Frimuraren nr 2, 2023

ARV och GÅVOR

Sedan 1912 har det som idag är Konung Gustav V:s och Drottning Victorias Sti else ”Frimuraresti elsen” erhållit arv och gåvor från bl a Svenska Frimurare Ordens medlemmar.

Idag delar sti elsen ut ca 17 miljoner kronor årligen till behövande äldre, samt till forskning inom åldrandets sjukdomar.

Många hedrar jubilarer och vid kondoleanser genom en gåva till Sti elsen. Ditt bidrag behövs och gör nytta.

För kontakt: frims@frimurarorden.se

Broder!

i skrivande stund har svT i karlstad behagat gå på den av Tv4 och kalla Fakta redan upptrampade stigen och återigen pratas det om jäv. den här gången är blickfånget inte ordens jurister utan politiker som är medlemmar. Fem moderata politiker, en socialdemokrat och en liberal har svT lyckats hitta.

vi frimurare har ju ordens allmänna lagar att förhålla oss till där det klart och tydligt framgår hur vi ska förhålla oss till varandra i den allmänna världen. och givetvis även följa svea rikes lag. det är dock alltid vi frimurare som ska ”avslöjas” om allt möjligt märkligt som vi tydligen sysslar med. i sverige finns det minst 2000 ordenssällskap där det ena är mer hemligt än det andra. varför ramlar inte blickfånget någon gång på någon annan orden än vår? Är det alla gamla skrönor och att alla ”vet” vad vi ”egentligen gör” som gör det så spännande att försöka avslöja något? vad alla dessa andra ordenssällskap gör? Har ingen aning, men det är säkert väldigt mystiskt och hemligt det också.

nej, det är tydligen vi frimurare som är roten till allt märkligt som sker och då ska det avslöjas. vi är tydligen grundbulten till allt. ack ja… eller som en icke frimurare en gång frågade mig: – Jaså? Är du frimurare? det är väl ni som styr elpriset? Jovisst…

i detta nummer av Frimuraren hittar du bland annat texter om nya riddare och kommendörer, men även en text om frimuraren Johan olof Wallin, vilket jag personligen tycker är väldigt spännande. släktforskare på min mors sida, släkten Wallin, påstår att det ska finnas släktband till honom. Hur vete sjutton, eftersom hans äktenskap blev barnlöst. det kan vara att denne Johan olof Wallin är en farfars farfars bror till min morfar Hjalmar. om det finns någon broder som har koll på det släktträdet så får du väldigt gärna höra av dig till mig. det skulle vara mycket spännande att få detta verifierat. eller så är allt bara en skröna att berätta under släktmiddagarna.

Tills vi ses och hörs igen i nummer tre.

allt gott!

ulf Hjelting redaktör

Redaktör:

ulf Hjelting

070-441 69 10

Bildredaktör: mats Gärdfors

Änggatan 62, 702 24 örebro frimuraren@frimurarorden.se

materialstopp den 14 augusti.

Annonser: Pierre dunbar

070-765 51 12

ripvägen 2 strömma, 139 41 värmdö pierre@dunbar.se

Omslag: Henrik Wikström, kapitelmästare stor Capitlet Finland.

Bild: kim

Mostafa Geha – Frimurare med 25 grader i fyra olika system

Text: ulf Hjelting Bild: Privat

Han kom till Sverige 2012. Idag bor Mostafa Geha i Hedemora och arbetar som rektor för Vuxenutbildningen. Frimurare blev han 2019 – i varje fall i vårt svenska system, men han har varit frimurare betydligt längre än så. Allt började 2005 i Libanon.

– det var krig under hela min uppväxt och det sätter sina spår. min far, som var författare och skrev 25 böcker, mördades 1992 för sina åsikter och idéer, säger mostafa Geha när vi samtalar över en kopp kaffe om mostafas egen vandring som frimurare.

själv blev han tvungen att lämna Libanon 2012 och efter elva år i sverige pratar han i princip helt felfri svenska, men med en viss touch av dalmålsdialekt. i Libanon arbetade mostafa bland annat som journalist. i sverige och Hedemora är han idag rektor för vuxenutbildningen.

– min far var stormästare för en frimurarloge i Libanon, Libanesiska storlogen, och där även jag sedan blev medlem. Jag recipierade den 17 februari 2005 och var jätteintresserad av frimureriet och fick möjligheten att bli det själv via andra frimurare som kände min pappa.

Tyvärr fick den loge som mostafa var med i lägga ner sin verksamhet 2009 på grund av både bristande intresse och inaktivitet från medlemmarna och mostafa sökte sig då till en annan frimurarorden i Libanon – Cedrarnas storloge logen nr 1 i Beirut. Frimurare ville han fortsätta att vara.

– väl där insåg jag att jag måste börja om. de grader jag då redan hade tagit kunde jag inte tillgodoräkna mig i den nya frimurarlogen, så det blev till att börja om.

Även denna loge fick han lämna när det bestämdes att den skulle bli vilande och mostafa sökte sig då till den franska logen

Le droit Humain. den ordens Högsta råd huserar i Paris, men det finns en förgrening av orden i Libanon. Grad 1 tog han, igen, den 27 oktober 2011.

och så hände det som gjorde att mostafa sökte sig till sverige och han fick då även avbryta sitt medlemskap i den franska orden.

– när jag lärt mig språket hyfsat, så ville jag även här i sverige fortsätta vara frimurare.

och det var då han ännu en gång fick börja om sin vandring som frimurare. samfrimurarorden Le droit Humain är representerad i sverige. det är ett samfrimureri där både kvinnor och män är frimurare i samma loger. den här orden skiljer sig ganska mycket från vårt svenska system.

– inget av de system som jag tidigare varit medlem av var kompatibelt med det svenska systemet, så…

det blev att börja om en fjärde gång i ett helt nytt frimurarsystem.

Du har upplevt att ta de tre första graderna i fyra olika system. Finns det likheter?

– absolut! det är snarare detaljer som skiljer. de tre första graderna är väldigt lika varandra oberoende av vilket frimurarsystem vi pratar om. det är efter dessa första tre grader som olikheterna blir mera påtagliga. men den största skillnaden är att det svenska systemet bekänner sig till kristen tro och det 33-gradiga systemet att medlemmarna ska tro på ett högre väsen, vilket medför att du i princip kan bekänna dig till vilken tro som helst.

Finns det en stor kristen population i Libanon?

– Ja, det gör det och jag är uppvuxen med en kristen värdegrund. så för mig var det inga problem att bli medlem i svenska Frimurare orden. Jag vet att många förknippar mellanöstern som muslimskt, och det är till viss del sant, men inte helt. i Libanon är många kristna.

Den franska Orden Le Droit Humain –driver Orden aktivt politiska frågor?

– Ja, och det är det som skiljer vissa från det svenska systemet. vissa loger bedriver

en viss lobbyverksamhet mot politiker och det är ju något som vi i det svenska systemet inte gör. av de logerna i Libanon jag var med i arbetade vissa politiskt.

Vad är det som gör att du vill fortsätta att vara frimurare? Du har ju fått börja om fyra gånger. Jag hade nog givit upp… – Gemenskapen. det finns en innerlig gemenskap mellan bröderna och här får man verkligen vänner för livet. Jag var på en informationskväll först hos Gustav vasa med ordförande mästare Per Lindberg och min fadder mikael Lundin och där märk-

te jag att det fanns det där som jag sökte inom ordensväsendet. Jag berättade då om min bakgrund som frimurare med erfarenhet från andra system. den 28 augusti 2019 recipierade jag för första gången i det svenska systemet.

Det här 33-gradiga systemet. Hur fungerar det? Recipierar man 33 gånger?

– inte riktigt. i den Libanesiska storlogen som jag var medlem i, är grad 1 till 3 så kallade blå loger och därefter tar man grad 4 till 14 på en gång, vilket kan jämföras med vår iv-v grad. men inte helt.

Finns det något som vi inom Orden i Sverige kan lära oss av de utländska logerna?

– det finns en social aktivitet utanför de logerna på ett helt annat sätt. och det knyter bröderna med familjerna samman på ett mycket bra sätt. Bland annat genom middagar hemma hos varandra. det handlar oftast om enkla sociala aktiviteter.

Och avslutningsvis. Hur ser du på din egen roll inom det svenska frimureriet?

– Jag är givetvis jätteintresserad av att ha fler roller inom frimureriet där jag kan bidraga till utvecklingen. X

På logebesök i Phoenix, Arizona “Building good men better, one day at a time”

Då undertecknad var på allmänmedicinsk forskningskongress i Phoenix ville jag passa på att besöka frimureriet i samband med detta. Under åren då jag varit på resa i arbetet har jag tagit tillfället i akt att besöka flera loger i Sverige. Nu var det dags att försöka utomlands, i Phoenix, Arizona.

Först tittade jag efter loger som låg i området kring det hotell jag skulle bo. det var faktiskt relativt enkelt att hitta det via valfri sökmotor. Lite tursamt så låg det ett frimurarhus bara tio minuters promenadavstånd från mitt hotell, där även forskningskongressen hölls som jag besökte. Bara i Phoenix finns det tio olika loger på fyra olika platser. inte så konstigt egentligen, då Phoenix enligt Wikipedia hade drygt 1,6 miljoner invånare år 2020.

Fem separata loger

arizona sunrise no88 hade morgon/för-

middagsloge under lördagen och det passade ypperligt. det visade sig att denna loge hade träff tredje lördagen varje månad, undantaget sommaren. då jag tittat på ordens hemsida såg jag att de tillhörde ”The Grand Loge of arizona” och borde vara godkänd att gå på. i samma frimurarhus höll fem separata loger till, så det gällde ju att hålla koll.

eftersom jag innehar en högre grad än grad iii visste jag att jag behövde ansöka om frimurarpass och detta gjorde jag via den logen jag tillhör (Göta Provinsialloge). när jag väl ordnat ett fysiskt kort, och utväxlat en del mejl, kom frimurarpasset efter bara tio dagar tillsammans med ett ”letter of god standing”. Jag fick en påminnelse om att för säkerhets skull kontakta ordens kansli i stockholm för att dubbelkolla att logen jag skulle gå på var godkänd. detta gjordes och jag fick godkänt från ordens kansli på bara någon dag.

Insläppt och kontrollerad veckan efter mitt besök i usa var det ”Thanksgiving”, vilken är en av usa:s största helger. inför besöket hade jag därför mejlkontakt med ”Worshipfull master” (ordförande mästaren) andrew Warianka som välkomnade mig varmt inför logen. väl på plats, en solig novembermorgon, blev jag insläppt och mina papper kontrollerade. Jag hade sedvanlig mörk kostym på mig inför den stundande frukosten som bestod av stekt kött (steak), råraka (hash browns) och äggröra. det åts med god aptit och man kan säga att det inte var små portioner. Till detta dracks vatten, apelsinjuice och kaffe. maten utspisades på bottenvåningen, en halv trappa ner från entrén. det var verkligen en härlig måltid där samtliga åt kring runda stora bord med fyra till åtta personer vid varje bord. Jag var inte den enda besökande brodern, utan även en broder från Grand Loge of arizona var där.

100 år gammalt

klädseln skiljde sig mycket åt från det svenska frimureriet. de flesta bröder hade röd piké med deras namn broderat på och valfria byxor, medan jag och den gästande brodern hade kostym. några bröder hade vardagsklädsel, och det var egentligen det som jag tycker skiljde sig mest från vårt frimureri. vi åt och samtalade under cirka en timma innan brodern stephen (som hade ett ämbete i logen vilket jag glömt, introduktionsbroder?) och som kontrollerat mina papper visade mig runt i deras frimurarhus som var drygt 100 år gammalt. det fanns flera logelokaler jämte varandra för olika loger och huset var betydligt större än jag föreställt mig.

Varmt välkomnande

På mellanvåningen fanns biljardbord och yta för samkväm. det fanns flera gamla fotografier, varav ett som visade hur det såg ut i området för drygt 100 år sedan då byggna-

den uppfördes. då var frimurarbyggnaden en av de större, medan idag ser deras hus ut att vara ”litet” när man såg skyskrapor och gigantiska parkeringshus som omgärdade byggnaden när jag gick dit på morgonen.

Graden för aftonen var ”fellowship degree” som tyvärr blev inställd i sista stund och i stället hade man vad jag tolkar som en val- och ekonomiloge. Även under logen fick jag ett varmt välkomnande och fick två olika ”pins”, ett från arizona sunrise och en från Grand Loge of arizona. det är verkligen häftigt att se hur våra bröder i andra länder använder sig av ”closed book” det vill säga att de lär sig all text i ritualerna utantill. ritualen finns ”stängd” och en broder kan titta i den vid behov. det verkade dock inte behövas, utan logen flöt på helt felfritt i mina ögon. inför mitt besök tänkte jag att jag var ”bra” på engelska, men jag hade verkligen svårt att hänga med i svängarna under logen och inser att man måste gå flera gånger innan man ser alla likheter och skillnader mellan våra loger. nästa gång jag åker utomlands på resa tänker jag försöka besöka loge igen.

Rekommenderar verkligen efter logens avslutande begav sig bröderna ganska raskt hemåt. det var ”Thanksgiving” följande vecka och många behövde tid för att förbereda inför de festligheterna.

med mig tar jag en fantastisk upplevelse, framför allt i det varma bemötande jag fick som främmande frimurare från ett annat land.

Jag rekommenderar verkligen bröder av grad iii och högre att besöka loger utomlands, det är verkligen en härlig upplevelse.

Jag vill även passa på att tacka ulf evenås (am ös GPL) som hjälpt mig med frimurarpasset och ”letter of good standing”. X

Logiavtal med Scandic Hotell för Sverige och Finland

du som bokar hotell i sverige och Finland kan nu se fram mot en förmånlig rabatt på 15 procent hos scandic sverige och 12 procent hos scandic Finland.

Logiavtalet är inte knutet till logebesök, utan är fritt att använda även vid privata resor.

och avtalet gäller under hela 2023. Huruvida avtalet blir förlängt beror på hur många bröder som väljer att nyttja förmånen.

vi hoppas därför verkligen att det här erbjudandet blir populärt, så att orden även fortsättningsvis kan erbjuda denna rabatt.

enklast bokar du via webb eller app med bokningskod d000047835 eller så ringer du scandics Centralbokning i sverige på 08-517 517 00, eller Finland 0200 81 800.

ett tips är att ladda ner scandics app för att enkelt och smidigt hitta närmaste hotell.

”Logiavtalet är till för alla frimurare att nyttja, säger storprovisor Bengt davidson. Perfekt att utnyttja tex. i sommar när man är ute med familjen och reser, eftersom man via avtalet kan boka flera rum samtidigt med samma rabatt.”

i skrivande stund förhandlas det om ett liknande avtal både för radisson Hotel strand och drottnings victorias örlogshem i stockholm. X

Johan Olof Wallin – psalmdiktare, ärkebiskop och frimurare

Ett av mina skolminnen är den lilla skolandakten där fröken spelade en psalm, väldigt ofta Din klara sol går åter opp, och sedan läste något uppbyggligt.

Som vuxen har jag ofta stannat upp och begrundat Johan Olof Wallin, som skrev psalmen vi sjöng i den lilla byskolan. Jag fann en man som tillhörde den kulturella eliten i början av 1800-talet, en man som var med precis överallt: ärkebiskop, riksdagsman, frimurare och mannen bakom arbetet med 1819 års psalmbok.

Johan olof Wallin föddes den född 15 oktober 1779 i Yttre skomsarby i stora Tuna socken i dalarna. Fadern, Johan abraham Wallin, var fältväbel vid dalregementet.

Johan olof var en studiebegåvning. Han fick sin första undervisning vid skolan i Falun, därefter gymnasium i västerås. det var ett fattigt hem och han måste flera gånger avbryta studierna för att skaffa sig uppehälle genom att undervisa yngre barn. Trots detta genomförde han sina studier med högsta betyg och blev student i uppsala 1799.

Kyrkoherde i Stockholm

efter studier i uppsala och efter prästvigning blev han huspredikant hos friherre

Carl Hamilton på Boo, i vars hus han var lärare. därefter blev han slottspastor vid karlbergs krigsakademi och befordrades 1809 till slottspastor vid karlberg, teologie lektor vid krigsakademin samt till kyrkoherde i solna församling, blev teologie doktor samma år och utnämndes 1812 till kyrkoherde i adolf Fredriks församling i stockholm.

Han gifte sig den 12 augusti 1810 med

anna maria dimander (1781–1866). Hon var dotter till en cigarrfabrikör. Äktenskapet med anna maria dimander var inte lyckligt och de fick inga barn.

Frimurare 1806

Wallin recipierade den 15 november 1806 som medlem nummer 867 i s:t Johanneslogen s:t erik. Han erhöll grad X år 1826. Han var vid sin död förste talman i nordiska Cirkeln, innehade överofficiants värdighet och var medlem av Barnhusdirektionen i stockholm.

Wallin verkade som präst huvudsaklingen i stockholmstrakten. efter att en kort tid ha varit domprost i västerås, befordrades han till pastor primarius och kyrkoherde vid storkyrkoförsamlingen i stockholm, där han stannade kvar till 1837 då han utnämndes till ärkebiskop. efter endast två år avled han i uppsala den 30 juni 1839.

Norra begravningsplatsen

Wallin är begravd på norra begravningsplatsen i stockholm, en begravningsplats som han själv invigde den 9 juni 1827. Wallin har gravplats nummer 1, den plats han stod vid då kyrkogården invigdes.

På gravstenen finns följande inskription:

Jordens oro Wiker, För den frid som varar:

Grafven allt förliker, Himlen allt förklarar.

Diktare och psalmförfattare

redan tidigt gör sig Wallin ett namn som diktare. År 1808 mottog han den största belöning som svenska akademien någonsin utdelat, 200 dukater, för: ”Berättelse

om konung Gustaf iii:s ärestod, och de i anledning af densammes aftäckande anstälde högtidligheter.” skriften innehåller dessutom lovtal till Gustav iii

Hans diktning leder honom fram till uppdraget att utforma en ny psalmbok och han blev ledamot i psalmbokskommittén.

Wallin gav sig i kast med uppdraget med den energi som var hans signum. Han bearbetar gamla psalmer, ger dem en ny språkdräkt och författar också egna. i 1819 års psalmbok har Wallin författat, översatt och bearbetat 279 verk, av dessa är 141 original.

Var är den Vän som överallt jag söker? en dikt, oavsett om den är andlig eller värdslig, är resultatet av en inre kamp som speglar diktarens personlighet. så är det också med Johan olof Wallins diktning. Hans diktning av ett tungsinne och uttrycker många gånger en dödslängtan. Himmelen är målet för människans vandring och jordlivet är en prövning innan vi når dit.

Var är den Vän som överallt jag söker? är en av hans många psalmer.

den är en ”dödsförberedelsepsalm” och skrevs som en avslutning till ett tal som Wallin höll vid invigningen av en ny begravningsplats för västerås och s:t ilians församlingar den 4 juli 1818. i den svenska psalmboken från 1986 har den nummer 305:

Hwar är den Wän, som öfver allt jag söker?

när dagen gryr, min längtan blott sig öker;

när dagen flyr, jag än ej honom finner, fast hjertat brinner.

Frimureri i Wallins psalmer? om man studerar Wallins psalmdiktning kan man inte undgå att ibland lägga märke till frimureriska inslag. det är framförallt i fråga om vårt jordeliv, dess krav, dygder och förmåner som uttrycken blir oss frimurare välbekanta. men framförallt möter vi frimuraren Johan olof Wallin i

hans psalmer med förgänlighetstanken och evighetshoppets mäktiga perspektiv.

Wallin var en god medmänniska. under ett utbrott av pesten i stockholm tvekade han inte att som kyrkoherde besöka de hem där sjukdomen härjade. i psalm 177 står det:

att gärna åt sin nästa råd, hjälp och glädje ge, ej blott på eget bästa, men ock på andras se, ej blott Guds vilja veta, men vandra i hans bud, det är att kristen heta, det är att tjäna Gud.

i den strofen ligger mycket av det vi frimurare kallar barmhärtighet men också en kärlek till Gud, vår Fader.

Genuint och äkta

Wallins psalmer kommer till i början av 1800-talet. ofrånkomligen har språket förändrats under de gångna åren och kanske är Wallin svår att förstå.

”var hälsad sköna morgonstund/som av profeters helga mund/är oss bebådad vorden” i psalm 119 är för de allra flesta en svår mening. Jag brukar be om en förklaring vad diktaren menar. oftast möts jag av tystnad…

Ändå finns i Wallins diktning något genuint och äkta, något som rör och berör och tack vare detta äkta kan vi med behållning sjunga hans psalmer även idag.

i 1819 års psalmbok var psalmen ”upp, psaltare och harpa” nummer ett, en ingångs- och jubelpsalm:

upp, psaltare och harpa upp, kraftens ord, du andans svärd, Tveäggade och skarpa! ur dvalan väck en syndig verld. och, nådens milda lära, de väckta hjertan bjud, att känna, älska, ära Barmhertighetens Gud, som huld, i Zions gårdar, med andan och sitt ord, alltsom en herde, vårdar sin dyra återlösta hjord.

som frimurare kan jag tycka att den psalmen talar till mig, vi har ett uppdrag att tjäna våra medmänniskor och att tjäna Gud. X

Lukas – läkare och resande journalist med andligt intresse

Går det att sätta en evangelieförfattare på formel? Det är ganska vanskligt att försöka. Emellertid skulle man kanske kunna benämna evangelisten Lukas läkare och resande journalist med andligt intresse. Han är författaren till både Lukas evangelium och Apostlagärningarna i Nya Testamentet.

att Lukas var läkare till professionen finns i alla fall tre belägg för i nya Testamentet (kolosserbrevet 4:14, andra Timotheosbrevet 4:11 och brevet till Filemon vers 24). i dessa verser nämner aposteln Paulus honom som en för många känd person. som läkare hade Lukas den speciella ingången till människor när han skriver –

och den ingången till människors möten med Jesus. Hans evangelium bärs av Jesu barmhärtighet och ömsinthet mot sjuka och mot avsidestagna människor.

Intressanta partier

att Lukas var journalist och att han reste mycket finns också belägg för. om man läser den korta ingressen till evangeliet (Luk 1:1-4) finner man att han var noga med sin research, att han personligen hade träffat ögonvittnen (maria, apostlarna med flera) och av dem fått berättelsen om Jesus och hans liv. Lukas hade helt enkelt intervjuat dem som var ögonvittnen och blev ordets tjänare (1:2). Går vi till hans andra stora verk, apostlagärningarna, finns där några

mycket intressanta partier där Lukas plötsligt går över att skriva i första person plural. när Lukas skriver vi tyder detta på att han själv deltog i händelseförloppet (apg. 16:10-17, 20:5-15, 21:1-13 och 27:1-28). dessa avsnitt rör de resor aposteln Paulus gjorde i evangeliets tjänst; läkaren Lukas var själv med om det som skedde. På det sättet är Lukas en grävande journalist och själv en resenär i evangeliets tjänst.

Jesus undervisning att Lukas hade ett andligt intresse, och att han fann det viktigt att på eget sätt skildra Jesus och hans liv och gärning, står helt klart när man läser hans evangelium. Hos Lukas finner vi julevangeliet, den så väl

kända födelseberättelsen kring skattskrivningen och marias nedkomst i Betlehem (2:1–20) och vidare berättelsen om den tolvårige Jesus i templet (2:41–52). när det gäller den vuxne Jesus undervisning nämner Lukas berättelsen om den barmhärtige samariern (10:25-37), liknelserna om det förlorade som återfanns (15:1-32; det förlorade fåret, det förlorade myntet och den förlorade sonen). Lukas avslutar sedan sitt evangelium med den underbara berättelsen om vandringen till emmaus; de två sorgsna bröderna som efter långfredagen och påskafton mötte den uppståndne och av Honom fick ny kraft och nya möjligheter när brödet bröts (24:1335). Hos Lukas finns ett stort intresse för Jesu möten med de små människorna, möten med sjuka, avsidestagna och marginaliserade. Läkaren Lukas visar mot hjälp hos Jesus – hjälp till ande, själ och kropp. att Jesus var och är hela världens Frälsare kommer sedan i uttryck i apostlagärningarna: där når evangeliet slutligen rom, imperiets centrum (apg. 28).

Lukas skriver för hednakristna och är angelägen om att visa att Jesus är den utlovade messias. Hans symbol är oxen, ett av djuren från stallet i Betlehem. X

Bjäreträffen 25 år

Sensommarträffarna på Bjärehalvön den första torsdagen i augusti är en lika uppskattad som lång tradition. En träff för bröder från när och fjärran och av alla grader, tillika med ett separat program för medföljande damer.

Träffens hemvist är sen förra året det anrika Hotell Riviera Strand i Båstad. Programmet börjar med mingel 11:30 och avslutas ca 15:00. Lunchen intages gemensamt, damer som bröder.

Liksom tidigare år kommer Den Nordiska Första S:t Johannislogens Jubelfond s stipendium i keramiskt konsthantverk att delas ut och i programmet för medföljande damer finns i år en särskilt inbjuden föredragshållare

Årets huvudföredragshållare är , som traditionen bjuder, Ordens Stormästare samt Provinsialmästaren i Andra Fördelningen.

Komplett program med adress, hålltider, m.m. återfinns på träffens hemsida bjaretraffen.se. Anmälan till Bjäreträffen sker i Kapitelbrödraföreningen Kjell Christopher Barnekows arbetsordning på ordens webbplats och är, som brukligt, giltig först efter emottagen förskottsbetalning.

Väl mött vid Laholmsbuktens strand den tredje augusti!

Lagerf Lytt, extra bra pris!

Mepra bordskniv exklusiv Mepra bordsgaffel exklusiv

Beställning sker genom NHTradings webshop, som kan nås på följande sätt:

I inloggat läge kan OM/O samt SkM i loge via den slutna webshopen hitta inloggningsuppgifter. Andra kan maila sit@frimurarorden.se

NH Trading ska flytta sitt lager och vi erbjuder därför ytterligare 7% rabatt på redan förmånliga priser.

S:t Johanneslogen Engelbrecht firar 150 år

Lördagen den 25 februari blev en mycket speciell dag för frimureriet i Örebro. Då firade nämligen S:t Johanneslogen Engelbrecht 150 år och på plats för att fira var både Stormästare Christer Persson tillsammans med Femte fördelningens provinsialmästare Per Andersson och över 100 bröder.

sveriges nästa största johannessal finns i… just det, i örebro. störst är givetvis den i stamhuset i stockholm. det är en respektingivande sal som möter de, inte sällan ganska överraskade, förstagångsbesökarna och enligt utsago ska denna johannessal vara byggd efter exakta mått efter salomos tempel.

Här hade den 25 februari, i år, över

100 bröder samlats för att fira s:t Johanneslogen engelbrechts 150-årsdag. och det gjordes i två våningar. dock inleddes dagen i s:t nicolai kyrka belägen vid stortorget i örebro med en gudstjänst ledd av anders Lennartsson, kyrkoherde i örebro pastorat och tillika talman i s:t Johanneslogen engelbrecht. Bland annat talade han om de fyra frimurardygderna; tystlåtenhet, försiktighet, måttlighet och barmhärtighet. och så fick deltagarna i gudstjänsten vara med om att premiärsjunga en psalm komponerad av kyrkoherden själv – vi färdas mot ljuset. melodin var lånad från den blomstertid nu kommer. efter detta blev det en rask promenad till Frimurareholmen för en lunch för de bröder som ville. Här hjälpte ma-

riaordens systrar till med utskänkning av välsmakande smörgåstårta samt tillhörande dryck.

Nya ämbetsmän

mingel och samkväm blev det alltså i det, från Johannessalen sett, övre våningsplanet i frimurarhuset. Från markplan är det våningsplan tre, eller om det nu är det. detta hus innehåller som sagt en hel del hemligheter.

i samband med detta jubileumsfirande både tillträdde och avgick det några bröder från sina ämbeten. stefan Hedström installerades som förste skattmästare och sebastian Jarl och simon orre tog plats som ceremonimästare. Claus axel Hagemeister blev ny introduktionsbroder.

samtidigt avtackades andre sekreterare Tommy molin och även förste ceremonimästare Fredrik Halvarsson.

Oanade sångresurser ett sådant här jubileum firas givetvis med en gemensam måltid. så även denna gång. en något oroväckande detalj var dock det hårdrocksband som soundcheckade i restaurangen belägen precis i våningsplanet under Johannessalen. det soundcheckades så att både väggar och golv skakade i örebrohusets Johannessal. dock slutades det att spela precis i samband med att måltiden startade.

– vi har alltid sjungit för er. nu vill vi att ni sjunger med oss, meddelade kör-

ledaren för örebro studentsångare som denna dag stod för underhållningen under middagen.

en kanon i form av mozarts dona nobis Pacem framfördes och både en och annan broder visade på oanade sångresurser.

vidare berättades historien om frimurarhusets tillblivelse där 25 grundläggare såg till att huset kunde byggas. en av de mest frikostiga var en av stadens skräddare som själv bidrog med 1 000 riksdaler. omräknat i dagens penningvärde skulle det motsvara ungefär 60 000 kronor. och broder karl-Åke Folkesson berättade om hur örebros idag äldsta aktiebolag, Byggnadsbolaget, bildades 1878 för att göra verklighet av byggnationen. i

samband med detta meddelades det även att broder Lars mansfeld skänker sin stora samling av frimurarlitteratur till logen och örebrohuset.

Det gränslösa frimureriet

inte heller en dag som denna glömdes de behövande bort och hela 9 710 kronor hade skänkts i insamlingen. och precis innan nattklubben en våning ner mullrade igång hann örebrohusets tre ordförande mästare; Lars ivstam, Peter nilsson och anders mansfeld säga några kloka ord där det även hänvisades till Bergslagsbrödernas ordförande Håkan Larsson som de tre musketörerna med d´artagnan.

– vi kommer alla att vara en del av örebrofrimureriet.

denna dag gästades logen även av fyra norska bröder från kongsvingerlogen den Faste Borg där ordförande mästare Jörn eidlaug gratulerade till 150 år med en gåva i glas som symboliserade det gränslösa frimureriet. Femte fördelningens provinsialmästare Per andersson uppvaktade med en kubisk caritasbössa i trä tillverkad av broder mats Herminge från Lindesberg innan det var dags för stormästare Christer Persson att avrunda måltiden med:

– det fanns en tid, det finns en tid och det kommer en tid. nu ska vi se framåt! och en karaff med svenska Frimurare ordens stora vapen lämnades över.

– denna går att fylla med vatten, eller något annat gott.

efter måltiden blev det ännu mera mingel och det serverades en utsökt ostbricka i spegelsalen. nu tar s:t Johanneslogen engelbrecht sikte mot de kommande 150 åren. X

Club Patricias 20-årsjubileum

Text: Hans Björkborg

Modevisningar, vinprovningar, ädelstensevent, långluncher, ja listan kan göras mycket lång på aktiviteter som Club Patricia arrangerar för sina medlemmar. Precis som dess ordförande Annika Ahlkvist sa i sitt tal under jubileumsmiddagen, då Club Patricia firade sin 20-årsdag, kan ”hennes mångfacetterade karaktär som den ser ut idag, sammanfattas med att hon tycker mycket om att umgås i medlemmarnas fina gemenskap, gärna med något gott att äta och dricka till. Hon älskar musik och gärna lite lyx och flärd, men hon har också en allvarlig sida och tycker om att diskutera livets stora och viktiga frågor”.

idag finns det cirka 80 medlemmar och medlemskurvan pekar stadigt uppåt. Glädjande är också att det på senare tid kommit in en hel del yngre medlemmar och dessutom medlemmar från hela fördelningen, ja till och med utanför! Club Patricia är en självständig och värdefull del i det arbete som sker inom Tredje fördelningen av svenska Frimurare orden. Provinsialmästare Gillis edman har i sin

vision för Tredje fördelningen tagit fasta på tre ledord – delaktighet, fördjupning och trivsel – vilka samtliga passar väl in på Club Patricias verksamhet. detta tog sig bland annat uttryck i att Gillis innan festen började bjöd in Club Patricias styrelse och alla serveringsbröder till sitt ämbetsrum för att uttrycka sin tacksamhet och stöttning av det viktiga arbete ”klubben” bidrar med.

Club Patricias bildades i februari 2002 och vänder sig till frimurares partner. vi möts några gånger per termin och det kan ske på olika ställen, inte bara i logehuset.

våra möten ska vara en blandning av glädje, allvar, allmänbildning och inspiration. umgängesformerna är otvungna och trivsamma.

vid en broders frånfälle fortsätter naturligtvis medlemskapet för partnern.

Kontakt:

annika ahlkvist, ordf.

email: annika.ahlkvist@bollore.com

evy edman, sekr.

email: evy.edman@gmail.com

I full festskrud

Hur var då själva festen? Jo, den kan enkelt sammanfattas med ordet succé! Frimurarhuset i Göteborg stod för dagen, lördagen den 3 december, uppdukat i full festskrud. kvällen inleddes med bubbel i ehrengrenska rummet, någon sade att stämningen successivt steg till att likna ljudet av en

jumbojet som startar upp. därefter följde fotografering i Johannessalen, som ni kan se resultatet av här intill. sedan blev det dags för kvällens höjdpunkt, jubileumsmiddag! en härlig trerättersmiddag med väl anpassade viner till, som serverades av dedikerade frimurarbröder. underbar musikunderhållning i form av ljuvlig körsång

från kören iris och lite mer rockigare tongångar från trubaduren douglas Georgsson, som både bjöd på Tom Jones och elvislåtar. stämningen mot slutet av kvällen var verkligen på topp och samtliga inblandade var överens om att detta var en kväll helt i Club Patricias anda! X

Ordens högtidsdag med nya riddare och kommendörer

Text: ulf Hjelting

Bild: mats Gärdfors

Ordens högtidsdag inföll i år lördagen den 18 mars. Det var då som nya riddare och kommendörer presenterades och i år kunde detta genomföras både med utländska besökare och med en absolut fullsatt bankettsal i Stamhuset.

ett sorl av minglande bröder fyllde både pelarsalen och rummet innanför riddarsalen. med ett så stort antal bröder närvarande på ordens högtidsdag så brukar man dela gruppen mellan två mingelutrymmen.

detta blev även en osedvanligt lång högtidsdag med flera minnesvärda inslag.

under pandemin var de utländska besöken vid ordens sammankomster ytterst lätträknade, för att inte säga helt obefintliga.

Utländska gäster

denna dag besöktes stamhuset av stormästare från både norge, danmark och island, men även gäster från Tyskland, estland, Finland, Lettland, Frankrike, Belgien och england.

under middagen blev det även musikalisk underhållning och denna dag fick musikföreståndaren för stora Landslogen hjälp av stellan måwe på trumpet,

Christer Thorvaldsson på violin och Göran Holmstrand på cello. ett första exempel på kvartettens musikaliska färdighet gjordes med tonerna till antonín dvořáks dumky piano trio opus 90. om det blev uppskattat av närvarande bröder? Givetvis genom stående ovationer.

i samband med middagen hölls det som brukligt är ett antal tal.

– detta är återtagandets år – vi har den biten kvar, sade stormästare Christer Persson.

Resan fortsätter en dag som denna med utnämningar av

Utnämningar

inom Svenska Frimurare Orden vid Ordens högtidsdag 2023

Nya Hedersledamöter: sovereign Grand master of The Grand Lodge of Free & accepted Freemasons of estonia, Kalle Küttis

sovereign Grand Commander of The supreme Council, 33°, of the ancient and accepted rite for Finland, Antero Lahtinen.

sovereign Grand master of The regular Grand Lodge of Belgium, Daniel Bauwens

Nya Ordens högsta ämbetsmän: Bankdirektör Michael Boström, r&k, förordnades som vikarie för ordens sigillbevarare och kansler.

arkitekt vd Pelle Björklund, r&k, förordnades som ordens räntmästare.

art director John Fahlnaes, r&k, förordnades som ordens överarkitekt.

komminister Harald Gustafsson, r&k, förordnades som vikarie för ordens högste prelat.

Nya Riddare och kommendörer med Röda korset: Fastighetsmäklare Bengt Andersson, öPL, förordnad som storintendent, sLL.

arkitekt, vd Pelle Björklund, svea, förordnad som ordens räntmästare.

kyrkoherde, kontraktsprost Anders Lindström, stor Capitlet, förordnad som stortalman, sLL.

Teknologie master, Ulf Magnusson, vPL, förordnad som storintroduktör, sLL.

överstelöjtnant, Magnus Svenson, svea, förordnad som andre storbevakande broder, sLL.

nya riddare och kommendörer medför även ett tacktal från någon av de nyutnämnda riddarna. Lotten föll denna gång på anders Lindström.

– det fantastiska är att resan nu fortsätter. det är med stor tacksamhet som vi fått mottaga den Xi graden. vi bär inte ljuset – ljuset bär oss.

dessa tal avrundades med Johannes Brahms ungerska dans nr 5, innan den norske stormästaren ragnar Tollefsen framförde sitt tacktal som avslutades med:

– den kristna grunden vi alla står på. X

Kassasystem anpassat efter dig. Inte tvärtom.

- För alla branscher och storlekar.

- Skräddarsy kassalösningen efter dina behov.

- Kassasystem för butiken, mobilen och molnet.

- Sömlös koppling mellan butik och e-handel.

- Integrera med ERP för automatiserade processer.

Besök vår webbshop: frimurarorden.se/butik

STORINTENDENTENS WEBBSHOP

Storintendenten med amanuenser hälsar alla bröder varmt välkomna till Ordens webbshop, som är öppen för alla och som du hittar på frimurarorden.se/butik

Vi hanterar betalning via Klarna. På varje order t illkommer en fraktkostnad och du kan läsa mer köpinformation på Ordens hemsida.

Manschettknappar: Skultuna, specialdesignade enbart för Svenska Frimurare Orden. Finns även i mindre variant som bröstknappar. Röd och vit emalj på guldpläterad mässing. Storlek: 17 mm.

Pris: 899 kr inkl moms.

Regalieväska: Äkta skinn med pressat frimurarkors, stängning med dragkedja och överliggande lädertunga med trycklås. Innermått: 36,5 x 31 cm. Pris: 1195 kr inkl moms.

Paraply: Normalstort paraply med krokhandtag i äkta läder. Screentryck på två ställen på paraplyet: ”Svenska Frimurare Orden” tillsammans med Ordens röda kors.

Pris: 589 kr inkl moms.

Stipendieutdelning i Stamhuset

Text: sven-Åke Bergkvist Bild: Fru Bergkvist

Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse, ”Frimurarestiftelsen” delar årligen ut cirka 13-14 mkr till forskning och cirka 2,2 mkr till främst organisationer som underlättar och förbättrar livet för åldrade personer. Utdelningsområdet är detsamma som upptagningsområdet för Svenska Frimurare Orden, det vill säga Sverige och Finland.

varje år besöker delar av stiftelsens styrelse anslagsutdelningar i umeå, Helsingsfors, malmö/Lund, Göteborg och Linköping. anslagsutdelningen avslutas i stamhuset för mottagare i stockholm/uppsala. vid denna avslutande utdelning har stiftelsen under senare år haft förmånen att få ha H. m. drottning silvia som anslagsutdelare. Hmd har sedan 2018 varit stiftelsens Höga beskyddare och i den egenskapen anslagsutdelare.

vid anslagsutdelningen närvarade 20

forskare och till gruppen närvarande och icke närvarande utdelades 6,750 miljoner kronor, se särskild redovisning i denna artikel.

Åldrade patienter

vid anslagsutdelningarna brukar någon av mottagarna hålla ett vetenskapligt kortare föredrag om sin forskning. denna gång var det professor Lena kilander som talade om diagnostik av demens som debuterar i hög ålder.

många demenssjukdomar är svårdiagnostiserade och lumbalpunktion, ryggvätska, behöver helst användas. det är en undersökningsmetod som inte är särskilt enkel på åldrade patienter på grund av minskad rörlighet i ländryggen. stort hopp sätts därför till ett enkelt blodprov och analys av så kallade blodmarkörer.

Professor Lena kilander var dock tveksam till att enbart ett blodprov skulle

räcka för diagnos utan det behövde också kompletteras med en övergripande klinisk bedömning.

Medalj i silver

Förutom anslagsmottagarna delade H. m drottningen även ut ”Frimurarestiftelsens Jubileumsmedalj” till medicine doktorr Jan olof magnusson som i mer än 20 år varit sakkunnig i stiftelsens styrelse. medaljen i silver, med miniatyr, föreställer konung Gustav v och drottning viktoria i profil avporträtterade under tidigt 1900-tal.

stiftelsens ordförande Peter möller delade ut en likadan medalj till H. m drottning silvia som ett litet tack för de första fem åren som Hög Beskyddare.

Peter Henning framförde på flygel ett divertissemang av Chopin, Grieg och schuman. X

Anslag till medicinsk forskning

Följande 25 forskare från stockholm och uppsala har tilldelats forskningsanslag för 2023 med totalt 6 750 tkr. Frimurarestiftelsen delar även ut anslag till forskare i Linköping, Göteborg, malmö, Lund, umeå och Helsingfors/Åbo; slutsumman för årets forskningsanslag uppgår till 13,75 miljoner kronor.

Docent Homira Behbahani mitokondriefunktion, omi/HTra2 och kolinerg signalering hos friska och vid åldersrelaterad sjukdom.

Professor Nenad Bogdanovic klinisk karakterisering av icke-alzheimers demens hos gammal befolkning.

Docent Sergiu Catrina

Förbättrad anpassningsförmåga till hypoxi som behandlingsmetod för diabeteskomplikationer.

Docent Christina Christersson

Biomarkörer som speglar koagulationsaktiviteten hos patienter med aterosklerotisk sjukdom, förmaksflimmer och klaffsjukdomar.

Docent Gerd Faxén Irving Fysisk aktivitet och individuell nutritionsbehandling – effekter på fysisk funktionsförmåga och livskvalitet hos äldre patienter med hjärtsvikt och skörhet.

Universitetslektor Lars Forsberg

FLoWLoY – en ny metod för klinisk användning vid Y-kromosomförlust.

Överläkare Anna Granath effekter av behandling med cochlea implantat hos äldre.

Professor Ulf Hedin riskidentifiering av hjärtinfarkt och stroke.

Professor Per Hellström

Tarmflorans sammansättning och funktion vid utveckling av alzheimers sjukdom.

Professor Sten Hellström

vuxna patienter med grav hörsel och synnedsättning. Hur förbättras rehabiliteringsprocessen?

Docent Sara Hägg molekylärepidemiologiska studier av åldrandet.

Docent Caroline Ingre vi aLs – visualisering av amyotrofisk Lateral skleros.

Professor Lena Kilander

Plasma-biomarkörer som prediktorer för demenssjukdom i hög ålder.

Professor Eva Lindberg Hur påverkar sömnapné hjärt-kärlsjukdom?

Docent Silvia Maioli kolesterolmetabolism och riskfaktorer hos män och kvinnor: från sjukdomsmekanismer till precisionsmedicin i alzheimers sjukdom.

Professor Outimaija Mäkitie Genetiska orsaker och bakomliggande mekanismer i osteoporos.

Professor Dag Nyholm analys av biomarkörer för prodromala fasen av Parkinsons sjukdom.

Professor Dorota Religa Covid-19 och äldre vuxna – kliniskt projekt på äldreboende.

Docent Jonas Sandberg

PrePare – att vara förberedd för anhörigvårdens utmaningar.

Med dr Katharina Schmidt-Mende Personcentrerad vård för multisjuka hemsjukvårdspatienter: utveckling och testning av en komplex intervention i primärvården.

Professor Stina Syvänen antikroppsbaserad PeT vid alzheimers sjukdom.

Docent Anna-Karin Welmer att förebygga funktionsnedsättning hos äldre personer efter akut sjukhusvistelse.

Professor Yvonne Wengström

Träning som medicin – en hållbar modell för jämlik rehabilitering i cancervård.

Professor Eric Westman en hjärnavbildningsstudie för bättre förståelse av alzheimers sjukdom.

Professor Anna Cristina Åberg kombination av motorisk- och verbal uppgift för särskiljande av kognitiv funktionsnivå och för tidig identifiering av demenssjukdom.

Frimurarna i samhället

Frimurarbröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar, samt till organisationer som arbetar för behö-

vande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 182,6 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård.

Stiftelsen har under år 2022 delat ut totalt 19,5 mkr, varav till forskning inom barnhälsovård 11,5 mkr. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till

forskning inom barnhälsovård. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 8 mkr. Större bidrag har lämnats till Barndiabetesfonden, Föräldraföreningen mot Narkotika, Fritidsbanken, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm

Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03

e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

Caritas

Den gyllene regeln

i ordens allmänna lagar (oaL) står i § 14, andra kapitlet, under ”Plikten mot nästan” följande: ”en frimurare bör alltid ha dessa heliga ord i minnet: ’allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem’”. orden från matteus 7:12 utgör slutet av Jesu Bergspredikan. strax efter citatet tillägger Jesus: ”detta är lagen och profeterna.” detta dubbla kärleksbud i Bibeln, ofta kallat den gyllene regeln, sammanfattar och uttrycker Guds vilja. de utgör alltså Gamla Testamentets kärna – ”lagen och profeterna”. innebörden i orden var kända före Jesus. de som hörde honom visste vad de handlar om. därför är de viktiga också idag. vi betonar en sanning som människor har hört under flera tusen år. innehållet i orden finns i alla de tre monoteistiska religionerna, kristendom, judendom och islam, ja, faktiskt i de allra flesta religioner och filosofier.

Stå på ett ben och läsa Toran i judisk tradition finns en anekdot om en man som en gång kom till en rabbin och sade att han kunde tänka sig att övergå till judendomen om mästaren kunde läsa upp hela Toran för honom medan han stod på ett ben. rabbinen svarade: ”Gör inte mot andra så som du inte vill att andra skall göra mot dig. detta är hela Toran: gå och lär dig det.” anekdoten visar på vad Gud kräver av oss, att vi visar vördnad och kärlek mot vår medmänniska och behandlar henne som vi själva vill bli behandlade. men också detta är stort och kravet kan bli ett svårt prov för oss.

De flesta vet vad den Gyllene regelns budskap betyder den gyllene regelns ord och innebörd är välbekant. vi behöver inte bekänna oss till en specifik religion för att ha den kunskapen. vårt samhälle har med kristen tro genomsyrats med regelns budskap. mycket av vår uppfostran är byggd på detta. den är så att säga inympad i folksjälen. vi fri-

murare påminns särskilt om orden då vi också möter dem i oaL, där de läses vid varje högtidsdag. de kallas där heliga ord.

Bemöt andra som du själv vill bli bemött den gyllene regeln har ett till synes enkelt budskap. Bemöt andra människor så som du själv vill bli bemött, utsätt inte människor för sådant du själv inte vill bli utsatt för. om alla följde uppmaningen skulle vår värld bli helt annorlunda. Just nu påminns vi dagligen om krigets terror och galenskap i ukraina, liksom skjutningar och brott på våra egna gator. men det är

inte bara där som denna gyllene regel trampas på. det finns alltför många ”vanliga” människor som är i luven på varandra. Ja, även jag själv kan bidra till att denna regel inte får vara gyllene och självklar mitt ibland oss!

Trots att vi alla är väl medvetna om regelns innebörd och inser det förnuftiga i den, är det stora problemet att vi så ofta inte förmår att handla efter den. en av människans skötesynder är egoismen, som innebär att vi snarare ser till vad som är bäst för oss själva. kristen tro är inte ett etiskt system eller en uppsättning regler att leva efter utan är svaret på våra tillkortakommanden. kristen tro handlar om förlåtelse, som därför också är en bärande tanke inom vår orden och i våra ritualer. de olika gradernas pedagogik hjälper oss att se detta. du kan gå fel men det finns alltid en väg tillbaka. våra graders innehåll är en spegling av livet och i livet behöver vi ha en vägvisare som leder oss när vi ”gått fel”.

Plikten mot nästan att ordens allmänna lagar har denna regel under ”Plikten mot nästan” ger oss en antydan om vad konungslig konst – som vi frimurare ofta talar om – verkligen är. det är att söka göra Guds vilja och då handlar det alltid om vår medmänniska. vi tjänar Gud i vår nästa. i kristen tro har vi ett ideal att söka leva efter - mästaren Jesus. Han såg och upprättade människor, de blev förvandlade genom hans ord och sätt att vara. Till sist gav han sitt liv för oss. kristen tro är unik då den säger att Gud älskar oss långt innan vi känner honom. Jesus gav sitt liv också för alla dem som inte tror på honom. en gränslös kärlek mitt in i en många gånger kärlekslös värld. vår ordens röda kors talar till oss om denna försonande kärlek. den skall vi ta emot och ge vidare. vi får sträva efter att förverkliga den gyllene regeln, men när vi misslyckas vill Gud förlåta.

Har

En ny chans att se Rosersbergs slott i bröders sällskap

Efter det första Sommarmötet vid Rosersbergs slott i fjol upprepas nu succén. Att intresset skulle vara så stort bland bröderna var glädjande. Antalet platser har därför utökats till 300 från förra årets 100 och datum att lägga på minnet är den 13 augusti.

Johannes-, andreas- och kapitelbröder inbjuds att deltaga i en gradobunden sammankomst som genomförs söndag den 13 augusti mellan 09:30 och 15:30. På programmet står rundvandring på slottet i hertig Carls fotspår, musikaliska inslag och flera föredrag. Gemensam tid för lunch är förbestämt, i övrigt formar du din dag utifrån de aktiviteter som intresserar dig. information om programmet kommer att finnas på ordens hemsida i mitten av maj.

i år, liksom förra året, kommer mötet att övervaras av ordens stormästare och Första fördelningens provinsialmästare, som tillika är värd för evenemanget.

Sommarmötet 2022

sveas första sommarmöte inleddes i strålande sol. 100 förväntansfulla bröder samlades på gårdsplanen för registrering med många glada återseenden och goda skratt. Först var det samling i kapellet där vi fick avnjuta nationalromantisk musik framförd av William Baker. Provinsialmästare

Per arosenius hälsade bröderna välkomna och därefter tog konferencier Peter Westrup till orda och introducerade föredragshållaren Gunnar Granholm med ackompanjatör Gerts Gillberg.

Förra årets tema var orden efter her-

tig Carl. naturligtvis var broder Carl representerad i och med att vi var på rosersbergs slott. Gunnar Granholm talade och sjöng över ämnet Frimureriet 1850 – 1950. vi fick också höra om Barnhusstiftelsen genom sven-Åke Bergkvist och nordiska Förstas Jubelfond genom Gabriel anderbjörk. den senare tog också tillfället i akt att dela ut ett stipendium från Jubelfonden till möbelkonservator Fredrik Hedgårdh, verksam vid kungliga Husgerådskammaren.

dagens sista programpunkt var ett anförande av stormästare Christer Persson om ordens vision och framtid. stärkta av stormästarens tal och ytterligare skönsång skingrades bröderna för denna gång med löftet att det inte var sista sommarmötet utan det första av flera.

Rosersbergs slott - Tre Rosor den som läst om hertig Carl, sedermera karl Xiii, har säkerligen också hört om rosersbergs slott. Hertig Carl bodde här vid tiden då han och andra utarbetade det svenska frimureriet såsom vi känner det idag. Hertig Carls brinnande intresse för mänsklig utveckling kom att påverka både renoveringar, ombyggnationer och utsmyckningar av slottet. men det började några år tidigare.

Godset rosersberg uppfördes av greve Gabriel oxenstierna 1634 och stod färdigt fyra år senare. sitt namn har det fått efter dennes mor som härstammade från ätten Tre rosor. Ätten roos var en svensk adlig släkt som blev upphöjd till grevlig värdighet år 1561 då Gustav Johansson kallade sig greve av enköping. namnet Tre rosor har sedan uppstått på grund av släktens sköldemärke. i släkten kom det att finnas sammanlagt elva riksråd, åtta i sverige och tre i norge. Ätten dog ut på 1610-talet med Johan stensson.

Hertig Carl och Rosersberg

1757 löste svenska staten in godset och fem år senare kom det att ställas till den då fjortonårige hertig Carl (sedermera karl Xiii) av södermanlands förfogande. därmed blev rosersberg ett kungligt slott. 1774 gifte han sig med sin femtonåriga kusin Hedvig elisabeth Charlotta av huset Holstein-Gottorp och parets engagemang för frimureriet blev en hörnpelare i äktenskapet. i grunden fanns en gemensam ideologisk plattform: religionen, tron på människans förmåga att förbättra sig, upplysning och lycksalighet.

under sin tid på slottet lät hertig Carl göra en hel del förändringar och ombyggnationer, framför allt påverkad av frimureriska idéer. Även om utformningen av några salar på slottet var sådan att de skulle kunna användas för logesammankomster, till exempel Hoglandssalen, konseljrummet och kapellet, blev rosersbergs slott aldrig officiellt hemvist för det svenska frimureriet. Frimurarorden hade sitt ordenshus i schering rosenhanes palats på riddarholmen, vilket övertogs av orden 1783. däremot vet man att det genomfördes loger på rosersbergs slott av och till.

Den engelska parken

Lustträdgården närmast slottet var en av sin tids mest påkostade barockträdgårdar och grundstrukturen för denna del av parken finns bevarad än idag. den anlades vid slutet av 1600-talet i ett samarbete

mellan nicodemus Tessin d y och Bengt Gabriel oxenstierna.

vid ombyggnad och dåtida modernisering av slottsträdgården på 1770-talet anlitades flera av hertig Carls vänner. det var på modet att parker runt om i europa blev mer levande. det tidigare rådande barockmodet med raka linjer och symmetri fick ge vika för mer fantasieggande och kontemplativa inslag.

På utsiktspunkter uppfördes mindre byggnader, till exempel en eremitboning, en turkisk kiosk, en grotta och ett litet tempel. i tillägg till den ursprungliga barockparkens raka linjer och allé anlades även en ruin på en holme i sigtunaviken och en sentida runsten uppfördes. utsiktsstråk omgivna av häckar anlades ned mot vattnet och statyer utplacerades. en del av dessa var typiska uttryck för mysticismen som låg i tiden.

rosersbergs slott med kringliggande park och markområde är skyddat som statligt byggnadsminne sedan 1935 och ska bevaras och vårdas för framtiden.

Både slottet och parken är väl värda ett besök. dock kan vi endast erbjuda visning av slottet under guidning av slottets personal.

Sommarmötet 2023

För andra året i rad inbjuds johannes-, andreas- och kapitelbröder till sveas sommarmöte. dock med skillnaden att deltagarantalet trefaldigas i år. För att möjliggöra detta kommer gemensamma programpunkter att ske på Tre rosor Pensionat & konferens medan enskilda programpunkter fördelas på både rosersbergs slott och Tre rosor.

i år är temat bredare och det finns möjlighet att själv välja föredrag/aktivitet. det handlar om frimureriet ur flera aspekter, till exempel vilka vi är, vår historia, vad vi står för och hur du kan vara med och forma orden framåt. kommer du att vara den som förbrödrar över gränserna? Har du tänkt att bli fadder? eller vill du fördjupa dig i bibelns budskap? missa inte chansen till denna dag!

antalet platser är begränsat till 300. Ytterligare information om innehåll och anmälan kommer att finnas på ordens hemsida i mitten av maj. X

Frimurarsalongerna

En festvåning i Göteborg

utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Välkommen

till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg.

Skapa ditt drömevenemang

Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker. Välkommen till Frimurarsalongerna!

www.frimurarsalongerna.se

Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

Förmånliga priser för frimurare. Visa upp ditt medlemskort.

Ett av Göteborgs största sortiment av öl och whisky.

Dagens lunch och After Work.

Södra hamngatan 31

Tel: 031- 13 20 22

www.golden-days.se

S:t Tomas i Filipstad har ett nytt system för sin administration

För något år sedan fick brödraföreningen S:t Tomas i Filipstad möjligheten att prova en modern kassaterminal för att hantera betalningar vid sammankomster; för övrigt samma system som framgångsrikt används av logerna i Karlstad. Systemet är kopplat mot ekonomisystemet och gör att administrationen blir betydligt enklare.

Tidigare räknades kassan för hand, bokföring skedde manuellt. men med det nya systemet är s:t Tomas administration digitaliserad och det mesta sker automatiskt.

– allt är klart samtidigt som du låser dörren för kvällen, säger Jens Tömmernes, skattmästare i brödraföreningen. varför digitaliserar föreningen sina intäkts- och utgiftsflöden genom hög grad av automation?

ett övergripande mål är att:

• Ta bort kontanthantering.

• automatisera löpande redovisning så långt som möjligt.

• distansarbete för avstämningar med mera.

Kopplat till ekonomisystemet det är ett standardiserat molnbaserat ekonomisystem som automatiserar stora delar av bokföringen med bankkoppling. det är även ett leverantörsfakturahanteringssystem som möjliggör skanning av leverantörsfakturor och alternativt fakturascanningscentral. det är dessutom ett molnbaserat attestsystem.

systemet innehåller även ett kassa- och betalsystem och har en åtta tums pekskärm, en betalkortsterminal och swish med Qr-kod. dessutom finns en komplett integration med ekonomisystem vilket bokför dagskassor helt automatiskt. Även distansarbete för avstämningar och utbetalningar, med mera, är möjliga.

när en betalning genomförs registreras försäljningen i detalj. systemet separerar köp av mat, vin, caritasbongar med mera. därefter bokförs köpet automatiskt. i loger och brödraföreningar med reception kan även receptionsavgiften erläggas direkt vid ankomsten. detta är möjligt tack vare att kassan är kopplad direkt till ekonomisystemet. det är i ekonomisystemet som alla avgifter hanteras.

– det är en fördel att ha all information samlad på en plats. du får överblick och det är förstås en trygghet. men största vinsten är tiden du sparar när allt är digitalt, säger Jens Tömmernes.

Mobil kassa

systemet är litet och enkelt att sköta. varje användare kan ha sin egen inloggning och tilldelas olika behörigheter.

– kassan är mobil och ser ut som en läsplatta. ena stunden kan vi ta betalt vid entrén, nästa i baren och senare vid middagsbordet. Betalning sker via en trådlöst kortterminal eller med swish.

Brödraföreningen s:t Tomas månar om traditioner, men är inte främmande för nymodigheter som förenklar arbetet,

– den största vinsten är att vi slipper kontanthanteringen. Tidigare fick vi åka till karlstad eller kristinehamn för att sätta in pengarna. en annan fördel är att den redovisning som skatteverket och alkoholkontrollanterna vill se redan är klar, säger Henrik Jansson, ordförande i föreningen. X

i en stor organisation som vår orden är information och kommunikation förstås viktigt, både för bröder som varit med länge och för det stora antal bröder som strömmar till varje år. Här nedan följer en kortfattad upplysning om en del av det orden erbjuder på informationsområdet.

Ordens hemsida

ordens hemsida har en öppen och en sluten del. du som är medlem i orden har tillgång till den slutna delen. För att skapa ett lösenord behöver du ditt medlemsnummer, som du hittar på ditt medlemskort eller på avin för medlemsavgiften.

Slutna delen

Bakom inloggningen hittar du mängder av bra information. Här finns förstås alla arbetsordningar. Här kan du söka enheter och även söka medlemmar i ordens digitala matrikel.

Här listar vi några av funktionerna du kan ha glädje av i ditt frimureri:

• sök medlemmar i digitala matrikeln (ny funktion)

• sök enheter

• arbetsordningar (som man kan prenumerera på)

• nyheter från orden

• info inför besök i utlandet

• Beställa medlemskort

• Logiavtal med hotell

• Trycksaker (exempelvis hur man klär sig i våra sammanhang)

• FaQ som svarar på de vanligaste frågorna från oss bröder.

Från ordens hemsida kan du även ladda ned en hel del användbar information.

• Broschyr för klädsel i loge (Gradprydnader, ämbets- och utmärkelsetecken)

• Prydnadsförordningen

• information till faddrar

• Förvandlingens stund – inför begravningen

du hittar filerna under ”Tjänster och service för medlemmar”. du kan även scanna Qr-koden här intill eller skriva in bit.ly/sfmofiler.

Öppna delen

vi vill även slå ett slag för hemsidans öppna del. Här finns en rik information om vad vår orden står för, vad vi är och vad vi erbjuder. om du snabbt vill visa någon utomstående (kanske en presumtiv medlem) vad orden står för, ge dem då länkarna:

frimurarorden.se/vilka-ar-vi frimurarorden.se/vem-ar-du

På öppna delen finns även ordens allmänna lagar, oaL. i de två första kapitlen finns väldigt bra och tydlig information om vad orden står för och vad det är att vara frimurare.

frimurarorden.se/ ordens-allmanna-lagar X

Varning för falsk e-post

Här kommer en “heads up” eller liten propå om så kallad falsk e-post. det blir gradvis vanligare med e-post där avsändare med teknikens hjälp falskeligen utger sig för att vara någon vi känner. du får ett mail från en bekant och därmed sänker du din gard. kanske klickar du till och med på en länk som din “bekant” skickat.

i själva verket kan det visa sig att avsändaren är någon annan, ofta med ett bedrägligt syfte. vanligt förekommande

är att man vill få dig som mottagare att klicka på länkar i e-brevet.

Försäkra dig om att de mail du får verkligen kommer från den mailet utger sig komma från. Är du det minsta osäker på om mailet är “äkta” eller inte: klicka aLdriG på länkar i mailet. om du gör det så kan skadlig kod eller mjukvara installeras på din dator.

inom orden utreds just nu hur vi som organisation ska vara rätt rustad för att kunna möta den här typen av hot. X

orden har ett fint utbud av informationsmaterial som tillhandahålls av informationsdirektoriet.

Loger, brödraföreningar och klubbar beställer från fördelningskanslierna. Fördelningskanslierna beställer i sin tur från id allt material är kostnadsfritt.

exempel på trycksaker i vårt sortiment är:

• ”På vandring mot ljuset”, ordens informationsbroschyr

• ”kort information”, för främmande sökande

• ”Frågor & svar”, minifolder om hur man kan svara på vanliga frågor om orden

• ”Bååtska palatset”, guidad tur i 1600-talspalatset X

Regler för fotografering och filmning i Ordens fastigheter

i flera av våra ordenshus, bland annat i ordens stamhus i stockholm, är det inte tillåtet att ta foton eller filma. varmt välkommen att ta del av vilka regler som gäller för fotografering och filmning i svenska Frimurare ordens fastigheter.

du som önskar fotografera eller filma inuti en av ordens fastigheter måste alltid stämma av med ledaren för den enhet som du besöker, det vill säga Pm/km/om/o, beroende på sammanhang.

en sak som kan vara bra att tänka på är integriteten. det finns bröder som av olika skäl inte vill medverka på bild. orden är ett slutet sällskap och när man går på loge/sammankomst ska man kunna känna att man är i en privat sfär, utan risk att bli fotograferad.

Filmkamera eller annan utrustning som kan användas för inspelning av bild eller ljud (såsom mobiltelefoner och smarta klockor) får inte medföras in i logelokal, såvida det inte av t.ex. medicinska skäl är absolut nödvändigt.

de bilder eller filmer som förekommer i ordens officiella material, exempelvis i tidningen Frimuraren eller på ordens hemsida, är sanktionerade av orden.

en mer utförlig version av ovanstående text finns att läsa på ordens hemsida, bakom inloggning, på bit.ly/sfmofotoregler. X

onsdagen den 9/11 besökte stora landslogens seniorråd med 13 av sina medlemmar frimurarna i skövde. seniorrådet är en samling av fortfarande verksamma frimurare, men som har passerat åldern för att vara ämbetsman vilket än så länge är 75 år. de flesta har innehaft ordens högsta ämbeten och har alltså en gedigen kunskap om frimureriet.

Besöket var planlagt sedan i våras och startade med ett besök på skaraborgs regemente där vi togs emot av bröderna Leif Wetterlid vi BJ, roger karlsson iv-v BJ och brigadchefen michael Carlén vi Ca Brigadchefen redovisade på ett föredöm-

Notiser

Seniorrådet på besök i Skövde

Text: Curt-ove Jakobsson & mattias Peterson

ligt sätt brigadens uppgifter, utbildningen av soldater för ukraina i england och hur han såg på anslutningen till naTo ett mycket uppskattat besök som avslutades med att om Curt-ove Jakobsson beskrev mässen och dess historia.

Engagemang och kunskap därefter följde en helkväll i vårt nya frimurarhus som ännu inte var färdigt för formella loger, men där vi genomförde ett mycket uppskattat seminarium under ledning av s:t sigfrids adm Håkan djurberg Johansson. Både seniorrådets medlemmar och våra egna bröder deltog med engagemang och kunskap i de intressanta diskussioner som kretsade kring ”när är lärlingebrodern redo att påbörja gesäll-

Det ostindiska altaret

Text: Pether ribbefors

vandringen”. ordföranden för seniorrådet karl-erik ericsson lovordade kvällens verksamhet både under ett tal vid middagen och senare i ett tackbrev till logerna. kvällen fortsatte därefter med en delikat måltid på Helénsgården där broder Jimmy Lundberg iii s:t s , dukat upp ett högtidsbord med snapsvänlig förrätt och en lysande helstekt fläskytterfilé. Tacktalet hölls av den förutvarande stormästarens ståthållare Göran andersson som avundades oss de fantastiska möjligheter vi nu har med vårt nya frimurarhus. Han tackade även för besöket och var djupt imponerad över dagen som helhet. X

Göta Provinsialloges museum har tidigare berättat om det Johannesaltare, från ostindiska kompaniets dagar, som sedan en tid är under restaurering hos sakkunniga konservatorer. arbetet närmar sig nu sin fullbordan och den vackra pjäsen kommer snart att återbördas till ordenshuset i Göteborg. där skall det framöver användas i loge – precis som förr i tiden. med tanke på proveniensen torde altaret vara en av ordens mest anmärkningsvärda klenoder.

Värdigt utseende

För att säkerställa den ursprungliga kulören har en så kallad färgtrappa skrapats fram, vilken visar vilka olika nyanser som altaret varit målat i. några tvära kast har inte kunnat konstateras, utan den vackra pjäsen har över tid hållit sig inom samma färgskala. Guldglansen har varit avskavd på flera ställen, men en återhållsam förgyllning ger nu altaret ett patinerat och värdigt utseende.

400 år den högtidliga återinvigningen är planerad till första halvåret 2023, mer än 200 år efter att altaret hemfördes från kina i samband med att svenska ostindiska kompaniet avvecklade sin verksamhet. År 2023 firar även staden Göteborg sitt 400-årsjubileum, framflyttat två år på grund av pandemin. vilket ypperligt tillfälle att uppmärksamma stadens och Göteborgsfrimureriets historia! X

Lös Frimurarens kryss – vinn en trisslott

EXPERIMENTOMRÅDE OM IGEN PIPIGT STYCKE TAR EMOT PÅ ANDRA SIDAN LANDSDEL NOLLTID

Är man skicklig och har lite tur, så kan man mycket väl föräras med en trisslott genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen.

skickligheten står man själv för och turen har man i dragningen av tre vinnare bland de inskickade rätta lösningarna.

ALLT PÅ ETT BRÄDE

SPILL-

vinnarna får var sin trisslott som i sin tur, i bästa fall, kan ge ekonomiskt oberoende.

Bilden i krysset visar vad som ska stå i de gula rutorna. men det är inte lösningen, utan den får man fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset.

mejla ordet till Frimuraren tillsammans

med namn, adress och mobilnummer – eller skicka ett vykort till redaktören. Trisslotterna skickas digitalt. adresserna finns i redaktionsrutan i slutet av tidningen. senast den 20 juli 2023 ska rätt lösning vara inskickad, för då dras de tre vinnarna. X

Korsord

Lösning till förra numrets kryss

Njut av livets goda på vingården i Provence.

Spela ett parti Pétanque, ta ett dopp i poolen, slå dig ner med ett glas av gårdens viner.

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits och det blev Larry servin, magnus öhnner och Hans ek som angivit rätt lösning: Teater de tre kan se fram emot en digital trisslott, som med lite tur kan ge ekonomiskt oberoende resten av livet. X

Frimuraren för 70 år sedan

meddelanden från svenska Frimurare orden redaktör och ansvarig utgivare einar Gerdelius Årgång 25, maj 1953, nummer 2

Holländskt tack

i osk:s cirkulär nr 1/1953 angående hjälp till genom naturkatastroferna i england och Holland nödställda, vilket utsänts till loger och brödraföreningar, meddelades att efter verkställda förfrågningar united Grand Lodge of england förklarat sig vara i stånd att själva ordna för genom katastrofen nödställda bröder och deras familjer under det att Grootoosten der nederlands sagt sig vara tacksamma för all den hjälp den kunde få från utomstående.

Från Grootoosten der nederlanden har nu till ordens kansli inkommit meddelande att, sedan genom svenska röda korsets materiell hjälp erhållits, ingen loge i Holland genom följder av de nämnda katastroferna är förhindrad att utöva sitt frimurarearbete. orden uttalar sin tacksamhet för de uttryck för deltagande och de erbjudanden om bistånd, vilka den mottagit från svenska Frimurare orden.

Svenskägda vingården Domaine Rabiega producerar viner, marc och olivolja av mycket hög klass. Erbjudande!

Boka boende 2023 och få 15% rabatt på rummet, via hemsidan eller ring. Använd koden FRIMURARNA (Boka upp till 5 rum samtidigt med 15% rabatt, kan ej kombineras med andra erbjudanden eller rabatter).

Frimurarna i samhället

Frimurarestiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning.

Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse kunde under 2022 lämna bidrag på närmare 15,3 mkr; huvuddelen, 12,2 mkr, gick till geriatrisk forskning. Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare stöds forsk-

ningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomar) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak och omvårdnadsforskning, det vill säga hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov.

Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimurarsamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid högtidliga utdelningsceremonier på respektive ort.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och vården av våra äldre.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse Box 170, 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700-0557

OHP:s Reflexioner

Är

det en mänsklig rättighet att få bränna heliga skrifter?

Fram till år 1976 fanns i vårt land en Bibel i varje rättssal, eftersom ederna skulle avläggas med handen på Bibeln. detta år togs alla religiösa inslag ur ederna bort, och ederna avläggs nu ”på heder och samvete”. i många andra länder finns de religiösa inslagen i ederna kvar, och det kan i varje rättssal finnas heliga skrifter från olika religioner. den som ska avlägga eden får välja ed utifrån sin religion eller använda alternativet ”på heder och samvete”. att det finns fler heliga skrifter i samma lokal finns även med i det internationella frimureriet där medlemmar kan komma från olika religioner.

Den Heliga skrift

när denna krönika skrivs meddelar Förvaltningsrätten att det var fel av polisen att vägra ge rasmus Paludan tillstånd att bränna muslimernas heliga skrift koranen utanför turkiska ambassaden i stockholm. utan att vara djupare juridiskt kunnig säger väl ändå det sunda förnuftet att det inte är acceptabelt att skända något som är heligt för andra människor. Även här gäller väl övergripande de kända orden som är accepterade inom de flesta religioner och kulturer: ”allt vad ni vill att människor skall göra för er, det skall ni också göra för dem” (matteus 7:12).

Helig skrift

vad är det som gör att en skrift är helig? Är det innehållet eller sammanhanget som den finns i? en sökning på Wikipedia ger följande svar: en helig skrift är ett skriftverk som oftast är en religions högsta auktoritet. ofta kan dock termen ”helig skrift” användas om fler än en skrift inom en viss religion. Bibeln kallas ofta ”skriften”, men är egentligen en samling böcker med skilda författare.

om man bränner eller på annat sätt skändar en skrift som hålls helig (av olika anledningar) får man nog räkna med negativa reaktioner. man kan här jämföra med flaggbränning som för de flesta är en skändlig handling.

Bibeln kallas den Heliga skrift och har en enormt stor betydelse inom kristen tro. Tänk bara hur mycket konstnärer, författare och andra har inspirerats av Bibelns ord och tankar. egentligen är det omöjligt att förstå vår svenska kultur om man inte har kännedom vad som Bibeln handlar om. Även ordens allmänna Lagar säger något om hur vår ordens ser på Bibeln. i andra kap.§ 3, står hur en frimurare skall förhålla sig till denna: Han skall visa vördnad för Guds sanna och uppenbarade ord i den Heliga skrift. detta är en kraftfull markering kring och över den bok som ligger centralt placerad i våra loger och som är det förnämsta föremålet som logen har.

mycket av våra ritualer (liksom i flera andra ordenssamfund) och berättelser har sin grund i Bibeln och dess budskap. det ovan citerade ordet från matteusevangeliet kallas också i oaL för ”heliga ord”. det som är heligt är det som orden vittnar om: det gudomliga ordet och Guds vilja med skapelsen. i kristen tro, som orden vilar på, finns det en uppenbarelse: Jesus kristus, är det gudomliga ordet. om detta ord vittnar bibelordet. därför är det heligt, och därför ska vi visa det aktning, och därför ska vi låta våra liv inspireras av ordet och av orden om ordet.

Guds sanna och uppenbarade ord att vår orden så tydligt markerar Bibeln som helig skrift har självklart sin historiska förklaring. Bibelns plats inom det svenska

systemet har vad jag vet aldrig varit ifrågasatt. när frimureriet kom till vårt land blev det snabbt ”adopterat” av både konung och kyrka. Här fanns också tillflöden och influenser från herrnhutiska och pietistiska tankar. detta är inte det intressantaste utan snarare att orden hållit fast vid Bibelns auktoritet. vi vet ju att det varit en utveckling i vårt land som inte varit gynnsam mot tro och bekännelse. i denna tid har orden varit tydlig. Bibeln är Guds sanna och uppenbarade ord.

Vad är Bibelns ord egentligen?

Bibeln som vi har den idag är en samlingsvolym av olika texter. Åldersmässigt spänner den från cirka 1000 före kr till cirka 100 efter kr då förstår man att allt inte är lika aktuellt. man brukar ange att Bibelns kärna är orden i Johannesevangeliet 3:16:

Ty så älskade Gud världen att han gav den sin ende son för att var och en som tror på honom skall ha evigt liv. orden kalllas ofta för Lilla Bibeln. Likaså är orden i Johannesevangeliets inledning mycket viktigt för oss frimurare: i begynnelsen var ordet, och ordet var hos Gud, och ordet var Gud.

detta betyder mycket kring förståelsen av att Jesus är Bibelns kärna och stjärna (som Luther uttryckte det). vad betyder detta konkret? Har du tänkt på varför vår orden har ett rött kors som huvudsymbol? det handlar om påskens budskap. att Jesus dog för vår skull, att han uppstod och lever. att tro och lita på honom betyder seger över mörkret. Även om allt är svårt och kanske obegripligt får jag tro detta. varför skulle jag inte göra det?

Hur visar jag vördnad för Guds ord?

Hur var det nu det stod i oaL? ”Han skall visa vördnad för Guds sanna och uppenbarade ord i den Heliga skrift.” kanske kan det konkret vara att lita på att Bibeln har ett budskap till mig. Gud finns med i de många orden som ibland kan vara svåra att förstå. varför inte börja läsa evangelierna och se vad som sägs om Jesus kristus? Hittar jag hemligheten bakom orden kan jag finna ordet och förstår då varför Bibeln är världens mest lästa bok. X

Frimureriet i Finland fyller 100 och 267 år

Frimureriet i Finland tog sin början i och med att Frimurarlogen i Finland, som den till en början kallades, grundades i Stockholm den 24 juni 1756. Trots att den grundades i Stockholm var tanken från början att den skulle verka i Finland, vilket även det inofficiella initialnamnet ju indikerade.

några protokoll från logens första år har inte återfunnits, varför det är litet oklart när logen för första gången sammankom i Finland. Från och med 1762 finns däremot logens gamla matrikel att tillgå, där den sista lärlingebrodern finns antecknad år 1808. det torde dock, trots avsaknaden av protokoll, vara ganska klart att lo-

gen sammankommit i Åbo åtminstone år 1758, och eventuellt redan 1757.

Från 1762 verkade logen, som 1759 antog namnet s:t augustin, i Helsingfors, med avbrott för vissa perioder, då sammankomsterna ägde rum i stockholm. detta berodde på att många av medlemmarna var officerare och riksdagsmän, och under den tid riksdagen sammankom vistades i stockholm, varför sammankomsterna av praktiska skäl hölls där.

Tsar Alexander

Åren 1808‒1809 utkämpades det så kalllade Finska kriget, vars resultat blev att sveriges östra rikshalva, Finland, måste avträdas till ryssland, och Finland blev

ett ryskt storfurstendöme. detta innebar också att frimureriet i Finland inte längre kunde fungera och verksamheten upphörde. den omedelbara orsaken till detta var att efter att sveaborg gått förlorat i maj 1808 hade en stor mängd av logens medlemmar flyttat till sverige, så det fanns inte längre förutsättningar för att fortsätta verksamheten.

officiellt lades verksamheten ner år 1813, då man konstaterade att det inte fanns realistiska möjligheter att bedriva frimurerisk verksamhet i Finland längre. År 1822 utfärdade tsaren alexander i därtill ett edikt, enligt vilket all slags ”hemlig” verksamhet, såsom frimureri, förbjöds i hela det ryska riket.

Granatenhjelms grav

när Finland år 1917 förklarade sig självständigt hade frimureriet varit förbjudet i 95 år, och det hade i praktiken inte fungerat under 109 år. det fanns ändå en handfull frimurarbröder i landet, vilka reciperat utomlands, till största delen i sverige, fastän de under den ryska tiden hemlighållit sitt medlemskap. ett drygt tiotal av de här bröderna hade redan 1908 börjat samlas en gång om året för en uppvaktning vid major Fredrik Granatenhjelms grav i Helsingfors.

major Granatenhjelm, som var född 1708 och avled 1784, var en på sin tid mycket välkänd välgörare i staden, och för att hylla hans gärning hade han redan ett år efter sin död fått sitt sista viloställe i kajsaniemi park, på det ställe där han brukade sitta och beundra omgivningarna på äldre dagar.

Trots att Fredrik Granatenhjelm inte hade varit frimurare var det många frimurarbröder, som var tillskyndare till att han jordades på en vacker kulle i parken, och till att graven några år senare pryddes med en sten med texten: ”Lika godt om verlden vet hvem här hvilar, alt nog Gud käner hvad Han gjort och uslingen välsignar Hans minne”. i folkmun fick graven snabbt benämningen ”Frimurarens grav”.

officiellt var ändamålet med brödernas träffar under tiden 1908‒1917 att sköta om Fredrik Granatenhjelms grav, fastän det förtäckta outtalade syftet var att upprätthålla det frimureriska intresset, och kanske någon gång i framtiden kunna återuppta den frimureriska verksamheten.

Anglosaxiskt frimureri

efter att Finland blivit självständigt vädrade bröderna morgonluft, och den 3 april

1923 kunde s:t Johannes Logen s:t augustin återinvigas, efter några års planeringsarbete, som intensifierats under år 1922. då hade också i augusti 1922 ett huvudsakligen finskspråkigt anglosaxiskt frimureri startats i Finland av emigrantbröder, som återvänt från usa. Till en början underlydde denna finska loge den amerikanska storlogen i new York.

i april 2023 kan alltså det återuppväckta svenska frimureriet i Finland fira sitt 100-årsjubileum. 100 år är ju visserligen inom frimureriet en relativt kort tid, men det är ändå ett väldigt jämnt tal, och därför förvisso värt att fira. det är också skäl att minnas att s:t Johanneslogen s:t augustin, trots att arbetet av nödtvång låg nere i över 100 år, och fastän logen år 1923 tekniskt sett invigdes som en ny loge, är en av svenska Frimurare ordens äldsta loger, som alltså grundades för 267 år sedan, i juni 1756.

Eget Ordenshus

sedan s:t augustin återuppstod för ett sekel sedan har utvecklingen inom det svenska frimureriet i Finland varit enorm. Från en anspråkslös början i en liten logelokal i ett sedan 90 år fösvunnet hus vid Petersgatan 1 i Helsingfors, och från att till en början endast ha fungerat i Johannesgraderna, har det svenska frimureriet i Finland blivit en egen fördelning inom svenska Frimurare orden, som recipierar bröder i alla ordens grader.

i Helsingfors finns sedan nästan 60 år ett eget ordenshus, med välfungerande

lokaler för olika ändamål, och det svenska frimureriet har under de gångna 100 åren spritt sig så att det i dag täcker i princip hela den svenskspråkiga delen av landet, och rentav litet till. utvecklingen är remarkabel, i all synnerhet som man bör minnas att den frimureriska verksamheten under 1900-talet fick utstå stora svårigheter, speciellt under krigsåren 1939‒1945.

Fängslande upptäcktsresa det svenska frimureriets 100-årsjubileum kommer under år 2023 att uppmärksammas på många sätt. en viktig del av jubileet är en 100-årshistorik, eller 267-årshistorik om man så vill, som jag har fått glädjen att sammanställa. uppdraget, som nu närmar sig sin fullbordan, har varit synnerligen intressant och givande, men inte alldeles lätt på grund av den väldigt varierande tillgången på arkivmaterial. det är även frapperande att konstatera hur snabbt olika rykten fått vingar, och snart uppfattas som sanningar, och därför har det inte varit alldeles lätt att sålla agnarna från vetet. Jag har i varje fall försökt att skildra det svenska frimureriets öden och äventyr i Finland, ända sedan starten 1756, och nystarten 1923, vilket också för mig själv varit en fängslande upptäcktsresa. Jag hoppas att jag har kunnat återge åtminstone en del av spänningen hos denna upptäcktsresa också för de kommande läsarna av historiken.

Jag har under arbetets gång märkligt nog lärt känna många av de bröder, som under decenniernas lopp varit med om att skapa det som är dagens svenska frimureri i Finland, sFmo:s sjätte fördelning, utan att någonsin ha träffat dem i verkliga livet. den här personliga kontakten har uppstått genom att jag kunnat ta del av den digra personliga korrespondens, som var det vanliga kommunikationsmedlet under 1900-talet, där bilden av personerna bakom texten träder fram, ofta så småningom med en ganska skarp kontur.

den här korrespondensen har egentligen utgjort den värdefullaste kunskapskällan för 100-årshistoriken. Planerna är att historiken utkommer i början av hösten, i september, i god tid före 100-årsjubileets stora huvudfest den 14 oktober. min förhoppning är att det här verket skall kunna skänka läsaren både glädje och intressant information om svenska Frimurare ordens sjätte fördelning, som år 2023 kan fira sitt kombinerade 100-års- och 267-årsjubileum i utmärkt kondition. X

kapitelmästare och 50 år som frimurare

Text: ulf Hjelting Bild: mats Gärdfors

Han har tillbringat större delen av sitt arbetsliv inom bankväsendet i Finland. 1973 blev Henrik Wikström frimurare som 23-åring och han har ett förordnande fram till 2024 som kapitelmästare för Svenska Frimurare Ordens fördelning i Finland. Tidningen Frimuraren träffade honom i samband med Ordens högtidsdag för att bland annat prata nutid och framtid.

Platsen är strand Hotel vid nybrokajen. undertecknad har bestämt möte med stor Capitlets kapitelmästare Henrik Wikström för en intervju i samband med att omstarten av frimureriet i Finland firar 100 år i år och där han själv firar 50 år som frimurare. Gårdagens högtidsdag i stamhuset avlöpte väl med bravur och flera av hotellets frukostgäster känns igen. några nickar igenkännande och vi lyckas hitta en plats innanför den stora matsalen där vi kan samtala relativt ostört.

– inte visste jag mycket om frimureri. naturligtvis fanns det en nyfikenhet och önskan att fördjupa kunskapen, svarar Henrik Wikström på frågan om vad det var som fick honom att söka sig till orden.

Studerade i Åbo

Han var således endast 23 år och det krävdes då en dispens från dåvarande stormästaren Prins Bertil för att Henrik skulle kunna bli en del av frimureriet.

– Jag hade en far som var frimurare med grad iv-v och för 50 år sedan var hemlighetsmakeriet runt vår orden av en helt annan klass än idag.

Henrik var gift och första barnet hade kommit. Han studerade i Åbo och att vara borta på logesammankomst var inte så populärt hemma. efter studierna blev det sedan en flytt till vasa och efter fem år där kom Henrik via sitt arbete till Helsingfors.

– Jag har arbetat hela mitt yrkesverksamma liv inom dels det kooperativa bankväsendet i Finland, dels inom spar-

banksrörelsen med mångskiftande arbetsuppgifter under åren.

i början var han lite mindre aktiv i Helsingfors, men så påbörjades en lång ämbetsmannabana med att han blev tredje skattmästare i Johanneslogen.

– att åta sig ett ämbete innebär ett aktivt engagemang och man får ut så mycket mera av sitt medlemskap. oftast har de medlemmar som utträtt ut orden inte varit ämbetsmän.

Ett oskrivet blad att Henrik skulle bli den som blev kapitelmästare var enligt honom själv helt otippat.

– Jag hade haft en rad olika ämbeten

och ämbetet som översekreterare trivdes jag bra med. men det var inte helt lätt att hitta en kandidat i lämplig ålder, grad och erfarenhet, så jag blev tillfrågad. Jag var ett helt oskrivet blad och hade inte tidigare lett någon loge och är tacksam för att ha fått uppgiften.

dock hade han en god insikt i ordens administration.

– kanske just det var en styrka. sjätte fördelningen upplever jag som lätt att leda och relativt konfliktfri och jag trivs bra med uppgiften som kapitelmästare.

idag har sjätte fördelningen 1 450 medlemmar. För 20 år sedan var medlemsantalet 1 000 stycken. allt tyder på en fortsatt positiv utveckling.

Ny kapitelmästare

men orden är inte ensam om att bedriva frimureri i Finland. Totalt finns inom det finska frimureriet cirka 7 000 medlemmar uppdelade på sex stycken storloger med Fria och antagna murare i Finland som bas.

– vi har ett intimt samarbete med besöksavtal. det är alltid trevligt att göra besök och inte besvärligt att följa ritualerna trots att de är på finska. i den så kallade skotska riten finns de högsta graderna där man kan säga att grad 32 motsvarar vår X grad och grad 33 är att jämföra med våra riddare och kommendörer.

Henrik har ett förordnande fram till 2024, då påbörjas nomineringsvarvet för att hitta en ny kapitelmästare.

– Jag kan kanske få ett något förlängt förordnande, men det är ingenting som jag avgör. men man kan säga att uppdraget är ett heltidsjobb och man fungerar som spindeln i nätet. att vara frimurare är ingen hobby – det är en livsstil.

Vad är viktigaste uppgiften?

– att leda såväl fördelningen som kapitellogen och att bidra till att skapa ett mervärde av medlemskapet för bröderna. och det finns en hel del grupper som just sysslar med det utanför logeverksamheten. det finns bland annat sjömurarna, klostermurarna som besöker ön atos, Golfmurarna, cyklister, kräftskivor i augusti och så rasslande kedjan. all denna verksamhet ligger utanför loge men bidrar till brödernas utbyte av sitt medlemskap.

Och vilken är den viktigaste frågan att arbeta med?

– kvalitetsfrågan. vi vill ha intresserade och motiverade medlemmar som får ett utbyte av verksamheten. ekonomin är en annan aspekt. vi har en god ekonomi där bland annat flera av frimurarlokaliteterna i fördelningen ägs av en central understödsförening.

Som kapitelmästare blir det en hel del resande har jag förstått?

– sverige besöks minst fem gånger om året och det finns högtidsdagar i Finlands andra frimurarsystem som man bör delta i. den egna fördelningens fjorton enheter ger också uppdrag, gärna ska minst hälften besökas varje år. så jag är på resande fot mellan 45 till 50 dagar om året. och under dessa besök så ska jag som kapitelmästare helst säga något instruktivt utan att för den skull återvinna några tal. men det tycker jag bara är givande. X

Föreningen Granatenhjelm –Sjätte fördelningens okända bakgrundskraft

Inom vår Orden har slaget vid Ratan 1809 aldrig inträffat och därför är Sverige och Finland ett och samma land. Men det finns några olikheter och därför är temat för detta nummer av Frimuraren just Finland med anledning av att Orden firar 100 år sedan återstarten i vår mest östliga fördelning.

arbetet inom svenska Frimurare ordens sjätte fördelning, stor Capitlet i Finland, fungerar vad ritualarbetet beträffar naturligtvis i enlighet med precis samma regler och direktiv som i ordens alla andra fördelningar och enheter. vad den praktiska och organisatoriska bakgrundsstrukturen anbelangar finns det däremot vissa skillnader, som oftast kan hänföras till historiska orsaker eller till skillnader i finsk och svensk lagstiftning.

en sådan påfallande skillnad står att finna i enheternas juridiska och ekonomiska organisation. i Finland är logerna inte egna juridiska personer, utan i stället står bakom varje enhet eller varje frimurarsamhälle en understödsförening. denna understödsförening fungerar som enhetens eller frimurarsamhällets juridiskekonomiska person, och handhar således i praktiken också enhetens eller samhällets hela ekonomi. de enda medel som enheterna handhar är insamlingen till de behövande, men också de medlen förs vidare till understödsföreningarna, som sköter caritasverksamheten.

de här understödsföreningarna har i allmänhet grundats samtidigt som enheten uppstått, och grundtanken är att de här föreningarna med tiden skall kunna samla ihop ett kapital som skall göra det möjligt dels att logeutrymmena är i egen ägo, dels att verksamheten ekonomiskt kan bedrivas av egen kraft.

Helsingfors

den äldsta och resursmässigt största av understödsföreningarna är helt naturligt den i Helsingfors, eftersom s:t Johanneslogen i Helsingfors är den äldsta i landet; den återuppstod år 1923 efter att frimureriet i Finland legat i träda under mer än 110 år, i praktiken från 1809 till 1923, under den tid som Finland utgjorde ett autonomt storfurstendöme under den ryska tsaren, och under de allra första åren av Finlands självständighetstid.

understödsföreningen i Helsingfors heter Föreningen Granatenhjelm, och namnet och föreningen har en litet speciell historia. Frimureriet var förbjudet i det ryska kejsardömet, men det fanns dock frimurare i Finland också under den här tiden, om än inte officiellt. de här frimu-

rarna hade alla recipierat utomlands, de flesta av dem i sverige.

Tanken på att en gång kunna återuppta det frimureriska arbetet i Finland levde trots allt hos många av dessa bröder, och år 1908 sammankallade en av dem en liten skara likasinnade för att gemensamt så småningom försöka börja utveckla den här tanken vidare. officiellt kunde detta naturligtvis inte göras i det autokratiska ryska kejsardömet, och därför behövde man ett förtäckt objekt för sin verksamhet.

ett mycket lämpligt sådant fanns i kajsaniemiparken i Helsingfors, nämligen det som i folkmun kallades ”Frimurarens grav”, och som utgör stadens äldsta offentliga minnesmärke. det är en namnlös grav, i vilken majoren Fredrik Granatenhjelm, som dog i Helsingfors i december 1784, vilar. det finns inga belägg för att major Granatenhjelm skulle ha varit frimurare, men han blev på äldre dagar känd i staden för sin fromhet, sitt oklanderliga leverne och sin välgörenhet. Han hyllades redan vid sin död av frimurarna, och många frimurare deltog i hans begravning och i tillkomsten av hans grav i kajsaniemi park, vilket snabbt gav upphov till namnet Frimurarens grav. Graven är prydd med en stor, triangelformad sten med texten; ”Lika godt om verlden vet hvem här hilar alt nog Gud käner vad han gjort och uslingen välsignar Hans minne”.

Granatenhjelm

Fredrik Granatenhjelm var född den 1 maj 1708, och de bröder som samlades 1908, alltså 200 år efter majorens födelse, beslöt att nedlägga en krans på den Granatenhjelmska graven till 200-årsminnet av Fredrik Granatenhjelms födelse. man beslöt också samtidigt att göra detta till en tradition på första maj. därmed hade man alltså ett officiellt ändamål för sin verksamhet, och under de följande åren utökades kretsen med flera bröder.

1913 hade skaran vuxit, och man beslöt att grunda en stiftelse med namnet Granatenhjelms stiftelse, vars officiella ändamål var att sköta Fredrik Granatenhjelms grav. inofficiellt var ändå det egentliga ändamålet att man ville upprätthålla det frimureriska intresset för att eventuellt någon gång i framtiden kunna återuppta det frimureriska arbetet i Finland.

stiftelsens medlemsavgift var under de första åren tio mark, och medlemsavgiften användes till införskaffande av den årliga kransen på första maj.

Stiftelse under krigsåren under första världskriget var stiftelsens aktivitet mycket liten, men kransen nedlades av någon broder varje första maj under hela kriget. då Finland förklarat sig självständigt vädrade naturligtvis frimurarbröderna morgonluft, men det dröjde ända till april 1923 innan allt var klart och den 1756 grundade s:t Johanneslogen s:t augustin kunde återinvigas och inleda det frimureriska arbetet på nytt.

då allting började vara klart för nyinvigningen i början av år 1923 konstaterade man att Granatenhjelms stiftelse fullgjort sitt arbete, och stiftelsen nedlades därför i februari 1923. när sedan logearbetet startat i april 1923 beslöt man att grunda en understödsförening för att utgöra den juridiska personen utåt, eftersom man ansåg att logen inte kunde registreras som en förening, och den 30 maj 1923 hölls det konstituerande mötet vid vilket Föreningen Granatenhjelm etablerades.

orsaken till uppfattningen att logen inte kunde registreras som en förening är närmare ett sekel senare något svår att utreda, men torde ha berott på att man hyste oro för att myndigheterna i något skede skulle kräva att få tillgång till ritualerna eller annat material, som man definitivt inte ville utlämna. republiken Finland var ju mycket ung år 1923, och lagar och förordningar kanske inte så väl beprövade i praktiken ännu i det skedet.

Föreningen Granatenhjelms ändamål var vid grundandet nog inte så kristallklart uttalat och definierat som det är i dag, utan i stadgarna stod att föreningen skulle ”utöva välgörenhet genom att upprätthålla och understöda företag med etiskt och humanitärt syfte, närmast en frimurarloge”, utan att närmare definiera vad detta riktigt betydde. det var först cirka tio år senare, 1934, som föreningens stadgar och organisation blev klarare definierade, och i stort fick den form som de har ännu idag.

Frimureriet

det fanns också en klar yttre orsak till denna skärpning, och det var det hot som i europa och också i Finland alltmer började riktas mot frimureriet i 1930-talets kärva politiska klimat. Till saken hörde ytterligare att s:t Johanneslogen s:t augustin under sina första år efter återuppståndelsen haft synnerligen god vind i seglen, och recipierat en mycket stor mängd bröder.

detta hade också redan från allra första

början lett till att entusiastiska bröder hade donerat större och mindre summor till det nyuppståndna frimureriet, för än det ena, än det andra ändamålet, medel som i början på 1930-talet låg tämligen ospecificerade utan annan ägare än frimurarna, eller s:t Johanneslogen s:t augustin.

den som främst insåg faran med den bristfälliga organisationen var s:t augustins dåvarande sekreterare och blivande ordförande mästare, det svenska frimureriets i Finland stora organisatör auli markkula. Han kände de kyliga vindarna som blåste mot frimureriet, och anade att om det gick riktigt illa så kunde frimureriet förbjudas i Finland, och då skulle med stor sannolikhet alla frimureriets medel konfiskeras om de inte kunde skyddas på något sätt.

Han gick därför in för en nyorganisation av verksamheten och fick till stånd att all den egendom som under de gångna åren samlats i s:t Johanneslogen s:t augustin och hos frimureriet överfördes till Föreningen Granatenhjelm. de facto ägde s:t augustin efter detta egentligen ingenting, utan allt ägande var koncentrerat till den fristående Föreningen Granatenhjelm. därmed var den frimureriska egendomen skyddad mot konfiskering, även om det skulle gå så illa att själva den frimureriska verksamheten skulle förbjudas. Lyck-

ligtvis gick det aldrig så illa, men den av auli markkula år 1934 uppdragna organisationen består i stora drag ännu i dag, och har visat sig synnerligen lyckad och fungerande.

Omorganisering

Föreningen Granatenhjelm fick under 1930-talet i tillägg till den egendom som överfördes till föreningen i samband med omorganiseringen 1934 motta ytterligare donationer, och kapitalet förvaltades väl så att situationen ekonomiskt såg rätt ljus ut i slutet av decenniet. man hade då långt gående planer på såväl ett barnhem som ett hem för äldre bröder.

så kom dock 1939 först vinterkriget och sedan fortsättningskriget, som ju vände upp och ner på situationen. efter kriget nedgick penningvärdet starkt, och föreningens förmögenhet minskade påtagligt. Genom en skicklig förvaltning, och tack vare nya donationer i början av 1950-talet steg dock kurvan så småningom igen.

vid det här laget hade i Helsingfors redan i tillägg till s:t Johanneslogen s:t augustin år 1934 tillkommit s:t andreaslogen Phoenix, och 1953 bildades ytterligare stewardslogen i Finland – alla de här enheterna arbetade i hyrda lokaler, s:t augustin och stewardslogen i riddarhuset, och Phoenix i ett hus vid Bulevarden 10.

då det under årens lopp förekommit slitningar i relationerna till hyresvärden i riddarhuset, och huset vid Bulevarden låg under rivningshot behövdes nya lokaler för det frimureriska arbetet, och drömmen om ett eget hus började växa sig allt starkare under 1950-talet. Föreningen Granatenhjelms utveckling var god under 1950-talet, och späddes på med ytterligare donationer.

den starke mannen inom det svenska frimureriet i Finland då var ane Gyllenberg, som också var en framgångsrik affärsman, och till föreningen kunde han donera det tilläggskapital, som behövdes för att Föreningen Granatenhjelm år 1960 kunde köpa stommen till det som från den 3 september 1964 har utgjort det svenska frimureriets ordenshus i Helsingfors.

i huset har senare gjorts tilläggsinvesteringar, och i dag arbetar i huset s:t Johanneslogen s:t augustin, s:t andreaslogen Phoenix och prefekturalkapitlet stor Capitlet i Finland, medan lokalerna ägs av Föreningen Granatenhjelm.

Medlemskap

Föreningen Granatenhjelm är per definition en understödsförening för frimureriet i Helsingfors. under en lång tid var kriterierna för medlemskap vad boningsorten beträffar ganska rigorösa, men i dag sägs det att en medlem skall bo inom Helsingfors ekonomiområde, vilket gör det hela rätt flexibelt. medlem kan man bli genom ansökan då man fått grad iii medlemsavgiften är för närvarande 30 eur per år.

Föreningens förmögenhet har utvecklats väl under de senaste decennierna, och tack vare sina resurser har Föreningen Granatenhjelm redan sedan 1980-talet kommit att utgöra ett slags garant för den frimureriska verksamheten inte bara i Helsingfors, utan också för nya enheter utanför Helsingforsregionen. sålunda äger föreningen de lokaler i vilka s:t Johanneslogen Tyrgils i Borgå, s:t Johanneslogen axel Gabriel Leijonhufvud i ekenäs, s:t Johanneslogen s:t Peder och s:t andreaslogen Henrik Tavast i Jakobstad samt Brödraföreningen Hans Henrik Boije i Tammerfors arbetar.

de här enheterna betalar en hyra för lokalerna till Föreningen Granatenhjelm. den långsiktiga tanken är dock att de här lokalerna i framtiden skall kunna övergå i de lokala understödsföreningarnas ägo när dessa lyckats samla ihop ett tillräckligt kapital för att klara sig själva. det är också Föreningen Granatenhjelm som centrali-

serat via fördelningskansliet i Helsingfors sköter hela sjätte fördelningens ekonomi, såväl externt som internt.

Föreningen Granatenhjelm idkar också i enlighet med sina stadgar välgörenhet, och delar ut understöd till behövande. under de senaste åren har utdelningen uppgått till cirka 300 000 eur årligen, och denna utdelning kanaliseras via Helsingforslogernas Caritasgrupp.

Ordenshuset

Föreningen Granatenhjelm köpte år 2012 en lokal i ordenshuset som sedan mer än 50 år hyst ett populärt hostel, och samtidigt inköptes också själva hostelrörelsen. samtidigt grundades ett aktiebolag, refecta ab, som är helägt av föreningen, och som i dag bedriver hostelverksamheten, och även driver verksamheten i refektoriet i husets översta våning.

Föreningen Granatenhjelm leds av en styrelse där ledamöterna är frimurarbröder, men där man strävat efter att besätta styrelseposterna med bröder som innehar specialkompetens inom olika viktiga områden såsom juridik, kapitalförvaltning, fastighetsskötsel och allmän ekonomi.

Föreningens ekonomiska situation är god, men det är klart att det är viktigt för föreningen att sträva till att bygga på kapitalet, för att kunna trygga verksamheten också framgent. en god förvaltning av den befintliga förmögenheten har med stigande börskurser tillsvidare framgångsrikt kunnat utöka kapitalet, men det är självklart att man inte enbart kan förlita sig på det som tidigare generationer skapat, utan det är lika viktigt nu som tidigare att också i våra dagar få donationer, små som stora, för att kunna möta eventuella utmaningar i framtiden, samt för att kunna ytterligare utöka välgörenhetsverksamheten.

Föreningen Granatenhjelm är i dag på många sätt ett fantastiskt arv, både rent konkret i form av det kapital som de bröder som gått före oss skapat, och som ger frimurarlogerna i Helsingfors väldigt goda verksamhetsmöjligheter, och i form av den goda organisationsformen, som skapades av visa bröder i en svår situation för mer än 80 år sedan, men som visat sig synnerligen välfungerande också i dagens mer normala förhållanden, alla samhällets förändringar till trots.

det är med tacksamhet och ansvar föreningens styrelse förvaltar detta arv och utvecklar det vidare, kommande frimurargenerationer och medmänniskor till glädje och nytta. X

Sven-Erik Weber –58 lyckliga år som frimurare

Han har upplevt både finska vinterkriget och fortsättningskriget. Nyss fyllda 18 år blev han den yngsta officerseleven någonsin. Från 1950 och fram till pension har han varit vd för ett antal framgångsrika företag i Finland. Frimurare blev Sven-Erik Weber 1965.

sven-erik Weber föddes den 28 juni 1926 i Helsingfors. Han inleder vårt samtal med:

– Jag föddes sju år efter det frihetskriget hade tagit slut och man kan nog säga att Finland var på uppåtgående och hemma hade vi nog ingen brist på någonting. Jag hade en underbar barndom som präglades av kärlek och omsorg. en farmor som höll ihop fem barn och 12 kusiner, vilkas vänskap har hållit livet ut.

sven-erik föddes när Helsingfors ännu var en liten idyllisk stad med bara drygt 100 000 innevånare. År 1933 började han sin skolgång i Läroverket för Gossar och Flickor, den så kallade Brobergska skolan.

Krigsåren och mellankrigstiden då vinterkriget bröt ut den 30 november 1939 var sven-erik bara 13 år gammal. skolgången avbröts och sven-eriks insats i landets försvar, så ung han var, bestod i att stå vakt vid masaby järnvägsstation beväpnad med ett gammalt japanskt gevär. efter fredsslutet den 13 mars 1940 fortsatte skolarbetet och sven-erik säger att inget blev som förr.

midsommaren 1941 bröt fortsättningskriget ut. sven-erik fortsätter:

– Jag anslöt mig till skyddskåren (esbo marinskyddskår) där jag avancerade till korpral och vice luftbevakningschef. under vintermånaderna var det skolgång och vakttjänstgörning om vartannat. så kom då den dagen att jag direkt från skolbänken blev inkallad att göra vapentjänstgörning. Jag sändes till Luonnetjärvi för att börja en bana som stridsflygare. därav blev inget då man konstaterade att jag hade sämre syn på ena ögat. i stället bar det av till karelska näset och där till luftvärnet. de värsta striderna i sam-

band med genombrottet på karelska näset sommaren 1944 kom jag undan med blotta förskräckelsen emedan jag sändes till underofficersskolan och därefter som nyss fylld 18 år till officersskolan, enligt uppgift var jag då landets yngsta officerselev.

Efterkrigstiden och studietiden efter fredsslutet hösten 1944 hemförlovades sven-erik och skolgången fortsatte. enligt sven-erik var det att återgå till skolan en katastrof. de flesta lärarna förstod inte att de pojkar som deltog i kriget inte mera var de samma pojkar som dragit ut i kriget. Lyckligtvis ordnade staten kvällskurser för sådana som tjänat i armen i minst två år. men redan 1946 kallades sven-erik igen in i armen och eftersom han hade genomgått officersskolan blev denna vistelse i armen ett år. under den tiden, under en permission, tog han studenten 1946. Hans militärgrad är löjtnant. efter hemförlovningen blev det under åren 1947–1950 en hel del olika prakti-

kantjobb, vilka varvades med studier i svenska Handelshögskolan i Helsingfors.

Arbetskarriär

sin arbetskarriär fram till pensioneringen 1988 (så kallad frontmannapension) gjorde sven-erik både inom handeln och industrin. Han hade flera chefs- och vduppdrag inom bland annat Wärtsilä-koncernen aB dalsbruks Järnverk, oy scanauto ab, oy Tikkamyynti, oy suomen vanutehdas-Finnwad Ltd och meda-Bang oy, sedemera meda oy.

under arbetsåren gjorde sven-erik flera tiotals resor både till förutom europa och både nord-, syd- och Central amerika men även till afrika och asien.

Fritidsintressen och hobbyer

sven-erik säger att han under sitt långa liv haft många intressen. Han fortsätter:

– Från fyra års ålder fram till mogen ålder var seglingen ett allt uppslukande intresse. med min vingbåt, ving 82, lyckades jag erövra två sFi-mästerskap, erövra skolpokalen och ta hem en del pokaler till esbo segelförening. År 1953 började jag spela tennis och fortsatte med detta fram till 1968 då en hjärtattack satte stopp för en dylik ansträngning. samma år började jag intressera mig för brukshundar och brukshundstävlingar. med min egen uppfödning av riesenschnauzern ”Tomteborgens kosack”, som var välkänd i både Finland, sverige och norge erövrade vi många fina pris. Jag var ordförande i Finlands riesenschnauzerklubb och styrelsemedlem i både etelä suomen Palvelukoiraliitto och i Finska kennelklubbens Helsingforsdistrikt.

Även bridgen har sedan unga år varit en kär hobby för sven-erik.

de många resor som sven-erik fick göra under arbetslivet av honom smak för resande, så att han efter sin pensionering gjort många, många resor som turist över hela världen, både till intressanta och historiska platser. Han säger att han den vägen haft möjlighet att bekanta sig med många olika kulturer. allt detta tillsammans med sin Gitta och med frimurarbröder med sina fruar.

Frimureriet och dess betydelse

– i arbetslivet hade jag blivit bekant med både Gunnar Buttenhoff och Walter Ha-

gelstam som sedan blev mina faddrar. Walter Hagelstam sade en gång till mig att du borde bli frimurare och så blev det. Jag recipierade i sJL augustin den 22 januari 1965, som en av de första i de nya lokaliteterna på nylandsgatan 9. de nya logelokalerna på nylandsgatan 9 hade invigts år 1964. mitt allt uppslukande intresse har sedan år 1965 varit den konungsliga konsten. Jag erhöll grad X den 5 september 1985.

sin ämbetsmannabana började svenerik år 1974 som stB i saL Phoenix. År 1981 blev han FCm i stor Capitlet och fortsatte sedan som aöBB, FöBB och stm fram till 1996 då han utnämndes till kansler för stor Capitlet i Finland, vilket

nuin broderlighet och en varm gemenskap. med sina personliga insatser har han även utgjort ett föredöme för alla bröder. För detta har han vunnit brödernas stora uppskattning, vilket allt har länt det lokala frimurarsamhället, stor Capitlet i Finland och svenska Frimurare orden till fromma”.

ämbete han innehade fram till årsskiftet 2001/2002 då han föll för 75-årsregeln. detta betyder att han varit ämbetsman totalt under 28 år, om vilket han säger: – således sammanlagt under 28 lyckliga och givande år.

Genuin broderlighet

För sina insatser tilldelades sven-erik

Prins Bertils Frimuraremedalj år 1994, det Finländska Frimureriets utmärkelsetecken år 2001 samt nu senast i december 2021 Brödraskapets Förtjänstmedalj, om vilket det i diplomet sägs:

”Brödraskapets Förtjänstmedalj har tilldelats sven-erik Weber som erkänsla för hans mångåriga imponerande insats att verka för och vidarebefordra en ge-

– Jarl Jergmar, r&k, fom för saL Phoenix, fkm för stor Capitlet i Finland, foHP har en gång sagt mig att vara frimurare är ett sätt att leva. det håller jag med om. Frimureriet ändrade hela mitt liv och nylandsgatan 9 blev mitt andra hem och det är det fortfarande. inte en dag har jag ångrat mig. vad har då frimureriet givit mig? man kan kanske säga att det har varit ett sätt att leva. kanske har jag lärt mig att se på livet och medmänniskorna på ett annat sätt än tidigare, vilket kanske beror på att jag ser på mig själv på ett annat sätt än tidigare. Jag har försökt ge frimureriet något, men kan bara konstatera att det är jag själv som fått någonting utöver det vardagliga. dessutom har jag fått massor av goda vänner bland bröderna och deras familjer. Jag tror att jag också vågar säga att frimureriet har fört in någonting i mitt äktenskap. det är mycket svårt att själv analysera hur mycket av den ohuggna stenen man lyckats bearbeta, det får andra bedöma. inte kan jag heller ana hur livet skulle ha gestaltat sig om jag inte varit frimurare. Jag kan bara ana att det skulle ha varit mycket fattigare och innehållslösare. vad jag med bestämdhet kan säga är att jag känner en uppriktig tacksamhet över att ha fått bli delaktig av den konungsliga konsten. ske allt så!

Kärlek och omsorg

det som sven-erik säger om att hans barndom präglades av kärlek och omsorg har nog satt sin prägel på sven-erik. det är denna kärlek och omsorg för sina medmänniskor som sven-erik under sitt långa frimurarliv delat med sig med alla frimurarbröder, vilket vi alla som känner honom är honom evigt tacksamma för.

denna artikel om sven-erik Weber baserar sig på en intervju gjord den 17 januari 2022 hemma i munksnäs hos sven-erik och Gitta Weber. X

Finland jubilerar sedan återstarten 1923

I år har det förflutit 100 år sedan Svenska Frimurare Orden återupptog verksamheten i Finland efter det som brukas kallas “den ryska parentesen”. Denna tilldragelse firas givetvis i Ordens mest östliga fördelning med en mängd aktiviteter under året. Här presenteras några viktiga datum att hålla i minnet.

s:t Johanneslogen s:t augustin, som grundades redan 1756, höll en sista sammankomst 1809 innan frimureriet i Finland helt avstannade 1813. det skulle dröja till år 1923 innan arbetet kunde påbörjas på nytt efter den svenska ritens urgamla ritualer.

ett helt eget finskt frimureri, byggt på det amerikanska systemet, hade lanserats året innan.

vi uppmärksammar detta genom att fira jubileumsåret, där de senaste 100 åren

givetvis står i centrum, men där också det flera sekel gamla ursprunget betonas. År 2023 har utlysts till ”jubileumsår” med aktiviteter både på fördelningsnivå och på regional och lokal nivå.

alla enheter, loger och brödraföreningar och klubbar har uppmanats att i sina planer för året beakta jubileet. information om sådana händelser ges givetvis allteftersom de blir aktuella.

i Helsingfors kommer ett antal evenemang att äga rum, både de sedvanliga, men med prefixet jubileums-, och specifika aktiviteter för året.

under februari, mars och april har det bland annat arrangerats ett jubileumsom/o-möte i Tammerfors där ordförande mästare och ordförande träffades för ett miniseminarium med temat ”aktivera – men hur?” den här frågan är alltid lika aktuell, men har fått en ökad betydelse i

pandemins efterdyningar och när verksamheten ska återupptas efter en ofrivillig paus.

Lönnqvistska fonden den 16 mars var det dags för den årliga stipendiedagen i ordenshuset i Helsingfors då understöd till medicinsk forskning och till unga musiker utdelades. stipendiernas sammanlagda belopp uppgick den här dagen till cirka 220 000 euro (nästan 2,5 miljoner svenska kronor) och delades ut med medel från Frimurarestiftelsen, Lönnqvistska fonden, Barnhusstiftelsen och Jubelstiftelsen.

Lördagen den 1 april firade s:t augustin traditionsenligt sin högtidsdag. Logen grundades 1756 som ”Frimurarelogen i Finland” och fick sitt nuvarande namn tre år senare efter fältmarskalken augustin ehrensvärd och/eller kyrkofadern augus-

tinus, det råder delade meningar om den saken. vi får antaga att båda gäller. sveaborg fanns givetvis där med tanke på ehrensvärd (som var sveaborgs skapare och där han även är begravd).

För 100 år sedan återupptogs alltså arbetet i Finland för att idag vara elva loger, tre brödraföreningar, tio klubbar och ett stort antal inofficiella brödragrupper. detta är ett väl förvaltat arv som är väl förtjänt att firas.

Navet i verksamheten

sjätte fördelningens centrala understödsförening, föregången av ”Granatenhjelms stiftelse”, grundades i maj 1923 och kommer att uppmärksammas bland annat med en konsert den 30 maj. det blir ett tillfälle, åtminstone för alla medlemmar av understödsföreningen, men säkert även för övriga bröder, att fira jubilaren. detta är det ekonomiska navet i verksamheten och garanten för sjätte fördelningens fortbestånd i materiellt hänseende.

av en händelse har det under 2023 även gått 70 år sedan stewardslogen i Finland konstituerades och återupptog kapitelfrimureriet i landet efter sina föregångare från slutet av 1700-talet för att göra det

möjligt att till en början recipiera i graderna vii och viii i Helsingfors. Fullvärdig kapitelloge, prefekturalkapitel, blev logen 1973 som Provinsiallogen i Finland. Tio år senare fick logen namnet stor Capitlet i Finland med sina utökade rättigheter jämbördigt med ordens övriga provinsialloger. det finns alltså en orsak att både fira 70-, 50- och 40-årsjubileer och vad passar väl då bättre än att göra det vid stor Capitlets högtidsdag den 23 september i år?

Stort seminarium

Lördagen den 14 oktober är det så dags för en grandios jubileumsbankett på Grand marina i Helsingfors med plats för över 500 deltagare, bröder med sina respektive och inbjudna gäster. den här banketten planeras bli en manifestation av jubileumsåret och ett uttryck för gemenskapen och bredden i vårt broderskap, den här gången under särdeles festliga omständigheter. information om anmälan finns bland annat i Föreningsbandet nr 1 2023, från mars månad, och regionala ”resekoordinatorer” kommer då att finnas. slutligen kommer sjätte fördelningen att få äran att arrangera ett stort semina-

rium den 28 och 29 oktober där Forskningslogen Carl Friedrich eckleff står för sakkunskapen, och som kommer att locka deltagare inte bara från Finland, utan från hela orden. detta seminarium kommer med största sannolikhet att fokusera på ett annat stort jubileum, nämligen 300 års hågkomst av den så kallade anderson´s Constitutions från 1723, som är ett grundläggande verk för all frimurerisk verksamhet i världen. seminariet inleds med logesammankomst i s:t augustin fredagen den 27 oktober och det egentliga programmet sker på lördag och söndag därefter.

Stor Capitlets valspråk som en gemensam nämnare för året och alla aktiviteter, var de än äger rum i Finland, har sjätte fördelningen låtit designa en jubileumslogo som avses användas både på fördelningsnivå och på regional och lokal nivå som blickfång och symbol för det som ska uppmärksammas och firas. svenska Frimurare ordens verksamhet i Finland, som tog sin början 1756, återuppstod 1923, och som mår väl 2023 – ser framåt härifrån under stor Capitlets valspråk; ”kärlek – vishet – seger”. X

Vill ni ha en frackkväll? Läs mer på vår hemsida!

Frackar från 2.999;-

ORDENSRINGAR

FRIMURARRINGAR

Small 7.200 :-

Omarbete med eget guld 2500:Vikt ca. 9 gr. Bredd: 6 mm.

Frimurarkula

Guld 18 k 30.000 :Vikt ca. 27 gr.

Mått ihopfälld: 15 mm/diam

Mått utfälld: 28 x 38 mm.

ODD FELLOW

Large 15.200 :Omarbete med eget guld 3500:Vikt ca. 19 gr. Bredd: 8,5 mm.

Frimurarkula

Förgyllt silver 925 9.500 :Vikt ca. 18 gr.

Mått ihopfälld: 15 mm/diam

Mått utfälld: 28 x 38 mm.

Small 2.400 :-

Omarbete med eget guld 850:Vikt ca. 3 gr. Bredd: 4,8 mm.

:-

Patriark 4.800 :-

Omarbete med eget guld 1800:Vikt ca. 6 gr. Bredd: 6 mm.

REBECKA

Medium 3.200 :Omarbete med eget guld 900:Vikt ca. 4 gr. Bredd: 6,3 mm.

För att beställa:

info@guldsmedjan-snarberg.se

shop.guldsmedjan-snarberg.se

För övriga ordensringar lämnas offert

Vitguldstillägg 600 :-

Large 4.800 :Omarbete med eget guld 950:Vikt ca. 6 gr. Bredd: 7,1 mm.

när du kommer till min sida i tidningen har du redan hunnit läsa om våra nya riddare och kommendörer och även alla de bröder som fått nya centrala befattningar inom vår orden. Jag hälsar var och en av dessa bröder ännu en gång varmt och broderligt välkommen till uppdraget! det är ett arbete som skall utföras till gagn för våra bröder och för deras bästa.

Bönbok för frimurare

vår orden vilar på kristen grund, men vi är ingen kyrka. vi förvaltar inga sakrament. den skiljelinjen är viktig. vi välkomnar alla i vår brödrakedja oavsett var man befinner sig i sitt andliga liv – från sökare till trosvissa.

som en hjälp till våra talmän i denna kontext, men även till alla bröder, kan jag nu med glädje presentera en bönbok för frimurare. den kommer att distribueras till alla enheter och när den finns på plats kan du erhålla den gratis.

Äldsta logerna

detta nummer av vår tidning har tema

Finland främst av den anledningen att det i år är 100 år sedan verksamheten kunde återupptas i ett befriat självständigt land. vid frimureriets uppkomst i sverige i början på 1700-talet var nuvarande Finland en del av riket, kallat den östra rikshalvan. i dag utgör detta område vår sjätte fördelning.

de äldsta logerna inom denna fördelning bildades redan i mitten på 1700-talet. när vi skildes åt 1809 genom den ryska ockupationen upphörde de frimureriska banden. Ljuset i logerna släcktes och det förblev så i mer än 100 år.

efter många svåra år med krig och elände kunde Finland utropa sig som självständig nation 1917 och vår verksamhet kunde återupptas 1923.

Finska Storlogen

Försöken att bilda en enda gemensam heltäckande frimurarorganisation i Finland lyckades inte och 1922 bildades den första logen inom det som skulle bli storlogen för Fria och antagna murare i Finland.

Genom en överenskommelse mellan stormästarna i sverige och Finland fick svenska Frimurare orden tillstånd att bedriva verksamhet i Finland för all framtid.

numera har Finska storlogen rättighet att etablera loger i sverige. För närvarande finns det två sådana loger i södertälje, en i Lund och ytterligare en är på gång i umeå.

Fred och frihet är ingen självklarhet. vi behöver bara se oss omkring i världen för att förstå hur snabbt förhållanden kan förändras till det sämre, till en total katastrof för befolkningen.

Tanken på att en annan makt skulle ta över vårt land, förbjuda vår verksamhet så att vi tvingas släcka ner det frimureriska ljuset och lägga ner verksamheten är nästan omöjlig att ta in, men så var det för våra bröder i Finland.

Viktiga bidrag det är viktigt att vi slår vakt om och försvarar våra värderingar, som ligger till grund för vårt samhällsbygge – de kristna värderingarna.

svenska Frimurare orden skall med sin verksamhet, genom sina medlemmar, vi bröder, vara ett viktigt bidrag i samhället. vi skall vara goda förebilder i alla de sammanhang där vi möter andra människor.

vart har tiorna tagit vägen? den frågan får jag ibland från om särskilt i johanneslogerna. många bröder i den graden är äldre. uppehållet i verksamheten har i många fall bidragit till att man tappat kontakten med logen och bröderna. Här finns en viktig uppgift för våra Caritasgrupper. med vårt utmärkta medlemsregister är det lätt att söka saknade bröder för en kontakt. så klart gäller detta alla saknade bröder inte bara bröder av grad X. med gemensamma krafter skall vi arbeta för att hålla ihop brödrakedjan så att vi kan motverka ondskans makter. du skall veta att du är viktigt för vår orden. vi behöver dig och du skall få möjlighet att uppleva att orden är viktig för dig!

var varmt och broderligen välkommen! X

Sankt Eriks Begravningsbyrå

Vi hjälper dig med förberedelserna inför förvandlingens stund.

Det är vanligt att man har frågor om begravning, bouppteckning, arvskiften och testamenten.

Kontakta oss för att få svar på dina frågor.

Vill du se vad andra gett oss för omdömen, besök www.reco.se/sankt-eriks-begravningsbyra

Sankt Eriks Begravningsbyrå

Frejgatan 10, 113 49 STOCKHOLM 08-120 930 10 el. 0768 580 581 www.sankteriksbegravning.se info@sankteriksbegravning.se

Officiellt organ för

Svenska Frimurare Orden

nr 2 Årgång 96

isBn 1651 - 35766

Prenumeration:

Helår 275:- (sverige och Finland).

övriga utlandet: 325 sek

Lösnummer 90:-

sätt in angivet belopp på BG 700-0045 och ange namn och adress.

Från utlandet överförs

angivet belopp i sek till:

iBan:

se72 9500 0099 6042 0003 4405

BiC: ndeasess

Hemsida:

www.frimurarorden.se

Vid adressändring:

Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

Redaktör: ulf Hjelting, Änggatan 62, 702 24 örebro Tel 070-441 69 10 frimuraren@frimurarorden.se

Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, sLL (under omregistrering, fr o m nr 3-2023, John Fahlnaes, sLL.)

Redaktionskommitté: ulf Hjelting, ordförande Pierre dunbar, svea urban Fasth, sPL

Hans Björkborg, GPL

Lars klingström, öPL

Per almskog, vPL

Guy Catani, sCF

magnus olovsson, mnPL

Patrick andersson, önPL

Grafisk form: Patrick dunbar, dunbar Layout & design

Tryck

Trydells Tryckeri Box 68, 312 21 Laholm

upplaga 15 000 ex, 4 ggr/år

Hör av dig till Frimuraren!

skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning! kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre. kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra.

säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning.

Men skriv kort!

det händer att inskickade texter är väldigt långa, ibland så långa att de ensidigt måste förkortas. enklare då att författaren håller sig till nedanstående enkla regler redan från början. Tänk också på att alla artiklar måste illustreras för att locka till läsning.

Några enkla tumregler:

För att med bild rymmas på ett uppslag bör en text inte vara längre än 6 000 tecken inklusive mellanslag. På notissidorna är övre gränsen 1 000 tecken.

en bild bör ha en bredd på ca 2200 pixlar, ej under 1400 pixlar, för bästa resultat. det är lätt att mäta omfånget på en text i alla datorer. i Word väjer man ”granska” och sedan ”räkna ord”.

Bild och text till Frimuraren skickas digitalt. det vill säga via e-post på frimuraren@ frimurarorden.se eller på digitalt lagringsmedia till redaktören. adress finns på denna sida.

- kontakta din loge!

ARV och GÅVOR

Sedan 1753 har det som idag är Sti elsen Frimurare Barnhuset i Stockholm erhållit arv och gåvor från bl a Svenska Frimurare Ordens medlemmar.

Idag delar sti elsen ut ca 24 miljoner kronor årligen till behövande barn och ungdomar, samt till forskning inom barn- och ungdomssjukdomar.

Många hedrar jubilarer och vid kondoleanser genom en gåva till Sti elsen. Ditt bidrag behövs och gör nytta.

För kontakt: s s@frimurarorden.se

Avsändare: Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Private Banking i Handelsbanken – en högst personlig affär

Vi har fått kapital att växa sedan 1871 och är Stockholmsbörsens

äldsta bolag. Våra Private Banking-rådgivare finns över hela Sverige.

Välkommen att kontakta oss eller Handelsbankens kontor för att se

vad vi kan göra för dig.

Sydöstra Sverige 040-24 57 80

Västra Sverige 031-774 81 60

Stockholm 08-701 15 70

Mellersta Sverige 026-17 20 90

Helsingborg, Linköping, Malmö, Växjö

Göteborg, Halmstad, Jönköping, Karlstad

Gäller för hela Storstockholm, Gotland

Gävle, Uppsala, Västerås, Örebro

Luleå, Sundsvall, Umeå, Östersund handelsbanken.se/privatebanking

Norra Sverige 090-15 45 90