Issuu

HANKEITEN

4/2023

flickr.com – Informationskommittén SHS

HANKEITEN CHEFREDAKTÖR Hulda Mörn 0503403705 chefred@shs.fi

REDAKTÖRER

Emma Joutsila Jonatan Svahn Ellen Lönnqvist Jenna Lampinen Jonatan Stenberg Veera Vilenius Kaisa Rantonen Pinja Saarinen Iiris Aalto-Setälä Katarina Krokfors

ÖVRIGA MEDVERKANDE Ville Ruokonen Rebecca Laaksonen Emilia Öfverström Axel Anderson Frida Winberg Sami Multisilta Matilda Eriksson Pauliina Haarala Frans Grönholm Emilia Winqvist Philip Höstman Emilia Jansén Taika Karinen Maria Kyöttinen Caius Runeberg Cecilia Dahlberg Saga Brummer Markus Wartiovaara

ANSVARIG UTGIVARE

Svenska Handelshögskolans studentkår Sanduddsgatan 7 A, 2 vån. 00100 Helsingfors

PÄRMFOTO

Veera Vilenius

TRYCKERI

Newprint Oy

CONTACT (04) 298 3095 1092 info@tastemag.com

CONNECT @tastemag www.tastemag.com

I detta nummer

Redaktörer

Aktuellt 5

SHS styrelse hälsar

Insändare

SSHV styrelse hälsar

Kylli

Fullmäktige

Hulda Mörn

Emma Joutsila

Jonatan Svahn

Ellen Lönnqvist

Jenna Lampinen

Jonatan Stenberg

Veera Vilenius

Kaisa Rantonen

Iiris Aalto-Setälä

Pinja Saarinen

10 Exchange student interview

Hänt på Hanken 12

Hört i foajén

Hankminton

Idrottskommittén

Livet på Hanken 15

Att navigera studielivet nyktert

Magister utomlands

Toastis tips & trix

Olika sitztraditioner

25 Styssebildare då vs. nu 28 Vad finns på Cessis halare? 29 Memes

Katarina Krokfors

Ledare Bästa läsare, Julbeslyningen på Alexandersgatan har tänts och glögg serveras i cafeterian. Året börjar närma sig sitt slut, vilket innebär att vi närmar oss slutspurten innan vårt jullov. Jag tror att jag pratar för oss alla när jag säger att en ledighet är välbehövlig. Vi på redaktionen vill påminna er om hur viktigt det är att koppla av under jullovet. Att vila ger utrymme för kreativitet och goda idéer, vilket kan vara nyttigt inför det kommande året. Att året närmar sig sitt slut innebär också att planeringarna inför nästa år är i full gång. Fullmäktige har fått ett nytt presidium, diverse klubbar och kommittéer har börjat rekrytera nya medlemmar, och vi följer i samma fotspår. Fram till den 3.12.2023 rekryterar INK skribenter, fotografer, illustratörer, poddare, sponssökare och somensvariga. Själv kommer jag att åka på utbyte, vilket betyder att det är dags för mig att ge över stafettpinnen till Jonatan Svahn. Efter ett och ett halvt år som ordförande och chefredaktör känns det vemodigt att lämna, men jag är övertygad att Jonatan kommer att göra ett fantastiskt jobb! I årets sista nummer av Hankeiten får ni ta del av tips och trix när det gäller att toasta, samt lära er om andra sitztraditioner. Passligt i processen av att bilda SHS styrelse för år 2024, jämför Ville och Markus hur styrelsen idag och förr i tiden bildades. Hankminton och Idrottskommittén presenterar sin verksamhet, medans utbyteseleven Taika reflekterar om skillnaderna mellan studielivet i Helsingfors och Amsterdam. Slutligen har vi inkluderat en insändare om kåraktivitet och en anonym intervju, som ger en inblick i ett studieliv utan alkohol. Jag och redaktionen önskar er en god jul och ett gott nytt år!

Hulda Mörn, Chefredaktör

SHS styrelse hälsar!

Text: styrelsen Bild: SHS

En sista hälsning från styrelsen 2023! Julen närmar sig och därmed också styrelseårets slut. Läs nedan hur styrelseledamöterna skulle summera sitt år med en mening. Bästa kårmedlemmar!

aktuellt

Året närmar sig sitt slut och så gör även vårt styrelseår. Året har varit krävande med många utmaningar, men framför allt ett år fullt av många fina minnen. Vid denna tidpunkt vill jag blicka tillbaka och se det fina som skett på studentkåren och det som vi tillsammans åstadkommit. Året har verkligen varit ett lyckat år för hela studentkåren! Styrelsens tema för året 2023 var förstärkning av goda relationer med andra intresseorganisationer och att styrelsen som organ kommer närmare sina egna medlemmar. Teman valdes för att föra samman Hankeiter och lyfta fram Hanken-andan för att stärka studentkårsmedlemmarnas gemenskap bland andra organisationer. Året har gett oss mycket och här summerar styrelsen sitt år med en mening:

Ville: Ett väldigt fint år fyllt med skratt, vänner och hårt arbete! Beccy: Styrelsearbetet är som en trädgård, där varje dag är en ny blomma av erfarenhet och varje skratt är som solsken som får den att blomstra. Emilia: Året i styssen har varit helt obeskrivligt roligt tillsammans med fantastiska människor! Sami: Flertal oförglömliga stunder och upplevelser! Frida: Styrelsen va en av de bästa upplevelserna jag haft, all erfarenhet man fick och personer man fick träffa! Mati: Ett underbart jävla år! Axel: Otroligt givande med många oförglömliga stunder jag fått dela med fantastiska människor

SHS Styrelse 2023

Paukka: Finaste året finaste människorna!

med

Utöver anordnandet av evenemang har studentkåren jobbat på flera fronter för att bevaka Hankeiters intressen. Vi har nyligen haft ett förbundsmöte med Finlands studentkårers förbund och ett väldigt lyckat FSF förbundsmöte, där det diskuterats om svenska språkets ställning något som kommer att tilläggas i FSF verksamhetsplan och budget för 2024! Vi har även jobbat kring feedback på studierna på Hanken i olika organ, för att uppfylla vårt syfte - att göra morgondagen bättre. Året har varit givande med mycket som skett. Vi vill tacka för vår del och vill önska alla en fin jul och gott nytt år!

Kram, SHS styrelse 2023

6 6

Insändare

Efter mitt första år på universitetet tog jag ett mellanår. Vid återkomsten möttes jag av en förändrad skolmiljö. Pandemin hade avtagit och skolan återgick till det normala. Men för mig, som inte hade knutit många kontakter under mitt första år och befann mig ett år bakom mina ursprungliga studiekamrater, resulterade detta i en känsla av ensamhet. Mina dagar bestod ofta av att sitta ensam bak i klassen och äta lunch själv i matsalen. Kontrasten mellan mitt studieliv och andras fick mig att överväga att byta skola och starta om från början. Trots dessa utmaningar ville jag inte ge upp på studielivet helt och efter noggrant övervägande

beslutade jag mig för att söka till kårverksamheten. Jag tror jag lyckades skicka in min ansökan bara en minut före deadline eftersom jag nästan övertygade mig själv om att det skulle vara lönlöst. Nu ett år efter att ha blivit vald till en kommitté kan jag säga att söka till kårverksamheten har varit ett av de bästa besluten jag har fattat. Det har fyllt det tomrum som jag upplevde i mitt studieliv och gjort en betydande skillnad i min känsla när jag går igenom skoldörrarna. Det som tidigare kunde kännas som fruktan har nu förvandlats till förväntan. Den enda nackdelen jag har upplevt är att tiden vill gå otroligt fort, men det är ett pris man kan väl betala. Jag delar min berättelse ifall det finns någon annan som delar känslorna som jag hade men som inte ännu har fattat beslutet att skicka in ansökan. Jag kan varmt rekommendera att bli kåraktiv! -Anonym

Text: Frans Grönholm Bild: SSHV

Läs SSHV:s styrelsehälsning en sista gång för detta år!

Vinterhälsningar från Vasa! När vi nu året börjar lida mot sitt slut har jag och resten av styrelsen ett fantastiskt år att se tillbaka på. Underbara nya bekantskaper, fantastiska nya minnen och otroliga stunder. Ett stort tack till studentkåren, dess styrelse, kommittéer, klubbar och utskott för det stöd och samarbete vi har haft under året. Det har varit en glädje att dela dessa stunder med så många av er. Som följande ser jag otroligt mycket fram emot SSHVs årsfestvecka och alla roliga stunder den kommer att föra med sig. Det är ändå med lite vemod som jag här skriver min sista text till Hankeiten samtidigt som jag vet att det är ett fantastiskt gäng som kommer ta över efter mig och resten av styrelsen. Tack för ännu ett fantastiskt år till alla av er jag fått lära känna och stort lycka till alla nya kåroch föreningsaktiva! Med vänliga hälsningar, Frans Grönholm SSHVs Ordförande

SSHV Styrelse 2023

aktuellt

Att påbörja mina universitetsstudier mitt under coronapandemin var en unik och utmanande upplevelse. Distansundervisning och begränsade evenemang gjorde att möjligheterna till social interaktion var få och små. Som en person med finskspråkig bakgrund var jag inte bara ny på universitetet utan kände mig också utanför gemenskapen. Att inte ha några bekanta i skolan och ha begränsade möjligheter att lära känna andra hade en betydande påverkan på min studiemotivation.

SSHV

Kylli

aktuellt

Har du svårt att påbörja ditt Kandi eller Gradu skrivande? Ingen fara Finlands Ekonomer har lanserat studerandes gradutjänst för alla studerandemedlemmar, som är menad för att hjälpa till med att skriva gradun men också kandin. Om du har svårt att starta ditt skrivande eller har absolut inga idéer vad du ska skriva om, har totalt stagnerat i skrivandet, kan du logga in på eLounge och gå till kylteris gradutjänst. Om du kommer att skriva kandin eller gradun på våren lönar det sig att ta en titt redan nu! Bästa tipsen för att skriva kandin eller gradun: 1. Utmaningar med att hitta på ett ämne?

Text: Jonatan Stenberg Bild: INK, eget arkiv

Kolla upp nyheter. Finns det något intressant ämne, vilken kurs har intresserat dig mest och finns det något ämne du kan skriva om som tagits upp under kursen? Kan du vinkla detta ämne från en intressant synvinkel på något sätt? Om du inte trots detta har hittat på ett ämne för din kandi eller gradu kan du fråga hjälp av din handledare. 2. Sätt tydliga mål för dig själv och dela upp skrivandet i små delar. Kom även ihåg att belöna dig själv när du har nått dina delmål.

3. Försök jobba i en miljö som inspirerar dig (sitt alltså inte alltid i Hankens bibliotek om den inte inspirerar ditt skrivande). Försök även prata med dina medstuderande om ditt ämne, de kan ge dig unika vinklar och idéer. 4. Håll i baktanke vad den slutliga belöningen av gradun är, dvs du blir färdig ekonom, är det inte kiva? Hoppas dessa tips hjälper dig åtminstone lite grann. Rekommenderar att gå in och kolla på gradutjänsten via eLounge. Tyvärr finns tjänsten för tillfället enbart på engelska och finska, men den kommer på svenska före julen! Juliga hälsningar, Kylli Jonatan

Text & bild: Fullmäktige presidium

6 8

Vad är fullmäktige? What is the Student Council? Vad är fullmäktige egentligen? Fullmäktige är SHS högsta beslutsfattande organ, detta kanske säger inte så mycket för varje SHS medlem, så låt oss förklara!

Vad är Stora Utskottet? Arbetsgrupp inom fullmäktige, består av fullmäktige medlemmar + andra vice ordförande, ordinarier och suppleanter, Helsingfors och Vasa. Vad kan du göra som studentkårsmedlem? Du som närvaroanmäld kårmedlem kan påverka fullmäktiges arbete och beslut bäst med att ställa upp i fullmäktigevalet. Du kan också påverka på följande sätt: 1. Rösta i fullmäktigevalet 2. Ta kontakt med den kandidat du röstade på 3. Ta kontakt med fullmäktiges presidium 4. Samla underskrifter av minst 16 studentkårsmedlemmar och skicka in en motion till fullmäktiges ordförande – fullmäktige behandlar det på nästa möte.

Vad är aktuellt i fullmäktige just nu: Fullmäktige har på sitt möte 12/2023 valt en bunt ordföranden, bland annat ordförande för Casa Nostra, Exchange Committee, Idrottskommittéen, Informationskommittéen, Äldremannarådet och Programkommittéen. Vi har även fastställt kåravgiften för 2024-2025 och valt medlemmar till universitetskollegiet. På fullmäktiges kommande möte 13/2023 kommer val av styrelse på basis av styrelsebildarens förslag diskuteras samt revidering av dokument på basis av nya behov som resultat av ENGAGE.EU. På sitt sista möte under 2023 kommer fullmäktige att bland annat slå fast budgeten för 2024 och verksamhetsplanen för 2024. Mycket spännande saker på gång som du är välkommen att komma och kolla på!

Nästa möten: 5.12 kl.16:00 13/2023 - Val av styrelse och diskussion om revidering av dokument. 12.12 kl. 18:00 14/2023 Fastställande av bland annat budgeten och verksamhetsplanen för 2024. Ifall du har frågor, funderingar, åsikter – tveka inte att ta kontakt med ordförande eller någon annan från presidiet.

IN ENGLISH: What is the Student Council? The Student Council is the highest decision-making body of the Student Union, this may not say much to every SHS member, so let us explain! The Student Council consists of 18 ordinary members, i.e. members who have the right to vote at each Student Council meeting. In addition to regular members, the Student Council also has deputies, and this year there are 8 deputies. A deputy has the right to vote if one of the regular members of the Student Council does not attend a meeting, or if a regular member withdraws from an item that the Student Council is dealing with during a meeting. Because of this, all deputies are recommended to attend all council meetings so that the council can be quorate, i.e. have enough members present to make decisions on e.g. committee chairs, the SHS board, the student union fee, and several other things. Who is the Student council? The council consists of students at Hanken, the presidium and the Grand Committee. All students who have registered their attendance and have been elected during the council election can sit on the council. In this year's Student Council we have a mix of younger and older students, different majors and committees, club and board backgrounds. A mix of students who now represent Hankeiter during the next mandate period until the next Student Council election in autumn 2024.

aktuellt

Fullmäktige består av 18 ordinarie ledamöter, det vill säga ledamöter eller medlemmar som har rösträtt på varje fullmäktigemöte. Utöver ordinariemedlemmar har fullmäktige också suppleanter, och i år finns det 8 suppleanter. Som suppleant har man rösträtt ifall någon av fullmäktiges ordinariemedlemmar inte kommer på ett möte, eller om en ordinariemedlem jävar sig från en punkt som fullmäktige behandlar under ett möte. På grund av detta rekommenderas alla suppleanter att komma på alla fullmäktigemöten så att fullmäktige kan vara beslutsförda, dvs. vara tillräckligt med medlemmar på plats för att kunna fatta beslut t.ex. om kommittéordförande, SHS styrelse, kåravgift, och flera andra saker.

9 What is the Presidium? President, first vice, second vice (Hfors and Vaasa).

aktuellt

What is the Grand Committee? Working group within the Student Council, consisting of Student Council members + second vice chair, deputies, ordinaries and deputies, Helsinki and Vaasa. What can you do as a Student Union member? As a student union member, the best way to influence the work and decisions of the Student Council is by candidating in the Student Council election. You can also influence in the following ways: 1. Vote at the Student Council elections. 2. Contact the Student Council member you voted for. 3. Contact the Presidium of the Student Council. 4. Collect 16 signatures of Student Union members and send a motion to the President of the Student Council – the Student Council will then address the issue in its next meeting. What is happening in the Student Council right now? At its meeting on 12/2023, the Student Council elected a number of chairs, including the chair of Casa Nostra.

The Exchange Committee, the Sports Committee, the Information Committee, the Council of Elders and the Programme Committee. We have also set the tuition fee for 2024-2025 and elected members of the University Collegium. At the next meeting of the Student Council on 13/2023, the election of the Board based on the proposal of the Chair of the Board will be discussed as well as the revision of documents based on new needs as a result of ENGAGE.EU. At its last meeting in 2023, the Student Council decides among other things, on the budget for 2024 and the operational plan for 2024. Lots of exciting things going on that you are welcome to come and check out! Next meetings: 5.12 at 16:00 13/2023 Election of the board and discussion on revision of documents. 12.12 at 18:00 14/2023 Decision of the budget and action plan for 2024. If you have any questions, concerns, opinions - do not hesitate to contact the President or any other member of the Presidium.

Fullmäktiges presidium 2023-2024

Fullmäktiges hälsning Bästa hankeit,

Året närmar sig sitt slut men det nya fullmäktiges arbete har kört igång! Med nytt fullmäktige och ny energi har vi redan träffats tre gånger för möten och även fått träffas fysiskt med ledamöter från Vasa och Helsingfors under skiftet och konstituerande mötet. På möte 10/2023 valdes fullmäktiges presidium: ordförande: Emilia Winqvist, första vice ordförande: Philip Höstman och andra vice ordförande: Emilia Jansén. Sofie Eriksson valdes till styrelsebildare. Tätt intill ordnades nästa fullmäktigemöte 11/ 2023, då fullmäktige valde för de kommande tre kalenderåren Markus Wartiovaara som inspektor och återremitterade styrelseförslaget till styrelsebildaren. På mötet valdes även revisor och inventeringsansvariga för 2024. Märkes- och stipendienämnden valdes för perioden 2023 2024. Nämnden väljer stipendiemottagare, föreslår märkesmottagare åt fullmäktige som delas ut på solenna akt. På mötet 12/2023 valdes en bunt nya ordföranden! CN (Malin Wallgren), EC (Alina Hellström), IK (Moa Lindqvist), INK (Jonatan Svahn), Äldremannarådet (Pippi Blomqvist), PK (Julia Melin) och skattmästare för CN (Samuel Seikku). Utöver det fastställdes en liten ökning av kåravgiften (1€/termin) och så presenterades läget med implementeringsplanen. Innan årsskiftet hinner vi ännu med två möten. Fullmäktigemöten är öppna för alla studentkårens medlemmar och inför varje möte kommer information på shs.fi. Fritt fram att komma och lyssna på diskussionerna! Fullmäktiges presidium 20232024 Emmi, Philip & Miili

Exchange student interview

Text & bild: Taika Karinen

Every semester new students from all around the world come to Hanken for their exchange. This semester we have a Finnish student, studying in Amsterdam, but doing her exchange at Hanken. Here you can read about Taika’s experience as an exchange student at Hanken. Who are you? Hi, I’m Taika Karinen and I’m a 3rd year Bachelor of Business Administration student in Amsterdam. I’m also a Finnish person currently doing an exchange semester at Hanken.

Taika Karinen

How has studying abroad been different from studying at Hanken? I was actually a little bit shocked about how different the studying is at Hanken versus in Amsterdam. First of all, almost all of my exams in Amsterdam where multiplechoice question exams. This gave the students a possibility to identify all the phrases from the lecture slides or course book, we didn’t necessarily have to understand much unless it was a more advanced course. Thus, I would say that Hanken has a heavier workload as all my exams so far have been written ones. I feel like the student life is more balanced at Hanken; even though the workload seems bigger there are a lot of fun events organized to even it out. In Amsterdam there are no student events on a similar scale. What do you think about the student culture in Finland? In short, AMAZING! There are so many fun events organized and not every event involves drinking. I love how there’s something for everyone, be it sport events, events organized together with other unixxxxxxx

“I did have some assumptions about the students attending Hanken but by now, all of them have disappeared” versities, networking events or trips. I’ve never had to choose between having fun and studying so frequently in my life. Also I really love the fact that we get an overall patch from nearly every event to remember it from. Did you have any assumptions about studying at a majorly Swedish-speaking university? Yes and no. I graduated from a Swedish speaking high school, where I did the IB diploma, so I already knew a lot of FinnishSwedish people and because of that, there’s a lot of familiar faces in Hanken. However, I did have some assumtions about the students attending Hanken but by now, all of them have disappeared. I didn’t expect other students to be so happy to speak Finnish with me, I was also very glad to have found out that it is very easy to befriend the students in Hanken. How does the student life in Finland differ from the country you’re studying in? It differs a lot. In Amsterdam students have to be more xxxxxx

aktuellt

How does your typical day look like as an exchange student? Being a Finnish exchange student my days are not very representative of an exchange students day. If I have Swedish class in the morning, I do that from home and then head over to Hanken. I usually spend my day either in the foyer or in the library. I eat and hang out with other exchange students and then I go home. In the evenings I usually hang out with my high school friends and if there’s an event I’m likely to drag them there too. xx As a Finn, what made you return to Finland for your exchange? When I was still in Amsterdam I heard about all these great student events from my friends in Finland who are in uni. I had never heard off

“approt” and “sitsit” before and they sounded very interesting to me. When I found out what they actually are I couldn’t help but be excited to try them out myself. Also being 2 years abroad is enough time to get a little bit homesick. The Netherlands are great but I noticed that I actually prefer Finnish food, culture (I really missed the sauna) and the weather.

aktuellt

independent. Cafeteria food is expensive and it’s a lot cheaper to cook your own lunch, there’s also no student healthcare. What really bugs me is that there’s too many students for the study associations of each degree. This means that not everyone can attend the student events organized by them and students are left off to find fun on their own. Then again it is Amsterdam so it is not that difficult. I’ve noticed that in Finland the student life is more inclusive of everyone. You don’t necessarily have fun with only the people from your study but other universities as well! This never happens in Amsterdam as there is no cooperation between the study associations in different universities. Does your home university have something similar to (EC) Exchange Committee? I wouldn’t say so. We have ESN and they organize some events but I don’t know much about that. I think EC is more linked to Hanken than ESN is linked to my university. There are so many international students in Amsterdam that there is no similar need for EC as in here. What has been the best thing on your exchange so far? I would say spending time with my family and old friends, meeting new people and all the Hanken organized events, especially EC trips. Would you recommend Finland as a destination for exchange? Absolutely! Although I’m biased as a Finn, I believe that Finland has a lot to give to foreign people. Our culture is unique and the scenery beautiful when it’s not raining. Also EC makes sure that the exchange year experience in Finland will be unforgettable. xxxx

Hört i foajén

6 12

När ja va liten trodde ja att de allti va sommrit på vårt lande åre runt

Den här drickan smakar super alko

CASA NOSTRA

*panique* Vilken kommitté ska ja söka till!?

hänt på Hanken

Jag sov 18h förra natten. det var den enda gången jag varit lycklig på 4 mån.

hänt på Hanken

Hankminton Hankminton is SHS’ very own badminton club, established in 2016. The club’s slogan “badminton gone good” was incorporated into the new logo in 2022, to illustrate and emphasize its diversity and inclusion. We warmly welcome all Hanken students, irrespective of their background, demographic, and skill level. We have some regulars and some occasional attendees joining our weekly practices. It has been a privilege to get to witness a combination of bachelor's and master’s students gather around a beloved sport each week with such a positive, supportive, and uplifting attitude. People have openly shared tips and helped each other improve their technique during the sessions. There’s room for more advanced, competitive players to play for points, but also for those who prefer a more laid back and casual approach. Hankminton mainly operates through a Facebook group.

Sessions are decided by voting, and all members of the group are allowed to participate. Each week we post a poll along with some options to vote from and during the end of the week we announce the results and publish a signup post for the upcoming session. Typically, we have 1-2 badminton courts and room for 6-8 players to join. The fastest ones to leave a comment in the sign-up post will claim their spot. Sessions are free of charge, and this season we have been playing in Meilahden Liikuntakeskus sports facility. Most attendees have their own rackets, but it’s possible to rent one from the reception for 4€. In addition, we would highly recommend wearing a pair of indoor shoes for the sessions. Running Hankminton has been a lot of fun, it’s been an absolute privilege to get to know so many amazing people, I have learned a lot. It has also been a pleasure to provide an environment in which members get to influsssssssss ence influence decisions, such as having an impact on when sessions take

Text: Maria Kyöttinen Bild: Jonatan Svahn

place and how they want to play. We are always welcoming feedback with open arms, and that applies to the possible big plans in the future as well. There has been some discussion and requests about arranging a tournament, so who knows, that might happen. We would like to extend a warm thank you to everyone who has been part of the Hankminton community. We would encourage new members to join our sessions, to break a sweat and take a break from their studies, as well as tap into an inclusive community where badminton has gone good.

Maria Kyöttinen

President of Hankminton

6 14

Idrottskommittén

Text: Kaisa Rantonen Bild: INK, eget arkiv

Hej alla sportentusiaster!

Bakom detta evenemang ligger vi, Idrottskommittén. Idrottskommittén är en del av SHS för att ge lite variation till allt festande, och för att främja hälsa och gemenskapen bland studerande. Vi ordnar alltså olika typer av idrottsevenemang. Våra evenemang kan vara allt från stora evenemang som Academic Classic och Wappu- bowl till mindre evenemang som veckans (månadens) svett och dans inför årsfesten. Dessutom ordnar vi nästan årligen en surfresa någonstans i världen. Sådana ställen har tidigare år varit till exempel Marocko och Portugal.

Nu var du väl och springa på Pinktober Charity Run som vi ordnade i slutet av oktober tillsammans med HankBoobie för att samla in pengar till Bröstcancerfonden? Under dagen samlade vi in över 1000€ och allt som allt lyckades HankBoobie samla in över 2000€ till sin insamling. Om du inte var på plats där så hinner vi ännu under 2023 ha ett evenemang, nämligen Handelskampen. Handelskampen är en innebandymatch mellan SHS och MK (Merkantila klubben) som ordnas för fjärde gången i rad. Den spelas i Hagnäs den 9.12 så häng med och heja ditt favoritlag till vinst!

Det lönar sig att följa oss på Instagram @shsidrottskommitten och gilla vår Facebooksida för att vara den första som får information gällande våra evenemang ;) Det kommer att hända mycket roligt på våren med IK så följ med! Trevlig adventstid hela IK <3

önskar

Hälsningar,

Kaisa Rantonen Ordförande för Idrottskommittén 2023

hänt på Hanken

Var du på plats på höstens största och kanske mest spännande evenemang, ishockeymatchen Academic Classic? Såg du hur matchen mellan SHS och KY slutade 5– 5 och måste fortsätta till ännu mer spännande straffslag. Tyvärr fick SHS se sig besegrad av KY, men det stoppade inte super fina fiilisen under evenemanget.

Att navigera studentlivet nyktert

Text: Katarina Krokfors

livet på Hanken

Studentlivet är känt för festliga evenemang, där glädje ofta går hand i hand med glasen som fylls och skålar som höjs. Men vad händer när du väljer att stå fast vid ett nyktert beslut i en värld där alkoholen verkar vara den rådande normen? Vi satte oss ned med en anonym studerande för att utforska hens resa och tankar om att vara nykter på studerandeevenemang. Från att navigera genom sociala interaktioner till att välja rätt evenemang och hantera grupptryck, utforskar vi de utmaningar och överväganden som följer med att göra ett sådant val. Genom att dela sina egna erfarenheter och reflektioner, ger vår anonyma intervjuad en röst åt dem som väljer att förbli nyktra i dimman. Häng med oss när vi går igenom hens tankar och insikter, och kanske du finner en ny förståelse för vad det innebär att vara nykter i studentlivet. I den lättsamma atmosfären på studerandeevenemang, där de flesta tycks omge sig med glaset höjt, fann vi en anonym individ som delar sina intryck av att förbli alkoholfri. Att vara avhållsam i sådana sammanhang är inte oproblematiskt, och hen delade med sig av sina tankar om hur det känns att skilja sig från mängden. Vad är det då att vara nykter på dessa evenemang, särskilt när majoriteten omkring en väljer att dricka? Vår anonyma intervjuade avslöjar en nyanserad syn på detta. "Det känns faktiskt helt okej nu, men det hela hänger mycket på attityderna hos de övriga deltagarna. “Om någon ständigt ifrågasätter mitt val att inte dricka, måste jag förklara mig, vilket kan vara irriterande," påpekar hen. Samtidigt reflekterar personen över att de flesta inte är så påträngande. Problemet blir mer påtagligt på evenemang som sitzer, där man omringas av bordssällskap som man inte nödsssssss

vändigtvis känner så väl. Där kan man tvingas återigen ge en förklaring om någon insisterar på att alla ska dricka.

“Om någon ständigt ifrågasätter mitt val att inte dricka, måste jag förklara mig, vilket kan vara irriterande” Om andra människors reaktioner på att festa nykter delar den intervjuade med sig att det nog alltid är någon som är helt berusad som ställer flera frågor än någon som är någorlunda nykter. Hen har t.o.m. fått kommentarer som "jag ser fram emot att du kan dricka igen så vi kan ha roligt tillsammans," vilket kan kännas ganska illa ibland. Dessa uttalanden kommer ofta från människor som inte helt förstått situationen. Ibland förekommer det också att man blir utpekad förskämt bara för att man är nykter, så det verkar som om det är mera acceptabelt att dra dåliga skämt om man är berusad än om man är nykter. Sådana situationer är inte särskilt trevliga. Upplevelsen av huruvida studerandeevenemangen är tillräckligt inkluderande för dem som väljer att vara alkoholfria ärblandad. "Jag tycker inte riktigt att de flesta evenemangen, särskilt sitzer och efterfester, är tillräckligt anpassade för oss som inte dricker," konstaterar den intervjuade. Det verkar som ssssss

om förväntningen på att alla ska delta genom att dricka är stark, och det kan vara en utmaning att stå emot. Trots detta finner den intervjuade att mindre evenemang där alkohol konsumeras fortfarande kan vara underhållande att delta i. "Att vara med och organisera dryckesspel åt andra har varit en rolig upplevelse, eftersom ingen här lägger märke till lika starkt om du dricker eller inte, och du kan enkelt hålla dig till vatten,” berättar hen.

Hur kunde man då göra studerandeevenemangen mer inkluderande för alkoholfria deltagare? "Det är viktigt att inte enbart fokusera på alkohol som en central del av evenemangen. En positiv förändring skulle kunna vara att inkludera fler mocktailalternativ på dryckesmenyn, framhåller den intervjuade. "Det skulle ge oss fler valmöjligheter än att bara dricka Coca-cola, vilket känns både trist och sticker ut mycket," noterar hen. I Finland finns ett imponerande stort utbud av alkoholfria drycker tillgängliga och det är enkelt att skapa alkoholfria versioner av populära drinkar som gin och tonic med alkoholfritt gin. sssss

16 viteter skulle vara uppskattat. Myskvällar och liknande lugnare evenemang kan också vara trevliga alternativ där man kan lära känna människor bättre utan alkoholens inverkan.

Gällande evenemangens natur påpekar den intervjuade att mängden alkoholfria evenemang inte nödvändigtvis skulle behöva utökas, men fokuset på evenemang borde ligga i att ha det kul snarare än att dricka. Att förfesta med vänner som dricker alkohol medan man själv är nykter kan vara ett sätt att känna sig bekvämare då man ska på fest, eftersom tröskeln att delta som alkoholfri blir lägre om man går till evenemanget tillsammans med vänner som vet om att man är nykter och som inte hetsar en till att dricka. När det gäller dryckeshets, har hen lärt sig att säga nej samt använt olika strategier för att undvika onödiga frågor. Samtidigt konstaterar hen att det är synd att man ibland måste använda vita lögner för att undvika obehagliga situationer.

“Du behöver inte dricka mer eller vara full för att ha det roligt”

Att vara nykter på studerandeevenemang innebär också att man måste vara ganska selektiv när man väljer vilka evenemang man vill delta i. Den intervjuades råd är att noga överväga evenemangets natur och syfte. Om hela poängen med ett evenemang är att dricka sig berusad, kan det vara klokt att tänka två gånger innan man går dit. Då är det kanske helt enkelt inte rätt typ av evenemang för en nykter person. Flera evenemang som inte har så stort fokus på alkohol, liknande de under välmåendeveckan, skulle vara välkomna. Det behöver inte nödvändigtvis vara helt alkoholfria evenemang, men en större mångfald avaktisssssssss

När det gäller skillnader mellan SHS-evenemang och evenemang som arrangeras av andra studentföreningar, reagerar folk lite olika på någon som festar nykter. På inofficiella evenemang som samlar människor från olika studentkårer har den intervjuade upplevt neutrala reaktioner när hen har tackat nej till alkohol. Ingen har ställt några frågor eller kommenterat något negativt. Att gå till dessa evenemang tillsammans med barndomsvänner har sannolikt skapat en tryggare miljö. Hen påpekar också att ssssss

studerande tycks vara mer positiva till att någon är nykter jämfört med sådana som ganska nyligen inlett sina studier. Det kan bero på att äldre studerande har mer erfarenhet och förstår att nykterhet är ett godtagbart val. När man är ny på universitetet kan alkohol ofta vara en ny erfarenhet, och det finns en tendens att fokusera på alkoholfyllda aktiviteter. Med åldern kan perspektivet ändras, och man inser värdet av att vara medveten om sina gränser och undvika potentiellt farliga situationer. Slutligen vill den intervjuade ge några kloka råd till andra som överväger att vara nykter i studielivet. "Du behöver inte dricka mer eller vara full för att ha det roligt. Om du inte har kul som nykter beror det oftast på sällskapet," betonar hen. Personens råd till dem som funderar på att vara nykter på studieevenemang är att förfesta med vänner som förstår deras val och att gå till evenemangen tillsammans med dessa vänner för att känna sig mer bekväma och stödda. Det minskar även risken för att bli utsatt för grupptryck.

livet på Hanken

Genom att erbjuda fler mocktails på menyn skulle man skapa en mer inkluderande atmosfär och minska den oönskade uppmärksamheten på de som väljer att avstå från alkohol.

Magister Utomlands

Text: Jonatan Svahn Bild: Caius Runeberg

livet på Hanken

Det är solnedgång i Lissabon och Caius Runeberg sitter utomhus utanför en modern byggnad. Han stänger dragkedjan på tröjan och förklarar att det börjat bli kallare den senaste veckan. Det är ”bara” 17 grader ute. Caius studerar sin första termin av en 1,5 årig magisterutbildning på Nova School of Business and Economics i Lissabon, Portugal. Nästan alla har säkert i något skede under sina studier tänkt på hur det skulle vara att studera sin magister utomlands. Växling i miljö och nya livserfarenheter är något som lockar många. Kanske t.o.m. till en högre grad på Hanken än hos andra högskolor då Hankeiter får en glimt av hur ett sådant liv kunde vara under sitt utbyte. För Caius var det dock något han velat göra redan före han påbörjade sina kandidatstudier. Det var kombinationen av att bo i ett annat land i några år, få uppleva en ny kultur och studera i en helt ny miljö som lockade. Också hans tid inom Exchange Committee hjälpte honom fatta beslutet då han fick en bättre inblick i livet utomlands och kontakter som senare kom till nytta då han flyttade till Portugal. Vad var det då som intresserade i Nova? Vad fick Caius att söka dit i stället för att stanna kvar på Hanken? En av orsakerna är att Novas magisterprogram inom finans är rankad 11 bäst i världen, en placering bakom University of Oxford. Andra orsaker var också att Nova ligger i Portugal där vädret är aningen varmare än i Finland och priserna låga. Ansökningskriterierna är också vägda olikt än till flera andra universitet. GMAT provet som behövs i intagningen till flera ekonomihögskolor väger endast 5 % i Novas ansökan medan motivationsbrev, vitsord och medeltal väger tillsammans cirka 85 %. Caius behövde därför inte studera för GMAT provet eller göra valfria språkprov då han kände att han klarar sig ssss

med bara hans vitsord och motivationsbrev. Han sökte in våren 2023 under sitt utbyte i Sydkorea. Han jobbade i några veckor på hans motivationsbrev innan han skickade in ansökan och en månad senare fick han svar att han blivit antagen. I augusti flyttade Caius till Portugal för att påbörja magisterstudierna. Han beskriver de senaste månaderna som helt otroliga. Han har börjat med surfing som hobby denna höst. Novas campus ligger helt intill stranden och Nova har samarbete med en surfskola så priserna är förmånliga. För 50€ i månaden får man 12 gånger hyra ut surfbräda och våtdräkt och under fyra av dessa 12 gångerna får man delta i surflektioner utan någon extra kostnad. Med alla evenemang som ordnas på Novas campus kan det ibland vara svårt att hinna surfa tre gånger i väckan berättar Caius. Några veckor före intervjun var Caius till Nazaré och kollade ssssss på när världens surfelit surfade enorma vågor. Caius letar nu halvaktivt efter en surfbräda och våtdräkt för vårsäsongen. Vill man lära sig att surfa är Nova en utmärkt skola även om Caius inte alls hunnit surfa under de

Caius Runeberg

två senaste veckorna på grund av mängden studier han för tillfället har. Nivån på studierna har varit hög enligt Caius. Svårighetsgraden är lite högre än, men ändå jämförbar med, finanskurserna under kandidatskedet men arbetsmängden är närmare dubbel. Det är frågan om mycket grupp- och prossss jektarbeten, som väger 20%30% av vitsordet, och förstås tentamina. Även om universitetet är modernt och har en modernare vitsordsstuktur än många andra universitet, skrivs tentamina ännu också på papper med penna. I stora drag så skiljer sig studierna inte så mycket från Hankens finansutbildning förklarar Caius.

18 Största utmaningen med att söka in till Nova och flytta till Lissabon var att hitta boende förklarar Caius. Priserna i Lissabon är väldigt höga och på privata marknaden kan priset för en etta närma sig ssss

Något som Nova satsar mycket på är att hjälpa sina studenter få sin första arbetsplats. Det är obligatoriskt att delta på minst fem så kallade ”carreer actions”. De är som små workshops där man får tips och hjälp med att skriva coverletters, förbereda sig för ”behavioral” intervjuer och annat som har att göra med ssss

Finns det då några nackdelar med Nova? De två nämnvärda är säkert bostadsmarknaden i Lissabon och läsårskostnaden ssssss

berättar Caius. Hans magister kostar totalt lite på 13000 € vilket är en stor skillnad från Hanken som ju är gratis. Den kostnaden tycker han dock är värt den utbildning och de networking möjligheter Nova erbjuder. Priset är också relativt låg då man jämför med andra universitet av samma nivå. Snart har en termin gått och Caius har redan träffat en massa intressanta personer, fått vänner för livet och en ny hobby. De kommande veckorna kommer vara stressiga med mängden skola berättar han men snart är det jullov. Caius uppmanar varmt, ifall man bara har intresse och möjligheten, att söka till Nova för det är något som han inte ångrat en sekund.

livet på Hanken

2000 € i månaden. Caius valde i stället att hitta boende närmare campuset, sex minuters gångavstånd för at vara exakt. Campuset ligger lite utanför Lissabon men kollektivtrafiken är bra så det har inte varit ett hinder. Han valde också att bo i delad lägenhet och för tillfället har han fem rumskamrater. Det är tre tyskar, en kines och en italienare. En av tyskarna, Quirin, har Caius lärt känna redan I Finland då Quirin varit på utbyte i Hanken hösten 2022. Att bo i en delad lägenhet är något som Caius starkt rekommenderar.

jobbansökan. I början av terminen ordnade universitetet en tre dagar lång karriär mässa där företag var överallt på campuset och fick hålla föreläsningar och presentationer. Mindre networking evenemang ordnas regelbundet så det har funnits mycket möjligheter att bekanta sig med företag förklarar Caius. Nova har också en tjänst var då du söker en internship i ett företag kan du meddela om saken till Novas carreer service och dom kollar ifall det finns alumner i företaget. Via dessa alumner kan de då skynda på din ansökan och förbättra dina chanser att få jobbet. Efter nyår är Caius på väg till Zürich på företagsbesök, också ett networking evenemang ordnad av Nova.

Toastis tips & trix

Text: Cecilia Dahlberg, Emilia Jansén, Jonatan Svahn, Katarina Krokfors Bild: Emma Mäenpää, Hulda Mörn

Att vara toastmaster är en konstform som kräver en kombination av skicklighet, charm och organisatorisk förmåga. I denna samling av tips och tricks delar vi insikter för att göra din roll som toastmaster minnesvärd och för att lyfta fram varje sittning till nya höjder. Cessi, Miili och Jonski har samlat ihop några tips och tricks för att göra en sitz så lyckad som möjligt!

Miili

Cessi

Balans mellan förberedelse och spontanitet Det är viktigt att inte övertänka, men samtidigt är det bra att vara någorlunda förberedd. Det handlar inte om att ha helt färdiga åsnebryggor utskrivna, utan snarare att ha en klar idé om vad man vill säga. Genom att gå lite på magkänslan kan du undvika rådd om du inte säger exakt det du planerat.

Förbered åsnebryggan För att säkerställa en smidig övergång mellan olika delar av sittningen, ha en idé till åsnebryggan i förväg. Men istället för att memorera den utantill, låt den utvecklas naturligt i stunden. Genom att improvisera kommer din presentation att kännas mer genuin och engagerande.

livet på Hanken

Miilis insiktsfulla tips för att navigera rollen som toastmaster är grundade i en balans mellan förberedelse och spontanitet, och syftar till att skapa en lättsam och njutbar atmosfär.

Kommunicera med din medtoastmaster Att prata ihop sig med den du toastar med är avgörande. Klargör vem som tar vilken åsnebrygga och skapa därigenom en smidig övergång mellan olika delar av programmet. En samordnad insats gör hela upplevelsen mer sammanhängande och professionell. Korta åsnebryggor för maximal effekt Tänk på att hålla åsnebryggorna relativt korta, eftersom folk sällan orkar lyssna länge. Sikta på cirka 30 sekunder långa åsnebryggor så undviker du att tappa publikens intresse och håller dem engagerade genom hela sittningen. Det är inte heller hela världen ifall du går över 30 sekunder, men om du siktar på det så blir det inte så långt i slutändan ändå. XXXX

Cessis beprövade tips och tricks för att bli en framstående toastmaster är nyckeln till att göra varje sitz minnesvärd och njutbar. Här är hennes råd för att säkerställa att du navigerar genom din roll med elegans och lekfullhet:

Ha koll på sitzprogrammet En viktig del av att vara en framgångsrik toastmaster är att ha full koll på sitzprogrammet. Det innebär att veta när och vem som kommer på bordet, när olika programpunkter är planerade och när pauser är schemalagda. Detta gör det möjligt att smidigt guida igenom sitzen och skapa en sömnlös upplevelse för gästerna. Synkronisering med proggis Håll reda på att de som håller programmet vet när de ska uppträda, så att de är färdiga när toastisen presenterar dem. Detta skapar en flytande övergång mellan olika delar av programmet och bidrar till att hålla energin hög.

Hitta det rätta tempot Var inte rädd för att lämna ordentliga mellanrum mellan sångerna. Sitzgästerna kommer att signalera om pausen blir för lång. Att vara medveten om publikens reaktioner och anpassa tempot gör att du kan skapa en dynamisk och njutbar atmosfär.

20 Måttfullhet med alkoholen Sist men inte minst, ta det lugnt med spriten. Att behålla ett klart huvud gör det lättare att navigera genom alla delar av sittningen och bibehålla professionalism.

Använd bordets hjälp Be andra vid bordet om sångbidrag. Genom att involvera andra minimerar du antalet sånger du behöver själv dra och skapar samtidigt en gemensam och deltagande atmosfär bland gästerna.

Jonski erbjuder värdefulla tips och kreativa lösningar för att underlätta toastisens arbete. Varje råd från Jonski är en nyckelkomponent för att skapa en avslappnad och rolig atmosfär för kvällen.

Jonski

Tala tydligt och naturligt När du står framför publiken, tala tydligt, lugnt och försök vara så naturlig som möjligt. Ingen förväntar sig att du ska vara en perfekt talare, så om det blir fel, skratta bort det. En avslappnad attityd gör dig mer tillgänglig och lättsam.

Anpassa ljudnivån Jonski delar med sig av en smart strategi för att sänka ner ljudnivån så att festfolket lyssnar på toastisen. Om du vill ha det lite tystare, prova att tala lite tystare. Det fun- gerar för det mesta, men typ bara då folk ser att du står upp, så det passar kanske inte på en sitz med 200 personer.

“Ingen förväntar sig att du ska vara en perfekt talare, så om det blir fel, skratta bort det.”

Använd nervositeten till din fördel Om du är nervös som toastmaster, särskilt om det är första gången, så har du tur att Helan går först, eftersom det går att berätta vilken berättelse som helst som sen slutar i ”hatshi”.

Var varierad med åsnebryggorna Försök inte för hårt att göra varje åsnebrygga rolig. Logiska åsnebryggor uppskattas också och kan lägga till en intellektuell dimension till din presentation. Ha det kul! Kom ihåg att ha det kul själv! Om du och ditt sällskap har ett gott humör smittar det av sig till gästerna. En positiv och lekfull energi gör hela sittningen mer njutbar.

Använd kända melodier vid sång Om du inte kan sjunga, välj låtar där alla känner till melodin. På detta sätt behöver du inte nödvändigtvis leda sången själv. Det här minskar också onödig stress och gör kvällen mer avslappnad för dig själv så du också kan ha det roligt.

“Om du vill ha det lite tystare, prova att tala lite tystare.”

Genom att kombinera dessa olika perspektiv från Cessi, Miili och Jonski kan du säkert navigera smidigt genom din roll som toastmaster och göra varje sittning minnesvärd och njutbar!

livet på Hanken

Förbered i förväg Ha hellre förberett för många sånger än för få. Att vara redo med extra material ger dig flexibilitet och trygghet under sittningen. Det är alltid bättre att vara överberedd än att känna stress över brist på material.

Olika sitztraditioner

Text: Pinja Saarinen, Iiris Aalto-Setälä, Jonatan Stenberg, Katarina Krokfors, Saga Brummer

Har du någonsin undrat hur ämnesföreningar och nationer sitzar till skillnad från SHS? Vi har tagit reda på hurdana traditioner finns utanför Casas väggar och vår lilla (H)ankdamm.

livet på Hanken

Codex

Juristklubben Codex rf är enförening för svenskspråkiga juridikstuderanden vid Helsingfors universitet. Codex fyllde i år 83 år och håller starkt fast vid sina traditioner. När det gäller sitskulturen, har Codex många roliga traditioner, och för dem som inte är bekanta med föreningen eller som inte deltagit på dess evenemang, finns det en hel del mystik kring hela föreningen. Därmed ska jag öppna upp denna mystik lite grann och berätta om några av traditionerna på klubben.

Det som är utmärkande för Codex är bl.a. att vi har speciella karaktärer som dyker upp under sitsens gång, och oftast efter specifika visor. Som karaktärer som dessa kan bl.a. nämnas Ola och Pubis Alban. Efter att karaktärerna dykt upp och sjungit sin visa, Mar- tackar man dem genom att ginal sjunga visan ”det var i vår ungdomens fagraste vår”. En rolig detalj på Codex är också kameran som går runt i borden och som förvaltas av chefred. Bilderna från evenemangen publiceras i ingen mindre än Codexpressen (eller ceparen, som den också kallas). Codexpressen skickas ut till aktiva codexare, ständiga medlemmar, vänföreningar och advokatbyråer. Med god tur kan någon på arbetsplatsen känna igen en från ceparens pärm ;). De som sitsat nångång, vet att det finns olika visor man kan välja mellan då det gäller t.ex. halvan eller tersen. Det finns olika varianter av halvan, som t.ex. halvankaren, stridsrophalvan eller Norges bäste. XXX

På Codex är de fyra första snapsvisorna ändå af uråldrig tradition alltid samma och i samma ordning: Helan, Codexhalvan, Fjärran han dröjer och Koskisvisan. Codex har också några helt speciella evenemang. I mars brukar Codex årligen ordna en Oktoberkräftis. Dit bjuds också några av klubbens vänföreningar, som Stadga och Justus. Då den ordnas i mars är den också årets första kräftis. Några andra speciella evenemang värda att nämna är Café Vitar den första maj samt sommarsitsen som ordnas på någon codexares sommarstuga. Af uråldrig tradition hör halaren sällan till en codexares dresscode. Vi bär inte halare ens på årsfestsillis. Man klär sig snäppet snyggare på sitser och Codexhalsduken är också en bekant syn för många under diverse evenemang. Ifall det är fråga om en temasits så ska man klä sig enligt temat. Temasitser kommer upp bl.a. under Codexveckan, som är klubbens årsfestvecka (även kallad internationell vecka eller int.vecka). En temasits under årets int.vecka i oktober var Sveaborgssitsen, med temat Nordic Legends. Årsfestveckan på Codex är mycket fartfylld och det finns massor med roliga programpunkter att delta på. Veckan består oftast av välkomstlunch, föreläsningar av olika advokatbyråer eller institutioner, en stadsorientering, temasits, hytte (stugsits) samt överraskningsprogram som t.ex. besök till Allas Seapool. X

Codex är medlem i Nordiska Sekretariatet och därmed bjuder vi också de andra medlemsföreningarna på vår internationella vecka. Det är vanligt att man är värd för en nordisk gäst under Codexveckan, och under veckans sitser brukar olika föreningar i Nordiska Sekretariatet kallas upp på bordet och de brukar presentera sig själva och säga för hur monte året föreningens medlemmar deltar på int.vecka. De som inte tidigare varit på int.vecka, brukar man kalla ”fresh fresh fuksi fresh”, medan de som varit med på många int.veckor kallas ”not so fresh”. Den fartfyllda veckan avslutas alltid med årsfest och därpå följande sillis. Nylands Nation En sits på Nylands Nation inleds genom att nationens kurator sjunger in preludiet ”En liten fågel” till Helan går. Ifall kuratorn inte är på plats kan ”fågeln” även sjungas in av styrelsens ordförande. För övrigt sköts sångledningen av nationens klubbhövding, dvs. sångledare. Klubbhövdingen brukar meddela vilken ”Psalm” som sjungs, då handlar det om siffran som står bredvid sångens titel, inte sidans nummer. Maten på nationen brukar vanligtvis vara god och portionerna rejäla. Vanligtvis ordnas en eller två konferenser, det vill säga pauser, på cirka 15 minuter (det är dock väldigt sällsynt att konferensen faktiskt endast är 15 minuter lång). OBS! en disclaimer: på Codex och Nylands Nation heter det sits och inte sitz

Skålar gör man både före och efter att man dricker – vi har med andra ord också en så kallad efterskål. I dagens läge brukar skålordningen anges enligt färgen (eller formen) på ens servett – varannan person börjar skålandet till vänster, varannan till höger. Börjar man till vänster fortsätter man till höger och sedan fram – sedan dricker man – och så efterskålar man på precis samma vis – vänster, höger, fram. Mot slutet av kvällen sjungs oftast samma sånger – vi tackar klubbmästaren, vi tackar alla som hjälpt till med mat och dryck, sjunger möjligtvis en sista punschvisa – och avslutar alltid med ”O gamla klang och jubeltid”. Efterfesten inleds till tonerna av ”She Caught the Katy” av The Blues Brothers. Teknologföreningen Teknologföreningen eller ”TF” är en förening för svenskspråkiga studerande vid Aalto universitetet. Teknologer brukar man känna igen av sina teknologmössor och specifikt TFare känner man igen av sin teknikröda halare med Teknologföreningens logo på ryggen.

Ett ganska utmärkande element för en sitz på TF är att de ofta har band eller Teknologorkestern Humpsvakar (eller ofta båda) och uppträder under sitzens gång. Dessa uppträdanden är garanterat stämningshöjare för kvällen, och de uppskattas mycket av sitzdeltagarna. Sångledarna brukar vara medlemmar i Humpsvakar. Därmed blir det ofta lättare att följa med visorna då de som sångleder också har ett sinne för musik. Bordsskålen på TF är något ganska speciellt. På TF används en könsneutral skål liksom på många andra föreningar (snett åt vänster, snett åt höger och framåt). Det speciella med TF skålen är att efter att man skålat så kommer en spegelvänd efterskål. Denna efterskål går ut på att man skålar igen i omvänd ordning (framåt, snett åt höger och snett åt vänster). Traditionsenligt brukar varje sitz på TF sluta med snapsvisan ”Ken ompi fuksi”. Utöver denna visa är den återkommande klassikern Teknologvisan också nämnvärd. Annars är låtvalen ganska fria och upp till sångledarna, uteslutande de låtarna som alltid hör till, dvs Helan och Punschen kommer. En sak man reagerar på under TF sitzer är att det inte finns några pauser. En nackdel med inga pauser är dock att man möjligen tappar bort sitt bordssällskap för en stund eller två under sitzens lopp, då folk besöker toaletten, skaffar sig mera förfriskningar från baren eller blir någonstans och tala med någon och tappar bort tiden. Men å andra sidan betyder det ju också att sitzen inte heller behöver dra ut då det finns så mycket annat program som redan gör det.

På TF sitzar man ofta nere i Ölken eller i Stavans då det är en mindre sitz, men då det är mera folk på väg ordnas sitzen uppe i stora salen på Urdsgjallar. I stora salen finns också Täffä Ab, varifrån man kan skaffa sig förfriskningar under sitzens gång. Valtiotieteellinen tiedekunta På sitzer som hålls inom Valtiotieteellinen tiedekunta finns det alltid namnskyltar i olika färger på borden som berättar varje sitzdeltagarens drycksönskning och sittplats. Alltid i sluten av sitzen byter man sin namnskylt med den som sitter rakt framför dig. Namnskyltar sparas efteråt mellan sång- bokens sidor. I början av sitzen måste sitzdeltagarna vänta att sångledarna ger lov åt sitzare att sätta ner sig. Sedan börjar man “sjunga“ stz stz utan en åsnebrygga. Vanligen finns det två sångledare som har en stor roll i början av sitzen men vanligtvis blir dom helt vanliga sitzare efter det beroende på hur aktiva sitzdeltagarna är. Efter “Helan går“ har sjungits berättar toastisarna sitzreglerna och menyn och tackar sedan sponsorerna. Efter det sjunger dom ännu en valfri låt. Vanligen leds alla andra låtar under sitzen av sångledarna även om någon annan skulle ha önskat låten. För att hålla tal eller önska en låt så går det bara att klirra i glaset. Mot slutet av sitzen blir det vanligtvis kaos med klirrandet så då aktiveras sångledarna igen och delar vanligtvis ut talturer. Ett effektivt sätt att få taltur i kaoset är genom att få hela ditt bordssällskap att utropa "meidän pöytä" gång efter gång, då får man vanligtvis en taltur.

livet på Hanken

Vi delar ändå inte ut straff ifall man exempelvis behöver smyga i väg från bordet vid något annat tillfälle (att hålla sig till konferenserna är förstås det civiliserade alternativet). Ibland har sitserna ett specifikt tema, som kan synas både i klädkoden, maten och dekorationerna. Ifall man inte känner för att klä sig enligt temat är det också mer än okej! Folk kan satsa så mycket de själva vill. Till efterrätten dricker vi Nyländsk Punsch som är kokad av vår egna klubbmästare (receptet är dock hemligt).

livet på Hanken

Sitzmaten som serveras under Valtsikkas sitzer är alltid god. Det finns aldrig så kallade "kusipaska sitsejä" (läs: grisiga sitzer). När efterrätten delas ut börjar sångledarna sjunga henkilökunta sången: "Henkilökuntaa, henkilökuntaa, parlez vous". Då kommer kökspersonalen ut ur köket och delar en shot till varenda sitzdeltagare och samtidigt tackar man dom för att de har jobbat under sitzen. Sitzen slutar till låten "Ken onpi fuksi" som slutar när varenda sitzdeltagares gulisår har nämnts och de har stigit upp på stolen. Bioinformaatioteknologia På Bioinformaatioteknologias (Aalto) sitzer har man alltid “Helan går” i början men man har inte en åsnebrygga till den. Toastisarna börjar helan går med “ha tsk tskn”. Vanligtvis finns det 4-6 toastisar under en sitz och de har tänkt igenom strukturen noggrant. De ger inte ut talturer. Dom informerar ändå sitzdeltagarna om sina talturer genom att slå på en gong. Det hör till att toastisar använder fruktansvärt dåliga åsnebryggor. Det finns inga lekar eller spel under sitzen men det finns mycket sjungande. Inga straff delas ut om man bryter mot sitzreglerna. Det finns ingen sångbokskultur. Man använder inte sångböcker under sitzens gång utan organisatörerna delar ut häften där man hittar alla låttexter för kvällen. Det finns vanligtvis inte heller en sittordning utan man kan välja själv var man sitter och med vem.

Man kan på detta sätt lätt undvika att man har tråkigt bordssällskap. I fall det finns en sittordning måste du leta efter din egen sittplats själv innan sitzen börjar. Dock kollar organisatörerna alltid att alla sitter bredvid sina kompisar. Man kan i förväg önska vem man vill sitta med och organisatörerna tar önskemålet i beaktande. Sitzen slutar alltid till "Ken onpi fuksi" låten. Efter det börjar efterfesten. Farmasian tiedekunta För att få taltur på Helsingfors universitets Framasian tiedekuntas sitzer slår man på en gong. Som dryck har man oftast 2 vinflaskor och shots för fyra personer. Det finns väldigt sällan straff om man bryter mot sitzreglerna. Man skålar bredvid, bredvid och sedan rakt fram. Den näst sista låten är alltid “Kiitos Laulu“ där man tackar människorna på sitzen genom att sjunga deras namn på följande sätt: "to [namn], to [namn], viva la farmacie". Sista låten är alltid Farmasias egna version av "Ken onpi Fuksi", det vill säga "Ken onpi Tappi". Matrix ry Matrix ry är en ämnesförening för de som studerar matematiska vetenskaper vid Helsingfors universitet. Alla Matrix studeranden har en röd halare med en blå bakficka. Ämnesföreningen är relativt liten men ändå den största ämnesföreningen inom den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. Matrix organiserar inte så hemskt ofta sitzer men när det ordnas en sitz så firas det ordentligt. Sitzen kan ta till och med 7 timmar med ungefär två pauser.

Orsaken till att siterna tar så pass länge, är att alla kan föreslå låtar och nästan alla vill också göra det. Det betyder att när man har sjungit en låt ska någon genast stå upp och föreslå en ny låt. På grund av att man sjunger så mycket på Matrix sitzer, finns det inte några spel eller lekar där. Eftersom Matrix är en relativt liten ämnesförening och det inte finns så många sitzdeltagare, vill de personer som är ansvariga för sitzen satsa mycket på maten. Sitzens organisatörer planerar en riktig meny i god tid och lagar maten själva från början till slut. Det betyder att de till och med bakar brödet själv. Den sista låten alltid är “Ken ompi fuksi” och då är det dags för efterfest.

K Å L !

Styssebildare då vs. nu

Text: Kaisa Rantonen Bild: Kajsa Olson

livet på Hanken

Svenska Handelshögskolans studentkår (SHS) har en lång historia som börjar redan år 1909. Då såg studentkåren mycket annorlunda ut och hade även ett annat namn. Den SHS som du känner till idag har fått sitt status år 1979. I och med att världen ändras med tiden har SHS verksamhet också gjort det. Något som är oförändrat under alla dessa år är att det finns en styrelse. Styrelsen påverkar och utvecklar SHS, representerar studentkåren runt om i Finland och även utomlands. Dessutom bevakar styrelsen SHSmedlemmarnas intressen både på Hanken och utanför. Styrelsen ansvarar alltså till exempel för kommunikationen och intressen inom högskolevärlden samt för välmåendet och hälsan inom studentkåren. För att få en bättre bild av hur studentkårens verksamhet och ledning har ändrats över tid intervjuades två styrelsebildare som har bildat en styrelse med ungefär 20 års mellanrum, Markus Wartiovaara och Ville Ruokonen. Wartiovaara bildade en styrelse år 1994 och Ruokonen bildade sin styrelse år 2023. Hur såg styrelsebildningsprocessen ut 1994? Markus: Styrelsebildandet såg ganska lika ut som det gör idag. Jag fick en förfrågan om att ställa upp eftersom jag hade varit aktiv på andra fronter inom kåren. Jag hade då ingen som ställde upp emot mig, så det gick ganska smidigt att bli vald. Sedan skulle jag hitta lämpliga kandidater till styrelsen och presentera dem till delegationen (nuvarande fullmäktige). Mitt förslag blev godkänt och så fick vi en styrelse. Hur ser styrelsebildningsprocessen ut idag? Ville: Den har inte ändrat sig så mycket under tiderna och funkar för det mesta på samma sätt. Först väljs styrelsebildaren som sedan har 14 dagar på sig att bilda en styrelse.

Dock är tidsramen bara tio dagar eftersom man är tvungen att lämna in förslaget till fullmäktige tre dagar innan fullmäktigemötet. Denna fas är ganska jobbig, men som tur var hade jag många som var intresserade att söka med till styrelsen. Vilka var de främsta målen med att bilda styrelsen? Ville: Jag hade färdigt tänkt ut ett tema för min styrelse. Jag ville även hitta styrelsemedlemmar som var engagerade för styrelsearbetet och var beredda på att lägga tid på det. Markus: Jag ville också hitta medlemmar som var mycket engagerade. Jag hade även beslutat att som styrelseordförande ska jag inte jobba alls. Styrelsemedlemmarna kunde jobba, men det skulle vara så att de ändå kunde XXXX

lägga så mycket tid på styrelsearbetet som möjligt. Vilka var era mest använda metoder för att rekrytera styrelsemedlemmar? Markus: Snacka med intresserade. Min metod var mer informationsbaserad och på så sätt fick jag människor att bli mer intresserade av styrelsearbetet. Ville: Det finns en tydlig ansökningsprocess. Men alltså snacka med folk, ha folk att skicka en officiell ansökan och förstås lite headhunting också. Hur var sammansättningen av styrelsen år 1994? Hur ser den ut idag? Fanns det vissa krav eller kvalifikationer för att komma med till styrelsen? Markus: Sammansättningen var ungefär samma som den är idag. Vi hade en som ansvarade för den interna verksamheten (CN, klubbar och XXX

26 kaféet som vi hade på Casa), en för den externa verksamheten, en för internationella ärenden, en för högskolepolitik, en för affärsrelationer (näringsliv), en för fysiska utrymmen och en för kommunikation. Vi var inte så medvetna om saker på den tiden som man är idag. Till exempel socialpolitik och hållbarhet har kommit först en tid efter min tid i styrelsen.

Exempelvis så är den största åldersskillnaden i årets styrelse fem år vilket betyder att vi har människor i olika faser av sina studier. Just nu har vi även sju till nio kommittéer representerade inom styrelsen.

Ville: Vår lagstadgade uppgift är ju att intressebevaka på Hanken. Vi ordnar veckovisa möten där vi gör viktiga beslut på samma sätt som under Markus tid. Det som skiljer sig idag är att allt publiceras på Sociala medier, SHS hemsida och nyhetsbrevet osv.

Ville: Krav som finns för att komma med i styrelsen är att någon i styrelsen måste tala svenska. Vi kan inte ha en helt engelskspråkig styrelse. Förstås önskas det att man har så bred erfarenhet som möjligt men det viktigaste är att man faktiskt vill arbeta för styrelsen. Hur skapar man en inkluderande och diversifierad styrelse, och varför anser ni att det är viktigt? Hur har förändringar i samhället/ Hanken påverkat sättet ni bygger och driver styrelsen? Ville: Det är viktigt att olika intressenter hörs och representeras. Alla ska komplettera varandra, det blir tråkigt om alla har samma åsikter om allt. Skapandet av styrelsen idag består av några spelkort som man kan spela med, men det beror förstås på vem som är intresserad av att söka till styrelsen. Jag tänker mycket på kompetens och hur alla kompletterar varandra när jag bygger min styrelse. Olika erfarenheter är också viktiga. XXX

Markus: Det här var inte lika medvetet i tiderna som det är idag. Vi hade dock samma tankar om att man ska ha olika synvinklar på saker, och medlemmar ska kompensera och balansera varandra. Vi skulle också ha både damer och killar. Under den tiden var språkmedvetenheten inte lika stor och alla talade svenska. Förr i tiden under 60- och 70talet var studentkårs- och styrelsemedlemmar mycket partipolitiskt aktiva vilket syntes i sättet styrelsen drevs. Under min tid i styrelsen och även nu idag är man mer studentpolitiskt aktiv.

Marginal

Hur har studerandenas engagemang och intresse för att vara en del av styrelsen förändrats över åren? Markus: Idag finns det många fler alternativ att välja mellan. Tidigare fanns det CN och styrelsen. Det fanns också en hel del klubbar och utskott, men på en mindre skala än vad det finns idag. Det finns också mer medvetenhet idag så att man kan lättare välja vad som passar en själv. Ville: Idag finns det nio kommittéer och ungefär 20 klubbar. Vissa kräver mer och andra kräver mindre tid, så alla har möjlighet att välja vad de önskar lägga sin tid på. Engagemanget att ingå i styrelsen varierar från år till år. Oftast brukar det finnas mycket intresse vartannat år. XX

livet på Hanken

Vi alla var inte super kompetenta för att vara med i styrelsen, utan det viktigaste var att man faktiskt brann för styrelsearbetet och tyckte att det var ens grej. När man faktiskt ville vara i styrelsen så lärde man sig allt man behövde och kompetens var inte en fråga mer.

“Alla ska komplettera varandra, det blir tråkigt om alla har samma åsikter om allt.”

Hur hanterades kommunikationen och beslutsfattandet i styrelsen 1994? Markus: Vi hade veckovisa möten, vi publicerade öppna styrelseprotokoll om möten, vi använde skolans tidning och planscher, vi hade en printout som hette Nötte. Förstås ord nade vi evenemang och deltog på evenemang där vi berättade om vad vi sysslade med. Något som började komma då var mailadresserna och den första textbaserade webbläsaren. SHS webben skapades av några Hanken-aktiva några år efter. Då hade vi varken internet eller some.

27 Vad har varit det bästa med att vara en styrelsebildare och att vara med i styrelsen? Ville: Det bästa med att vara en styrelsebildare är att man får bilda en egen styrelse som man kan lita på. Dessutom är minnena och nätverket man får guldvärt.

livet på Hanken

Markus: Människorna man träffar och hela styrelsekulturen är det bästa. Känslan att man faktiskt gör ett meningsfullt arbete är också något som man inte glömmer bort. Rekommenderar ni att man söker till styrelsebildare och till styrelsen? Ville: Rekommenderar starkt, man känner nog om det är rätt val eller inte att söka till styrelsebildare. Man känner att man är förberedd för det ansvaret som kommer med den posten. Att söka till styrelsen är något jag absolut rekommenderar om man vill få ut det mesta av sin studietid. Markus: Håller med. Att vara aktiv inom hela kårverksamheten är i allmänhet också något som jag starkt rekommenderar. Det öppnar en helt annan värld och ett nätverk som man inte annars skulle få tillgång till. Rekommenderar det till alla!

“Att söka till styrelsen är något jag absolut rekommenderar om man vill få ut det mesta av sin studietid.”

“Människorna man träffar och hela styrelsekulturen är det bästa. Känslan att man faktiskt gör ett meningsfullt arbete är också något som man inte glömmer bort.” Hur syns din tid i styrelsen och din tid som aktiv i studentkåren ännu idag? Markus: Jag skulle inte sitta här idag om jag inte skulle ha varit med i styrelsen eller varit aktiv inom studentkåren på något annat sätt. Jag har arbetat utanför Hanken och så vidare, men Hanken är det mest meningsfulla stället för mig. Därför arbetar jag där idag. Dessutom är jag studentkårens inspektor.

Sist men inte minst, finns det några lärdomar från er tid som styrelsebildare/styrelsemedlem som ni anser vara viktiga för att dela med er av till framtida generationer av styrelsemedlemmar/bildare? Markus: Man lär sig att arbeta och kommunicera med olika typer av människor. Vi människor tenderar att hantera ämnen som är lätta för oss, men det är även viktigt att ta utmaningar. På det sättet utvecklas man och lär sig massor nytt. Ville: Ett tips till styrelsebildaren är att det löser sig alltid fast det inte alltid verkar så. Man ska aldrig ge upp! I allmänhet lär man sig mycket om sig själv och vad ens styrkor och svagheter är, och hur man kan förbättra och arbeta med dem.

6 28

Vad finns på Cessis halare?

Text & bild: Hulda Mörn

Cecilia “Cessi” Dahlberg är fjärde årets studerande med FLO som huvudämne och markkis som biämne. Halaren har pga. utbytet legat hemma ett tag och samlat damm, men av julbelysningarna att döma, så är hon nu redo för att erövra Åbos nattliv under Glöggrundan! Vi tar en titt på hurdana märken hon har fastsydda på sin halare medan hon berättar goda minnen från sin studietid. Bästa minnet med din halare? Lapplandsresorna med EC!! Nån gång har vi till och med skidat med halarna på.

Längsta tiden som du har haft halaren på dig? Hyj, det måste nog vara under något vappen firandet när man har somnat med halaren på. Har du nån gång tvättat din halare? Nej. En gång var jag nära att tvätta den när jag och en kompis satt i ett rum och undrade vad det var som luktade. Det visade sig att stanken inte kom från mig (halaren), så det behövdes ingen tvätt. Vad kostade din halare när du köpte den? 40€ Limmar du eller syr du dina märken? Sy, men jag har själv endast sytt kring 10 st märket. Jag outsourcade mitt syendet till en kompis.

Sitz eller silliz? Silliz!!! Det är så mycket kärlek på sillizar för ingen dömer en för hur full eller ful man är. Även om jag brukar må ganska dåligt dagen efter så är det trevligt att ses dagen efter på silliz och ha morkkis tillsammans. Favorit sitz mat? Bruschetta till förrätt, kantarell risotton som Gekko hade på Gutis 2021 till huvudrätt och blåbärspaj med vaniljsås till efterrätt. Favorit halarmärke? EC Stockholm 2021 <3 Halarmärket med en rolig story? EC hade en punkt tillsammans med Heidi’s Bier Bar på en gulisintagning och jag flörtade lite med killen därifrån. Han uppgraderade sedan min NYX app till Family Member, vilket ger mig bl.a. ett antal gratis drinkar på Heidi’s.

ett märke åt mig och min syster. Nuförtiden har ju CN varje år ett latinskt namn på C och N, men på min pappas tid hette deras CN Hankdammen. xx Finaste halarmärket? Ålandshanken! Vi åkte en gång med EC till Åland, och fyra utisar missade att stiga av på Åland och åkte vidare med båten till Stockholm. Ålandsbanken är även min bank, så märket ligger nära mitt hjärta. Lustigaste halarmärket? Tallin märket eftersom stavningen är fel, färgerna ger lite halloween vibbisar och L:bokstäverna är olika. Märket har ändå fått en speciell plats på min halare.

Unikaste halarmärket? Min pappa var skattis för CN 1988-1989 och hade sparat xx

Ditt bästa tips när det kommer till att sy märken? Jag är ju ganska dålig på att sy,

Cecilia “Cessi” Dahlberg

hänt på Hanken

En situation som du önskar att du inte hade haft på dig din halare? När jag var på väg till silliz och var tvungen att stiga av min spåra vid Glaspalatset för att spy.

men har hört om någon som stansar fast sina märken. Kanske är det the way to go?

26 29

MEMES Skicka memes inför nästa nummer till chefred@shs.fi Mera info om ansökan till kommittér hittas på shs.fi!

livet på Hanken

Bli iv kårakt

en Bästa tid i ditt liv

När gulishösten är över:

Glöggrundans biljettsläpp

INK ÖNSKAR ER

God jul & gott nytt år

KONTAKTUPPGIFTER PÅ SHS SHS KANSLI

KOMMITTÉER

KLUBBAR

GENERALSEKRETERARE gensek@shs.fi

INFORMATIONSKOMMITTÉN chefred@shs.fi

HANKINVEST hankinvest@shs.fi

EKONOMISEKRETERARE ekonomi@shs.fi

GULNÄBBSKOMMITTÉN jesper.rajakangas@shs.fi

HANKEN ES hankenes@shs.fi

FULLMÄKTIGE emilia.winqvist@shs.fi

ÅRSFESTKOMMITTÉN afk@shs.fi

NESU-SHS nesu@shs.fi

EXCHANGE COMMITTEE ec@shs.fi

START HELSINKI info@starthelsinki.fi

INTERNATIONAL HELSINKI DAYS ihd@shs.fi

HANKEN YACHT CLUB hyc@shs.fi

STYRELSEN styrelsen@shs.fi KÅRORDFÖRANDE ordforande@shs.fi EVENEMANG, INTERNATIONELLA ÄRENDEN & VICE ORDFÖRANDE rebecca.laaksonen@shs.fi KOMMUNIKATION & HÅLLBARHET matilda.eriksson@shs.fi UTBILDNINGSPOLITIK axel.anderson@shs.fi FÖRVALTNING & UNDERHÅLL sami.multisilta@shs.fi NÄRINGSLIVSANSVARIG pauliina.haarala@shs.fi SOCIALPOLITIK frida.winberg@shs.fi HÖGSKOLEPOLITIK emilia.ofverstrom@shs.fi TRAKASSERIOMBUD trakasserier@shs.fi JÄMLIKHETSOMBUD jamlikhet@shs.fi

MASTERS COMMITTEE david.gripenberg@shs.fi CASA NOSTRA anna.nuutinen@shs.fi PROGRAMKOMMITTÉN pk@shs.fi IDROTTSKOMMITTÉN moa.lindqvist@shs.fi

HANKFUTSAL hankfutsal@shs.fi

HANKMINTON

maria.kyottinen@student.hanken.fi

HANKSKI hankski@shs.fi HANKENS GOLFSÄLLSKAP hgs@gmail.com ZILLISKLUBBEN matias.monola@shs.fi

WOMEN'S CAREER SOCIETY contact@wcs.live HANKEN TENNIS CLUB bea.kivikoski@shs.fi JAKTSKYTTEKLUBBEN hjskstyrelse@gmail.com

HANKEN BEERPONG hankenbeerpong@shs.fi KÄLLARGARDET anton.nilsson@shs.fi HC MORJENS hcmorjens@shs.fi

HANKENS VINSÄLLSKAP simon.neumayer@shs.fi

HANKEN BBALL

erik.martin@student.hanken.fi

DION christoffer.stenius@shs.fi