tidskrift för svenska frimurare orden | no 1 | 2014
Handfast Caritas mitt i Stockholm sid 4-5
Bååtska palatset år 1700 sid 28-30
Frimurarna i samhället
2013 års forskarstipendiater i Riddarsalen tillsammans med H.M. Drottningen, stiftelsens ordförande Carl-Gustaf Piehl och Stormästarens Prokurator Nils Magnusson
Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen. I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har Stiftelsen delat ut drygt 94 miljoner kronor till pediatrisk forskning. Stiftelsen kunde under år 2013 dela ut 15 miljoner kronor, varav till pediatrisk forskning 7,25 mkr. Stiftelsen är där-
med en av de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen till olika organisationer uppgick till drygt 7 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta Flickhem, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Unga Station inom Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år. Stiftelsen driver Kedjeboskolan söder om Fagersta till stöd för elever med särskilda behov och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna. Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.
Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272
Tidskrift för svenska frimurare orden | no 1 | 2014
Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 1 Årgång 87 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer v 19. Materialstopp den 31 mars 2014.
Prenumeration:
Helår 250:- Lösnummer 70:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress.
Innehåll Caritas i centrala Stockholm
4
Svensk frimurare ordförande mästare i London 6 Engelskt och svenskt – en frimurerisk jämförelse
8
Far och son med sekellång frimurarhistoria 12
Recension: Caritasboken
41
Ordens datasystem får ny struktur
42
S:t Nikolaus gav 20 000 kr till Attention
44
OHP:s Reflexioner
45
Lange 46 Notiser 46
Gustav Adolfsdagen firad i Lützen som för 100 år sedan
16
Konsert och föreläsning om Franz Liszt
Från Barmhärtighetsdirektoriets horisont 47
20
Korsord 48
Hemsida: www.frimurarorden.se
Frimurerisk historia på Filippinerna
22
Notiser 50
Jean Sibelius signerade frimurarmusik 24
Frimuraren för 70 år sedan
50
Vid adressändring: - kontakta din loge!
Unikt ämbetstecken i Karlskrona
27
Historisk tavla
28
Lyckad sammankomst för Caritas Borås
51
En vapensköld med dubbla bottnar
32
Nordiska Förstas högtidsdag
33
Vad är vänskap?
34
Vänskap inom Frimurare Orden
36
Sjömurarträffen 2014 i Finland
38
70 år som Frimurare
39
Från utlandet överförs 300 SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS
Frimuraren kan inte registrera adressändringar. Chefredaktör: Lars Billström Allégatan 74, 694 30 Hallsberg Tel 0582-168 10, 070-592 90 32 frimuraren@frimurarorden.se
Notiser 52 Från Ordens Kansli
52
2,7 miljoner till hjälporganisationer i Finland
54
Notiser 54 OSM:s krönika
55
Ansvarig utgivare: Lars Lindquist, SLL Redaktionskommitté: Lars Billström, ordförande Pierre Dunbar, SVEA Rolf Prag, SPL John Fahlnaes, GPL Lars Klingström, ÖPL Kjell Mazetti, ÖPL Bo Pettersson, VPL Björn Federley, SCF Svante Deljemark, MNPL Patrik Andersson, ÖNPL Grafisk form: Patrick Dunbar Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år
Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 pierre@dunbar.se Annonsmaterial skickas till: Pierre Dunbar Ripvägen 2 Strömma 1 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Omslag: En unik stockholmstavla, målad av en okänd konstnär omkring år 1700 visar, med utsikt från Slottsbacken, hur Bååtska palatset tog sig ut på den tiden. Foto: Bukowskis.
Hör av dig till Frimuraren! Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning! Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre. Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra. Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning i vår egen tidskrift. Skriv och berätta!
Kön ringlar sig lång, lång vid matutdelningen vid Klara kyrka.
Caritas på handgripligt sätt mitt i centrala Stockholm – Det här är frimureri. Det var den spontana kommentaren från bröder som anammat S:t Johanneslogen Adolf Fredriks uppmaning att hjälpa till med utdelning av mat till behövande i Stockholm.
D
et började vid en vanlig brödramåltid i Stamhuset. LarsOlof Olvhag hamnade brevid brodern Kalle Wretenblad som berättade om den fantastiska insats S:ta Clara kyrka, i centrala Stockholm, gör för behövande genom en behjärtansvärd insats med en daglig utdelning av mat och dryck till behövande. – Vid varje loge samlar vi in pengar till behövande, säger Lars-Olof. Slentrianmässigt lägger vi en tjuga, femtiolapp eller kanske en hundring. Sedan skänks normalt pengarna till något ”välgörande” och så känner vi oss nöjda!? Handgriplig Nu ställer bröderna upp handgripligt och hjälper till med verksamheten. I november startade man insatsen.
– Jag har under lång tid känt att vi som frimurare måste kunna göra något mer. Något mer handgripligt. Vara med och medverka i processen där hjälp och barmhärtighet behövs.
Borden dignar av skänkt mat, men allt går åt.
4
Där det krävs att vi ställer upp för våra medmänniskor. – Jag och Kalle gjorde ett ”studiebesök” vid kyrkan. Verksamheten var redan i full fart. – Kön av hungrande var redan lång. Det var åtskilliga, åtskilliga olika nationaliteter. Jag hade svårt att uppskatta hur många olika, men många var det. Det var hemlösa, asylsökande,
papperslösa och övriga som behövde hjälp med att stilla hungern. Genomslussningen till de olika ”utskänkningsstationerna” fungerade bra och gick i lugn och fin takt. Det fanns möjlighet för alla att välja mellan att få olika sallader, frukt, bröd, pasta, nudlar, fikabröd... Värdig Det syntes en nöjd min hos ”de behövande” när de fått sin tilldelning som sköttes otroligt fint av frivilliga och volontärer från kyrkan, och förmodligen viktigast av allt, fått en värdig medmänsklig kontakt med medmänniskor som bryr sig. Lars-Olof blev mycket imponerad och fascinerad av kyrkans insats och verksamhet. Och så föddes tanken att här borde bröder i Adolf Fredrik kunna medverka och få vara med i den dagliga hjälpverksamheten på ett påtagligt och mera handgripligt sätt. – Från början trodde jag att S:ta Clara kyrka även behövde hjälp med att finansiera inköp av maten som delas ut. Men så är det inte. De får mat från butiker, restauranger och bagerier och det hämtas varje morgon i god tid innan matutdelningen börjar klockan 10. Caritasmedel Vad de däremot behöver ekonomisk hjälp med är för inköp av exempelvis tallrikar och bestick. De behöver också ekonomisk hjälp för att kunna köpa ett tält som underlättar verksamheten under hösten och vintern. S:t Johanneslogen Adolf Fredrik bidrar nu med
Man arbetar i olika ”stationer”. Här delar bröderna Anders Werkl och Kalle Wretenblad ut bröd.
insamlade Caritasmedel att lösa detta. Det behövs dagligen tre bröder som kan vara en hjälpande hand till det fasta matteamet. Första dagen kom det 20 bröder för att hjälpa till! Vad man arbetar med är framplockning av insamlad mat och även övriga förberedelser. Sedan är man behjälplig vid utdelandet av mat till den ringlande kön av människor. Slutligen är det också ett efterarbete med att plocka undan och städa upp. Ödets lott – En bra sammanfattning kring aktiviteten med reflektioner är valda delar från det tal som Adolf Fredriks talman, Pär Bönnestig, höll strax efter brödernas insats vid kyrkan, berättar Kalle Wretenblad:
”För några veckor sedan var vi några bröder som fick möjligheten att vara med vid Klara kyrkas En Hjälpande Hand och dela ut mat till några av Stockholms alltför många hemlösa. Det behöver väl knappast sägas att det var en stark upplevelse för de flesta av oss. En upplevelse som också väckte diskussion och tankar. Vi mötte människor som var som alla andra. Några var tacksamma, några desperata, andra kunde inte bestämma sig vilken mat de ville ha, vissa tog för givet att de skulle få något, andra var kallt beräknande, några försökte sko sig och andra tog det som gavs, vissa skämdes medan andra tog det för vad det var. Tänk hur olika ödets lott faller. Runt Klara kyrkas något luggslitna men varma kyrka, köade ett hundratal människor med sitt bohag i slitna påsar och blå IKEA-kassar. De stoppade sin mat i slitna ryggsäckar och fortsatte vidare till kön där kaffe och kanelbulle serverades. I Lärkstaden passerade vi privata fyravåningshus där de inneboende troligen huserar i rum större än de flestas lägenheter. – Caritasaktiviteten i S:ta Clara kyrka är definitivt något som vi i Adolf Fredrik kommer att fortsätta med i organiserad form. Det är naturligtvis också möjligt att i stort sett vilken dag som helst komma till kyrkan och hjälpa till. Jag vet att det redan är bröder som spontant kommer dit och medverkar och att det varit mycket uppskattat, avslutar Lars-Olof. x
Många frivilliga behövs för att dela ut mat till den till synes aldrig sinande strömmen av behövande. I svart luva en av initiativtagarna, Lars-Olof Olvhag.
5
Text och foto: LARS BILLSTRÖM
Ture Magnusson på sin plats i öster som nyinstallerad ordförande mästare i London.
Svensk frimurare ordförande mästare i London Det hör inte till vanligheterna – om det någonsin har hänt tidigare, att en svensk frimurare installeras som ordförande mästare i en engelsk loge i England. Storsekreteraren i London kunde inte erinra sig att det skett tidigare. Men i vilket fall skrev Ture Magnusson från Karlstad en bit frimurarhistoria när han inför 2014 installerade sig som Worshipful Master.
N
aturligtvis har Ture gjort en karriär som medlem och ämbetsman i den engelska logen Aquila Lodge No 5189. Annars hade det varit en konstig utnämning. Innan Ture blev utsedd till blivande ordförande mästare, ”Master Elect” fungerade han som Senior Warden i sin engelska loge. Det motsvarar förste bevakande broder i Sverige. Ture blev frimurare i S:t Johannes-
logen S:t Carolus i Karlstad där han genom åren tjänstgjort som ceremonimästare, förste bevakande broder och deputerad mästare. Men hans arbete som dataprogrammerare inom bankvärlden förde honom ofta till London. Där var det naturligt att passa på att besöka loger. Det dröjde sedan inte länge innan Ture arrangerade en resa till London med logebesök för sina värmländska 6
bröder. 40 bröder från Karlstad nappade och följde med på resan. I samband med det arrangemanget kom Ture i kontakt med David Spencer-Phillips i Metropolitan Grand Lodge – Londons provinsialloge, fritt översatt. Ture blev invald som medlem i logen Aquila. Därmed tog utbytet med besök mellan London och Karlstad fart och har blivit en tradition vid det här laget.
Förra året besökte engelsmännen Karlstad och i år är det värmlandsbröderna som reser till London. Förra gången, 2012, var det 45 bröder från Karlstad som deltog. I år, redan den 2 maj, kan man förvänta sig ännu fler resenärer, nu när det är en svensk Worshipful Master som står som värd. Hemlig ritual Ett halvdussin svenska bröder hade också i egen regi passat på att åka till London i december för att hedra Ture med sin närvaro och få uppleva hur en installation går till i en engelsk loge. Alla fick dock inte uppleva riktigt allt. Förutom att en installation av en ordförande mästare i England skiljer sig en hel del från den i Sverige, är det så att en del av ritualen endast är tillgänglig för bröder som är eller har varit ordförande mästare. Övriga bröder får gå ut ur logelokalen i cirka 20 minuter. Vi var dock några svenskar som var ”past” som fick uppleva även den delen. Men vad som hände då, kan naturligtvis inte avslöjas. Annars är man väldigt noga i London när man tar emot främmande besökare. Till och med i programmet för Tures installation fanns en passus som manar till försiktighet. Där uppmanas bröderna att ta kontakt med Ordens storsekreterare ”before making any Masonic contact with members of overseas jurisdictions to ensure that the Masonry concerned is of a regular character and recognized by the United Grand Lodge of England”. Föranmälan Och att ta sig in i Freemasons’ Hall i London utan frimurarpass är näst intill omöjligt. Dessutom riskerar man att bli utestängd om man inte gått genom vår Ordens utrikesavdelning och blivit föranmäld. För den som vill resa över till Tures loge är den närmaste sammankomsten nu redan den 21 mars. Sedan har man fastlagda ordinarie loger första fredagen i maj och fjärde fredagen i september. Ture hälsar att alla svenska bröder som vill komma till hans loge är varmt och broderligen välkomna. Men vänta inte för länge. I det engelska systemet sitter en Worshipful Master på sin post endast ett år. x Text och foto: LARS BILLSTRÖM
Aquila Lodge, No. 5189 konstituerades 14 juli 1930. Nu leds den av en svensk.
Förra året tog Ture Magnusson med sig sina engelska bröder till Karlstad. Till höger om sig har han Femte fördelningens provinsialmästare Bo Ryderfelt, sin företrädare som Worshipful Master, Giuseppe Sorce, med ljusblå krage, samt David Specer-Phillips från Londons provinsialloge.
7
Engelskt och svenskt – en frimurerisk jämförelse Svenskt frimureri vilar på kristen grund. Systemet beskrivs ofta som unikt. Innebär det att vår värdegrund skiljer sig väsentligt från den som förekommer i internationellt frimureri?
En del dimmor över det engelska frimureriet skingrade Rune Carlsson när han jämförde detta med vårt eget. Något som också gav honom ett delvis nytt perspektiv på det svenska frimureriet. Faktagranskningen har författaren gjort med hjälp av i öppna handeln tillgänglig litteratur.
Storlogens ”Book of Constitutions” författades exempelvis av den presbyterianske prästen James Anderson. United Grand Lodge of England (UGLE) grundades 1813, genom en sammanslagning av två rivaliserande storloger, den ursprungliga, kallad the Moderns, och the Ancients, grundades 1751. Då slogs det fast att äkta, ursprungligt frimureri består av tre grader, inte fler, nämligen: Entered Apprentice, Fellow Craft och Master Mason, inkluderande the Supreme Order of the Holy Royal Arch. Sjätte sonen till Georg III, prins August Fredrik, Duke of Sussex, blev the Uniteds förste stormästare. Han var intresserad av och kunnig i bibliska och hebreiska studier. Detta intresse delade han med vår egen hertig Carl. För hertigen fanns förstås också andra, mer mystiska, källor att ösa ur.
E
n jämförelse mellan vårt och exempelvis engelskt frimureri borde kunna ge svar på det. Vi bör då också kunna få svar på om vi skiljer oss åt mest i fråga om form eller innehåll. För egen del har jag överraskats, i en sådan jämförelse, av att våra omhuldade symboler ibland tycks vara ”yta”, medan idéerna till avgörande del är hämtade från Bibeln – särskilt i England! Bibeln källa När frimureriet växte fram i Skottland och England i slutet av 1500-talet och fick fastare form i början av 1700-talet,
började kyrkan ifrågasättas. Det var en följd av reformationen, den vetenskapliga revolutionen och upplysningsidéerna. Kyrkans makt minskade och dess läror bröts mot andra intryck. Intresset för existentiella frågor minskade inte. Frimureriet blev ett forum för att odla detta intresse. Det kristna inflytandet upphörde naturligtvis inte. Bibeln var fortfarande en levande källa för kulturen och för hur livsfrågorna uppfattades. När den första storlogen grundades i London 1717, och när arbetet påbörjades för att ge logerna en gemensam ritual, var tongivande personer inom frimureriet väl insatta i den kristna förkunnelsen. 8
Olika slutsatser I England och Sverige drogs olika slutsatser av den ideologiska grunden. När UGLE grundades togs ett avgörande steg mot en sedan länge pågående ”avkristning”. I Sverige införde hertig Carl ett sammanhållet system med tio grader, där de första, arbetsgraderna, var inriktade mot Gamla testamentet och de senare, kapitelgraderna, mot Nya testamentet. Hertigen fick därmed också ett fastare grepp om hela det svenska frimureriet. Som samhället och lagarna såg ut på den tiden fanns inget alternativ till att beskriva hela systemet som vilande på kristen grund. Redan under början av 1700-talet
positiv, vilket bekräftas av att flera engelska kungar har varit stormästare i UGLE. Nuvarande stormästare är prins Edward, Duke of Kent, drottningens kusin. Förhållandena var likartade i Sverige. Från Adolf Fredrik till Gustav VI Adolf och Prins Bertil har stormästare i SFMO hämtats från kungahuset. Man kan fråga sig hur effektiv ”avkristningen” av det internationella frimureriet har varit. Det finns otaliga system, som tillämpas på olika sätt av ett större eller mindre antal medlemmar. Jag skall begränsa mig till att beskriva några engelska system.
The United Grand Lodge of Englands stamhus, The Freemasons’ Hall, på Great Queen Street 60 i London.
ansågs det angeläget att göra The Craft eller Blue lodges, frimureriets tre första grader, tillgängliga även för icke kristna medlemmar. Det underlättades av att ritualen huvudsakligen hämtade sin inspiration från motiv i Gamla testamentet och från symbolik hämtad från medeltida bygghyttor. I England öppnades logerna 1723 även för judar, muslimer och andra. Kristen bekännelse, som ursprungligen setts som självklar, ersattes av ett krav att erkänna en Supreme Being, ibland kallad The Great Architect of the Universe. Logelokalens bibel kunde när så var lämpligt ersättas av en annan Volume of the Sacred Law. Begreppet ”the Craft” syftar på arvet från de medeltida bygghyttorna. Kristna loger, som arbetar i grad ett till tre, brukar benämnas S:t Johannesloger. Att avgöra vilken Johannes det är fråga om, försvåras av att den första storlogen grundades på Johannes döparens dag, vid midsommar, men högtidsdagen firades på evangelistens dag, vid jul. Påvelig bulla En följd av att the Craft blev deistiskt var den bulla, som påven Clemens XII utfärdade 1738, som uppmanade katolska frimurare att lämna Orden. Den katolska kyrkans inställning till frimureriet har därefter varit negativ. Church of England har varit mera
Vänskapliga relationer Svenska Frimurare Orden, SFMO, har vänskapliga relationer med den förut nämnda UGLE. Den har över 250 000 medlemmar i över 8 000 loger och arbetar i grad ett till tre, utan krav på kristen bekännelse. Dessa grader utgör en grund för andra system, som ofta har en kristen inriktning. Ett system ”bortom” the Craft, The Holy Royal Arch, organiseras i Supreme Grand Royal Arch Chapter, vilket har nära samarbete, och gemensam högsta ledning, med UGLE. Det är också erkänt av SFMO. En Royal Arch Mason benämns Companion, vilket i England är den vedertagna titeln i ordnar där endast en grad förekommer. Påbyggnad Ritualens tema är fångarnas återkomst från Babylon till Jerusalem och Serub-
Fasadtavla under Freemasons’ Halls klocktorn.
9
babels andra tempel, alltså gammaltestamentligt. Ibland beskrivs denna grad som en höjdpunkt inom frimureriet. Royal Arch kan ses som en påbyggnad till tredje graden i the Craft. The Ancients gav den som en fjärde grad. Det godkändes inte av the Moderns, vilket ledde till att the Grand and Royal Chapter of the Royal Arch of Jerusalem grundades 1766; en direkt föregångare till nuvarande Chapter. Orden fick officiell och allmänt accepterad status i och med att UGLE grundades. Även andra graden kan sägas ha en påbyggnad, i graden Mark Master, men den förutsätter, liksom Royal Arch, innehav av tredje graden. Graden hör till de äldsta inom frimureriet och sägs vara mycket intressant. Temat är bygget av Salomos tempel. Graden anspelar också på hur de gamla stenmästarna valde symbol för att märka sina stenar. Ursprungligen gavs graden inom the Craft, som den fortfarande ges i Skottland. I England försvårades det på grund av UGLE:s statuter. Därför grundades där 1856 en Grand Lodge of Mark Master Masons. Den har två grader som ges i samma ceremoni: Mark Man och Mark Master Mason. Kan inte sökas Som antytts finns även kristna ordnar i England. SFMO har förbindelser med de så kallade Knights Templar genom Great Priory of England and Wales. Ordens fullständiga namn är: The United Religious, Military and Masonic
Orders of the Temple and of St. John of Jerusalem, Palestine, Rhodes and Malta. Temat är hämtat från korstågen. Medlemskap kan inte sökas, utan erhålls genom inbjudan, och förutsätter kristen tro och att man är Master Mason och Royal Arch Mason. Orden innehåller två grader: Knight Templar och Knight of Malta samt en passagegrad däremellan, Knight of St. Paul. Tempelriddare finns i många länder och i många olika system, med och utan anknytning till frimurare. De senare kan stå under ledning av en Grand Priory. Ytterligare system Ytterligare ett av SFMO erkänt system i England representeras av: Supreme Council 33˚ of the Ancient and Accepted Rite. Dess grad 4 till 18 ges lokalt i ett Chapter. Alla graderna ges vid samma tillfälle (numreringen börjar på 4, som
ljuset och det förlorade ordet. Kristen bekännelse förutsätts. Befordran till högre grader, som ges centralt, kan enbart erhållas av den som tjänstgjort som ordförande, Most Wise Sovereign, i ett Chapter. Grad 19 till 29 ges endast till namnet, samtidigt med grad 30, Grand Elected Knight Kadosh (av hebreiska ’helig’). Därefter följer grad 31, Grand Inspector Inquisitor Commander, grad 32, Sublime Prince of the Royal Secret, och för de högsta ämbetsmännen grad 33, Sovereign Grand Inspector General. Keith B. Jackson har i ”Beyond the Craft”, 2012, beskrivit de allmänt vedertagna ”tilläggsgraderna” i engelskt frimureri. Att avgöra om sådana hör till frimureriet eller inte kan vara vanskligt. 120 grader Jackson anser att det är väsentligt, att de på ett eller annat sätt bygger på
Skylt ovanför portalen på The Freemasons’s Hall.
fortsättning på grad 1-3 i the Craft). Grad 4 till 14 ges bara till namnet och 15 till 17 i förkortad form. Grad 18 kallas Rose Croix. Namnet används ibland för hela systemet. (Gradens fullständiga namn är Knight of the Pelican & Eagle and Sovereign Prince Rose Croix of H.R.D.M. – bokstäverna torde stå för Heredom; ett ord med oklar betydelse, men som ibland härleds från grekiska till ’heligt hus’.) Temat är en symbolisk vandring genom dödsskuggans dal, stödd av de tre teologiska dygderna, för att finna
the Craft och att de under lång tid har lockat tillräckligt många bröder att delta. Enligt hans uppskattning skulle en nitälskande broder med gott om tid, pengar, anseende och förbindelser kunna nå mer än 120 grader. Gemensamt för de flesta är att de innehåller ett moraliskt budskap. Han menar också, att vi i vårt sökande efter ”sanningen” aldrig får glömma att det är broderskap som ger frimureriet kraft och inspiration. Royal Arch och grad 18, Rose Croix, motsvarar ungefär den svenska grad VI. Inte till utformning, men för att 10
medge besöksrätt mellan systemen. Grad VII motsvarar grad 30-31 och grad VIII motsvarar grad 32. Besöksrätt i det Finländska 33-gradiga systemet stämmer inte riktigt med denna beskrivning. Frimurarpass och uppdatering rekommenderas. Bibelkoppling En annan engelsk författare, Mike Newill, har i ”Sacred Secrets”, 2012, gjort en ingående studie av kopplingen mellan Bibeln och ritualerna i engelskt frimureri. Han har funnit att av 39 böcker i Gamla testamentet (King James´ Bible) förekommer hänvisningar till 35 i frimureriska ritualer. Gamla testamentet har 929 kapitel, 331 har betydelse för ritualerna. Nämnda i ordning efter antalet hänvisningar förekommer sådana bland annat. till: Psaltaren, Andra Moseboken, Första Moseboken och Jesaja. Väsentligt underlag finns också i 1 Kung och 2 Krön. Nya testamentet har 260 kapitel. Innehållet i 140 förekommer i kristna ritualer. De flesta kopplingarna finns till: Matteusevangeliet, Lukasevangeliet, Uppenbarelseboken och Johannesevangeliet. Hänvisningar till Nya testamentet förekommer även i deistiska system; i grader, som till innehållet motsvarar våra arbetsgrader. Newill har hittat ett tjugotal bibelställen från Nya testamentet som förekommer i grader som inte förutsätter kristen bekännelse. Lika och olika Det finns likheter och olikheter mellan svenskt och engelskt frimureri. Skillnader i ritual och symbolik kan ibland vara stora. System och struktur skiljer sig åt mellan länderna. Möjligen är skillnaden i värdegrund mindre – vi tillhör ju samma kulturkrets; en kulturkrets där inflytelserna allt oftare är av gemensam natur. Våra värdegrunder är nog inte, totalt sett, så olika! Däremot kan individuella erfarenheter, preferenser och tolkningar göra att skillnaden blir stor mellan enskilda frimurares förhållningssätt – oavsett vilket system vi råkar tillhöra. Att ha kunskap om en värdegrund är en sak, att ha införlivat den i en helhetssyn, och att leva efter den, en annan. x Text: RUNE CARLSSON Foto: LARS BILLSTRÖM
Frimurarna i samhället Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.
Exray foto, Cecilia Österberg
Prinsessan Christina, Fru Magnuson, Frimurarestiftelsens Höga Beskyddare Stiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning.
Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse kan i dag årligen lämna bidrag på närmare 12 mkr; huvuddelen, 10,5 mkr, går till geriatrisk forskning. Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare stöds forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomarna) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak, samt omvårdnadsforskning, dvs. hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov. Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig. Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimuraresamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid en högtidlig utdelningsceremoni. Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning och vården av våra äldre. Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva.
Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700 - 0557
Far och son med sekellång frimurarhistoria Efter begravningen av Birger Dott, min mentor och företrädare som ordförande i brödraföreningen S:t Olof i Norrköping fick jag ta hand om hans frimurartillhörigheter.
J
ag granskade böcker och papper och fick i min hand en tunn svart mapp som visade sig innehålla en över 100 år lång frimurarhistoria i form av vackert snirkliga kallelser till receptioner, som prydligt i datumordning sparats i denna mapp. Det skulle visa sig att det inte bara var frimurarehistorien som var intressant för Robert och Birger Dott, även livet i den allmänna världen blev en spännande historia. Robert Julius Dott skådade ljuset i S:t Johanneslogen Oscar Fredrik i Norrköping den 19 oktober 1908. Född 1883 var han då 25 år gammal. Välutbildad ingenjör med arbetserfarenhet från Tyskland. Några år tidigare hade han anställts som verkstadsingenjör i Welander & Kellner, en firma som specialiserat sig på att konstruera och reparera textilmaskiner. När bolaget såldes och den delen av verksamheten upphörde startades Textilmaskiner AB, med Robert Dott som vd. Men inte bara som vd! I Jubileumsskriften utgiven 1948 kan man läsa: ”De första åren blev inte lätta, då Ingenjör Dott personligen fick tjänstgöra i verkstadens av bolaget nyinköpta lokaler vid Bredgatan 11 i Norrköping såsom direktör, arbetsledare, konstruktör, ritare, verkstadsoch experimentingenjör m.m. fram till 1922 då en verkstadsingenjör anställdes. I mer än 25 år ledde han sedan detta företag.” Frimurare i 42 år Hans frimurarehistoria blev lika framgångsrik. Han recipierade i medbrodersgraden den 3 oktober 1910, i S:t Johanneslogen Oscar Fredrik och blev mästare bara ett drygt halvår senare, den 15 maj 1911. Två år senare kallades han till S:t Andreaslogen Gyllene Gripen att tas emot i IV-V graden den 27 februari 1913 och efter bara 6 månader blev
Robert Dott fick grad X år 1933. 30 år senare fick hans son Birger samma grad.
han andreasmästare den 20 oktober 1913. Tiden som andreasmästare varade 1,5 år. Den nästan kaligrafiskt utformade kallelsen till ”C:. a. Ö:., 7:e graden” är daterad den 3 januari 1916 och receptionen genomfördes den 10 februari samma år i ÖPL, Östgöta Provinsialloge. Robert Dott utnämndes till den VIII graden i ÖPL 1918 och fick den 1 december samma år förtroende som andre skattmästare i S:t Johanneslogen Oscar Fredrik i Norrköping. Han recipierades i ÖPL grad VIII den 11 mars 1919. ”Wärdighet” Den 15 mars 1925 inbjöds han att komma till sammankomst i grad IX för att ”emottaga sin nya wärdighet som Kommendör i Ordenssamfundet” och åtta år senare nådde han den högsta graden, eller som det stod i minnesrunan, pryddes med purpurbandet som Riddare av Hjulet med valspråket 12
Sonen Birger Dott år 1963 efter att han fått grad X och utsetts till bevakande broder i Brödraföreningen S:t Olof.
Rättfärdighet, Dygd. Uppdraget andre skattmästare i Oscar Fredrik blev snart förste skattmästare och han hade kvar ämbetet till 1936, totalt en ämbetsperiod på 18 år. I den allmänna världen bildade han familj med Siri och fick tre döttrar och som yngst i barnaskaran sonen Birger som skulle ikläda sig faderns mantel både i den allmänna världen och i frimureriet. Sonen följde i spåren Birger Robert Dott föddes den 25 maj 1920 och utbildades till att följa i faderns fotspår. Han blev civilingenjör vid KTH, en utbildning som bekostades av fadern och anställdes vid Textilmaskiner AB som chefsassistent 1945. Han blev också ledamot av bolagets styrelse. Några år senare överlämnade Robert Dott hela ansvaret till sonen Birger på grund av ohälsa och Robert nedlade sina jordiska verktyg den 19 oktober 1950.
Dessförinnan hade han emellertid lotsat sin son Birger fram till ljuset i Oscar Fredrik redan 1941. Birger var då bara 21 år gammal, en ovanligt ung frimurare med sin far och Frans Ljungberg som faddrar. Om Robert Dotts frimurarekarriär varit rak var sonens spikrak. Birger Dott fick andra graden 20 oktober 1942, blev mästare i Oscar Fredrik den 9 november 1943 och förpassades till andreasfrimureriet i Linköping den 11 september 1944. Han togs emot i lärlinge-medbrodersgraden den 1 februari 1945 och blev andreasmästare 26 november 1945. Liksom för fadern blev tiden i andreasfrimureriet kort. Fyllig ämbetshistorik Hans ämbetshistorik började 1946 då han blev andre ceremonimästare, CM, och från 1952 fram till 1956 förste CM i moderlogen Oscar Fredrik. Under tiden blev han utnämnd till kapitlets grad VII år 1947 och fick graden den 15 februari 1948. Två år senare recipierades han i grad VIII och i april 1957 fick han grad IX i Östgöta provinsialloge. Den 23 december 1952 utnämnde Stormästaren Birger Dott att vara ledamot för VIII graden i ”Östgöta Provinsial Loges Provinsial Direktorium” för tiden 1953 – 1958. I ett brev från 29 december 1958 skriver dåvarande provinsialmästaren Gustaf Smith: ”är
I företagets jubileumsbok finns en bild av den unge chefsassistenten Birger Dott som bara några år senare fick ta över hela ansvaret för Textilmaskiner.
En tunn svart mapp innehöll de kaligrafiskt vackra kallelserna till far och sons receptioner under en sekellång frimurarhistoria.
det kärt att härmed få betyga Dig Provinsiallogens och min egen varma och broderliga tacksamhet för det intresserade och skickliga arbete, Du nedlagt under de sex år som förflutit.” Han hoppas också få fortsatt tillgivenhet för vår Orden och dess arbete. Birger Dotts ämbetsmannagärning fortsatte som andre talman i Oscar Fredrik 1955 – 1958, förste bevakande broder 1962. Vice ordförande i Andreasföreningen S:t Olof 1962 – 1964. Detta år utnämndes han och installerade sig som ordförande för Andreasföreningen S:t Olof. Utnämningsbrevet daterat den 28 januari 1964 gäller från den 1 februari. Något slutdatum finns inte. Han efterträdde kapten Lundgren som efter bara två år begärde att få avgå på grund av ohälsa. Birger Dott fortsatte också att vara engagerad i Östgöta Provinsialloge som överbevakande broder 1965 till 1972 då han utsågs till stewardsmästare fram till 1975. Textilkrasch Samtidigt som han inträdde i faderns firma ingick han äktenskap med Ulla, och de fick fyra döttrar. Ullas tvillingsyster Brita var gift med Rune Advall, också han frimurare och de blev mycket goda vänner och bröder genom åren. När det sedan gick utför för textilbranschen i Sveriges Manchester, som Norrköping kallades så drabbades 13
Birger Dotts firma allvarligt. Han var specialist på textilmaskiner, och i samma takt som textilfabrikerna lades ner, den sista kallades YFA-kraschen 1974, så miste Birger Dott och Textilmaskiner AB sina kunder. Konkursen kom redan 1972 och Birger Dott drabbades också personligt, inte bara med att han miste sin del av aktiekapitalet utan också arbetet. Under ett antal år veckopendlade han till Stockholm. Han arbetade då som säljare i ett företag som ägdes av en frimurarebroder och bodde i rum och små lägenheter i villor i södra Stockholm. Han berättade vid något tillfälle att han besökte Stamhuset, men det var inte riktigt det samma som att besöka loge och andreasförening i Norrköping. 1980, 60 år gammal lämnade han arbetslivet för gott. Entledigad På grund av konkursen fick Birger Dott sluta som ordförande i Andreasföreningen S:t Olof. Bröder i Norrköping upplevde att han blev ombedd att träda tillbaka, men medlemmarna i S:t Olof ville ha honom kvar. Det har varit svårt att få fram bakgrunden till detta eller vilka som låg bakom. I brevet till Prins Bertil med begäran om entledigande anger Birger Dott som skäl arbetsresor utomlands, men familjen kan inte påminna sig att han i större utsträckning än tidigare haft utlands-
Det lär inte finns många som har dubbla sköldar i ämbetsmannakedjan, såsom Birger Dott.
resor vid denna tid. Det måste ha varit den verkligt stora sorgen för Birger Dott att tvingas bort från även denna del av sitt livsverk. Han hade varit ämbetsman i 18 år varav två år som vice ordförande och 10 år som ordförande i S:t Olof och kunde ha stannat kvar så länge han orkade och ville, enligt den tidens regler. Trots det lät han aldrig
bitter över det som hände och han skulle bli upprättad. Upprättad och belönad Under åren mellan 1974 och 1980 leddes arbetet i S:t Olof av Allan Törner och sedan tog Per Engberg vid. Han blev emellertid utnämnd till Ordens överarkitekt och Riddare och kom-
Robert Julius Dott Född den 4 mars 1883 Recipierar i St Johanneslogen Oscar Fredrik den 19 0ktober 1908 1910 09 27 Kallas att recipieras i grad II i OF den 3 oktober 1910 1913 02 19 Kallas till reception i grad IV-V den 27 feb 1913 1913 10 07 Kallas till reception i grad VI den 20 oktober 1913 1916 01 30 Kallas till reception i grad VII den 10 feb 1916 1919 02 11 Kallas att recipiera i grad VIII den 11 mars 1919 1925 03 15 Kallas att recipiera i grad IX den 27 april 1925 1933 02 21 Kallas att recipiera i grad X den 11 mars 1933 Birger Robert Dott Född den 25 maj 1920 Recipierar i St Johanneslogen Oscar Fredrik den 16 december 1941. 1942 10 20 Kallas att recipiera i grad II den 20 oktober 1942 1943 10 19 Kallas att recipiera i grad III i Oscar Fredrik 1945 01 11 Kallas att recipiera i grad IV-V den 1 feb 1945. 1945 11 04 Kallas att recipiera i grad VI i Gyllene Gripen 26 nov 1945 1947 12 12 Utnämnd till Riddare av Öster grad VII. Rolf von Heidenstam/Sten Fallenius 1947 12 22 Får brev om reception den 14 feb eller 6 november 1948 1948 01 07 Vill recipiera i grad VII den 14 februari 1948 1948 01 12 Kallas att recipiera den 14 feb 1948 1950 01 00 Utnämnd till Tempelriddare Rolf von Heidenstam/Sten Fallenius 1951 01 02 Förslag till rec i grad VIII. 18 feb eller 17 mars 1951 1951 01 24 Kallad till rec i R:,a W:. dvs grad VIII den 14 feb 1951 1953 01 17 Utnämnd till ledamot för grad VIII i ÖPL Provinsialdirektoriet 1956 12 00 Utnämnd till Tempelkommendör IX Rolf von Heidenstam/Erik Böttiger 1957 03 14 Kallas till reception i grad IX den 14 april 1957 1958 12 29. Brev från Gustaf Smith med tack för tilländalupen mandatperiod. 1962 12 00 Utnämnd till Tempelprefekt Erik Böttiger / Sven Svedin 1962 12 12 Kallas till reception i grad X den 12 januari 1963. 1988 10 22. Installerade sig som O i Andreasföreningen St Olof 1993 11 01 Entledigad som O i Brf St Olof. 14
mendör med Röda Korset 1988 och behövde en ersättare. Den som då utsågs till ordförande valde av olika skäl att inte tillträda och på Per Engbergs förslag och till brödernas stora glädje fick Birger Dott en ny ämbetsperiod som ordförande. Detta var en upprättelse och en glädjande återkomst. Dessutom är det ovanligt att man har två ämbetsperioder som ordförande i samma enhet. När jag frågat om detta är det bara någon enstaka broder som kunnat påminna sig att det hänt vid något annat tillfälle. Under de år som följde utvecklades Andreasföreningen S:t Olof till att bli brödraförening och att inte bara arbeta i andreasskedet utan också i kapitelfrimureriet eftersom man fick samlas i både VII:e och VIII:e graden. Premiärsammankomsten i grad VII ägde rum 1991 och förutom många Norrköpingsbröder fanns många prominenta gäster med ÖPL:s provinsialmästare Anders Fahlman i spetsen. I mars 1992 hölls första sammankomsten i grad VIII med dåvarande Ordens högste prelat biskop Sven Lindegård som föredragshållare. Medalj Belöningen kom år 1993 när Birger Dott, denna gång frivilligt, överlämnat ordförandeklubban till sin vice ordförande, Tomas Wändahl. Birger Dott fick då ta emot Prins Bertils Frimuraremedalj av provinsialmästare Anders Fahlman som tack för sin långa ämbetsmannagärning i Norrköpingsfrimureriet och Östgöta Provinsialloge. Birger Dott lade 90 år gammal ner sina jordiska verktyg den 8 september 2010 och begravdes under frimurarnas bårtäcke med ett stort antal bröder stödjande de närmast sörjande, änkan och fyra döttrar med respektive. Därmed avslutades en sekellång frimurarhistoria eftersom Birger Dott inte fick någon son och att ingen av svärsönerna kände sig manad att följa i svärfaderns fotspår. Men hans minne och gärning, både i den allmänna världen och inom frimureriet i östgötaprovinsen, lever kvar i det leende Norrköpingsfrimureri som Birger Dott var en av grundarna till. x Text och foto: KJELL MAZETTI
Kalmarbröder i Gustav Adolfs-kapellet i Lützen.
Gustav Adolfsdagen blev firad i Med samma resa som för 100 år År 1913 reste bröder från Kalmar till Lützen på Gustav Adolfsdagen den 6 november. På hundraårsdagen av resan, förra året, gjorde nya bröder från Kalmar om samma resa. Så likt företrädarnas program som möjligt
D
en allra första resan som genomfördes 1913 under ledning av dåvarande ordförande mästaren Per Valerius Olsson, sedermera Riddare och kommendör med Röda korset och Ordens högste prelat. Lützendagen 6 november innehöll bland annat andakt i Gustav Adolfskapellet och kransnedläggning vid minnesmonumentet. Därefter begav sig 1913 års bröder iväg för att mottas i S:t Johanneslogen Zorobabel og Frederik til det kronede Haab i Köpenhamn. Då inleddes en vänskap mellan logerna som bestått i 100 år. Så naturligtvis firades en ”festloge”
tillsammans i Köpenhamn på hemvägen till Kalmar, precis som för 100 år sedan. Bröderna från Kalmar tillhör naturligtvis S:t Andreaslogen Gustav Adolf Flyttad högtidsdag På grund av resan kunde logen inte fria sin högtidsdag förra året på den ordinarie dagen den 6 november. Då befann sig inte mindre än 48 av bröderna i Lützen till minne av resan 1913. Logen hade dock fått dispens av ordensledningen och högtidsdagen firades istället den 26 oktober. S:t Andreaslogen Gustav Adolf har fått sitt namn efter konung Gustav II Adolf. 16
I Kalmarbrödernas ansökan 1877 om att få bilda en skotsk andreasloge står följande angående namnet: ”… att ifrågavarande nya Loge måtte bära namnet Gustav Adolf, ej mindre till en åminnelse af den store konung som kämpat och dött för ljusets seger över mörkret och hvilken i våra nejder utfört sin första vapenbragd…”. Ansökan bifölls. Konung Gustav II Adolf kämpade och dog för ljusets seger över mörkret 1632, i den tidens anda och för det ändamål han var utvald till. S:t Andreaslogen Gustav Adolfs valspråk är ”Från Mörker Till Ljus”, ett mycket lämpligt dubbelbottnat valspråk för logen. Första resan Den allra första resan till Lützen med deltagande i minnesfesten den 6 no-
vember till konung Gustav II Adolfs minne och slaget vid Lützen den 6 november 1632, genomfördes 1913 under ledning av dåvarande ordförande mästaren Per Valerius Olsson. Lützendagen 1913 innehöll andakt i Gustav Adolfskapellet, kransnedläggning vid minnesmonumentet, högstämda tal och med telegram som avsändes till konung Gustav V. Lützendagen avslutades med en minnesfest på ”Rother Löwe”. Därefter begav sig resesällskapet iväg för att den 8 november 1913 hjärtligen och broderligen mottas i S:t Johanneslogen Zorobabel og Frederik til det kronede Haab i Köpenhamn. Fler resor Kontinuerligt har resor genomförts till dessa mål i mer eller mindre organiserade former genom åren. Under ledning av ordförande mästaren, OM, Einar Svensson genomfördes en liknande resa till Lützen 1973, för att fira 60-årsminnet av den första resan. Prosten Einar Svensson var logens OM under 26 år och erhöll Ordens Hederstecken för sin frimurargärning. År 2003 genomfördes ännu en resa
Lützen sedan under ledning av dåvarande OM Jan Gustavsson. Jans son Per är idag en av logens ceremonimästare. Jan Gustavsson var Gustav Adolfs OM mellan åren 1998 till 2004 och även andre kansler i Skånska Provinsiallogen.
1913 års resenärer framför minnesmonumentet i Lützen.
var Gustav Adolfs OM i 36 år och var den som för exakt 100 år sedan gjorde den första resan till Lützen och Köpenhamn tillsammans med 58 bröder. Under färden utdelades också årets lilla minnesbok som framställts inför denna resa. Kungens likbord Tidigt påföljande morgon den 6 november – Gustav Adolfsdagen, anträddes så färden till en av denna resa två huvudmål, Lützen! Under nerfärden berättade bröderna Nils-Fredrik Aurelius och Håkan Strålenstam om det trettioåriga kriget och slaget vid Lützen.
Dagens högtidligheter inleddes med en kort gudstjänst i kyrkan i Meuchen. Det var hit konung Gustav II Adolfs kropp fördes efter det han fallit på slagfältet. I kyrkans förvar finns det bord på vilket konungens kropp vilat på under rengöringen och iordningsställandet inför sin vidare färd mot Sverige. I kyrkans nedre del finns i golvet en ”relikgömma” med enligt uppgift rester från denna rengöring. Seklets vingslag Under färden till minneshögtiden i Lützen berättade doktor Inger Schuberth kort om de platser vi passerade och något om slaget och om varför
Dagens bröder framför samma monument som på bilden ovan.
2013 års resa I den tidiga morgontimman den 5 november styrde 48 Kalmarbröder sin färd mot Lützen. Skulle Lützendimman finnas därnere som denna dis- och regntunga morgon i Kalmar? Färden gick snabbt genom Blekinge och genom Skåne över Öresundsbron till dagens etappmål Berlin. Under denna första dagsetapp berättade förre OM i Gustav Adolf, Bertil Danielsson, om Per Valerius Olsson om hans liv och leverne. Per Valerius Olsson 17
ning på ”Roter Löwe”. Här på Gasthof Roter Löwe höll även 1913 års resenärer sin minnesfest och nu fick vi delta i en mottagning i samma lokal. Efter en lunch vidtog ”Grusswort” det vill säga hälsningar och gåvoutdelande. Från oss Kalmarbröder talade jag och överlämnade gåvor till barndaghemmet Gustav Adolfs Haus. Under några logsammankomster i höst har Caritasinsamlingen delats mellan gåvan till barndaghemmet och vår egen Caritasverksamhet. Vidare överlämnades en penninggåva till Lützenfonden och Inger Schuberth, som skall användas till restaureringen av altartavlan i kapellet. Därefter avslutades festligheten med kaffe och den legendariska tårtbuffén som Lützens kvinnor bakat. Inger Schubert medverkade därefter direkt i Sveriges Radio under festligheten och berättade om detta firande i radioprogrammet ”Nordegren & Epstein” i P 1 Det stora engagemang som ägnas denna minnesfest kan ej i ord beskrivas, utan det var en total upplevelse av stora mått för oss alla tillresta bröder att få vara med om. – Men den berömda dimman, den saknades denna sjätte novemberdag!
Bertil Danielsson och Ingemar Jonsson lägger ner en krans vid Gustav II Adolfs minnessten i Lützen, märkt G A 1632.
Gustav II Adolfs minne fortlevande lever så starkt i Lützen. Hon är författare till den läsvärda boken ”Lützen – på spaning efter ett minne”. Väl framme tog vi plats i det välfyllda kapellet och minnesgudstjänsten som hölls på så väl svenska som tyska kunde ta sin början. Det var en högtidlig och värdig andakt och seklets vingslag kändes påtagliga. Det var stort att få vara med om detta 100 år efter Kalmarbrödernas första besök 1913. Ännu påtagligare blev det vid kransnedläggningen. Efter att ha sett foton från 1913 och att nu få vara med om
detsamma var ännu större. En krans med blågula band hade nu som då tagits med från Kalmar och tillsammans med Andreaslogens röda band med dess text ”S:t Andreaslogen Gustav Adolf 1913-2013 Kalmar” kunde förre OM Bertil Danielsson tillsammans med mig nedlägga denna krans vid minnesplatsen med dess sten och inskription G A 1632. Roter Löwe Allt blev så lika som möjligt som för 100 år sedan. Efter fotografering ställdes kosan till borgmästarens mottag18
Z&F i Köpenhamn S:t Andreaslogen Gustav Adolf i Kalmar har i etthundra år haft nära och kära förbindelser med den danska logen, Sankt Johanneslogen Zorobabel og Frederik til det kronede Haab, Z&F, allt sedan första besöket 1913 under hemresan från Lützen. Det är en mycket stor förmån att få ha en vänloge i ett annat brodersland. Att dessutom detta band finns mellan en Andreasloge och en Johannesloge är kanske rent av unikt, i alla fall vad längden beträffar. Andreaslogen Gustav Adolf och Z&F har allt sedan 1913 flitigt besökt varandra under åren. Våra kära danska Z&F-bröder hade anordnat en festloge till denna vår gemensamma minnesfest. En högtidlig instruktionsloge avhölls med tal av undertecknad om Konung Gustav II Adolfs roll för trosfriheten, hertig Carls roll för frimureriet och det svenska systemet i synnerhet. Instruktionen på danska hölls av brodern Jörgen Hammelboe, från logen Kosmos i Helsingör. Sång och musik med svenska förtecken förstärk-
te denna afton som leddes av Andre deputerade mästaren Jens Just, som vid de senaste högtidsdagarna i Gustav Adolf representerat Z&F. Brödragemenskapen En storstilad fest vidtog och brödragemenskapen kände nu som då inga gränser. Efter måltiden talade Z&F OM Ieuan Hughes bland annat om våra mångåriga vänskapliga förbindelser. I mitt svarstal berördes resorna till Lützen och Z&F under ledning av dåvarande OM Per Valerius Olsson 1913 och samma resa under ledning av OM Jan Gustavsson 2003. Inledningen och avslutet på mitt svarstal var Per Valerius Olsson ord. Detta tal finns invid Kalmarbrödernas gåva från 1913, den snidade brödrabägaren i ek från det danska skeppet Enigheden som sjönk i Kalmarsund 1679. Vår 100-årsgåva till våra danska bröder var från det småländska glasriket, en trekantig glasskål med inskriptionen ”Till minnet av 100-årig brödragemenskap 1913-2013 från S:t Andreaslogen Gustav Adolf 2013-11-07” samt med våra båda logers vapensköldar inblästrade. Dagen efter denna magnifika festloge fick deltagarna en gedigen genomgång och rundvandring i den Danske Frimurerordens Stamhus av kunniga guider. Vi kunde inget annat än stort imponeras över byggnadens vackra innehåll och utformning. Efter rundvandringen kunde vi, med Per Valerius Olssons ord, ”återvända till vår hembygd kring den gamla unionsstaden”. Uppföljning Andreaslogens resa till Lützen till minnet av den första resan 1913 följdes upp med ett föredrag med historikern vid Kalmar Länsmuseum, Peter Danielsson. Ämnet var ”Gustav II Adolf – en modern samhällsbyggare i stormaktstappning”. Detta var ett synnerligen uppskattat föredrag som ett stort antal bröder med anhöriga tog del av. Peter Danielsson berättade om kungen som byggde landet bl a tillsammans med Axel Oxelstjärna. Efter en belysning av krigen under Gustav II Adolfs år gavs en intressant bild av konungens sätt att regera och återupprätta ett illa medfaret land. Det som präglar Sverige som nation idag, lade Gustav II Adolf och
I kyrkan i Meuchen har man bevarat den bordsskiva på vilken Gustav II Adolf balsamerades före transporten hem till Sverige.
Under den här luckan i kyrkans golv lär resterna från Gustav II Adolfs balsamering ligga förvarande.
Axel Oxelstjärna grunden för inklusive bildandet av nya städer och universitet i Sverige och runt Östersjön. Klart kan konstateras att resorna ger starka intryck av att Gustav II Adolfsminnet alltjämt är levande och brödragemenskapen med Z&F inspirerande och utvecklande för nya generationer. Kalmarbrödernas återkommande re19
sor kan sammanfattas i – kärleken till Lützen och kärleken till Sankt Johanneslogen Zorobabel og Frederik til det kronede Haab, dessa två ”består som hälleberget”. x Text: INGEMAR JONSSON Foto: DANIEL GYLLANDER
Franz Liszt intresserade forskningsloge i Rom Anders Gabriel Sundström vid flygeln.
Franz Liszts 200-åriga födelsedag firades år 2011 världen över och firandet ger fortfarande ”ringar på vattnet”. Mariehamnsbrodern Anders Gabriel Sundström, pianist och musikhistoriker gav både i Stockholm, Helsingfors och Karlstad en kombinerad föreställning bestående av en Lisztkonsert och ett föredrag om hans liv, karriär, musik och frimuraröde. En artikel om Liszt som frimurare publicerades därefter i Acta Masonica Scandinavicas årsbok i Köpenhamn och i en engelsk version i AQC:s, Ars Quatuor Coronatorum, årsbok i London. Som ett resultat av artikeln i AQC blev Anders Gabriel Sundström förra året inbjuden till musikforskarlogen Santa Cecilia i Rom, som lyder under Gran Loggia Regolare d´Italia. Här berättar han om besöket.
S
anta Cecilias medlemmar består av yrkesmusiker, operasångare och musikälskare och dess ordförande mästare var förra året engelsmannen John Wade som är doktor i latin och grekiska vid universitetet i Sheffield. Han har också lett den brittiska forskningslogen AQC Lodge No. 2076 i London och fungerar nu som redaktör för AQCs årsbok. Man bad mig tala om Liszt och Sibelius och att som illustration till mitt föredrag spela musik av dessa två tonsättare – Liszt som blev frimurare
1841 vid 29 års ålder och Sibelius som blev frimurare 1922 vid 57 års ålder. Ålderns höst Även om båda var aktiva som frimurare under sina första år inom brödraskapet för att senare inte vara det så bröt de aldrig med frimureriet. På sin ålders höst uppmuntrade till exempel Liszt unga pianoelever att bli frimurare och Sibelius var formellt stororganist i Finska Storlogen livet ut, alltså ända till 1957. I jämförelse med de storslagna fri20
murarpalats och salar som frimurare i det svenska systemet vistas i var Santa Cecilias lokaler mycket blygsamma inrymda i en lägenhet i ett hyreshus i Roms utkant – men ytterst smakfullt inredda, bland annat med vackra standar med Mozarts och Leonardo da Vincis namn. Som påminnelse och inspiration står omedelbart innanför entrén en Tempelriddare. Som besökare påminns man därmed om de mytomspunna Malteserriddarnas fantasieggande hjältedåd genom historien. Malteserorden Malteserorden – som egentligen heter Den suveräna militära hospitalsorden av Sankt Johannes av Jerusalem, av Rhodos och av Malta – även kal�lad Johanniterorden – grundades 1099 i Jerusalem och är en romersk-katolsk riddarorden som tog som sin huvudsakliga uppgift att hjälpa sjuka och de pilgrimer och korsfarare som kom från Europa till Palestina. År 1113 erkändes orden av påven. Orden utvecklade även en militär
del, som snart kom att spela en aktiv och viktig roll i kampen mellan muslimer och kristna i Medelhavsområdet. Bland annat byggde orden sin egen flotta för att kunna skydda kristna köpmän från muslimska pirater samtidigt som de själva ägnade sig åt sjöröveri för att motverka muselmanernas framfart. Efter att ha tvingats bort från Det Heliga Landet fick Johanniterorden ett fäste på Rhodos. Men en muslimsk armé på 140 000 man jagade efter sex månaders belägring år 1522 bort Johanniterorden också från Rhodos och litet senare, år 1530, erhöll orden av den spanske kejsaren Karl V ön Malta som sitt eget territorium där de blev kvar tills Napoleon fördrev dem 1798. Det är efter att de fann en fristad på Malta som vi har namnet Malteserriddare. Sedan 1834 ligger Malteserordens högkvarter i Rom och sedan dess ägnar sig orden – som numera utgör en del av den italienska armén - uteslutande åt sjukvård i både fred och i krig. Intressant är att trots att man inte längre innehar något territorium har man observationsstatus i Förenta Nationerna och erkänns som suverän av ett stort antal stater. Fransk poesi Under betryggande skydd av malteserriddaren och bröder från Italien och England levererade jag så mitt föredrag och spelade ett stycke av Liszt inspirerat av fransk poesi (jag hade förberett ett stycke inspirerat av italiensk skulptur, men salen var för liten för detta stora stycke) och två stycken av Sibelius, inspirerade av finsk natur. Omedelbart efter föredraget – som ska publiceras i år i den italienska årsboken De Hominis dignintate* 2014 ställde några av bröderna flera mycket intressanta, intelligenta och kunniga frågor och ett lärt samtal avrundade den nordlige gästens föredrag. Bland annat frågade man om frimureriet möjligen bidrog till att förändra Liszts musik, något jag inte trodde, men möjligt är ändå att det allvar som utgör en av frimureriets hörnstenar och de stora tidlösa existentiella frågor som återfinns där – till exempel frågan om hur man bör leva sitt liv – på ett * De Hominis dignitate (Om människans värdighet), är titeln på en berömd avhandling av den italienske renässansfilosofen Pico della Mirandola, och avhandlingen inleds med orden: "Ett stort under är människan...."
Vid entrén bekantade sig Anders Gabriel Sundström med en tempelriddare.
mer allmänt plan bidrog till att fördjupa Liszts musik. Pianovirtuosen Den store pianovirtuosen skrev ju himlastormande pianomusik, senare skrev han storslagna orkesterverk och under sin sista fas skrev han en rad verkligt stora allvarliga djupa kyrkomusikaliska verk med en speltid på två till tre timmar vardera. Möjligen bidrog frimureriets symbolik och frågeställningar och de djupt bildade människor han träffade i de frimureriska kretsarna till att dessa kyrkomusikaliska verk blev just så allvarliga som de faktiskt blev. En annan fråga gällde just kopplingen allvar och musik och där berättade jag bland annat om hur Franz Schubert en gång hade funderat över 21
detta och kommit fram till att all musik – all god musik – alltid är allvarlig. Inte så att all god musik är tungsint, sorgsam och tankfull, men att all god musik – glad eller allvarlig – alltid bär på en värdighet. Takterrass Efter den givande och trevliga logesammankomsten som varade omkring två timmar, blev jag och min hustru tillsammans med de övriga bröderna och deras fruar bjudna på en härlig fest uppe på takterrassen till ett hus mitt i Rom. Med en hänförande utsikt över det väldiga Viktor Emanuelemonumentet på ena sidan och Vatikanen på den andra och hela Rom, åt drack och umgicks på det härligaste sätt ett hundratal glada och pratsamma människor i
den makalösa solnedgången och en bit in på småtimmarna. Under våra sex dagar i Rom hann min hustru och jag uppleva bland Piazza Navona (där vi lyssnade till en fin barockkonsert i kyrkan Sant Agnese in Agone), den hänförande utsikten över hela Rom från Peterskyrkans kupol och Villa d´Estes sagolika fontäner och pinjer som inspirerade Liszt till tre av hans mästerverk. Föredragshållare Här skulle jag nu vilja fästa alla frimurares uppmärksamhet på ett föredrag som torde kunna dra till sig flera förfrågningar. Broder John Wade har under flera års tid och på många håll i världen hållit föredraget ”Go and Do Thou Likewise” (United Grand Lodge of England, Prestonian lecture). Föredraget handlar om frimureriska processioner i England från tidigt 1700-tal till vår egen tid och handlar egentligen om mötet mellan frimurarna och allmänheten - om hur lyckosamt det ibland har varit. Till exempel att frimurare lade grundstenen till Covent Gardenoperan i London och om de problem som funnits (till exempel hånprocessioner mot frimurarna på gator och torg) och om vilka problem som finns idag och om vad man skulle kunna göra i framtiden för att förändra till det bättre. Om någon loge eller brödraförening i landet eller forskningslogen Eckleff skulle känna sig intresserade kan ni nå Dr. Wade på hans e-postadress : j.wade@sheffield.ac.uk Och om någon loge eller brödraförening skulle vilja ha ett föredrag med musikinslag – samt/eller välgörenhetskonsert – så kan ni kontakta mig: andersgs@aland.net Avslutningsvis skulle jag vilja uttrycka stor tacksamhet och glädje över den gemenskap och de goda samtal som jag med jämna mellanrum får uppleva med frimurare från när och fjärran, allt från trevliga sammankomster i min hemmaloge i Mariehamn där jag ofta lyssnat till hörvärda tal, till intressanta och givande möten med frimurarbröder på olika håll i Sverige och Finland. x Text: ANDERS GABRIEL SUNDSTRÖM Foto: BO PETTERSSON och privat bild
En gruppbild på reskamraterna. Men de hade bråttom att bada, så bara huvudena syns som ljusa prickar.
Rapport från Filippinerna: Här arkebuserades bröderna Fotoförbud! Fotografering förbjuden, stod överallt att läsa på historiska museet i Manila. Men Pelle Mohlin, broder i VIII:e graden, vår reseledare, tvekade inte. Han höjde sin kamera och blixtrade.
V
i 50 reskamrater minns vad det stora dockskåpet visade - Johanneslogen i Manila år 1912! Alla johanneslogens hemliga ri22
ter fanns här i detalj avbildade. Grad I, II och III i samma rum! Lyckligtvis blev Pelles bilder alldeles suddiga.
Skolkören från Tacloban- vilka röster, vilken sångglädje!
kor. För en stund glömde vi resans tema - Andra världskriget. Ofattbart grymt, långt, meningslöst. Då miljoner lemlästades och dödades, även här i paradiset. Tyfonen Jag tänker ofta på paradiset vi besökt. Men, plötsligt stannar jag upp, vid min ”Frimurare i Filippinerna” - På min dator knappar jag in: http://www.philippinemasonry.org och läser, men inte allt, här finns väldigt mycket: År 1856 grundades Filippinernas frimureri, trots motstånd från katolska kyrkan och Spanien, som hade makten över landet. År 1896 förbjöds frimureri och 13 bröder arkebuserades, bland dem ledaren Jose Rizal. Revolution utbröt och den följdes av spansk-amerikanska kriget. Och frimureriet uppstod åter. I vår tid är många av landets ledande män frimurare. Leyte Så lämnade vi Manila för att besöka ön Leyte, där amerikanarnas general MacArthur landsteg 1944 och återerövrade landet från japanerna. Vilket paradis! Fruktbart, blomstrande. De vänligaste och vackraste männis-
tidning: - Tacloban i Filippinerna drabbat av historiens värsta tyfon, hela staden raserad, fler än 10.000 dödade. Av paradiset vi såg har blivit ett inferno. Nu bygger man upp landet igen så gott man kan. Hjälp till och skänk till Röda Korset, bg 900-8004. x Text och foto: LEO HASSLER
FRACKERBJUDANDE! FRACK
1695:-
Komplett med väst, skjorta, rosett, knappar 2350/2450:-
LACKSKOR
600:-
ULLROCK LåNG
1895:-
MÖRK KOSTYM
1895:-
SMOKING + SKJORTA
1900:-
SKINNhANDSKAR
Postens frakt tillkommer
CARLGREN Generalsgatan 45, 602 31 Norrköping 0708-34 14 14, carlgrens@frackshop.se www.frackshop.se 23
375:-
Sibelius frimurarmusik – en unik skatt:
Gamla dokument väcktes till liv av fråga från Falun En förfrågan från Falun återuppväckte historien och fakta om frimuraren Jean Sibelius i Finland. S:t Johannes Logen S:t Augustin fick en ”musikfråga” från S:t Johanneslogen Gustaf Wasa med anledning av dess hundraårsjubileum i Falun.
mi No.1 år 1922 som en av de första recipienterna. Man hade redan från första början baktanken att den kända kompositören skulle fungera som organist i logen, vilket han gjorde några gånger. Dessvärre hade man ingen orgel till en början, utan endast ett orgelharmonium. Ändå inspirerades Sibelius redan alldeles i början till en komposition för frimurarlogen, Sorgmarsch, som framfördes för första gången redan 1923. Sibelius deltog under de två första åren sex gånger i logearbetet, men sedan finns det inga noteringar om att han skulle ha varit närvarande. Rättigheterna År 1926 uppstod ändå bland bröderna i logens ledning tanken om att man skulle be Sibelius komponera musik för logen och man lyckades under ledning av Oiva Soini övertala Sibelius att ta sig an uppdraget. Redan den 12 januari 1927 uruppfördes sedan musiken, som bestod av åtta delar. Rättigheterna till musiken gavs åt logen Suomi No.1, och rätt att använda musiken gavs även åt de två andra logerna, som vid den tiden fanns i landet, nämligen Tammer och Phoenix (inte att förväxla med den några år senare grundade svenska SAL Phoenix). År 1948 komponerade Sibelius ännu två delar till, vilket är de sista bevarade kompositionerna av tonsättarmästaren.
Det av Jean Sibelius signerade och till frimurarna skänkta nothäftet.
I
Falun arrangerade man nämligen i anslutning till sitt jubileum en konsert, vid vilken det framfördes endast frimurerisk musik. Vid konserten var avsikten att uppföra bland annat också två stycken som ingår i Jean Sibelius frimurarmusik och orsaken till dalalogens förfrågan var att man konstaterat att S:t Johanneslogen S:t
Augustin är den ena rättsinnehavaren till Sibelius frimurarmusik. Det var alltså fråga om att begära tillstånd för att uppföra musiken. Sibelius reciperade Historien bakom Sibelius frimurarmusik är ju den att Jean Sibelius recipierade i den nyetablerade logen Suo24
Signerat nothäfte År 1951 gav Jean Sibelius rättigheterna till frimurarmusiken också åt S:t Johannes Logen S:t Augustin och signerade i samband med detta ett inbundet nothäfte, som i mars som gåva överlämnades åt logen av Suomi Logen No.1. Det var alltså på basen av de här rättigheterna som S:t Johanneslogen Gustaf Wasas förfrågan gjordes. Av en händelse råkade jag samma dag som förfrågan kommit befinna mig på
hel värld, ljus, levande, besjälad, allvarlig men strålande och mäktig – vi blevo rikare efter den kvällen. Den gav en ny bild i förklarad form av Vår Konungsliga Konst. Käre, högt aktade Mästare och Frimurare Broder, mottag ett ödmjukt tack, med önskan, att den Allsmäktige, som skänkt Eder den stora gåvan att giva, må välsigna Eder och Eder gärning. I djupaste aktning och tacksamhet S:t Johannis Logen S:t Augustin Ane Gyllenberg Ordförande Mästare Brevet tillkom dagen efter att S:t Augustin sammankommit till lärlingegradsreception, vid vilken professor Wäinö Sola höll ett föredrag om Sibelius ritualmusik och också framförde musiken.
Frimuraren Jean Sibelius.
Ordenshuset vid Nylandsgatan i Helsingfors och hade en timme ”ledigt” emellan två möten. Jag gjorde som jag ofta brukar göra i sådana situationer – jag tog ett band av Ane Gyllenbergs inbundna ”Mina Frimurareår” ur bokhyllan i kapitelmästarrummet för att studera de intressanta dokumenten, som han i de här minnena samlat. Historiskt Helt slumpmässigt tog jag bandet för år 1951 i min hand och öppnade det på måfå. Till min häpnad kunde jag inför mina ögon finna en kopia av det tackbrev Ane Gyllenberg i S:t Augustins namn den 12 maj 1951 sänt till Jean Sibelius såsom ett tack för musikrättigheterna. Det är skrivet med ädel sirlighet i tidens anda och i stor uppskattning av den store kompositörens gärning och förtjänar att återges för dagens bröder såsom ett vackert his-
toriskt exempel på etikett och artighet bröder emellan för 62 år sedan. Brevet lyder: Helsingfors den 12 maj 1951. Professor Jean Sibelius Ainola Järvenpää Logekvällen igår blev en för alla närvarande bröder i S:t Augustin en stor och rik upplevelse. Tacksamt hade vi av Suomilogen genom Minister Kivikoski redan vid vårt föregående möte mottagit noterna till frimuraremusiken, som av Eder komponerats. – Det smakfullt inbundna nothäftet med Eder namnteckning skall vi bevara som en dyrbar, högt skattad gåva till oss och vårt frimureri. Igår beredde oss Professor Väinö Sola glädjen att, beledsagad å orgelharmonium av Professor Elis Mårtenson, genom sin vackra sång låta oss höra den underbart stora musik, som på vid gavel öppnar en 25
Ur protokollet Logens sekreterare Lars Melander noterar i protokollet för sammankomsten den 11 maj 1951: ”Professor Wäinö Sola höll ett med särskilt intresse åhört föredrag om Jean Sibelius ritualmusik, varav ett exemplar nyligen överräcktes till S:t Johannes Logen S:t Augustin såsom gåva av Suomi Logen No. 1. Föredraget gav bröderna en inblick i denna ritualmusiks uppkomst, ursprungligen i form av improvisationer då professor Sibelius spelade orgel vid logemötena, för att sedan år 1927 utformas till ett slutligt musikverk. De olika kantaterna och deras betydelse belystes och sjöngs stämningsfullt. Slutligen framförde föredragshållaren en varm och broderlig hälsning från den store Mästaren. Den Högt Upplyste Ordförande Mästaren framförde sin och brödernas varmaste tack för det utomordentligt vackra utförandet av Ritualmusiken, vilken utgör en så betydelsefull del i Frimureriets verksamhet och försätter sinnena i andaktsfull stämning för emottagandet av den Konungsliga Konsten. Ordförande Mästaren bad Broder Sola framföra till Professor Sibelius S:t Augustins varma och tacksamma hälsning.” S:t Johanneslogen Gustaf Wasas jubileumsförfrågan gav alltså osökt upphov till den här relaterade intressanta historiska tillbakablicken, som härmed kommer alla bröderna till del. x Text och foto: TOM WASELIUS
ARBETET MED PEHR DUBBSINSAMLINGEN FORTSÄTTER Pehr Dubb var Göteborgs starke man vid sekeskiftet 1800. Stadsläkare, samhällsförändrare, grundare av Sahlgrenska sjukhuset och Provinsialmästare i Göta provinsialloge. Göta Provinsialloge förklarar härmed sin stora tacksamhet till alla donatorer som gjort Pehr Dubbsinsamlingen till en succé! Insamlade medel utgör en ekonomisk grundplåt för framtidens frimureri i Västsverige. Pengarna kommer att användas till framtida renoveringskostnader och andra dyrbara projekt som är nödvändiga för vår verksamhet. Tänk på Pehr Dubbsinsamlingen. Små och stora bidrag lika välkomna. Även testamentariska gåvor.
Bidrag till Pehr Dubbsinsamlingen skickas till bankgiro: 511-5548
Dagloge i Stockholm S:t Johanneslogen Victory hälsar bröder från hela landet varmt och broderligen välkomna till sammankomster som vanligtvis genomförs på måndagar kl. 14 i Ordens stamhus. För mer information se Arbetsordningen på Ordens hemsida www.frimurarorden.se eller sänd förfrågan till om.vic@frimurarorden.se
VÄLKOMNA! 26
Unikt ämbetstecken i Karlskrona Arkivarien har ingen rituell funktion vid en logesammankomst, men räknas likväl som en fullvärdig ämbetsman.
A
rkivarien har sin viktiga funktion i bibliotek och arkiv. I biblioteket skall arkivarien ge bröderna råd och anvisningar om lämplig gradbunden litteratur med hjälp av studieplanen. I arkivet ansvarar arkivarien för logens handlingar, räkenskaper med mera.
syns en triangel omgiven med ljusstrålar och med det hebreiska gudsnamnet Jehova i mitten. Baksidan är försedd med texten: ”Stor Amirals Loge initierad den XXV Martz anno MDCCLXII” Måtten: 50 x 63 mm. Tjocklek = 9 mm. Vikt = 90 gram. Av mässing.
Normalt Ämbetstecknet för en arkivarie är normalt en gyllene bok och finns beskrivet i ”Gradprydnader, ämbets- och utmärkelsetecken, Handledning för bärande”, som medföljer detta nummer av Frimuraren. Normalt med måtten 30 x 48 mm. Tjocklek = 2 mm. Vikt = 40 gram. Och av mässing. S:t Johannes logen Gustaf i Karlskrona äger dock ett annat unikt ämbetstecken för arkivarien. På framsidan av detta ämbetstecken
Storamiral Johannes logen som grundades den 25 mars 1762 fick först namnet S:t Harald efter sin förste ordförande mästare, landshövding Harald Strömfelt. 1769 ändrades logens namn till Storamiralslogen, detta för att hedra Hertig Carl som innehade titeln storamiral i svenska flottan. 1799 återtog dock logen sitt första namn, S:t Harald. Logen fick sitt slutliga namn Gustaf den 16 juni 1802, efter dåvarande kronprinsen, son till Gustav IV Adolf, sedermera kallad prinsen av Wasa. 27
Det vanliga ämbetsmannatecknet.
Det finns ingen uppgift om när detta unika ämbetstecken för arkivarie tillverkats men med hänsyn till inskriptionen och namnändringarna för S:t Johannes logen så bör det troligen ha skett mellan år 1769 och år 1799. Ämbetstecknet förvaras i S:t Johanneslogens skåp i Frimurarhusets klubbrum och bärs av tjänstgörande arkivarie vid alla logesammankomster i S:t Johanneslogen Gustaf. x Text: MATHS DACKEHAG Foto: OLA ÅKEBORN
En okänd konstnär målade en tavla vid sekelskiftet 1600-1700 Motivet är utsikten vintertid från Slottsbacken i Stockholm
V
ad konstnären inte kunde veta är att en av byggnaderna, Bååtska palatset skulle bli Frimurarordens stamhus år 1877. Några frimurare fanns inte ens i Sverige på konstnärens tid. Historien om Bååtska palatset började när Drottning Kristina ville få
bort byggarbetsplatserna på andra sidan Strömmen. De störde utsikten från slottet och därför skänkte Kristina bort tomter som skulle bebyggas med för stadens status representativa och pampiga byggnader. Palatset var i det närmaste färdigställd 1669, men riksskattmästaren Se28
ved Bååth han aldrig ta det i besittning, eftersom han avled samma år i augusti. Tavlan såldes nyligen på Bukowskis. Där beskrev man den som en ytterst märkvärdig tavla och en ovanlig Stockholmsbild. Det är en av de tidigast kända vinterbilderna av huvudstaden. Utsikten är från nedre Slottsbacken
några år efter gamla slottet Tre Kronors dramatiska brand år 1697. Slottet brann i princip ner till grunden bara en månad efter att kung Karl XI hade avlidit och efterträdaren Karl XII var då endast femton år. Stenhuggarbodar På den isbelagda strömmen i bilden ser man enstaka figurer. Bodarna nere vid kajen var de så kallade stenhuggarbodarna belägna på platsen där Ser-
gels Gustav III-staty sedermera restes. Till vänster och inhägnad med plank är platsen för Logården. Här används området som byggnadshytta och materielupplag för det pågående nya slottsbygget. Den avbildade platsen, med sitt centrala läge i Stockholm, sprudlade annars av aktivitet. På vattnet la ofta de många handelsfartygen till och i gamla stans ringlande gränder och på torg pågick den dagliga handeln för fullt. 29
Det finns en snarlik syskontavla, säkerligen av samma konstnär, som hänger på Stockholms Rådhus, där konstnären har vinklat vyn något så att man kan skönja det sydöstra hörnet av den nyuppförda italienskinspirerade slottsfasaden skapad av arkitekten Nicodemus Tessin d y. Historiskt intressant Det finns en rad teckningar och kopparstick men mycket få oljemålningar
med Stockholmsmotiv från den karolinska tiden vilket gör tavlan historiskt mycket intressant. Den okände konstnärens detaljrika skildring ger betraktaren en känsla av hur huvudstadens centrala parti måste ha tett sig en kall vinterdag. Det var då en stad med drygt 40 000 invånare, nyligen drabbad av missväxt och epidemier, samt snart också följderna av det stora krig som utbröt år 1700, vilket skulle leda till stormaktsväldets slut. Många av stormaktstidens palats, som tillkommit under drottning Kristinas tid och senare under den Pfalziska kungaätten, hade ändrat den lilla medeltida stadens utseende dramatiskt, men under de kommande decennierna skulle byggandet av det nya slottet dominera framför det privata byggandet. Suecia antiqua I Erik Dahlbergs berömda gravyrverk Suecia antiqua et hodierna kan man beskåda många av dessa byggnader, där den under stormaktstiden så mäktiga adeln markerade sin närvaro och maktställning i stadsbilden. Byggnader på Stockholms malmar hade börjat bre ut sig men på tavlan kan man ännu skönja väderkvarnar i fjärran och skogen i bakgrunden. Det har spekulerats i om vem som skulle kunna vara målningens upphovsman. Holländaren Cornelis van der Meulen var verksam i Stockholm från slutet av 1670-talet och utförde vid sidan av porträtt och stilleben även landskap. En utsikt från Kungsklippan mot Stockholm (1691) finns i Stadsmuseets samlingar. Att van der Meulen skulle vara den okände konstnären är dock omöjligt eftersom han dog 1691 eller 1692 och den här målningen är utförd efter den förödande slottsbranden år 1697. Tavlan har tillhört Hasselbacken och var bland annat utställd på Liljevalchs konsthall på utställningen ”Stockholm i bild” år 1919. Välbekant Så här berättar Lisa Gartz, intendent på Bukowskis om tavlan: ”Tavlan visar ett centralt stadsparti i Stockholm som känns besynnerligt välbekant trots de drygt 300 år som gått sedan tavlans tillkomst, ett faktum som understryker topografins betydelse för huvudstadens karaktär.
Vattnet, höjderna och den grönska som omger staden på avstånd då som nu och gör att vi känner igen oss trots att bebyggelsen framför oss skiftat. Vyn på tavlan sträcker sig från f d Lillieska palatset, senare de la Gardieska huset på nuvarande Gustav Adolfs torg (då Norrmalmstorg) till bron från Blasieholmen till Skeppsholmen. Blev skjuten Det förstnämnda huset inköptes senare under århundradet av Gustav III som byggde om det gamla 1600-talspalatset till sitt operahus, där han som bekant sedermera blev skjuten. Bredvid detta syns S:t Jacobs kyrka med sin ursprungliga spetsiga spira, före Hårlemans ombyggnad. Till höger om kyrkan ses fältherren Jacob de la Gardies gamla palats ”Makalös” i det starkt förenklade skick det fick efter reduktionen då byggnaden kon-
verterades till rikets arsenal, men som år 1793 ombyggdes till dramatisk teater. Fasaderna har putsats och arkaden mot strömmen rivits, men taken är ännu välbevarade. Sedan huset försvunnit på 1820-talet efter en brand utlades med tiden Karl XII:s torg här som en förlängning av Kungsträdgården ned mot vattnet. Mest välbevarade Vidare i tavlan syns en rad palats uppförda av högadeln kring 1600-talets mitt sedan drottning Kristina donerat tomter för att göra slottets omgivningar mer representativa. Mest välbevarat var då Hans Wachtmeisters palats. Intill, närmast vattnet ser vi Fersenska palatset med sin terrass. Bakom detta i fonden av Arsenalsgatan syns, då som nu, Gustav Douglas palats. Det hade ritats av Nicodemus Tessin 30
d ä vars främsta profana byggnadsverk i Stockholm, Seved Bååths palats som syns ytterligare ett stycke till höger, bakom båtmasterna. Samtidigt som palatset köptes av Frimurarorden byggdes det tyvärr för med Grand Hotel. Bååthska palatset är det såväl exteriört som interiört, kanske mest välbevarade stora palatset från den karolinska tiden.” Imponerande stuckatur Lisa Gartz berättar också att hon besökt Stamhuset: ”Jag blev då särskilt imponerad av stuckaturen i taket i ett av förrummen om jag inte missminner mig. Kan det vara bröderna Carove måhända som varit där och huggit detta? Bland alla vackra byggnadsverk av Tessin d.ä. måste Bååtska vara ett av de absolut bäst bevarade.” säger hon och fortsätter att berätta om tavlan: ”Lite mer till höger ligger Arvid Forbus palats. Bodarna höger om detta, närmast brofästet till Skeppsholmen, ersattes på 1700-talet av stadens stora slakthus, i sin tur efterträtt av Nationalmuseum år 1866. Vasa byggdes Blasieholmen hade fram till Kristinas dagar mest bestått av träbebyggelse. Här låg flottans varv där bland annat regalskeppet Vasa byggdes. Men när tavlan målades har vyn österut från slottet genomgått en fullständig förvandling, både en och två gånger. Vid 1600-talets mitt hade den mäktiga rådsadeln uppfört en rad ståtliga hus i tidens holländska stil, med höga gavlar och tegelröda fasader. Tessin, hans kollegor och efterföljare hade sedan under de följande decennierna förändrat husen efter den karolinska tidens palladianskt klassicerande ideal, med putsade fasader färgade med ockra, gråblå kimrök eller rosaröd tegelmjöl. Taken hade nu också börjat täckas med järnplåtar i stället för som tidigare spån, tegelpannor och koppar. Det ser vi ju inte då de alla är snötäckta i denna vackra vinterbild från den tid som kallas lilla istiden.” Tavlan som mäter 81,5 gånger 146,5 centimeter, såldes för 380 000 kronor. x Text: LARS BILLSTRÖM Foto: BUKOWSKIS
Föreningen för Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse
inbjuder medlemmarna till stadgeenlig
Allmän sammankomst torsdagen den 10 april 2014 Samling kl 18:00 i Ordens Stamhus, Blasieholmsgatan 6, Stockholm Efter sammanträdet bjuder föreningen på enkel förtäring, varför föranmälan om deltagande emotses till telefon 08-463 37 03 före torsdag 27 mars
Styrelsen
information från göta provinsialloge
information från informationsdirektoriet
Kontorslokal i logehuset i Göteborg uthyres
”Gradprydnader, ämbetsoch utmärkelsetecken”
Under takåsarna i logehuset i centrala Göteborg, med ingång från Drottningatan finns en trevlig lägenhet på 133 m2 med flexibel planlösning, som nu är ledig för uthyrning.
Svenska Frimurare Orden har år 2014 tagit fram en officiell folder för hur gradprydnader, ämbets- och utmärkelsetecken skall bäras i loge. I den utgåva av tidningen Frimuraren som du nu håller i din hand, har vi valt att distribuera denna folder. Vi hoppas att foldern skall bli en god hjälp för bröder av alla grader.
Frimurarsamhället i Göteborg har beslutat att hyra ut lokalen som kontor med möjlighet till övernattning. Lokalen, som består av 3 rum med kammare, är belägen på tredje våningen i fastigheten, med direkt utgång mot Drottningatan, mitt i city och i en av stadens vackraste och mest anrika byggnader. För ytterligare information kontakta kastellan Gösta Gynnerstedt i Göta Provinsialloge på telefon 0705–84 50 12 eller via e-post: ka.gpl@frimurarorden.se
31
En vapensköld med dubbla bottnar Jag har kommit till grad VIII och min sköld är nu uppsatt bland många, här i vårt hus. Det berättar Leo Hassler, läkare i Luleå, och ger oss bakgrunden till sköldens utformning.
långt bättre. Denna iakttagelse publicerade han – i västerländskt skriftlig, medicinsk tradition – och besparade otaliga lidande. Paré var inte bara kirurg, han ägnade sig även åt experimentell medicin. På hans tid fruktade kungarna att bli förgiftade. Men det fanns, sedan många hundra år, ett motmedel, ett skyddande ämne, bezoarstenar, som bildas i vissa djurs magsäckar. Tjuven dog Paré tvivlade på skyddseffekten. Med sin kungs tillåtelse erbjöd han en tjuv – kungens egen kock – att slippa bli hängd, om han svalde ett gift och strax därefter fick en bezoar. Tjuven dog i svåra plågor efter sju timmar. Mer finns att berätta, men, kära bröder, vi har tusen och en natt kvar att förnöja varandra med fortsättningen! Och nu skall på dörren till mitt operationsrum hänga en sköld med texten: JAG SKÄR BORT HERREN HELAR x Text och foto: LEO HASSLER Har du en historia bakom din sköld? Skriv till Frimuraren. De bästa bidragen publiceras. Men skriv kort. Utrymmet är begränsat. Adress finns på sidan 3.
V
ad står det på sköldarna? Tänkvärda, korta texter om yrke, intressen. Några på latin. Häftigt, men svårfattat, ibland felstavat, såsom i entrén, konstaterar broder Leo. – Min favorit är hovmästaren Sigvard Almlöws sköld med kniv, gaffel och sked. Texten lyder: MAT ÅT ALLA. Nu är min egen sköld alltså klar. Tack sköldmakare Urban Gustafsson! Skölden visar kniv och laser, mina redskap i arbetet sedan 50 respektive 26 år. Mitt valspråk blev JAG SKÄR BORT, HERREN HELAR. Hundratusentals hudförändringar har jag skurit bort eller bränt bort. Mina patienter häpnar hur enkelt och fort. Men långt märkligare är att såren läker, vävnader och celler växer upp. Det sköter naturen! Vår Herre Eller kanske vi skulle säga - att det sköter Vår Herre. Och mena precis
samma. ”Naturen”, ”Vår Herre” är bara andra namn på ”Gud”. Det förstod jag då min arabiske vän Habib visade på tavlan han har i sitt finrum. Full av snirkliga, underbara och för mig obegripliga tecken. – Det är 99 namn på Gud, förklarade Habib. Mitt valspråk har jag inte hittat på alldeles själv. Jag har lånat en förebild av kirurgen Ambroise Paré, verksam i Paris på 1500-talet. Hans formulering var: JE LE PANSAI, DIEU LE GUÉRIT – JAG FÖRBAND HONOM, GUD HELADE HONOM. En sympatisk person denne Paré. Och uppskattad av sin samtid och eftervärld. Ett universitet i Paris bär hans namn. Blodigt slag Vid ett särdeles blodigt slag hann han inte rengöra alla sår, på föreskrivet sätt, med kokande olja. Men följande dag såg han att de som sluppit oljan mådde 32
Forskningssymposium i Göteborg 2015 Call for papers! Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff anordnar 17–19 april 2015 ett symposium i Göteborg. Intresseanmälan om att medverka med ett föredrag ska vara forskningslogen till handa senast den 15 augusti 2014. Förslag till konferensbidrag i form av ett abstract (kort sammanfattning av ämnet för föredraget på maximalt en A4-sida) ska vara logen tillhanda senast den 1 oktober 2014. Ange föredragets rubrik samt i vilken grad föredraget kan hållas. Intresseanmälan sänds till hans.brusewitz@gmail.com. Abstracts sänds till Hans Brusewitz, Spränggatan 9, 974 32 Luleå. Besked om vilka symposiebidrag som antagits lämnas senast i november. x
Nordiska Förstas högtidsdag – lika högtidlig som alltid Vill man se så många av vår Ordens högsta ämbetsmän som möjligt och samtidigt, då är ett säkert kort att besöka Den Nordiska Första S:t Johannislogens högtidsdag.
T
raditionsenligt äger högtidsdagen rum på Carl-dagen den 28 januari. Att den är lite speciell beror på att traditionen bjuder att här ska alla som kan vara närvarande. Såväl de nuvarande som de förutvarande högsta ämbetsmännen. Och den här dagen deltar även de blivande för här kungörs vilka de är. Inte mindre än sex gånger fick ceremonimästaren arrangera intåg och införande av olika dignitärer. Också traditionsenligt vid högtidsdagen läser Ordens sigillbevarare och kansler upp det innevarande årets viktigaste eller tyngsta utnämningar. För 2014 kunde han meddela följande: Svenska Frimurare Ordens Stormästare och Högste Styresman har utnämnt följande bröder att från den 22 mars 2014 vara: Riddare och kommendör med Röda korset Överstelöjtnant Herman Håkansson, X SPL, OM Carl Johan AAÖBB SPL; Bankdirektör Peter Westrup, X Svea, tjf PM Svea L SFBS; Laboratorieingenjör Peter Granstam, X ÖPL, OM S:t Jacob; Bankdirektör Michael Boström, X Svea, OM S:t Erik ÖSkM DD och Agronom Olof Sköld, X ÖPL, O VR S LD.
Många högre graders bröder ska införas särskilt vid högtidsdagen. Här väntar några på sin tur.
Grafström, R&K, f SS till nya Riddare av Kungliga Carl den XIII:s Orden. Förstklassig Som vanligt på denna högtidsdag bjöds de deltagande bröderna på förstklassig musikunderhållning under ledning av musikföreståndaren Anders Bergström och gott frimureri under logens sedan i somras nye ordförande mästare Pelle Björklund. Han kunde konstatera att utveck-
lingen för Den Nordiska Första har varit god. Under 2013 ökade man medlemsantalet från 155 till 171 johannesbröder. Endast en broder hade valt lämnat logen och Orden. Att den avslutande brödramåltiden bjöd på såväl förstklassig mat som förstklassig underhållning gjorde högtiddagen till ännu en i raden av de minnesvärda. x Text och foto: LARS BILLSTRÖM
Samt utnämt följande bröder att från den 22 mars 2014 vara Innehavare av Ordens Hederstecken Avdelningsdirektör Ulf Åsén, X Svea, PBF ÖAÖB; Överstelöjtnant Jan Lindman, X VPL, f FK VPL och Generalmajor, Friherre Göran De Geer, X ÖPL, ADPM ÖPL. Angående utnämning av Riddare av Kungliga Carl XIII:s Orden Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf har den 28 januari 2014 utnämnt teologie doktor Kjell Hognesius, R&K, OB och överstelöjtnant Anders
Desserten vid den avslutande brödramåltiden var bokstavligen ett fyrverkeri.
33
Vad är vänskap?
V
änskap är ett ord som vi själva definierar, och som har intresserat människor i alla tider. Aristoteles beskriver vad han menar med vänskap. Diktverket Havamal har ett antal strofer om både vad vänskap är och inte är. I de flesta kulturer finns ordspråk och talesätt om vänskap. Vi skall försöka fånga vänskapens karaktär genom tre olika gamla texter. Jobs bok. Jobs bok är en av världens mest kända diktverk. Den kan vara upp emot 2 700 år gammal. Förutom ett antal existentiella frågor som varifrån vi kommer och vart vi är på väg, tar bibelboken i Gamla Testamentet upp frågan om vänskap. Job är en rik man och visar upp alla tecken på att vara välbeställd. Men så kommer ”den onda tiden” när Job mister allt, nästan också sitt eget liv. Mitt i denna olycka och förnedring besöker tre vänner honom. De har hört om hans olyckor, och har enats om att gå till Job för att visa sin medkänsla och trösta honom. Kap 2 11Tre vänner till Job fick höra om alla olyckor som hade drabbat honom. Då kom de samman, var och en från sitt håll, för att gå och visa honom sin medkänsla och trösta honom. Efterhand blir de var och en hans samtalspartner i hans elände. Av texten får vi veta att de besöker Job när han har det eländigt. Vänner i med och motgång. De tre kan betecknats som motgångsvänner. Medgångsvänner hade nog Job i överflöd när hans liv var rikt och lyckligt. Motgångsvännerna kom på eget initiativ när Job drabbades av olycka. De stannade hos honom i sju dygn och visade empati I Jobs bok finner vi alltså en typ av vänskap som klarar stora påfrestningar. Denna vänskap ger Job anledning att pröva sina egna tankar om livets mening och mål. Vi skulle kunna kalla denna typ av vänskap för altruistisk (största möjliga lycka till största möjliga antal individer), och vi får anledning till att granska denna ståndpunkt. Motsatsen till denna vänskap borde vara egoistisk eller ytlig vänskap, det vill säga en vänskap som inte håller
för påfrestningar, och bara fungerar i medgång. Aristoteles etik. I boken ”Den nikomaniska etiken”, dryftar Aristoteles (384-322 fKr) vad vänskap är. Han menar att kärlek och vänskap har likhetstecken, men är också olika. Vi kommer ihåg att Platon (427347 fKr) hade definierat tre former av kärlek, där kärleken inte bara är förbehållet den erotiska spänningen mellan man och kvinna. Kärleksbegreppet i den grekiska antiken är mycket mer omfattande. Om vänskap och kärlek säger Aristoteles: Kärleken leder till en sinnesförnimmelse, vänskapen är en hållning. Bakgrunden till denna artikel i det norske Frimurerbladet nr 2 år 2013 som har skrivits av Kjell-Henrik Hendrichs, storredaktör i Norska Odd Fellow. Han anger följande källor: Jobs Bok (Bibel 2000) Aristoteles etikk Gyldendal Fakkel 1999. Artikeln är översatt och bearbetad av Kjell Mazetti som använt texten ur Eddan, översatt till svenska av Erik Brate, Uddevalla 1984. Men vänskapen är inte ett ting enligt Aristoteles. Han delar vänskapen i tre former som yttrar sig på följande sätt: 1. Nyttan. Den första vänskapen präglas av nytta. De som är vänner på grund av nyttan med vänskapen älskar inte varandra för deras egen skull, utan på grund av det goda den medför. Aristoteles fortsätter: För när de inte längre har nytta av varandra upphör vänskapen. 2. Lusten. Den andra typen av vänskap präglas av lust. Aristoteles använder begreppet lust ganska omfattande mot behaglighet och godhet. Han ger exempel som: Det är inte på grund av dess beskaffenhet som vi gläds av den slagfärdige utan för att de behagar oss. Både dessa vänskaptyper kan vi kalla för egoistiska. De söker hela tiden sitt eget. Aristoteles summerar: 34
De som är vänner på grund av nyttan hyser den känslan utifrån den fördel de själva kan erhålla, och de som är vänner av lust är det utifrån den uppnådda lustupplevelsen. 3. Den goda vänskapen. Den tredje typen av vänskap är varaktig och bygger på kvalitéer och hållningar hos dem som blir vänner. I Aristoteles efterföljd kan vi kalla detta för den goda vänskapen. Han säger: Vänskapen mellan människor som är goda och har en gemensam dygd (värdegrund) är fullkomlig. De önskar varandra gott samtidigt som de själva gör gott och är goda i och för sig. De som önskar sina vänner gott för vännens egen skull är i högsta grad vänner. För deras inställning är fast rotad i deras inre och är inte tillfällig. Detta är altruistisk och varaktig vänskap som inte grundas i snöd egen vinning eller lustuppfyllelse. Växande planta. Aristoteles pekar också på att god vänskap behöver tid och anpassning. Det är med andra ord en långsamt växande planta som kräver god omvårdnad. Han skiljer därför mellan önskan om vänskap och vänskapen själv. ”För en förhoppning om vänskap kommer snabbt, men inte vänskapen själv. Havamal I sina minst 164 strofer har ”Den Höges sång” i Havamal något att säga i alla livssituationer. Det finns kanske inte så mycket djupt reflekterande etik i denna, mer en pragmatisk och till dels cynisk levnadsvisdom. Om vänskap talar strof nr 44: Vet du, om vän du har, som du väl tror och gott av honom vill hava; förtrolig skall du vara och vängåvor skifta, träffa honom tätt och ofta. Det cyniska kommer fram i strof 45: Om du har en annan, som du illa tror, och av honom dock gott vill hava; fagert skall du tala men falskt tänka och vedergälla list med lögn. Att det gäller att välja sida i livet kommer fram i strof 43 Till sin vän skall man vän vara, till honom och hans vän: men till oväns vän skall ingen man någonsin vän vara. Det verkar som om nyttan och lustperspektivet står starkt i vårt nordiska kulturarvs förståelse av vänskap, med-
Bekant är en mer tillfällig kontakt liksom intressegemenskap. I sådana sammanhang kan detta fördjupa kontakten. Om man har goda förbindelser med sina kollegor är det inte alls säkert att de blir ens vänner. Om man möts i sällskapslivet har detta inte säkert något med vänskap att göra. Egenreflektionen När man fördjupar sig i begreppet vänskap bör detta kunna föra till något, bland annat självreflektion. Många går hela livet utan att fråga sig vem man är, vad man gör och varför. Den som inte reflekterar över sig själv saknar självkännedom. När det gäller goda relationer som vänskap måste självreflektionen ge dem innehåll. Dessa frågor kan leda framåt: * Vilka är mina vänner och varför? * Vilken slags vänskap erbjuder jag mina vänner? * Vad innebär vänskap för mig och hur avgränsar jag den. * Vad investerar jag i mina vänskapliga förbindelser? Det lönar sig att vara ärlig inför sig själv. Vänskap är en långsamt växande planta. Det är stor skillnad på att önska sig vänner och att uppleva verklig vänskap. En av LO-topparna i Norge sa i en intervju med Aftonposten: Jag har tusentals bekanta, men jag har ingen vän. Detta uttalande är det väl ingen av oss som tror att det gäller också oss. x Text: KJELL-HENRIK HENRICHS Kjell-Henrik Henrichs är Storredaktör i Norska Odd Fellow Orden.
an det altruistiska vänskapsbegreppet lyser med sin frånvaro. Men också i vår äldre litteratur finns altruistisk vänskap till exempel i Njals saga mellan vännerna Njal och Gunnar på Lidarende. Begreppsavgränsningar Olika möten mellan människor har funnits i alla tider. Vänskap är ett sådant möte mellan två individer. Detta möte kan, som vi har sett, ha olika karaktär och vara olika motiverat. Detta är några yttre punkter: * Kortvarig eller livslång * Egoistisk eller altruistisk * Ensidig eller mångfacetterad * Ytlig eller genomtänkt I en kortvarig egoistisk ensidig och ytlig ”vänskap” kanske ordet som sådant är malplacerat. Däremot har en
vänskap som är livslång, altruistisk, mångfacetterad och genomtänkt nästan ideella övertoner. Fördjupning Vårt bruk av adjektiv när vi talar om vänskap har också en funktion att beskriva olika typer av vänskap. Medgångsvänner och motgångsvänner ger ett klart innehåll till företeelsen vänskap. Många har en ganska romantisk inställning till begreppet barndomsvän, även om det sällan betyder mer än att man växte upp på samma plats. Men en sådan vänskap kan naturligtvis utvecklas och bli en grund för livslång vänskap. Begreppet vän används också som synonym till kollega (arbetskamrat). 35
Forskningsloger 2014 Lördag 29 mars kl. 13.00, grad II. Forsknings- och ekonomiloge i Karlskoga, Hyttåsvägen 17. Lördag 10 maj kl. 13.00, grad VII. Akademi i Uppsala. Lördag 13 september kl. 18.30, grad III. Forskningsloge, Mariehamn, Norra Esplanadgatan 9. Åland. Lördag 18 oktober, kl. 13.00, grad I. Forsknings- och valloge i Falun, Bergalid, Ljungbergs väg 4. Lördag 29 november, kl. 13.00, grad I. Högtidsdag, Uppsala
Därmed har jag berört en av vänskapens viktigaste beståndsdelar – detta att ge och få. Växelverkan är vänskapens livsluft. Man ger frivilligt och man får frivilligt. Men i denna växelverkan saknas kravet att få först. Varför vänta istället för att ge själv? Det finns ingen värdeskillnad mellan att ge eller att få. Därför är givandets glädje den kraft som får vänskapen att fördjupas allt mer mellan människor som upptäckt vänskapens värde. En god vän är i sanning en rikedom som inte nog kan mätas eller vägas.
Isländske Snorre Sturlarssons Eddan innehåller mycket visdom.
Vänskap inom Frimurare Orden Det finns ett gammalt talesätt som säger: En verklig vän kan man skiljas från mitt i en mening, och när man möts igen kan man fortsätta som om tiden stått stilla. En verklig vän – någon man känner och som känner en så nära att inte ens en tidsmässig skilsmässa ändrar utvecklingen.
I
Svenska Frimurare Orden är vänskapen en av grundpelarna. I Ordens allmänna lagar andra kapitlet §17 står det: ”Vänskap frid och enighet är egenskaper som skall härska i en frimurares hjärta gentemot hans Ordensbröder. ” Grunden till vår vänskap har många orsaker, men den jag speciellt fäst mig vid är det faktum att alla är lika. Det finns ingen plats för den allmänna världens byråkratier och prestigekrav. Här får alla utvecklas, från sin egen situation, var och en med samma värde, i sin egen takt och med sig själv som
spegel och som material. Det finns inget behov av att tillägna sig själv och sitt liv i en falsk eller förställd bild. Vänskapsklimat Inte heller bakgrund och förutsättningar har någon inverkan, utan allt beror just på dig själv och din egen utveckling i ett gemensamt vänskapsklimat. Detta innebär att det du kan bidra med, den du kan ge i din vänskap är ”bara” dig själv. Genuint, ärligt och äkta. ”Bara dig själv”. Och de du får av vänner här är precis lika ärligt och äkta tillbaka. 36
I nöden Det sista kanske inte minst viktigt sett ur en liten engelsk ordleks perspektiv. A friend in need is a friend indeed. På svenska transkriberat till ”i nöden prövas vännen”. Och visst är det så. Det är i nöden som vänskapsbanden sätts på verkliga hållfasthetsprov. Det är många som efter svåra livskriser säger: Nu vet jag vilka mina verkliga vänner är. Att stå fast vid vänskapen, att behålla sin omsorg om vänner i nöd är kanske både svårt och kraftödande. Att orka hålla fast vid en vän som vänder en ryggen kan vara ohyggligt smärtsamt. Att sträcka ut sin hand trots alla nej och avböjanden kräver en inre styrka utan gränser. Men resultatet, lönen är obeskrivligt värdefull. Den vänskap som utvecklas efter en sådan kris tar sig uttryck i sådana talesätt som jag började med: En verklig vän kan man skiljas från mitt i en mening. Hantverk Slutligen bara – det lilla engelska ordet deed kan säkert också ges betydelsen dåd. Vänskap är en handling, något man gör. Det går inte att utveckla vänskap som en teoretisk intellektuell företeelse. Vänskapen är ett handfast hantverk, som vi i olika sammanhang upplever inom frimureriet. Att det hantverket sedan sträcker sig ut i världen utanför, det beror helt enkelt på att vänskapen behövs överallt och att vänskap alltid haft förmågan att bygga broar mellan människor, rasera barriärer och spränga gränser mellan individer som upptäckt och förstått vänskapens innersta väsen. x Text: KJELL MAZETTI
Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se
Beställ varor för minst 450:- så får du denna Ballografpenna på köpet!
209:Frimurarpenna 79:Ballograf Epoca. Svart med rött frimurarkors. Levereras i transparent presentförpackning.
485:-
Vita skinnhandskar 309:-
Manschettknappar 209:Med rött frimurarekors eller med passare och vinkelhake.
Herrhandskar i äkta lammnappa. Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10
Vita vantar 95:En storlek, passar normalt alla.
Stora Regalieväskan 485:-
Frimurarsvärd fr 3 695:-
Pinnål
i äkta skinn med frimurarekors. Rött sidenfoder. Lock 5 cm med två kardborreband.
Fästen: stift och fjäderbricka
169:-
Acaciagren
50:-
10 mm diameter
Längd: 32 cm, Höjd: 30 cm
Rött frimurarekors
Bröstknappar 269:Till frackskjorta, diameter 9 mm.
50:-
98:-
10 mm diameter
Passare/vinkelhake
50:-
7 mm diameter
Lilla frimurarekorset
Lilla Regalieväskan 285:Regalieväska i äkta skinn med rött frimurarekors Rött sidenfoder. Tre tryckknappar. Längd:24 cm, Höjd:16 cm, lock 2,5 cm
Namnskylt med magnetfäste 169:-
Band-/slipshållare 98:-
Svart med rött frimurarkors inklusive namngravering 169:titelrad +10:- 25 x 76 mm
325:-
245:-
Frimuraresvärd i miniatyr. Svart grepp, omvirad tråd, gyllene knopp och parerstång med ett frimurarkors. Längd: 26 cm
Ny design!
89:Musmatta 89:-
100% siden, svart med rött frimurarekors eller med passare/vinkelhake.
Med rött frimurarekors eller passare-vinkelhake.
Bosweel frackskjorta 765:Storlek 39–45
Bosweel pikéfluga 159:-
Brevkniv 325:-
Frimurareslips 245:-
60:-
7 mm diameter
Svart med rött frimurarkors. Naturgummi med textilyta. 80 x 230 x 3 mm
www.fmregalia.se
Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se Eller via e-post eller brev. FM Regalia, Lundbergsgatan 8 SE-217 51 Malmö e-post: order@fmregalia.se Vi har även utrustning för loger såsom förkläden, mm. Kontakta oss! Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna. Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse. För varje beställning skänker vi 5:- till Cancerfonden.
Sätt segel mot årets sjömurarträff.
Sjömurarträffen sommaren 2014 i Finland Förra året deltog inga svenska bröder vid sjömurarträffen. I år hoppas arrangörerna på många svenska båtar när man nu inbjuder till årets träff, lördagen den 19 juli på Nagu Brännskär, 60.05.18 N 21.58.64 E.
gor, t-skjortor, mössor och fleecetröjor säljes på plats.
V
Bastu I det gamla fiskeredskapskjulet finns ett Café med hembakt mat- och kaffebröd. Det finns också möjlighet att bada bastu. Pris för måltiden är 35 euro/vuxen och 15 euro för barn under 14 år. Till måltiden medtages egna drycker. Hamnavgiften 12 euro betalas på platsen i hamnkontoret. Login på Kirjais kurscenter kostar 30 euro per person för en natt exklusive mat.
älkomna är alla båt- och bilburna bröder med familjer och intresserade vänner. Härbärge för bilburna är reserverat på närbelägna Kirjais kurscentrum för 13 personer i 1-, 2- och 4-personers rum. Båttransport ordnas från och till Kirjais småbåtshamn, som ligger 400 m från härbärget. Avhämtningstid meddelas senare. Program Det traditionsenliga programmet inleds kl 13.00 med välkomstdrink och sjömurarsamvaro på utsiktsterassen.
Träffens program består av föredrag om skärgårdsliv och Brännskärs historia av skärgårdsvännen och författaren Anders Fagerlund samt videovisning från tidigare sjömurarträffar. Gemensam måltid inmundigas i strandboden med sång och Rolf Thermans kluriga sjömurarfrågesport. Vår värd på Brännskär Lennart Söderlund berättar om träbåtsbygge och sin verksamhet att designa och skapa träföremål. Tag Sjömurarnas Sångbok med om du har en sådan. Nya finns att köpa på sjömurarträffen. Också sjömurarflag38
Anmälan Anmälningar till Krister.Santanen@ gmail.com, tel. 040 500 4787, som be-
kräftas genom inbetalning av måltid jämte eventuell logi på Aktiakontot FI15 4055 0011 741358 / Föreningen Granatenhjelm R.F. (BIC HELSFIHH) senast 15 juni. Ange namn och deltagarantal vid inbetalningen i meddelanderutan. Observera att kontot ändrats från tidigare år! Meddela i samband med anmälningen telefon, e-postadress, båtens typ, storlek och djupgående och de bilburna dessutom om önskat antal bäddar. Deltagarantalet är begränsat p.g.a utrymmesbrist, så anmäl i god tid! Flaggan Sjömurarflaggan får vara hissad på båt på väg till och under träffen, men halas vid avresan från platsen. Flaggan hissas i styrbords saling. Om båten för artighetsflagga hissas sjömurarflaggan i babords saling. På Brännskär finns reserverat cirka 30 båtplatser vid pontonbryggan och framför båthuset. Använd befintliga akterbojar; ankring är förbjuden! x
Text och foto: KRISTER SANTANEN
70 år som frimurare Boder Nils Jern (96), bördig från Västervik, firar i år 70 år som frimurare. Nils recipierade i Logen Eystrasalt i Västervik 1944 och har allt sedan dess varit Orden trogen. Under 80-talet tjänstgjorde han som överceremonimästare i Stor Capitlet, SCF. Ett ämbete han innehade fram tills han fyllde 75.
Numera är Nils bosatt i Esbo på somrarna och på spanska solkusten under vinterhalvåret. Här uppmärksammas hans jubileum med Skånska Provinsiallogens särskilda utmärkelse nu i januari. Nils Jern till vänster på bilden tillsammans med provinsialmästaren Christer Persson och hans deputerade Gert Björnlund. x Text och foto: ULF BERGSTRÖM
Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!
Frackar från 1.999;Hos oss handlar ni tryggt och säkert
• • • •
Alla plagg levereras på 2 -3 dagar Vi lagerhåller alla storlekar Levereras inom hela Norden Betala mot faktura eller delbetala
Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER. 39
Laandling AB (Endast kontor) Väverigatan 2, 291 54 Kristianstad
Välkommen till www.fmregalia.se
PERMALJUS PERMALJUS
-levande ljus som aldrig brinner neddet optimala ceremoniljuset i fler och fler loger
En favorit från FM Regalia!
-levande ljus som aldrig brinner neddet optimala ceremoniljuset i fler och fler loger - Alltid lika långa
Vita skinnhandskar 309:Ofodrade herrhandskar i äkta lammnappa. Högsta kvalitet till lågt pris! Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10
169:-
309:-
- Låg drifskostnad - Brandsäkert - Sotar och rinner ej - Miljövänligt
Namnskylt med magnetfäste 169:Svart med rött frimurarkors inkl. namngravering 169:titelrad +10:- 25 x 76 mm Beställ varor för minst 450:- så får du denna Ballografpenna på köpet!
För varje beställning skänker vi 5:- till Cancerfonden.
Permaljus
Beställ från vår webbutik eller se huvudannonsen.
- Alltid lika långa - Låg drifskostnad - Brandsäkert - Sotar och rinner ej - Miljövänligt Stearinljus
Ingemar Brander 0220-51035, 073-2098711 permaljus@telia.com www.permaljus.se
www.fmregalia.se
Permaljus Stearinljus Ingemar Brander 0220-51035, 073-2098711 permaljus@telia.com www.permaljus.se 40
Recension utanför Orden under frimureriets tid i Sverige, och till dels i de nordiska länderna. Uppslagsverk Man kan utan att ta i säga att referensbiblioteket har fått ett nytt uppslagsverk och inspirationsverk för att kunna tala om frimurerisk Caritasverksamhet i gången tid korrekt och faktaspäckat. Det är intressant och behaglig läsning trots, eller kanske tack vare, att varje författare fått lämna sin personliga prägel på sina artiklar och att överlappet mellan de olika artiklarna är stort. Detta gör på flera ställen att man får en flerfaldig belysning av skeendet, men också att de kan hanteras var för sig utan att man missar någon information. Den information som finns är djuplodande och noggrann för här har man gett sig tiden och platsen att i lugn och ro noggrant gå igenom vad som har varit, för att man skall kunna ha det som utgångspunkt och bakgrund för det Caritasarbete som pågår och fortsätter.
Caritasboken Det är uppenbart när man läser den nya boken om Caritas att vi som frimurare har ett mycket viktigt arv att förvalta.
D
et är inte bara ett arv i form av fastigheter och värdepapper. Det är lika mycket att ta hand om minnet av den offervilja som visats av gångna tiders bröder och av de modiga och kloka beslut som tagits av de
bröder som under gångna tider förvaltat donerade och insamlade medel. Men också ett ideologiskt arv om själva innebörden av begreppet Caritas. Boken är en noggrann och utförlig utredning om Caritasarbete inom och 41
Envisa bröder Här finns artiklar om de modiga, envisa och givmilda bröders outtröttliga arbete under frimureriets första decennier för att lägga grundplåtarna till de fonder som idag ger en så rik avkastning till forskning och understöd, utvecklingen av dessa under modern tid och fram till den personliga och tankeväckande artikeln om hjälpinsatser i tsunamikatastrofens kölvatten. Själv hade jag ingen aning om USAbröders hjälpfond, och mycket ytliga kunskaper om flera av de andra hjälparbeten som pågått, och pågår, inom Orden. Här får man allt detta och på köpet en viktig och upplysande genomgång av den samhälleliga omgivningen, hur svenskt socialarbete och omhändertagande ändrats under frimureriets livstid. Boken kommer med säkerhet att bli ett verksamt instrument för att ge en utförlig bakgrund så att vi kan analysera behoven av individuella och samhälleliga hjälpinsatser. x Text: ROLF PRAG
Sittande från vänster: Tommy Adamsson, ordförande i planeringsdirektoriet, Marianne Nyqvist, kanslisekreterare och användare av FMS, och Sleven, Lena Johansson, kamrer och användare av ekonomi- och aviseringssystemet. Stående Gabriel Anderbjörk, ledamot i planeringsdirektoriet och projektledare för Ordens systemplattform, Ronny Schultz, Ordens storsekreterare och systemägare till FMS, Sleven och e-post systemen. Infälld i bilden är Christer Palm, ledamot i planeringsdirektoriet och systemförvaltare IT, Ordens samtliga system.
En bråkdel av Ordens digitala värld är känd Ordens olika datasystem är en omfattande verksamhet som under 2013 har fått en ny struktur fastställd.
S
venska Frimurare Orden må vara en ideell organisation, men med sina cirka 15 400 medlemmar och 163 loger och brödraföreningar är den organisatoriskt att jämföra med ett stort företag med flera divisioner och många mindre enheter. Vi, som alla andra organisationer, måste kunna hålla god ordning på våra medlemmar, vår ekonomi och vår gemensamma planering. I den värld vi lever måste vi även kunna möta den allmänna världen, och våra bröder i den, på ett professionellt och informativt sätt och därför är den digitala närvaron via Ordens hemsida, sociala nätverk och till dessa olika kopplade tjänster en självklar utveckling. Inblick Trots att Orden faktiskt har mycket av detta på plats förefaller det som om en förkrossande majoritet av våra bröder inte känner till mer än en bråkdel av våra
digitala verktyg. Den här artikeln syftar till att ge alla bröder en översikt över Ordens olika system, dess förvaltning och en kort inblick i den tänkta utvecklingen. Orden driver idag fyra olika system: • FMS – Frimurarordens MedlemsSystem (med besöksuppdatering) • Ekonomi- och aviseringssystemet • Sleven (dokumenthantering) • Webben – Ordens hemsida www.frimurarorden.se Utöver dessa fyra finns även två av Orden sanktionerade platser på Facebook, en öppen Facebooksida och en sluten Facebookgrupp, samt vissa lokala initiativ på fördelningsnivå. Öppen sida Ordens hemsida är öppen för alla och skall tjäna som Ordens ansikte utåt. Här skall man finna allmän information om Orden, dess verksamhet, historia, byggnader och så vidare. 42
På den öppna delen finns även hela Ordens arbetsordning och kontaktuppgifter till alla enheter så att bröder snabbt kan planera sina besök och kontakta enheter i andra städer än hemorten om man är ute och reser. På hemsidan kan man också logga in med sitt SFMO-ID och lösenord. Då kommer man åt medlemsregistrets kontaktuppgifter för alla bröder. Om en broder saknar lösenord anmäler man sig via hemsidan ”Ny användare”. Ange SFMO-ID som användarnamn. Ordens hemsida förvaltas av informationsdirektoriet. Medlemssystemet Det system som sannolikt används till flest olika syften är medlemssystemet (FMS). Medlemssystemet innehåller all information om Ordens samtliga medlemmar; besöksstatistik, faddrar, broderns så kallade stamkort, innehavda ämbeten, uppdrag, utnämningar med mera. Med anledning av denna datamängd är FMS en guldgruva för olika typer av rapporter och statistik som kan hjälpa
Ordens enheter med sin planering, uppföljning och kommunikation med bröderna. FMS har varit under utveckling i många år och först i fjol nått ett första komplett färdigställande. Vid årsskiftet 2013-2014, efter att systemets förvaltningsorganisation hade fastslagits, gick systemet in i sin egentliga förvaltningsfas. Önskemål Vidareutveckling kommer att ske genom att funktionalitetsönskemål kanaliseras genom översekreterarfunktionen till systemets förvaltare, vilken på årlig basis kommer att utvärdera förslag ingivna från fördelningarnas översekreterare, ställa dem mot tillgänglig budget, samt därefter besluta om eventuell uppgradering av systemet. FMS har under 2012-2013 ådragit sig en hel del kritik för brister i flexibilitet kring rapportskapande. Detta beror huvudsakligen på att de grundläggande rapporterna har varit fasta årliga rapporter och detta har inneburit att många nya rapporter har skapats. Ändå har önskemålen om rapporter med olika innehåll, sorteringar och layouter blivit så många att om alla skulle ha skapats skulle det helt enkelt inte gått att hålla reda på samtliga. Ta ut rapporter Därför beslutade planeringsdirektoriet att utveckla en kraftigt utökad rapportgenerator så att behovet av rapporter på olika skärningar kan lösas ute i enheterna efter var och ens önskemål. Skapade rapporter kan sparas, de kan spridas till andra användare som kan återanvända alternativt spara en justerad kopia av en redan skapad rapport. Denna nya rapportgenerator är nu i fasen att den sluttestas och den kommer att bli allmänt tillgänglig under 2014. Målet är att FMS skall bli ett mycket använt verksamhets- och planeringsstöd i Ordens alla enheter. Behörighet I FMS finns även Behörighets- och KontrollSystemet (BKS). I detta hanteras lösenordens koppling till SFMOID, vilket är detta systems centrala uppgift. Broder/ämbetsman som av någon anledning anser sig ha behov av behörighet utöver inloggning på
FAS-D: Bli bättre - jobba bekvämare - arkiv för evigheten Projektet ”Frimurareordens arkivsystem - digitalt”, FAS-D, började som ”digitalt arkiv”, men utvecklades snart till ett system för administrativ utveckling, rationalisering och kvalitetssäkring. Rubriken är naturligtvis något tillspetsad, men så kan man faktiskt formulera effekterna av att tillämpa de arbetsformer som föreslås i FAS-D. I korthet går FAS-D ut på att: Man går igenom arbetsrutinerna enligt föreslagna flödesdiagram och fastställer vad som ska gälla. Här fastställs också vad som ska arkiveras. Denna genomgång leder vanligtvis till förenklingar, men i varje fall till en tydlighet om vad som ska gälla. Man omformar utprovade mallar till sin egen enhet för såväl de dokument som ska till arkivet som vanliga arbetsdokument. Det finns mallar för nästan alla arbetsuppgif-
hemsidan skall kontakta sin egen enhets sekreterare så hjälper han brodern vidare. FMS förvaltas av Ordens kansli. Ekonomisystem Även Ordens ekonomi- och aviseringssystem togs i skarp drift årsskiftet 2012-2013 och gick in i sin förvaltningsfas vid årsskiftet 2013-14. Till dags dato har Ordens enheter skött sin ekonomiska redovisning i isolerade system av många olika slag. Ordens ekonomi- och aviseringssystem finns tillgängligt att gradvis, efter eget önskemål, ansluta sig till och däri lägga över sin ekonomiska redovisning, budgetering och aviseringar. Målet är att förenkla för skattmästarna över landet då man med detta kan bidra till lättare succession inom ämbetet medelst centrala utbildningsinsatser, modeller och rapporteringsrutiner, specifika för vår Orden. Ordens ekonomi- och aviseringssystem förvaltas av drätseldirektoriet Såväl FMS som ekonomisystemet är åtkomliga över nätet och allt som behövs för att arbeta i systemet är en 43
ter som sekreteraren har. Man får i princip högre kvalitet och säkerhet i att ”allt” är med. Man tillämpar principer för sedvanligt rationaliserings- och kvalitetssäkringsarbete. Till detta hör även att man har generella strukturer för arkiv och för sekreterarens ”Skrivbord”/ ”utforskare”. Man använder sig av standardprogramvara som Microsoft Officepaket samt arkivformatet PDF/A. Till stöd finns en handbok med detaljerade anvisningar. Under utvecklingsarbetet har man konstaterat att rationella arbetsformer måste kombineras med den moderna IT som finns i samhället i övrigt, det vill säga att man måste kunna arbeta även hemifrån med sina administrativa uppgifter. Därför har Orden påbörjat det i artikeln nämnda utredningsarbetet om lämplig IT-plattform. Jan Grenerfors
standardwebbläsare. Sleven Det sista systemet i vår översikt, Sleven, är ett äldre dokumentlagringsoch delningssystem med behov av klientspecifik installation av mjukvara. Sleven används framför allt av Ordens mer centrala administrativa enheter. Ute bland de olika enheterna råder däremot en stor variation gällande vilka lösningar som valts för att hantera den snabba övergången från papperslagrade dokument till elektroniska arkiv och dokumentdelning. Sleven förvaltas av Ordens kansli. Två händelser Vad gäller utveckling av Ordens systemadministration i stort har två händelser av större karaktär inträffat under 2013 - utöver färdigställande av system enligt ovan. För det första fastställdes i september månad direktivet ”Systemförvaltningsmodell för Svenska Frimurare Orden”. I detta direktiv beskrivs i detalj de olika roller som skall vara namngivna
för varje system som Orden förvaltar, nu och framgent. Direktivet kommer att förenkla påtagligt i organisationen och administrationen kring våra interna system. Den andra händelsen är att, som en direkt följd av det nya direktivet, under våren 2014 påbörjas ett projekt med arbetsnamnet ”SFMO systemplattform”. I detta har det uppdragits åt planeringsdirektoriet att utreda och föreslå hur de lösningar som hittills tagits fram (se faktaruta om) i avsikt att förenkla vår digitala arkivering, såväl som
löpande dokumenthantering, skall kunna anpassas och vidareutvecklas för att skapa ett stöd för kvalitetsstyrning för flertalet av Ordens administrativa processer på olika nivåer. Enhetlig syn Vidare skall utredas behovet av avgränsningar, samband och eventuella integrationer och/eller migrationer mellan de olika system som finns beskrivna ovan. Detta för att säkerställa en enhetlig syn på Ordens systemstruktur, säkerställa att åtgärder vidtas i ”rätt” system samt för att skapa en
stabil grund för Ordens fortsatta systemutveckling och förvaltning. Det är vår förhoppning att när detta projekts resultat är implementerade så har Orden fullt ut tagit steget in i den digitalt hanterade administrativa eran och på så sätt markant förenklat för Ordens alla ämbetsmän och bröder i deras ideella arbete för Orden och de verksamheter vi vill stödja. x
Text: GABRIEL ANDERBJÖRK, och CHRISTER PALM
S:t Nicolaus gav 20 000 kr till Attention Vid någon tidpunkt efter Lucia brukar S:t Johanneslogen S:t Nicolaus traditionellt genomföra sin julloge, sedan några år tillbaka tillsammans med brödernas respektive samt även avlidna bröders änkor.
Från vänster O PdD Peter Bäärnhielm, Kristina Sundman, OM StN Lars Sjöholm, Mikael Lindholm samt O Caritasgruppen Claes-Göran Nilsson.
44
F
örra året hade ett drygt femtiotal personer infunnit sig. Medan bröderna avslutade själva logen började damerna strömma in. Innan det var dags att attackera julbordets läckerheter så hälsades bröder och systrar välkomna av ordförande mästaren Lars Sjöholm. När väl saffranspannkakan kom in avslöjade han att logen hade nöjet att till lokalföreningen av Attention kunna överräcka en check på 20 000 kronor till deras verksamhet. Attention arbetar för att underlätta vardagen för personer med neuropsykiatriska funktionshinder samt för att öka förståelsen i samhället för dessa funktionshinder. Föreningen representerades denna kväll av sin ordförande Kristina Sundman och kassör Mikael Lindholm. Det var med stolthet S:t Johanneslogen S:t Nicolaus och brödraföreningen Petrus de Dacia kunde överräcka checken till ett par glatt överraskade representanter för Attention. I samband med överlämnandet gavs Mikael Lindholm tillfälle att berätta om föreningens verksamhet. x Text: LARS SJÖHOLM Foto: LARS KARLSSON
OHP:s Reflexioner
Allt som är andligt är inte kristligt
A
llt frimureri – sannolikt också alla de former av frimureri som inte vilar på kristen grund – förutsätter en andlig dimension i tillvaron; dvs frimureriet erkänner andra makter i tillvaron än enbart de materiella. I synnerhet gäller det naturligtvis Svenska Frimurare Orden, som så tydligt ansluter till kristen tro och som genom sitt rituella arbete ställer människan i relation till Den Högste Byggmästaren och de sätt på vilka Han uppenbarat sig. Envar som söker sanning och ljus Det är därför inte att förvåna sig över att åtskilliga män med intresse för ”det andliga” söker vår gemenskap. Och vi tolkar i allmänhet våra Allmänna Lagars formulering om ”kristen bekännelse” som att envar som söker ”sanning och ljus” är välkommen att dela vår gemenskap och vårt arbete, men naturligtvis finns det ett viktigt förbehåll: Vår Orden inbjuder till detta sökande på kristen grund. Rörelser som räknar med en andlig dimension Det finns gott om rörelser som räknar med en andlig dimension i tillvaron, men som fördenskull knappast kan sägas ha något egentligt samband med kristen tro. Allt som är andligt är nämligen inte kristligt! När män tillhöriga sådana gemenskaper visar intresse för vår Orden, tolkar sin egen livssyn som förenlig med kristen tro, och söker vår gemenskap, öppnas numera oftast våra portar för dem. Det dessa bröder kommer att möta, i synnerhet när de kommit ett stycke på väg inom vår Orden, motsvarar kanske inte den typ av spiritualitet som de känner igen från sina tidigare sammanhang. Följden blir ibland en nyupptäckt av kristen tro, ibland ett avståndstagande från vår Orden och emellanåt kanske en lust att försöka förändra Svenska Frimurare Orden. Ingen avvikelse är möjlig Men Svenska Frimurare Ordens bundenhet vid sitt rituella arv gör att ingen
avvikelse är möjlig – annat än en sådan som eventuellt prövats och erkänts av Ordens Högsta ledning. Detta gäller även om man inom en loge eller en förening skulle känna att bröder med något annan ”andlig” bakgrund, än den vår Orden förväntar, finns närvarande. Givetvis gäller det också de tal som våra talmän håller; även om man som talman känner att man vill tillmötesgå bröder med något annan ”andlig” bakgrund, än den vår Orden i allmänhet förväntar, måste talet kunna rymmas inom den kristna trons perspektiv. Det betyder inte att man kan ställa samma krav på det som på en predikan i en kristen gudstjänst – det behöver inte ens vara besläktat med en predikan i dess traditionella form – men talet kan inte direkt strida mot de perspektiv som det rituella arbetet öppnar för. Vi brukar ju säga att vår Orden inte kontrollerar graden av brödernas anslutning till kristen tro och vi accepterar att brödernas personliga omfattning av kristen tro varie-
Leif Norrgård är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och reflexioner (Stavningen med ”x” är avsiktlig).
rar – vi är öppna både för den trosvisse och för sökaren – men det rituella arbete som utförs inom Svenska Frimurare Orden – och en del av det arbetet är talmanstalen – ska vila på kristen grund! Avgörande Det är således Orden, och dess rituella arbete, som vilar på den grunden – något som är avgörande inom Svenska Frimurare Orden, även om en broder personligen främst skulle ha sina ”andliga” sympatier på andra håll. x LEIF NORRGÅRD
Begravning och Juridik
Broder Jan Hokkanen
Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring. Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm! Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19 Jour dygnet runt
Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87
45
Nominering av ordförande mästare för forskningslogen Carl Friedrich Eckleff Sedan forskningslogen Carl Friedrich Eckleffs (CFE) ordförande mästare Henrik Berg avlidit ska en ny ordförande mästare för logen utses i enlighet med vad som anges i OAL 17 kap. 10–17 §§. Berättigade att föreslå ordförande mästare är samtliga logens medlemmar, d.v.s. arbetande ledamöter, seniorledamöter och korresponderande ledamöter. Ordförande mästaren i CFE ska ha lägst X graden och får inte inneha ämbete i arbetsloge eller i brödraförening och bör inte ha fyllt 68 år vid tillträdet. Han ska vidare uppfylla de krav som ställs på arbetande ledamöter i CFE, bl.a. att ha visat intresse och fallenhet för frimurerisk forskning samt förmåga till källkritiska studier. Nomineringsblankett med ytterligare information finns på CFE:s hemsida https://www.frimurarorden.se/loger/stora-landslogen/ carl-friedrich-eckleff/. Nomineringarna ska vara Stormästarens prokurator (SMP) tillhanda senast tisdagen den 20 maj 2014. x
Tecknat Vart leder min vandring? Vår tecknare Henrik Lange väntar nu på grad III. Men på vandringen i johannesgraderna ser han mycket som han gärna delar med sig av till oss andra. Om den här bilden säger han: ”Den verkar byta betydelse varje gång jag tittar på den.”
Är det två bröder som har olika åsikter? Har någon haft för bråttom? Har de två bröderna glömt att prata med varandra? Vem har lagt sina stenar rätt? Vem ska lära den andra? x
Rättelse:
Ihopblandade hyllningstal När fOSK Sten Svensson avtackades för sitt arbete som Stiftelsen Frimurare Barnhusets ordförande och fick dess medalj överlämnad av Drottning Silvia, kunde man läsa i senaste Frimuraren att stiftelsens vice ordförande Kaj Gustafsson höll ett hyllningstal till broder Sten och detsamma återgavs. Här virrade tyvärr redaktören till det ordentligt. Broder Kaj höll sitt tal vid broder Stens sista sammanträde med stiftelsen – vid ett helt annat tillfälle. I samband med Drottningens medaljöverlämning var det stiftelsens nye ordförande Carl-Gustaf Piehl som höll hyllningstalet. Även om andeme-
Vi är alla beroende av varandra.
ningen i de båda talen var densamma, så var de inte identiska och det blev en felaktig beskrivning av verkligheten i Frimuraren. 46
En stor ursäkt framförs härmed till såväl de båda talarna som övriga berörda. x Lars Billström, redaktör
Från barmhärtighetsdirektoriets horisont
Att vara fadder
D
et är ett stort ansvar att vara fadder. Förutom ansvaret gentemot adepten har faddrarna också ett ansvar gentemot Orden. Ansvaret innebär att faddrarna lämnar den information som de kan, och ska, lämna om Orden till den presumptive brodern. Faddrarna ska inte överdriva eller skönmåla medlemskapet eller glömma att berätta om de krav som ställs på alla medlemmar beträffande avgifter, aktivitet och engagemang. Förutsett Orden har fortfarande höga avgångar även om de var betydligt färre 2013 (413 st) än 2012 (684 st). Eftersom flest aktiva bröder lämnar Orden under johannesskedet kan man misstänka att många av de skäl som bröderna anför när de utträder kunde ha förutsetts och kanske var uppenbara redan då brodern sökte medlemskap. Ett antal bröder kommer inte tillbaka en enda gång efter sin reception, vissa endast några enstaka gånger. Dessa bröder känner sig inte hemma i Orden eller har inte möjlighet att delta i logesammankomster av familje- och/ eller arbetsskäl. I dessa fall kanske faddrarna skulle ha insett att vederbörande inte borde ha blivit medlem, åtminstone inte i det skedet av livet. Förutsättning Faddrarna måste alltså fråga sig om den tilltänkte medlemmen har de praktiska förutsättningarna för att bli en aktiv medlem i Orden. Vet man för lite om den saken så måste kompletterande frågor ställas till den sökande för att undanröja alla tvivel. Det är fadderns ansvar gentemot Orden att vara så noggrann som möjligt i sitt rekryteringsarbete. Det går givetvis inte alltid att förutsäga framtiden för nya bröder. Förhållanden kan snabbt ändras som gör att medlemskapet hamnar i riskzonen. Ordens krav på faddrarna är att de ska fullgöra sina skyldigheter så långt det är möjligt och åtminstone ta i beaktande de förhållanden som den
sökande lever under när ansökan är aktuell. Badwill Vi undviker naturligtvis inte alla avgångar på detta sätt, men vi reducerar rimligen risken för utträde. Fadderns ansvar för rekryteringen handlar också om all den tid som Johanneslogen lägger ner på att recipiera en ny medlem; förarbete, loge och efterarbete och även om den ”badwill” som det kan innebära i den allmänna världen. Varje nyrecipierad broder innebär en stor förhoppning om en engagerad medlem i logen, kanske en blivande ämbetsman. Faddrarna har skyldighet att stötta sin adept särskilt i början av hans frimurarvandring genom att initiera logebesök och följa honom till logen. Utan faddrar Möjligheterna är då goda att han senare kommer till logesammankomsterna även utan sina faddrar. Vi har tyvärr exempel på att ingen av faddrarna varit närvarande vid receptionen i grad I!! Många faddrar har lång erfarenhet inom Orden och de vet vilka krav som ställs på både faddrar och recipient. Man bör inte bli fadder innan man genomgått en fadderutbildning för att rätt förstå vilka krav och förväntningar som Orden har på den du vill ska bli medlem och på dig som fadder. Under fadderutbildningen bör frågan om avgångarnas inverkan på Orden att tas upp och därigenom torde fadderns ansvar inte bara för
Göran Karlsson, Barmhärtighetsdirektoriets ordförande nås på telefon 070-695 18 12 eller via mejl karlssongoran@telia.com
den blivande frimurare utan också gentemot Orden klart framgå. Ansvaret Fadderutbildning behöver inte vara speciellt organisatoriskt komplicerad. Det viktigaste är att faddrarna blir medvetna om sitt ansvar såväl före som efter receptionen. I ansvaret ingår att på djupet informera den presumptive brodern om vad Orden står för. Det finns ett antal broschyrer som är framtagna för att ge information såväl till den tilltänkte brodern som till hans anhöriga. På orter där man har lång väntetid från ansökan till reception kan man överväga att vid något tillfälle ha korta föredrag om Ordens historia och organisation samt dess ideologiska grundsyn, inte minst i ett kristet perspektiv. Detta kan göras utan att något ur vår rituella skatt avslöjas. De skyldigheter som före antagning åligger ordförande mästaren i aktuell S:t Johannesloge kompletterar faddrarnas insats och beskrivs i Ordens allmänna lagars sextonde kapitel. När en broder väl recipierat är det alla bröders ansvar att den nye medlemmen finner sig väl till rätta i alla avseenden. x MÅRTEN SANDBERG och GÖRAN KARLSSON Ledamot respektive ordförande i barmhärtighetsdirektoriet
Mårten Sandberg
47
Vinn den nya boken Caritas – Frimurarnas välgörenhetsarbete HIMMELSKT FENOMEN
HÅLLER ANVÄNDS LÅDA I NÖDFALL
6
MED VÄRDEN UNDER SJU
RING ALLTID I ASK ÄRTOPPKOSTER- IFORM SÄTTNING
FLOD I POLEN FÖR
BÖNA DET ÄR DEN SOM TID ÄR
HADE ETT ROANDE ARBETE
VISNINGSSTAV LÄKARPRAKTIK FRONT
TYNGD SÄTTS MED MASK
ÄGER RUM
EFTERLYSER
HAR FÖGA VÄRDE
HÖGST I JOHANNESSAL
SAGOLIK DIMMA
BIKINIDELAR
NATTIMMA
NATURLIG HÖJNING
2
FRAGIL GRUPP OMGER VERK
DATOR KOKT BULLE
GÅR SNETT
LÄGGS PÅ FÖR ÖKNING
VAN
1
LIGGER SKAVANDE
LITET MÅTT
FUNGERA
EN DEL AV RÅTTFÄLLAN
MORSK
PÅKÖRD
SAMLAR BRÖDER SYNLIGA TÄNDER
SMÄLLER
7
ILLUSIONSPRATAR
ARBETE MED STAM
LYFTKRAN SAMLADE STATER
SES SEN
3
GNOLAR
HAR BRA GRAD
KANTON
GÖRS HÖG VEDHÖG LITEN PLANET MASKTYP
TECKEN FÖR TALA FATTA
FÖRBEREDER RITT
TANDLÄKARENS IMPERATIV
DEJ KAN DET OCKSÅ VARA
4
SJUNDE FÖR GREKER
MELLAN 24 OCH 12
PÅ VILNIUSBIL
TAR HARAR
RUNDFRÅGNING RÄTT ELLER ROCK
MÄSTARE
Lösningarna fortsätter att strömma in till Frimurarens kryss. Det har blivit populärare än vad vi hade förväntat oss. Kanske de invävda unika frimurarorden gör det extra intressant. Nyckelordet i senaste krysset var ”brodera”. Lite elakt av konstruktören, eftersom några lösare trodde att det skulle bli ”broder”. Den här gången var det den nya boken om vårt välgörenhetsarbete som var priser. Vi fortsätter på den
KOMMER EFTER KOMMA
DAMMSAMLARE
DEN TID SOM HAR VARIT
TRUPPER LEDNINGAR
BAKOM OM
FRÅN MASSOR PÅ ARENA
BLIR KLÄMD
LÄGESANVISNING
ANGÅTT
ÄR KONTROLLSTYRD
5
vägen. Vinnare av krysset i nummer 4 2013 blev Ronnie Triumf, Strängnäs, Sture Ekhagen, Linköping samt Kurt Liljegren, Horndal. De får varsin bok med posten. Gör så här: De blåmärkta rutorna bildar ett ord. Mejla ordet till Frimuraren tillsammans med ditt namn och adress – eller skicka ett vykort med ordet till chefredaktören. Mejl- respektive postadress 48
finns på sidan 3. Senast den 31 mars 2014 behöver vi din lösning. Bilden i krysset den här gången är tagen av broder Mattias Peterson. Vinn Tre lösare med rätt nyckelord får varsitt exemplar av den nya boken Caritas – Frimurarnas välgörenhetsarbete. Den rätta lösningen och vinnarna presenteras i nästa nummer. x
Lösning till krysset i Frimuraren nr 4 2013 VID TEMPELBYGGE RÄCKER TILL
N
HÄNGER MÅNGA PÅ VÄGGEN
AVVÄRJA
P
KLASS
SKRÄMMANDE YTTRANDE
B
KAN DE MED HORN STRÖMBRYTARE BLADBÅT
BÖR INTE GER TAND- ANVÄNDAS AMATÖR LÄKAREN MED VID DET LOKAL GLÄDJE LAGET VAPEN FÅR FÄRGFÖRVILANDE STÄRKLIGGA PÅ NING
A K N E S T F E S P I
ERHÅLLS GENOM UTTAG FLYGER I SVARTVITT DYGD
BOCKAS
BONDCONNERY KAPARE
K A L L K A Y S L E A R6 A
BLIR SLÖARE MED TIDEN
ULL
HELT KNÄCKT TAR TOLV STEG
D I L E T T A N T
Å S
NATURLIG HÖJNING STÅR VÄNTANDE PÅ
LYMMEL
FRIMURE- ARBETSTAVLA RISKT SMÅ I SV/V HJÄRNAN
G G O3 R L Å V K K
STICKREPLIK TAS MAN INTE IN PÅ
NATURLIGT VAPEN
STYR STORSEKRETERARE
R L E U S L T J Ä Ö L I T E N A7 J L O A N S NÅGON ÖRONSÄL
LAND I VATTEN
NOTA BENE
STÄLLS AVLYST
KAPARE SILVERLÄGE
GÅR TILLBAKA MÅNGUDINNA
P L Å T A R U T A N I N N E H Å L L
E O D4 R S E V E R E R A N G E U T A U N N T N G S T E B A S N E T T E R U N A I S EUFORISK
LÅG GRAD
VÄGEN TILL MANNENS HJÄRTA
SVÄNG
EMEDAN VÄGER MYCKET
NYTT
DEL TVÅ PÅ SPÅRET I NORGE
GENTIANAVÄXT ÄR LÅNGRANDIG
SKREVS AV FÖRR
TITTA SNETT MEDALJPLATS
D L J A V A A L I G I B1 M A R A M E N N Ä R S A K G T R A J A A R U N F E5 L F Ö R E G L A K R M T Å G T Å G K A R2 E
STICKER SPANSK SURUT I REALIST VATTNET SAMTYCKE KAFFEÖ
HÅLLA LÅDA
ÄR SINGEL
INGÅR I PRISET
HÅLLS REN PÅ STUTERI
BÄR ELLER BRISTER
DOMARE SKAKA
ITFÖRETAG
ÄR UTE PÅ DJUPT VATTEN
TREA
PROTESTORD
REGLERAR FLÖDE
KALLAS SMAL NÄR DEN ÄR ENKEL
HELGBRYGD
HALVT FÖRBUD SINNESRÖRELSE
OMGER OLJA
PASSAR PÅ EN GÅNG BÖLA
STEGAR
RÄCKA
HAR KOPPLATS SAMMAN
! n e m m o Välk gs r o b e t ö g till ub! p ” a l m a g mest ”ny er s i r p a g i l förmån are r u m i r f r ö f eborgs t ö g v a t t E timent av r o s a t s r stö isky. öl och wh
www.elrevision.se
nch dagens lu k After wor
• Revisionsbesiktning • Elbesiktning
the golden days
• Utbildning ESA m.m. • Riskanalys av LSP och HSP Besiktningsman Pär Trässman, tel 070-6041660 par@elrevision.se Anneforsvägen 2A, 770 10 Fredriksberg Tel 0591-20190 Bergmansgatan 24, 621 46 Visby Tel 0498-400136
Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se
Auktoriserade av Elektriska Nämnden
49
Notiser
Frimuraren för 70 år sedan NY Carl XIII:s RIDDARE H.M. Konungen, V. S. M,. Har den 28 januari utnämnt till R. o K. Carl XIII:s O., Ö. Sk. M i Stora Landslogen, civilingenjören Carl Gustaf Fredrik Piehl. Närmare underättelser om den nya Carl XIII:s Riddaren kommer jämte fotografi att införas i nästa nummer.
Sommarträff på Österlen Den 27 juni är det dags för den 13:e sommarträffen på Österlen för bröder av alla grader med sina anhöriga. Årets utflyktsmål är Bjärsjölagårds slott som ligger utefter väg 13 mellan Hörby och Sjöbo. Man tar sig dit på egen hand till klockan 11 innan programmet. Det innefattar naturligtvis en information om slottet och dess verksamhet. Efter en gemensam lunch blir det informa-
tion från Ordensledningen för närvarande bröder medan det för övriga under tiden blir en guidning av Karin Laserow, med temat ”Antikviteter i modern miljö”. Programmet beräknas avslutas klockan 15. Anmälan görs genom insättning
Joakim Helwig Dipl. Samtalsterapeut i Psykosyntes
10 års erfarenhet av individuellt terapiarbete. Bröder, anhöriga och närstående. Välkommen att kontakta mig. Mottagning på Södermalm i Stockholm. 08 – 644 89 33; 0739 – 38 48 76 joakim.helwig@gmail.com 50
_________ Reds anm.: Från år 1944. C G F Piehl som var född 1882 och är pappa till Ordens förre Stormästare Gustaf Piehl, som var född 1922. av 250 kr per person på bankgiro 810-7047 senast 1 juni. Med tydlig avsändare. Sommarträffen är ett samarrangemang mellan Frimurareföreningen Cimbris och Ystads Brödraförening som önskar alla varmt och broderligen välkomna. x
Notiser Klubb i Spanien på väg Sune Johansson från Ronneby fick en del respons på sin förfrågan i Frimuraren nr 4 förra året, om det finns intresse bland andra bröder i Spanien, att bilda en Frimurarklubb i Torrevieja. Fler bröder är nu välkomna att anmäla sitt intresse och sedan är klubben förmodligen ett faktum. Torrevieja ligger på Costa Blanca-kusten, cirka fyra mil söder om Alicante flygplats. Man når Sune på telefon 070-936 87 75 eller 0457-149 71 eller via email: sune.johansson@ronneby.se x
Saxat från Facebook
Marcus Bergman som Gustav III med uppvaktning och drabanterna, Jürgen Urbas, Peder Lundin, Lars Odelskog, Dimitris Merkouris.
En konungslig hälsning från Caritas Borås Borås Frimuraresamhälle med S:t Johanneslogen Astræa och brödraföreningen Den Gyllene Lågan bjöd i vintras på en musikalisk afton till förmån för bröders väl inom arbetet för Caritasverksamhet. Festlig inramning och mingel med champagne förgyllde denna eftermiddag. Broder greve Carl-Henrik Posse ställde samtidigt ut sina akvareller till allmän förtjusning. En nästan fullsatt lokal njöt sedan av vacker musik och underhållande opera. Tavla att köpa En reproduktion av en målning av Gustav III finns att köpa genom Caritas Borås. Sätt bara in 500 kronor på Caritas Borås bankgiro 178-9866 och ange ditt namn och Gustav III. Ett bejublat framträdande av Gustav III åtföljd av drabanter och lakejer drog ner applådåskor. Konungens hedersplats var för övrigt en guldförgylld stol i röd sammet. Samma stol som HM Gustav V fick vid sitt besök i Borås för länge sedan. Caritas Borås arbetar som sig bör med både intern och extern Caritas. Denna sammankomst gav ett välbe-
Greve Carl-Henrik Posses tavla av Gustav III som går att köpa.
hövligt tillskott. Borås Frimurare delar för övrigt årligen ut cirka 30 000 kronor till lokala organisationer som inte får stöd från annat håll. 2013 delades det ut bidrag till bland andra Borås Besöksverksamhet, Tjernobylbarnen, FUB, Kvinnojouren och Missing People. x Text och foto: STEPHAN BERGMAN 51
I senaste numret av tidskriften Frimuraren skriver Barmhärtighetsdirektoriets ordförande Göran Karlsson att Ordens Stormästare påpekat att vi måste ha en ökad uppmärksamhet riktad mot behövande bröder. Caritasgruppen eller OM/O bör meddelas om en broder hamnat i svårigheter. Ekonomiska svårigheter kan idag drabba vem som helst, även våra bröder. För att markera att insamlade medel går till behövande bröder har man i Göteborg avskaffat benämningen Nödhjälpsfonden och istället infört begreppet Brödrahjälpen. x
Vapensköld som CD-omslag Ett tips till bröder för att få visa upp sin sköld, kommer från Roland Flemk i Mönsterås. Han har tidigare skrivit en sång som han tillägnat frimureriet. Nu handlar det om en ny CD där han har använt sin sköld som bild på CD-omslaget x
Notiser
Från Ordens kansli
Sverker Helmstein, 1917 – 2014
Inrikes ärenden
Efter 70 år som frimurare och i sitt 97:e levnadsår, lade Riddaren av Kungliga Carl XIII:s Orden, Riddaren och kommendören med Röda korset, den högst upplyste brodern Sverker Helmstein för alltid ned sina jordiska verktyg den 22 januari 2014. Sverker, född västgöte, kom 1936 som 19-åring till Luleå för studera vid Högre Allmänna Läroverket. Studietiden i Luleå blev inte så lång, men tillräcklig för att Sverker skulle finna sitt livs kärlek i skolkamraten Ingrid, född Granlund. Biskop Olof Bergqvist, OM i Ultima Thule, vigde dem 1939 i Luleå Domkyrka. Vid Handelsinstitutet i Göteborg studerade Sverker vidare. År 1938 anställdes han vid kullagerkoncernen SKF:s huvudkontor i Göteborg. Från 1952 till 1960 var han anställd vid SKF Bruxelles som ekonomichef. Från 1961 till 1977 var han vice verkställande direktör och ekonomidirektör SKF 7 Frankrike i Paris. Han begärde pension 1977 och flyttade till Sverige. Makarna bosatte sig i Norrbotten i hustruns hemort Harads. Frimurare Sin frimurarbana begynte Sverker 1943 i St Johanneslogen Salomon à trois Serrures, i Göteborg. Efter hemkomsten till Norrbotten 1978 tog han kontakt med St Johanneslogen Ultima Thule, vars OM Lars Lundgren tog emot honom med öppna armar. Sverker och Lars utvecklade en ömsesidig vänskap och respekt för varandras insikter i
Barmhärdighetsdirektorium Förordnanden Fil & Pol Mag Ernst Althin, X Svea, som amanuens från och med den 1 mars 2013 och tills vidare. Redovisningskonsult Mårten Sandberg, X Svea, förlängt förordnande som ledamot från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2015. Direktör Lars-Olof Olvhag, X Svea, som ledamot från och med den 15 januari 2014 till och med den 14 januari 2020. Rektor Bo-Yngve Arvidsson, X VPL, som ledamot från och med den 1 februari 2014 till och med den 31 januari 2020. Logedirektorium Förordnande Datalog Ulf Magnusson, X VPL, som ledamot från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2019.
och fördjupade kunskaper om Den Konungsliga Konsten. Det var alltid en stor högtid för oss i logen när Sverker Helmstein besökte oss och delgav oss sina kunskaper. År 1982 blev Sverker ordförande i Bodens Frimurare Förening Norrskenet. Åren 1986 – 1991 verkade han som Provinsialmästare vid Provinsiallogen i Umeå, PLU, nuvarande Övre Norrlands Provinsialloge, ÖNPL. Med hustrun Ingrid fick Sverker tre barn. Ingrid avled 2012. Deras äktenskap varade 73 år. År 2013 flyttade Sverker tillbaka till sin barndoms hemtrakter. Han kommer att vila på griftegården vid Hemsjö kyrka strax söder om Alingsås, ”där Ingrid väntar på mitt sällskap”. Vila i frid käre Sverker! x Erik Sundström Leo Hassler
Forskningsloger våren 2014 Det finns två tillfällen kvar att delta i forskningsloger före sommaren, meddelar forskningslogen Carl Friedrich Eckleff: Bröderna välkomnas till Karlskoga, Hyttåsvägen 17 lördagen den 29 mars kl 13.00. Grad II. Forsknings- och ekonomiloge. Föredragshållare: Karl-König Königsson.
Anmälan till måltiden senast den 24 mars till frimurarorden.karlskoga@telia.com Bröderna välkomna till Uppsala lördagen den 10 maj, kl 13.00. Grad VII. Akademisammankomst. Föredragshållare: AL Karl-Gustav Sandelin som talar över "Kapitelbaneret" Anmälan till måltiden senast den 5 maj till cfe@frimurarorden.se x 52
Planeringsdirektorium Förordnanden Bankdirektör Per Odgren, X Svea, förlängt förordnande som vice ordförande från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2014. Civilingenjör Per Arosenius, X Svea, som ledamot från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2016. Utbildningsdirektorium Förordnande Ingenjör Karl-Gösta Nilsson, X SPL, som sekreterare från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2016. Ordens arkiv och bibliotek Förordnanden Informationschef Per Magnus Bonthron. X Svea, förlängt förordnande som förste arkivarie från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2017. Redaktör Kjell Lekeby, X Svea, förlängt förordnande som andre arkivarie från och med 1 januari 2014 till och med den 31 december 2014. Musikdirektör Erik Wadman, X Svea, förlängt förordnande som andre arkivarie från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2019. Fil.mag. Robert Carleson, IX Svea, som andre arkivarie från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2019. Överstelöjtnant Christer Göthe, IX Svea, herr Lars-Erik Olsson, IX Svea samt projektledare Tommy Westlund, IX Svea, förlängt förordnande som tredje arkivarie från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2019. Bokförläggare Mikael Gejel, VIII Svea,
konsult Karl-Gunnar Hultland, X ÖNPL, samt marknadsekonom Ingvar Fröberg, X Svea, som tredje arkivarie från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2019.
Verkställande direktör Per-Gunnar Däumichen, X Svea, som ordförande (O) för Brödraföreningen Saltsjön i Saltsjöbaden från och med den 1 februari 2014 till och med den 31 januari 2020.
Stora Landslogen Förordnanden Säkerhetschef Marcus Qvennerstedt, X Svea, som andre ceremonimästare från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2016. Jur.kand. Nils-Erik Larsson, VIII Svea, som tredje ceremonimästare från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2014. Övertandläkare Måns Jungner, VIII Svea, som extra ceremonimästare från och med den 16 januari 2014 till och med den 31 december 2014.
2. Fördelningen (SPL) Entledigande Överläkare Per Werner, X SPL, som andre deputerad provinsialmästare (ADPM) för Skånska Provinsiallogen från och med den 31 mars 2014.
Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff Entledigande Konsult Hans Andréason, X SPL PFB, som arbetande ledamot från och med den 30 november 2013. Förordnande Fil.dr Marcus Willén, IX VPL, och docent Henrik Bogdan, VIII GPL, som arbetande ledamöter från och med den 30 november 2013 och tills vidare. 1. Fördelningen (Svea) Entlediganden Brandskyddskonsulenten Magnus Jacobson, VIII, Svea, som ordförande (O) för Brödraföreningen Saltsjön i Saltsjöbaden från och med den 1 december 2013. Komminister Jerry Högberg, X Svea, som ordförande mästare (OM) för S:t Andreaslogen S:t Eskil i Eskilstuna från och med den 1 februari 2014. Förordnanden Överste Rutger Simonsson, VIII MStL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Olaus Petri i Strängnäs från och med den 7 december 2013 till och med den 6 december 2016. Professor Edvard Nordlander, X VPL, som ordförande mästare (OM) i S:t Andreaslogen Gevalia i Gävle från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2019. Ingenjör Börje Monsen, X Svea, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Södermanland i Eskilstuna från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2019. Verkställande direktör Peter Roos, VIII Svea, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen la Lumière i Stockholm från och med den 1 februari 2014 till och med den 31 januari 2020.
Förordnanden Överläkare Per Werner, X SPL, som förste deputerad provinsialmästare (FDPM) för Skånska Provinsiallogen från och med den 1 april 2014 till och med den 31 mars 2019. Adjunkt Rolf Prag, X SPL, som andre deputerad provinsialmästare (ADPM) för Skånska Provinsiallogen från och med den 1 april 2014 till och med den 31 mars 2019. Socionom Urban Fasth, X SPL, förlängt förordnande som ordförande (O) för Ystads Brödraförening i Ystad från och med den 1 mars 2014 till och med den 28 februari 2015. Sales engineer Kjartan Magnusson, IX SPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Kronan i Landskrona från och med den 19 mars 2014 till och med den 18 mars 2019. 3. Fördelningen (GPL) Entledigande Riksspelman Lars-Olof Ejstes, X GPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Lidköpings Frimurarebröder i Lidköping från och med den 25 mars 2014. 4. Fördelningen (ÖPL) Ny lokal Brödraföreningen Concordia i Eksjö har flyttat till nya lokaler för att framgent hålla sina sammankomster på Kaserngatan 36, 575 35 Eksjö. Förordnanden Ingenjör Åke Suneson, X ÖPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen S:t Jacob i Linköping från och med den 1 februari 2014 till och med den 31 januari 2020. Enhetschef Anders Rapp, IX ÖPL, som ordförande mästare för S:t Johanneslogen Orion i Oskarshamn från och med den 22 februari 2014 till och med den 21 februari 2020. 5. Fördelningen (VPL) Entledigande Byggnadsingenjör Lars Rosell, X VPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen S:t Tomas i Filipstad från och med den 31 december 2013. 53
Förordnanden Ekonom Bertil Bergljung, IX VPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Engelbrecht i Örebro från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2019. Kyrkokamrer Lars Lundblad, X VPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen S:t Tomas i Filipstad från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2019. Civilingenjör Gunnar Gillman, X VPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Bergslagsbröderna i Lindesberg från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2019. Rektor Bo-Yngve Arvidsson, X VPL, förlängt förordnande som ordförande mästare (OM) för S:t Andreaslogen Eugen i Örebro från och med den 1 mars 2014 till och med den 31 juli 2014. Regionchef Peter Rasmuson, X VPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Andreaslogen Eugen i Örebro från och med den 1 augusti 2014 till och med den 31 juli 2020. 6. Fördelningen (SCF) Entledigande Bankdirektör Erkki Tourmaa, X SCF, som ordförande mästare för S:t Johanneslogen Tyrgils i Borgå från och med den 27 februari 2015. Förordnande Ekonomiemagister Anders Stenbock, IX SCF, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen S:t Augustin i Helsingfors, Finland från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2019. 7. Fördelningen (MNPL) Entledigande Fil dr Jan Perselli, X MNPL, som ordförande mästare för S:t Johanneslogen Moria i Härnösand från och med den 1 februari 2014. Förordnande Vägbyggnadsingenjör Christian Wasell, VIII MNPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Moria i Härnösand från och med den 1 februari 2014 till och med den 31 januari 2020. 8. Fördelningen (ÖNPL) Förordnande Docent Per Hörnsten, X ÖNPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Andreaslogen Västerbotten för Umeå från och med den 30 december 2013 till och med den 29 december 2018.
Notiser
2,7 miljoner till hjälporganisationer i Finland År 2013 var ett jubileumsår inom frimureriet i Finland. Efter en paus på 114 år återupptogs verksamheten 1923. Samma år grundades också Föreningen Granantenhjelm r.f.* med ändamålet att ”utöva välgörenhet genom att upprätthålla och understödja företag med etiskt och humanitärt syfte”.
Ordförande mästaren för St. Johannes Logen S:t Augustin Timo Dahl (femte fr.h.) omgiven av glada och tacksamma bidragsmottagare. Längst t.v. biskop Björn Vikström som representerade diakoniverksamheten inom de svenskspråkiga församlingarna i Helsingfors.
F
ör att högtidlighålla dessa två 90-årsjubileer kallade Caritasgruppen för de i Helsingfors verkande frimurarelogerna inom Svenska Frimurare Orden de största bidragsmottagarna till en högtidlig samling den 1 november i Ordenshuset i Helsingfors. Sammanlagt har man under året kunnat dela ut 300 000 EUR (2,7 miljoner SEK) till olika hjälporganisationer. I festligheterna deltog, utöver bröder med damer, representanter för de olika organisationerna som erhållit understöd. Bland annat följande organisationer har under 2013 erhållit bidrag för sin verksamhet:
Församlingarna i Helsingfors för sin diakoniverksamhet. Folkhälsan Syd för sin tonårspoliklinikverksamhet. Folkhälsan Syd (Blomsterfonden i Helsingfors) för skapandet av en ”Sinnenas trädgård” i anslutning till seniorhemmen. Helsingfors Mission för sin krisjour för svenskspråkiga tonåringar och unga vuxna i Helsingforsregionen. Mannerheims Barnskyddsförbund för sitt projekt ”En god start på skolvägen” De Sjukas Väl för förbättring av patienters rehabilitering både i hemmen och på sjukhus Sjukhusclownerna för sin terapeutiska verksamhet vid de olika Universitetssjukhusen i Finland med betoning på verksamheten vid Jorvs sjukhus i Esbo. x Text: BJÖRN FEDERLEY Foto: MARTIN GARDBERG
*) I stort sett alla föreningar i Finland har beteckningen f.r. efter sitt namn. Det står för ”registrerad förening” och betyder att man finns i det officiella föreningsregistret.
Notiser Universitet grundades tidigare I en i övrigt mycket intressant artikel i senaste Frimuraren, om armélogens altare i Karlstad på ss. 28–29, har emellertid ett märkligt sakfel insmugit sig. Det påstås att universitetet i Greifswald skulle ha grundats av Gustaf II Adolf (1594–1632) under den tid då Pommern var svenskt. I själva verket grundades universitetet redan 1456. Svenska Pommern blev inte svenskt förrän vid freden i Westfalen 1648, även om delar av Pommern i praktiken styrts av Sverige sedan 1630. Det enda universitet som Gustaf II Adolf faktiskt grundlade under sin levnad, är universitetet i Dorpat (nuvarande Tartu) i Estland, i det dåvarande svenska Livland, vilket han gjorde 1632. x Jarri Ederth, IX ÖPL 54
OSM:s krönika
J
ag önskar er alla välkomna tillbaka till ett givande nytt år i vår frimureriska gemenskap. En av de utmaningar Orden har är att skapa en kontinuerlig och stabil tillväxt av medlemmar. Detta är både nödvändigt för Ordens fortbestånd och en förutsättning för att skapa nya enheter. Den preliminära redovisningen för 2013 visar en tillväxt på 1,5 procent och vi är i januari nästan 15 500 bröder. De senaste två årens stagnerande tillväxt har därmed brutits. Tillväxten har av naturliga skäl varit störst i storstadsregionerna i Sverige men vår fördelning i Finland har också varit mycket framgångsrik. Vidare har ett stort antal bröder valt att återinträda till Orden vilket är mycket glädjande. Medelåldern inom hela Orden är cirka 56 år och medelåldern vid inträdet i Johannesfrimureriet 46,3 år. Denna föryngring är positiv då Orden måste ha en medlemskader som i framtiden kan ta över och leda frimureriet vidare. Fint arbete Det goda årsresultatet bygger också på det fina arbete som ett stort antal eldsjälar bedriver i våra mer än 160 loger och brödraföreningar samt i våra 20 frimurareklubbar. Jag vet att våra loger och brödraföreningar under föregående år har arbetat med åtgärdsprogram för att minska utträdena. Ämbetsmän och bröder har bland annat aktivt kontaktat ”nollbesökare”, stött mindre aktiva och nya bröder så att de kommer in i gemenskapen och får dela den glädje vi frimurare upplever. Detta arbete har resulterat i att flera enheter under det senaste året
inte haft några avgångar. Våra ämbetsmän besjälas vidare av en önskan att göra logebesöken så givande som möjligt. De vill förmedla en fin frimurerisk upplevelse genom väl genomförda logekvällar som erbjuder sina medlemmar tankeväckande upplevelser genom personliga receptioner och stämningsfulla sammankomster. Belöningen för detta arbete är att de flesta bröder, enligt den senaste medlemsenkäten, anser sig få ett betydande utbyte av sitt medlemskap. Tyvärr förlorar Orden fortfarande för många bröder i de första två graderna i Johannesfrimureriet. Det är en strategisk fråga för Orden att minska dessa avgångar. Vi måste därför finna tänkbara orsaker till varför bröder lämnar Orden och olika åtgärder för att minska avgångarna. Detta diskuterades nyligen vid Barmhärtighetsdirektoriets seminarium ”Medlemsutveckling och Caritas”. Faddrarnas sak Rekrytering till Orden sker huvudsakligen genom att en sökande rekommenderas av faddrar. Därmed blir det i första hand faddrarnas sak att bedöma adeptens förutsättningar och noggrant förklara för honom vad det innebär att vara frimurare. Faddrarna måste kunna ge ett klart och övertygande svar på frågan – varför är du frimurare? De måste också kunna förklara varför de anser att den blivande brodern skulle kunna få samma värdefulla upplevelser och samma behållning som de anser att de själva fått. Ordförande mästaren eller deputerade mästaren, tillsammans med ytterligare en av logens ämbetsmän, ska vid sitt möte med den sökande försäkra sig om att den sökande är lämplig. I dag
55
Foto: Joe Sundelin
Eldsjälars fina arbete ger oss fler medlemmar
sker detta möte oftast i samband med informationsmötet för sökanden med anhöriga. Vid detta informationsmöte måste vi bli mer tydliga med vad vi står för och presentera de krav och förväntningar vi som Orden har på våra medlemmar. I den senaste medlemsenkäten svarar endast en tredjedel av bröderna att faddrarna stött och engagerat sig kontinuerligt, medan resten svarat att faddrarna engagerat sig ”sporadiskt” eller ”inte alls”. Större ansvar Här finns en betydande förbättringsmöjlighet som vi alla faddrar skall ta vara på. Vi måste ta större ansvar för våra adepter. Jag har tidigare skrivit om att ansvaret som fadder inte tar slut vid adeptens första reception. Det är vid detta tillfälle det verkliga ansvaret tar vid och blir en livslång uppgift. Det är ett ansvarsfullt och grannlaga åtagande som omfattar att stödja, hjälpa, stimulera och följa sina adepter på deras frimurarevandring. x
B
Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM
VAD TROR DU?
Kommer priset på olja gå upp eller ner?
Bull & Bear En placering för den som framförallt tror på sig själv.
B
ull & BEar-cErtifiKat är en placering för den som är beredd att ta större risk för att kunna tjäna mer. certifikaten passar den som har en fast tro på marknadens riktning. Oavsett om man tror på upp- eller nedgång. Bull & Bear kan vara kopplat till aktier, råvaror eller valutor.
7% 11%
Transport
50% 32%
Så här används oljan globalt
Bull & Bear ger minst den dubbla avkastningen till den som tror rätt. Samtidigt gäller det omvända. Om marknaden går åt fel håll, det vill säga i motsats till ens förväntningar, förlorar man minst dubbelt så mycket som den dagliga utvecklingen. Den som har en bestämd uppfattning om hur till exempel oljepriset kommer att utvecklas investerar i ett certifikat som följer priset på olja. Den som tror på uppgång köper Bull, medan den som tror på nedgång köper Bear.
Industri
Fastigheter
dagar
idag används nästan 99 % av all produktionskapacitet och skulle oljeproduktionen mot förmodan helt upphöra räcker oljeförrådet bara i cirka 60 dagar. Det gör att priset på olja är väldigt känsligt för produktionsstörningar.
Olika sorters olja
Världens oljeproduktion
råolja finns i olika kvaliteter, med olika tjockhet och svavelgrad. två av de mest kända kvaliteterna är Brent, som kommer från Nordsjön, och den något lättare Wti, West texas intermediate, som kommer från uSa.
De största producenterna av olja är ryssland, Saudiarabien och uSa. uSa är också den överlägset största oljekonsumenten, följt av Kina och Japan.
Oljans historia råolja är namnet på den olja som kommer direkt från marken. Oljan skapades av små djur och växter som levde i världshaven för många miljoner år sedan. idag är olja världens största handelsvara. Den används framförallt som drivmedel, i form av bensin, diesel och flygbränsle. Men oljans historia sträcker sig långt bak i tiden.
60
Elproduktion
Omkring år 4000 f Kr användes till exempel Bitumen, som är en tjärliknande olja, för att täta båtar i Mesopotanien. för ungefär 1 700 år sedan började man, i Kina, borra de första oljekällorna med hjälp av bamburör. Och många var de besvikna pionjärerna i uSa som borrade efter vatten, men istället fick upp en brunsvart sörja.
faktum är att det var uppfinningen fotogenlampan som 1854 gjorde oljan intressant som handelsvara. Man väljer även vilken hävstång man vill ha. Högre hävstång innebär också högre risk. Den som väljer fyra gånger daglig hävstång får en avkastning som är fyra gånger den dagliga prisutvecklingen. Exempelvis; stiger oljepriset med 2 % en dag, stiger Bull-certifikatet med 8 % samma dag. Om oljepriset istället faller med 2 % en dag, faller Bull-certifikatet med 8 % samma dag.
Det råder delade meningar om och när oljan kommer att ta slut. En del forskare menar att världens oljeproduktion kommer att falla under kommande år, medan andra hävdar att det fortfarande finns gott om olja som kan utvinnas till rimliga priser.
Brent, Nordsjön
WTI, USA
Handelsbankens placeringar på råolja är kopplade till utvecklingen för terminskontrakt på Brent råolja som handlas på derivatbörsen i london. terminerna handlas i amerikanska dollar. Största oljeproducenterna Största oljekonsumenterna
Vad tror du? Kommer priset på olja stiga eller falla? Bull eller Bear?
handelsbanken.se/bullbear avser daglig avkastning före administrationsavgift och courtage. Pengar som placeras i Bull & Bear-certifikat kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det placerade kapitalet. Handelsbanken har offentliggjort ”Grundprospekt Svenska Handelsbanken aB (publ) (”Handelsbanken”) MtN-, Warrant- och certifikatprogram” som finns att tillgå på handelsbanken.se/prospektochprogram