Frimuraren nr 2, 2026

Högtidlig utdelning av forskningsanslag

En orden på kristen grund

FRIMURAREN

tidskrift för svenska frimurare orden | nr 2 | 2026

frodas i Finland

Ett mångsidigt frimureri där Stor Capitlet är en av flera aktörer. Frimureriet

Frimurarna i samhället

Mottagare vid Barnhusstiftelsens stipendieutdelning den 2 oktober 2025.

Frimurarbröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar, samt till organisationer som arbetar för behö-

vande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 216,6 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård.

Stiftelsen har under år 2025 delat ut totalt 25,3 mkr, varav till forskning inom barnhälsovård 13 mkr. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till

forskning inom barnhälsovård. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 12,3 mkr. Större bidrag har lämnats till Barndiabetesfonden, Föräldraföreningen mot Narkotika, Fritidsbanken, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se www.barnhusstiftelsen.se bankgiro 5778-0272

I DETTA NUMMER

Högtidligt i Stamhuset 4

Stor Capitlet i Finland: provinsialloge med eget namn 10

S:t Andreaslogen Phoenix firar 250-årsjubileum 12

Frimurarsystem i Finland 14

Karavan till Ukraina 16

Betydelsefullt stöd till betydelsefull forskning 18

Forskningsanslag ur H.M. Drottningens hand 20

Vision 2035: Synligt ökande och ökande synlighet 22

Handledning för öppna möten med allmänheten 22

Inbjudande välkomstpaket 23

Besök i Stamhuset från Gods & Gårdar 23

Så fungerar Orden, del 5: Utbildningsdirektoriet 24

Lång sjöresa i samband med reception 26

Italiensk gästfrihet 28

En Orden på kristen grund: tro eller bekännelse? 30

Evenemangsguide: frimurarsommar 40

I ALLA NUMMER

Ordens högste prelat: Kraft i nutiden 32

Nya perspektiv och ständigt lärande

Många bröder har upplevt den gemenskap som frimurare möter vid besök på främmande ort, även utomlands och inom andra system och riter. Vid en internationell jämförelse är det Svenska Systemet litet, men det skapar också en alldeles särskild sammanhållning hos utövarna, som nästan uteslutande återfinns i Norden.

Tidningen Frimuraren har inlett en reportageresa bland de länder som tillämpar det Svenska Systemet. Det första besöket gick naturligtvis till Finland, där Sjätte fördelningen ju är en del av Svenska Frimurare Orden. Under ett fullmatat nedslag i Helsingfors fick bildredaktör Mats Gärdfors och jag många intryck och i detta nummer finner ni flera artiklar från besöket.

Ordens utrikesavdelning bjuder också på en översikt av de olika frimurarsystem som verkar i Finland, varav flera arbetar på svenska. Den som vill göra ett besök hittar mer information på Ordens hemsida.

Detta är mitt fjärde nummer som redaktör. Jag vill passa på att tacka det ytterst kompetenta team som ser till att alla processer kring tidningen och dess innehåll löper på. Vi får många positiva kommentarer och jag vill verkligen att läsarna skall veta att tidningen inte är någon enmansshow. Redaktionen är också alltid på jakt efter goda skribenter och nya infallsvinklar, så tveka inte att ta kontakt.

På Facebook noterade jag att en broder hade lämnat sin utlästa tidning vidare, för andra att ta del av. Det är ju en alldeles utmärkt idé och ett bra sätt för Svenska Frimurare Orden att bli mer synlig, helt i linje med ambitionerna i Vision 2035.

Jag har också sett reportage om Orden från bland annat Kristianstad och Oskarshamn, där lokal tidningar ställt kluriga frågor till intervjuade bröder som visat upp lokalerna. Det är all tid intressant att höra hur medlemmar na beskriver verksamheten och sina upplevelser av frimureriet, ibland sätter en broder ord på något man inte har tänkt på själv.

återkommer i nästa nummer

OMSLAG:

I Finland verkar åtta olika frimurarorganisationer.

bild: John Fahlnaes

Vi kan alla bidra till ett bredare perspektiv och lära oss av varandra, då blir vi en stark och växande Orden. X

Pether Ribbefors, redaktör

Högtidligt i Stamhuset

Redan i “The Constitutions of the Free-Masons” från 1723 kan man läsa att det årligen ska hållas en högtidlig fest.

Och högtidligt var det sannerligen i Stamhuset den 21 mars med utnämning av tre nya hedersledamöter och utdelning av medaljer, hederstecken och det röda halskorset.

På Stora landslogens högtidsdag uppmärksammas medlemmar som gjort stora insatser och de som åtagit sig nya förtroendeuppdrag inom Orden och Stora landslogen. Det är också ett tillfälle till fördjupad kontakt med Ordens syskonorganisationer i Norden och Europa.

Två sorters tack

Många är de medlemmar som lägger ner tid, kraft och engagemang inom Orden. Såväl ämbetsmän i loger och brödraföreningar som uppdragstagare med icke-rituella uppgifter.

Orden har två synliga sätt att uppmärksamma och tacka medlemmar. Den ena är Prins Bertils Frimuraremedalj (PBF) som delas ut för förtjänstfullt arbete eller annan värdefull insats till gagn för Orden. Den andra är Ordens Hederstecken (OHT) som avser synnerligen förtjänstfulla insatser.

Årets mottagare har bland annat varit engagerade som ledamöter i direktorier och som uppdragstagare på Ordens kansli, i första hand inom IT-området. Detta utöver olika rituella uppdrag.

Nya uppdrag

Fyra personer fick ta emot det röda halskors som visar att de fått nya uppdrag inom Stora landslogen, Ordens centrala administration eller i en provinsialloge. Halskorset är, tillsammans med det purpurfärgade axelbandet, kännetecken för Ordens högsta grad: Riddare och kommendör med Röda korset. Ordens högsta ämbetsmän bär därutöver ett vitt axelband.

Internationella kontakter

På högtidsdagen deltog företrädare för sexton andra frimurarorganisationer (se faktaruta). Flera anlände en eller ett par dagar tidigare för gemensamma möten och erfarenhetsutbyte. Besöken

på varandras högtidsdagar bidrar till att stärka samarbetet inom frimureriet i Europa.

Utländsk stormästare som tillhör av Orden erkänd storloge eller motsvarande kan utnämnas till hedersledamot och tre utländska dignitärer visades denna särskilda ärebetygelse av Stormästare Michael Boström.

Tankar kring dagen

David Frökärr från Göta Provinsialloge deltog för första gången i högtidsdagen:

– Högtidsdagen är verkligen pampig med alla Ordens höga ämbetsmän och utländska gäster på plats i Ordens stamhus.

David tycker att det är viktigt att uppleva olika logelokaler och de olika typer av sammankomster som bygger upp Ordens verksamhet. Det är också givande att träffa medlemmar från andra delar av landet.

Erik Mattsson Wagenius från Mellersta Norrlands Provinsialloge har varit med flera gånger tidigare:

– Alla som kan bör besöka Ordens högtidsdag minst en gång. Det ger en möjlighet att uppleva en av Ordens historiska ritualer i en storslagen miljö. Varje gång man deltar träder nya saker fram som fördjupar upplevelsen.

Erik framhåller också betydelsen av att träffa personer från andra enheter. Förutsättningarna är olika och det är viktigt att ha en förståelse för detta:

– Den närhet och värme som ofta finns i den lilla enheten kontrasterar mot det storskaliga och storslagna som finns i Stockholm. Båda är del av vår Orden och vi kan lära av och inspirera varandra.

Mat och musik

När deltagarna intagit sina platser i Bankettsalen hälsade Ordens storceremonimästare Robin Engstrand välkommen. Ordens Stormästare utbringade en skål för H.M. Konungen, Ordens höge beskyddare, varpå Stormästarens prokurator utbringade en skål för Stormästaren. Därefter serverades en välkomponerad middag med sikromsmousse, kalventrecôte och biscoffcheesecake.

Under middagen framförde Attila Gracza (piano), Mårten Lundgren

(trumpet) och Staffan Alveteg (sång) verk av Scarlatti, Legrand och Haydn. Stycket av Haydn var ur “Skapelsen”, som första gången framfördes i Sverige på långfredagen år 1801 i Riddarhuset i Stockholm och då till förmån för Frimurarbarnhuset i Stockholm. Flera frimurare deltog som musiker och sångare.

Avslutande ord

Middagen avslutades med att Ordens Stormästare Michael Boström vände sig till dem som mottagit PBF och OHT med ett varmt tack för deras många insatser. Nya Riddare och kommendörer välkomnades i sina nya roller och önskades lycka till med sina åtaganden.

Så skulle, enligt programmet, den isländske Stormästaren tacka för maten. Stormigt väder hade dock lagt hinder i vägen för de isländska gästernas resplaner. Lyckligtvis kunde en av Robins ceremonimästare, Oskar Finnbjörnsson, själv islänning, framföra ett kort tack på klingade isländska.

Efter detta bröts taffeln och de cirka 180 gästerna förflyttade sig till Pelarsalen för kaffe och god samvaro. X

text: Johan Groth

bild: Mats Gärdfors

Fakta

På Ordens högtidsdag den 21 mars 2026 var följande andra frimurarordnar representerade:

• Grande Loge Régulière de Belgique

• Den Danska Frimurareorden

• Grand Lodge of Estonia

• Supreme Council for Estonia

• Free and Accepted Masons of Finland

• Supreme Council for Finland

• Great Priory of Finland

• Konstantinus Red Cross Finland

• Supreme Council for Germany

• Great Priory of Germany

• The Grand Lodge of Germany

• Gran Loggia Regolare d’Italia

• Supreme Council for Latvia

• Grande Loge de Luxembourg

• Den Norske Frimurarordenfrim

• Supreme Council for Scotland

Även Frímúrarareglan á Íslandi var anmälda men fick ställa in på grund av dåligt väder.

Nya Riddare och kommendörer med Röda korset

Magnus Ek

Verkställande direktör, Stockholm

riddarnamn : Riddaren av Eken

valspråk : Ge mer än du tar

Född 13 juni 1966 i Jönköping

Gift sedan 25 år med Helena och har två vuxna barn.

Har en kandidatexamen inom statsvetenskap från Försvarshögskolan samt kompletterande universitetsstudier inom informationssäkerhet, ledningsvetenskap, Risk Management, beredskapsplanering, juridik och projektledning.

Har arbetat närmare 40 år med skydd av kritisk infrastruktur. Har haft befattningar som VD/vice VD, koncernsäkerhetschef, Risk Manager, säkerhetsskyddschef med mera inom främst telekom- och energisektorn. Har under de senaste tio åren arbetat som säkerhetskonsult/-rådgivare, främst med myndigheter och företag som bedriver verksamhet av betydelse för Sveriges säkerhet.

Recipierade i Den Nordiska Första S:t Johannislogen 2007 och fick grad X i Svea provinsialloge 2022. Har varit ämbetsman i Nordiska första under drygt femton år, bland annat som introduktionsbroder, bevakande broder, deputerad mästare samt säkerhetsansvarig. Utöver detta har jag haft uppdrag och ämbeten inom Svea Provinsialloge under tio år, senast som ceremonimästare. Har sedan 2016 haft uppdrag inom Ordens centrala kansli, bland annat som ledamot i Ordens IT-kommitté och som funktionsansvarig för verksamhetsstyrning. X

Christer Linde

Försäljningschef, Karlstad

riddarnamn : Riddaren av handlingen valspråk : Var målmedveten

Född 9 april 1963 i Stockholm

Det yrkesverksamma livet har bestått av ledarskap, försäljning och marknad, initialt som yrkesofficer i armén. Den banan har fortsatt som aktiv reservofficer. Har genomfört två internationella tjänstgöringar: Bosnien och som militärobservatör i Kashmir med fotpatrullering på hög höjd i Himalaya. Den civila banan har inneburit ett antal olika operativa befattningar inom marknadsdrivna B2B-företag. Har tillbringat 20 år som konsult med inriktning affärsutveckling. Huvudområdena har varit ledarskap, försäljning, marknad och ledningssystem, primärt för svenska industrikoncerner med internationell verksamhet. Recipierade 2007 i S:t Johanneslogen Det Gyllene Snittet i Karlstad. Fick grad X i Värmländska Provinsiallogen 2019. Har varit aktiv i samtliga skeden som ceremonimästare, bevakande broder och deputerad mästare samt, senast, som överbevakande broder i Värmländska Provinsiallogen. Har även verkat som samordningsansvarig för enheterna i Värmland/Dalsland. På central nivå var jag ansvarig för funktionen verksamhetsstyrning och sedan 2024 har jag rollen som avdelningschef Verksamhetsutveckling. X

Hans Orest

Avdelningschef, Vaxholm

riddarnamn : Riddaren av betong valspråk : Stadig i grunden Född 19 december 1957 i Eskilstuna

Transportekonom med inriktning på betonglogistik. Har under mitt yrkesliv arbetat som VD/avdelningschef. Har även arbetat med logistikprojekt både i Sverige och utomlands. Har på senare år varit involverad i omställningen till fossilfria transporter.

Recipierade i S:t Johanneslogen Adolf Fredrik 2007 och fick grad X 2021 i Svea Provinsialloge. Tillträdde som ordförande mästare i S:t Johanneslogen Adolf Fredrik den 1 maj 2021, där jag dessförinnan hade varit deputerad mästare, bevakande broder och introduktionsbroder. Har även varit broder understeward, kastellan och överbevakande broder i Svea Provinsialloge. X

Nya innehavare av Svenska Frimurare Ordens Hederstecken

Tomas Persson Gert Gertsson Stefan Schierbeck

Kammaråklagare, Linköping

riddarnamn : Riddaren av plikt och samvete

valspråk : Känn plikten följ samvetet

Född 28 april 1965 i Västerås

I botten en jur.kand. från Lunds universitet. Därefter tingsmeritering 19931995, vid Arvika tingsrätt. Varit åklagare på Åklagarmyndigheten på allmän åklagarkammare och internationell åklagarkammare och sedan 2013 på Ekobrottsmyndigheten.

Recipierade i S:t Johanneslogen S:t Jacob 2002 och fick grad X 2014 i Östgöta Provinsialloge (ÖPL). Var deputerad mästare i S:t Andreaslogen Den Gyllene Cirkeln 2013-2015 och dessförinnan andre bevakande broder. Förste överceremonimästare i ÖPL 2015–2018 och dessförinnan andre ceremonimästare. Sedan 2019 heraldiker. Ledamot i logedirektoriet 2015–2022 och sedan 2022 sekreterare i logedirektoriet. X

Projektledare, Nyköping

riddarnamn : Riddaren av utveckling

valspråk : Trovärdig kompetens

Född 10 november 1948 i Hurva, Eslöv

Projektledare inom fordonsbranschen. Har under mitt yrkesliv arbetat som mekaniker, verkmästare, verkstadschef, produkttekniker på importörsnivå. Har även arbetat som projektledare för bilimportörer i Sverige med deras servicemarknadsutbildningar. Recipierade i deputationslogen S:t Botvid under S:t Johanneslogen Södermanland 1999 och fick grad X 2019 i Svea Provinsialloge.

Har varit sekreterare i S:t Botvid åren 2008–2023 och sekreterare i Mälardalens Stewardsloge åren 2013–2019.

Är sedan 2019 systemförvaltare för Ordens medlemssystem (FMS). X

NLP-trainer, samtalsterapeut, författare riddarnamn : Eqv. A Stella Orientale valspråk : Graviter Atqve Sincere Född 27 oktober 1955 i Tranås

Utbildad i neurolingvistisk programmering (NLP) och hypnos i Amsterdam och Milano. Har under mitt yrkesliv under 1970-talet varit verksam som mentalskötare, under 1980–1990-talen varit kamrer i Tyska S:t Gertruds församling samt från år 2000 och till dags dato verksam med samtalsterapi och utbildning inom NLP med särskild inriktning för behandling av kriminella och missbrukare.

Har producerat skrifter, böcker inom skilda områden bland annat historia, NLP samt bidragit till manualer i behandlingsmetodik för kriminella. Gift med fyra barn och åtta barnbarn.

Recipierade i S:t Johanneslogen S:t Erik den 24 november 1994. Innehaft ämbeten som talman och bevakande broder i S:t Johanneslogen S:t Erik och som talman i S:t Andreaslogen Nordiska Cirkeln. Andre deputerad mästare i forskningslogen Carl Friedrich Eckleff.

Haft uppdrag som bland annat överarkivarie, överbibliotekarie och vice ordförande i Ordens nämnd för arkiv, bibliotek och museum. Arbetande ledamot (stol 5) i forskningslogen Carl Friedrich Eckleff. X

Sten-Åke Thundal Bo Wannerberg

Kapten, Göteborg

riddarnamn : Riddaren av Framtiden

valspråk : Med förenade krafter

Född 15 maj 1965 i Karlskoga

Officersutbildning samt tjänstgöring vid

Livgardet under dryga tio år. Därefter chefsutvecklare vid Ericsson AB samt konsult och egenföretagare med fokus på ägarfrågor och styrelsearbete. Sedan fem år tillbaka anställd vid Försvarshögskolan där jag verkar inom konceptutveckling och totalförsvarsutbildning. Har under mitt yrkesverksamma liv jobbat med människor och deras utveckling; individer såväl som grupper.

Recipierade i S:t Johanneslogen

Västmanland 1995 och fick grad X i Göta Provinsialloge 2016. Har varit ämbetsman i S:t Johanneslogen Elisabeth. Har sedan 2011 genomfört utbildningar med Ordens ordförande och ordförande mästare. Sedan 2018 ledamot i Utbildningsdirektoriet. X

IT-arkitekt, Stockholm

riddarnamn : Riddaren av Alvaret

valspråk : Samla ljuset

Född 20 januari 1955 i Stockholm.

Studentexamen 1974, sedan KTH och utbildning till flygingenjör/FV, systemutvecklare och IT-arkitekt. Har arbetat inom IT-världen i de flesta roller, högt som lågt, både som konsult och anställd, bland annat åt Ericsson, SAAB/Försvarsmakten, MSB, Microsoft och Riksgälden. På senare år ofta varit mentor åt yngre kolleger.

Lever med Ingmarie sedan 30 år. Under 4-5 månader om året flyr vi till mitten av Ölands vackra och genuina östra sida. Vi är båda intresserade av fotografi och naturen, vilket ledde till en liten dubbeltydighet i riddarnamn och valspråk.

Recipierade år 2013 som nummer två i ordningen i brödraföreningen och deputationslogen Attundaland i Djursholm. Erhöll grad X i Svea 2025.

Tjänstgjort som sekreterare i Attundaland och Ölands Frimurarklubb samt andre broder understeward i Svea.

Sedan 2017 engagerad inom Ordens IT, först som IT-support och sedan i teamet för att bygga Ordens medlemssystem FMS. Är amanuens inom IT-avdelningen och Avdelningen för verksamhetsutveckling (VU) där vi försöker få ordning på Ordens styrande dokument. X

Nya hedersledamöter av Svenska Frimurare Orden

Peter Olsen Dahl

Peter Olesen Dahl är Högst vördige stormästare i Den Danske Frimurerorden.

Kristján Sigfús Sigmundsson

Kristján Sigfús Sigmundsson är Högst vördige stormästare i Frímúrarareglan á Íslandi.

Peeter Tenjes

Peeter Tenjes är Most Worshipful Grand Master of The Grand Lodge of Estonia.

text: Johan Groth

bild: Mats Gärdfors

Welcome to the

EXCEPTIONAL

Mitt emellan Stockholm och Skåne finner du Husqvarnafabrikens disponentbostad. Ett boutiquehotell för dig som uppskattar det genomtänkta. 12 unika rum, personlig service och en restaurang rekommenderad i White Guide.

Familjen Ullmark erbjuder 20% rabatt på hotellrummet för frimurare sommaren 2026.

artikelserie om det svenska systemet:

I detta nummer inleder tidningen Frimuraren en serie reportage från de länder som verkar inom det Svenska Systemet. Först ut är Finland.

Stor Capitlet i Finland: provinsialloge med eget namn

Svenska Frimurare Orden är uppdelad i åtta geografiska fördelningar. Den sjätte omfattar Sveriges tidigare östra rikshalva och benämns

Stor Capitlet i Finland. Bortsett från det annorlunda namnet och några specialbefogenheter är verksamheten helt jämförbar med övriga provinsialloger inom Orden. Tidningen Frimuraren har intervjuat kapitelmästare Jean Gallen.

Redan den första paragrafen i Ordens allmänna lagar slår fast att verksamhetens språk är svenska. Det gäller förstås även i Sjätte fördelningen på andra sidan Östersjön. Kapitelmästare

Jean Gallen berättar om en fråga han får ibland vid besök i Sverige: – Det händer att bröder undrar om vi genomför ritualen på svenska. Självklart gör vi det – till punkt och pricka!

Två nationalspråk

Svenska språket har en nästan tusenårig tradition i Finland. Sverige och Finland växte fram som ett gemensamt rike på 1100-talet, men 1809 gick den östra rikshalvan förlorad till Ryssland.

När Finland blev självständigt 1917 skrevs det in i grundlagen att landet har två officiella nationalspråk: finska och svenska.

I Sverige är många helt ovetande om denna bakgrund. Ofta får finlandssvenskar beröm för sina goda språkkunskaper och vid flytt till Sverige är det inte ovanligt att bli erbjuden SFI (svenska för invandrare).

Från provinsialloge till Stor Capitel

Benämningen Stor Capitel finns endast i Finland. Även termen kapitelmästare är unik inom Orden och motsvarar provinsialmästare. Med undantag för vissa specialbefogenheter är Sjätte fördelningen annars helt jämförbar med övriga regionala enheter. Den största skillnaden i Finland är snarare att

Svenska Frimurare Orden inte utgör det största frimurarsystemet i landet.

Under decennierna efter andra världskriget emigrerade ungefär en halv miljon svensk- och finskspråkiga från Finland till Sverige. Den svenska befolkningsgruppen minskade. Samtidigt ökade medlemsantalet i andra frimurarsystem i Finland, av vilka flera också arbetar på svenska. Utvecklingen och konkurrensen

föranledde viss oro för framtiden i Sjätte fördelningen.

För att inte uppfattas som en underordnad avkrok, jämfört med de olika storlogerna i Finland, omvandlades den dåvarande provinsiallogen till Stor Capitel 1983 i syfte att skapa en mer jämbördig benämning. Namnet ”Capitel” hade historisk förlaga från det Finska Capitlet inom Orden under sent 1700-tal. Den historiska stavningen med C i stället för K minskade också förväxlingsrisken med kullagertillverkaren SKF.

Engagemang skapar stolthet

Jean Gallen har arbetat 16 år på reklambyrå och har därför en viss vana av marknadsföring och varumärken. Mer än fyrtio år efter namnbytet, hur tycker han att Svenska Frimurare Orden skiljer ut sig jämfört med annat frimureri i Finland som riktar sig till svensktalande?

– Det Svenska Systemet har sin styrka i våra lokaliteter, våra ritualer och det stringenta sätt vi genomför våra sammankomster på. Logen är ju på något sätt en teater och jag tror att vi kan entusiasmera våra bröder om vi får till ”wow-effekten”, med nästintill perfekta sammankomster. Om en loge någon gång går fel förklaras det ibland bort med att verksamheten är frivillig. Men frivilligheten ändrar karaktär när man tar emot ett ämbete – då kallas det ansvar! Förutom ritualen bör vi också satsa på det jag kallar ”frimurerisk substans” då vi håller tal till bröder vid olika tillfällen.

En hög kvalitet skapar stolthet, vilket i sin tur kan generera nya medlemmar, menar Jean: – Jag tror starkt på att en motiverad, inspirerad och aktiv broder är mer benägen att föreslå medlemskap för vänner och bekanta. Vi bör sträva mot att tända engagemanget hos våra nuvarande bröder, då har vi också bättre möjligheter att attrahera nya.

Jag tycker om begreppet i Vision 2035, att ”attrahera” snarare än ”rekrytera”. En förutsättning för att locka någon att bli medlem är ju att man själv känner stolthet och brinner för verksamheten.

Allas ansvar att välkomna

Svenskfinland har av tradition en hög grad av organisering och i relation till befolkningsunderlaget har Sjätte fördelningen fler medlemmar än vad Sverige kan uppvisa. Samtidigt utgör antalet svenskspråkiga i Finland en begränsad målgrupp, vilket innebär en utmaning. Var tror kapitelmästaren att de nya medlemmarna finns?

Fakta

frimureriet i finland

Den första frimurarsammankomsten i Finland hölls troligen i Åbo 1758 av S:t Johanneslogen S:t Augustin som grundats i Stockholm ett par år tidigare. År 1777 tillkom andreaslogen Phoenix och samma år meddelade hertig Carl att han avsåg att instifta ett kapitelfrimureri i Finland. Förverkligandet dröjde, men 1786 konstituerades Finska Capitlet i Helsingfors.

I slutet av 1700-talet minskade frimuraraktiviteterna i Finland på grund av oroliga tider och 1809 förlorades den östra rikshalvan till Ryssland. Frimureri förbjöds av tsar Alexander II 1822, i likhet med annan ”hemlig verksamhet” i det enorma riket. I praktiken hade de svenska frimurarlogerna i Finland lagt ner sin verksamhet redan tio år tidigare, eftersom antalet bröder hade minskat kraftigt efter riksklyvningen 1809.

Finland utropade sin självständighet 1917, vilket följdes av ett blodigt inbördeskrig innan det politiska läget stabiliserade sig. Under hösten 1922 stod det klart att ett finskt frimureri med amerikanskt ursprung skulle etablera sig.

– För det första: hellre kvalitet än kvantitet, även om det nog finns ytterligare potential att penetrera. Det är oftast omöjligt att bedöma vem som blir en bra broder, men det vilar ett ansvar på alla att välkomna nya medlemmar och se till att de trivs. Om någon visar intresse – ge honom en chans! Jag tror att det är ganska enkelt: när vi får in en broder måste vi leverera! Kanske kan nya medlemmar sökas i manskörer och andra föreningar, men aktiva personer har ofta redan dagarna fyllda. Utbudet är enormt idag, men vi har alla förutsättningar att kunna erbjuda något som är bättre än mycket annat.

En kärna av finlandssvenska bröder, vilka recipierat som frimurare i Sverige, ville emellertid återuppta det svenska frimureriet. Kung Gustaf V, Ordens Stormästare, biföll i december 1922 en ansökan från finländska bröder att ”återupprätta S:t Johannes Frimurarelogen S:t Augustin”, vilken sedan återinvigdes den 3 april 1923.

Nya loger och brödraföreningar följde i Åbo, Vasa respektive Viborg, en stad som under andra världskriget förlorades till Sovjetunionen. Under efterkrigstiden etablerades ytterligare enheter och 1953 instiftades en stewardsloge i Helsingfors för att kunna utdela grad VII och VIII. De finländska enheterna tillhörde emellertid fortsatt Första fördelningen, men 1973 kunde så provinsiallogen i Finland invigas –Svenska Frimurare Ordens sjätte fördelning. År 2023 firade det svenska frimureriet i Finland 100 år av oavbruten verksamhet.

Vidare läsning: ”100 år av gemenskap –och 167 år dessförinnan – det svenska frimureriet i Finland 1756–2023” av Tom Waselius.

Många uppdrag

När Jean själv recipierade 1997 var han 29 år gammal. Hans svärfar, som var kansler i Stor Capitlet, var hans fadder och en nyckelperson. Stöd från familjen har även varit en förutsättning för att kunna lägga ner tid och engagemang inom frimureriet.

Yrkeslivet har inneburit ett antal betungande uppdrag som vd och dessutom har Jean Gallen varit ishockeytränare. Som mest var det träningar sex dagar i veckan:

– När sönerna var fyra och sex år gamla började de i ishockeyskola. Man frågade om det kanske fanns några föräldrar som kunde åka skridskor och stötta upp – därefter var jag tränare i 13 år…

Kopiera goda exempel

Nästa år arrangeras i samband med OM/O-mötet en workshop på Åland, berättar Jean. Temat ”synligt samhällsengagemang” är då en av punkterna:

– Att informera om det goda vi gör är något vi kan sprida externt och

ju mer vi kan berätta utåt, desto mer stolthet känner man internt. Vi har inspirerats av initiativet med frimurarlamm till tröst för barn som är intagna på sjukhus. Det är något vi vill ta upp. Efter mönster från annat håll inom Orden planeras också för en ritualkommitté. Jean tycker att fördelningarna gott kan kopiera varandra mer: – Vi behöver bli bättre på att dela goda exempel. Och det måste börja med oss själva, vi måste vilja skapa en kultur där vi delar. Ibland avvisas goda idéer – not invented here. Det finns mycket material tillgängligt på hemsidan, men det är inte alltid lätt att hitta.

Fjärilseffekten

Jean Gallen har en fjäril på sin riddarsköld. Symbolen kan för en betraktare föra tankarna till hur en enda fjärils vingslag i förlängningen kan påverka hela luftströmmen. Varje liten handling kan sätta i gång en kedja av händelser, som formar framtiden. Och hur ser Sjätte fördelningens framtid ut? Jean Gallen svarar både snabbt och lugnt: – Vi har det ganska bra. X

text: Pether Ribbefors bild: Mats Gärdfors

S:t Andreaslogen Phoenix firar 250-årsjubileum

S:t Andreaslogen Phoenix firar sitt 250-årsjubileum nästa år. Den 12-15 mars 2027 arrangeras en seminariekryssning Helsingfors - Stockholm - Helsingfors, där en sammankomst i grad IV-V i Stamhuset ingår.

seminariet börjar ombord Viking-färjan från Helsingfors på tidig eftermiddag fredagen den 12 mars. Logesammankomsten i grad IV-V med påföljande brödramåltid i Stamhuset är på lördagen den 13 mars. Seminariet fortsätter på söndagen den 14 mars ombord på Viking-färjan och avslutas med en gemensam middag ombord. Logesammankomsten går helt i SAL Phoenix regi med Phoenix egna ämbetsmän. Från seminariet kan i detta skede nämnas bland annat korta föredrag och förtydliganden om olika skeenden och teman ur ritualen med påföljande grupparbeten, andreasskedets historiska bakgrund och Phoenix historiska återblick. Närmare information om seminariet och sammankomsten, om researrangemangen, boende i Stockholm, kostnader, anmälningsblankett med mera kommer att publiceras i början på maj under Sjätte fördelningen på SAL Phoenix hemsida under information och aktuellt.

Broderligen välkomna att deltaga i detta historiska frimurarseminarium – FriSem. X

text: Guy Catani

vi tillverkar alla slags ordensringar

• frimurarringar

• patriarkringar

• matriarkringar

• rebeckaringar

• bifostringar

• tempelriddarordens ringar

pris ges på förfrågan

Frimurarsystem i Finland

Det finns flera miljoner frimurare i världen, fördelade på olika riter och storloger. Det Svenska Systemet är internationellt sett mycket litet och i Sverige är Svenska Frimurare Orden (SFMO) helt dominerande aktör. I Finland är SFMO däremot i minoritet, i landet verkar sju andra frimureriska storloger.

Svenska Frimurare Ordens

Sjätte fördelning, Stor Capitlet i Finland, har goda kontakter med övriga frimurarsystem. Under den ryska tiden förbjöds all “hemlig verksamhet”, men i spåren av Finlands självständighet kunde frimureri åter utövas.

Gemensamma tre första grader

Införandet av de olika frimureriska systemen i Finland utgör en fascinerande historia. Den sträcker sig från det blå frimureriet till kristet grundade riddarordnar såsom Red Cross of Constantine, Storprioratet i Finland (The Great Priory of Finland) samt Skotska Riten. Förutom en annorlunda ritual, jämfört med det Svenska Systemet, är en avgörande skillnad att gradsystemet inte är sammanhållet utan uppbyggt på olika självständiga storloger. Den frimureriska resan kan således ta olika vägar för den enskilde brodern.

Oavsett system genomgår de finska bröderna i Finland alltid de tre första graderna inom det blå frimureriet (craft lodges), vilket närmast motsvarar Johannesgraderna i SFMO. För att kunna besöka någon av de blå logerna tillhörande utländsk storloge krävs alltid minst grad III.

Storlogen för Fria och

Antagna Murare i Finland

Storlogen bildades år 1923.

Bakgrunden var bröder som återvände till Finland från utländska

loger, främst i New York. År 1924 invigdes den självständiga finska storlogen. Utöver Finland finns loger under denna storloge även i Sverige, närmare bestämt i Umeå, Lund och Södertälje.

Märkesmästarmurarna

Redan tidigt uppstod tankar om en fortsättning efter det blå frimureriet. På engelskt initiativ föreslogs att Finland skulle införa graderna

Mark Master Mason och Royal Arch som en fortsättning efter grad III.

Mark Master Mason har sitt ursprung i de märken och tecken som medeltida hantverkare använde för att identifiera sina arbeten. Systemet omfattar även tilläggsgraderna Royal Arch Mariner (RAM), Order of the Secret Monitor (OSM) och Order of the Scarlet Cord (OSC).

År 1930 bildades den första finska Märkesmästarmurarlogen, och år 1971 invigdes den finska storlogen för Märkesmästarmurarna.

Royal Arch

Royal Arch betraktas som en fullbordan av den tredje graden. Efter att ha varit Märkesmästarmurare under minst en månad kan en broder upptas i Royal Arch. I många länder, så även i Finland, är Royal Arch ett självständigt system som bygger direkt på Märkesmästarmurargraden.

Fakta

ömsesidiga besök

Stor Capitlet i Finland är en del av Svenska Frimurare Orden och besök kan göras under identiska förutsättningar som i övriga fördelningar, utan föranmälan. För att besöka Storlogen för Fria och Antagna Murare krävs alltid minst grad III. Vid besök i övriga system finns särskilda besöksöverenskommelser mellan Svenska Frimurare Orden och de olika organisationerna i Finland. En besöksöverenskommelse fastställer i vilka grader utbyte kan ske.

All information om besök internationellt och specifikt också de finländska systemen finns på Ordens hemsida under avsnittet Tjänster och service / Internationellt frimureri / Specifika regler avseende brödrasystemen Finland och Estland

Besök av grupper utanför det svenska ska alltid föranmälas genom utrikesavdelningen i Svenska Frimurare Orden eller besökskoordinatorn inom Stor Capitlet i Finland.

kontaktuppgifter: Ordens utrikesavdelning: foreign@frimurarorden.se

Stor Capitlet i Finland, besökskoordinator: tapio.wathen@gmail.com

En Royal Arch-broder kan därefter fortsätta antingen till Supreme Council 33°, Red Cross of Constantine eller till Storprioratet i Finland. Royal Arch etablerades i Finland 1930, samtidigt som Märkesmästarmurarna.

Supreme Council 33° (Ancient and Accepted Scottish Rite)

Efter Royal Arch uppstod ett behov av ytterligare internationell förankring. Förhandlingar inleddes därför med Storlogen i USA (Northern Jurisdiction), och år 1960 invigdes det första Rose Croix-kapitlet av representanter från Englands Högsta Råd. Den självständiga Urgamla och Antagna Ritens Högsta Råd, 33°, i Finland grundades 1973. Ordens ursprung kan spåras tillbaka till 1750-talets franska frimureri. Kristen tro är ett krav inom detta system, medan motsvarande krav saknas i USA och numera även i England. De tre första graderna erhålls alltid i det blå frimureriet.

Storprioratet i Finland

Efter att finska frimurare hade erhållit grader i England och Nederländerna invigdes i april 1983 den första finländska logen, Alpha Preceptory nr 521, i Helsingfors. År 1985 bildades det från England självständiga Storprioratet i Finland, efter påtryckningar mot huvudorganisationen i London. De olika prioraten bygger på kristen grund och på legenderna kring korstågen. Dess egentliga namn i Finland är Great Priory of the United Religious, Military and Masonic Orders of the Temple and of St. John of Jerusalem, Palestine, Rhodes and Malta of Finland

Konstantinus Röda Kors År 2000 reste ledningen för de finska frimurarriterna till London, där samtliga tre grader och tilläggsgrader mottogs. Året därpå bildades en egen division under England, och Grand Imperial Conclave of Finland invigdes i september 2002.

Orden refererar till kejsar Konstantinus, som strax före sin död lät döpa sig till den kristna tron. Red Cross of Constantine omfattar tre grader:

• Riddare av Konstantinus Röda kors (Knight of the Red Cross of Constantine)

• Riddare av den Heliga Graven (Knight of the Holy Sepulchre)

• Riddare av Evangelisten Johannes (Knight of St John the Evangelist)

Därutöver finns två tilläggsgrader:

• Präst-Murare graden ges åt Deputerad Storsuveränen (ämbetet som Deputerad Storsuverän kräver graden)

• Prins-Murare graden ges åt Storsuveränen (ämbetet som Storsuverän kräver graden)

The Royal Order of Scotland

Storlogen kom till Finland 2001 och är en kristen påbyggnad på Mästaregraden.

I Sverige erfordras dock grad VIII för medlemskap i denna orden. X

text: Mats Hanson

Fakta

loger i finland utanför svenska frimurare orden som arbetar på svenska, tyska eller engelska

Craft, grad 1–3

• Patria St. Henrik 5, Helsingfors, svenska

• Brahea 15, Jakobstad, tvåspråkig finska och svenska, språken används parallellt beroende på ämbetsmannens och recipientens modersmål

• Hangethe 82, Hangö, svenska

• Nordost 139, Helsingfors, tyska

• Union 134, Helsingfors, engelska

Märkesmästarmurarna

• MMM Lithos 28, Helsingfors, svenska

• MMM Hercules 46, Jakobstad, tvåspråkig finska och svenska, språken används parallellt beroende på ämbetsmannens och recipientens modersmål

• MMM Unification 95, Vanda, engelska

Royal Ark Mariner

• RAM Lithos 28, Helsingfors, svenska

Royal Arch

• RA Nicolai 24, Jakobstad, tvåspråkig finska och svenska, språken används parallellt beroende på ämbetsmannens och recipientens modersmål

• RA Tholos 25, Helsingfors, svenska

• RA Unity 58, Helsingfors, engelska

Rose Croix

• RC Nordstjernan 17, Helsingfors, svenska

• RC Reunion 76, Helsingfors, engelska

Karavan till Ukraina

År 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Frimuraren har tidigare skrivit om initiativ inom Orden med syfte att lämna stöd till det ukrainska samhället. I januari 2026 kördes 22 specialfordon från Finland och Sverige till Ukraina för att där överlämnas till lokala aktörer. En av bilarna var helt finansierad av frimurare från Finland.

Isamband med Majdanrevolutionen i Ukraina 2014 bildades välgörenhetsorganisationen Initative E+ av en grupp läkare. Efter Rysslands fullskaliga invasion av landet år 2022 fick den ideella organisationen många nya uppgifter och har sedan dess arbetat för att få fram fordon, viktig materiel och medicinsk utrustning till fronten.

Gräsrotsrörelse

Robert ”Robi” Gripenberg, frimurarbroder inom Sjätte Fördelningen (SCF), kom tidigt i kontakt med organisationen Karavanen Ukraina som står i kontakt med gräsrotsrörelsen

Initative E+. Ukraina som land har länge präglats av svår korruption, men genom att ha direktkontakt med en ideell motpart riskerar inte resurser att försvinna på vägen. Mottagarna redovisar allt på ett transparent sätt och talar själva om vilka konkreta behov som finns i Ukraina från tid till annan.

”Robi” blev ombedd att köra ner en lastbil till Ukraina och mötet med det krigshärjade samhället gjorde stort intryck:

– När man ser tacksamheten vet man att man har gjort något!

Riktad insamling

Efter ytterligare två resor uppstod tanken att via frimurarbröderna finansiera en dieseldriven terrängbil, något som efterfrågas av ukrainarna. Den fyrhjulsdrivna fordonstypen är mångsidig och

fyller flera behov vid fronten. Dåvarande kapitelmästaren Henrik Wikström godkände insamlingen och ett särskilt kontonummer registrerades. ”Robi” åkte runt till olika loger i Finland och berättade om sina upplevelser från Ukraina: – Jag föreslog för bröderna att skippa en låda boxvin och i stället skänka motsvarande belopp till Ukraina. Vid ett besök i Borgå blev jag så känslosam att jag började gråta.

Målbilden var att samla in 25 000 euro, vilket också lyckades. Information om projektet skickades ut via e-post till alla bröder inom Sjätte Fördelningen och förutom insättningar på kontot gjordes insamlingar vid sammankomster och installationer.

Renoverade fordon

De fordon som skickas till Ukraina är i allmänhet bättre begagnade och blir grundligt genomgångna före leverans. Väl framme vid fronten behåller bilarna sina finska nummerplåtar, ett synligt tecken på deras ursprung.

Karavanen Ukraina har fått en systerförening i Sverige och den 16–20 januari 2026 färdades totalt 22 skåpbilar, ambulanser och pickuper från Norden till krigets Ukraina. Nio av bilarna kom från Sverige. Avresan hölls hemlig för att inte dra till sig uppmärksamhet. Fordonen var lastade med extra terrängdäck, generatorer och yllekläder, ett material som mottagarna specifikt hade önskat. Vid ankomsten till Ukraina var det 20 grader kallt.

Initiativtagaren saknades

När karavanen väl skulle ge sig i väg saknades Robert Gripenberg bland chaufförerna. Han hade nämligen tidigare under vintern drabbats av en stroke i hemmet och ”Robi” är sedan dess inlagd på sjukhus. Vännen och frimurarbrodern Håkan Löfgren åkte i hans ställe, som karavanens ende frimurare. Roberts son medföljde emellertid, men är inte medlem av Orden. Håkan berättar om sitt eget engagemang: – Finland har en historia som påminner om dagens Ukraina. Sovjetunionen anföll Finland i november 1939 och vinterkriget började. Sovjet bombade städer på samma sätt som Ryssland gör i Ukraina i dag. En av våra fyra dygder inom frimureriet är barmhärtighet. Det känns fint att göra något som har betydelse för frihetskämparna i Ukraina. Vi i Karavanen kämpar så länge som Ukraina kämpar för sin och Europas frihet!

Överlåtelsemiddag

Redan innan leveransen fanns en plan och en tänkt mottagare för varje fordon. I samband med att bilarna överlämnades till ukrainarna arrangerades en känslofylld överlåtelsemiddag på en lokal restaurang. Karavanens nästan 40 deltagare stod för mat, vin och öl för samtliga gäster och återvände sedan till Norden. Alla hade möjlighet att åka buss hela vägen hem, men många valde att flyga på egen bekostnad, eftersom resan var lång. Karavanen stod endast för bränslet på väg till Ukraina, all förtäring längs vägen betalade deltagarna själva.

Karavanen Ukraina skriver själva på sin hemsida om leveransen, som var den största hittills:

Vid överräckandet steg sanitärer [militär sjukvårdspersonal] och soldater från fronten i tur och ordning upp och tackade för stödet. Det var svårt att hålla tårarna

borta då de berättade om allt de får utstå, samtidigt som de grundligt och upprepade gånger tackade oss. Tackade oss? I själva verket är det vi i Finland och Sverige som ska tacka ukrainarna som fortfarande kämpar mot barbariet.

Fordonen gör stor nytta i Ukraina. De fyrhjulsdrivna bilarna används bland annat till att transportera drönare till olika platser och när farkosterna flyger i väg mot fienden sticker bilarna i motsatt riktning för att inte själva bli träffade.

Anpassad reception

Som minne av överlämningen hade ukrainarna tagit fram individuella certifikat, där några var utställda till ”Frimurarna i Finland”. Tidningen

Frimuraren fick förmånen att besöka initiativtagaren Robert Gripenberg på sjukhuset utanför Helsingfors någon månad efter att bilen hade levererats.

Samma dag som besöket ägde rum hade ”Robi” kunnat röra på handen för första gången sedan slaganfallet och han såg fram emot sin reception i grad IX under våren. För hans skull har ritualen anpassats för rullstolsburna bröder. Förhoppningsvis kan det inspirera loger även på andra platser.

”Robi” är tacksam över den omsorg han fått uppleva på sjukhuset och för att fordonsleveransen från frimurarbröderna i Finland nu har nått fram det krigshärjade landet. Men en tår i ögonvrån konstaterar han: – Man gör något som på riktigt har betydelse! X

text : Pether Ribbefors

bild : Mats Gärdfors, Håkan Löfgren samt Karavanen Ukraina

Fakta

Behovet av stöd till Ukraina har inte minskat och bidrag är lika viktiga som tidigare. De finländska frimurarnas särskilda insamlingskonto till förmån för Ukraina står fortsatt öppet för ytterligare donationer, stora som små. Beloppen slussas vidare till Karavan Ukraina:

Kontonummer: FI9140550017735560

Referens: 31134

Mobile Pay: #12677

Märke: UKRAINA

Mer information om Karavanen Ukraina finns på hemsidan www.karavanen.org, där listas även uppgifter om hur svenskar kan donera till verksamheten.

Stöd till forskning om diabetes är ett av stiftelsens långvariga insatsområden.

frimurare i samhället

På temat Frimurare i samhället är detta tredje delen i en serie om Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm (”Barnhusstiftelsen”).

De två tidigare artiklarna har beskrivit stiftelsens historik och utveckling samt dess omfattande stöd till organisationer och andra initiativ i civilsamhället för förbättrade förhållanden och utvecklingsmöjligheter för barn och ungdomar.

Betydelsefullt stöd till betydelsefull forskning

Stiftelsen Frimurare Barnhuset bedriver bland annat en omfattande vetenskaplig anslagsgivning till pediatrisk forskning. Då stiftelsen är Orden närstående är verksamheten ett bra exempel på synligt samhällsengagemang.

Ikommande artiklar kommer anslagsnyttan och utvecklingen inom några av de kliniska spetsforskningsområden som stiftelsen finansierat att presenteras av forskarna själva. Denna artikel är en första introduktion.

Scenariot på 1700-talet

De vetenskapliga landvinningarna som har genererat den imponerande utvecklingen av hälsa och välstånd i Sverige under de senaste 150 åren är svåra att överskatta. I mitten av 1700talet dog två av tio barn redan under det första levnadsåret och ytterligare ett av tio innan vuxen ålder.

Orsakerna låg främst i de usla sanitära förhållandena, en utbredd undernäring och olika infektionssjukdomar, men också i hårda levnadsvillkor i övrigt

för flertalet medborgare. Även föräldralöshet kunde uppstå av samma orsaker, men också genom krig, olycksfall och den höga mödradödligheten.

De sociala skyddsnäten var förhållandevis rudimentära. De ibland desperata levnadsförutsättningarna för obemedlade och synen på utomäktenskapliga barn ledde inte bara till att barn lämnades bort, utan kung Gustav III såg sig till och med nödd att utfärda det så kallade Barnamordsplakatet år 1778.

Vetenskap, samhällsutveckling och nutida behov

Den fortsatta samhällsutvecklingen kom dock att präglas av vetenskapernas nya förklaringsmodeller och metoder, utbildningsreformer och en ökande kunskapsspridning. Det skapade en samhällsekonomisk utveckling och

motiverade nya arbetssätt och lagar för folkhälsa och sociala trygghet.

Men trots att samhällsresurserna och de praktiska möjligheterna ser helt annorlunda i dag, och att en internationell konvention antagits rörande barns rättigheter, så är behoven betydande. Allt från utsatthet inom stora grupper i en ny samhällskontext, komplexa utmaningar i tillämpningen av befintlig kunskap och till att många problem kräver helt ny kunskap för att kunna lösas.

Detta återspeglas i vad Barnhusstiftelsen engagerar sig i genom sitt stöd till utvalda organisationer i civilsamhället och till pediatrisk forskning, för att ge det växande släktet och det kommande förbättrade förutsättningar till bättre överlevnad, hälsa och utveckling. Stiftelsen vill göra skillnad både här och nu och för framtiden.

Anslag till ledande pediatrisk forskning

Att finna högklassig forskning och meningsfulla projekt med stor klinisk potential inom pediatrik är ingen stor svårighet i Sverige, som är en av de ledande forskarnationerna inom området sedan decennier. Men den är beroende av externa anslag såsom de från Barnhusstiftelsen.

Stiftelsens anslagsgivning till pediatrisk forskning inleddes 1989 i mindre skala i ett nära samarbete med Karolinska institutet. Det samlade beloppet och antalet anslag har sedan dess successivt ökat över tid. I dagens penningvärde har Barnhusfonden sammanlagt donerat cirka 350 miljoner kronor till svensk pediatrisk forskning och på vägen bidragit till mer än 100talet akademiska avhandlingar.

Anslagsgivningsprocessen

Genom åren har olika typer av anslagsmodeller tillämpats. Den centrala målgruppen utgörs av forskargruppledare (professorer/docenter) som kan ansöka om ramanslag för att driva sina projekt. Ramanslagen ligger på ca 250 000 till 550 000 kronor per år och för tre år åt gången med årlig utvecklingsprövning. Ramanslagsmottagaren kan avdela en andel av sitt anslag till ettåriga utbildningsstipendier för unga forskare i gruppen att själva söka, vilket utmynnar i ett 20-tal stipendiater per år. Därtill erbjuds forskare med högst fem år efter disputation att ansöka om ett ettårigt postdoktoralt forskningsanslag om 250 000 kr för utveckling av en egen forskningslinje. Varje år utges ca 25 ramanslag och ca fyra anslag för postdoktoral forskning.

Ambitionen är att forskningsanslagen från Barnhusstiftelsen skall göra skillnad. Det gör att till exempel ett forskningsområde som barncancer, som är ytterst välfinansierat från annat håll, inte prioriteras i anslagsgivningen. Det betyder också att stiftelsen ställer höga krav på sin egen anslagsgivningsprocess och den vetenskapliga kvalitet

och övriga egenskaper som projekten och forskarna måste hålla för ett tilldelningsbeslut.

Utvärderingen av ansökningarna är formaliserad och kriteriestyrd och görs av sakkunniga knutna till och inom stiftelsen. I direktionen är det den vetenskapliga sekreteraren som svarar för beredningen av dessa frågor.

Avgörande framsteg inom många områden

Sedan Barnhusstiftelsen inledde sitt stöd till klinisk pediatrisk forskning med särskild potential har dessa projekt över åren genererat en lång rad avgörande insikter och behandlingsframsteg för överlevnad, möjlighet till bot, minskad invaliditet och normaliserad livskvalitet för drabbade barn och ungdomar inom ett stort antal sjukdomstillstånd.

Bara för att nämna några: behandling av lungomognad och surfactantbrist, andningsreglering och plötslig spädbarnsdöd, smärta hos barn, barnfetma med följdsjuklighet, diabetes typ 1 och celiaki, reproduktionsorganavvikelser, reumatiska sjukdomar, livshotande medfödda ämnesomsättningsfel, skelettillväxtstörningar, medfödda hjärtfel, hjärnans utveckling och syrebristskador, hörselstörningar, livshotande leversjukdomar, livshotande njursjukdomar, infektioner, allergi och astma, vården av nyfödda och vården av mycket för tidigt födda, depression och ångestsyndrom, skadligt dataspelande, destruktiva beteenden och psykosocial utveckling, rekonstruktiv missbildningskirurgi samt dövhet.

I kommande artiklar kommer forskare från några områden att beskriva de nya insikter och den kliniska utveckling deras forskning lett fram till. X

text: Magnus Iversen bild: Mats Gärdfors, Liza Simonsson, Adobe Stock / Sherry Young

Fakta

Barnhusstiftelsen har sitt ursprung i det barnhus som frimurarna i Stockholm startade 1753. Genom samhällsutvecklingen kunde under mitten av 1900-talet barnhusverksamheten avvecklas och under 80- till 00-talet stegvis utvecklas till nuvarande form och ändamål. Stiftelsens ordförande och vice ordförande utses av Frimurarordens Stormästare och direktionens ledamöter representerar Stamhusets loger. Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm utgör en av de kungliga stiftelserna och har Hennes Majestät Drottningen som sin höga beskyddare.

Stiftelsen delar i år ut cirka 27 miljoner kronor – varav över 12 miljoner kronor utges som stöd till organisationer och projekt i civilsamhället som verkar för att ge utsatta barn och ungdomar bättre förutsättningar till utveckling, trygghet och rikare liv samt över 14 miljoner kronor i anslag till pediatrisk forskning.

Huvuddelen av anslagsgivningen går till Stockholm, med Ka rolinska Institutet som dominant (cirka 10 miljoner kronor/ år). Sedan fyra år tillbaka sker även en anslagsgivning vid Helsingfors universitet (1,5 miljoner kronor/år) och Lunds universitet (1,5 miljoner kronor) i ett samarbete med respektive lärosäte.

Därtill kanaliseras forskningsmedel via Barndiabetesfonden (700 000 kronor) och Fonden för Psykisk Hälsa (500 000 kronor). Utdelningsceremonin i Stockholm sker i Stamhuset i närvaro av H.M. Drottningen, och i Malmö/Lund och i Helsingfors i samarbete med respektive frimurarsamhälle.

Forskningsanslag ur H.M. Drottningens hand

I mars delades ett stort antal forskningsanslag ut i Stamhuset under högtidliga former. H.M. Drottning

Silvia hedrade ceremonin med sin närvaro och sitt sedvanliga engagemang. Ett stort antal forskare fick ta emot sina anslag direkt ur drottningens hand.

Det är den 19 mars klockan 10.00 i Stamhuset. Alla förberedelser är vidtagna. H.M. Drottning Silvia är på väg, likaså ledamöter från Konung

Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse, funktionärer, gäster och inte minst anslagsmottagare. I regi av samma stiftelse, till forskningens fromma, äger liknande högtidligheter återkommande rum även i Umeå, Linköping, Göteborg, Lund/Malmö och Helsingfors.

Stämningen stiger

Först på plats är förutvarande Stormästaren Anders Strömberg. Därnäst anländer inspektör Sven-Åke Bergkvist som med biträde av Carina Rehnström finjusterar de sista detaljerna och tar emot stiftelsens ordförande Peter Möller.

Gäster och anslagsmottagare visas in till Oscarssalen där stämningen stiger. En förväntansfull

och behaglig konversation uppstår som alltid bland de sextio à sjuttio närvarande. Carl-Gustaf Piehl, ordförande i Barnhusstiftelsen, anländer liksom Magnus Jäderlund, Stormästarens prokurator.

En mängd gästande damer liksom anslagsmottagarna, dagens huvudpersoner, följer händelseutvecklingen med intresse. När H.M. Drottningen anländer till Oscarssalen, beledsagad av ordföranden Peter Möller, reser sig samtliga. Drottning Silvia hälsar personligen på flera ämbetsmän och andra. Därefter tar hon plats på de gyllene stolarna framom tronen tillsammans med sin hovdam.

17 miljoner årligen

Ordföranden hälsar alla välkomna, i synnerhet stiftelsens höga beskyddare, H.M. Drottning Silvia. Därnäst följer den viktiga exposén över stiftelsens tillkomst och utveckling som tog sin början 1911 i Stamhuset, i närvaro av kung Gustaf V, drottning

Victoria och kronprinsen, sedermera kung Gustav VI Adolf.

Sedan år 1980 har stiftelsen delat ut anslag till forskning. Numera rör det sig om ungefär 17 miljoner kronor årligen, fördelat på cirka 50 forskningsanslag. Under 1980- och 1990-talen inriktades anslagen mot forskning kring hjärt- och kärlsjukdomar, som är världens största dödsorsak. Mycket kan idag både upptäckas och förebyggas, tack vare en hisnande teknisk utveckling.

Sven-Åke Bergkvist assisterar ordföranden i att kalla fram de utvalda forskarna, som får ta emot sina anslag ur Drottningens hand. De hela 18 anslagsmottagarna – professorer, docenter, doktorer och licentiater – blir också fotograferade. Ordföranden läser även upp namnen på de anslagsmottagare som inte hade möjlighet att närvara vid ceremonin.

Föredrag med frågor

Ordföranden bjuder så Drottningen sin arm och tar täten för processionen till Riddarsalen, där dagens föredragshållare gör sig redo. Professor Ulf Hedin från Karolinska Institutet talar på temat ”Att ingripa innan det är för sent. Forskning som kan förhindra slaganfall”.

Föredraget hålls i öppen modern ton med fokus på åhörarna, som strax blir insatta i de avancerade och efterlängtade forskningsresultaten. Den senaste studien i ämnet är 30 år gammal och behöver följas av något nytt, vilket stiftelsen bidrar till i hög grad. Projektet att finna riskpatienter beskrevs, liksom dess metoder som sedan 2002 använts på 2 000 patienter med gott resultat. Det har resulterat i världens kanske största provsamling i ateroskleros hos människor.

Efter föredraget följer åtskilliga intressanta frågor till föredragshållaren och det sedvanliga gruppfotot arrangeras. Förfriskningar serveras under trevliga och initierade samtal, där Drottningen konverserar föredragshållaren med flera.

Stormästarens prokurator Magnus Jäderlund yttrar att dagens föredrag är otroligt intressant liksom dess bredd och djup. Stödet från Drottningen är mycket uppskattat och gör skillnad: ”Hennes Majestät har koll!”.

Professor Anna Kristina Åberg passar på att närmare undersöka frimurarsköldarnas heraldik innan det är dags att gå till bords. Nu är tiden också inne för Drottningen att ta farväl.

Lunch och husvisning

Väl genomtänkta bordsplaceringar erbjuder en lika spirituell som livlig bordskonversation. Vid skribentens bord visar sig docent Silvia Maioli inte endast bära samma namn som Drottningen, utan även vara född på samma dag.

Ordförande Peter Möller framhåller i sitt tal denna lunchs likheter med frimurarnas brödramåltid: ”Gemenskapen är en viktig del för oss i dylika sammanhang”. Stormästarens prokurator Magnus Jäderlund gratulerar anslagsmottagarna och tackar för maten. Programmet avslutas med visning av Stamhuset för gäster och anslagsmottagare.

Peter Möller, Sven-Åke Bergkvist och alla funktionärer kan nu pusta ut en smula innan förberedelserna för nästa års anslagsutdelning tar sin början. X

text: Göran Mellblom bild: Fru Bergkvist

Stödet från Drottningen är mycket uppskattat och gör skillnad

Synligt ökande och ökande synlighet

Ett drygt år efter att Vision 2035 lanserades har utvecklingsområdena på allvar börjat omsättas i lokala verksamhetsplaner. Enheterna har stor frihet att agera och behöver inte vänta på centrala direktiv. Ett tecken på en redan positiv utveckling är att besöksfrekvensen inom Orden fortsätter att öka.

minns ni pandemin covid-19? Det var då alla sammankomster inom Orden var inställda, något som aldrig tidigare hänt. I februari 2022 hävdes restriktionerna och samhället kunde börja återgå till det normala.

Verksamheten studsade tillbaka och fyra år senare fortsätter antalet besökare att öka, framför allt på grund av att fler aktiviteter anordnas inom Orden.

I genomsnitt har en sammankomst 28 deltagare och för Orden som helhet har antalet besök ökat med 3,3 %, från totalt 88 109 år 2024 till 91 043 år 2025.

Röd tråd hela vägen

Christer Linde är chef för verksamhetsutveckling på Ordens kansli. Hur märker han att enheterna arbetar med att omsätta visionen i praktisk handling?

– Jag märker att det pratas mycket om visionen, allt fler tar upp den i högtidstal och budskapet kommer längre och längre ut i fördelningarna. Man börjar se den röda tråden, från visionen till Stormästarens inriktningsbeslut till enheternas planering. Allt hänger ihop och det går framåt.

Synligt samhällsengagemang

Christer tycker att enheterna skall våga ta plats i det offentliga. Frimurarpodden och inlägg i sociala medier är exempel på centrala kommunikationsinsatser, men lokalt behövs egna initiativ:

– Den femte pelaren i Vision 2035 är ”synligt samhällsengagemang”. Där finns en osäkerhet – vad kan och får man göra? Budskapet är tydligt: förvänta er inget centralt paket, utan börja i det lokala. Det finns fullt av mindre, enkla sätt att synas på. Musikhjälpen i Karlstad är ett

bra exempel, frimurarna startade en egen insamling när evenemanget pågick precis utanför fönstret. Det behöver inte vara så storvulet, utan bara tänk utanför boxen och gör något!

Intern stolthet

Att synas mer utåt handlar inte bara om att sätta ett eget narrativ, utan om att berätta vad Orden faktiskt gör och skapa nyfikenhet. Christer Linde höll ett seminarium på Högsta rådet, där han underströk att synlighet inte är något självspelande piano:

– På alla nivåer: håll inte tillbaka och vänta på att någon annan ska börja. Och det handlar inte om att vi ska framhäva oss själva, utan helt enkelt berätta om vad gott vi gör i samhället. Det skapar också stolthet internt, även bröderna behöver ju få veta vilka insatser som faktiskt görs! Annars verkar vi i det fördolda, om ingen vet vad vi gör är vi på ett sluttande plan. Vi ska inte förhäva oss, men i dessa oroliga tider behöver alla bröder känna att de bidrar till något större. Jag tycker att Orden börjar få en litet ny betydelse. X

text: Pether Ribbefors

bild: Mattias Ahlm, Sveriges Radio

Konserter och stipendieutdelningar är exempel på öppna möten med allmänheten.

Handledning för

öppna möten med allmänheten

under 2026 har Stormästaren beslutat att fokus ska vara på det femte fokusområdet, synligt samhällsengagemang. Det kan vara många saker, från att exponera vårt engagemang i samhället till att synliggöra oss själva och informera om vår verksamhet och vad vi står för.

Ett konkret sätt att bli mer synlig är att arrangera olika möten och informationsevenemang för allmänheten eller en särskilt inbjuden del av allmänheten. Att organisera sådana arrangemang omfattar en mängd olika delmoment och det kan bli ganska mycket att tänka på.

Därför har barmhärtighetsdirektoriet och informationsdirektoriet i samverkan tagit fram ”Handledning för öppna möten och informationsevenemang”, ett relativt kortfattat dokument med checklista som blir ett verktyg i verktygslådan för alla enheter. Något ur innehållet:

• Val av målgrupp

• Anmälan i förväg

• Roller och funktioner

• Material och information

• Program, förtäring och budget

• Kommunikation

• Teknik och fotografering

• Säkerhet och uppföljning

Dokumentet finns för nedladdning på Ordens hemsida, bakom inloggning, på följande plats: Tjänster & Service / Idébanken för rekrytering och medlemsvård / Attrahera X

text: John Fahlnaes bild: Mats Gartz

Inbjudande välkomstpaket

i samband med reception i grad I brukar nyantagna bröder få litet informationsma terial att ta med hem, ofta överlämnat i ett kuvert. Förutvarande provinsialmästaren i Svea, Per Arosenius, funderade på om man inte kunde tillverka en mer bestän dig ask i stället, som recipienten också kunde fylla på under sin vandring. Per kontaktade informationsdi rektoriet, som i sin krets turligt nog hade den förpackningskunnige brodern Mats Hugosson. Han har formgivit en fin och robust låda av papp, som levereras i en första omgång under maj. Den är något större än A4-format och kom mer att distribueras till alla enheter som har visat intresse, säger John Fahlnaes, ordförande i informationsdirektoriet:

– Tanken med lådan är att en ordförande mästare ska kunna överräcka en trevlig förpackning som också blir ett minne från den första receptionen. Lådan rymmer några nummer av Frimuraren, lärlingens första bok och litet till. Den kan enkelt ställas på hyllan hemma och fyllas på efter hand.

SvenskaFrimurareOrdenskavaraenstarkoch växandeOrdengenomattfrämjaomtanke, verksamhetgemenskapochmedmänsklighetien somvilarpåkristengrund. Ordenskaerbjudamänpersonligutveckling spännandeförattfinnanyavägarilivetgenom mötenochnyatankesätt. Tillsåvälomvärldensomvåramedlemmarskavi erbjudakraftochframtidstroienverksamhet somärtidlösochbestående. EN VÄXANDESTARKOCH ORDEN

frånfälle eller utträde. Om man nu inte har förbeställt askar, hur gör man då? – Vi kommer att få leverans motsvarande ett drygt årsintag, säger John. Lådorna, som i nuläget endast kan beställas av enheter inom Orden, beställs via respektive fördelningskansli som i sin tur beställer av storintendenten. Om vi märker att askarna tar slut så beställer vi en ny upplaga. Det här är en testverksamhet, väldigt roligt att ett förslag har kunnat omsättas i praktisk handling på det här sättet!

Det är inte tvingande för fördelningarna att använda asken, utan en möjlighet för enheter som vill kunna erbjuda ett handfast och användbart minne från receptionen. I asken kan den enhet som så önskar också lägga ett nyframtaget kort i A6-format som tydligt anger att litteratur och gradprydnader skall återlämnas vid en broders

En annan idé, som redan genomförts, är det kort i fickformat som kapitelmästaren i Sjätte fördelningen föreslog. Till sin installation önskade Jean Gallen kunna dela ut en trycksak med bild och text från Ordens vision 2035. Förlagan finns sedan en tid att ladda ner från frimurarorden.se för den enhet som vill trycka egna. Och att lägga kortet i den nya välkomstasken ligger ju nära till hands. X

text: Pether Ribbefors bild: John Fahlnaes

Tidningen Gods & Gårdar på besök i Stamhuset

svenska frimurare orden förvaltar flera kulturbyggnader runt om i Sverige, inte minst Stamhuset från 1600-talet. I höstas hörde tidskriften Gods & Gårdar av sig och visade intresse för Bååtska palatset, mitt i Stockholm.

Tidskriften önskade göra ett bildreportage och deras förfrågan stämde också väl överens med Ordens ambition att bli mer synlig, berättar John Fahlnaes, ordförande i informationsdirektoriet:

– Förslaget passade väldigt bra ihop med våra egna ambitioner och de som är intresserade av gods och gårdar tror jag även tilltalas av frimurarorden. Delvis har vi nog samma målgrupp, så det är ett jättebra sätt att nå ut.

Den 10 november förra året kom så en journalist med fotograf på besök under en halvdag. John Fahlnaes och visningsansvarig Ingvar Fröberg tog emot. Ingvar ledde kunnigt besökarna genom lokalerna

och John informerade om vad Svenska Frimurare Orden står för. Vad fick de för intryck?

– I likhet med alla andra som kommer in i Bååtska palatset slogs de av de ofantliga dimensionerna, berättar John. Det

finns så mycket som är fantastiskt i huset, bland annat kom de med beundrande kommentarer kring de magnifika pelarna i Johannessalen. Vi hade en härlig dialog, besökarna var både kunniga och trevliga.

Var det något särskilt som stack ut under besöket? John skrattar till: – Något de fascinerades av var hissen i Stamhuset, som ju är väldigt hög. Den dimensionerades efter Stormästaren Gustaf V, som ju var en lång konung. Han skulle kunna gå in hissen med cylinderhatt utan att kröka på ryggen.

Huruvida Bååtska palatset är gods eller gård får vi kanske veta i det kommande reportaget, som publiceras i någon gång i höst eller vinter. X

text: Pether Ribbefors bild: John Fahlnaes

artikelserien om ordens organisation fortsätter

Vi presenterar den tolfte artikeln i serien om Ordens organisation. Syftet är att öka kunskapen om hur Orden fungerar.

Föregående artikel handlade om drätseldirektoriet. Denna gång står utbildningsdirektoriet i fokus.

så fungerar orden

Direktorierna, del 5

Utbildningsdirektoriet

Utbildningsdirektoriet (UD) har sin

verksamhet inom två huvudområden: vård och utveckling av Ordens kunskapskällor (arkiv, bibliotek och museum) och kunskapsförmedling inom ritualbundna och icke-ritualbundna ämnen. UD spänner på så sätt både över Ordens allra äldsta historia och dess framtid.

– Utbildningsdirektoriet är det yngsta av Ordens fem direktorier och bildades 1998 och firar därmed snart sitt 30-årsjubileum. UD och Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff (CFE) bildades i samband med en större ändring av Ordens organisation då den tidigare vetenskapliga och litterära nämnden (VLN) lades ner och ersattes av UD CFE. Samtidigt finns en av Ordens äldsta roller, den som överarkivarie och överbibliotekarie (ÖAÖB), inom direktoriet. Rollen som ÖAÖB tillkom redan 1785 då med namnet Stor-Gardien för Ordens Archiv och Handlingar, säger Olof Sköld, Ordens instruktionsmästare (OI) och ordförande i utbildningsdirektoriet.

Olof framhåller att Orden årligen tar emot uppåt 700 nya medlemmar som behöver grundläggande kunskaper om Orden. Dessutom finns de runt 14 000 befintliga medlemmarna som vill bredda och fördjupa sina kunskaper inom den Konungsliga Konsten.

Bland medlemmarna finns drygt 4 000 ämbetsmän och uppdragstagare som löpande behöver fort- och vidareutbildning inom sina specialområden. Det kan handla om kunskap om vad som krävs i roller som ordförande mästare, ordförande, ceremonimästare eller sekreterare men lika gärna om mer fokuserade utbildningar som arkivering eller hur man arbetar i Ordens medlemssystem.

UD har således ett brett uppdrag som formellt är organiserat i själva direktoriet och i två nämnder: Ordens nämnd för arkiv, bibliotek och museum samt Ordens nämnd för utbildningsfrågor. Nämnderna består av varsin ordförande och ett antal ledamöter. Omfattande samlingar

Arbetet med Ordens arkiv och bibliotek leds av Orden överarkivarie och överbibliotekarie (ÖAÖB). Arbetet med Ordens museum leds av en museiföreståndare (MmF). Bägge dessa ska ha lägst X graden.

Ordens instruktionsmästare, OI, bärande sina ämbetsregalier. Det vita bandet betyder att han är en av Ordens högsta ämbetsmän. Olof Sköld uppbär ämbetet sedan den 21 mars 2026. Olof är den sjätte ordföranden i UD sedan starten i maj 1998.

Ordens arkiv och bibliotek omfattar cirka 14 000 inbundna böcker, en stor samling skrifter, ett hundratal meter dokument bestående av frimurarforskning från enskilda, urkunder, protokoll med mera, noter samt fotografier och bilder. De äldsta dokumenten är från Ordens allra första år.

Samlingarna har byggts upp under årens lopp, bland annat genom donationer från medlemmar. Ämnesområden som finns i samlingarna är historia, religion, filosofi, esoterika samt olika texter om frimureri i dess olika former, inom och utom det Svenska Systemet.

Ordens museum grundades 1913. Syftet var att samla, förteckna och förvara föremål av frimureriskt intresse.

Genom gåvor och köp byggdes under de tio första åren en samling omfattande cirka 2 800 föremål upp.

Idag finns cirka 5 000 föremål i samlingarna. Det ordnas regelbundet visningar av museet för medlemmar och externa besökare.

Viktiga uppgifter för dem som är engagerade i Ordens museum är att vårda och förvalta de befintliga samlingarna och att ge stöd till enheterna runt om i landet när det gäller antikvariska och museala frågor.

– Arkiv, bibliotek och museum är uppenbart en viktig del av Ordens historia men det är mer än så. I Vision 2035 är ett av ledorden “Tidlös och bestående”. Det handlar om att Orden i en ständigt skiftande värld står för kontinuitet, civilisation och människors lika värde. I detta arbete är det viktigt att bevara och kommunicera vårt historiska arv.

Utbildning och kompetenshöjning

Arbetet inom utbildningsområdet spänner över ett flertal områden, från administrativa instruktioner via texter som syftar till att fördjupa kunskaperna om Ordens verksamhetsfält (med fokus på det rituella arbetet) till utbildningar av olika slag.

UD står bakom ett antal administrativa instruktioner (bland annat

”Ordens arkivstadga” och ”Enheters innehav av obligatorisk litteratur”). I dessa finns matnyttig information för ämbetsmän och uppdragstagare. Den som har frågor eller funderingar kring instruktionerna är alltid välkommen att höra av sig till UD.

När det gäller framtagning av fördjupningsmaterial är ett tidigt steg när Oscar Frölich under åren 1891–1893 tar fram 21 häften som samlar en serie frimureriska föredrag. Verksamheten får ökad kraft när Ordens vetenskapliga och litterära nämnd inrättas 1927 (VLN inordnas som nämnts i UD när direktoriet bildas).

Man kan notera att flera av de skrifter som togs fram av Frölich och andra tidiga skribenter inom VLN än i dag finns tillgängliga i biblioteken. Utgivningen av nya eller uppdaterade texter pågår löpande.

– UD har nyligen gått igenom alla utgivna texter för att se var det finns behov av uppdateringar eller kompletteringar. Orden har ett ständigt behov av att ge ut relevant litteratur, säger Olof.

Utbildningsdirektoriet

Utbildningsdirektoriet (UD) är ett av Ordens fem direktorier. Dess uppdrag omfattar:

• att förvalta, utveckla och förmedla kunskaper om Ordens ritualer och symboler, historia och ideologi,

• att bidra till att stärka ämbetsmännens kunskaper om den ritualbundna verksamheten,

• att bidra till att stärka ämbetsmännens förmåga att leda och genomföra verksamheten så att Ordens övergripande mål nås,

• att tillhandahålla underlag för bröders studier,

• att fastställa studieplaner,

• att genomföra ledarskapsutveckling och central utbildning av ordförande mästare och ordförande,

• att ansvara för vård och utveckling av Ordens kunskapskällor samt

• att samråda med Stiftelsen Svenska Frimurare Ordens Museifond i gemensamma frågor.

Ordens instruktionsmästare (OI) är ordförande i UD. UD omfattar två nämnder: Ordens nämnd för arkiv, bibliotek och museum och Ordens nämnd för utbildningsfrågor.

Den som har idéer eller förslag på nya texter är välkommen att kontakta Ordens nämnd för utbildningsfrågor. Ta gärna en tidig kontakt så inriktning och omfattning kan stämmas av med Ordens önskemål och behov.

– En annan källa till frimurerisk litteratur är vår forskningsloge Carl Friedrich Eckleff som löpande ger ut en årsbok och olika texter. Det finns ett nära samarbete mellan UD och Eckleff, bland annat är ordförande mästaren i Eckleff ledamot i UD. När det gäller de utbildningar Orden tillhandahåller har det hittills funnits ett fokus på ledarskapsutbildning med Ordens ordförande mästare och ordförande som primär målgrupp. Olof förklarar att det idag finns behov av en ökad bredd bland utbildningarna: från fördjupningar i rituella frågor via allmän föreningskunskap till handhavande av Ordens IT-system.

Flexibelt utbildningsprogram

Det nya sättet att arbeta med utbildningar innebär att utbildningarna delas upp i moduler med olika inriktning. Ett exempel är ledarskapsutbildningen för ordförande mästare och ordförande (OM/O-utbildningen) som inleds med ett startmöte under en helg i september och ett fortsättningsmöte som tar upp gemensamma och grundläggande frågor som Ordens historia och medlemsvård. Detta kompletteras sedan med tematiska digitala utbildningar, de så kallade tilläggsutbildningarna.

Ämbetsmän från en enhet som har stiftelser kan då välja modulen om stiftelser medan en annan som äger en fastighet kan välja lämpliga moduler på detta tema. Detsamma gäller utbildningar inom exempelvis avgifter och ekonomi där skattmästare har andra behov än sekreterare.

– Tilläggsmodulerna är tillgängliga för alla medlemmar. De sker via Teams och tar mellan en och en och en halv timme. Anmälan sker vi UD:s arbetsordning på webben.

Tre aktuella frågor

På frågan om vad som är aktuellt inom UD idag svarar Olof att det finns tre saker som ligger högt upp på listan:

Den första är att bredda och fördjupa utbildningar för ämbetsmän och uppdragstagare. Alla som engagerar sig Orden ska ha möjlighet till löpande fort- och vidareutbildning i former och format som gör det lätt att delta.

Den andra är arbetet med att bevara arkivmaterial, böcker, dokument och museiföremål. Det handlar om att säkra vårt arv för framtiden. Detta arbete sker i nära samverkan med drätseldirektoriet (se föregående nummer av Frimuraren).

Den tredje frågan är att värna de medlemmar som är engagerade i Orden.

– Det gäller att se till att eldsjälarna, som är viktiga för vår verksamhet, inte blir överbelastade. Vi behöver se till att de har rätt verktyg, rätt kunskaper och rätt stöd. Det handlar om att visa omsorg och motverka utbrändhet; något som inte är ovanligt inom ideell sektor.

Internationell uppväxt

Olof är född i Mexico och uppvuxen, förutom i Mexiko, i Spanien, Brasilien och USA. Sedan 1994 bor han i Huskvarna. Olof är i botten agronom och arbetar i dag på Jordbruksverket. Olof gick med i Orden 1996 och recipierade i S:t Johanneslogen Den Mellersta Pelaren. Han kom att ha flera ämbeten i logen, bland annat som ceremonimästare, talman, bevakande broder och deputerad mästare. Han har också varit vice ordförande och ordförande i kapitelbrödraföreningen Viktor Rydberg. Under tiden som ordförande engagerade sig Olof i utbildningsfrågor, bland annat genom att införa korta reflexioner i samband med varje sammankomst. Insatsen ledde till ett ökat deltagande vilket visar att kunskapshöjande åtgärder uppskattas bland medlemmarna.

År 2012 blev Olof sekreterare i logedirektoriet och 2014 Riddare och kommendör med Röda korset i samband med att han blev storintroduktör i Stora landslogen. Innan han blev Ordens instruktionsmästare var han storstewardsmästare.

Lång sjöresa i samband med reception

Svenska Frimurare Orden spänner över en stor geografi. Sjätte fördelningen omfattar hela

Svenskfinland, vilket kan innebära långa avstånd i samband med logebesök. Liknande förhållanden gäller förstås i de norra delarna av Sverige.

att recipiera kan vara ett äventyr på flera sätt. Tidningen

Frimuraren fångade Johan Nordström, Kasimir Antbrams och Axel Törneroos från S:t Johanneslogen Ledstjärnan på Åland, som hade tagit färjan till Helsingfors inför sin reception i grad IV-V den 21 februari – kanske den längsta vägen till gradgivning inom hela Orden. Efter reception i S:t Andreaslogen Phoenix väntade en tio timmars båttur hem till Åland igen. Att vägen är en del av målet får ibland bokstavlig betydelse. X

text: Pether Ribbefors

bild: Mats Gärdfors

Avslutande ord

Olof påminner om att alla enheter har ansvar för arkiv, och i olika omfattning, bibliotek och museum, samt utbildning av sina medlemmar. Det är en viktig del av enhetens verksamhet som särskilt berör ordförande mästare eller ordförande, sekreterare och arkivarie men där alla enhetens medlemmar kan bidra.

– Om det, i enheten, uppstår frågor om arkivhantering, gallring, vård av museala föremål och liknande frågor går det alltid att höra av sig till UD. Inom direktoriet finns kompetens och erfarenhet och vi delar gärna med oss.

Avslutningsvis säger Olof att han tycker att arbetet inom UD är både viktigt och roligt.

– Det handlar om att bevara och förklara Ordens historia och våra många olika symboler och om att förmedla våra kunskaper och traditioner till befintliga och nya medlemmar! X

text : Johan Groth bild : Mats Gärdfors

Välkommen

till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg.

Förmånliga priser för frimurare. Visa upp ditt medlemskort.

Ett av Göteborgs största sortiment av öl och whisky.

Dagens lunch och After Work.

Södra hamngatan 31

Frimurarsalongerna

En festvåning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Skapa ditt drömevenemang

Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker. Välkommen till Frimurarsalongerna!

Tel: 031- 13 20 22 www.golden-days.se www.frimurarsalongerna.se

Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

Italiensk gästfrihet

Ordens utrikesavdelning erbjuder stöd till alla medlemmar som har planer på att åka utomlands. När Jonas Christensen skulle gästforska i Bologna fick han värdefulla kontakter med italienska bröder, som i sin tur nu planerar ett besök i Sverige.

Jonas Christensen, andre talman i S:t Andreaslogen Corfitz, är till vardags docent och universitetslektor vid Malmö universitet. Hösten 2025 var han gästforskare vid det anrika universitetet i Bologna. Inför sejouren kontaktade han Ordens utrikesavdelning: – Jag ville gärna också besöka frimurarbröder på plats. Via utrikesavdelningen fick jag kontakt med den storloge i Italien som är godkänd, Gran Loggia Regolare d’Italia. Jag var ute i mycket god tid och det rekommenderas verkligen, det tog flera veckor av väntan innan jag hörde från italienarna.

Provinsialmästaren förmedlade kontakt

I maj 2025 fick Jonas svar från storlogen i Rom, som satte honom i förbindelse med provinsialmästaren i regionen Emilia-Romagna. Denne hade i sin tur kontaktat loger i städerna Bologna och Modena, berättar Jonas Christensen: – Jag upplever Bologna som en mycket vacker och historisk stad.

Universitetet i Bologna grundades 1088 och har ungefär 100 000 studenter. Under mina 36 dagar i Italien besökte jag två loger i Bologna och en i Modena där jag fick ett mycket varmt mottagande.

Värdarna översatte

Den italienska storlogen arbetar utifrån det 33-gradiga skotska systemet. I samband med ett logebesök översatte en italiensk broder hela ritualen till engelska. Och inför en instruktionsloge fick Jonas en svensk översättning, som bröderna hade förberett:

– Det var ordförande mästaren (OM) själv som ledde instruktionen. Efteråt fick alla bröder själva reflektera över vad budskapet kunde betyda för var och en – väldigt inkluderande. Och vid brödramåltiderna har man inga regalier på sig, utan alla bröder är jämlika.

Diskreta logelokaler

Historiskt har frimureriet i Italien haft politiska kopplingar, vilket ibland har lett till utmaningar, berättar Jonas:

– När jag var i Modena undrade jag var logelokalen låg. Den visade sig vara undanskymd, eftersom man generellt inte vill visa sina lokaler utåt. Frimureriet är tätt knutet till Italiens moderna historia. Garibaldi, som enade landet på 1800talet, var själv frimurare och detsamma gäller många politiker. I början av 1990talet inrättades en ny storloge i Italien, som ville distansera sig från den politiska sfären. Det är denna nya storloge som är godkänd av Svenska Frimurare Orden.

Brödraskap och hjälpsamhet

Jonas visade sig vara de lokala logernas första svenska besökare och visades mycket hjälpsamhet under vistelsen. Några inövade italienska hälsningsfraser från Corfitz uppskattades av värdarna och utbytet kommer nu att få en fortsättning: – Det var oerhört berikande att lära känna bröder på det personliga planet och jag känner att jag har gjort en investering i mig själv som frimurare. Värdegemenskapen var densamma som hemma och i höst kommer provinsialmästaren från Emilia-Romagna till Corfitz på gåsaloge, förhoppningsvis i sällskap med ytterligare bröder. Den som planerar en resa och vill höra fler reflektioner om frimureriet i Emilia-Romagna är välkommen att ta kontakt med jonas.christensen@bredband2.com. Inför formellt besök behövs ett letter of good standing som utfärdas av Ordens utrikesavdelning. X

text : Pether Ribbefors bild : Jonas Christensen

STRÖRST PÅ FRACK OCH SMOKING

STRÖRST PÅ FRACK OCH SMOKING

– FÖR VARDAG OCH FEST

STRÖRST PÅ FRACK OCH SMOKING – FÖR VARDAG OCH FEST

– FÖR VARDAG OCH FEST

STRÖRST PÅ FRACK OCH SMOKING

STRÖRST PÅ FRACK OCH SMOKING – FÖR VARDAG OCH FEST

– FÖR VARDAG OCH FEST

Sedan 1983 har Grosshandlarn varit det självklara valet för män som värdesätter hög kvalitet, klassisk stil och personlig service. Hos oss hittar du allt för både vardag och fest – från frack och smoking till klassisk herrkonfektion.

Sedan 1983 har Grosshandlarn varit det självklara valet för män som värdesätter hög kvalitet, klassisk stil och personlig service. Hos oss hittar du allt för både vardag och fest – från frack och smoking till klassisk herrkonfektion.

Sedan 1983 har Grosshandlarn varit det självklara valet för män som värdesätter hög kvalitet, klassisk stil och personlig service.

Sedan 1983 har Grosshandlarn varit det självklara valet för män som värdesätter hög kvalitet, klassisk stil och personlig service. Hos oss hittar du allt för både vardag och fest – från frack och smoking till klassisk herrkonfektion.

Sedan 1983 har Grosshandlarn varit det självklara valet för män som värdesätter hög kvalitet, klassisk stil och personlig service. Hos oss hittar du allt för både vardag och fest – från frack och smoking till klassisk herrkonfektion.

Som Frimurare får du 10 % rabatt på hela vårt sortiment inom frack & smoking, högtidsskjortor och högtidsaccessoarer.

Som Frimurare får du 10 % rabatt på hela vårt sortiment inom frack & smoking, högtidsskjortor och högtidsaccessoarer.

Som Frimurare får du 10 % rabatt på hela vårt sortiment inom frack & smoking, högtidsskjortor och högtidsaccessoarer.

Hos oss hittar du allt för både vardag och fest – från frack och smoking till klassisk herrkonfektion.

Som Frimurare får du 10 % rabatt på hela vårt sortiment inom frack & smoking, högtidsskjortor och högtidsaccessoarer.

Vi har ett brett utbud av storlekar i butik och hjälper dig alltid att hitta rätt passform för din stil och ditt tillfälle

Vi har ett brett utbud av storlekar i butik och hjälper dig alltid att hitta rätt passform för din stil och ditt tillfälle

Som Frimurare får du 10 % rabatt på hela vårt sortiment inom frack & smoking, högtidsskjortor och högtidsaccessoarer.

Vi har ett brett utbud av storlekar i butik och hjälper dig alltid att hitta rätt passform för din stil och ditt tillfälle

Vi har ett brett utbud av storlekar i butik och hjälper dig alltid att hitta rätt passform för din stil och ditt tillfälle

Vi har ett brett utbud av storlekar i butik och hjälper dig alltid att hitta rätt passform för din stil och ditt tillfälle

Vasagatan 11 & Odengatan 34

Stockholm

Vasagatan 11 & Odengatan 34 Stockholm

Vasagatan 11 & Odengatan 34 Stockholm

Vasagatan 11 & Odengatan 34

Fleminggatan 17 & Odengatan 34

Vasagatan 11 &

Stockholm

Stockholm

Vasagatan 11 & Odengatan 34

Stockholm

Stockholm

En Orden på kristen grund: tro eller bekännelse?

Orden vilar på kristen grund. Medlemskap förutsätter därför kristen tro. Formuleringen i Ordens allmänna lagar (OAL) 1 kap. 2 § står som en portaltext för den som önskar inträda i Svenska Frimurare Orden. Att Orden har en kristen grund anges också tydligt i Vision 2035, som antogs förra året.

Att ett medlemskap förutsätter en kristen tro visar att det är en bärande del av Svenska Frimurare Orden. Det räcker alltså inte att utifrån en annan livsåskådning “acceptera” att Orden vilar på kristen grund men i övrigt inte omfatta den.

Ritualen förutsätter en kristen tolkningsram

Orsaken till denna tydliga förväntan på kristen tro är dels ritualens innehåll i sig som till stora delar blir obegriplig utan en kristen tolkningsram, dels hur denna ritual hanteras bröder emellan, i den egna reflektionen och utvecklingen. I det Svenska Systemet finns en dimension av både förståelse och tolkning som förutsätter en gemensam kristen tolkningsram. Denna utgångspunkt i en kristen tro är inte självklar, kanske allra minst i Sverige, som en del menar är världens mest sekulariserade land.

Bekännelse blev tro

Intressant nog ändrades formuleringen i OAL i samband med den revision som antogs 2018. Tidigare stod det ”Orden vilar på kristen grund. Medlemskap förutsätter därför kristen bekännelse.” Det blev alltså en förändring från ”bekännelse” till ”tro”. Dåvarande Lag- och ritualkommittén gjorde ett gediget arbete i översynen av OAL som, bland annat, resulterade i förändringen från bekännelse till tro.

Bakgrunden till ändringen var att ”bekännelse” ansågs vara alltför oklar; vad innebär begreppet

”kristen bekännelse” och vad förväntas en broder göra för att förutsättningen skall vara uppfylld? I Frimuraren nr 1/2018 beskrevs bakgrunden till ändringarna.

Synonymer med skillnader

Hur skall man då uppfatta skillnaden mellan ”bekännelse” och ”tro”? För de flesta kan orden uppfattas som synonyma men det finns skillnader, vilket kan läsas i inledningen till Svenska kyrkans kyrkoordning: ”Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, som gestaltas i gudstjänst och liv, är grundad i Guds heliga ord, …” (Kyrkolagen 1 kap. 1 §). Det görs en skillnad mellan tro, bekännelse och lära och man kan vidare notera ordningsföljden: tron kommer före bekännelsen.

Det är vanskligt att ge sig in i en definition av tro, som ju är individuell. Det är i så måtto enklare att definiera en ”bekännelse”. En bekännelse ställer man sig bakom medan en tro lever man i. Som jämförelse kan man som svensk medborgare ställa sig bakom, bekänna, att Sverige är en monarki, men för den skull behöver man inte vara ”troende” rojalist.

Olika förståelser

Varje teolog har sin förståelse av tro, präglad av respektive tid och situation. Aposteln Paulus ser tro som ett relationellt begrepp: att förtrösta på Kristus och ta emot hans nåd. Thomas ab Aquino (1200talet) menade att tro är en intellektuell akt där viljan ger sitt samtycke till en gudomlig sanning medan

Martin Luther (1500-talet) i Stora katekesen menar att tron är hjärtats förtröstan på Gud; det du förlitar dig på, ”det är i verkligheten din Gud”.

Även den danske teologen Sören Kierkegaard (1800-talet) menade att tro är en relation (till Gud), inte blott en sats i ett system medan 1900-talsteologen Karl Barth ansåg att tron är en lydnadshandling där människan svarar ja till det Gud har sagt och gjort i Kristus.

Hur kommer tron till uttryck?

All tro är dialogisk till sin karaktär. Utifrån individens övertygelser, rationella och intellektuella överväganden, sker ett möte, en dialog, mellan det gudomliga och mänskliga. Det är i den skärningspunkten mellan gudomlig närvaro och människans fria vilja som tron har sin hemvist. Dock befinner vi oss fortfarande på vad vi skulle kunna kalla för ”trons förgård” eftersom det centrala i en tro inte är teoretiska formuleringar av dogmer, moral och dygd utan dess tillämpning.

Om man vill begrunda en annan människas tro är inte det intressanta vad de bekänner med ord utan i vilken grad det kommer till uttryck i deras liv - i synen på sig själva, i synen på andra människor, livet och döden.

Lärorikt med olika tolkningar

Kristen tro är inte som en mysteriereligion med olika skikt av kunskap beroende på hur långt man har kommit på ”trons väg”. Hela sanningen finns där från början,

Det görs en skillnad mellan tro, bekännelse och lära och man kan vidare notera ordningsföljden: tron kommer före bekännelsen.

sedan är det en annan sak att en del har mer erfarenhet av både tro och tvivel, tolkningar och hypoteser. Det är därför både bra, lärorikt och utvecklande att ta del av olika tolkningar och uttryck både i skriftlig form, i seminarium och i ett gott samtal bröder emellan.

Ett medlemskap i Svenska Frimurare Orden som förutsätter kristen tro är en uppmaning till utforskande, reflekterande, avgörande och tillämpning i det individuella livet och i mötet med både Gud och människor. X

text: Torbjörn Gustavsson

bild: Mats Gärdfors och John Fahlnaes

En av vår visions nyckelmeningar är Kraft i nutiden Kring denna skall vi samlas och få ny kraft och goda tankar då vi tillsammans går för att fira vår Ordens 300-årsjubileum 2035.

I det yttre något helt annorlunda idag…

Någon kanske funderar på hur en Orden som snart är 300 år kan ha något att ge eller spela någon roll för en ”modern” människa idag. Ligger inte Ordens storhetstid bakom oss i historien? Vårt samhälle ser ju helt annorlunda ut idag än det gjorde 1735. Visst är det så. Vi lever i en helt annan tid och värld om man ser till det yttre. Inte minst vad gäller utveckling och teknik. Det mest tekniska som man då mötte 1735 var väl fickuret vars mekanik säkert var förträfflig och märklig. Så visst kunde man även på denna tid. Men självklart var det då en helt annan tid i det yttre – men nu består verkligheten inte bara av det yttre.

… I det inre helt lika idag

De tankar och idéer som låg till grund för frimureriet 1735 är kanske inte

Kraft i nutiden

så annorlunda än de vi har idag. Vi funderar också över oss själva: varifrån och varthän? Finns det en mening med vårt liv? Hur skall jag leva för att bli ”lycklig”? Hur lär jag känna mig själv? Alla vet vi att det yttre inte endast är den verklighet vi rör oss i som människor.

Frimureriet trädde fram i en värld som var krigstrött. De stora krigen hade rasat i Europa under 1600-talet. Detta innefattade också religionskrig där kristna slog ihjäl varandra på grund av religions- och kyrkotillhörighet. Man kom att vilja tro på, och längta efter, en värld där ett broderskap överlappade hat och krig. De frimureriska tankarna är grundade och framsprungna i detta hopp. Logen blev en plats där vardagen stängdes ute och där andra tankar fick leva och växa. Så är det än idag.

Frimurarna för 300 år sedan hade sina rötter i de medeltida katedralbyggarna. För dem var bygget av templet ett sätt att ära Gud. Kyrkspiran skulle nå så långt det gick mot himmelen. När denna period var över handlade det om att bygga det inre templet som också det sker till Guds ära.

Tillsammans i ett viktigt arbete

När Ordens allmänna lagar skrevs ner formulerade man denna längtan och önskan i dessa ord (nuvarande formulering):

Frimurarorden har sitt upphov i ett gille eller samfund som är instiftat till Guds, den Allra Högstes, ära. Ordens syfte är att meddela sina medlemmar upplysning i den ädla vetenskapen att öva dygden och kuva lasten samt att förläna dem insikt och kraft för att kunna lägga band på

sina begär och undertrycka sina onda böjelser, för att de därmed skall kunna upplyfta den ädlaste delen av sitt väsen till en närmare förening med sitt första upphov, hela världens Trefalt Store Byggmästare.

Viktigt var det för våra fäder att man inte glömde eller tappade bort Byggmästaren som har givit oss förutsättningen för liv och tanke. Så ska det vara också idag. Mycket av människans yttre har förändrads men hennes grund finns där liksom hennes längtan efter förening med Honom som velat vårt liv.

En kraft i den tid som är nu I naturen ser vi nu hur allt växer. Det som var till synes dött har fått liv igen. På den torra grenen växer ett skott. Ur jorden spirar växtlighet. Själva naturen är en kraft i denna tid.

Om det är så i naturen – skall det då inte på samma sätt kunna hända något med oss? När vi låter idéer och tankar inspirera oss i arbetet kommer kraften. Vetskapen att det spirar något nytt på den grund som hela tiden är det fasta och hållbara för framtiden. 300 år är en kort tid i vår historia. Saker förändras men människan i sig själv är sig lik i det inre. På så sätt kan vi (kanske) uppleva och känna det som en frimurare 1735 var med om. Självklart var även receptionen och en del av rekvisitan en annan; men tankarna hos människan i mötet med ritualen kan vi nog också idag ana och känna. X

text: Johnny Hagberg bild: Mats Gärdfors

FRIMURARRINGAR

Guldsmedjan Therese Snarberg har lång erfarenhet av egen tillverkning. Yrkesskickligheten har gjort butiken i Jönköping känd över hela landet och bland annat är vi ledande i Sverige inom tillverkning av ordensringar.

LARGE

24 750 kr

Vikt: ca 15 g

Bredd: 8,5 mm

Omarbete med eget guld: 4 750 kr

MEDIUM

14 850 kr

Vikt: ca 9 g

Bredd: 6,3 mm

Omarbete med eget guld: 4 250 kr

FÖRGYLLT SILVER

4 750 kr

SMALL

9 900 kr

Vikt: ca 6 g

Bredd: 6 mm

Omarbete med eget guld: 3 750 kr

OM OSS

Verksamheten grundades 1959. Det genuina hantverket har alltid varit vår kärna. Vi tillverkar kvalitetssmycken och designsmycken. Vi gör också omarbetningar, gravyr och reparation. Låga priser är viktigt för oss och har så varit allt sedan starten.

Beställning: maila oss på therese@guldsmedjan-snarberg.se eller besök vår webshop på guldsmedjan-snarberg.se. Besöksadress: Östra Storgatan 8, 553 21 Jönköping. Postadress: Box 105 551 13 Jönköping. Telefon: 036–16 38 00.

Lös krysset – vinn en trisslott

BÖJNINGSFORM ÄR AV SEGT SLÄKTE FRAMFÖRDE JULLÖPARE HA SIN GÅNG

LANDSKAP I VATTEN

TIDIG TID ÄR

ISTADIG GILLAR KORPGÄNG EXPERIMENT LJUS I MÖRKRET PARKERA GER NY KRAFT

SÅSIG DANS I BÅL MED PRIS FÖR PRIS

VARA PÅ VÄG

UNDANGÖMDA

SMAKAS RÄTT REGLERAR LJUSET FOLKGRUPP

RÄCKA VID TIDEN HAR EGEN GALA

KYLARE VERBAL KÄNGA FÖRFLUTEN

HÖR TILL DE KLYFTIGA SEMESTERSTÄLLE

GROR MYCKET I

SKIVA FÖR KNÄPP

VIKTIG INFO HA FLYT VID FLYTT

LOCKAR TILL HANDLING PRATA OM FRAMTIDEN

LIGGER I LÅNGA TIDER AVLADE VITTNE

HAR VÄVTS KRUKAKTIG SKRIVA I NACKEN GÅR UPP

HAR TUNGA LÄNGST BAK LED I HETTA KÖR I STORSTAD GÅR RUNT

VÄGRAR TA PÅ SIG MÄTS MASSA I SVÅRT PROV SES OFTA SOM STRÄNG ÄR REPLIK ÄPPELHALVA OFFENTLIGGÖRANDE BRITTMAN FÄST LOCKANDE PÅ NYTT

VINKELSKARV GÖR BRÄNT KORT KVINNA SAMLADE PAR KRYDDA

ARBETSLOKAL BROTT OCH STRAFF I FIN

JOBBAR FLITIGT GES TILL HÖGER SLÅR AV STEG I GREN AVLAGD LÄNGD DELA LEKEN SES TIDEN HON&HAN ÄR DEN NI ÄGER UPPREPAS I TRALL

DEN ÄR EN UDDA FIGUR ÄR EN OVANLIG SYN

Bild: Jonas Ingman.

är du skicklig och har lite tur så kan du, genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen, vinna en trisslott.

Skickligheten står du själv för och turen får du hoppas på i dragningen av tre vinnare bland de inskickade rätta lösningarna.

Nyckelordet får du fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset.

Mejla nyckelordet till Frimuraren (frimuraren@frimurarorden.se) tillsammans med namn och mobilnummer. Det går också bra att skicka ett vykort till redaktionen på adressen c/o Groth, Sigynvägen 3, 182 64 Djursholm. Trisslotterna skickas digitalt.

Senast den 10 augusti 2026 ska din lösning vara inskickad, för då dras de tre vinnarna! x

lösning till förra numrets kryss

Y R T P R I M Ö R E R R A

C E N T R I F U G L A S A G N E

O K I S I G T E S S E K S L L Å N S E T T I N I T I A L

A R G M I R G U A N O D O

Ö R A K A F F E R O S T E R I K

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits:

Christer Bohlin, Göran Hardolf och Hans Peterson.

Rätt nyckelord denna gång var pilgrim .

De tre vinnarna har fått varsin digital trisslott. Stort grattis!

ANNONSERA I FRIMURAREN

Tidningen Frimuraren utvecklas ständigt och har många återkommande annonsörer som når en köpstark målgrupp.

Frimurarens läsare representerar många olika branscher och kanske vill även du som är företagare synas här.

Kontakta oss så berättar vi mer.

Du når oss på annons@frimurarorden.se eller på 0706-072377 (broder Simon Orre).

Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• Alla plagg levereras på 2 -3 dagar

• Vi lagerhåller alla storlekar

• Levereras inom hela Norden

• Betala mot faktura eller delbetala

Vill ni ha en frackkväll? Läs mer på vår hemsida!

Frimurare till fjälls

En helg fylld av gemenskap, naturupplevelser, goda samtal –och snöskotrar.

den tredje helgen i mars gav sig ett antal bröder från S:t Johanneslogen Arcturus i Östersund ut på en minnesvärd skotertur med fjällfiske i de storslagna Oviksfjällen i Jämtland, med övernattning hos Hävvi i Glen. Arrangörer var bröderna Tomas Sundström, Petter Jacobsson och Henrik Lindsten.

Det strålande vädret och den rofyllda fjällmiljön skapade en atmosfär som verkligen inte gick av för hackor. Boendet tillsammans med den fantastiska restaurangen gjorde upplevelsen komplett och uppskattningen var stor bland bröderna. Under helgen varvades skoteråkning och givande fiske med avkopplande stunder med fina samtal i både badtunna och bastu. Den utsökta, lokala samiska maten blev en av helgens kulinariska höjdpunkter – en smakupplevelse som alla njöt av.

Samtalen och diskussionerna här långt från logens klubbslag blev både djupa och meningsfulla. I flera av samtalen fanns en känsla av en inre Caritas – en möjlighet att tala om frågor i den allmänna världen på ett sätt som samtidigt stärker vårt logearbete och ökar kunskapen om den Konungsliga Konsten.

Vi hoppas innerligt att denna typ av resa eller aktivitet kan återkomma i framtiden, och att vi får fortsätta skapa minnesvärda stunder tillsammans. X

text: Tomas Sundström och Jimmy Hjelmberg bild: Fredrik Högbom

OM-installation i forskningslogen Carl Friedrich Eckleff

Lördagen den 14 februari, på självaste Alla hjärtans dag, hade närmare 80 bröder samlats i frimurarhuset i Uppsala för att deltaga när Peter Mannheimer under festliga former installerade sig som forskningslogens Carl Friedrich Eckleff sjunde ordförande mästare (OM).

bland deltagarna fanns Stormästarens prokurator, Magnus Jäderlund och ett stort antal ordförande mästare och ordförande från andra enheter. Närvarade gjorde även ordförande mästarna för de danska och isländska forskningslogerna.

Installationstalet var, som den nye OM själv uttryckte det, inte ett högtidstal i traditionell bemärkelse utan en programförklaring, kretsande kring logens uppdrag, ansvar och de krav som följer av att vara en forskningsloge inom Orden. Talet avslutades med den maritima liknelsen att skutan Carl Friedrich Eckleff, genom

företrädarna Sune Lindhs och Magnus Åkermans försorg ligger tryggt och i allt väsentligt sjöduglig vid kaj, med tjärat skrov och riggen rest.

Om talet framstod som allvarligt lade det dock ingen sordin på den glada stämningen vid den efterföljande middagen. En festmåltid i ordets verkliga bemärkelse som ytterligare förgylldes av diplompianisten Matilda Lindholm som trollband bröderna och belönades med stående ovationer.

Bland de många gåvor som överlämnades vid denna högtid var det en som i den nye ordförande mästarens ögon överglänste de övriga – en värja som tillhört logens förste ordförande mästare, Magnus Ottosson, överlämnad av dennes son, Nils Billing. X

text: Peter Cederholm bild: Thomas Hall

Åttonde generationens frimurare

I november 2025 recipierade

Adam Lagerfelt i johanneslogen

S:t Jacob i Linköping. Han är i rakt nedstigande led ättling till Israel Lagerfelt, en av logens grundare 1807.

släkten lagerfelt förkommer kontinuerligt i de gamla böckerna över logens medlemmar. Israel Lagerfelt blev sedermera provinsialmästare i kapitlet och sonen Carl Israel Adam följde i samma fotspår. Osedvanligt många bröder närvarade vid receptionen, lockade av den historia som skrevs. Adam blev antecknad som broder nummer 5 726 sedan starten.

Adams far Fredrik, förutvarande OM i S:t Jacob, var självfallet på plats som en av faddrarna under receptionen. I sitt tal knöt han an till historien genom att ha med sig Adams farfars farfars fars frimurarsvärd, en brosch och en frimurarring som tillhört grundaren Israel.

Adam Lagerfelt tillsammans med sin far Fredrik Lagerfelt. Att Adam är ättling till Linköpingsfrimureriets grundare Israel Lagerfelt råder det ingen tvekan om.

I samband med brödramåltiden uppvaktades Adam med ett manifest i original från 1600-talet, vilket handlade om förhållandena mellan Sverige och Danmark. Manifestet var utgivet av släkten Lagerfelts

Stipendiekonsert med galamiddag

Den 7 februari gav johanneslogen S:t Erik stipendiekonsert med tillhörande galamiddag för över 230 gäster i Stamhuset. I närvaro av bland andra Ordens Stormästare Michael Boström och provinsalmästare Per Arosenius delade logen ut närmare 900 000 kronor till unga lovande musiker.

logen s : t erik har arbetat sedan 1756. Att anordna konserter är inget nytt, redan på 1700-talet gjorde bröder som var sångare och musiker framträdanden i Riddarhuset till förmån för Frimurarebarnhuset i Stockholm.

Att biljetterna till stipendiekonserten snabbt såldes slut visar att musik är lika tidlöst som frimureriet. Det är även glädjande att historisk musik är av intresse för unga musiker, i likhet med hur en historisk loge som S:t Erik är av intresse för unga män.

Årets stipenidater tillsammans med S:t Eriks ordförande mästare i Riddarsalen.

anfader Israel Israelsson Lagerfelt, som var sekreterare när freden mellan Danmark och Sverige undertecknades i Brömsebro 1645.

För 200 år sedan behövde Israel Lagerfelt ta häst och vagn till staden i regn och rusk, en mer än timslång resa. Numera tar det en kvart med bil. Släktgården Lagerlunda utanför Linköping är numera Adams arbetsplats och Fredrik Lagerfelt var stolt över att äntligen få föra in sin son till reception:

– Jag har nog försökt tidigare, men Adam har velat vänta för att utbilda sig färdigt. Och det tycker jag var ett bra beslut. Vad var Adams första intryck av frimureriet?

– Att bröderna oavsett grader är så lättpratade och enkla att umgås med. Så jag kan absolut rekommendera dem som är intresserade att gå med. X

text och bild: Håkan Wasén

Den 30 november 1856 skänkte ”en av logen tillhörande Broder, som önskat förbliva anonym” en stor summa pengar där den första ”utdelningen ifrån Fonden skall äga rum å S:t Eriks Logens nästa hundraårsdag den 20 november 1956”.

Som ordförande mästare har jag tillgång till mycket inlåst material, däribland ett förslutet kuvert med handskriven text på utsidan. Det får, om ordförande mästaren önskar, tidigast öppnas 1956. I kuvertet finns namnet på den broder som skänkte dessa pengar. Fortfarande vet ingen vem det var, kuvertet är fortfarande oöppnat.

Stipendiaterna är bland de främsta inom sitt område. Målet med våra stipendier är att ge dem chans att studera vidare för att bli mästare inom sitt område. X

text: Hampus Hedelius

bild: Magnus Johansson

Ny utgåva av Acta Masonica

Årsboken Acta Masonica Scandinavica, för forskningsloger inom det Svenska Systemet i samarbete mellan svenska Carl Friedrich Eckleff, danska Friederich Münter, norska Niels Treschow och isländska Snorri, har utkommit.

de svenska bidragen är en artikel av Andreas Önnerfors ”Frimurarna, franska revolutionen och mordet på Gustav III” om hur konspirationsteorier om frimureri och Illuminati uppstod i samband med franska revolutionen och hur flera författare spred idéer om hemliga sällskaps påstådda planer. Den förklarar också hur dessa teorier togs emot i Sverige, där vissa anklagelser fick politiska konsekvenser, men där

konspirationstänkandet ändå fick begränsad inhemsk påverkan. Det andra svenska bidraget, med den självförklarande titeln ”Det svenska frimureriet i Viborg från 1930talet till idag” är skrivet av Tom Waselius. Från danska forskningslogen en artikel av Jens Wendel-Hansen som skildrar prins Carl af Hessens, på flera sätt Danmarks motsvarighet till hertig Carl, centrala roll i frimureriets utveckling, hans politiska inflytande och hans mer excentriska sidor, och ger en kort men nyanserad bild av hans historiska betydelse, samt en artikel av Tim Berndtsson ”Den Stricta Observansens arkiv” som i stort bygger på hans avhandling i samma ämne men här mer lättillgänglig. Från Norge en artikel om Polarstjernelogebröderna av Hans

Årsboken Acta Masonica är ett samarbete mellan forskningslogerna inom det Svenska Systemet.

Christian Palm och från Island en artikel av Bergur Jónsson om den språkliga övergången från danska till isländska i frimureriet på Island. Exemplar kan införskaffas hos www.eckleff.se X

text och bild: Peter Mannheimer

Tre länder – tre andreasloger

Att resa tillsammans som frimurare berikar. Det ger ett mervärde och den där eftervärmen som goda samtal och nya bekantskaper innebär. En broderlig värme som dröjer sig kvar inombords, många dagar efter hemkomsten till vardagens åtaganden och plikter.

i glindrande stiernan (Stockholm) och Phoenix (Helsingfors) har vi sedan ett antal år tillbaka haft som tradition att besöka varandra vid vanliga logesammankomster, minst en gång per år. Vid Glindrande Stiernans besök i Helsingfors i mars 2025 kläcktes idéen om att göra en gemensam resa till någon annan andreasloge. Flera bröder i våra respektive loger uttryckte önskemål om att besöka stamhuset i Köpenhamn, varvid denna destination beslutades. Guy Catani och Johan Gullman-Strand tog rollerna som reseledare. Fredagen den 27 februari 2026 bar det så av mot Köpenhamn. Trettiosex förväntansfulla bröder från Sverige och Finland på väg mot receptionsloge i grad IV-V hos SAL Cubus Causa Vera i Köpenhamn.

Nordiskt samarbete. Andreasbröder utanför Den Danske Frimurerordens imponerande lokaler i Köpenhamn.

Före logebesöket fick vi en utomordentligt fin visning av stamhusets vackra lokaler och museum under ledning av Torben Nihøj Melchiorsen. Museet är verkligen i en klass för sig och ett besök rekommenderas varmt. Efter en mycket väl genomförd logesammankomst följde en härlig brödramåltid där utökat samarbete mellan våra andreasloger diskuterades. Under lördagen följde aktiviteter i mindre grupper med museibesök och sightseeing och kvällen avslutades med en gemensam middag på A Hereford Beefstouw vid Tivoli.

Ett stort tack riktas till SAL Cubus Causa Vera, Jacob Austad, Knud Duckert och Torben Nihøj Melchiorsen, för det varma mottagandet vid vårt besök i Köpenhamn. Ett plus ett har blivit tre, som det så ofta blir när vi frimurare träffas och umgås. Vi ser fram emot nästa resa tillsammans med Phoenix och Cubus Causa Vera. Kanske kan resan då gå till Oslo, där tre kan bli fyra? X

text: Mats Gartz bild: SAL Phoenix

Nya regler för ringar

bröder i grad viii har rätt att bära frimurarringen, som traditionellt är gjord av guld, eller ”gyllene” som det står i Ordens fundamentalstadga.

Under det senaste decenniet har priset på guld ökat kraftigt. Orden önskar att så många bröder som möjligt ska ha möjlighet att skaffa och bära ringen.

Därför har Ordens Stormästare beslutat att även förgylld silverring kan bäras. Det finns alltså två godkända alternativ: en ring av guld eller en förgylld silverring. Inga andra metaller får användas. X

text: John Fahlnaes bild: Mats Gärdfors

Uppdaterad bildbank

sedan många år erbjuder Svenska Frimurare Orden en bildbank som enheter kan nyttja för intern och extern kommunikation. Under 2025 har informationsdirektoriet tillsammans med fotograf Mats Gärdfors arbetat med en större uppdatering. De nya bilderna omfattar nytagna bilder på bröder i olika sammanhang:

• Bröder i gradband och mörk kostym i olika sammanhang i logefastighet

• Bröder vid frimurargrav

• Bröder på café

• Forskare i laboratorium, de avbildade forskarna har anslag från Orden närstående stiftelser

Även bilder som använts i samband med lanseringen av Vision 2035 finns med i bildbanken, likaså en handfull bilder som varit med tidigare och som fortfarande fungerar bra. Under 2026 pågår också ett projekt i alla fördelningar med att få fram lokalt tagna bilder som kan läggas in i bildbanken framöver.

Bilderna tillgängliggörs på två sätt. Dels ligger de i en PowerPoint-fil, för enkel överblick och med möjlighet att ”klippa och klistra” bilderna till andra dokument, dels finns bilderna kategoriserade i mappar för nedladdning.

Högupplösta bilder är inte uppladdade på grund av storleken. Den som har behov av högre upplösning är välkommen att kontakta informationsdirektoriet.

Bildbanken nås via inloggning på Ordens hemsida och finns här: Organisation & administration / Direktorier / Informationsdirektoriet / Mallar & bilder / Bildbank X

text: John Fahlnaes

Föreningen för Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse

inbjuder medlemmarna till stadgeenlig

Allmän sammankomst onsdagen den 3 juni 2026

Samling kl 18:30 i Johannessalen i Ordens stamhus, Blasieholmsgatan 6, Stockholm.

Efter sammanträdet bjuder föreningen på enkel förtäring, vilket kräver anmälan till e-post frims@frimurarorden.se eller telefon 08-463 37 03 före onsdagen den 20 maj.

Styrelsen

Frimurarsommar

Även under sommaren pågår trevliga och sociala aktiviteter inom Orden. Under vinjetten ”frimurarsommar” vill vi erbjuda en guide för bröder som vill mötas och ha trevligt även under årets sommarmånader.

Frimurarsommar har blivit en succé. Mängder av bröder tar tillfället i akt att träffa andra bröder under sommarmånaderna. Även detta år gläder vi oss åt att så många fördelningar skickat in bidrag. Samtidigt vet vi att alla enheter inte var klara med sin sommarplanering så tidigt som i mars, när vi hade deadline för materialinskick.

Men ”frimurarsommar” finns förstås också – och kanske främst – på vår hemsida, bakom inloggning. Där hittar du det allra senaste – det kan mycket väl ha kommit tillägg som inte finns med på dessa tidningssidor. Logga in på hemsidan så hittar du ”frimurarsommar” överst på Min sida.

På hemsidan har vi också lagt in uppgifter du behöver för att kunna delta i evenemangen, såsom klockslag och övrig information.

Botanisera nu på sidorna som följer. Visst skulle det vara trevligt att även under sommartiden få möta bröder, umgås och ha trevligt?

Till sist: kom ihåg att även ett enskilt möte eller samtal med en broder har betydelse, inte minst under sommaren. Håll kontakt med dina bröder, så håller vi ihop brödrakedjan även under sommaren. Vi ses i sommar!

scanna qr-koden

På Ordens hemsida, bakom inloggning, hittar du mer information, såsom klockslag för evenemangen. Det kan också finnas evenemang där som inte hann komma med till denna tidnings pressläggning.

Första fördelningen

Sommarmöte på Rosersberg slott

Svenska Frimurare Orden arrangerar för femte året en gradobunden samling i den underbara svenska sensommaren på Rosersberg slott och i dess vackra omgivningar. Bröderna erbjuds möjlighet till en intressant och lärorik dag, samt brödragemenskap och lunch i historisk miljö.

I år lägger vi fokus på hertig Carls närmaste arvtagare kung Karl XIV Johan, dels med föredrag, dels med visning av intressanta unika artefakter från vårt museum. Vi kommer också att erbjuda ett föredrag kring erfarenheter från Ukranias civilförsvar och hur vi förbereder oss för morgondagen och vad vi kan göra tillsammans.

Vid lunch kommer alla deltagare att få tillfälle till en guidad visning av slottet där vi dagen till ära lyft fram flera unika föremål kopplade till kung Karl XIV Johan och frimureriet. Efter lunch presenterar vi årets stipendiater från Barnhusstiftelsen och den Nordiska Förstas Rosersbergsstipendium.

Svenska Frimurare Ordens Stormästare broder Michael Boström och Sveas nye provinsialmästare Magnus Svenson kommer att tala vid mötet. Dessutom bjuder Staffan Alveteg och William Baker på underbar musik kopplad till föredragen och omgivningarna.

Antalet platser är begränsat till 120. Eventuella frågor sänds till e-postadress attundaland@frimurarorden.se Välkomna!

Tid: söndag den 23/8. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: Rosersbergs slott, Slottsvägen 293, Rosersberg.

Pris: 595 kr

Anmälan: Anmälan sker genom inbetalning av måltids- och anmälningskostnaden 595 kr på Bankgiro 522-9158 eller via Swish 123 315 1321 samt anmälan på Brödraföreningen Attundalands hemsida. Skriv namn och grad på betalningen. Detaljerad agenda kommer att sändas ut till anmälda bröder.

Sommarseminarium i Stockholm

Är du sugen på att få reflektera, lyssna eller bara kunna prata av dig lite om frimureriet och ritualen under avslappnade former? Då är du broderligen välkommen på la Lumières sommarseminarium.

Tillsammans vrider och vänder vi på ritualen och ser om vi kan nå ny förståelse eller nya insikter kring vår verksamhet.

Tid: 29/6 och 20/7. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: Vi ses utanför Berwaldhallen och rör oss sedan till lämplig plats som vädret tillåter.

Anmälan: Görs i la Lumières arbetsordning. Medtag gärna någonting att sitta på och, om man så önskar, något att äta eller dricka.

Johannesmässa och Johannesfest

S:t Johanneslogen Stenbockens traditionsenliga Johannesfest börjar med Johannesmässa i Helga Trefaldighets kyrka, ledd av förste talman Johan Lautmann. Därefter serveras en festmåltid med underhållning i Uppsala frimurarhus.

Alla frimurarbröder är hjärtligt välkomna att delta i detta nollgradiga evenemang och får gärna ta med fru, partner eller vän från den allmänna världen.

Tid: Torsdag 18/6. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: Helga Trefaldighets kyrka, Uppsala

Anmälan: görs enligt instruktionerna på SJL Stenbockens hemsida.

Golftävlingen

S:t Botvids Pokal

Tävlingen, som arrangeras av brödraföreningen S:t Botvid, äger rum på Jönåkers golfklubb. Information om anmälan med mera kommer att läggas ut på hemsidan.

Tid: 29/5. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: Jönåkers golfklubb

Sommarlunch i Nyköpings hamn

Sommarlunchen arrangeras av brödraföreningen S:t Botvid. En uppskattad tradition bland våra bröder. Tid och plats är ännu inte bestämt.

Information om anmälan med mera kommer att läggas ut på hemsidan.

Höstfest i S:t Botvid

En fest med våra respektive som arrangeras av brödraföreningen S:t Botvid. Temat för festen är ännu ej bestämt.

Information om anmälan med mera kommer att läggas ut på hemsidan.

Sommarloge i Visby

Vi samlas i sommarkvällen i vårt vackra frimurarhus i Visby och genomför reception i grad I. Efteråt njuter vi av en härlig brödramåltid i vår fina matsal. Kvällen avslutas ute i den underbara trädgården med S:t Nicolairuin som fond. Kom gärna i god tid så hinner du mingla innan.

Tid: 15/7. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: Frimurarhuset Visby, Smedjegatan 17

Anmälan: Via S:t Johanneslogen S:t Nicolaus arbetsordning

Sommargudstjänst vid Bromma kyrka

Brödraföreningen Kristineberg inbjuder traditionsenligt till sommargudstjänst vid Bromma kyrka. Gudstjänsten hålls utomhus och följs av kaffe och kaka till självkostnadspris. Vid dåligt väder flyttar vi in i vår fina medeltida kyrka (Stockholms äldsta byggnad). Därefter ges möjlighet till en guidning av valda delar av Stockholms äldsta byggnad under ledning av kyrkoherde Torbjörn Gustavsson. Alla bröder med familj och vänner är varmt välkomna.

Tid: söndagen den 7/6. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: Bromma kyrka

Anmälan: via Kristinebergs hemsida på frimurarorden.se senast 5 juni, för förtäring.

Andra fördelningen

Bjäreträffen 2026

För 28:e året i rad samlar Bjäreträffen bröder och medföljande damer från när och fjärran. Träffen infaller i år den 6 augusti och hålls som tidigare år på Hotell Riviera Strand i Båstad. Bland föredragshållarna i brödraprogrammet hälsar vi Ordens Stormästare och provinsialmästaren i Andra fördelningen.

Tid: 6/8. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: Hotell Riviera Strand i Båstad.

Anmälan: anmälan till Bjäreträffen kan göras med början den 22 maj i kapitelbrödraföreningen Kjell Christopher Barnekows arbetsordning på Ordens webbplats. Anmälan är giltig först efter emottagen förskottsbetalning. Mer information återfinns på bjaretraffen.se.

Femte fördelningen

Mästarslaget 1 augusti, 2026

Golftävlingen Mästarslaget som startade år 2005 är numera öppen för alla

golfspelare som är medlemmar i en frimurarloge. Varje anmäld broder får, om han vill, bjuda med en golfspelande vän som inte är frimurare. Alla tävlingsdeltagare är med och spelar om de fina priser som delas ut, medan vandringspokalen alltid tilldelas en broder inom SFMO:s Femte fördelning.

Tid: lördagen den 1/8, första start hittar du på Ordens hemsida. Plats: Karlstad golfklubb Intresseanmälan: görs till Ture Magnusson, e-post: ture.magnusson@ gmail.com. Mer info finns på webbplatsen https://mastarslaget.wordpress. com. Anmälningsavgift 200 kr, varav hälften går till caritasverksamhet (Eventuell greenfee betalas individuellt av var och en).

Sjätte fördelningen

Midsommarloge i Ekenäs

S:t Johanneslogen Axel Gabriel Leijonhufvud i Ekenäs, Finland ordnar onsdagen den 17 juni 2026 sin traditionella Midsommarloge, som är en instruktionsloge med inriktning på Johannes Döparen, gemensam för hela Sjätte fördelningen.

Programmet består av ett föredrag som behandlar Johannes Döparen ur olika vinklar och efteråt en brödramåltid med midsommarstämning. Logen brukar vara ett passligt tillfälle att lugna ner sig inför midsommarhelgen.

Varmt och broderligt välkomna från både när och fjärran.

Tid: 17/6. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: Villa Leijonhufvud, där vår verksamhet bedrivs, finns i centrala

Ekenäs på adressen Bryggerigatan 19, 10600 Ekenäs, Finland. Anmälan: via hemsidan.

Sommarträff med Havskrona

Den första onsdagen i juli håller Havskrona SFM sitt årligen återkommande möte på övre våningen av Restaurang L´Escale på Kyrkbacken i Nagu, mitt i den allra mest sommarfagra skärgården!

Till detta, genom tiderna sjuttonde (XVII) Havskrona-mötet, samlas vi den 1 juli 2026. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Mötet är öppet för SFMO-bröder av alla grader, samt bröder med lägst 3° hörande till Storlogen för F. & A. M. i Finland.

Den HU br Henric Schmidt, håller ett föredrag under rubriken: ”Är hjärtat bara en pump – om brödragemenskap och ansvar”

Efter anförandet serveras en riklig brödramåltid!

Tid: 1/7. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Program för damer

Också i år har våra damer, Havsdrottningarna, ett eget program i Grilltaket till L´Escale, med början kl 19.00.

Rimma Jokiperä , Yoga Archipelago, berättar hur man hittar sin ”väg till ökat välmående”.

Efter andragandet serveras en buffémåltid i Grilltaket.

Tid, damprogram: 1/7 kl 19.00. Plats, damprogram: Grilltaket till restaurang L´Escale på Kyrkbacken i Nagu. Anmälan: Anmäl dig/er redan nu. Märk väl att med säkerhet ryms endast

de 70 först anmälda bröderna med! Samtliga anmälningar bör göras senast tisdagen den 23 juni.

Anmälan bör ske skriftligen helst per e-post: Havskrona.SFM@gmail. com eller per sms: +358 40 0533082.

I anmälan behöver vi svar på nedanstående frågor:

• Ditt namn, grad, johannesloge/blå loge och sommarviste.

• Namnet på damen, som önskar delta i damernas program Pris: För måltiden debiteras 44,00 € + måltidsdrycker, enligt eget gottfinnande.

Måltiderna är till sitt innehåll och pris identiska och består, traditionsenligt, av ett ”snapsvänligt” buffébord med äkta ”färsk” nykokt Nagu nypotatis, åtföljt av ”Krögarens överraskning” som varmrätt, samt kaffe och... Klädsel: klädseln är fri.

Mer information om dessa båda möten fås per telefon +358 400 533 082. Varmt välkomna!

Sjunde fördelningen

Sommarloge i Härnösand

S:t Johanneslogen Moria har som tradition arrangerat en loge i juli sedan flera år. Förra året blev det i form av fördelningsdag men i år blir det mer som vanligt. Efter denna receptionsloge blir det en brödramåltid med lite extra gottigt och som vanligt mycket brödravärme. Räkna med att det kan bli en sen kväll.

Tid: 1/7. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: Frimurarhuset, Nybrogatan 3, Härnösand

Anmälan: via hemsidan

Andra fördelningen

intensiv sommar i simrishamn

när sommarstiltjen sänker sig över Sveriges frimurarsamhällen går frimurarföreningen Cimbris i Simrishamn mot en intensiv period. Föreningens modesta lokal i källaren på en tidigare möbelaffär fylls av föreningsmedlemmar och tillresta sommargäster från alla delar av landet. – Vi dubblerar sammankomsterna under sommarmånaderna för att ge så många som möjligt tillfälle att besöka oss, berättar föreningens ordförande Michael Carlqvist. Befolkningen på Österlen fördubblas under sommarmånaderna och vi är väldigt glada över de möjligheter som det ger vår förening. En av sommarösterleningarna är Ulf M Mattson från Jönköping.

– Vi har sommarhus i Brantevik, en liten bit utanför Simrishamn. Det är väldigt givande att besöka Cimbris. Goda instruktioner och många trevliga bröder som jag inte träffar i vanliga fall.

Inte alla som besöker Cimbris under

sommarsäsongen är sommarboende. Ett exempel är Mats Pettersson som tillsammans med några andra bröder från Karlskrona gjort en lördagsutflykt till Simrishamn för att delta i sammankomsten.

– Det är mycket trevligt här och vår egen loge är håller ju sommarstängt. Så detta är en utmärkt möjlighet att få odla vårt frimureriska intresse. Sammankomsterna här är ju helt vanliga sammankomster där vi träffas under enkla och värdiga former. Vi har rest hit några gånger och det har alltid varit lika givande. Österlen är ett begrepp med viss frimurerisk anknytning. Det kom till år 1929 då Simrishamns stad anlitade den redan då kände Skåneskalden Teodor Tuvesson och redaktören för Cimbrishamnsbladet John Osterman för att producera stadens första turistbroschyr. Osterman var under flera år sekreterare i den lokala frimurarföreningen. Broschyren fick namnet

Yranloge i Östersund

Välkomna till Östersund och brödraföreningen Urania och

S:t Johanneslogen Arcturus i sommar. Storsjöyran genomförs i år den 31 juli till den 1 augusti. Veckan innan är stråket öppet med restauranger, pubar och ett myllrande folkliv med hemvändare och besökare. Varför inte passa på att umgås med bröder under några timmar i vår tillfälliga lokal vid stråket. Urania genomför först ett seminarium i grad IV-V och Arcturus därefter en måltidsloge i grad I.

Tid: 29/7. För klockslag och övrig info, se hemsidan.

Plats: Temperance, Strandgatan 11, Östersund

Anmälan: via respektive enhets hemsida

Frimurarföreningen Cimbris håller till i en källarlokal under en före detta möbelaffär.

”Till Österlen vill jag fara” och på så sätt blev Österlen ett vedertaget begrepp för sydöstra Skåne, Albo, Ingelstad och Järrestads härader. X

text: Urban Fasth och Ola Nordeson bild: Urban Fasth

När detta skrivs har vi just genomfört Ordens högtidsdag med cirka 170 närvarande bröder. Tack alla ni som var där och inte minst alla ni bröder som på olika sätt hjälpte till att få högtidsdagen till stånd. Under högtidsdagen hade jag nöjet att dubba fyra nya Riddare och kommendörer, samt därtill utdela två Ordens hederstecken (namnen på bröderna hittar ni i början av denna tidning och på Ordens hemsida) – grattis alla!

Apropå högtidsdagen, till nästa år skall jag och storceremonimästare Robin Engstrand fundera på om det är praktiskt möjligt att bereda något fler bröder möjlighet att få en plats på högtidsdagen. Jag vet att många bröder blir lite besvikna över att inte få plats vilket är tråkigt. Det är samtidigt lite av en logistisk utmaning att utöka antalet platser men vi arbetar på frågan.

Jag har nyligen besökt Karlstad där en filminspelning gjordes. Jag tog då bland annat upp frågan om en kristen Orden respektive en Orden som vilar

Frimurarringar och andra frågor

på kristen grund – vad är skillnaden. Vi brukar ju framhålla att vi inte är en kristen Orden utan en Orden som vilar på kristen grund. Vad är skillnaden kan man undra? Som jag ser det kan man nog hävda att Ordens etiska och moraliska kompass utgår från kristna värderingar, man skulle nästan kunna komprimera det till det dubbla kärleksbudskapet. Men till skillnad från kyrkan har Orden inte något förkunnelseuppdrag och vi förvaltar inga sakrament. Orden kan inte heller vara ett substitut för kyrkan men möjligen ett komplement.

Våren börjar göra sig påmind (även om det just nu, i skrivande stund, inte är någon överdriven vårvärme i Uppsala där jag befinner mig) men ännu återstår det ju en del frimureriskt arbete under terminen. För egen del skall jag inviga en ny andreasloge –SAL S:t Örjan i Falun – den 25 april. Det blir premiär för mig. Jag har visserligen deltagit i ett par logeinvigningar tidigare men det var rätt många år sedan och då mest som åskådare. Det skall förhoppningsvis gå bra. Jag vill samtidigt sända ett förtida grattis till den nya logen.

Vi håller även på att se över reglerna för besök av bröder som tillhör andra storloger. Grundkravet är förstås som tidigare att det handlar om en utländsk storloge som vi har erkänt. Men vi behöver nog införa den ordningen att såvida det inte handlar om en broder som vi känner sedan tidigare, måste ett besök från utlandet föranmälas (och godkännas) av vår utrikesavdelning, det är i princip den ordning som bland annat United Grand Lodge of England (UGLE) tillämpar.

Ordens etiska och moraliska kompass utgår från kristna värderingar

Jag tänkte avsluta denna krönika med att berätta om några av de frågor som jag och övriga Ordensledningen jobbar med. Bland annat har Ordens sigillbevarare och kansler, OSK, ett uppdrag att ta fram en digital version av Ordens allmänna lagar, OAL, med hänvisningar till andra styrande dokument (OSK-direktiv eller administrativa instruktioner) som beskriver ändringar eller tillägg till OAL.

En ytterligare fråga gäller frimurarringen som man ju har rätt att bära från och med VIII:e graden. Jag tycker att ringen är en viktig del av vår identitet men vet samtidigt att det är allt färre bröder som skaffar en ring. Skälet till det är ju inte så svårt att förstå, guld har ju blivit kolossalt dyrt. Jag har erfarit att en del andra ordnar där ring förekommer medger att bröderna som ett alternativ till en ring i solitt guld, skaffar en ring i förgyllt silver. En sådan skulle kanske kosta några tusenlappar istället för tio-femton tusen för en ring helt i guld. Jag har bett vår ordförande i informationsdirektoriet att prata med de juvelerare vi har kontakt med så att samma möjlighet ges till våra egna bröder (se sida 39).

Se där, några av de frågor – stora som små – som vi funderar på. X

Michael Boström ordens stormästare

Besök vår webbshop: frimurarorden.se/butik

SVENSKA FRIMURARE ORDEN

Ordens storintendent

STORINTENDENTENS WEBBSHOP

Storintendenten med amanuenser hälsar alla bröder varmt välkomna till Ordens webbshop, som är öppen för alla och som du hittar på frimurarorden.se/butik

kvalitativt äkta läder, med det eleganta frimurarkorset pressat i lädret.

Pris: 1 465 kronor

Badhandduk

Till höstens bad eller simträning. Denna badhandduk i 100% bomullsfrotté är den perfekta handduken.

Pris: 385 kronor

Vi hanterar betalning via Klarna. På varje order tillkommer en fraktkostnad och du kan läsa mer under köpinformation på Ordens hemsida.

Svart t-shirt

Med tryck i vitt och rött.

Finns i storlekar från M - 3XL.

Pris: 290 kronor

Medaljhållare textil

Bär dina medaljer och utmärkelser utan att förstöra frackrocken.

Pris: 150 kronor

Tygkasse

I bra kvalitet med Ordens namn och kors tryckt i nedre delen av tygkassen. Perfekt som gåva till nya bröder, eller för att visa din tillhörighet i alla sammanhang.

Pris: 145 kronor

Vita hängslen

Bär dina frackbyxor som det sig bör.

Pris: 270 kronor

Svart vattenflaska med frimurarkors

Perfekt på utflykt, på gymmet m.m.

Pris: 295 kronor

Ordens webbshop är öppen för alla och finns på frimurarorden.se/butik Vi hanterar betalning via Klarna. Alla priser inkl moms. På varje order tillkommer en fraktkostnad och du kan läsa mer köpinformation på Ordens hemsida.

TIDNINGEN FRIMURAREN

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Kontakta redaktionen: frimuraren@frimurarorden.se

Nr 2 Årgång 99 ISBN 1651 - 35766

KALENDER 2026

Tidning nummer 1 2 3 4

Materialstopp (mån) vecka 4 13 33 43

Utgivning vecka 11 20 40 50

ANSVARIG UTGIVARE

John Fahlnaes

REDAKTÖR BILDREDAKTÖR

Pether Ribbefors Mats Gärdfors pether.ribbefors@sfmo.se

REDAKTIONSSEKRETERARE

Johan Groth +46-(0)70-823 57 11 johan.groth@sfmo.se

GRAFISK FORM TRYCK

Patrick Dunbar, Trydells Tryckeri Dunbar Layout & Design Box 68, 312 21 Laholm

UPPLAGA

14 500 ex, 4 ggr/år

SVENSKA FRIMURARE ORDEN

Varmt välkommen att ta kontakt med vårt centrala kansli i Stockholm. Här hanterar vi frågor som gäller Orden som helhet och på central nivå. Nedan hittar du kontaktuppgifter till våra regionala enheter i Sverige och Finland.

expeditionstider : måndag till torsdag klockan 09.00–12.00

postadress och besöksadress :

Svenska Frimurare Orden

Nybrokajen 7, 4 tr 111 48 Stockholm

telefon : 08-463 37 04 e - post : ordenskansli@frimurarorden.se webbsida : frimurarorden.se tidningen : Tidningen Frimuraren, frimuraren@frimurarorden.se e - nyhetsbrev : Ordens centrala nyhetsbrev

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff

Kungsängsgatan 17-19 75322 Uppsala

telefon : se listan på ämbetsmän i FMS

e - post : cfe@frimurarorden.se webbsida : eckleff.se

e - nyhetsbrev : Ecklöfwet

FÖRDELNINGSKANSLIER

Svenska Frimurare Orden är geografiskt indelat i fördelningar. Här kan du se vilka områden som ligger i våra åtta fördelningar i Sverige och Finland. Varmt välkommen att ta kontakt med den ort som passar ditt ändamål bäst.

REDAKTIONSKOMMITTÉ

Olof Sköld, SLL Jan Knodt, SVEA Urban Fasth, SPL Henrik Lange, GPL Håkan Wasén, ÖPL Björn Stenemo, VPL Guy Catani, SCF Jimmy Hjelmberg, MNPL Vakant, ÖNPL

ANNONSER

Patrik Johansson Simon Orre +46-(0)70-675 91 50 +46-(0)70-607 23 77 patrik.johansson@sfmo.se annons@frimurarorden.se

PRENUMERATION

Helår: 275 SEK (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer: 90 SEK.

Sätt in angivet belopp på BG 700-0045 och ange namn och adress. Skicka även namn och adress till frimuraren@frimurarorden.se

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS

FRIMURARENS DIGITALA VERSION

Frimuraren från och med 2006 finns på Issuu (följ QR-kod nedan). Äldre tidningar, ända tillbaka till starten 1928, finns på hemsidan i inloggat läge.

https://issuu.com/ svenskafrimurareorden

FÖRSTA FÖRDELNINGEN

Stockholm, Gävleborg, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Gotland

Svea Provinsialloge

Blasieholmsgatan 6, 111 48 STOCKHOLM

telefon : 08-463 37 13

e - post : svea@frimurarorden.se

e - nyhetsbrev : Första fördelningens brödrabrev

ANDRA FÖRDELNINGEN

Skåne, Blekinge, Kronoberg, Södra Halland, Södra Kalmar med Öland

Skånska Provinsiallogen

Nya Boulevarden 8, 291 31 KRISTIANSTAD

telefon : 044-21 16 33

e - post : spl@frimurarorden.se

tidning / nyhetsbrev : Kalmar Frie Murare

TREDJE FÖRDELNINGEN

Västra Götaland, Norra Halland

Göta Provinsialloge

Drottninggatan 32, 411 14 GÖTEBORG

telefon : 031-780 31 43, 031-780 31 49

e - post : gpl@frimurarorden.se

besöksadress : Södra Hamngatan 31, GÖTEBORG

e - nyhetsbrev : Nyhetsbrev för Tredje fördelningen

FJÄRDE FÖRDELNINGEN

Östergötland, Jönköping samt delar av Kalmar län

Östgöta Provinsialloge

Klostergatan 11, 582 23 LINKÖPING

telefon : 013-24 86 41

e - post : opl@frimurarorden.se

e - nyhetsbrev : Nyhetsbrev från provinsialmästaren

webbtidning ( pdf ): FYRAN

ADRESS OCH ADRESSÄNDRING

Orden hämtar adresser från Statens personadressregister, SPAR, och uppdaterar Ordens medlemssystem FMS. Ordens medlemmar i Sverige kan därför inte uppdatera sin adress via Ordens hemsida. För medlemmar i Sjätte fördelningen sker adressändring genom att kontakta sin loge. Övriga prenumeranter kontaktar redaktionen.

AVSÄGA SIG PAPPERSTIDNING

Om du inte vill ha Frimuraren som papperstidning i brevlådan kontakta sekreteraren i din loge så ändrar han i medlemsregistret.

INPLASTNING AV FRIMURAREN

Frimuraren levereras inplastad till Sjätte fördelningen i Finland, vilket är ett krav från den leverantör vi använder. I nuläget finns ingen av oss känd distributör som löser leveransen av kvartalsmagasin från Sverige till Finland utan inplastning.

SKRIVA FÖR FRIMURAREN

Redaktionen välkomnar bidrag till tidningen Frimuraren. Information om hur du går tillväga finns på webben. Kontakta gärna redaktionen innan du skickar in ditt bidrag: https://frimurarorden.se/ sa-skriver-du-for-frimuraren

LITTERATUR OCH REGALIER

Gradbunden litteratur och regalier är Ordens egendom. När en medlem lämnar Orden eller går bort är det hans ansvar att själv eller genom utsett ombud se till att litteratur och regalier återställs till Orden.

FEMTE FÖRDELNINGEN

Dalarna, Värmland/Dalsland, Örebro

Värmländska Provinsiallogen

Västra Torggatan 14, 652 25 KARLSTAD

telefon : 054-14 40 80

e - post : vpl@frimurarorden.se

besöksadress : Tingvallagatan 15, KARLSTAD

tidning : Brödrakontakt

e - nyhetsbrev : Månadsblad för Femte fördelningen

SJÄTTE FÖRDELNINGEN

Finland

Stor Capitlet i Finland

Nylandsgatan 9 F, 00120 HELSINGFORS

telefon : 044-751 76 20

e - post : info@frimurarorden.fi

tidning : Föreningsbandet

SJUNDE FÖRDELNINGEN

Västernorrland, Jämtland

Mellersta Norrlands Provinsialloge Köpmangatan 8A, 871 30 HÄRNÖSAND

telefon : 073-082 13 35 (PM), telefon : 070-629 59 39 (FÖS)

e - post : mnpl@frimurarorden.se

besöksadress : Nybrogatan 3, HÄRNÖSAND tidning : Frimurare i norr

ÅTTONDE FÖRDELNINGEN

Västerbotten, Norrbotten

Övre Norrlands Provinsialloge

Skolgatan 49, 903 27 UMEÅ telefon : 090-77 02 13

e - post : onpl@frimurarorden.se

besöksadress : Skolgatan 49, UMEÅ

tidning : Frimurare i norr

Frimurarna i samhället

H.M. Drottningen och mottagare av forskningsanslag.

Anslagsutdelningen i Stockholm genomfördes den 19 mars 2025 i Bååtska palatset. Följande forskare var med på utdelningen: Anna Erlandsson, Anna Granath, Anna Cristin Åberg, AnnaKarin Welmer, Caroline Ingre, Christina Christersson, Christina Sjöstrand, Dag Sehlin, Dorota Religa, Eric Westman, Eva Lindberg, Homira Behbahani, Joana Pereira, Mikael Rydén, Patricia Rodriguez, Per Hellström, Peter Nordström, Silvia Maioli, Thomas Nyström och Ulf Hedin.

Frimurarestiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse kunde under 2025 lämna bidrag på närmare 21,8 mkr; huvuddelen, 17 mkr, gick till geriatrisk forskning.

Frimurarestiftelsen prioriterar vissa forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som kräver mycket stora

vårdresurser av samhället. Vidare stöds forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomar). Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimurarsamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/ Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid högtidliga utdelningsceremonier på respektive ort.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och vården av våra äldre.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse Box 170, 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se www.frimurarestiftelsen.se bankgiro 700-0557

Avsändare: Frimuraren

Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Stiftelser & Filantropi

Långsiktig kapitalförvaltning – vi har fått kapital att växa sedan 1871.

Planerar du att bilda en stiftelse, med vår erfarenhet och juridiska kunskap kan vi hjälpa dig från tanke till genomförande.

Våra kunder är främst stiftelser och föreningar, men även kommuner och andra organisationsformer som främjar ändamål inom civilsamhället. Vi är stolta över att hantera några av Sveriges största stiftelser i vår kapitalförvaltning.

Hos oss är den personliga relationen grunden för ett långsiktigt och nära samarbete. Varje stiftelse är unik och vi erbjuder skräddarsydda helhetslösningar anpassade utifrån styrelsens tid, intresse och kunskap.

Varmt välkommen att kontakta oss!