått i genomsnitt 200 kronor om året per kvadratmeter i utbetald kyrkoantikvarisk ersättning.

1. uppsala stift

295 kyrkor

258 kyrkor skyddas enligt

kulturminneslagen

741 867 invånare 71 % medlemmar

2. linköpings stift

258 kyrkor

232 kyrkor skyddas enligt

kulturminneslagen

544 643 invånare

72 % medlemmar

3. skara stift

410 kyrkor

377 kyrkor skyddas enligt

kulturminneslagen

544 905 invånare 72 % medlemmar

4. strängnäs stift

198 kyrkor 172 kyrkor skyddas enligt

kulturminneslagen

619 276 invånare 64 % medlemmar

5. västerås stift

175 kyrkor 161 kyrkor skyddas enligt

kulturminneslagen

577 948 invånare 72 % medlemmar

8. göteborgs stift 367 kyrkor

313 kyrkor skyddas enligt kulturminneslagen

1 327 740 invånare 65 % medlemmar

9. karlstads stift 171 kyrkor 154 kyrkor skyddas enligt kulturminneslagen

360 825 invånare 78 % medlemmar

6. växjö stift

330 kyrkor

289 kyrkor skyddas enligt

kulturminneslagen

632 488 invånare

72 % medlemmar

7. lunds stift

513 kyrkor 478 kyrkor skyddas enligt

kulturminneslagen

1 415 395 invånare 66 % medlemmar

5 11 10 1 13 4 9 3 8 2 6 12 7

10. härnösands stift 214 kyrkor 181 kyrkor skyddas enligt kulturminneslagen

368 181 invånare 78 % medlemmar

11. luleå stift 199 kyrkor

130 kyrkor skyddas enligt kulturminneslagen

508 854 invånare 78 % medlemmar

12. visby stift 99 kyrkor 97 kyrkor skyddas enligt kulturminneslagen 57 241 invånare 74 % medlemmar

13. stockholms stift 152 kyrkor 111 kyrkor skyddas enligt kulturminneslagen

1 856 045 invånare 57 % medlemmar

Förvaltning av det kyrkliga kulturarvet

i en föränderlig omvärld

fördelning och förbrukning av kyrkoantikvarisk ersättning

kyrkoantikvarisk ersättning till kulturhistoriskt motiverade åtgärder Kyrkoantikvarisk ersättning får beviljas för kulturhistoriskt motiverade åtgärder inom förvaltningen av egendom som är skyddad enligt 4 kap. Kulturminneslagen. En egenandel för kostnaden krävs för att stödja ersättningen. Hur hög andel av kostnaden som får ersättas styrs av åtgärdens karaktär, kulturarvsnyttan med åtgärden (se sidan 18) samt av den förvaltande församlingens kulturarvsansvar (enligt de av kyrkostyrelsen 2012-09-24 antagna villkoren för kyrkoantikvarisk ersättning, se sidan 18). För de projekt – även stiftens egna – som avslutats 2002–2012 har ersättning i genomsnitt betalats ut med 52 procent av den totala redovisade kostnaden. För vårdinsatser är motsvarande siffror 48 procent och för skadeförebyggande åtgärder 55 procent.

Ersättningen får utgå till vård- och underhållsåtgärder som ingår i en långsiktig vård- och underhållsplan, utredningar och projekteringar som förbereder, underlättar och förbättrar förutsättningarna för vård och underhåll, anpassade lösningar för tekniska installationer och tillgänglighet, informationsinsatser, åtgärder för förbättrad förvaring och skydd av kulturhistoriskt värdefulla inventarier samt för skadeförebyggande åtgärder. Totalt har 1 947 miljoner kronor av kyrkoantikvarisk ersättning betalats under perioden 2002–2012 för vårdinsatser, 44 miljoner kronor för projekteringsinsatser och 379 miljoner kronor för skadeförebyggande insatser.

Kykroantikvarisk ersättning får även beviljas till planeringsinsatser såsom vård- och underhållsplanering i församlingar och

insatser av övergripande och generell karaktär inom stift eller på nationell nivå. Dessa projekt syftar till att ta till vara och tillgängliggöra de kulturhistoriska värdena hos de kyrkliga kulturminnena. Totalt har 342 miljoner kronor av kyrkoantikvarisk ersättning utbetalts under perioden 2002–2012 för inventerings-, planerings och informationsinsatser inom församlingar och stift (se även tabeller på sidorna 26–28 Fördelning och förbrukning av kyrkoantikvarisk ersättning 2002–2012).

2013 års rambeslut

För år 2013, med dispositionstid 2013–2014, har stiften och nationell nivå, genom beslut av kyrkostyrelsen i juni 2012 tilldelats en beslutsram om totalt 600 (460)* miljoner kronor. I september 2012 tog kyrkostyrelsen ett tilläggsbeslut om fördelning av ytterligare 18 miljoner kronor. Det ackumulerade överskottet av kyrkoantikvarisk ersättning och församlingarnas ökade behov av ersättningen möjliggjorde en höjning av den inomkyrkliga tilldelningen med 158 miljoner kronor jämfört med förra året.

förbrukningen av kyrkoantikvarisk ersättning

Av de 3 280 miljoner kronor (2 820*) som staten anslagit i kyrkoantikvarisk ersättning för perioden 2002–2012 hade 2 753 miljoner kronor (2 303*) betalats ut och 527 miljoner kronor (517*) återstod vid 2012 års utgång. Därmed hade vid 2012 års utgång knappt 84 procent, (82*) av anslaget 2002–2012 förbrukats. Ramperioden är på två år vilket innebär att det är först under första kvartalet 2014, med eventuella förlängningar av ramen, som man kan sluta sig till den faktiska förbrukningen för perioden 2002–2012.

*2012 års uppgifter inom parentes.

diagram 1 kyrkoantikvarisk ersättning i siffror, 2002–2012.

stiftsprojekt genomförda 2012 – ett urval

För att ge en uppfattning om de projekt som beviljas kyrkoantikvarisk ersättning presenterar stiften själva här ett urval av de stiftsprojekt som bedrivits under året.

uppsala stift

Fiskekapell i Gästrikland och Hälsingland

Projektet har ökat kunskapen om fiskekapellen i stiftet genom fördjupade arkiv- och litteraturstudier, intervjuer med personer samt platsstudier. Dendrokronologiska undersökningar har klarlagt ålder på kapellen. Projektet har tydligt visat att djupstudier av detta slag, i en bred samverkan mellan olika aktörer, kan bidra med mycken samlad kunskap som ger bredare förståelse kring en specifik bebyggelsekategori.

Statligt anslag Ansökt från församlingar Av nationell nivå beslutad ram Utbetalat enl bokslut

diagram 2 kyrkoantikvarisk ersättning 2002–2012: utbetalningar, statligt anslag och beslutade ramar.

linköpings stift

Inventering av medeltida taklag

Antalet bevarade medeltida takstolskonstruktioner i Småland är litet och detta projekt har med små medel bidragit med ny kunskap om denna mycket värdefulla och ofta bortglömda del av det materiella kulturarvet.

skara stift

Avfuktning i kallställda kyrkor

Många av Skara stifts församlingar har av ekonomiska skäl valt en mycket låg grundtemperatur eller ingen uppvärmning alls i sina kyrkor. I Värsås pastorat har permanenta avfuktare installerats i tre kyrkor. Syftet med projektet var att få en ökad kunskap om hur systemet med avfuktare eventuellt påverkar byggnader och inventarier. Inga negativa skadebilder konstaterades vad gäller kyrkorummet med inventarier, instrument och textilier i de undersökta kyrkorna.

strängnäs stift

Ackumulerat statligt anslag Ackumulerad beslutad ram

Ackumulerat utbetalat enl bokslut

Förbrukningstakten har under 2011 och 2012 åter börjat öka efter 2008–2010 års nedgångar. Den ökade förbrukningen beror bland annat på pågående översyn och kvalitetsförstärkning av handläggningsrutinerna på såväl nationella nivån som i stiften. Se vidare tabeller på sidorna 26–28 Fördelning och förbrukning av kyrkoantikvarisk ersättning 2002–2012.

Strategier för framtida förvaltning av det kyrkliga kulturarvet Projektet handlar om att skapa ett verktyg i handläggningen av kyrkoantikvarisk ersättning och arbetet med antikvariska frågor. Dokumentation i form av karaktäriseringar, vård- och underhållsplaner och gjorda inventeringar, exempelvis orgelinventeringen, sammanförs per kyrkobyggnad och görs tillgänglig även för handläggare på länsstyrelse och länsmuseum.

västerås stift

Utredning av förutsättningar för dimsprinkling i kyrkobyggnader Erfarenheterna från projektet visar att det är möjligt att avsevärt minska kostnaderna både för installationen och för driften av dimsprinklarna i förhållande till tidigare genomförda projekt. Den modell som skapats genom projektet har använts och planeras att användas på ytterligare ett antal träkyrkor såväl inom som utanför Västerås stift.

växjö stift

Inventering av muralt måleri

Under 2012 har Alvesta kyrka genomgått omfattande utvändiga putsarbeten. Genom stiftsprojektet fanns en konservator närvarande för att säkerställa rester av äldre måleri, men även putslager. Syftet var bland annat att få en uppfattning om kostnader som kan uppstå vid stora renoveringsprojekt där utvändigt kalkmåleri finns bevarat. Resultatet kan sedan användas som underlag vid liknande arbeten. Projektet gav även ny information om kyrkans historia då det visade sig att den har varit betydligt mer dekorerad än vad som tidigare varit känt.

lunds stift

Buxbomsinventering

Projektet genomfördes i samarbete med Regionmuseet Kristianstad och Landsantikvarien i Skåne. En rapport/handbok publiceras under våren 2013 och belyser buxbomens kulturhistoriska värden och unika användning just i Lunds stift samt ger en bild av spridningen av svampsmittan ”Cylindrocladium buxicola” liksom råd och svar på frågor kring sjukdomen.

göteborgs stift

Fuktproblematik i oputsade sten- och tegelkyrkor

Projektet innebar en kartläggning av problemen med fuktinträngning i kyrkor med utvändigt oputsat murverk. Fokus låg huvudsakligen på kyrkobyggnader från 1800-talets senare del och det tidiga 1900-talet, vilka åtgärder och metoder som har vidtagits för att komma tillrätta med fuktproblematiken och hur resultatet har blivit. Målsättningen med projektet var att samla befintlig kunskap och att sprida goda exempel för att gynna erfarenhets- och kunskapsutbyte inom området.

karlstads stift

Inventering av befintligt ritningsunderlag för stiftets 160 kyrkor

Adekvata handlingar, till exempel bra ritningar över kyrkobyggnaden, krävs för upphandling av entreprenader och även för ansökan om bidrag. I många av stiftets kyrkor saknas dessa eller är av undermålig kvalitet. Detta projekt gav en samlad bild av dagsläget. Stiftet kan samordna nästa fas i arbetet med att ta fram ritningar i samarbete med församlingar och samfälligheter.

härnösands stift

Dolda utrymmen

Projektet gick ut på att söka efter fuktrelaterade skador i till exempel grunder och torn, det vill säga utrymmen som ofta är mycket svåra eller omöjliga att besiktiga okulärt. Ett exempel kan vara träbjälklag i tornen, som förankras och döljs i murverk.

Projektet har lett till att skadebilden avsevärt har förbättrats och att kunskapen kring klimatrelaterad problematik i kyrkobyggnader har ökat.

luleå stift

Statusbesiktningar av medeltida träskulpturer i Luleå stift

Samtliga medeltida träskulpturer i stiftet har dokumenterats av målerikonservator avseende skick och kvarvarande färgrester. Åtgärdsförslag har lämnats. Rapporten fungerar även som en helhetsinventering av medeltida träskulpturer i stiftet.

visby stift

Genomgång av textilier och dess förvaring (2011 års ram) Lummelunda kyrka är en medeltida kyrka med mycket små förvaringsmöjligheter. Textilierna har under många år farit illa. Åtgärderna har inneburit ny skräddarsydd förvaring för textilierna med många små fiffiga lösningar och vissa lokala klimatförbättringar.

stockholms stift

Orgelinventeringsprojektet

Syftet med projektet har bland annat varit att få en samlad bild av stiftets orgelbestånd samt lyfta fram och beskriva orglarna som en viktig del av det kyrkliga kulturarvet. Projektet avslutades under hösten 2012 med publicering av boken Orgelliv – sju sekel i Stockholms stifts kyrkor. Med boken följde också en CD-skiva med inspelningar av ett representativt urval av stiftets orglar från olika tidsepoker och med olika klangideal.

strategiskt arbete under 2012

Arbetet med kyrkoantikvarisk ersättning har nu pågått i drygt tio år. Under senare år har det skett en breddning och intensifiering av det generella kulturarvsarbetet på den nationella nivån. Det är därför naturligt att det framkommit behov av utveckling och förändring av de redskap som finns i form av villkor, system och metoder.

I denna rapport lyfter vi särskilt fram följande prioriterade insatser som genomförts av kyrkokansliet i eller efter samverkan med andra aktörer under 2012:

• Nya villkor och handbok för kyrkoantikvarisk ersättning

• Utveckling av metoder för kvalitetssäkring och effektbedömning

• Identifiering och förvaltning av kyrkliga kulturvärden

• Det nationella inventarieregistret SACER

nya villkor för kyrkoantikvarisk ersättning

Motivet till att villkoren för kyrkoantikvarisk ersättning har moderniserats är att de på ett tydligare sätt ska bidra till en långsiktigt hållbar förvaltning av det kyrkliga kulturarvet och därmed ge Svenska kyrkan bättre förutsättningar att uppfylla Kulturminneslagens krav i ett föränderligt samhälle. Mycket har hänt sedan millennieskiftet. Svenska kyrkan har många nya erfarenheter och förutsättningarna är annorlunda i jämförelse med hur det var innan relationsförändringen med staten.

Hållbarhetsperspektivet är viktigt i vården av det kyrkliga kulturarvet. Vi som lever idag måste hushålla med resurserna för att framtida generationer ska kunna uppleva ett minst lika rikt kulturarv som vi. I målskrivningen återges FN:s definition av hållbar utveckling, bestående av de tre dimensionerna social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Ersättningen ska fördelas så att största möjliga nytta uppnås för de kulturvärden det kyrkliga kulturarvet omfattar. Det innebär bland annat en aktiv planering, goda kunskaper och noggrann uppföljning på Svenska kyrkans alla nivåer, men också ett effektivt och ansvarsfullt förvaltande av ekonomiska, ekologiska, personella, materiella och immateriella resurser. Till målskrivningen hör också att kyrkorna och dess kulturvärden ska vara öppna och tillgängliga för alla och att en förtroendefull samverkan mellan Svenska kyrkans och kulturmiljösektorns företrädare skapar förståelse och respekt för varandras roller och ansvar.

De ursprungliga villkoren för kyrkoantikvarisk ersättning, som nu har upphört att gälla, skrevs av Svenska kyrkan i samverkan med Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna till ersättningens första år. Den första versionen var en bilaga till ett beslut i kyrkofondens styrelse och gick under namnet ”Kyrkoantikvarisk ersättning. Villkor och allmänna råd”. Regelverket antogs för första gången av styrelsen 15 mars 2001 och ändrades senast 7 juni 2006.

Villkoren reglerar användningen av kyrkoantikvarisk ersättning till Svenska kyrkan enligt 4 kap 16§ lag om kulturminnen m.m. (KML) och Rikantikvarieämbetets föreskrifter (KRFS 2012:2). Ett viktigt syfte med villkoren är att skapa förutsättningar för att likartade bedömningar görs oavsett vilket stift som avses.

Under 2012 har villkoren för kyrkoantikvarisk ersättning omarbetats. Ett förslag till nya villkor skickades ut på remiss i januari till samtliga stift, länsstyrelser och Riksantikvarieämbetet. Bland de svarande fanns elva av tretton stift och nitton av 21 länsstyrelser samt Riksantikvarieämbetet. De nya villkoren antogs av kyrkostyrelsen 24 september 2012. Därefter har villkoren reviderats av kyrkostyrelsen 5 mars 2013, efter att ytterligare synpunkter inkommit från Riksantikvarieämbetet.

handbok för arbetet med kyrkoantikvarisk ersättning Parallellt med de nya villkoren har framtagandet av en handbok för arbetet med kyrkoantikvarisk ersättning pågått. Samtidigt med remitteringen av villkorsförslaget skickades också en första version av handboken ut. I handboken förs ytterligare resonemang om hur villkoren ska tolkas. Tanken med handboken är att den kontinuerligt kommer att revideras för att vara så aktuell som möjligt och därför kommer den främst att föreligga i digital form.

Tilläggen i de nya villkoren, förutom målskrivningen, rör huvudsakligen fyra områden – tillgänglighet, kunskapsutveckling, kulturhistoriskt motiverade kostnader och frågor som gäller begravningsplatser och kyrkotomter. För att kommande generatio-

ner ska kunna få möjlighet att tolka sitt kulturarv krävs att det tillgängliggörs genom fysiska förbättringar och genom information, helst i bred samverkan mellan olika intressenter. Villkoren stödjer att ny kunskap tas fram för att öka effektiviteten i användningen av ersättningen, liksom att denna kunskap kommuniceras för att den ska komma till nytta i den dagliga förvaltningen av det kyrkliga kulturarvet. Kulturhistoriskt motiverade kostnader har inte definierats mer precist då utgångspunkten är att varje ansökan ska bedömas av respektive stift ur ett helhetsperspektiv utifrån åtgärdens kulturarvsnytta. Begreppet kulturarvsansvar beskrivs närmare i handboken till villkoren som är under utarbetande. Ansvaret kan till exempel definieras utifrån antalet skyddade kyrkor, respektive totalytan av dessa kyrkor, i förhållande till antalet tillhöriga i församlingen eller annan enhet. Sannolikt behöver fler och mer detaljerade kriterier utarbetas. Villkoren specificerar vilka typer av åtgärder som kan komma ifråga för ersättning. I handboken kommer också riktvärden för ersättningsnivåer till åtgärder att finnas, ett arbete som planeras vara klart under 2013. På begravningsplatser och kyrkotomter lyfts det gröna kulturarvet och värdefulla gravanordningar fram, områden som inte varit aktuella för ersättning i så stor omfattning tidigare. Här är gränsdragningen till det som bekostas av begravningsavgiften viktig.

utveckling av metoder för kvalitetssäkring och effektbedömning

Under 2012 genomfördes ett projekt om förbättrad nationell kunskap och överblick över det kyrkliga kulturarvet samt utveckling av kvalitet och effektivitet i handläggningen av den kyrkoantikvariska ersättningen (bakgrunden till projektet beskrivs i redovisningen för 2011, s 21–22).

I projektets slutrapport lyfts flera utvecklingsområden fram vad gäller hanteringen av den kyrkoantikvariska ersättningen. Av dessa kan särskilt nämnas den nuvarande fördelningsmodellen, det befintliga projekthanteringssystemet i arbetet med ersättningen samt kontrollfunktion av hanteringen av ersättningen på nationell nivå.

I slutrapporten föreslås en ny modell och process för fördelning av kyrkoantikvarisk ersättning. I korthet bygger denna på att stiften tilldelas ram efter ett antal objektiva kriterier/nyckeltal istället för efter ansökningar till kyrkostyrelsen. Vidare föreslås att ett nytt och modernt projekthanteringssystem utvecklas som systemstöd till den nya fördelningsmodellen. Slutligen lämnas förslag avseende förbättring av intern styrning och kontroll i hanteringen av kyrkoantikvarisk ersättning (en utförligare redogörelse för projektets förslag återfinns i rapporten till 2014 års kontrollstation).

Under 2013 påbörjas arbetet med att vidareutveckla intern styrning och kontroll inför beredningen av rambeslut 2014. Förstudier kommer att genomföras avseende kravspecifikationer för ny fördelningsmodell för kyrkoantikvarisk ersättning samt nytt projekthanteringssystem.

identifiering och förvaltning av kyrkliga kulturvärden

Svenska kyrkan avser att förbättra användningen av kulturvärden som en potential inom den egna verksamheten i syfte att göra landets kyrkomiljöer levande, tillgängliga och välkomnande. En stor del av Svenska kyrkans medlemmar har kyrkorna som ett av de bärande argumenten för sitt medlemskap. Under 2013 tas en handledning för identifiering och förvaltning av kyrkliga kulturvärden fram. Den är riktad till alla som förvaltar och på olika vis brukar kyrkorna, inte bara till dem som tillhör Svenska kyrkan utan också till alla andra som är intresserade av det kyrkliga kulturarvet. Svenska kyrkan hoppas på ett ökat engagemang för förvaltningen av de kyrkliga kulturvärdena och användning av de kulturhistoriska bedömningarna. Kyrkorna är resurser både för samhället som helhet och för Svenska kyrkan i synnerhet.

Kyrkoantikvarisk ersättning handläggs av stiften utifrån villkoren som Svenska kyrkan skrivit efter samråd med kulturmiljösektorns aktörer. Villkoren är framtagna utifrån det avtal staten och kyrkan tecknade för drygt tolv år sedan och de erfarenheter som gjorts sedan dess. Idag sker bedömningarna av kyrkliga kulturvärden av enskilda antikvariska experter bland annat i samband med handläggningen av kyrkoantikvariska ärenden. Tanken är att handledningen ska uppmuntra Svenska kyrkan att förvalta kulturarvet utifrån en medveten strategi baserad på kulturvärden. Varje kyrkoråd, stiftsstyrelse eller kyrkostyrelsen kan på så sätt bidra till att forma kulturarvets och även verksamhetens framtid. Samverkan mellan stat och kyrka är väsentlig i arbetet att identifiera, prioritera och förvalta kulturvärden som resurser för Svenska kyrkan och hela samhället.

I värderingsprocessen är det viktigt att människan står i centrum tillsammans med miljöer, byggnader och inventarier. Därför ska tillgängliga fakta analyseras och kulturvärden beskrivas och bedömas. I värderingsprocessen ska allmänheten göras delaktig som ett led i strävan att öka intresset för de kyrkliga miljöerna.

Handledningen är indelad i tre delar. I första delen beskrivs några av de förutsättningar församlingen eller stiftet har att ta hänsyn till i sitt arbete med kulturarvet. I andra delen beskrivs processen att identifiera kyrkomiljöns kulturvärden bestående av både materiella och immateriella värden och att prioritera de värden som bedöms mest relevanta vid tillfället. Tredje delen berör hur Svenska kyrkan kan implementera kulturarvet i sin förvaltning. Materialet ska kunna ändras, nya kunskaper kommer att bidra till att vi i framtiden omvärderar det vi tycker är viktigt idag. Varje generation ska kunna tolka sitt eget kulturarv.

det nationella inventarieregistret SACER

Under 2012 har det nationella inventarieregistret för kulturhistoriskt värdefulla inventarier, SACER, produktionssatts och implementerats i församlingar och stift, som kostnadsfritt får tillgång till registret. I april 2013 har 364 ekonomiska enheter inom Svenska kyrkan börjat använda systemet.

Inventarieregistret är en vidareutveckling av Västerås stifts inventarieregister Sacer och har skräddarsytts för registrering av kyrkliga föremål efter församlingarnas behov och efter krav som ställs enligt 4 kapitlet Kulturminneslagen. SACER ska fungera som stöd till församlingar att föra inventarieförteckningar och följa upp åtgärder och noteringar från inventeringar. Registret kan även användas som redskap i stiftens visitationer och rådgivning samt i länsstyrelsernas tillsyn.

samråd och samverkan

En följd av relationsförändringen mellan Svenska kyrkan och staten år 2000 och de överenskommelser som gjordes vid detta tillfälle är stärkta former för samverkan. Förutom de formella sammanhangen, de regionala och den centrala samrådsgruppen och de samråd som sker i samband med den årliga fördelningen av kyrkoantikvarisk ersättning, har med tiden många andra former för samverkan utvecklats, såväl regionalt som nationellt. Under senare år har en internationell samverkan byggts upp, framförallt genom att stödja och aktivt delta i uppbyggandet av nätverket och organisationen Future for Religious Heritage.

nationell samverkan

Centrala samrådsgruppen och de regionala samrådsgrupperna är viktiga forum för kulturmiljösektorns och Svenska kyrkans kunskaps- och erfarenhetsutbyte i frågor om det kyrkliga kulturarvet och dess värden. Samrådsgruppen ska bredda diskussionen kring det kyrkliga kulturarvet, främja kunskapsuppbyggnad och kompetensutveckling, sprida information samt verka för samförståndslösningar kring principiellt viktiga frågor. Gruppernas inriktning och arbete framgår av avtalet mellan staten och Svenska kyrkan från år 2000.

Centrala samrådsgruppen och den kyrkliga kulturarvskonferensen

Den centrala samrådsgruppen består av representanter från Riksantikvarieämbetet, Svenska kyrkan på nationella nivån och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Förutom uppdraget som framgår ovan ska den ”på ett aktivt sätt stötta de regionala samrådsgrupperna i deras arbete, dvs. vara moderator och koordinator för dessa gruppers arbete”.

Centrala samrådsgruppen har under 2012 sammanträtt vid fyra tillfällen. En viktig fråga som tagits upp är var arbetet med kontrollstationen för kyrkoantikvarisk ersättning 2014. Andra större frågor som behandlats är Svenska kyrkans strukturutredning, den statliga satsningen Kulturarvslyftet, Svenska kyrkans utvärdering av systemet för kyrkoantikvarisk ersättning samt Riksantikvarieämbetets föreskrifter om kyrkliga kulturminnen som beslutades under året.

En viktig uppgift för centrala samrådsgruppen är att arrangera den årliga nationella kulturarvskonferensen med de regionala

samrådsgrupperna som främsta målgrupp. Temat för 2012 års konferens var Professionell förvaltning – Ideellt arbete. Den ägde rum i Loka Brunn i samverkan med Västerås stift med exkursioner till flera av stiftets kyrkor i Bergslagen. Under konferensen talade bland annat kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och Hembygdsförbundets generalsekreterare Jan Nordwall. Internationell gäst var arkitekt Sara Crofts från den brittiska organisationen Society for Protection of Ancient Buildings (SPAB) och ledare för projektet Faith in Maintenance.

År 2013 är Karlstads stift, som det sista av tretton stift under åren 2001–2013, värd för den årliga konferensen. Efter att denna genomförts kan det inför en ny omgång finnas anledning att se över såväl inriktning som former och tidsintervall för centrala samrådsgruppens konferens.

Nationellt samråd om kyrkoantikvarisk ersättning Svenska kyrkans nationella nivå arrangerar årliga samråd med stiften och företrädare för länsstyrelser, länsmuseer och Riksantikvarieämbetet. Samråden syftar till att informera om aktuella frågor och pågående arbeten, bidra till erfarenhetsutbyten genom bland annat föredrag och att följa upp och diskutera principiella frågor om kyrkoantikvarisk ersättning. Under 2012 har bland annat frågor i samband med översynen av villkor för kyrkoantikvarisk ersättning aktualiserats och för stiftshandläggarna hölls under våren en workshop om Svenska kyrkans strukturutredning. Höstens samråd med kulturmiljösektorn skedde delvis på plats i Långtora kyrka och församlingshem i Lagunda församling väster om Uppsala. Temat var Förvaltning och bruk av kulturvärden i ett samhälle och kyrka i snabb förändring.

regional samverkan

De regionala samrådsgrupperna

I varje stift finns en regional samrådsgrupp vilken består av personer med olika kompetenser och ansvarsområden inom Svenska kyrkans stift och församlingar samt personer från kulturmiljösektorn på regional nivå. Genom löpande kontakter och regelbundna möten har de regionala samrådsgrupperna blivit väletablerade forum för erfarenhetsutbyte och regional kunskapsuppbyggnad kring det kyrkliga kulturarvet. Utbyte mellan de regionala samrådsgrupperna sker genom bland annat gemensamma studieresor och fördjupningar i särskilda frågor. Ett exempel på detta är den regionala samrådsgruppen i Stockholms stift som arrangerade en konferens på temat orglar i Stockholms stift. Seminariet hade sin utgångspunkt i den nyligen genomförda inventeringen av stiftets kyrkoorglar vilken bland annat resulterat i boken Orgelliv. Sju sekel i Stockholms stifts kyrkor. Målgruppen för seminariet var anställda och förtroendevalda inom Stockholms stift, antikvarier samt externa förvaltare och konsulter som arbetar med vård- och underhåll av kyrkoorglar (se även sidan 17).

internationell samverkan

Internationell utblick och erfarenhetsutbyte är ett viktigt inslag i Svenska kyrkans kulturarvsarbete. Arbetet sker i samverkan med flera internationella organisationer.

Svenska kyrkan har under flera år varit engagerad i den europeiska organisationen och nätverket Future for Religious Heritage (FRH). Engagemanget sker genom aktivt medlemskap i organisationens nätverksgrupp, deltagande i arbetsgrupper och konferenser samt visst ekonomiskt stöd. FRH har ett sekretariat med en heltidsanställd koordinator, som under året flyttade sitt kontor från London till Bryssel. Under 2012 ägde organisationens andra internationella konferens rum i Venedig 14–17 november under namnet Extended Use of Religious Buildings. Svenska kyrkan hade två delegater på plats och bidrog dessutom med föredraget Old Churches – New Values. Use and Management of Swedish Churches in a Changing Society. Nästa internationella konferens äger rum 4–5 november 2013 i Utrecht, Nederländerna. Svenska kyrkan har även deltagit i den arbetsgrupp som tagit fram ansökan till Europeiska kommissionens program för livslångt lärande, Leonardo da Vinci partnerskap, för projektet ALTERHeritage, Adapting Learning Tools for Europe’s Religious Heritage. Medverkande förutom FRH är bland annat Raymond Lemaire International Centre for Conservation vid Universitet i Leuven, Museum Catharijneconvent i Utrecht och Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Ansökan lämnades in i februari 2013. En samverkan sker även med ICOMOS, International Council of Monuments and Sites, genom medarbetares engagemang i styrelsen för ICOMOS Sweden, deltagande i arbetsgrupper och konferenser. Under året ordnades bland annat seminariet Värden och bruk tillsammans med ICOMOS Sweden och Göteborgs universitet. Svenska kyrkan deltog även i den internationella konferensen Heritage Under Pressure i Baku, Azerbajdzjan, anordnad av två av ICOMOS internationella vetenskapliga kommittéer.

Under 2012 fortsatte planeringen av den nordiska kyrkobyggnadskonferensen med temat Kyrkorummet och miljön, som kommer att ske i Helsingfors 29 augusti till 1 september 2013. Svenska kyrkan deltar i arbetsgruppen för konferensen tillsammans med kyrkorna i Finland, Danmark och Norge.

Förändringar

i Svenska kyrkans kyrkobyggnadsbestånd 2000–2012

1. sammanställning av svenska kyrkans kyrkobyggnadsbestånd 2012

Stift

Totalt antal skyddade kyrkor

Därav totalt antal skyddade enligt beslut RAÄ Därav skyddade efter 2000-01-01

Skyddade kyrkor tagna ur bruk efter 2000-01-01

Totalt antal ej skyddade kyrkor Varav nybyggda efter 2000-01-01 Ej skyddade kyrkor tagna ur bruk efter 2000-01-01

2. kyrkor som omfattas av tillståndsplikt enligt kulturminneslagen 4 kap. 4§ genom särskilt beslut av riksantikvarieämbetet efter den 2000-01-01.

Namn Församling Stift Byggår Ägarkategori

Beslutsdatum Ägd av Svenska kyrkan 1/1 2000

Mariakyrkan i Huddinge Trångsund-Skogås Stockholm 1987 Svenska kyrkan 2001-05-29 Ja

Resarö kapell Vaxholm Stockholm 1968 Svenska kyrkan 2001-05-29 Ja

Råsunda kyrka Solna Stockholm 1966 Svenska kyrkan 2001-05-29 Ja

Tibble kyrka Täby Stockholm 1971 Svenska kyrkan 2001-05-29 Ja

Vantörs kyrka Vantör Stockholm 1959 Svenska kyrkan 2001-05-29 Ja

Friggeråkers kyrka Mösseberg Skara 1955 Svenska kyrkan 2001-06-15 Ja

Lextorpskyrkan Lextorp Skara 1971 Svenska kyrkan 2001-06-15 Ja

S:t Johannes kyrka i Våmb Våmb Skara 1987 Svenska kyrkan 2001-06-15 Ja

Björneborgs kyrka Visnum Karlstad 1956 Svenska kyrkan 2001-10-22 Ja

Siris kapell Fryksände Karlstad 1950 Svenska kyrkan 2001-10-22 Ja

Säffle kyrka Säffle Karlstad 1965 Svenska kyrkan 2001-10-22 Ja

Västerstrandskyrkan Västerstrand Karlstad 1977 Svenska kyrkan 2001-10-22 Ja

Åmotfors kyrka Eda Karlstad 1961 Svenska kyrkan 2001-10-22 Ja

Lerbergets kyrka Väsby Lund 1982 Kyrklig stiftelse etc. för kyrkligt ändamål 2002-06-07 Nej

S:t Mikaels kyrka i Malmö Kulladal Lund 1978 Svenska kyrkan 2002-06-07 Ja

S:t Nicolai kapell i Malmö (Sjömanskyrkan) Malmö S:t Petri Lund 1969 Svenska kyrkan 2002-06-07 Ja

Adolfsbergs kyrka Adolfsberg Strängnäs 1970 Svenska kyrkan 2002-06-07 Ja Franciscus kapell i Nyköping Nyköpings Alla Helgona Strängnäs 1972 Svenska kyrkan 2002-06-07 Ja Charlottenborgskyrkan Motala Uppsala 1988 Svenska kyrkan 2002-06-07 Ja

Bodafors kyrka Norra Sandsjö Växjö 1940 Svenska kyrkan

2002-06-07 Ja Lammhults kyrka Aneboda-Asa-Berg Växjö 1964 Svenska kyrkan 2002-06-07 Ja Mariakyrkan i Växjö Växjö Maria Växjö 1977 Svenska kyrkan 2002-06-07 Ja Birgittakyrkan i Sundsvall Skön Härnösand 1972 Svenska kyrkan

Rönnöfors kyrka Offerdal Härnösand 1953 Svenska kyrkan

2002-12-10 Ja

2002-12-10 Ja Åsarne nya kyrka Åsarne Härnösand 1966 Svenska kyrkan

2002-12-10 Ja

Avasjö kapell Dorotea-Risbäck Luleå 1950 Kyrklig stiftelse etc. för kyrkligt ändamål 2002-12-10 Nej

Kaitumkapellet Gällivare Luleå 1964 Svenska kyrkan 2002-12-10 Ja

Soutujärvi kyrka Gällivare Luleå 1963 Svenska kyrkan 2002-12-10 Ja

Staloluokta kyrkkåta Jokkmokk Luleå 1971 Svenska kyrkan 2002-12-10 Ja

Björksätra kyrka Sandviken Uppsala 1975 Svenska kyrkan 2002-12-10 Ja

Mariakyrkan i Gävle Gävle Maria Uppsala 1971 Svenska kyrkan 2002-12-10 Ja

Storviks kyrka Ovansjö Uppsala 1960 Svenska kyrkan 2002-12-10 Ja

Råslätts kyrka Jönköpings Kristina-Ljungarum Växjö 1974 Svenska kyrkan 2002-12-10 Ja

Marielundskyrkan Östersund Härnösand 1969 Svenska kyrkan 2003-02-17 Ja

Mariakyrkan i Värnamo Värnamo Växjö 1977 Svenska kyrkan 2003-02-17 Ja

förändringar i kyrkobyggnadsbeståndet 2000–2012 23

3. nybyggda kyrkor och kyrkor invigda efter 2000-01-01, ägda av svenska kyrkan

Namn Församling Stift Byggår Skydd KML Anmärkning

Kummelby kyrka Sollentuna Stockholm 2000 Nej Distriktskyrka

Furulundskyrkan Partille Göteborg 2001 Nej Svenska kyrkan äger fastigheten, men samarbetar med EFS

Mariakyrkan i Ljungby Ljungby Maria Växjö 2001 Nej Församlingskyrka

Skaga kapell Undenäs Skara 2001 Nej Nybyggd stavkyrka som ersatte en äldre

Viskans kapell Kinnarumma Göteborg 2001 Nej Sammanbyggd med församlingshem

Sjöstads kapellet Sofia Stockholm 2002 Nej Stadsdelskyrka

Ljusets kyrka i Hallunda Botkyrka Stockholm 2004 Nej Församlingskyrka

Sollyckans kyrka Varberg Göteborg 2005 Nej Stadsdelskyrka

Viksjö nya kyrka Järfälla Stockholm 2005 Nej Ersatte Viksjö kyrka byggd 1971

Vårfrukyrkan i Brännkyrka Brännkyrka Stockholm 2005 Nej Kyrkorummet är en tillbyggnad till äldre kyrkobyggnad och ersätter Fruängens kyrka, som tagits ur bruk

Ärla församlingshem med kyrkorum Stenkvista-Ärla Strängnäs 2006 Nej Kyrkorum i församlingshem

Kristinelunds kapell och församlingshem Husby-Rekarne Strängnäs 2007 Nej Kapell med församlingshem

Önsta Gryta Kyrka Önsta Västerås 2007 Nej Ersatte Önsta kyrka byggd 1981

Solliden nya kapell Örebro Olaus Petri Strängnäs 2008 Nej Ersatte Sollidens kapell

S:ta Maria kapell Alsike Uppsala 2009 Nej Distriktskyrka

Turebergskyrkan Sollentuna Stockholm 2010 Nej Distriktskyrka Årsta kyrka Enskede-Årsta Stockholm 2011 Nej Distriktskyrka

S:t Martin kyrka Åkerbo Linköping 2012 Nej Öjersjökyrkan Partille Göteborg 2002 Nej Tidigare ägare Saronkyrkan, invigd för gudtjänst enl Sv Ky 2012

4. kyrkor som omfattas av tillståndsplikt enligt kulturminneslagen 4 kap. 4§ och som tagits ur bruk efter 2000-01-01

Kyrka Församling Stift Byggår Tagen ur bruk Ägarbyte år Skydd KML Kommentar

Odarslövs kyrka Torn Lund 1100 2002

Allhelgonakyrkan på Ven Landskrona Lund 1898 2003 2003

Istrums kapell Eggby-Öglunda Skara 1927 2003 2003

Kyrketorps kapell Töreboda Skara 1931 2003 2004

Ja Ägs av Svenska kyrkan, försäljning diskuteras

Ja Ägs av Statens fastighetsverk för Tycho Brahe-museet

Ja Såld till bostadsändamål

Ja Sålt till bostadsändamål, fritidshus och ateljé

Sörgårdens kapell Stigsjö Härnösand 1883 2005 2005 Ja Sålt till privatperson

Örja kyrka Landskrona Lund 1838 2004 2012 Ja Ägs av privatperson

Stugsunds kyrka Söderhamn Uppsala 1925 2005 2005

Mjälahults kapell Torup Göteborg 1923 2006 2008

Ja Såld till bostad och verksamhet

Ja Sålt till bostadsändamål

Maglarps nya kyrka Hammarlöv Lund 1908 2006 Skydd hävt Riven 2007

Viskafors kyrka Kinnarumma Göteborg 1918 2007 2007

Såld till privatperson för restaurang- och konferensändamål

Nacksta kyrka Sundsvalls Gustav Adolf Härnösand 1969 2007 2007 Ja Såld till S:t Olofs Katolska församling.

Granbergsdals kapell Karlskoga Karlstad 1915 2007 2007 Ja Sålt till privatpersoner

Jenny kapell Västervik Linköping 1933 2007 2007 Ja Sålt till Västerviks katolska församling

Graninge kyrka Graninge Härnösand 1759 2010 2010 Ja

Dalmarks kapell Hammar Strängnäs 1928 2007 2007 Ja Ny ägare Sörbygdeföreningen

Mikaelskyrkan i Uppsala Uppsala domkyrko Uppsala 1892 2008 2008 Ja Ny ägare EFS

Idkerbergets kapell Stora Tuna Västerås 1904 2010 2011 Ja Sålt till privatperson

Jävre kyrka Hortlax Luleå 1922 2010 Ja Försäljning planeras

Caroli kyrka Malmö S:t Petri Lund 1880 2010 2010

Såld till affärsföretag

Näsby kyrka Kristianstads Heliga Trefaldighet Lund 1937 2010 Ja Ägs av Svenska kyrkan, men avsakraliserad för att bli ceremonihall

Munkedals kapell Foss Göteborg 1939 2011 2011 Ja Privatperson för kulturändamål

Bergeforsens kapell Timrå Härnösand 1930 2008 Ja Församlingen har sålt kapellet, men hyr det

Norrmannebo kapell Romelanda Göteborg 1918-1919 2012 2012

Sålt till privatperson för bostadsändamål

förändringar i kyrkobyggnadsbeståndet 2000–2012

5. kyrkor som inte omfattas av tillståndsplikt och som tagits ur bruk efter 2000-01-01

Kyrka Församling Stift Byggår Tagen ur bruk år Ägarbyte år Nuvarande ägare

Ägd av Svenska kyrkan 2000-01-01 Kommentar

Vinlidens kyrka Lycksele Luleå 1959 1996 2005 Annan Ja

Edsåsens kapell Undersvik Härnösand Ej uppgift 2002 2005

S:t Eskils kapell i Helsingborg Helsingborgs Gustav Adolf Lund 1970 2003 2004

Enskild ägare Ja Sålt till privatperson

S:t Olofs kyrka i Uppsala Heliga Trefaldighet Uppsala 1980 2003 2005 Ja Såld till bostadsbolag, senarer riven

Hällneborgs kapell Oviken-Myssjö Härnösand 1964 2004 2004

Söråkers kapell Hässjö Härnösand 1971 2004 2004

Broddbo kapell Sala Västerås 1890 2005 2005

Fruängens kyrka Brännkyrka Stockholm 1963 2005

Ideell förening, stiftelse Ja Kapellet sålt 2004 till byaförening

Företag Ja Sålt, ingår i Söråkers konferensanläggning

Enskild ägare Ja Kapellet byggdes på 1890-talet av Missionskyrkan, överläts år 1975 till Svenska kyrkan.

Svenska kyrkan Ej uppgift Tagen ur bruk i samband med att Vårfrukyrkan invigdes

Viksjö kyrka Järfälla Stockholm 1971 2005 Ja Riven 2005

Krångede kyrksal Ragunda Härnösand 2006 2006

Enskild ägare Ej uppgift Såld till privatperson

Mariakyrkan Danderyd Stockholm 1959 2006 2006 Annan Ja

Riddarhyttans kyrksal Skinnskatteberg med Hed och Gunnilbo Västerås 1942 2006 2007 Annan Ja Såld

Svanavattnets kapell Dorotea-Risbäck Luleå 2006 2006

Enskild ägare Ej uppgift Sålt

Vallviks kyrka Söderala Uppala 1955 2006 2006 Enskild ägare Ja Såld till privatperson 2006

Furubergskyrkan Piteå Luleå 1976 2007 2007 Annan Ja Fastigheten överlåten till Munksunds EFS

Harrsjöhöjdens kapell Dorotea-Risbäck Luleå 1955 2007 2007 Enskild ägare Ja Sålt till privatperson

Hulta kyrka Borås Gustav Adolf Skara 1966 2007 2007 Annat trossamfund Ja Såld till Syrisk Ortodoxa församlingen i Borås.

Strömnäskyrkan Piteå Luleå 1983 2007 2007 Annat trossamfund Ja Ny ägare Pingstförsamlingen i Piteå Vårfrukyrkan Kortedala Göteborg 1970 2007 2007 Annat trossamfund Ja Såld till Ortodoxa kyrka i Göteborg Önsta kyrka Önsta Västerås 1983 2007 2007 Annan Ja Ersatt av ny kyrkobyggnad, Önsta Gryta kyrka

Fannakyrkan Enköping Uppala 1960 2008 2008 Annat trossamfund Ja Såld till den kristna Assyriska församlingen i Enköping

Klockestrands kapell Nora-Skog Härnösand 1940 2008 2008

Enskild ägare Ja Sålt till privatperson Källeryds kapell Hudene Skara 1943 2008 2008 Ideell förening, stiftelse Ja Gåva till Källeryds fritids- och samhällsförening

Sollidens gamla kapell Örebro Olaus Petri Strängnäs 1971 2008

Svenska kyrkan Ja Byggnaden ombyggd.

Taborsbergskyrkan Kolmårdens Linköping 1981 2008 2008 Kommun Ja Såld till Norrköpings kommun, ombyggd till förskola

Rudboda kyrka Lidingö Stockholm 1972 2009

Svenska kyrkan Ja Försäljning planeras

S:t Örjans kapell Falu Kristine Västerås 1962 2009 2009 Annat trossamfund Ja Sålt till Fristaden

S:ta Anna kyrka Linde bergslag Västerås 1972 2009 2011

Enskild ägare Ja Såld till Sankta Annas Bränneri AB i Stråssa Årsta kyrksal Enskede-Årsta Stockholm 1969 2010

Svenska kyrkan Ja Tagen ur bruk till förmån för Årsta kyrka

Hammarkullens kyrka Angered Göteborg 1972 2011 2011 Annat trossamfund Ja Ny ägare Muslimsk förskola

Brunnsbergs kyrka Varberg Göteborg 1974 2011 2011 Annat trossamfund Ja Ny ägare S:ta Maria katolska församling

Pater Nosterkyrkan Göteborgs Masthugg Göteborg 1973 2011 2011 Kommun Nej Ny ägare Göteborgs kommun, används som kommunal förskola

Mosjöns kapell Grundsunda Härnösand 1981 2011

Näsby kyrka Nederkalix Luleå 1973 2011

Mikelsgården i Strängnäs Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö

Strängnäs 1972 2011

Sangis kyrka Nederkalix Luleå 1959 2011 2011

Ljungakyrkan Torp Härnösand 1957 2009 2011

Jädraås kyrka Ockelbo Uppsala 1940 2012

Svenska kyrkan Ja Försäljning planeras

Svenska kyrkan Ja Försäljning eller uthyrning diskuteras

Svenska kyrkan Ja Lokalerna används för bland annat ungdomsverksamhet

Ideell förening, stiftelse Ja Ny ägare är Sangis kyrkliga förening, men brukas av församlingen.

Enskild ägare Ja

Svenskakyrkan Ja Försäljning planeras förändringar i kyrkobyggnadsbeståndet

Ängekyrkan Härnösands domkyrkoförsamling

Härnösand 1972 2012 2012 Annat trossamfund Ja Ny ägare Missionskyrkan

Skede kapell Grundsunda Härnösand 1936 2012 2012

Studsvikens kapell Björna Härnösand 1947 2012 2012

Skalmodals kapell Tärna Luleå 1967 2012 2013

Enskild ägare Ja

Ideell förening Ja Ägs av campingförening, byggnaden ska flyttas

Ideell förening Ja Ägs av föreningen Skalmodals vänner, kommer att användas bland annat till biolokal.

Vänjaurbäcks kapell Lycksele Luleå 1946 2012 2013 Enskild ägare Ja Sålt till privatperson 2013 till bostadsändamål

Kristinebergs kyrka Lycksele Luleå 1959 2012 2013, Riven Ja

Sätrakyrkan Skärholmens församling Stockholm 1966 2012 Annat trossamfund Ja Ägs av Katolska kyrkan, församlingen hyr kyrkan en dag i veckan. Kyrkan är såld men ej avlyst/ tagen ur bruk

Akalla kyrka Spånga Kista församling Stockholm 1976 2009 Ej uppgift Kyrklig stiftelse Ja

Fördelning och förbrukning av kyrkoantikvarisk ersättning 2002–2012

6. kyrkoantikvarisk ersättning, anslag och förbrukade medel till och med 2012

Stift Förbrukning ramår 2002-2012 kr enl. bokslut

ersättning, förbrukade medel

Fördelning på stift och kvm skyddad kyrka (kronor).

7. förbrukning av kyrkoantikvarisk ersättning, per stift, 2002–2012, mnkr

Förbrukning av kyrkoantikvarisk ersättning 2002–2012 enligt bokslut i miljoner kronor.

8. förbrukning kyrkoantikvarisk ersättning 2002–2012 per åtgärd, mnkr

planering, information

Förbrukning av kyrkoantikvarisk ersättning 2002-2012 per åtgärd och stift enligt bokslut i miljoner kronor.

9. ersättningens kostnadstäckning 2002–2012 per åtgärd, procent

Stift

Inventering, planering, information Vårdinsatser Projektering, utredning Skadeförebyggande

Utbetald kyrkoantikvarisk ersättning i procent av beräknad totalkostnad.

10. utbetald kyrkoantikvarisk ersättning 2002–2012 per objektstyp, mnkr

Fördelning av kyrkoantikvarisk ersättning 2002-2012. Fördelningen på objektstyp i miljoner kronor. Utbetalning till 1 april 2013.